Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1969
1
Nr 1
Utlåtande i anledning au motioner om åtgärder till hjälp åt ensamstående.
Till allmänna beredningsutskottet bär hänvisats de likalydande motionerna
I: 91 av herr Eric Peterson m. fl. och II: 110 av fru Frsenkel in. fl.,
vari hemställes att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om en
skyndsam, allsidig översyn av de problem och svårigheter som möter olika
kategorier ensamstående i samhället samt framlägga förslag till effektiva
åtgärder för att avhjälpa och undanröja dessa problem och svårigheter.
Motionärerna pekar på en rad områden där de anser de ensamstående
— i arbetsför ålder ca 1 miljon och totalt IV2 miljon — vara missgynnade.
Beträffande familjebeskattningen anförs att principen för dennas utformning
bör vara att samhällets familjepolitiska stöd skall anknytas till
barnen.
I bostadsfrågan uttalas att de ensamstående i särskilt hög grad drabbas
av den svåra bostadssituationen. Det är angeläget alt kraftfulla åtgärder vidtages
för att öka bostadsbyggandet och skapa en fungerande bostadsmarknad.
När bostadsbyggnadsprogrammen upprättas, bör även de ensamståendes
behov av tillfredsställande bostäder beaktas liksom behovet av
boendeservice. Vidare bör en ökad produktion av kollektivhus övervägas
jämsides med en ökning av beståndet av smålägenheter.
Motionärerna anför även, att bosättningslån inte utgår till ensamstående,
som saknar vårdnaden om barn.
I vårdfrågan anförs att ensamstående personer, som blir sjuka, kommer
i en ännu sämre situation än andra. En utökad bevakningstjänst behövs
för de ensamstående. Hemhjälpsverksamheten bör utbyggas och hemvårdsverksamheten
utökas.
Vidare framhålles under särskild rubrik problemen med de s. k. hemmadöttrarna.
Dessa bör, i den mån de på grund av ålder och allmän klenhet
inte är i stånd till den arbetstakt som nu fordras på en arbetsplats, kunna
få förtidspension efter en generösare bedömning.
För ensamstående med barn krävs ett tillräckligt samhällsstöd för barntillsynen
i form av fler utbyggda barnstugeplatser och familjedaghem samt
bättre service vid planering av ny bebyggelse. Vid barns sjukdom bör ersättning
från sjukkassa utgå till modern efter samma beräkningsgrunder
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 1
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 är 1969
som om lion — eller om det gäller en ensamstående far han - vore sjuk.
Slutligen anförs att de i motionerna angivna problemen måste lösas,
för att inte de ensamstående skall behöva inta den särställning i samhället,
som de nu ofta med rätta anser vara fallet. Uppfattningen att de ensamståendes
problem löses bäst därigenom att de prövas som integrerade
i motsvarande problem för samtliga grupper i samhället delas inte av
motionärerna, utan de anser att en samlad översyn av de ensamståendes
problem är synnerligen nödvändig.
Utskottet
1 motionerna hemställes om åtgärder till hjälp åt ensamstående.
Utskottet behandlade vid 1965, 1966, 1967 och 1968 års riksdagar inotioner
med samma innehåll som detta års motioner och med i huvudsak
samma yrkanden (utskottets utlåtanden nr 10/1965, 8/1966, 28/1967 och
57/1968). 1 1965 års utlåtande redogjorde utskottet för olika på de berörda
områdena beslutade reformer in. m. och pågående utredningar. Utskottet
ansåg att motionärernas önskemål om ytterligare initiativ och åtgärder i
allt väsentligt syntes tillgodosedda och avstyrkte motionerna, vilka avslogs
av riksdagen. Även i 1966 års utlåtande redogjordes för det fortsatta arbetet
med utredningar samt för beslutade åtgärder i berörda frågor. Utskottet
uttalade härefter att de ensamståendes förhållanden bör prövas
såsom integrerade i motsvarande problem för samtliga grupper i samhället.
Utskottet avstyrkte motionerna. Andra kammaren biföll motionerna medan
första kammaren avslog, varför någon åtgärd i anledning av motionerna
inte kom till stånd. 1967 och 1968 års motioner avstyrktes med samma
motivering som de föregående årens.
Utskottet upptar härefter vad som inträffat i berörda irågor efter det
alt utskottet avgav sitt utlåtande 11)68.
I skattefrågan avser fainiljeskattebcredningen att under törsta halvåret
1969 avge ett betänkande om individuell beskattning.
Servicekommittén, som bl. a. behandlar sådana frågor som berörs under
rubriken bostadsfrågan, överväger enligt vad som anges i riksdagsberättelsen
år 1969 i det fortsatta arbetet vilka åtgärder — statliga såväl som
kommunala — som bör vidtas för alt underlätta utbyggnaden av boendeservicen.
Vad gäller vårdfrågan får utskottet erinra om all i årets statsverksproposition
(bil. 7, s. 37) föreslås en höjning av anslaget till social hemhjälp
från 105 till 135 miljoner kronor vilket innebär en fortsatt upprustning
av denna vårdform.
Vidare kommer enligt vad som anges i statsverkspropositionen (bil.
7, s. 2) i en särskild proposition ett nytt program för årliga folkpensionshöjningar
att föreläggas vårriksdagen på grundval av förslag från pen
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1969
3
sionsförsäkringskommittén. Programmet kommer att innebära en ökning
av folkpensionerna med ett belopp motsvarande 3 % av basbeloppet
varje år under en tioårsperiod.
Slutligen bär familjepolitiska kommittén i november 1968 avlämnat eu
PM om avbrott i havandeskapsledighet (stencil S 1968: 2) med förslag i syfte
att underlätta möjligheterna till tillfälligt förvärvsarbete under havandeskapsledighet.
Utskottet finner de i motionerna upptagna problemen väsentliga och
angelägna att lösa. De berör emellertid inte bara de ensamstående utan
också övriga grupper i samhället. Utskottet anser det vara en mindre ralionell
arbetsmetod att söka lösa dessa problem genom en enda utredning.
I likhet med vad utskottet uttalat "säd behandlingen av föregående års
motioner är det mer ändamålsenligt att de ensamståendes problem prövas
såsom integrerade i motsvarande problem för samtliga grupper i samhället.
Utskottet anser det sålunda inte finnas skäl för en sådan översyn
som motionärerna föreslagit utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 91 och II: 110 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 februari 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
Från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*,
Eric Peterson (fp), Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s)*, Kilsmo
(fp), fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Svanström (ep)*,
Nyquist (s), Blomquist (m) och fru Grethe Lundblad (s)*;
Från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson
i Borrby (ep)*, Haglund (s), Rimås (fp)*, Nilsson i Bästekille (m),
Gustafsson i Uddevalla (s), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad
(ep)*, Johansson i Simrishamn (s), Andersson i Örebro (fp), Göransson
(s) och Green (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Eric Peterson (fp), Kilsmo (fp), fröken Stenberg (in), herrar
Ernst Olsson (ep), Svanström (ep), Blomquist (m), Larsson i Borrby (ep),
Rimås (fp), Nilsson i Bästekille (in), Johansson i Skärstad (ep) och
Andersson i Örebro (fp), vilka ansett, att utskottets utlåtande fr. o. m.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1969
det avsnitt, som börjar med orden »Utskottet finner de i motionerna upptagna»
samt utskottets hemställan bort lyda:
»Utskottet delar den uppfattning, som anföres i motionerna, att det förefaller
rimligt att samhällets reformpolitik främst inriktar sig på grupper,
där många lever på existensminimum, såsom många folkpensionärer, lågavlönade
och flerbarnsfamiljer med små inkomster. Det är även utskottets
uppfattning, att många grupper av ensamstående för närvarande missgynnas.
Den svåra bostadssituationen i landet drabbar främst de ensamstående.
Livslång bosättning i inneboenderum är inte ovanlig. Ensamma åldringar
har svårt att få vård. Hemmadöttrarnas sociala situation är osäker.
Förbättrad hjälp med barntillsyn är av stor betydelse för ensamstående
med barn. Här finns alltså problemkomplex, som måste lösas för att
inte de ensamstående skall behöva inta en särställning i samhället, vilket
de nu med rätta ofta anser vara fallet.
Man kan inte bortse ifrån att vissa problem för de ensamstående aldrig
kan lösas integrerade i likartade problem för andra grupper. En del av
de ensamståendes problem är alltför speciella. Det fordras därför i många
fall en särbehandling av de ensamståendes problem för att dessa skall
kunna uppmärksammas, beaktas och lösas.
Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
1:91 och II: 110 hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om en
skyndsam allsidig översyn av de problem och svårigheter
som möter olika kategorier ensamstående i samhället samt
framlägga förslag till effektiva åtgärder för att avhjälpa och
undanröja dessa problem och svårigheter.»
ESSELTE AB. STHLM 69
914093