Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 dr 1969

Nr 24

Utlåtande i anledning av motion om en spridning av arbetstiden
för att minska trafiktopparna.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen I: 8(5(5 av herr
Berglund och fru Lindström upptas frågan om en spridning av arbetstiden
för att minska trafiktopparna samt hemställes att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller att den i motionen berörda frågan måtte utredas i
lämpligt sammanhang.

Motionärerna framhåller att nutida trafikproblem domineras av de dagliga
arbetsresorna. Om tiderna för arbetets början och slut kunde spridas
över en längre tid än som nu sker skulle trängselförhållandena mildras,
framkomligheten ökas, kortare restider erhållas, statens och kommunernas
investeringar i vägväsendet kunna reduceras samt trafikföretagens kostnader
kunna minskas. Därlör är det viktigt att försöka företa åtgärder för
att genom utspridning minska topptrafiken.

Vidare anför motionärerna: Möjligheterna för kommunala myndigheter
att medverka till en rationell förläggning och fördelning av arbetstiderna
inom en större tätortsregion har hittills varit små eller obefintliga. Vädjanden
till berörda parter att frivilligt sprida arbetstiderna har inte gett tillräckligt
resultat.

Enligt motionärernas mening behövs en transportekonomisk forskning
som analyserar behoven och möjligheterna av eu samordning av de olika
intressena. Även om det främst är kommunerna och deras skattebetalare,
som den snedbelastade trafikapparaten angår, berörs även den statliga trafikpolitiken.
Motionärerna anser det rimligt, om en arbetsgrupp för rationell
planering av den urbaniserade trafiken tillsättes, då det snart blir ofrånkomligt
att studera hur trafikintensiteten skall kunna utjämnas vid ett för
de kommunala trafikbolagen, för väg- och gatunätet och för trafikanterna
gemensamt optimum.

Remissyttranden

Av organisationer som berctts tillfälle yttra sig har Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)
samt Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) inkommit med yttranden över
motionen.

TCO har understrukit önskvärdheten av att erforderliga undersökningar
genomförs och därav föranledda åtgärder vidtas för att de problem som
har samband med de starka trafiktopparna i möjligaste mån skall kunna
lösas.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 24

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 är 1969

TCO anför vidare:

EU delproblem är förekommande långa restider som kan ha sin grund
i trafikens koncentration. Det är givetvis ett arbetstagarintresse att ernå förbättringar
i detta hänseende. I motionen uppmärksammas den betydelse som
bl. a. arbetstidens förläggning bär i sammanhanget. Även om denna faktor
är av stor vikt när det gäller att söka kapa trafiktopparna, så har enligt
TCO:s mening även eu rad andra förhållanden väsentlig betydelse. Det gäller
samhällsplaneringen i stort, stadsplanernas utformning, lokalisering av arbetsplatser
och bostadsområden, dimensioneringen av den kollektiva trafikapparaten
in. in.

De av motionärerna aktualiserade frågorna har enligt TCO:s mening i
första hand regional anknytning till trafikföretag och kommuner inom
respektive region. För exempelvis Stor-Stockholmsregionens del torde dessa
frågor utgöra en huvuduppgift för Kommunalförbundet för Stockholms stads
och läns regionala frågor (KSL). Mera allmänna förändringar i fråga om
arbetstidens förläggning i syfte att minska trafiktopparna kan i vart fall på
kort sikt möta hinder av olika slag. Det bör dock vara möjligt att genom
lokala överläggningar med olika intressentgrupper få en överblick över vilka
konkreta åtgärder som kan vara tänkbara. Förmodligen torde de största
möjligheterna till förbättringar på längre sikt kunna ernås genom åtgärder
inom ramen för den regionala samhällsplaneringen i stort.

Vad här sagts utesluter inte att vissa för olika regioner gemensamma
delar av problemkomplexet kan bli föremål för statens intresse. 1 detta
sammanhang kan det föreslagna nya statliga transportforskningsinstitutet
uppmärksammas. Eventuella statliga undersökningar eller engagement liggande
i linje med motionärernas önskemål synes naturligen kunna anknytas
till en sådan ny statlig institution, som bör kunna ges resurser för en
sådan medverkan. Någon särskild statlig utredning av frågan om spridning
av arbetstiden för att minska trafiktopparna finner TCO däremot icke
motiverad, varför motionärernas förslag i denna del avstyrkes.

•SVl C O anför:

De förlängda restider mellan arbetsplats och bostad, som uppstår genom
koncentrationen av arbetsplatser och arbetstider å ena sidan och
spridningen av bostadsbebyggelse å andra sidan, utgör enligt SACO:s mening
ett besvärande problem. Sammanfallande arbetstider ger anledning
till trafiktoppar, vilka utan tvekan onödigtvis förlänger restiderna och förkortar
den fritid som arbetstagarna har till sitt förfogande. Genom ändamålsenlig
regionplanering i storstadsområdena, utbyggnad av trafiknätet och
förbättrade kollektiva trafikmedel kan reseavstånden förkortas i tid räknat.
Med den förläggning av arbetstiden som vi för närvarande har kommer
dock problemet med trafiktoppar fortfarande att existera. SACO delar motionärernas
uppfattning att en dimensionering av trafikmedel och vägar efter
topptrafikens behov inte medför optimal resursallokering. Det är därför
enligt organisationens mening viktigt att man från samhällets sida vidtar
åtgärder för att bl. a. genom utspridning av arbetstiden försöka minska topptrafiken.

Det räcker dock inte med att man utreder enbart möjligheterna att sprida
ut arbetstiden. Från arbetstagarnas synpunkt är det mycket viktigt att exempelvis
tiderna för skolornas samt service- och affärsinrättningarnas öppethållande
anpassas till arbetstiderna.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1969

SACO har intet att erinra mot motionärernas förslag att frågan om eu
spridning av arbetstiden skall utredas i lämpligt sammanhang. Denna utredning
bör då beakta de vidare aspekter som ovan angivits.

SAF anför:

l motionen framlagda synpunkter på önskvärdheten av ett rationellare utnyttjande
av trafikapparaten, särskilt vägnätet i storstadsregnionerna, delas
av föreningen.

Föreningen har bl. a. under en följd av år deltagit i arbetet i en av Stockholms
stad tillsatt kommitté — trafikutjämningskommittén — för studium
av dessa frågor.

Det ligger nära till hands att se eu spridning av arbetstiden som ett väsentligt
bidrag till lösandet av problemen. I och för sig finns inget att invända
häremot. Emellertid stöter en sådan spridning av arbetstiden, som
möjliggör ett utjämnande av trafiktopparna vid resor till och från arbetet
på vardagar samt mellan normalbostaden/arbetsplatsen och fritidsställe
på fredagseftermiddagar och söndagskvällar/måndagsmorgnar, på vissa svårigheter.

I de på arbetsmarknaden gällande kollektivavtalen på arbetarområdet
återfinns ofta bestämda tidsramar för förläggningen av arbetstiden. De förekommande
ramarna är i allmänhet relativt snäva. Sålunda är en vanligt
förekommande förläggningsram att arbetet skall påbörjas tidigast 06.30 och
avslutas senast kl. 17.00. Även om tjänstemannaavtalen inte innehåller motsvarande
regler om förläggningen måste arbetstiderna för tjänstemän av
naturliga skäl påverkas av produktionens arbetstider.

Mellan olika företag, sett över hela riket eller inom t. ex. storstadsregionerna,
förekommer redan i dag eu inte obetydlig spridning av arbetstiden.
Sannolikt slutar det absoluta flertalet av de förvärvsarbetande sitt dagliga
arbete någon gång mellan kl. 16.30 och 18.30, alltså en spridning på två
timmar. Däremot är antagligen fördelningen av de förvärvsarbetande på
olika tider mycket ojämn. Föreningen finner det för sin del knappast möjligt
att på ett från kommunikationssynpunkt riktigt sätt ändra dessa förhållanden
med generella, för hela landet gällande regler. I stället torde härför
krävas att mellan företagen och deras anställda samt de lokala myndigheterna
träffas lokala överenskommelser, som noga avstäms mot de allmänna
kommunikationernas resurser och trafikapparatens kapacitet på orten.

Även andra svårigheter kan påvisas. Det måste t. ex. i en familj där två
eller flera av familjemedlemmarna är förvärvsarbetande bli besvärande om
arbetstiderna för de olika familjemedlemmarna skiljer sig i någon mera
väsentlig grad. Det skulle bl. a. leda till en förkortning av den gemensamma
disponibla fritiden.

En spridning av arbetstiderna skulle också medföra krav på en väsentligt
förändrad servicesituation i samhället. Butikstiderna skulle behöva utsträckas
eller förskjutas och tillgången på privata och offentliga tjänster
på tider som ligger utanför vad som i dag betraktas som ordinarie arbetstid
skulle behöva förbättras avsevärt.

Kostnadsutvecklingen och önskvärdheten av ett fortsatt ekonomiskt framåtskridande
medför ökade krav på ett rationellt utnyttjande av produktionsapparaten.
Detta kan bl. a. ske genom en ökad skiftgång eller genom en
flexibel arbetstid med kortare arbetstid vissa perioder och längre arbetstid
andra perioder under året. En sådan utveckling skulle otvivelaktigt gå i

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1969

samma riktning som den av motionärerna önskade och medföra en utjämning
av belastningen på trafikapparaten. Även detta förutsätter emellertid
en mera flexibel servicesituation.

Föreningen finner sålunda att de problem som är förknippade med en
spridning av arbetstiden till övervägande delen är av lokal karaktär, som i
första band kräver överläggningar mellan de lokala arbetsmarknadsparterna
och berörda lokala myndigheter. Föreningen vill emellertid inte motsätta
sig att den av motionärerna önskade utredningen kommer till stånd.

Vissa utredningar om transportforskning och trafikservice in. m.

År 1964 tillkallades sakkunniga för att verkställa utredning angående
transportforskningens organisation och därmed sammanhängande spörsmål.
Utredningen slutförde i juli 1968 sitt uppdrag genom att avge betänkandet
Transportforskningens organisation (SOU 1968: 34). För transportforskningen,
som för närvarande är uppdelad på olika organisationer och institutioner
och saknar samordnande organ, föreslår utredningen en transportforskningsdelegation
inom kommunikationsdepartementet samt ett särskilt transportforskningsinstitut.
Utredningen föreslår vidare att institutet tillföres
resurser för bl. a. transportekonomisk forskning och exemplifierar forskningsuppgifterna
att avse förutom frågor rörande transportekonomi även
frågor rörande samhällsplanering t. ex. avseende trafikalstring och lokalisering
av trafikleder samt rörande transportorganisation.

Utredningen uttalar härom: Bland annat på grund av den nya statliga
trafikpolitiken utgör det transportekonomiska området det delområde av
transportforskningen, inom vilket behovet av ökade insatser är störst. Fn
kraftig upprustning bör därför ske inom transportforskningsinstitutets ram.
Fn basorganisation på cirka 10 högt kvalificerade personer behöver snarast
skapas.

Betänkandet har remissbehandlats i kommunikationsdepartementet. Förslag
i anledning av betänkandet kan väntas först nästa år.

Fn inom kommunikationsdepartementet tillsatt arbetsgrupp har undersökt
möjligheterna att med rimliga ekonomiska, administrativa och organisatoriska
insatser komplettera och även omstrukturera den befintliga kollektiva
trafiken i glesbygdsområden för att åstadkomma en tillfredsställande
transportförsörjning. Arbetet har skett i form av en modellplanering för
Vilhelmina kommun i Västerbottens län, som torde ha flertalet av de varierande
kommunikationsproblem som förekommer i kommuner av glesbygdskaraktär.

Besultatet har i augusti 1968 redovisats i betänkandet Lokal trafikservice
Modellplanering i Vilhelmina (SOU 1968: 33), vari skisseras en utökad kollektiv
trafikservice i kommunal regi. Avsikten med den redovisade planeringen
har angetts vara att den skall kunna tjäna som modell för andra
kommuner med liknande trafikförsörjningsproblem.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1969 5

Inom stockholmsregionen studeras i motionen upptagna frågor av en av
Stockholms stadskollegium tillsatt kommitté — trafikutjämningskommittén
— under ordförandeskap av ett borgarråd och med representanter för arbetstagare
genom Stockholms fackliga centralorganisation, Stockholms handelskammare,
Storstockholms lokaltrafik och Stockholms stads gatukontor.
Sedan kommittén uppdragit de principiella riktlinjerna för det fortsatta arbetet,
har det lokala trafikbolaget fått i uppdrag att fullfölja arbetet.

Utskottet

I motionen hemställes att frågan om en spridning av arbetstiden för att
minska trafiktopparna utreds.

I de av utskottet inhämtade yttrandena framhålles av TCO att frågan i
första hand har regional anknytning till trafikföretag och kommuner och
att någon särskild statlig utredning inte är motiverad; SACO har däremot
inte något att erinra mot en utredning av frågan i lämpligt sammanhang
men anser att en utredning bör beakta vidare aspekter av frågan såsom att
skolors, affärers och serviceinrättningars tider anpassas till arbetstiderna.
SAF anser de angivna problemen vara till övervägande delen av lokal karaktär
och i första hand kräva överläggningar mellan arbetsmarknadsparterna
och berörda myndigheter men har inte velat motsätta sig att den önskade
utredningen kommer till stånd.

Frågan om inrättande av ett särskilt statligt institut för transportforskning
övervägs inom kommunikationsdepartementet med anledning av avgivet
utredningsförslag.

Såsom ett led i den statliga trafikpolitiken har en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet
utarbetat förslag till modell för trafikplanering
i en glesbygdskommun innebärande ökat kommunalt engagemang.

Frågor om trafikutjämning behandlas för stockholmsregionens del av en
särskild av Stockholms stadskollegium tillsatt kommitté.

Utskottet anser i likhet med vad som anförts av TCO och SAF att den
upptagna trafikfrågan i första hand har lokal och regional anknytning till
större städer och att den därför bör lösas lokalt exempelvis genom överläggningar
mellan lokala arbetsmarknadsparter och trafikmyndigheter och inte
genom någon statligt tillsatt arbetsgrupp för storstadstrafik.

Utskottet vill härjämte erinra om att frågor angående trafikutjämning
och trafikplanering med mer än lokalt intresse bör kunna studeras inom
det föreslagna transportforskningsinstitutet.

Utskottet finner därför inte skäl att någon statlig utredning tillsätts utan
hemställer

att motionen 1:866 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2A år 1969
Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Eric
Peterson (fp)*, Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo (fp)*,
fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s)*, Ove Karlsson
(s), Blomquist (in) och fröken Pehrsson (ep)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson
i Borrby (ep), Rimås (fp), fru Ekroth (s), herrar Johansson i Skärstad (ep),
Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro (fp)*, Wiklund i Härnösand
(s), Nilsson i Agnäs (m), Göransson (s)*, fröken Asbrink (s)* samt herr
Gadd (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Reproduktions AB 1969