BERÄTTELSE
till 1968 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1968.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med
den ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1968 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas.
Utvecklingen på arbetsmarknaden har under år 1967 kännetecknats av
fortsatt åtstramning. Resultatet har blivit en betydande minskning i efterfrågan
på arbetskraft och en ökning av arbetslösheten. Internationellt sett
är arbetslösheten fortfarande dock förhållandevis låg och det har varit möjligt
att på relativt kort tid finna nya anställningar för de friställda. Härtill
har inte minst medverkat en starkt utbyggd omskolningsverksamhet.
Den allmänna åtstramningen sammanfaller med en fortsatt snabb strukturrationalisering
inom näringslivet. Effekten härav har blivit särskilt
märkbar beträffande grupper som på grund av handikapp eller ålder är
mera svårplacerade på arbetsmarknaden liksom i fråga om nyutexaminerade
med otillräcklig praktik. Även tjänstemannagrupperna har i högre grad än
tidigare träffats av arbetslöshet.
Utvecklingen på arbetsmarknaden har mötts med en starkt ökad insats
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Omskolningsverksamheten har byggts
ut kraftigt. Åtgärder för att öka sysselsättningen har i hög grad inriktats
på de äldre och svårplacerade. Omfattande åtgärder för att motverka ökad
arbetslöshet under vintern har vidtagits. Bl. a. har investeringsfonderna frisläppts
och skol-, sjukhus- och bostadsbyggandet vidgats.
Bostadsbyggandet har under år 1967 legat på en högre nivå än någonsin
tidigare. Ca 100 000 lägenheter beräknas ha blivit färdigställda. Även antalet
lägenheter i byggen som påbörjats har varit mycket högt, ca 98 000.
Genomgripande ändringar av bostadspolitiken har beslutats under året. Sålunda
har villkoren för de statliga bostadslånen stöpts om grundligt. De
generella bostadssubventionerna har i anslutning därtill slopats.
Reformeringen av den mark- och bostadspolitiska lagstiftningen fortsätter.
En lag om kommunal förköpsrätt har antagits. Förslag har lagts fram om
förstärkt besittningsskydd för lägenhetsarrendatorer.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. j
Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1968
Även på det civilrättsliga området i övrigt har betydelsefulla reformer
genomförts. En ny patentlag, som bl. a. ger möjlighet att få nordiskt patent,
har antagits. Vidare har antagits en lag om tryggande av pensionsutfästelse
och nya regler för verkställighet av domar och beslut som rör barn.
Genom ändringar i vallagstiftningen har utlandssvenskar blivit berättigade
att deltaga i andrakammarval fr. o. m. år 1968.
Beslut har fattats om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken och om prisregleringen
för jordbrukets produkter fram till den 1 juli 1969. De statliga
uppgifterna i fråga om jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering
har förts samman i en ny lantbruksnämndsorganisation. Den skogliga forskningen
har byggts ut genom att statens råd för skogs- och jordbruksforskning
samt institutet för skogsförbättring inrättats.
Den 1 juli 1967 inrättades statens naturvårdsverk, vari förts samman
den statliga verksamheten på natur-, vatten- och luftvårdsområdena. Det
statliga stödet till det rörliga friluftslivet har reformerats och förstärkts.
Omläggningen till högertrafik genomfördes den 3 september 1967.
Statens planverk inrättades den 1 juli 1967. Biltrafiknämnden upphörde
vid utgången av år 1967. Den 1 januari 1968 inrättades transportnämnden
och statens trafiksäkerhetsverk.
Reformarbetet på socialpolitikens område samt inom hälso- och sjukvården
har fortsatt. Folkpensionerna har höjts och läkemedelsförmånerna inom
sjukförsäkringen har förbättrats fr. o. m. den 1 januari 1968. Inom åldringsvården
pågår en omfattande utbyggnad av olika vårdformer. Ny lagstiftning
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda har beslutats
och gäller fr. o. m. den 1 juli 1968. En gemensam central förvaltningsmyndighet
har inrättats för hälso- och sjukvården samt socialvården.
För dessa vårdområden har också inrättats ett planerings- och rationaliseringsinstitut.
Det statliga stödet till kulturella ändamål har ytterligare byggts ut.
Beslut har fattats om reformering av utbildningen för klass- och ämneslärare.
Den nya utbildningen avses bli införd med början läsåret 1968/69.
En reformerad lärarutbildning har även beslutats i fråga om lärare för synskadade
och hörselskadade vid specialskolan m. m. samt inom specialundervisningen
i grundskolan och på det gymnasiala stadiet.
Inom den högre utbildningens och forskningens område har utbyggnaden
av universitet och högskolor fortsatt. En odontologisk fakultet i Göteborg
inledde sin verksamhet vårterminen 1967. Vidare har utbildningen vid
universitetsfilialerna i Linköping, Örebro, Karlstad och Växjö startat höstterminen
1967. Som en följd av den pågående expansionen har byggnadsverksamheten
fortsatt att öka. Under de tre senaste åren har enbart för tekniska
och naturvetenskapliga ämnen färdigställts lokaler omfattande mer
än 100 000 in2.
2
Riksdagsberättelsen år 1968
Beslut har fattats om reformering av vuxenutbildningen. En särskild produktionsenhet
för inspelning av radio- och televisionsprogram för undervisningsändamål
byggs upp. Statsbidraget till studiecirklar och lokal vuxenutbildning
har förstärkts.
Invandringen av utlänningar till Sverige, som ökade starkt under 1965
och 1966, har under år 1967 minskat något i omfattning. Antalet arbetsanmälda
utlänningar uppgick den 1 oktober 1967 till ca 172 000 mot ca 175 400
vid samma tid år 1966. Härav var ca 103 200 resp. ca 105 600 nordbor. Anta- *
let icke-nordbor, som den 1 oktober 1967 innehade gällande uppehållstillstånd,
utgjorde ca 76 700 mot ca 68 400 ett år tidigare. Under de tre första
kvartalen 1967 beviljades ca 31 300 viseringar för inresa i Sverige mot ca
26 300 under motsvarande tid år 1966. Till svenska medborgare har under
de tre första kvartalen 1967 upptagits ca 6 500 personer.
FN:s generalförsamling sammanträdde till extra möte den 21 april—den
13 juni och till brådskande extra möte den 17 juni—den 18 september 1967.
Ombud för Sverige deltog i båda dessa möten. Ombud för Sverige deltog i
FN:s generalförsamlings tjugoandra möte som öppnades i New York den
19 september 1967.
Ministerrådet i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) har
hållit tre möten under år 1967, nämligen den 2 och 3 mars i Stockholm, den
28 april i London samt den 26 oktober i Lausanne. Dessa möten har huvudsakligen
ägnats möjligheterna att åstadkomma en närmare kontakt mellan
EFTA och den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) samt olika åtgärder
för att stärka och utveckla EFTA-samarbetet.
Det ministerråd som tillsatts enligt överenskommelsen om Finlands association
till frihandelssammanslutningen (FINEFTA) har sammanträtt två
gånger i anslutning till EFTA:s ministermöten i Stockholm och Lausanne.
Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
bär under år 1967 liksom under föregående år särskilt behandlats frågor
som rör samordningen av medlemsländernas ekonomiska politik och anpassningsproblem
beträffande jordbruk, industri och arbetskraft samt frågor
sammanhängande med hjälpen till u-länderna och handeln med dessa
länder. Ministerrådsmöte hölls den 30 november och den 1 december.
De handelsförhandlingar inom ramen för GATT som inleddes i maj 1964
avslutades vid halvårsskiftet 1967. Den slutakt som upprättats över förhandlingarna
undertecknades i Geneve den 30 juni 1967.
Den handels- och utvecklingsstyrelse som upprättats enligt rekommendation
av FN :s världshandelskonferens år 1964 har under året sammanträtt
en gång. Styrelsen och dess underkommittéer har diskuterat uppföljningen
av de olika rekommendationer om förbättringar i u-ländernas ekonomiska
situation som antogs av konferensen. En andra världshandelskonferens inleds
i New Delhi den 1 februari 1968.
3
Riksdagsberättelsen år 1968
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. Sista delen
av församlingens adertonde ordinarie möte ägde rum i januari, medan första
och andra delarna av det nittonde mötet ägde rum i april och september.
Vid sistnämnda tillfälle hölls även det fjortonde gemensamma mötet mellan
församlingen och den europeiska ekonomiska gemenskapens s. k. Europaparlament.
* Nordiska rådet höll sin femtonde session i Helsingfors under tiden den
1—6 april 1967. Redogörelse för de frågor som avhandlades har lämnats
i skrivelse till riksdagen (skr 1967: 133).
Sveriges uppdrag att vara medlem i den neutrala kommissionen för övervakande
av vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare
ingår i FN:s övervakningskommissioner i Palestinaområdet och i Kashmir.
En svensk diplomat är vidare utsedd att som FN:s generalsekreterares personliga
representant söka minska spänningen kring vissa tvistefrågor mellan
Cambodja och Thailand. Den 1 maj avlöste en svensk kontingent, omfattande
520 man, den integrerade dansk-norska kontingenten i Gaza. Den
19 maj gav FN:s generalsekreterare order att FN:s vaktstyrka i Främre
Orienten, som hade fullgjort sin vakttjänstgöring i området sedan november
1956, på begäran av Förenade Arabrepubliken skulle dras tillbaka.
På grund av krigsutbrottet kunde FN:s transportplaner ej fullföljas,
utan det visade sig nödvändigt att genom svensk försorg evakuera den
svenska styrkan tillsammans med brasilianska och indiska truppenheter
samt ett antal civila. Avvecklingen och evakueringen kunde trots stridsoperationerna
i området genomföras utan några svenska manskapsförluster.
Det svenska engagemanget i området fortsätter dock så tillvida som svenska
observatörer tillhörande övervakningskommissionen i Palestina placerats i
Suezkanalzonen tillsammans med observatörer från Burma, Finland och
Frankrike. Efter ett enhälligt beslut av FN:s säkerhetsråd den 22 november
har vidare en svensk diplomat utsetts att vara generalsekreterarens speciella
representant i Främre Orienten.
Sverige deltar sedan mars 1964 i FN:s fredsstyrka på Cypern. Den svenska
militära kontingenten där består av en bataljon, vilken efter reducering
uppgår till omkring 600 man frivillig personal. Dessutom tjänstgör en svensk
civil polisgrupp om 40 man på Cypern.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter in. m.
som har slutits under tiden december 1966—november 1967,
en redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar,
sammanställningar angående de bidrag, som har beviljats ur behållning -
4
Överenskommelser med främmande makter m. m.
en av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
andra kulturella ändamål samt från fonderna för idrottens och friluftslivets
främjande, jaktvårdsfonden och statens lappfond,
en sammanställning angående beviljade understöd ur allmänna arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden,
en redogörelse för kommittéernas verksamhet,
vissa uppgifter om det centrala krisorgan som nu finns.
Förteckningar över kommittékostnader och över betänkanden, som har
utkommit från trycket eller avlämnats i stencilerat skick under år 1967,
fogas till berättelsen som bilaga.
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1966—november 1967
Den 1 december 1966 framlades för undertecknande i Helsingfors ett protokoll
med Finland rörande ett multilateralt varuutbytes- och betalningsarrangemang.
Protokollet undertecknades av Sverige den 5 juni 1967.
Den 13 december 1966 växlades i Rabat ministeriella noter med Marocko
rörande svenskt bistånd i fråga om familjeplanering.
Den 14 december 1966 undertecknades i Kabul en överenskommelse med
Afghanistan rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker för
skolor i Afghanistan.
Den 14 december 1966 undertecknades i Dar es Salaam ett tilläggsavtal nr
3 till avtalet den 24 september 1965 med Tanzania rörande utvecklingskredit.
Den 15 december 1966 avgavs i Rom en ministeriell note av Italien med
uppsägning av handels- och sjöfartsfördraget den 14 juni 1862.
Den 16 december 1966 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Wienkonventionen
den 18 april 1961 rörande diplomatiska förbindelser, fakultativt protokoll
om förvärv av medborgarskap och fakultativt protokoll om obligatoriskt biläggande
av tvister. Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den
21 mars 1967.
Den 16 december 1966 beslöt Kungl. Maj:t ratificera konventionen i
Washington den 18 mars 1965 om biläggande av investeringstvister mellan
stat och medborgare i annan stat. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
Washington den 29 december.
Den 16 december 1966 beslöt Kungl. Maj :t ratificera tilläggskonventionen
i Guadalajara den 18 september 1961 till Warszawakonventionen den 12 oktober
1929 med vissa gemensamma bestämmelser rörande internationell luft
-
5
Riksdagsberättelsen år 1968
befordran, som utföres av annan än den avtalsslutande fraktföraren. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i México den 20 januari 1967.
Den 16 december 1966 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen i Tokio
den 14 september 1963 om brott och vissa andra handlingar begångna ombord
å luftfartyg. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Montreal den
17 januari 1967.
Den 16 december 1966 beslöt Kungl. Maj:t godkänna de vid en konferens
i Oslo i maj 1965 föreslagna ändringarna i konventionen i Oslo den 10 juni
1947 om ett enhetligt skeppsmätningssystem. En notifikation härom avlämnades
i Oslo den 19 december.
Den 16 december 1966 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge om gemensam nordisk arbetsmarknad
för tandläkare. Kungl. Maj:t beslöt den 20 januari 1967 att ratificera överenskommelsen.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Stockholm samma
dag.
Den 16 december 1966 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ett avtal med Filippinerna
den 12 april 1966 för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 16 december 1966 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ett tilläggsavtal med
Spanien den 14 mars 1966 rörande ändring i det i Madrid den 25 april 1963
undertecknade avtalet för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Stockholm
den 27 december.
Den 19 december 1966 framlades i New York för undertecknande internationella
konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
samt fakultativa protokollet till internationella konventionen om medborgerliga
och politiska rättigheter. Konventionerna och protokollet undertecknades
för Sveriges vidkommande med förbehåll för ratifikation den 29 september
1967.
Den 19 december 1966 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark och Norge om ömsesidig rätt till fiske i Skagerack och Kattegatt.
Kungl. Maj :t beslöt den 25 maj 1967 att ratificera överenskommelsen.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Köpenhamn den 7 juli.
Den 20 december 1966 undertecknades i Singapore en luf tf artsöverenskommelse
med Singapore.
Den 27 december 1966 undertecknades i Washington en överenskommelse
med Amerikanska utvecklingsbanken rörande upprättande av en svensk utvecklingsfond
för Latinamerika.
Den 24 januari 1967 växlades i Tunis ministeriella noter med Tunisien
rörande svenskt bidrag till tunisiska familjeplaneringsprogrammet.
6
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 26 januari 1967 undertecknades i Stockholm ett handelsavtal med
T jeckoslovakien.
Den 26 januari 1967 växlades i Bryssel ministeriella noter med Kol- och
Stålunionen avseende utbyte av informationer.
Den 27 januari 1967 framlades i London, Moskva och Washington för
undertecknande ett fördrag innehållande principer för staternas uppträdande
vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen
och övriga himlakroppar. Kungl. Maj :t beslöt den 25 maj att ratificera
fördraget. Ratifikationsinstrumentet deponerades i London, Moskva och
Washington den 11 oktober.
Den 27 januari 1967 undertecknades i Moskva ett tilläggsprotokoll med
Sovjetunionen till överenskommelsen rörande luftfartsförbindelserna den
31 mars 1956.
Den 31 januari 1967 undertecknades i New York ett protokoll angående
flyktingars rättsliga ställning. Kungl. Maj:t beslöt den 25 augusti att ansluta
Sverige till protokollet. Anslutningsinstrumentet deponerades i New
York den 4 oktober.
Den 2 februari 1967 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark, Finland, Island och Norge om ändring av konventionen den
15 september 1955 om social trygghet. Kungl. Maj :t beslöt den 24 februari
att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
Köpenhamn den 10 mars.
Den 2 februari 1967 växlades i Rabat ministeriella noter med Marocko
rörande förlängning av tredje tilläggsprotokollet den 21 maj 1963 till handelsöverenskommelsen
den 8 februari 1960.
Den 2 februari 1967 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet
rörande svenskt bidrag till familjeplanering.
Den 10 februari 1967 växlades i Stockholm ministeriella noter med Ungern
rörande varuutbytet.
Den 11 februari 1967 undertecknades i Dar es Salaam ett avtal med Tanzania
rörande utvecklingskredit (projekt om expertbostäder).
Den 11 februari 1967 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania rörande svenskt bidrag för uppförande av en institutionsbyggnad
för förebyggande medicin.
Den 24 februari 1967 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark, Finland, Island och Norge om överflyttning av sjukhjälpsförsäkrade
samt om sjukhjälp under tillfällig vistelse.
Den 24 februari 1967 undertecknades i Dakar ett handelsavtal med Senegal.
Den 27 februari 1961 undertecknades i Brazzaville en luftf artsöverenskommelse
med Kongo (Brazzaville).
Den 1 mars 1967 undertecknades i Bukarest med förbehåll för ratifika -
7
Riksdagsberättelsen år 1968
tion en överenskommelse med Rumänien rörande internationell godsbefordran
å väg.
Den 2 mars 1967 framlades i Geneve för undertecknande ett protokoll angående
Republiken Koreas anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet.
Sverige undertecknade protokollet den 31 juli.
Den 22 februari och 3 mars 1967 växlades i Stockholm ministeriella noter
med Guba rörande förlängning av 1957 års handelsavtal.
Den 7 mars 1967 växlades i Bryssel ministeriella noter med Belgien rörande
ändring av art. 10 i avtalet den 2 juli 1965 för undvikande av dubbelbeskattning
och för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter på inkomst
och förmögenhet. Kungl. Maj :t beslöt den 24 november att ratificera
avtalet.
Den 7 mars 1967 undertecknades i Stockholm ett handelsavtal med Rumänien.
Den 10 mars 1967 undertecknades i Stockholm ett avtal med Turkiet om
anställning i Sverige av turkisk arbetskraft.
Den 13 mars 1967 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Danmark rörande import av nötkött till Sverige. Kungl. Maj :t beslöt den 9
juni att ratificera överenskommelsen. Notifikationer om ratifikation överlämnades
den 26 april och 9 juni.
Den 13 mars 1967 växlades i Kapstaden ministeriella noter med Sydafrika
rörande luf tf artsförbindelserna.
Den 14 mars 1967 undertecknades i New Delhi en överenskommelse med
Indien om ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker för indiska
skolor.
Den 20 mars 1967 undertecknades i Bryssel en överenskommelse med
Belgien rörande internationell godsbefordran å väg.
Den 31 mars 1967 beslöt Kungl. Maj:t ratificera avtalet med Peru den 17
september 1966 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å
inkomst och förmögenhet.
Den 1 april 1967 undertecknades i Helsingfors en deklaration med Finland
angående ändring i den stadga som är fogad vid deklarationen den
10 maj 1927 rörande fastställande av stadga för fiskets bedrivande inom
Torne älvs fiskeområde. Kungl. Maj :t beslöt den 18 maj att ratificera deklarationen.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades den 24 maj.
Den 5 april 1967 undertecknades i Oslo en överenskommelse med Norge
om avgränsningen av Sveriges och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack.
Kungl. Maj :t beslöt den 25 maj att ratificera överenskommelsen.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Stockholm den 29 juni.
Den 5 april 1967 undertecknades i Oslo en deklaration med Norge angående
Sveriges och Norges sjöterritorier i nordöstra Skagerack.
8
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 6 april 1967 undertecknades i Dar es Salaam ett avtal med Tanzania
rörande svenska frivilliga fredskårsdeltagare.
Den 11 april 1967 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll med
Polen till protokollet rörande handelsförbindelserna den 26 mars 1965.
Den 13 april 1967 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Republiken
Korea rörande handelsförbindelserna.
Den 10 och 13 april 1967 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania rörande ändring av bihang till tilläggsavtal 1 till avtalet den 24
september 1965 rörande utvecklingskredit.
Den 14 april 1967 överlämnades i Strasbourg en ändrad lydelse av det
svenska förbehållet till europeiska utlämningskonventionen av den 13 december
1957.
Den 17 och 18 april 1967 växlades i New Delhi ministeriella noter med
Indien om en svensk gåva av kvävegödselmedel.
Den 21 april 1967 beslöt Kungl. Maj:t ratificera den europeiska konventionen
av 15 december 1956 om likvärdighet mellan studieperioder vid universiteten.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg den 21 juni.
Den 24 april 1967 undertecknades med förbehåll för ratifikation europeiska
konventionen om adoption av barn.
Den 13 och 26 april 1967 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Schweiz rörande luf tf artsförbindelserna.
Den 3 maj 1967 växlades i Stockholm ministeriella noter med Sovjetunionen
rörande varuutbytet under 1967.
Den 12 maj 1967 undertecknades i Strasbourg ett tillägg till europeiska
överenskommelsen om utbyte av blod och blodprodukter för terapeutiskt
bruk av den 15 december 1958.
Den 12 maj 1967 undertecknades i Washington en överenskommelse med
Pakistan och Internationella utvecklingsfonden om utvecklingskredit.
Den 15 maj 1967 framlades i Washington för undertecknande ett protokoll
rörande ytterligare förlängning av 1962 års veteavtal. Sverige undertecknade
protokollet den 31 maj.
Den 24 maj 1967 undertecknades i Kabul med förbehåll för ratifikation
ett luf tf artsavtal med Afghanistan.
Den 27 maj undertecknades i Bryssel med förbehåll för ratifikation en
konvention om förenhetligande av vissa regler angående transport av fartygspassagerares
bagage, en konvention angående inskrivning av rättigheter
i fartyg under byggnad och en konvention om förenhetligande av vissa
bestämmelser angående sjöpanträtt och fartygshypotek.
Den 1 juni 1967 framlades i London för undertecknande en konvention
om ordningen för fiskets bedrivande i Nordatlanten. Sverige undertecknade
konventionen den 27 november med förbehåll för ratifikation.
Den 9 juni 1967 beslöt Kungl. Maj :t om uppsägning för Sveriges vidkom -
lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
9
Riksdag sberättelsen år 1968
mande av konventionen i Geneve den 21 juni 1935 angående användande av
kvinnor till arbete under jord av alla slag. En notifikation om uppsägningen
avlämnades i Geneve den 14 juni.
Den 9 juni 1967 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen i London
den 9 april 1965 om underlättande av internationell sjötrafik. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i London den 28 juli.
Den 12 juni 1967 växlades i Stockholm med förbehåll för ratifikation ministeriella
noter med Finland med ändring av överenskommelsen den 17 november
1949 angående betalning av vissa till Finland lämnade svenska krediter.
Den 31 maj och 12 juni 1967 växlades i Geneve med förbehåll för ratifikation
ministeriella noter med Portugal rörande införande av bestämmelser
om tullrestitution i jordbruksavtalet.
Den 16 juni 1967 undertecknades i Montreal en överenskommelse med
Internationella civila luftfartsorganisationen om biträdande experter.
Den 21 juni 1967 undertecknades för Sveriges vidkommande europeiska
konventionen av den 14 december 1959 rörande erkännande av universitetsexamina
för tillträde till fortsatta studier. Kungl. Maj:t beslöt den 25
augusti att ratificera konventionen.
Den 21 juni 1967 undertecknades för Sveriges vidkommande protokollet
den 3 juni 1964 till europeiska konventionen den 11 december 1953 rörande
likvärdighet av betyg för tillträde till universitet.
Den 22 juni 1967 växlades i Belgrad ministeriella noter med Jugoslavien
rörande varuutbytet.
Den 23 juni 1967 växlades i Tananarive ministeriella noter med Madagaskar
varigenom handelsavtalet den 2 april 1966 sattes i kraft.
Den 27 juni 1967 växlades i Caracas ministeriella noter med Dominikanska
Republiken rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 28 och 29 juni 1967 växlades i Addis Abeba ministeriella noter med
Etiopien rörande förlängning av avtalet den 10 oktober 1962 rörande tekniskt
samarbete på hälsovårdens område.
Den 30 juni 1967 undertecknades i Geneve med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse rörande tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och
handelsavtalet och en överenskommelse rörande förhandlingar om ett internationellt
spannmålsavtal.
Den 30 juni 1967 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till Internationella
lastlinjekonventionen den 5 april 1966. Anslutningsinstrumentet deponerades
i London den 28 juli.
Den 30 juni 1967 beslöt Kungl. Maj:t ratificera överenskommelsen i Köpenhamn
den 3 oktober 1966 med Danmark, Finland, Island och Norge om
en nordisk kulturfond. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Köpenhamn
samma dag.
10
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 30 juni 1967 undertecknades i Dar es Salaam en överenskommelse
med Tanzania om utveckling skredit.
Den 30 juni 1967 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med Tanzania
med tillägg till avtalet den 24 september 1965 rörande utvecklingskredit.
Den 13 juni och 10 juli 1967 växlades i Lusaka ministeriella noter med
Zambia rörande svenska frivilliga fredskårsdeltagare.
Den 14 juli 1967 undertecknades i Stockholm ett slutprotokoll vid Stockholmskonferensen
om immaterialrätt samt med förbehåll för ratifikation
konventionen angående upprättande av en världsorganisation för immaterialrättsfrågor,
Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga
verk av den 9 september 1886, reviderad i Stockholm den 14 juli 1967, Pariskonventionen
den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten,
reviderad i Stockholm den 14 juli 1967, tilläggskonventionen i Stockholm
den 14 juli 1967 till överenskommelsen i Madrid den 14 april 1891 angående
undertryckande av oriktiga ursprungsbeteckningar å handelsvaror
och överenskommelsen i Nizza den 15 juni 1957 rörande den internationella
klassificeringen av varor och tjänster för vilka varumärken gälla, reviderad
i Stockholm den 14 juli 1967.
Den 18 juli 1967 växlades i Kuala Lumpur ministeriella noter med Malaysia
rörande tekniskt samarbete på familjeplaneringens område.
Den 26 juli 1967 godkände Sverige ändringar av regler bifogade internationella
konventionen för betryggande av säkerheten för människoliv till
sjöss, 1960. En notifikation om godkännandet avgavs i London den 18 augusti.
Den 5 och 26 juli 1967 undertecknades i Rom en överenskommelse med
Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation om en svensk
biståndsinsats för utbyggnad av Maseru Agricultural School i Lesotho.
Den 28 juli 1967 undertecknades i Sofia ett tilläggsprotokoll till handelsavtalet
med Bulgarien den 13 juni 1966.
Den 31 juli 1967 undertecknades för Sveriges vidkommande i Geneve protokollet
den 20 juli 1966 angående Jugoslaviens anslutning till allmänna
tull- och handelsavtalet.
Den 5 augusti 1967 undertecknades i Khartoum en tilläggsöverenskommelse
nr 2 till avtalet den 6 januari 1966 med Sudan rörande utvecklingskredit.
Den 10 augusti 1967 undertecknades i Geneve en överenskommelse med
Internationella teleunionen om svenska biträdande experter.
Den 16 augusti 1967 undertecknades i Nairobi en överenskommelse mellan
Danmark, Finland, Norge och Sverige samt Kenya rörande samarbete
på kooperationens område.
Den 18 augusti 1967 undertecknades i Paris en överenskommelse med
11
Riksdagsberättelsen år 1968
Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur rörande
svenskt bidrag till lärarseminarium i Francistown, Botswana.
Den 5 september 1967 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande tekniskt samarbete på byggnadsteknikens område.
Den 8 september 1967 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande ett regionalt utvecklingsprojekt (Jordbruksprojekt i
Chilalo).
Den 19 september 1967 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Storbritannien rörande förlängning av giltighetstiden för överenskommelsen
den 20 september 1957 om samarbete rörande atomenergins användning för
fredliga ändamål.
Den 22 september 1967 undertecknades i Stockholm en tilläggsöverenskommelse
till avtalet med Indien den 29 september 1964 rörande finansiell
utvecklingshjälp.
Den 31 augusti och 25 september 1967 växlades i Geneve ministeriella noter
med Förenta Nationerna rörande administrativa och finansiella arrangemang
för samliällsplaneringskonferensen i Stockholm den 23 april—1 maj
1968.
Den 25 september 1967 undertecknades i Bangkok en överenskommelse
med Burma rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker för
burmanska skolor.
Den 22 och 29 september 1967 växlades i Tokio och Söul ministeriella
noter med Republiken Korea rörande familjeplanering.
Den 15 oktober 1967 framlades i Washington för undertecknande en konvention
om vetehandel och en konvention om livsmedelshjälp, båda ingåendei
1967 års spannmålsarrangemang. Sverige undertecknade konventionerna
med förbehåll för ratifikation den 22 november.
Den 19 oktober 1967 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Bulgarien om bulgariska läkares och tandläkares tjänstgöring inom
den svenska sjukvården och folktandvården.
Den 19 oktober 1967 undertecknades i Kuala Lumpur eu luftfartsöverenskommelse
med Malaysia.
Den 23 oktober 1967 undertecknades i Geneve en överenskommelse med
Internationella arbetsorganisationen om biträdande experter.
Den 26 oktober 1967 undertecknades i London en överenskommelse med
Storbritannien för att underlätta utbyte av uppfinningar och teknologisk
information för försvarsändamål.
Den 27 oktober 1967 växlades i Stockholm ministeriella noter med Rumänien
rörande varuutbytet.
Den 4 november 1967 undertecknades i Islamabad en överenskommelse
med Pakistan rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för skolor i Pakistan.
12
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 6 november 1967 avlämnades i Nairobi en ministeriell note med uppsägning
för Kenyas vidkommande av handelstraktaterna mellan Sverige och
Storbritannien den 11 april 1654, den 17 juli 1656, den 21 oktober 1661, den
o februari 1776, den 18 juli 1812 och den 18 mars 1826 samt deklarationen
den 27 november 1911.
den 11 november 1967 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Tunisien om utvecklingskredit.
Den 18 november 1967 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Tjeckoslovakien rörande varuutbytet.
Den 21 november 1967 undertecknades i Stockholm med förbehåll för
ratifikation en överenskommelse med Storbritannien rörande internationell
godsbefordran å väg.
Den 22 november 1967 växlades i Ankara ministeriella noter med Turkiet
rörande svensk utvecklingskredit.
Den 24 november 1967 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Belgien
av den 2 juli 1965 för undvikande av dubbelbeskattning och för reglering av
vissa andra frågor beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Den 30 november 1967 undertecknades i Moskva med förbehåll för ratifikation
en konsular konvention med Sovjetunionen.
Av exportkreditnämnden på statens vägnar meddelade garantier
för exportkrediter
Under budgetåret 1966/67 har exportkreditnämnden utfärdat statsgarantier
för exportkredit (garantiförbindelser) för ett belopp av 656 milj. kr.,
vilket innebär en ökning sedan närmast föregående budgetår med 57 milj.
kr. eller med 10 %. Därutöver bär garantier ställts i utsikt (garantiutfästelser)
för ett belopp av 2 318 milj. kr. mot 1 190 milj. kr. föregående budgetår.
Nämndens sammanlagda engagemang uppgick den 30 juni 1967 till
2 703 milj. kr., vilket innebär en ökning under det senaste budgetåret med
985 milj. kr. eller med 57 %.
Av det totala engagemanget den 30 juni 1967 avsåg 833 milj. kr. eller
31 % garantiförbindelser. Härav utgjorde 144 milj. kr. garantier på särskilt
gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska
utveckling (u-garantier). Av totalbeloppet för garantiutfästelser, 1 870 milj.
kr., avsåg 199 milj. kr. u-garantier. Engagemangets utveckling under det
senaste budgetåret karakteriseras av en ökning av garantiförbindelserna
med 23 % och av garantiutfästelserna med hela 79 %.
Nämndens sammanlagda engagemang i fråga om garantier för export till
13
Riksdagsberättelsen år 1968
u-länderna uppgick till 1 037 milj. kr., för export till öststaterna till 1 316
milj. kr. och för export till övriga länder till 350 milj. kr.
Nämndens inkomster under budgetåret 1966/67 uppgick till 13,8 milj. kr.
mot 11,9 milj. kr. föregående budgetår. Av intäkterna utgjordes 10,1 milj.
kr. av premier, 3,4 milj. kr. av räntor och 0,3 milj. kr. av återbäring på skador.
Med anledning av skadefall har under budgetåret 1966/67 betalats ut ersättningar
med 2,3 milj. kr. Nämndens administrationskostnader uppgick
till 1,7 milj. kr. Resultatet av verksamheten har möjliggjort en ökning av
nämndens säkerhetsreserv med 5,7 milj. kr. Dessutom har 0,5 milj. kr. satts
av till en ersättningsreserv för att bestrida kostnaderna för skadefall, som
inträffat under budgetåret men inte slutreglerats vid budgetårets utgång.
Till premiereserv har satts av 3,5 milj. kr. Efter årets avsättning uppgår
säkerhetsreserven till 54,1 milj. kr. eller 6,5 % av nämndens garantiansvar
på grund av garantiförbindelser vid samma tidpunkt.
En närmare redogörelse för exportkreditnämndens verksamhet under budgetåret
finns i nämndens verksamhetsberättelse, som har lämnats till riksdagens
ledamöter.
14
Bidrag av lotterimedel
Under år 1967 beviljade bidrag nr behållningen av de särskilda lotterier
som anordnas til! förmån för konst, teater och andra
kulturella ändamål
Ändamål |
Beslutets dag |
Belopp kr. |
Teater- och orkesterrådet (upprättande av entreprenadhand-lingar för elektriska installationsarbeten m. m. på Södra |
3/2 |
25 000 |
Byggnadsstyrelsen (ombyggnads- och underhållsarbeten inom |
3/2 |
100 000 |
Byggnadsstyrelsen (anordnande av kök i anslutning till rikssalen |
17/3 |
300 000 |
Svenska Linnésällskapet (utställningen »Linné-världsnamnet») . . |
31/3 |
50 000 |
Konstnärerna Jörgen Nash och Katarina Nash Lindell (utrustning |
14/4 |
20 000 |
Stiftelsen Lassekrog (färdigställande av skogskojor)........... |
26/4 |
13 000 |
Stiftelsen Emigrantinstitutet (uppförande av institutionsbygg-nad i Växjö)............................................ |
26/4 |
100 000 |
Riksteatern-Svenska teatern (teknisk utrustning).............. |
26/4 |
450 000 |
Musikaliska akademien (materiel och lös utrustning till koreo-grafiska institutet)...................................... |
26/4 |
20 000 |
Musikaliska akademien (inköp av instrument, musikmateriel o. d. |
26/4 |
150 000 |
Göteborgs musikkonservatorium (inköp av instrument, musik-materiel o. d.).......................................... |
26/4 |
200 000 |
Stiftelsen Malmö musikkonservatorium (inköp av instrument, |
26/4 |
200 000 |
Folkliga musikskolan i Arvika (inköp av instrument, musik-materiel o. d.).......................................... |
26/4 |
80 000 |
Stiftelsen Tekniska museet (transport av det s. k. Gamla labora-toriet) ................................................. |
26/4 |
8 500 |
Stiftelsen Thielska galleriet (inköp och läggning av nya golv-mattor) ............................................... |
26/4 |
5 000 |
Stockholms nation i Uppsala (restaurering av nationshuset) .... |
26/4 |
200 000 |
Stiftelsen Skansen (flyttning av en lantarbetarbostad på Berga |
26/4 |
130 000 |
Teater- och orkesterrådet (utrustnings- och installationsarbeten |
12/5 |
465 000 |
Styrelsen för Kungl. dramatiska teatern (reparationsarbeten på |
18/5 |
75 000 |
Byggnadsstyrelsen (ombyggnads- och underhållsarbeten inom |
9/6 |
185 000 |
Nationalmuseet (inköp av äldre konst)....................... |
30/6 |
2 000 000 |
Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar (inköp av instrument, |
30/6 |
25 000 |
Sveriges orkesterföreningars riksförbund (inköp av instrument, |
30/6 |
100 000 |
Byggnadsstyrelsen (iståndsättningsarbeten på Rue Payenne It |
30/6 |
500 000 |
Riksantikvarieämbetet (inköp av Ranstena domarring och |
30/6 |
36 000 |
Örebro läns hembygdsförbund (restaurering och ombyggnad av |
30/6 |
150 000 |
15
Riksdagsberättelsen år 1968
Ändamål |
Beslutets dag |
Belopp kr. |
Stiftelsen Ingrid Göthlins minne (restaurering av Göthlinska går-den i Nora)............................................. |
30/6 |
20 000 |
Föreningen Gränna Medborgargård (restaurering av Lennqvistska |
30/6 |
200 000 |
Föreningen för Fornminnes- och Hembygdsvård i Sydöstra |
30/6 |
100 000 |
Ystads stads drätselkammare (flyttning av Jens Jacobsens |
30/6 |
200 000 |
Värmlands läns landstings kommun (nybyggnad av undervisnings-ningslokaler vid Folkliga musikskolan på Ingesund i Arvika) .. |
30/6 |
3 750 000 |
Styrelsen för konstfackskolan (inköp av fotoutrustning till av-delningen för reklam och bokhantverk).................... |
29/9 |
75 000 |
Styrelsen för Skoklosters slott (inköp av registreringsmaskin med |
13/10 |
59 000 |
Regissören Per Edström (iordningställande av teaterlokal på |
27/10 |
125 000 |
1965 års musei- och utställningssakkunniga (inredning och utrust-ning av verkstadslokaler) ................................ |
17/11 |
195 000 |
Svenskt visarkiv (upprustning av biblioteket)................. |
1/12 |
20 000 |
Summa kr. |
10331 500 |
16
Bidrag ur fonden för idrottens främjande
Under år 1967 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kr. |
|
I. Skolöverstyrelsen Kursverksamhet............................ |
9/6 |
240 000 |
240 000 |
II. Sveriges riksidrottsförbund Central förvaltning och administration........ |
9/6 |
425 000 |
|
Central idrottslig verksamhet: |
9/6 |
380 000 |
|
b) kursverksamhet......................... |
9/6 |
290 000 |
|
c) instruktörsverksamhet bland ungdom (kon-sulentverksamhet) ........................ |
26/4 |
50 000 |
|
D:o..................................... |
9/6 |
1 984 000 |
|
d) övrigt.................................. |
9/6 |
460 000 |
|
Specialförbundens verksamhet................ |
18/5 |
150 000 |
|
» » ................ |
9/6 |
10 000 000 |
|
» » ................ |
30/6 |
846 000 |
|
Distriktsförbundens verksamhet.............. |
9/6 |
1 000 000 |
|
Föreningars verksamhet..................... |
9/6 |
700 000 |
|
Ungdomsidrott............................. |
26/4 |
670 000 |
|
Idrottsplatskommittén...................... |
9/6 |
320 000 |
|
Simbaddelegationen......................... |
9/6 |
no ooo |
|
Poliklinikkommittén........................ |
9/6 |
265 000 |
|
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut (Bosön |
9/6 |
290 000 |
|
Övriga ändamål............................ |
9/6 |
166 000 |
18 106 000 |
III. Sveriges olympiska kommitté Förberedelser under budgetåret 1967/68 för |
9/6 |
500 000 |
500 000 |
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet Central förvaltning......................... |
9/6 |
1 040 000 |
|
Lokalförbundens förvaltning................. |
9/6 |
375 000 |
|
Kursverksamhet........................... |
9/6 |
170 000 |
|
Ungdomsidrott............................. |
26/6 |
60 000 |
|
Information, upplysningsverksamhet.......... |
9/6 |
100 000 |
|
Företagsgymnastik......................... |
9/6 |
25 000 |
|
Idrottsmateriel............................. |
9/6 |
70 000 |
|
Anslag till korporationerna.................. |
9/6 |
25 000 |
|
Internationella kontakter.................... |
9/6 |
10 000 |
|
Motionsverksamhet för pensionärer........... |
9/6 |
105 000 |
1 980 000 |
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets Administration............................. |
9/6 |
100 000 |
|
Administration och kursverksamhet........... |
9/6 |
85 000 |
|
Kursverksamhet........................... |
9/6 |
95 000 |
|
Ungdomsidrott............................. |
26/4 |
74 000 |
354 000 |
VI. Ridsport Riksföreningen för ridningens främjande, rid-främjandet ................................ |
9/6 |
264 000 |
|
De svenska lantliga ryttarföreningarnas central-förbund ................................... |
9/6 |
64 000 |
|
Svenska ponnyföreningen.................... |
9/6 |
22 000 |
350 000 |
17
Riksdag sb er ätt elsen år 1968
Ändamål |
Beslut-tets dag |
Belopp kr. |
|
VII. Övriga organisationer a) Bidrag till ungdomsidrott Förbundet Vi unga......................... |
26/4 |
11 000 |
|
KFUKis och KFUM:s riksförbund ........... |
26/4 |
7 000 |
|
Nationaltemplarordens ungdomsförbund....... |
26/4 |
13 000 |
|
Riksförbundet Sveriges 4 H.................. |
26/4 |
49 000 |
|
Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar |
26/4 |
14 000 |
|
Svenska frisksportförbundet ................. |
26/4 |
5 000 |
|
Svenska missionsförbundets ungdom.......... |
26/4 |
21 000 |
|
Svenska scoutförbundet..................... |
26/4 |
10 000 |
|
Sveriges storloge av IOGT................... |
26/4 |
19 000 |
|
Unga örnars riksförbund..................... |
26/4 |
74 000 |
223 000 |
b) Bidrag till organisationers allmänna verksam-het m. m. Centralkommittén för fältsport............... |
9/6 |
15 000 |
|
De handikappades riksförbund (till idrott för |
9/6 |
220 000 |
|
Sveriges dövas idrottsorganisation............ |
9/6 |
70 000 |
|
Svenska gymnastikförbundets gymnastikfolk-högskola å Lillsved ......................... |
9/6 |
70 000 |
|
Riksföreningen för simningens främjande...... |
9/6 |
77 000 |
|
Svenska livräddningssällskapet............... |
9/6 |
30 000 |
|
Svenska turistföreningens skolresetjänst....... |
29/9 |
26 000 |
508 000 |
VIII. Idrottsanläggningar a) Större och medelstora anläggningar (bidragen Ridhusanläggningar...................... |
24/2 |
120 840 |
|
» ...................... |
20/7 |
13 304 |
|
Övriga anläggningar...................... |
14/9 |
150 000 |
|
» » ...................... |
24/11 |
2 022 000 |
|
b) Mindre anläggningar m. m. (bidragen fördela-de av riksidrottsförbundet)............... |
9/6 |
2 000 000 |
|
c) Bastuanläggningar (bidragen fördelade av |
9/6 |
150 000 |
4456 144 |
Summa kr. |
26 717 144 |
18
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Under år 1967 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kr. |
|
I. Anläggningar, m. m. Almundsryds köping......................... |
9/6 |
15 000 |
|
Berga kommun.............................. |
6/9 |
20 000 |
|
Bjuvs köping................................ |
9/6 |
30 000 |
|
Blekinge gymnastikförbund................... |
9/6 |
20 000 |
|
Bohus läns arbetarekvinnors semesterhemsföre-ning u. p. a................................ |
6/9 |
50 000 |
|
Brunflo kommun............................. |
10/2 |
15 000 |
|
Byggnadsföreningen Carlborgsons gård Leksand. |
6/9 |
25 000 |
|
Dals Ed kommun............................ |
10/2 |
15 000 |
|
Fagersta stad................................ |
9/6 |
100 000 |
|
Fellingsbro kommun.......................... |
10/2 |
30 000 |
|
Fjärdhundra kommun........................ |
9/6 |
30 000 |
|
Föreningen Kvinnornas semesterhem i Gotlands |
9/6 |
10 000 |
|
Föreningen Växjö Folkpark................... |
10/2 |
30 000 |
|
Getinge kommun............................. |
10/2 |
30 000 |
|
Gävle stad.................................. |
9/6 |
18 000 |
|
» » .................................. |
6/9 |
10 000 |
|
Herrljunga och Gäsene kommuner.............. |
6/9 |
16 000 |
|
Hjo stad ................................... |
9/6 |
30 000 |
|
Hovmantorps köping......................... |
6/9 |
35 000 |
|
Idrottsklubben Albion, Stenstorp.............. |
10/2 |
12 000 |
|
Jämjö kommun.............................. |
6/9 |
30 000 |
|
Knivsta kommun............................ |
6/9 |
30 000 |
|
Ludvika stad................................ |
6/9 |
4 000 |
|
Markitta idrottssällskap....................... |
6/9 |
5 000 |
|
Nora stad................................... |
10/2 |
20 000 |
|
Nyeds kommun.............................. |
10/2 |
70 000 |
|
Nynäshamns stad............................ |
6/9 |
35 000 |
|
Barnsele kommun............................ |
6/9 |
5 000 |
|
Ronneby stad............................... |
10/2 |
15 000 |
|
Skidfrämjandets lokalavdelning i Sandviken..... |
10/2 |
12 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i Agnäs..................... |
6/9 |
50 000 |
|
« i Gunnarn................... |
6/9 |
20 000 |
|
» i Hällnäs ................... |
6/9 |
12 000 |
|
» i Laholm.................... |
9/6 |
15 000 |
|
Sollefteå stad................................ |
6/9 |
30 000 |
|
Stiftelsen Stiftsgården i Rättvik................ |
6/9 |
4 500 |
|
Stockholms stad............................. |
9/6 |
no 000 |
|
» » ............................. |
6/9 |
125 000 |
|
Strängnäs stad............................... |
9/6 |
50 000 |
|
Strömstads stads stiftelse Vette Fritidscentrum .. |
6/9 |
84 000 |
|
Svenska turistföreningen...................... |
9/6 |
400 000 |
|
» » ...................... |
9/6 |
50 000 |
|
» » ...................... |
6/9 |
148 000 |
|
» » ...................... |
6/9 |
45 000 |
|
Sävar kommun.............................. |
6/9 |
20 000 |
|
Södrasjöns fiskevårdsförening.................. |
9/6 |
3 000 |
|
Tranås stad................................. |
10/2 |
20 000 |
|
Vattenskidklubben Delfinerna, Hammerdal...... |
10/2 |
1 000 |
|
Veinge kommun............................. |
6/9 |
30 000 |
|
Vetlanda stad............................... |
6/9 |
20 000 |
19
Riksdagsberättelsen år 1968
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kr. |
|
Virserums köping............................ |
6/9 |
8 000 |
|
Västerås stad................................ |
9/6 |
100 000 |
|
» » ................................ |
6/9 |
30 000 |
|
Åkerbo kommun............................ |
9/6 |
9 800 |
|
Ålems kommun............................. |
10/2 |
11 000 |
2163 300 |
II. Lägerverksamhet |
|||
Frälsningsarmén............................. |
9/6 |
9 200 |
|
KFUK:s och KFUM:s triangelförbund.......... |
9/6 |
4 800 |
|
Svenska scoutrådet.......................... |
9/6 |
30 000 |
|
Sveriges flickscoutråd......................... |
9/6 |
25 000 |
|
Unga Örnars riksförbund ..................... |
9/6 |
17 500 |
86 500 |
III. Kursverksamhet |
|||
Riksorganisationernas campingkommitté ....... |
10/2 |
3 000 |
3 000 |
IV. Administration, m. m. |
|||
Lavinkommittén............................. |
9/6 |
7 500 |
|
Reso....................................... |
9/6 |
85 000 |
|
Riksorganisationernas campingkommitté........ |
10/2 |
50 000 |
|
» » ........ Summa kr. |
6/9 |
18 000 |
160 500 2 413 300 |
20
Bidrag ur jaktvårdsfonden och statens lappfond
Under budgetåret 1966/67 gjorda anvisningar ur jakt vårdsfonden
Ändamål |
Belopp kr.1 |
Bidrag till svenska jägareförbundets verksamhet.......................... » » länsjaktvårdsföreningarnas verksamhet......................... * » viltforskningsrådets verksamhet............................... » » svenska naturskyddsföreningens verksamhet.................... Diverse........................................ |
2 850 100 1 116 000 496 200 130 000 206 000 4 798 300 |
Summa kr. |
|
1 Avrundade tal. |
Under budgetåret 1966/67 influtna medel till och beviljade bidrag
ur statens lappfond
Inkomster: Belopp kr.
A. Räntemedel................................................ 437 319
B. Försäljningsmedel........................................... 50
C. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar för skada å
fiske m.m................................................. 92 675
D. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar, avsedda för
vissa ändamål............................................ 2 150 000
E. Arrendemedel.............................................. 1 053 605
F. Avkastning av lappfondsskogarna, m. m........................ 186 116
G. Vissa hyresersättningar, m. m................................. 40 752
H. Diverse ................................................... 19 007
Summa kr.
Beviljade bidrag:
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande
1. Jämtlands län......................... 128 000
2. Västerbottens län...................... 112 575 (15 000)
3. Norrbottens län....................... 410 990 (25 000)
B. Åtgärder för främjande av jakt och fiske.......................
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m..............
D. Renforskning m. m..........................................
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete m. m.
Summa kr.
3 979 524
651 565 2 400 |
(40 000) |
134 701 |
(270 000) |
944 666 |
(310 000) |
Anm. De inom parentes angivna beloppen utvisar hur stor del av bidragen, som har utgått från
s. k. villkorsmedel som är avsatta för särskilda ändamål under statens lappfond.
21
Riksdagsberättelsen år 1968
Under budgetåret 1966/67 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Ulider budgetåret 1966/67 har 278 understöd om sammanlagt ca 8 milj.
kr. delats ut ur arvsfonden. Hur understöden fördelas på olika ändamål
framgår av nedanstående tablå.
Ändamål Belopp kr.
Barnstugor.............................................................. 3 831 200
Barnkolonier............................................................ 30 400
Ungdomslokaler:
Scoutorganisationer.......................... ............ 888 000
Svenska kyrkan samt till denna knutna sammanslutningar...... 310 000
Religiösa sammanslutningar tillhörande annat samfund......... 847 000
Kommuner och ungdomsråd................................ 1 095 000
Nykterhetsorganisationer................................... 115 000
Annan huvudman.......................................... 384 000 3 639 000
Studier och yrkesutbildning................................ 20 000
Diverse................................................................. 533 000
Summa kr. 8 053 600
Utbetalningar för skilda ändamål från liandels- och sjöfartsfonden
imder budgetåret 1966/67
Belopp kr.
Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien...................................... 25 000
Bidrag till Svenska EFTA-kommittén......................................... 40 000
Utbetalning till Narva Flachs Manufaktur...................................... 6 986
Utbetalning till Byggnadsstyrelsen för teckning av aktier i Maison de Suéde i Paris 337 594
Summa kr. 409 580
22
Kommittéer: Statsrådsberedningen
SB: 1
Kommittéer
Statsrådsberedningen
1. Forskningsberedningen (1965: I Ju 68, 1966: Ju 70, 1967: SB 1)
Inrättad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 december 1962 för samråd om
den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken (se Postoch
Inrikes tidn. den 31 december 1962):
Alfvén, Hannes O. G., professor
Bergström, K. Sune D., professor
Brising, Lars H., flygöverdirektör
Brohult, Sven F. A., professor
Browaldh, Tore, bankdirektör
Brynielsson, Harry A. B., direktör
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
Fornander, Sven, direktör
Gustafson, Torsten V., professor
Gustafsson, C. Åke T., professor
Gårding, Lars, professor
Hjelm, K. G. Lennart, professor
Holm, C. Lennart, docent
Husén, Torsten, professor
Kärrholm, Marianne, docent
Larsson, Lars-Gunnar, professor
Liander, N. Halvard, fil. doktor
Lundberg, Arne S., envoyé
Lönnroth, N. Erik M., professor
Muntzing, Arne, professor
Norberg, Dag L., professor
Olson, Hjalmar, direktör
Petri, Bengt, landshövding
Rexed, Bror A., generaldirektör, sekreterare
Rosén, Nils Gustav K. G., universitetskansler
Svennilson, S. Ingvar, professor
Tiselius, Arne W. K., professor
Ulfsparre, Sixten, direktör
Waldenström, Jan G., professor
23
SB: 1 Riksdagsberättelsen år 1968
I beredningen, som leds av statsministern, ingår därjämte de medlemmar
av regeringen som berörs av de frågor som behandlas.
Enligt beslutet den 14 december 1962 har upprättats en särskild arbetsgrupp
för att inom statsrådsberedningen förberedande behandla frågor av
betydelse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. I arbetsgruppen,
som står under statsministerns ledning, ingår:
Alfvén (se ovan)
Er ohult (se ovan)
Rexed (se ovan)
Svennilson (se ovan)
Tiselius (se ovan)
Håkansson, Hans E. V., departementsråd
Moberg, Sven T., statsråd (t. o. m. den 29 september 1967)
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare (fr. o. in. den 30 september 1967)
Lokal: Forskningsberedningen, Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2,
tel. växel 22 45 00
Direktiven för beredningen, se 1963: I Ju 59.
Forskningsberedningen in pleno har under tiden november 1966—december
1967 hållit två sammanträden.
Arbetsgruppen har under tiden november 1966—december 1967 hållit fem
sammanträden.
24
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 2
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Firmautredningen (1965: I 11, 1966: 15, 1967: 11)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för revision av varumärkes- och firmalagstiftningen samt vad som
äger samband därmed (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1949). Chefen
för justitiedepartementet beslöt den 31 mars 1960 att utredningen, som
hade antagit namnet varumärkes- och firmautredningen, i fortsättningen
skulle arbeta såsom två särskilda kommittéer, den ena för revision av firmalagstiftningen
och den andra för revision av lagstiftningen mot illojal
konkurrens. Den förstnämnda kommittén har antagit namnet firmautredningen:
Eberstein,
Gösta A., professor emeritus, ordförande
Glimstedt, Gunnar, ombudsman
Jacobsson, Gösta, direktör, led. av I kamm.
Köhler, Nils G., advokat
Uggla, Claes A., patenträttsråd
von Zweigbergk, Åke C., generaldirektör
Experter:
Markman, Kiddi C., byråassistent
Sandegren, Erik O. E., f. d. byråchef
Svanström, Bengt E. G., landssekreterare
Sekreterare:
Åhberg, Bengt-Erik B., hovrättsråd
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950: I Ju 31.
Utredningen har under tiden november 1966—augusti 1967 hållit fem
sammanträden.
Utredningen har den 22 augusti 1967 avlämnat betänkandet »Firmaskydd»
(SOU 1967:35).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredning angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. (1965: I 26, 1966: 27, 1967: 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1960 för att utreda
frågan angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff in. m. beträffande personal som beordrats att fullgöra militärtjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1960):
25
Ju: 2 Riksdag sberättelsen år 1968
Thyresson, Gunnar, hovrättsråd
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 41.
Utredningsmannen har färdigställt ett betänkande benämnt »Upplysning
till militära myndigheter om kriminell belastning hos värnpliktiga»,
vilket kommer att avlämnas i januari 1968.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Offentlighetskommittén (1965:1 27, 1966:28, 1967:21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för översyn
av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1960):
Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident, ordförande
Borggård, Göran R., generaldirektör
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Pers, Anders Yngve, redaktör
Stjernquist, Nils Nilsson-, professor
Experter:
Kromnow, E. Åke, riksarkivarie
Romson, Rolf, förste sekreterare (fr. o. m. den 22 mars 1967)
Ryman, Sven-Hugo G., byråchef
Wadén, Ingel P. J., förste arkivarie
Sekreterare:
Holmberg, Erik G., hovrättsassessor
Direktiven för kommittén, se 1961: I Ju 43 och 1962:1 Ju 37.
Under tiden november 1966—maj 1967 har kommittén sammanträtt sex
dagar.
Kommittén har i juni 1967 avlämnat betänkandet »Tryckfrihet och upphovsrätt»
(SOU 1967: 28).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning av möjligheterna till förbättrad övervakning av sjötrafiken
m. m. (1965: I In 13, 1966: In 8, 1967: Ju 27)
Tillkallad av chefen för inrikesdepartementet enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 13 oktober 1961 för att utreda möjligheterna att åstadkomma
förbättrad övervakning i fråga om efterlevnaden av sjötrafikens regler och
bestämmelserna angående vattenförorening från fartyg m. m.:
Ros, A. K. Erik, f. d. underståthållare
Expert:
Erlandsson, Bengt H., polisöverintendent
26
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 6
Sekreterare:
Heden, P. A. Göran, byrådirektör
I enlighet med framställning av utredningsmannen har denne entledigats
från uppdraget den 30 juni 1967.
5. Utredningen för översyn av bokföringslagen (1965: I 46, 1966: 44,
1967:36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för översyn
av bokföringslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1962):
Wijnbladh, C. Mauritz E., f. d. hovrättspresident, ordförande
Johansson, A. Erik M., taxeringsdirektör
Löfgren, Å. Sigurd, auktoriserad revisor
Expert:
Kedner, Gösta R., universitetslektor
Sekreterare:
Ytterbrink, F. Ingmar A., kanslichef
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 56.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit elva
sammanträden.
Utredningen har den 1 november 1967 avlämnat betänkandet »Förslag
till lag om skyldighet att föra räkenskaper, m. m.» (SOU 1967: 49).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Parlamentariska nämnden i Wennerströmaffåren (1965:1 59, 1966:52,
1967: 41)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 13 december 1963 för att dels företa en allsidig
granskning av det genom juristkommissionens i Wennerströmaffären
försorg samlade utredningsmaterialet, såvitt avser statsrådens handläggning
i Wenner strömaffären, dels överväga de principiella riktlinjerna för
handläggningen av säkerhetsfrågor:
Strand, Axel W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm., ordförande
Andersson, Torsten, redaktör, led. av I kamm.
Hernelius, J. Allan, chefredaktör, led av I kamm.
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kamm.
Pettersson, A. Georg, skyddskonsulent, led. av I kamm.
Wedén, Sven M., disponent, led. av II kamm.
Expert:
Litzén, Anders G., revisionssekreterare
Sekreterare:
Tillinger, Lars-Erilc, t. f. departementsråd.
27
Ju: 6 Riksdagsberättelsen år 1968
Nämnden har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 16 sammanträden.
Nämnden har färdigställt ett betänkande benämnt »Handläggning av säkerhetsfrågor»,
vilket kommer att avlämnas i januari 1968.
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1964 års vatten- och avloppsutredning (1965:1 63, 1966:56, 1967:44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1964 för översyn
av lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 juni 1964):
Furst, Per-Erik, hovrättsråd
Experter:
Petrelius, Bengt, direktör
Westman, Erik Gustaf, stadsjurist
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 63.
Utredningsmannen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit
16 sammanträden med experterna, därav ett som har pågått fem dagar
i följd.
Utredningsmannen har avlämnat ett i december 1967 dagtecknat betänkande,
benämnt »Vatten och avlopp» (SOU 1967: 65).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Arvsfondsutredningen f''1965: I 65, 1966: 57, 1967: 45)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1964 för
översyn av lagen om allmänna arvsfonden (se Post- och Inrikes tidn. den
29 september 1964):
Hamdahl, Bengt O., regeringsråd
Experter:
Fjellander, Nils E. B., expeditionschef
Larnstedt, A. Ossian G., kansliråd
Wallén, Axel O. A., expeditionschef
Sekreterare:
Björhammar, Carl A., byråchef
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 65.
Utredningsmannen har i januari 1967 avlämnat betänkandet »Allmänna
arvsfonden» (SOU 1967:2).
Uppdraget är därmed slutfört.
28
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 9
9. Organisationskommittén för den diplomatiska konferensen år 1967 för
revision av 1886 års Bernkonvention (1966: 63, 1967: 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1965 med
uppgift att svara för det organisatoriska genomförandet av den diplomatiska
konferensen i Stockholm under sommaren 1967 för revision av 1886 års
Bernkonvention för skydd av litterära och konstnärliga verk m. m.:
Kling, E. Herman, statsråd, led. av I kamm., av Kungl. Maj.t förordnad
ordförande
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm.
Bergérus, K. Holger E., direktör
Bergström, Svante B., professor
Borggård, Göran R., generaldirektör
Gehlin, Jan H. M., rådman
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Holmberg, Carl V., justitieråd
Iveroth, C. Axel, direktör
Kellberg, Love G.-A., utrikesråd
Lassen, Bengt F. C., direktör
Ljungman, K. Seve B., professor
Nordenson, Ulf K., departementsråd
Petrén, B. A. Sture, f. d. hovrättspresident
Pålsson, E. Roland, departementsråd
Romanus, Sven E., justitieråd
Rydbeck, Olof, envoyé, radiochef
Schein, Harry, direktör
Sylvén, G. Christer, departementssekreterare
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Wilson, Sven T., direktör
von Zweigbergk, Åke C:son, f. d. generaldirektör
Sekreterare:
Hellberg, Olle A. O:son, departementssekreterare
Kommitténs arbetsutskott har under tiden november 1966—juli 1967
hållit 29 protokollförda sammanträden, varav tre i närvaro av representanter
för de förenade internationella byråerna för skydd av upphovsrätt m. m.
(BIRPI) i Geneve. Ledamöter av arbetsutskottet har dessutom haft överläggningar
vid några tillfällen i Geneve med BIRPI :s sekretariat. Kommittén
i sin helhet har hållit två sammanträden.
Konferensen har hållits den 11 juni—den 14 juli 1967 med deltagande av
representanter för 74 länder.
Uppdraget är därmed slutfört.
29
Ju: 10 Riksdagsberättclsen år 1968
10. Utredningen angående justitieråds, regeringsråds och justitiekanslerns
arbetsrättsliga ställning (1967: 56)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 för
översyn av de författningsbestämmelser som rör justitieråds, regeringsråds
och justitiekanslerns offentligrättsliga anställningsvillkor och arbetsrättsliga
ställning i övrigt (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1966):
Hagander, Johan O., f. d. överståthållare
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. Bo, hovrättsråd
Direktiven för utredningen, se 1967: Ju 56.
Utredningsmannen har avlämnat ett i december 1967 dagtecknat betänkande
benämnt »Justitieråds, regeringsråds och justitiekanslerns arbetsrättsliga
ställning» (Stencil Ju 1967: 16).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Utredningen om övervakare inom kriminalvården (1967: 60)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda frågor angående de enskilda övervakarna inom kriminalvården
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1966):
Bergman, Per R., direktör, led. av II kamm., ordförande
Rudstedt, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Winther, Otto W. G., departementssekreterare
Experter:
Sturkell, Carl-Edvard, hovrättsassessor
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsassessor
Sekreterare:
Söderlund, Göran A., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1967: Ju 60.
Utredningen har under året hållit sju sammanträden.
Utredningen har den 15 augusti 1967 avlämnat betänkandet »De enskilda
övervakarna inom kriminalvården» (Stencil Ju 1967: 8).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Sakkunniga för översyn av organisationen vid åklagarmyndigheten i
Stockholms åklagardistrikt
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1967 för
översyn av organisationen vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt
:
Laurin, Joel, f. d. hovrättspresident
30
Jas 14
Kommittéer: Justitiedepartementet
Olsson, Karl Gustaf, länsåklagare
Expert:
Alstermark, Bengt, byråchef
Sekreterare:
Zeime, Claes A., byråchef
De sakkunniga har den 6 november 1967 avlämnat betänkandet »PM angående
organisationen vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt»
(Stencil Ju 1967: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 19681
13. Utredningen rörande specialstraffrätten (1965: I 16, 1966: 19, 1967: 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1955 för
förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, Hans G., professor
Expert:
Danelius, Hans C. Y., hovrättsfiskal
Sekreterare:
Widlund, Jan B., jur. kand.
Lokal: Stockholms universitet, Nortullsgatan 2, Stockholm VA, tel. växel
34 08 60 ankn. 139 eller 37 24 43
Direktiven för utredningen, se 1957:1 Ju 34.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
14. Fångvårdens byggnadskommitté (1965: I 17, 1966: 20, 1967: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom kriminalvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Andersson, A. G. Birger, redaktör, led. av I kamm., ordförande
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Ericsson, Carl Henrik, byråchef
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Evers, G. Tage, överintendent, verkställande ledamot
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I lcamm.
1 Vissa uppdrag, som redovisades i 1967 års riksdagsberättelse, har inte medtagits här,
eftersom de numera ej är att anse som utredningsuppdrag. Detta gäller uppdragen som svenska
representanter hos FN och hos Europarådet i frågor om förebyggande av brott och behandling
av brottslingar (1967:12) och som ledamot i nordiska samarbetsutskottet för kriminalstatistik
(1967:67)
31
Ju: 14
Iiiksdagsberättelsen år 1968
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Ljungberg, Blenda M., läroverksadjunkt, led. av II kamm.
Rinman, Olle A. F., byggnadschef
Selin, Sven, ombudsman
Serenander, E. Fritz B., kriminalvårdsdirektör
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Åmark, Curt E., överläkare
Experter:
Amilon, Clas O., kriminalvårdsdirektör
Andersson, Hans E., byrådirektör
Andersson, Rubin A., avdelningsdirektör
Carlsson, Arthur, byråinspektör
Fornander, J. Nils-Uno, byråchef
Hall-Mikaelsson, Barbro, kriminalvårdsdirektör
Hultin, C. O. Gunnar, byrådirektör
Johnsson, N. Olle, t.f. byråchef
Lindberg, Erik G., kriminalvårdsdirektör
Marnell, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Olsson, Curt I., avdelningsdirektör
Ringius, Gösta, kriminalvårdsdirektör
Rudstedt, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Schiöld, K. Gösta A., bevakningsinspektör
Thurén, Gunnar C. O., kriminalvårdsdirektör
Traung, Brita, assistent
Sekreterare:
Bellskog, Sven O., kanslisekreterare
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO, tel. 61 96 39 (verkställande
ledamot), 63 57 60 ankn. 77 (sekreterare) 61 98 66 (kansli), 61 96 19,
61 97 44 och 61 96 15 (experter)
Direktiven för kommittén, se 1957: I Ju 39.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 13 protokollförda
sammanträden, varav 4 plenarsammanträden.
Den 8 december 1966 har kommittén till Kungl. Maj :t överlämnat omarbetade
bygghandlingar avseende andra byggnadsetappen vid centralanstalten
Skogome. Till Kungl. Maj :t har den 10 april 1967 överlämnats förslag
till lokalprogram för en ny centralanstalt inom ungdomsgruppen. Genom
byggnadsstyrelsen har den 25 oktober 1967 överlämnats bygghandlingar
för en öppen sidoanstalt i Herrljunga.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
32
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 16
15. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar
(1965:1 18, 1966: 21, 1967: 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en
undersökning av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juli 1956):
Bergsten, Per G., justitieråd, ordförande
Ahnsjö, Sven O. R., professor
Blomberg, R. (Dick) A., rektor
Carlsson, N. Gösta, professor
Gerle, Bo O., docent, chefsläkare
Husén, Torsten, professor
Jonsson, Gustav A., chefläkare
Malmquist, Sten G., professor
Experter:
Bolin, Lars A., byråchef
Brandt-Humble, Kristina, fil. kand.
Elmhorn, Kerstin, fil. lic.
Kinell, Erik, förste socialinspektör
Kirstein, Lennart, docent, överläkare
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog
Mattsson, Sten F. I. H., chefsåklagare
Settergren, Gitte, fil. kand.
Svahn, Iba, socionom
Sekreterare:
Hellberg, Olle A. O:son, departementssekreterare
Lokal: Norrbackagatan 80, Stockholm VA, tel. 31 59 34, 31 59 37, 31 59 39,
31 59 84, 30 52 70 (experter), St. Nygatan 2 B, Stockholm C, tel. växel
23 66 60 (sekreteraren)
Direktiven för undersökningen, se 1957: I Ju 40.
De sakkunniga har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fem
protokollförda sammanträden. Dessutom har ett arbetsutskott sammanträtt
fyra gånger och en arbetsgrupp fem gånger. Undersökningen av försökspersonernas
återfall i brott har fortsatt även under hösten 1967 i samarbete
med de militära inskrivningsmyndigheterna.
Undersökningen beräknas pågå under hela år 1968.
16. Familjerättskommittén (1965: I 19, 1966: 22, 1967: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. 33
Riksdagsberättelsen
Ju: 16 Riksdag sberättelsen år 1968
Walin, A. Gösta, f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen, ordförande
Fischler, Josef, advokat
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.
Malmström, P. F. Åke, professor
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
Tscherning, Tom G. R., departementssekreterare
Sekreterare:
Vängby, Staffan O. S., hovrättsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 B, 1 tr. (postadress: Justitiedepartementet, Fack,
Stockholm 2), tel. växel 23 66 60
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44 och 1960: I Ju 31.
Under tiden november 1966—oktober 1967 har fyra sammanträden hållits
med kommittén i dess helhet. Representanter för kommittén har överlagt
med sakkunniga från Danmark, Finland och Norge i Oslo den 8 och
9 maj 1967 samt med sakkunniga från Finland i Stockholm den 15 och
16 december 1966 och i Helsingfors den 13—16 mars 1967.
Kommittén beräknas under år 1968 avlämna delbetänkande med förslag
till lagstiftning rörande internationell äktenskapsrätt och arvsrätt.
Därefter återstår utredningsarbetet beträffande den internationella föräldrarätten.
Det väntas pågå under hela år 1968.
17. Utredningen angående bekantgörande av folkrättens regler för krig
(1965: 1 20, 1966: 23, 1967: 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för att
utarbeta en handbok angående folkrättsliga regler för krig:
Jägerskiöld, Stig A. F., professor
Utredningens adress: Floragatan 6, Stockholm Ö, tel. 20 18 25
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 1.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
18. Sjölagskommittén (1965:1 21, 1966: 24, 1967: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
Hagbergh, C. Erik, justitieråd, ordförande
Bååw, Hjalmar H. W., redaktör
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hedborg, Per Erik, direktör
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd
Thore, Johan S., förbundsordförande
34
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 19
Experter:
Hagberg, Lennart P. M., advokat
Hedén, E. Ragnar, advokat
Pineus, Kaj L. A., dispaschör
Zetterman, J. Lorenz, direktör, jur. lic.
Sekreterare:
Rune, Christer L., hovrättsassessor
Lokal: Stenkullavägen 6, Stockholm K, tel. 56 30 90, 56 30 20 (sekreteraren),
Sveavägen 13—15, 2 tr., Stockholm C, tel. 10 95 77 eller Lutzengatan
5 A, Stockholm NO, tel. 60 63 94 (ordföranden)
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 39.
Kommittén har fortsatt arbetet på revision av sjölagens 1 kap. om fartyg,
2 kap. om redande i fartyg och 5 kap. om befordran av passagerare samt av
bestämmelserna om registrering av fartyg. Kommittén har inlett arbetet på
den lagrevision som betingas av de internationella konventioner som avslutades
genom den diplomatiska sjörättskonferensen i Bryssel under våren
1967 om sjöpanträtt och fartygshypotek, om inskrivning av rätt till fartyg
under byggnad och om befordran av passagerares resgods.
Kommittén har hållit ett expertsammanträde och ett sammanträde gemensamt
med den svenska delegationen vid nämnda diplomatiska konferens.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
19. Aktiebolag sutredning en (1965: I 24, 1966: 26, 1967: 19)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 12 februari 1960 och
den 2 november 1962 för att i samråd med motsvarande utredningar i de
övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960 och den 10 december
1962):
Nial, S. Håkan, f. d. professor, f. d. rektor vid Stockholms universitet
Särskilda sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen biträda vid utredningen:
Bergius,
Einar V., f. d. byråchef (t. o. in. den 27 januari 1967)
Bolin, A. Bertil, direktör
Borgström, Carl, direktör
Hanner, Per Y. A., docent, auktoriserad revisor
Gabrielson, Lars, direktör
Gustafsson, Stig G., jur. kand.
Köhler, Nils G., advokat
Pehrsson, Wilhelm P., advokat
Stiernstedt, Stefan W. O., byråchef (fr. o. in. den 28 januari 1967)
35
Riksdagsberättelsen år 1968
Ju: 19
Sekreterare:
Loheman, Arne, hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Hemström, Carl J. F., jur. kand.
Zetterquist, Göran F., hovrättsassessor (fr. o. m. den 23 januari 1967)
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62, Stockholm
NO, tel. växel 63 57 60
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 39. Tilläggsdirektiv,
se 1963:1 Ju 31.
Sammanträden har hållits med delegerade från de övriga nordiska länderna
i Köpenhamn den 7—12 november 1966, i Oslo den 20—25 februari
1967, i Helsingfors den 12—17 juni 1967 och i Stockholm den 4—9 september
1967. Utredningsmannen har dessutom sammanträtt med den finska
utredningens ordförande den 12—13 december 1966 i Stockholm och den
17—18 mars 1967 i Helsingfors. Utredningsmannen har sammanträtt den
13 februari och den 28 augusti 1967 med de svenska sakkunniga.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
20. Utredningen angående fraktavtalet vid godsbefordran på väg (1965: I 28,
1966:29, 1967:22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning till konventionen
om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960):
Sidenbladh, Karl J. E., hovrättspresident, ordförande
Andersson, Torsten C., direktör
Nordström, Clas G., departementsråd
Expert:
Thorell, K. Arne B., direktör
Sekreterare:
Weidstam, Åke, hovrättsassessor
Lokal: Hovrätten för övre Norrland, Umeå, tel. 090/11 82 70
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 47.
Under tiden november 1966—oktober 1967 har utredningen sammanträtt
fyra dagar.
Utredningsarbetet, som f. n. huvudsakligen är inriktat på att få till stånd
enhetliga regler för inrikes vägfraktavtal i Danmark, Finland, Norge och
Sverige, beräknas pågå under hela år 1968.
36
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 22
21. Utredningen av frågan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål
(1965: I 29, 1966:30, 1967:23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 för
att utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 14
december 1960):
Welamson, Lars T., professor
Expert:
Eek, Hilding, professor
Sekreterare:
Holstad, B. Sigvard, hovrättsassessor (fr. o. in. den 10 juni 1967)
Wersén, Dag, advokat (t. o. m. den 12 juni 1967)
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Stockholm VA tel
34 59 11
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 48.
Utredningsmannen har upprättat ett utkast till betänkande med förslag
till lag om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden på
privaträttens område. Pa grundval av detta utkast ägde överläggningar rum
i Stockholm den 14 och 15 november 1967 med delegerade från Danmark,
Norge och Finland samt lagberedningens ordförande.
Utredningsmannen beräknas färdigställa ett betänkande i ämnet under
år 1968.
22. Expropriationsutredningen (1965:1 30, 1966:31, 1967:24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
översyn av expropriationslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5
januari 1961):
Körlof, A. H. Voldmar, regeringsråd, ordförande
Ekström, Sven E. A., kommunalkamrer, led. av II kamm.
Garpe, D. A. Joakim, f. d. borgarråd
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Hansson, Gustaf Henry, civilingenjör, f. d. riksdagsman
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.
Lundström, N. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Experter:
Hernmarck, A. G. Michaél, jur. dr, advokat
Johansson, Sven-Erik, professor
Lindh, Åke H., andre förbundsordförande
Löfgren, Å. Sigurd, auktoriserad revisor
Westin, J. Olle, civilingenjör
37
Ju: 22 Riksdagsberättelsen år 1968
Westman, Erik Gustaf, stadsjurist
Sekreterare:
Landh, Lars V., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Sterzel, Georg F., hovrättsassessor
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel. 41 60 03 (Landh),
41 16 67 (Sterzel)
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 sammanträtt
elva dagar. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper
inom utredningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
23. Domstolskommittén (1965: I 32, 1966: 33, 1967: 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars och den 29
december 1961 för översyn av domstolsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 april 1961 och den 22 februari 1962):
Elliot, Knut E., f. d. hovrättspresident, ordförande
Brandt, H. Birger D., rådman
Engqvist, Carl Olof, f. d. lagman
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen
Stangenberg, Eric G., häradshövding
Stangenberg, Harriet S. T., tjf. expeditionschef
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Experter:
Brundin, S. A. Torleif (Leif), expeditionschef
Henkow, K. G. Ingvar, hovrättsråd
Kilander, B. Ingemar, hovrättsråd
Lyberg, Folke, lönedircktör
Petrén, G. Otto E., justitieråd
Sandström, Bengt G. T., lagman
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Rådgivande nämnden:
Andersson, A. G. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Bergh, K. Ragnar, f. d. folkskolinspektör, f. d. riksdagsman
Kristensson, Astrid M., jur. kand., förbundsdirektör, led. av II kamm.
Larsson, Erik, i Norderön, hemmansägare, led. av II kamm.
Nelander, Eric M., expeditionsföreståndare, led. av II kamm.
Nyberg, J. Olaus, redaktör, led. av II kamm.
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av I kamm.
Svensson, Gustaf L., hemmansägare, led. av II kamm.
38
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 24
Ekelöf, Per Olof, professor
von Feilitzen, Styrbjörn, direktör
Gamstedt, Eric V., överåklagare
Wiklund, Holger D. E., advokat, generalsekreterare
Sekreterare:
Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58—62, Stockholm NO, tel. växel 63 57 60
Direktiven för kommittén, se 1962:1 Ju 45 och 1963: I Ju 40.
Under tiden november 1966—oktober 1967 har kommittén hållit fem
sammanträden om sammanlagt sex sammanträdesdagar.
Kommittén har i januari 1967 avlämnat betänkandet »Domstolsväsendet
II. Ny domkretsindelning för underrätterna» (SOU 1967:4). Arbetet har
därefter huvudsakligen varit inriktat på frågor som sammanhänger med
instansordningen.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
24. Trafikmålskommittén (1965:1 33, 1966:34, 1967:26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
undersöka möjligheterna att förenkla handläggningen av trafiköverträdelser
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1961):
Kristensson, A. Yngve S., f. d. borgmästare, ordförande
Agvald, Sten R., advokat
Berndtsson, Berndt-Erik, överåklagare (fr. o. m. den 25 augusti 1967)
Fröding, Nils G. O., häradshövding, f. d. riksdagsman
Holmquist, Bertil G., rättschef
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör
Lindstrand, E. Lennart, jur. kand., direktör
Lundqvist, C. Martin, överåklagare (avliden den 6 maj 1967)
Experter:
Berndtsson, Berndt-Erik, överåklagare (t. o. m. den 24 augusti 1967)
Boalt, H. Gunnar R., professor
Ehving, Carl Magnus, preceptor
Husén, Torsten, professor
Johansson, K. Gunnar E., professor
Settergren, Erik H., poliskommissarie
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsassessor
Morath, B. Axel, kammaråklagare
Kommittén har biträtts av kanslirådet jur. dr G. Simson med vissa undersökningar
om utländsk rätt.
39
Ju; 24 Riksdagsberättelsen år 1968
Lokal: Sveavägen 13—15, 2 tr., Stockholm C, tel. 10 51 35 (ordföranden),
10 96 36, 10 93 85 och 10 79 34 (sekreterarna)
Direktiven för kommittén, se 1962:1 Ju 46.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sammanträden
under 15 dagar.
Kommittén har den 7 december 1967 avgett ett delbetänkande, benämnt
»Förundersökning» (SOU 1967:59). Kommittén beräknas i början av år
1968 avge ett delbetänkande om trafikmålsutredningar. Återstående utredningsarbete
beräknas pågå under hela år 1968.
25. Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén (1965:1 34,
1966:35, 1967:28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1961 för
att i samråd med en av Finlands handels- och industriministerium tillsatt
kommitté utarbeta förslag till en allmän vattenrättslig konvention mellan
Sverige och Finland om nyttjandet av gränsvattendragen:
Bergsten, Per G., justitieråd, ordförande
Bergström, Inge, byråchef
Nilsson, K. V. Tore, teknisk direktör
Sekreterare:
Herner, S. Göran, revisionssekreterare
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, Stockholm C, tel. växel
23 67 20 ankn. 16 (ordföranden)
Skriftliga direktiv har ej meddelats.
Kommittén i dess helhet (gränsälvskommittén) har under tiden november
1966—oktober 1967 hållit fyra sammanträden om sammanlagt sju
dagar.
Kommittén har under år 1967 avlämnat en promemoria med förslag rörande
fredningszoner för vandringsfiskens framkomst i Torne skärgård
(Stencil Jo 1967: 3). De svenska sakkunniga i kommittén har därefter avlämnat
en promemoria rörande svensk lagstiftning m. m. i anledning av
förslaget om fredningszoner (Stencil Jo 1967: 4).
Under oktober har påbörjats översättning till finska av ett utarbetat förslag
till vattenrättslig överenskommelse med motiv.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
26. Militärstraff sakkunniga (1965: I 36, 1966: 37, 1967: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
utredning av frågan rörande straff- och disciplinmedel mot krigsmän m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1962):
40
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 27
Thyresson, Gunnar, hovrättsråd, ordförande
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Experter:
Friberg, Hans, förvaltare
Magnusson, Erik I., rustmästare
Marcus, Stig, rättschef
Virgin, Fritz-Ivar C., överste
Sekreterare:
Boström, Fredrik V. E., rådman
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4, 1 tr., tel. 20 56 43
Direktiven för utredningen, se 1963: I 45.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
27. Bostadsrättskommittén (1965: I 37, 1966: 38, 1967: 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 januari 1962 för
översyn av bostadsrättslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 17
februari 1962):
Ringdén, Hans-Fredrik, regeringsråd, ordförande
Blomqvist, N. Gösta, direktör
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. riksdagsman
Leo, P. Gunnar, jur. kand., direktör
Nyquist, Folke, lagman
Svenning, Eric, redaktör, led. av II kamm.
Expert:
Rosén, J. Allan, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Jagan der, Jan-Eric, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Lindqvist, Inge, hovrättsfiskal
Lokal: L. Badhusgatan 4, Göteborg C, tel 031/13 72 14 (sekreteraren),
031/13 72 19 (biträdande sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 46.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 15 sammanträden.
Kommitténs arbetsutskott har sammanträtt ett flertal gånger.
Kommittén har den 20 oktober 1967 avlämnat »Promemoria med förslag
till lag angående ändring i lagen den 25 april 1930 (nr 115) om bostadsrättsföreningar»
(Stencil Ju 1967: 13).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
2-j- Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
41
Ju: 28
Riksdagsberättelsen år 1968
28. Förvaltningsdomstolskommittén (1965: I 38, 1966: 39, 1967: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för utredning
av den administrativa rättskipningens omfattning och organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1962):
Holmgren, H. Kurt H., regeringsråd, ordförande
Andersson, G. Ingemar, byråchef, f. d. riksdagsman
Bohman, B. Gösta, direktör, led. av II kamm.
Dockered, G. Robert, lantbrukare, led. av II kamm.
Fredlund, Lennart S., justitieråd
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Petrén, B. E. Gustaf, hovrättsråd, kanslichef
Reuterswärd, Erik A. P., rättschef
Expert:
Vogel, Lorentz W., byråchef
Sekreterare:
Hermanson, E. Waldemar, förste länsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1963: I Ju 47.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tre sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under våren 1968.
29. Utredningen angående vattenlagens torrläggningsbestämmelser
(1965: 141, 1966: 40, 1967: 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för översyn
av vattenlagens bestämmelser rörande torrläggning av mark (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Wikner, A. Åke, tingsdomare
Experter:
von Heideken, P. Gösta, vattenrättsråd
Fridell, Ingvar, universitetslektor
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO,
tel. växel 63 57 60
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 50.
Utredningsmannen har under tiden november 1966—oktober 1967 sammanträtt
sju dagar med experterna.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret
1968.
42
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 30
30. Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom (1965: I 42,
1966:41, 1967:33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lag om köp av lös egendom, samt att, under beaktande av pågående
arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga om anledning
föreligger att föreslå ändringar i den svenska köplagen (se Post- och Inrikes
lidn. den 18 juli 1962).
Genom beslut den 25 maj 1967 har Kungl. Maj :t vidgat uppdraget till alt
avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 juni 1967):
Karlgren, G. Hjalmar T., f. d. justitieråd
Hellner, Jan E., professor
Experter (fr. o. in. den 17 oktober 1967):
Bergman, S. Christer, byrådirektör
Cedercrantz, Bror O. C., direktör
Grubbe, S. Tage V., förbundsjurist
Köhler, Nils G., advokat
Pettersson, Eric B., civilekonom
Siljeström, Sten G. L., direktör
Wiberg, G. Lennart E:son, direktör
Sekreterare:
Knutsson, P. Anders, hovrättsassessor (t. o. m. den 30 juni 1967)
Ekström, Allan, hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 juli 1967)
Lokal: Södra Koslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO,
tel. växel 63 57 60
De ursprungliga direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 51. Tilläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 25 maj
1967):
Lagen den 20 juni 1905 om köp och byte av lös egendom —- köplagen —
har tillkommit i nordiskt samarbete och överensstämmer väsentligen med
de lagar i ämnet som gäller i Danmark, Island och Norge. Finland saknar
motsvarighet till de andra nordiska ländernas köplagar. År 1961 tillsattes
en kommitté där med uppgift att utarbeta förslag till köplag för Finland.
Vid sitt arbete skulle kommittén bl. a. beakta de köplagar som gäller i de
andra nordiska länderna.
Det finska utredningsarbetet följs från svensk sida av särskilda sakkunniga
rörande lagstiftning om köp av lös egendom (se riksdagsberättelsen
1963:1 Ju 51). Även i Danmark och Norge har sakkunniga utsetts att följa
utredningsarbetet. De nordiska sakkunniga skall bl. a. överväga om det
finns anledning att föreslå ändringar i de nordiska ländernas köplagar.
Vid de nordiska överläggningar som har ägt rum i samband med det
finska utredningsarbetet har enighet nåtts om att fortsatt lagstiftningsar
-
43
Ju: 30 Riksdagsberättclsen år 1068
bete på köprättens område i de nordiska länderna bör bygga på de köplagar
som nu gäller i Danmark, Norge och Sverige. Det har emellertid ansetts
att ändringar behövs i dessa lagar på vissa särskilda punkter.
De svenska sakkunniga har i en till justitiedepartementet ingiven promemoria
nämnt några sådana punkter och väckt frågan, om inte det fortsatta
arbetet bör bedrivas på ett sätt som närmare ansluter till gängse former för
lagstiftningsarbete.
Som exempel på ändringar som enligt de sakkunnigas mening bör övervägas
nämns i promemorian införande av en allmän jämkningsregel efter
mönster av bl. a. 8 § skuldebrevslagen, uppställande av ett generellt krav på
att kontraktsbrott skall vara väsentligt för att kunna grunda rätt till hävning,
införande av en rätt för part som utsätts för kontraktsbrott att bestämma
en skälig frist inom vilken riktig prestation skall ske för att hävningsrätt
inte skall föreligga, inskränkningar i köparens rätt att kräva fullgörande
in natura och i säljarens rätt att kräva köpeskillingen mot tillhandahållande
av varan, vidgning av skadeståndsansvaret vid säljarens kontraktsbrott
till att omfatta s. k. culpa in contrahendo, begränsning av ansvaret
för indirekta skador samt förtydligande och uppmjukning till säljarens
förmån av stadgandet i 24 § köplagcn.
I promemorian framhålls vidare att det kan finnas skäl att genomföra
vissa lagändringar för att bättre tillgodose konsumenternas intressen. Denna
fråga har också tagits upp i en framställning från Nordiska kommittén för
konsumentspörsmål till de nordiska ländernas justitieministrar. Kommittén
föreslår att vissa frågor rörande omfattningen av säljarens upplysningsplikt,
köparens undersöknings- och reklamation sskyldighet, köparens rätt
till ersättning för indirekta skador och säljarens möjligheter alt begränsa
köparens befogenheter vid fel i godset utreds i syfte att stärka konsumentens
ställning gentemot den som bedriver yrkesmässig försäljning.
Frågan om en översyn av de nordiska köplagarna aktualiseras också genom
den utveckling som har ägt rum på det internationella planet. Sedan
lång tid tillbaka har arbete bedrivits för att åstadkomma en internationell
reglering av köprätten. Vid en diplomatisk konferens i Haag år 1964 utarbetades
två konventioner rörande internationella köp. Den ena konventionen
innehåller en uniform lag om slutande av avtal om internationella köp, vilken
för sådana avtals del motsvarar 1 kap. i den svenska avtalslagen. Den andra
konventionen innehåller för internationella köp en uniform lag som behandlar
de frågor som regleras i köplagen. Vid de nordiska överläggningarna
i anledning av det finska köplagsarbetet har man varit ense om att man vid
en översyn av den nordiska köprätten bör ta särskild hänsyn till den uniforma
lagen för internationella köp.
I Norge har nyligen tillsatts en kommitté med uppdrag att göra en begränsad
översyn av den norska köplagen. Också i Danmark är man nu beredd
att låta göra en motsvarande översyn av den danska köplagen.
Mot bakgrund av vad som nu har sagts anser jag att en begränsad översyn
av den svenska köplagen bör komma till stånd. Jag föreslår att de sakkunniga
som har tillkallats för att följa det finska lagstiftningsarbetet får
i uppdrag att göra en sådan översyn och lägga fram de förslag till ändringar
som utredningsarbetet föranleder.
De sakkunniga bör samarbeta med motsvarande sakkunniga i de andra
nordiska länderna. Det är angeläget att den nordiska rättslikheten på köp
-
44
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 31
rättens område består. Vid arbetet bör de sakkunniga vidare beakta innehållet
i den uniforma lagen för internationella köp och överväga om svensk
rätt på enskilda punkter bör bringas i närmare överensstämmelse med denna.
Vid utredningen bör de frågor som har angetts i den tidigare nämnda promemorian
närmare övervägas. De sakkunniga bör vara oförhindrade att ta
upp även andra frågor. Utredningsarbetet bör dock inte sikta till någon genomgripande
revision av köplagen. Lagens allmänna principer, dess systematik
och begreppsbestämningar bör i allt väsentligt lämnas orubbade.
De sakkunniga bör förutsättningslöst pröva behovet av särskilda regler
till skydd för konsumenterna. Behovet får bedömas mot bakgrund av de
möjligheter att skydda konsumentintressen som i övrigt står till buds genom
exempelvis konsumentupplysningsverksamhet, reklamationsnämnder
och förhandlingar mellan statliga eller privata organ och näringsorganisationer.
Det bör inte ankomma på de sakkunniga att föreslå några nya åtgärder
av detta slag. Om det anses erforderligt att införa särskilda köprättsliga
regler till konsumenternas skydd, bör övervägas om reglerna bör infogas
i köplagen eller tas upp i en särskild lag.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att konsumtionskreditutredningen
i syfte att skydda konsumenternas intressen har föreslagit en lag om rätt att
frånträda avtal i vissa fall (se SOU 1966: 42). Sedermera har Nordiska rådet
i rekommendation 1967: 15 hemställt till regeringarna att gemensamt ta upp
frågan om lagstiftning i ämnet. Hithörande frågor är av allmänt avtalsrättslig
karaktär och rör inte bara köpavtal. Beslut om hur det nordiska utredningsarbetet
på detta område skall läggas upp kommer att fattas efter samråd
mellan de nordiska ländernas justitieministrar. De sakkunniga bör i sitt
arbete inte gå in på dessa spörsmål.
För att belysa behovet av lagändringar och de praktiska verkningarna av
ifrågasatta ändringar bör de sakkunniga hålla överläggningar med representanter
för näringslivet, företrädare för konsumentintressen och andra
intressegrupper.
De i Haag utarbetade uniforma lagarna om internationella köp och om
slutande av avtal om sådana köp har remissbehandlats i Sverige. De sakkunniga
bör efter granskning av dessa lagar och remissyttrandena samt
efter samråd med de sakkunniga från övriga nordiska länder yttra sig i
fråga om den ställning man bör ta till lagarna.
De sakkunniga har deltagit i nordiska överläggningar i Oslo den 23_25
februari 1967.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
31. Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, handelsagentur och
handelsresande (1965: I 43, 1966: 42, 1967: 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lagstiftning om kommission, handelsagentur och handelsresande,
samt att, med uppmärksamhet på vissa inom Nordiska rådet framförda öns
-
45
Ju: 31 Riksdagsberättelsen år 1968
kemål, överväga om anledning föreligger att föreslå ändringar i den svenska
kommissionslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Karlgren, G. Hjalmar T., f. d. justitieråd
Hellner, Jan E., professor
Sekreterare:
Ivnutsson, P. Anders, hovrättsassessor
Lokal: Styrmansgatan 17, Stockholm Ö, tel. 60 62 88 (Karlgren), Justitiedepartementet,
Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 52.
Nordiska överläggningar har ägt rum i Oslo den 30 november och den 1
december 1967.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
32. Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom (1965: I 44, 1966: 43,
1967: 35)
Tillkallade enligt Kung]. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för
att följa det arbete, som bedrivs av en i Danmark tillsatt kommitté för utredning
av lagstiftning om skiljedom, och att, under beaktande även av
viss internationell reglering, överväga om anledning föreligger att föreslå
ändringar i den svenska lagstiftningen om skiljedom (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1962):
Brundin, S. A., Torleif (Leif), expeditionschef
Hellners, K. Vidar, chargé d’affaires
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 53.
Utredningsarbetet har inriktats på att förbereda förslag till de ändringar i
den svenska lagstiftningen om skiljedom som kan föranledas av vissa internationella
konventioner på området.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
33. Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott rörande den nor
diska
rättsgemenskapen (1965: I 48, 1966: 45, 1967: 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att i nordiskt samråd utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla
den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska
länderna blir medlemmar av eller på annat sätt tillträder EEC (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd
Rainer, A. Ove, statssekreterare
Lokal: Kanslihuset, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (Rainer)
46
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 35
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 58.
De sakkunniga följer fortlöpande lagstiftningsarbetet inom EEC i de ämnen
som kan tänkas komma att vara av intresse för den samnordiska lagstiftningen.
Under året har de sakkunniga deltagit i nordiska överläggningar
i Stockholm den 29 april. Därvid dryftades principiella frågor av intern lagstiftningsteknisk
natur som uppkommer vid en anslutning till eller association
med EEC.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1968.
34. Departementsutredningen (1965: I 53, 1966: 48, 1967: 38)
Sedan Kungl. Maj :t beviljat förutvarande statsrådet Rune Hermansson
entledigande från det uppdrag att utreda statsdepartementens organisation
och arbetsformer som meddelats honom av Kungl. Maj :t den 5 juni 1963
har för uppdragets fullföljande en utredningsman tillkallats enligt bemyndigande
av Kungl. Maj :t den 3 februari 1967:
Berggren, Erik G. C., kansliråd
Expert:
Edelsvärd, Olle A., byrådirektör (fr. o. m. den 1 november 1967)
Sekreterare:
Hammar, Lars G., byrådirektör (fr. o. m. den 6 november 1967)
Ravelin, Stefan P., departementssekreterare (t. o. m. den 31 juli 1967)
Rundqvist, D. Enar, lönesekreterare
Sanmark, P. Arvid L., hovrätts fiskal
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr. Stockholm C, tel. 10 28 06 (Berggren),
10 30 67 (Sanmark), 10 30 68 (Hammar), 10 30 17 (Edelsvärd), 10 28 07
(kansli)
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 58.
I fråga om decentralisering av ärenden har utredningen t. o. m. oktober
1967 lagt fram 97 promemorior (stencilerade). I denna del beräknas den
fortsatta utredningen — som har avslutats i övriga delar (se 1966: Ju 48) —
pågå under hela år 1968.
35. Gruvrättsutredningen (1965: I 56, 1966: 50, 1967: 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för översyn
av gruvlagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1963):
af Gei jer stam, Sven O., landshövding, ordförande
Bolding, Lars Erik, direktör
Lindell, Nils, förbundsordförande
Lindbergson, Karl Albert, generaldirektör
Nordmark, Hans A., direktör
47
Ju: 35 Riksdagsberättelsen år 1968
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Expert:
Fröman, K. Gösta L., f. d. bergmästare
Sekreterare:
Delin, Lars A., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Gullberg, Hans E., revisionssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren),
Högsta domstolen, Box 2066, Stockholm 2, tel. växel 23 67 20
(bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 62.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sammanträden
under 14 dagar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
36. Fylleristraffutredningen (1965: I 57, 1966: 51, 1967: 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1963 för
utredning om formerna för samhällets åtgärder vid omhändertagande av
berusade personer på allmän plats (se Post- och Inrikes tidn. den 18 oktober
1963):
Hjern, Bengt K. L., regeringsråd, ordförande
Hillbo, Arne O., byråchef
Larnstedt, A. Ossian G., kansliråd
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör
Myhrman, Gustaf C., överläkare
Petersson, G. Å. Bertil, ombudsman, led. av I kamm.
Wiklund, S. A. Daniel, byrådirektör, led. av II kamm.
Experter:
Aspelin, L. B. Erland, hovrättsassessor
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Collett, John P. E., byrådirektör
Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare
Sköld, Karl-Gustaf, förste polisassistent
Sekreterare:
Johansson, Torsten L., departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 63.
Utredningen har bedrivit försöksverksamhet vid sjukhus inom Uppsala
polisdistrikt under oktober—december 1967. Samtidigt härmed har utredningen
bedrivit försöksverksamhet i polisarresterna i Västerås. Bearbetningen
av undersökningsmaterialet har inletts.
48
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 38
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
37. Fastighetsregisterutredningen (1965: I 60, 1966: 53, 1967: 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
översyn av reglerna om fastighetsregister (se Post- och Inrikes tidn. den 20
februari 1964):
Wallner, Helmer, överingenjör
Experter:
Cedheim, Bengt O., byrådirektör
Engwall, Ulf C., stadsarkitekt
Hygstedt, Thore, överlantmätare
Jörbeck, B. Axel, överingenjör
Larsson, E. Erik, byråchef
Lindskog, Torsten, lantmätare
Thufvesson, Bengt E., departementssekreterare
Wilhelmson, E. O. Lennart, organisationsdirektör
Yregård, Rune, byrådirektör
Åkesson, Åke, avdelningsdirektör
Örtegren, G. Harry, överlantmätare
Sekreterare:
Falk, Jan A., lantmätare
Millgård, E. Olle, distriktslantmätare (t. o. in. den 30 november 1967)
Lokal: Birger Jarlsgatan 20, 2 tr., Stockholm ö, tel. 10 22 53, 10 63 78
Direktiven för utredningen, se 1965: I Ju 60.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit elva
sammanträden.
Utredningen har under året avlämnat betänkandena »Försöksverksamhet
med koordinatmetoden» (Stencil Ju 1967:2) och »Koordinatregistrering
av fastigheter» (Stencil Ju 1967: 12).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
38. Sakkunnig angående lagstiftningen om skifte av dödsbo (1965:1 62,
1966:55, 1967:43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964 för att
följa arbetet i en i Danmark tillsatt kommitté för revision av den danska
lagstiftningen om skifte av dödsbo samt att lämna upplysningar om svensk
rätt på området och vidare överväga, om anledning föreligger att föreslå
49
Ju: 38 Riksdagsberättelsen år 1968
ändringar i den svenska lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23
januari 1964):
Höglund, Olof A., rättschef
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1965: I Ju 62.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
39. Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten (1966:58,
1967: 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1964 för
behandling av frågor angående åtgärder mot ungdomsbrottsligheten (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1964):
Romander, Holger A. G., riksåklagare, ordförande
Ryhninger, Werner V. E., f. d. bitr. riksåklagare (suppl. t. o. m. den 31 oktober
1967)
Steen, Bengt A. B., bitr. riksåklagare (suppl. fr. o. m. den 1 november 1967)
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör, vice ordförande (fr. o. m. den 1 januari
1968)
Nyman, Erik O., avdelningschef (suppl.)
Bexelius, Ernst G., generaldirektör, vice ordförande (t. o. m. den 31 december
1967)
Engel, Arthur G. W., generaldirektör (t. o. m. den 3 september 1967)
Rexed, Bror A., generaldirektör (fr. o. m. den 4 september 1967)
Rosén, Göta M., byråchef (suppl.)
Grunewald, Karl R., överinspektör (suppl.)
Löwbeer, Hans, generaldirektör
Österling, A. Olov, t. f. avdelningsdirektör (suppl. t. o. m. den 14 oktober
1967)
Eek, Karin, bitr. skolöverläkare (suppl. fr. o. m. den 15 oktober 1967)
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Bergh, E. Albert, byråchef (suppl.)
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Lindroth, Kurt J. H., överdirektör (suppl.)
Carlstein, Rune A., ordförande i statens ungdomsråd, led. av II kamm.
Gråby, Lars G. L., konsulent (suppl.)
Ågren, G. Ingvar, rådman
Adde, Ragnar A. V., bitr. häradshövding (suppl.)
Granath, Karl-Erik, barnavårdsdirektör
Wickberg, J. Algot, barnavårdsdirektör (suppl.)
Expert:
Sveri, Knut O., professor
50
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 41
Sekreterare:
Larsson, Ulla, departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 23 66 60
Direktiven för samarbetsorganet, se 1966: Ju 58.
Under tiden november 1966—oktober 1967 har samarbetsorganet hållit
sex sammanträden. En särskild arbetsgrupp har övervägt frågan om förbättrat
brottsförebyggande samarbete mellan myndigheter på det lokala
planet och i samband därmed bl. a. gjort studiebesök i vissa städer.
Samarbetsorganet har som speciellt särtryck låtit publicera ett föredrag
av byrådirektören Sven Rengby »Ungdomsbrottsligheten — utveckling och
aktuella siffror».
40. Förmynderskapsutredningen (1966: 60, 1967: 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964 för
översyn av förmynderskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18
februari 1965):
Laurin, Joel, f. d. hovrättspresident, ordförande
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.
Gustafsson, G. Einar, lantbrukare, led. av II kamm.
Hejdeman, Gunnar, verkmästare
Hilding, Per, pol. mag., redaktör, led. av I kamm.
Lindahl, Magnus, advokat
Lundgren, Tuve, jur. kand., kanslichef
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Expert:
Nordqvist, Björn, jur. kand., kanslichef (fr. o. in. den 9 januari 1967)
Sekreterare:
Sjögreen, E. Lennart A. A:son, hovrättsassessor
Lokal: Johan Banérsgatan 17 A, Hälsingborg, tel. 042/18 10 45 (ordföranden),
Göta hovrätt, Jönköping, tel. växel 036/11 93 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 60.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju
sammanträden.
Utredningen har den 19 januari 1967 avlämnat promemorian »Myndighetsåldern
och olika former av omyndighet» (Stencil Ju 1967: 1).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
41. 1965 års valtekniska utredning (1966: 61, 1967: 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1965 för
att utreda vissa tekniska valfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars
1965):
51
Jus 41 Riksdagsberättelsen år 1968
Widegren, Björn G., borgmästare, ordförande
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av I kamm.
Nyberg, J. Olaus, redaktör, led. av II kamm.
Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Nilsson, N. Per-Erik, hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 61.
Utredningen har under tiden november 1966—maj 1967 hållit elva sammanträden.
Utredningen har den 30 maj 1967 avlämnat betänkandet »Förtidsröstning
och gemensamma tvådagarsval» (SOU 1967: 27).
Arbetet med återstående frågor, bl. a. rörande kassationsreglerna, beräknas
pågå under hela år 1968.
42. 1965 års abortkommitté (1966: 62, 1967: 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 mars 1965 för utredning
om abortlagens tillämpning och därmed sammanhängande spörsmål
samt en allmän översyn av abortlagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 mars 1965):
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, ordf. i arbetsdomstolen, ordförande
Alm, Görel G. M., fil. band., amanuens
Hamrin-Thorell, Ruth L., redaktör, led. av I kamm.
Holmqvist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av II kamm.
Kristensson, Astrid M., jur. kand., förbundsdirektör, led. av II kamm.
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.
Westberg, S. Verner, med. dr, f. d. överläkare
Experter:
Englund, Sven E., med. dr, bitr. överläkare (fr. o. in. den 30 juni 1967)
af Geijerstam, K. Gunnar, med. lic., bitr. överläkare
Hegnelius, Torsten, med. lic. (avliden den 30 december 1966)
Jonsson, R. A. Margit, kurator
Odquist, Gudrun I., kurator
Sjövall, Elisabet, med. lic., led. av II kamm.
Swensson, Dag C. W., byrådirektör (fr. o. m. den 13 februari 1967)
Öhrberg, Kjell O., med. lic. (fr. o. m. den 30 juni 1967)
Sekreterare:
Bergström, S. Gunvor M., kansliråd
52
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 43
Rengby, Sven F. N., byrådirektör
Lunning, Lars G. H., hovrättsfiskal
Kanslirådet jur. dr Gerhard Simson biträder kommittén med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr„ Stockholm C, tel. växel 23 66 00 eller 21 31 73
Direktiven för kommittén se 1966: Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit åtta
sammanträden, varav ett under tre dagar i östhammar och ett under fem
dagar på Ingarö. Vid ett sammanträde har ordföranden och sekreteraren
i motsvarande danska kommitté varit närvarande. Vissa ledamöter av kommittén
och en av dess sekreterare har under två veckor företagit studiebesök
i Polen och Tjeckoslovakien. En av kommitténs ledamöter har deltagit
i studiebesök i Jugoslavien och Rumänien.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
43. Svenska kommittén för en nordisk patentbesvärsinstans
(1966: 64, 1967: 51)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1965 för att
utreda frågan om inrättande av en gemensam nordisk besvärsinstans i patentärenden
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1965):
Söderlund, S. Yngve, justitieråd, ordförande
Borggård, Göran R., generaldirektör
Herrlin, Hans T. M., direktör
Petrén, B. E. Gustaf, hovrättsråd, kanslichef
von Zweigbergk, Åke C., f. d. generaldirektör
Expert:
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Sekreterare:
Holmberg, N. Erik G., hovrättsråd
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., Stockholm C, tel. växel 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1966: Ju 64.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sex sammanträden.
Under samma tid har kommittén sammanträtt med motsvarande
danska, finska och norska kommittéer sammanlagt tre dagar, överläggningar
har dessutom ägt rum mellan ordförandena och sekreterarna i kommittéerna
under tretton dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
53
Ju: 44 Riksdagsberättelsen år 1968
44. Utredningen rörande internationell adoptionsrätt (1%6: 65, 1967: 52)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för översyn
av den internationellrättsliga regleringen rörande adoption (se Post- och
Inrikes tidn. den 14 september 1965):
Walin, A. Gösta, f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen
Experter:
Hellners, K. Vidar, chargé d’affaires
Lindh, Gunnar B. T., advokat
Sekreterare:
Vängby, Staffan O. S., hovrättsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 B, 1 tr. (postadress Justitiedepartementet, Fack,
Stockholm 2), tel. växel 23 66 60
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 65.
Utredningsmannen har under tiden november 1966—oktober 1967 vid olika
tillfällen rådgjort med experterna och sammanträtt med utredningen om
adoption av utländska barn.
Överläggningar mellan utredningsmannen och sakkunniga från Danmark,
Norge och Finland har ägt rum i Stockholm den 30 och 31 oktober 1967.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
45. Kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet
(1966:66, 1967:53)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
översyn i vissa avseenden av lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1965):
Romanus, Sven E., justitieråd, ordförande
Dockered, G. Robert, lantbrukare, led. av II kamm.
Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, led. av I kamm.
Ljungberg, Blenda M., fil. mag., led. av II kamm.
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm.
Mattsson, Lisa, redaktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Sandström, Per T. M., hovrättsassessor
Lokal: Göta hovrätt, Jönköping, tel. växel 036/11 93 50 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966: Ju 66.
Kungl. Maj :t har den 8 december 1967 uppdragit åt kommittén att företaga
den översyn av förtalsbrotten som riksdagen har begärt i skrivelse den 2
mars 1967, nr 82 (se 1 LU 1967: 10). Enligt förordnandet skall reglerna om
ersättning på grund av ärekränkningsbrott ses över i sin helhet.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit åtta
54
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 47
interna sammanträden och ett sammanträde tillsammans med filmcensurutredningen
och den danska filmcensurkommittén. Ordföranden och sekreteraren
har haft överläggningar med Pressens rådgivande nämnd, filmcensurutredningen,
Svenska filminstitutets filmforskningsgrupp samt utredningen
rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet
(USSU).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
46. Förpassningsutredningen (1966: 68, 1967: 54)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om hur kostnaderna skall kunna nedbringas för transporter
inom kriminalvården m. m.:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Brytting, O. Evert, byrådirektör
Felin, Dag G. V., polisintendent
Gordan, Kurt, fil. lic.
Grönberg, Arvid R. A., kriminalvårdsinspektör
Lokal: Bergsgatan 51, Stockholm K, tel. 50 58 91 (Wihlborg), 50 58 94
(Brytting)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 68.
Försöken — som inleddes i april 1966 — att genom särskilda transportcentraler
samordna transporter av intagna fortsätter. Efter förslag av utredningen
har Kungl. Maj:t den 17 februari 1967 bemyndigat kriminalvårdsstyrelsen
att omfördela transport- och bilförartjänster vid vissa fångvårdsans
taiter och häkten.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
47. lnskrivningskommittén (1966: 69, 1967: 55)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om automatisk databehandling på inskrivningsväsendets
område (se Post- och Inrikes tidn. den 14 januari 1966):
Engqvist, Carl Olof, f. d. lagman, ordförande
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Tillinger, Lars-Erik, t. f. departementsråd
Experter:
Gullnäs, S. Ingvar, departementsråd (fr. o. m. den 7 februari 1967)
Spak, Carl-Anton, departementsråd (fr.o. m. den 7 februari 1967)
Sekreterare:
Sönnerhed, N. Gunnar, hovrättsassessor
55
Ju: 47 Riksdagsberättelsen år 1968
Lokal: Birger Jarlsgatan 20, 2 tr., Stockholm Ö, tel. 10 83 92
Direktiven för kommittén, se 1966: Ju 69.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 15 sammanträden.
Två ledamöter och sekreteraren har under fem dagar företagit
studiebesök i Västtyskland och Österrike.
Kommittén har avlämnat en den 17 maj 1967 dagtecknad promemoria, benämnd
»Förenklad fastighetsbokföring» (Stencil Ju 1967: 5).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
48. Kommittén för lagstiftningen angående trafikngkterhetsbrott (1967: 57)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1966 för
utredning angående lagstiftningen om trafiknykterhetsbrott (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 mars 1966):
Heuman, C. H. Maths, f. d. hovrättspresident, ordförande
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av II kamm.
Hedlund, A. Rune, assistent, led. av I kamm.
Larsson, Erik, i öskeviksby, lantbrukare, led. av II kamm.
Lothigius, Carl-Wilhelm, direktör, led. av II kamm.
Peterson, Eric Gustaf H., fastighetsförvaltare, led. av I kamm.
Experter:
Bonnichsen, Roger K., professor (fr. o. m. den 30 juni 1967)
Goldberg, Leonard, professor (fr. o. m. den 30 juni 1967)
Klette, Hans G., universitetslektor (fr. o. m. den 20 januari 1967)
Sveri, Knut O., professor (fr. o. m. den 20 januari 1967)
Thornstedt, Hans G., professor (fr. o. m. den 20 januari 1967)
Sekreterare:
Ihrfelt, Åke N. A., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, Göteborg
C, tel. 031/11 49 08 (ordföranden), 031/20 21 39 (ordförandens bostad) och
031/13 72 65 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 57.
Kommittén har under tiden den 3 november 1966—oktober 1967 hållit
fyra sammanträden. Dessutom har åtskilliga överläggningar ägt rum med
experterna samt med företrädare för kriminalvård och nykterhetsvård.
Kommittén har gjort ett studiebesök på fångvårdsanstalten Bogesund.
Kommittén har inlett en undersökning av metoder för bestämning av alkoholhalten
i utandningsluften. Provundersökning över trafiknykterhetsbrottsklientelet
har påbörjats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
56
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 50
49. Utredningen angående förbud mot rasdiskriminering (1967:58)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1966 för
att utreda möjligheterna att utforma ett straffsanktionerat förbud mot rasdiskriminering
till komplettering av brottsbalkens regler om hets mot folkgrupp
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1966):
Holmberg, Carl V., justitieråd, ordförande
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Källstad, Thorvald E., rektor, led. av II kamm.
Sekreterare:
Olsson, Hans G., hovrättsassessor
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel. 41 42 36
Direktiven för utredningen, se 1967: Ju 58.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fyra
sammanträden, varav två med delegerade från Danmark, Finland och
Norge. Kommittén har under fyra dagar i oktober tillsammans med delegerade
från Danmark och Finland besökt England för överläggningar med
engelska myndigheter.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
50. FN-lagkommittén (1967:59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 februari 1966 för
utredning om dels lagstiftning för genomförande av Förenta Nationernas
säkerhetsråds beslut och rekommendationer dels särskild lagstiftning i anledning
av säkerhetsrådets resolution den 16 december 1966 om Syd-Rhodesia
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 mars 1966 och den 24 februari 1967):
Hellner, Eskil M., expeditionschef, ordförande
Hernelius, Allan J., chefredaktör, led. av I kamm.
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm.
Expert:
Blix, Hans M., utrikesråd
Sekreterare:
Olsson, Hans G., hovrättsassessor
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel. 41 42 36
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 59.
Tilläggsdirektiv (anförande av t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Sven-Eric Nilsson, till statsrådsprotokollet den 10 februari 1967):
FN:s säkerhetsråd har den 16 december 1966 med stöd av art. 39 och 41
i FN-stadgan antagit en resolution som innehåller för medlemsstaterna
bindande beslut om vissa ekonomiska sanktioner mot Syd-Rhodesia. Som
FN-medlem åligger det Sverige att efterkomma resolutionen. Detta har ock
-
57
Ju: 50 Riksdagsberättelsen år 1968
så skett i väsentliga delar. Vissa åtgärder som anbefalls i resolutionen kan
emellertid inte vidtas utan stöd av ny lagstiftning.
De föreskrifter i resolutionen som Sverige ännu inte har helt efterkommit
är följande. Paragraf 2 B i resolutionen ålägger medlemsstaterna att hindra
varje verksamhet (any activities) av egna medborgare eller inom eget
territorium som främjar export av vissa rhodesiska varor och varje befattning
(any dealings) med sådana varor. Även valutaöverföring som står i
samband med nämnda slag av verksamhet skall hindras. Paragraf 2 C föreskriver
förbud mot sjö- och flygtransporter av de ifrågavarande varorna
oberoende av om avtal föreligger eller ej. I paragraf 2 D åläggs medlemsstaterna
att hindra varje verksamhet av egna medborgare eller inom eget territorium
för tillförsel av krigsmateriel till Syd-Rhodesia. På liknande sätt
åläggs medlemsstaterna i paragraf 2 E att hindra varje verksamhet av egna
medborgare eller inom eget territorium för tillförsel till Syd-Rhodesia,
resp. tillverkning eller sammansättning där av civila flygplan och motorfordon
o. d. Enligt paragraf 2 F slutligen åläggs medlemsstaterna att hindra
verksamhet i olika former för tillförsel av olja eller oljeprodukter till SydRhodesia.
Verksamhet som avses i de nu redovisade föreskrifterna är för Sveriges
del i betydande utsträckning förhindrad genom att Sverige helt avbrutit såväl
import från som export till Syd-Rhodesia. Dessutom har särskilda bestämmelser
utfärdats varigenom resolutionens krav i fråga om sjöfarten i
huvudsak har tillgodosetts utom såvitt avser fall när avtal redan föreligger
(SFS 1966:766).
Det är uppenbarligen av betydelse att Sverige till alla delar fullgör sina
förpliktelser enligt resolutionen. Med hänsyn härtill aktualiseras frågan
om en provisorisk lagstiftning — i avbidan på FN-lagkommitténs slutliga
förslag — för att möjliggöra att resolutionen efterkommes även i de delar
detta ännu inte skett. Danmark och Norge kommer sannolikt inom kort att
anta FN-lagstiftning av generell karaktär. I Finland förbereds en speciallag
i anledning av resolutionen om Syd-Rhodesia.
FN-lagkommittén bör nu få i uppdrag att med förtur lägga fram förslag
till sådana lagregler som kan ligga till grund för återstående åtgärder som
åligger Sverige enligt resolutionen om Syd-Rhodesia.
Lagreglerna bör ge möjlighet att ingripa mot personer som på det sätt som
anges i resolutionen utför tjänster till förmån för den blockerade staten.
Visserligen kan det möta svårigheter att med utgångspunkt från t. ex. ett uttryck
som »any dealings» ge tillfredsställande precisering av de handlingar
som bör förbjudas. Utan att göra avkall på tydligheten bör kommittén emellertid
sträva efter att ge förslaget ett sådant innehåll att de handlingar som
avses med resolutionen inbegrips. Speciell uppmärksamhet kräver frågan
hur överträdelser av uppställda förbud bör beivras.
Vidare bör kommittén överväga möjligheterna att ingripa mot de i resolutionen
förbjudna flyg- och landtransporterna. Härvid kan måhända
ledning hämtas från lagen den 22 juni 1939 (nr 299) om förbud i vissa fall
mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m. och lagen den 21 mars 1940
(nr 176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg. I samband
härmed bör kommittén, särskilt i fråga om luftfarts- och sjöfartsområdena,
söka utforma ett rättsligt instrument som kan användas för att
tvångsvis förhindra de förbjudna handlingarna även om avtal redan före
-
58
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 51
ligger. T det sammanhanget bör kommittén uppmärksamma frågan om ersättning
till den som lider skada på grund av statligt ingripande.
En annan fråga som kommittén bör pröva gäller valutatransaktioner med
blockerad stat. Valutalagen och valutaförordningen tar sikte på en penningpolitiskt
grundad reglering av valutatransaktioner med andra länder. Kommittén
bör överväga möjligheten att ändra denna lagstiftning så, att den
kan utnyttjas även för att hindra sådan valutaöverföring som förbjuds i resolutionen.
Tilläggsuppdraget bör utformas med största skyndsamhet.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit två sammanträden.
Ordföranden, experten och sekreteraren har dessutom deltagit
i överläggningar med representanter för Danmark, Finland, Island och
Norge.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
51. Grandlagberedningen (1967:61)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 april 1966 för fortsatt
utredning av författningsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den 1 april
1966):
Åman, O. Valter, landshövding, ordförande
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm.
Carlsson, G. Ingvar, statssekreterare, led. av II kamm. (t. o. m. den 30 november
1967)
Hernelius, J. Allan, chefredaktör, led. av I kamm.
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kamm. (fr. o. in. den 1 december
1967)
Lundström, N. Birger, redaktör, led. av I kamm.
Pettersson, A. Georg, skyddskonsulent, led. av I kamm.
Wahlund, Sten G. W., f. d. professor, led. av II lcamm.
Experter med huvuduppgift att fungera som suppleanter:
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av II kamm.
Björkman, N. G. Folke, redaktör, led. av II kamm.
Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, led. av I kamm.
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kamm. (t. o. m. den 30 november
1967)
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör (fr. o. m. den 1 december 1967)
Övriga experter:
Fredlund, Lennart S., justitieråd (t. o. m. den 6 oktober 1967)
Fröjd, S. Arne, landssekreterare (t. o. m. den 30 november 1967)
Johansson, Sune K., jur. kand., II kamm:s sekreterare
Lidbom, Carl G., tjf. rättschef
59
Ju: 51 Riksdagsberättelsen år 1968
Löfstedt, Tomas E., departementsråd
Olsson, Rune I., departementssekreterare (t. o. m. den 30 november 1967)
Sandell, Gösta E., borgmästare (t. o. m. den 30 november 1967)
Sköld, Lars G., rektor
Sterzel, Fredrik, preceptor, sekreterare i KU
Stjernquist, Nils Nilsson-, professor
Thufvesson, Bengt E., departementssekreterare (t. o. m. den 30 november
1967)
Huvudsekreterare:
Berggren, G. Rune, rättschef (t. o. m. den 30 september 1967)
Holmberg, Erik G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Övriga sekreterare:
Gråberg, O. Gunnar, hovrättsassessor
Heurgren, Sven C. O., hovrättsassessor (t. o. in. den 31 augusti 1967)
Weidstam, Åke, hovrättsassessor (fr. o. m. den 23 oktober 1967)
Wentz, Nils O., kansliråd (t. o. in. den 30 april 1967)
Lokal: Sveavägen 13—15, 2 tr., Stockholm C, tel. 10 79 63 (ordföranden),
10 76 44 (Holmberg), 10 77 59 (expedition), 10 59 18 (Gråberg), 10 79 63
(Weidstam)
Direktiven för beredningen, se 1967: Ju 61.
Beredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 22
sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper inom beredningen hållit tio
sammanträden.
En studiegrupp inom beredningen har besökt Danmark i samband med
valet till folketinget den 22 november 1966.
Beredningen har avlämnat betänkandet »Partiell författningsreform»
(SOU 1967: 26) den 28 april 1967 och promemoria med förslag till ny riksdagsstadga
(Stencil Ju 1967: 11) den 10 september 1967.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
52. Integritetsskyddskommittén (1967: 62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1966 för att
utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1966):
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler, ordförande
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av I kamm.
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Lindqvist, Olle O. G., kommerseråd
Litzén, Anders G., revisionssekreterare
Åkerlund, Henrik, docent, led. av I kamm.
60
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 53
Experter (fr. o. m. den 5 oktober 1967):
Lindgren, Alf T., laborator
Wahren, J. Patrik, telcn. lic.
Sekreterare:
Ljungberg, Göran L. D., hovrättsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., Stockholm C, tel. 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 15 sammanträden.
Kommitténs arbete har hittills varit inriktat på de s. k. avlyssningsapparaterna
och med dem jämställda tekniska apparater.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
53. Ämbetsansvarskommittén (1967: 63)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
utreda frågan om ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1966):
Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident, ordförande
Strahl, Ivar, professor emeritus
Söderberg, Sten T. R., ombudsman, led. av I kamm.
Wiklund, S. A. Daniel, byrådirektör, led. av II kamm.
Wisén, Thore G. I., kansliråd
Experter:
Berglund, Erik, sekreterare
Edgardh, Claes H. H., expeditionschef/rättschef
von Feilitzen, Styrbjörn O., direktör
Gustafsson, Stig G., jur. kand.
Neumiiller, Jan F., ombudsman
Romson, Rolf, förste sekreterare
Sjöström, Lars-Erik, överstelöjtnant (fr. o. m. den 5 oktober 1967)
Sekreterare:
Ljungar, Jan A. B., hovrättsassessor
Lokal: St. Nygatan 2 B, 2 tr., Stockholm C, tel. växel 23 66 60 (kanslirådet
Wisén), St. Nygatan 2 A, 4 tr., Stockholm C, tel. växel 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1967: Ju 63.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fyra
sammanträden varav ett under två dagar i Älvkarleö. En särskild arbetsgrupp
inom kommittén har sammanträtt vid ett flertal tillfällen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
61
Ju: 54 Riksdagsberättelsen år 1968
54. Utredningen om rättssociologisk undersökning inom skadeståndsrätten
(1967: 64)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juli 1966 för att undersöka
möjligheterna att genomföra en rättssociologisk undersökning av
försäkrings inverkan på skadeståndslagstiftningen och söka utarbeta riktlinjer
för en sådan undersökning:
Hellner, Jan E., professor
Expert:
Jung, Jan E., fil. lic. (fr. o. m. den 15 februari 1967)
Adress: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Stockholm VA, tel.
31 31 40 (Hellner).
Överläggningar med motsvarande sakkunniga i Danmark, Finland och
Norge har hållits i Stockholm den 14 mars 1967 samt med den norske sakkunnige
i Stockholm den 22 september 1967.
Utredningsmannen har sommaren 1967 avgett en preliminär rapport.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
55. Utredningen angående nordiskt institut för komparativ rätt (1967: 65)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 september 1966 för
att i samarbete med motsvarande sakkunniga i övriga nordiska länder undersöka
lämpligheten av och möjligheterna för att inrätta ett nordiskt institut
för komparativ rätt:
Malmström, P. F. Åke, professor
Nordenson, Ulf K., departementsråd (t. o. m. den 7 september 1967)
Essén, Eric V., hovrättsassessor (fr. o. in. den 7 september 1967)
Expert:
Essén, Eric V., hovrättsassessor (t. o. m. den 6 september 1967)
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (Essén).
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tre
sammanträden, varav två tillsammans med motsvarande sakkunniga i övriga
nordiska länder.
Vidare har utredningen gemensamt med övriga nordiska sakkunniga under
tiden den 10—13 maj 1967 företagit en studieresa till institut för komparativ
rätt i London, Hamburg, Haag och Bryssel.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
62
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 57
56. Utredningen angående ändrad könstillhörighet (1967: 66)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1966
för att utreda vissa frågor angående ändrad könstillhörighet (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 november 1966):
Hedström, Anders, hovrättsassessor, ordförande
Halle, Birger T., kansliråd
Luft, Rolf, professor
Wålinder, Jan L. E., bitr. överläkare
Expert:
Dahlsten, Gösta O. L., komminister
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV, tel. 41 90 67 (ordföranden)
Direktiven
för utredningen, se 1967: Ju 66.
Under tiden november 1966—oktober 1967 har utredningen hållit elva
sammanträden, av vilka ett i Göteborg och ett under tre dagar i Tallberg.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
57. Skadeståndskommittén (1967: 68)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 november 1966 för
att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor om
skadestånd för framtida förlust av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt
till skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1966):
Conradi, Erland G. F., justitieråd, ordförande
Bengtsson, T. Bertil, preceptor
Lindahl, Carl Erik T., advokat
Experter:
Eriksson, Sten, försäkringsdirektör
Forstadius, Erik L. W., direktör
Land, Johan, kanslichef
Lindstedt, Hans G., direktör
Nilsson, Harald S., förbundssekreterare
Nilsonne, Ulf T., docent
Petri, Carl Axel H., försäkringsdomare
Wentz, Nils O., kansliråd
Widding, N. Äke W., hovrättsråd
Sekreterare:
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor (fr. o. m. den 10 maj 1967)
Lokal: Lilla Nygatan 4 (postadress: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm
2), tel. 10 16 58.
63
Ju: 57 Riksdagsberättelsen år 1968
Direktiven för kommittén, se 1967: Ju 68.
Kommittén har t. o. m. oktober 1967 hållit fem sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
58. Tillsynsutredningen (1967: 69)
Tillkallad enligt Kungl. Maj .ts bemyndigande den 2 december 1966 för
att utreda behovet av tillsynspersonal vid fångvårdsanstalter m. in.:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Brytting, O. Evert, byrådirektör
Monie, G. Yngve, direktör (fr. o. m. den 2 mars 1967)
Pettersson, Erik G. A., f. d. ombudsman
Rigbäck, Berndt G., direktör (fr. o. m. den 2 mars 1967)
Stargård, E. Hugo, rektor (fr. o. m. den 2 mars 1967)
Lokal: Bergsgatan 51, Stockholm K, tel. 50 58 91 (Wihlborg), 50 58 94
(Brytting)
Direktiven för utredningen, se 1967: Ju 69.
Utredningen har avgett förslag om det behov av tillsynspersonal som föranleds
av arbetstidsförkortningen den 1 januari 1968 m. m. i fråga om fångvårdsanstalter
och allmänna häkten den 16 oktober 1967 (Stencil Ju 1967:
14), ungdomsvårdsskolorna den 31 oktober 1967 (Stencil S 1967:6), den
8 november 1967 angående de statliga och den 16 november 1967 (Stencil
S 1967: 7) angående de erkända vårdanstalterna för alkoholmissbrukare.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
59. Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1966 för
att bereda fråga om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för automatisk
databehandling och därmed sammanhängande frågor:
Rainer, A. Ove, statssekreterare, ordförande
Brundin, S. A. Torleif (Leif), expeditionschef
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef
Nyman, Erik O., avdelningschef
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Resare, Bengt C. M., departementsråd
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident
Spak, Carl-Anton, departementsråd
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
64
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 59
Sekreterare:
Alpsten, A. Börje, departementsråd
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00.
Myndigheter som berörs av samarbetsorganets verksamhet har utsett arbetsgrupper
eller kontaktmän. Kontaktman eller ordförande i resp. grupp
är följande:
domstolsväsendet
Odhammar, J. E. Ivan, byrådirektör
exekutionsväsendets organisationsnämnd
Wedin, Nils A., kronodirektör
generaltullstyr elsen
Engdahl, O. Roland, gränschef
kontrollstyr elsen
Hillbo, Arne O., byråchef
kriminalvårdsstyrelsen
Ericsson, Carl-Henrik, byråchef
riksarkivet
Nilsson, Nils H. I., arkivråd
rikspolisstyrelsen
Arkéus, L. O. Sune, datachef
riksrevisionsverket
Ringström, Björn M., revisionsdirektör
riksåklagaren
de Woul, Bert T., länsåklagare
socialstyrelsen
Jönsson, P. Göte A., förste byråsekreterare
statistiska centralbyrån
Hammarberg, J. Cecil, byråchef
statskontoret
Carlsson, Ulf V., organisationsdirektör
systemkonstruktionsgrupp
Tael, Toomas, konsulent.
Under tiden januari—oktober 1967 har samarbetsorganet hållit tre sammanträden.
Arbetet har huvudsakligen varit inriktat på ADB-system för registrering
av uppgifter i brottmålsprocessen. Förslag har lagts fram att allmänna
kriminalregistret läggs om för ADB och samordnas med de centrala
polisregistren i ett ADB-system.
Samarbetsorganets verksamhet beräknas pågå under hela år 1968.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
65
Ju: 60 Riksdag sberättelsen år 1968
60. Kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 för
att utreda frågan angående lagstiftningen om behandling i fångvårdsanstalt
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1967):
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm., ordförande
Eriksson, G. Torsten, generaldirektör
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
Hedlund, A. Rune, assistent, led. av I kamm.
Kaijser, Rolf G. S., överläkare, led. av I kamm.
Nilsson, K. Rörje, socionom, led. av II kamm.
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Expert:
Forsström, Karl-Erik, byrådirektör (fr. o. m. den 15 november 1967)
Sekreterare:
Paulsen, Margareta M., hovrättsassessor
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO,
tel. växel 63 57 60
Direktiv (anförande av statsrådet Ivling till statsrådsprotokollet den 13 januari
1967):
De centrala bestämmelserna om behandling i fångvårdsanstalt av dem
som liar dömts till påföljd för brott finns i lagen den 6 maj 1964 (nr 541)
om behandling i fångvårdsanstalt. Lagen innehåller dels tekniska regler om
verkställighetens början och beräkning av strafftid m. m., dels bestämmelser
som mera direkt rör behandlingen av intagna, de egentliga behandlingsreglerna.
Dessa bestämmelser reglerar de intagnas fördelning på olika anstalter,
arbete och arbetsersättning, rätt till brevväxling, besök och permission,
bestraffning av disciplinära förseelser m. m.
Behandlingen av dem som har häktats, anhållits eller gripits som misstänkta
för brott och på grund därav intagits i fångvårdsanstalt, häkte eller
polisarrest regleras genom lagen den 25 april 1958 (nr 213) om behandling
av häktade och anhållna m. fl.
Restämmelserna om behandling i fångvårdsanstalt av dem som har dömts
till frihetsstraff fanns tidigare i 1945 års lagstiftning om verkställighet av
frihetsstraff. När den nuvarande behandlingslagen tillkom, i samband med
brottsbalkens införande, gjordes endast smärre sakliga ändringar i de egentliga
behandlingsreglerna -— bl. a. vidgades de intagnas möjligheter att erhålla
permission — men i övrigt gjordes endast sådana ändringar i verkställighetslagstiftningen
som var nödvändiga för att anpassa bestämmelserna
till det nya påföljdssystemet i brottsbalken. 1958 års lagstiftning
om behandling av häktade in. fl., till vilken 1945 års verkställighetslag kan
sägas ha varit förebild, berördes inte av omläggningen av påfölj dssystemet
och behölls därför oförändrad.
Även om lagen om behandling i fångvårdsanstalt är av tämligen färskt
datum, har flertalet bestämmelser i lagen alltså tillkommit för mer än
tjugo år sedan. Det skedde i samband med en omfattande reformering av
66
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 60
anstaltsväsendet som främst innebar att cellstraffet definitivt avskaffades
och öppnare vårdformer infördes. De grundprinciper för behandlingsarbetet
som då kom till uttryck i lagstiftningen har fortfarande giltighet.
Emellertid är förutsättningarna för behandlingens utformning numera väsentligt
annorlunda. Trots att författningsbestämmelserna inte har ändrats
under de senaste decennierna, har erfarenheterna av behandlingsarbetet
lett till att anstaltsvården fortlöpande förändrats och utvecklats.
En av de mest betydelsefulla förändringarna är anstaltsbeståndets successiva
förnyelse. Det har tillkommit slutna moderna anstalter som är av
helt annan karaktär än de gamla cellfängelserna och nya öppna anläggningar
som väsentligt skiljer sig från de tidigare jordbrukskolonierna. Numera
finns t. ex. ungdomsanstalten Roxtuna med möjligheter till psykiatrisk behandling,
slutna anstalter av Norrtäljetypen, en ny typ av centralanstalter
som Rumla och Hall, öppna industrianstalter som Tillberga och Skänninge,
anstalten Lerbäck för handikappade samt anstalter för korttidsbehandling
av typ Asptuna. Det moderna anstaltssystemet har gett kriminalvården helt
andra möjligheter än som kunde förutses vid behandlingsreglernas tillkomst
när det gäller att differentiera klientelet — även inom en och samma anstalt
genom tillämpning av den lilla gruppens princip — och pröva nya behandlingsmetoder.
Även i fråga om behandlingsarbetets uppläggning och inriktning har väsentliga
förändringar skett under de senaste åren. En genomgående tanke
har varit att försöka anpassa anstaltsbehandlingen efter det moderna samhällslivet.
Så är t. ex. arbetsdriften vid anstalter för vuxet normalklientel
numera i stor utsträckning industriellt organiserad för att de intagna skall
få arbetsträning i en miljö som så nära som möjligt ansluter till näringslivets.
En försöksverksamhet med marknadsmässig prestationsersättning enligt
principer som har angetts av 1956 års eftervårdsutredning i dess betänkande
»Fånges arbetsersättning» (SOU 1959: 18) kommer vid lämplig tidpunkt
att sättas i gång vid Tillbergaanstalten. Syftet med ett marknadsmässigt
lönesystem är främst att ge de intagna sådana inkomster att de i
möjligaste mån kan sörja för sig själva och sin familj samt fullgöra sina
förpliktelser mot andra och samhället. När det gäller ungdomsklientelets
yrkesutbildning, har man också försökt nå överensstämmelse med det fria
arbetslivet. Det har bl. a. etablerats ett samarbete mellan kriminalvården
och vissa arbetsmarknadsorganisationer, varigenom man har fått till stånd
fackutbildning enligt avtal och normer, som gäller på den allmänna arbetsmarknaden.
Även uppläggningen av studie- och fritidsverksamheten har
förändrats. Ett exempel på initiativ på detta område är den öppna anstaltsavdelningen
Studiegården i Uppsala som är avsedd uteslutande för ett studerande
klientel.
Den utveckling som sålunda ägt ram i fråga om anstaltsbehandlingen
inom kriminalvården aktualiserar behovet av en allmän översyn av lagstiftningen
på detta område. Önskemål om en sådan översyn har också framställts
av kriminalvårdsstyrelsen. Under de senaste åren har förekommit
en livlig offentlig debatt om kriminalvårdsfrågor, som visar att vissa frågor
behöver närmare belysning. Jag förordar att särskilda sakkunniga nu
tillkallas för att göra en allmän översyn av lagen om behandling i fångvårdsanstalt
och annan lagstiftning som har nära samband med denna lag.
Översynen bör självfallet göras med utgångspunkt från det påföljds -
67
Ju: 60
Riksdagsberättclsen år 1968
system som nyligen har tillskapats genom brottsbalken. En annan fast utgångspunkt
är att behandlingsreglerna bör anpassas till det moderna anstaltsbestånd
som håller på att växa fram. Anstaltssystemets uppbyggnad
och organisation i stort ligger alltså utanför utredningsuppdraget. De problem
som bör tas upp är främst sådana som f. n. regleras i behandlingslagen,
dvs. principerna för de intagnas fördelning på olika anstalter, arbete
och arbetsersättning, rätt till brevväxling, besök och permission samt bestraffning
av disciplinära förseelser. Dessa problem bör de sakkunniga
angripa förutsättningslöst. En fråga som särskilt bör uppmärksammas är
hur man skall kunna förena rättssäkerhetskraven med önskemålet att reglerna
utformas så att utvecklingen på området inte binds eller hämmas på
ett olyckligt sätt. I fortsättningen vill jag bara ge några konkreta exempel på
angelägna frågor som bör övervägas.
Av stor betydelse för de intagnas återanpassning till samhället är deras
möjligheter till kontakt med omvärlden under anstaltsvistelsen. Detta gäller
främst dem som har längre strafftider. Övergången till ett liv i frihet
bör ske successivt genom att man på olika sätt prövar den intagnes förmåga
att motsvara visat förtroende. F. n. går det till så att den som bar intagits
i sluten anstalt så småningom överförs till öppnare vårdformer, permission
beviljas och besök tillåts i ökad omfattning. Den som missbrukar friheten
och rymmer eller missköter sig på annat sätt går miste om sina förmåner
tills han på nytt kan prövas under friare förhållanden. En sådan uppläggning
av behandlingen i anstalt är givetvis förenad med vissa risker för
rymningar och fortsatt brottslighet. Rymningar från fångvårdsanstalter
väcker ofta stor uppmärksamhet och inger oro hos allmänheten. Denna
fråga har berörts i riksdagen vid flera tillfällen och JO har i en framställning
till Kungl. Maj :t begärt utredning om åtgärder för att komma till rätta
med orsakerna till rymningar från slutna anstalter. Problemet är onekligen
svårbemästrat och lösningen kan bara delvis sökas i lagstiftningen. Vid
utformningen av de lagregler som här är av intresse måste man väga intresset
av alt utnyttja olika möjligheter att återföra intagna till ett normalt
liv mot riskerna för rymningar.
I detta sammanhang kommer man in på ett annat område som innefattar
besvärliga avvägningsfrågor. Jag syftar på den disciplinära bestraffningen
av intagna som missköter sig. Inte heller i en ny lagstiftning torde bestämmelser
om disciplinära åtgärder kunna undvaras. De sakkunniga bör emellertid
förutsättningslöst angripa hela frågan om grunderna och formerna
för sådana åtgärder. Därvid bör det bl. a. undersökas om inneslutning i enrum
kan ersättas med någon annan, lämpligare åtgärd.
En fråga som har tilldragit sig uppmärksamhet både i riksdagen och i
den offentliga debatten i övrigt är de intagnas rätt till brevväxling. F. n.
gäller den regeln att alla brev till och från intagna i princip skall granskas.
Denna granskning utförs mer eller mindre ingående vid olika typer av anstalter.
De möjligheter som redan nu finns att avstå från brevgranskning
utnyttjas i praktiken i stor utsträckning. Sedan praxis vid olika anstalter
har genomgåtts, bör utredningen överväga i vad mån censurbestämmelsernas
tillämpningsområde kan begränsas eller formerna för brevgranskningen
uppmjukas utan att man eftersätter säkerhetskraven eller allmänhetens
berättigade krav på skydd mot fortsatt brottslighet från de intagnas sida.
Som jag redan framhållit har arbetsdriftens uppläggning förändrats vä -
68
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
sentligt under senare tid. De sakkunniga bör överväga i vad mån förändringarna
ger anledning till ändrade regler om arbetsplikt, fritid och arbetsersättning.
Kriminalvårdsstyrelsen har vid upprepade tillfällen framhållit
att det nuvarande arbetspremiesystemet inte är tillfredsställande.
Denna fråga och därmed sammanhängande problem har tidigare behandlats
av eftervårdsutredningen. Avlöningssystemet bör emellertid på nytt tas
upp till prövning i det större perspektiv som här är aktuellt.
De mera tekniska reglerna om verkställighetens början och beräkning av
strafftid m. in. ändrades i väsentliga delar i samband med brottsbalkens intörande
men bör likväl inte uteslutas från utredningsuppdraget. I detta
sammanhang bör uppmärksammas en framställning till Kungl. Maj :t av
JO om ändring av reglerna om anstånd med straffverkställighet.
Lagstiftningen om behandlingen av häktade och anhållna in. fl. har nära
samband med behandlingslagstiftningen i övrigt. Det finns emellertid markerade
skillnader och dessa hänför sig främst till tidsfaktorn och utredningskravet
för dem som är misstänkta för brott. Riksdagen har nyligen
godkänt ett utlåtande av första lagutskottet (1960: 39) som avgetts i anledning
av en motion (II: 164) om utredning angående häktades ställning och
rättssäkerhet. Enligt utskottet bör behandlingen av häktade, anhållna och
gripna överses i vissa avseenden. Utskottet anser att man bör kunna ge sådana
personer bättre vård och vidta åtgärder för deras rehabilitering och
för att socialt stödja dem och deras anhöriga. Detta utredningsarbete bör
enligt utskottets uppfattning sammankopplas med en översyn av lagstiftningen
om behandling i fångvårdsanstalt. Jag kan instämma i vad utskottet
anfört i dessa frågor. Jag vill dock tillägga att de sakkunniga i detta
sammanhang bör beakta möjligheterna att rationellt lösa bl. a. behandlingsfrågorna
gemensamt för häktade och intagna i fångvårdsanstalt. Dessutom
måste eventuella ändringar i 195S års lag om behandlingen av häktade
och anhållna m. fl. samordnas med resultatet av fylleristraffutredningens
arbete. För detta ändamål bör de sakkunniga samråda med fylleristraffutredningen.
Behovet av reformer bör ingående vägas mot därav föranledda personaloch
medelsbehov. I den mån de sakkunniga finner anledning att lägga fram
förslag, som påverkar behovet av personal och anslag på riksstaten, bör förslagen
vara grundade på och åtföljda av noggranna kalkyler.
Kommittén har t. o. m. oktober 1967 hållt sex sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
61. Informationsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 för att
utreda frågan om vidgad samhällsinformation m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 juni 1967):
Eckerberg, Per A., landshövding, ordförande
Braunerhielm, G. Erik E., direktör
Dennis, Bengt, kansliråd
Fors, Åke Hj., departementssekreterare
69
Ju: 61 Riksdagsberättelsen år 1968
Nilsson, A. Manfred, pressombudsman
Svensson, Olle F. S., chefredaktör
Expert:
Bauer, Anders F. H., byrådirektör
Huvudsekreterare:
Brade, James E. U. G., direktör
Lokal: Bergsgatan 51, 1 tr., Stockholm K, tel. 52 31 42 (huvudsekreteraren)
Direktiv:
(anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den
25 maj 1967):
Ett led i den snabba utvecklingen inom samhället är att det allmänna
fortlöpande ökar sina insatser på ekonomiska, sociala, tekniska och många
andra områden. Detta medför att kraven växer på en allsidig och objektiv
information till medborgarna om det allmännas verksamhet. Sådan upplysning
behövs om såväl de förmåner och den service samhället erbjuder som
samhällets anspråk på den enskilde. Vikten av att ha en effektiv information
till medborgarna om de rättigheter och skyldigheter som lagstiftningen
på olika områden innebär för dem och att informationen tillhandahålls i
lättillgänglig form med utnyttjande av de olika kommunikationsmedel som
står till buds har framhållits i olika sammanhang, bl. a. av riksdagen och
dess allmänna beredningsutskott (ABU 1963: 16, 1965: 28 och 1966: 9 samt
rskr 1966: 144). Önskemål har förts fram om förbättrad information, t. ex.
på socialförsäkringsområdet och på det studiesociala området samt angående
sjukvård och undervisningsväsende.
En aktiv samhällsinformation i det allmännas egen regi förekommer redan
nu genom publikationer, annonser och på andra sätt. Allmänheten får
dock sin information om viktigare ny lagstiftning och myndigheters beslut
som är av allmänt intresse huvudsakligen genom den nyhetsförmedlande
verksamhet som drivs av press, radio och TV. Tack vare vår tryckfrihet och
våra offentlighetsprinciper i övrigt får massmedia god tillgång till material
för sin nyhetsförmedling om det allmännas verksamhet.
Press, radio och TV driver i allmänhet sin nyhetsförmedling om det allmännas
verksamhet på ett förtjänstfullt sätt. Det är också en naturlig uppgift
för dessa media att sprida kunskap om viktigare lagstiftning och andra
reformer liksom om myndigheternas verksamhet i övrigt i den mån den
bedöms vara av nyhetsvärde för förmedlarens kundkrets. Att information
på detta sätt sprids om det allmännas verksamhet har man inte anledning
att se som en oriktig övervältring av kostnader från det allmänna till pressen
eller jämförbara företag. Också för framtiden bör man utgå från att nyhetsorganen
i eget och i medborgarnas intresse kommer att sprida samhällsinformation
i betydande omfattning.
Det är emellertid uppenbart att den information om samhällsverksamheten
som sålunda äger rum genom massmedia är i behov av komplettering.
Som jag redan tidigare har nämnt sker sådan komplettering redan i viss
utsträckning genom myndigheternas egen direkta informationsverksamhet.
Behov synes dock föreligga av en mera allmän översyn av den samhälleliga
informationsverksamheten, dess syften och metoder. Denna verksamhet har
tidigare utretts bara när det gäller vissa begränsade områden.
70
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 61
Statskontoret har nyligen lämnat ett betänkande »Statlig publicering»
(SOU 1967: 5), vari behandlas vissa frågor av större räckvidd, bl. a. finansieringen
av och organisationen för statlig publikationsverksamhet. Dessutom
föreslås att ett centralt serviceorgan inrättas med uppgift att medverka
vid och samordna den statliga tryckeri- och publiceringsverksamheten
men även att ge råd och service för informationsverksamhet i allmänhet,
bl. a. beträffande mediafrågor och annonsering.
Statskontorets betänkande remissbehandlas f. n. Den kommande bedömningen
av förslagen vill jag inte föregripa. Andra frågor om samhällsinformationen
behöver emellertid utredas och prövas närmare. Jag föreslår därför
att en utredning tillsätts för detta ändamål.
Utredningen bör i första hand pröva behovet av en vidgad information om
samhällets verksamhet. Mot bakgrunden härav bör utredningen ange vilka
mål som skall ställas upp för samhällsinformationen. Samtidigt som det är
önskvärt att få till stånd en effektiv informationsverksamhet, måste ambitionerna
självfallet begränsas så att kostnaderna hålls inom rimliga gränser.
Det är därför av intresse att få fram underlag för en bedömning vad
en vidgad samhällsinformation kommer att kosta det allmänna.
Mot bakgrund av den allmänna målsättning för samhällets informationsverksamhet
som utredningen finner önskvärd bör olika vägar att effektivisera
informationen behandlas närmare. En viktig sådan fråga gäller i vad
mån särskilda organ bör finnas för verksamheten. Frågan om ett centralt
serviceorgan har som nämnts redan väckts. Detta bör ge utredningen anledning
att överväga vilka behov, som föreligger av rådgivning eller annan
service från ett centralt organ.
Utredningen bör vidare se över de informationsorgan som redan finns hos
de enskilda myndigheterna. Statens upplysningsbyrå bör dock lämnas utanför
undersökningen. Pressombudsmän och annan informationspersonal
finns f. n. hos ett tjugotal statliga myndigheter. Utredningen bör undersöka
i vad mån en samordning av myndigheternas informationsverksamhet kan
vara till fördel. Också andra sätt att effektivisera denna verksamhet förtjänar
att övervägas. Bl. a. bör utredningen undersöka, om det kan vara
motiverat att särskilt utbilda tjänstemän i fråga om olika medias egenskaper
och möjligheter.
Utredningen bör vidare undersöka möjligheterna att effektivisera samhällsinformationen
genom annonsering och meddelanden till press, radio
och TV. Jag vill i sammanhanget erinra om att efter särskild utredning råd
och anvisningar rörande den statliga annonseringen utfärdades år 1962.
Den statliga annonsering som äger rum f. n. har — bortsett från affärsverkens
kommersiellt inriktade annonser — ett mer eller mindre allmänt
upplysningsändamål. Med annonser som rör t. ex. allmän hastighetsbegränsning,
trafiksäkerhet, nykterhet och självdeklaration vill det allmänna nå så
många medborgare som möjligt. Domstolars och myndigheters officiella
kungörelseannonser har däremot ofta ett mera begränsat upplysningssyfte.
I vissa fall torde det t. o. m. vara fråga om rena proformaåtgärder. Utredningen
bör undersöka närmare på vilka områden och i vilka situationer
annonsering lämpligen bör användas och vilka riktlinjer som skall gälla
vid valet mellan annonsering och annan form för tillkännagivande.
Med domstolarnas och myndigheternas kungörelseannonsering sammanhänger
vissa specialfrågor. Särskilt gäller det den lämpliga fördelningen av
71
Ju: 61 Riksdagsberättelsen år 1968
detta slags annonsering mellan olika ortstidningar och mellan orts- och
rikstidningar. Några klara riktlinjer i det avseendet finns inte. Jag vill
nämna att tidningsföretaget Svenska Dagbladet i skrivelse den 3 januari
1966 har hemställt om åtgärder som leder till eu skälig fördelning av Stockholms
rådhusrätts kungörelseannonser mellan tidningarna. Att problemet
har aktualitet också för de administrativa myndigheterna visar skrivelser
den 15 februari 1966 från överståthållarämbetet, den 27 maj 1966 från länsstyrelsen
i Jönköpings län och den 19 september 1966 från länsstyrelsen i
Kopparbergs län. Överståthållarämbetet har för sin del hemställt om Kungl.
Maj :ts medgivande att få införa annonser av kungörelsekaraktär i två morgontidningar
i Stockholm i de fall då kostnaden skall erläggas av ämbetet.
Framställningen från länsstyrelsen i Jönköpings län avser motsvarande
förhållanden rörande två dagstidningar i Jönköping. Länsstyrelsen i Kopparbergs
län bär hemställt att Kungl. Maj:t genom ändring av författningsföreskrifter
eller på annat sätt bereder länsstyrelsen möjlighet att i varje
fall införa kungörelser om anmälningar till handels- och föreningsregistren
i mer än en ortstidning. Också det spörsmål, som dessa framställningar
exemplifierar, bör undersökas närmare till belysning av frågan om annonsering
som informationsmedel.
Den statliga annonseringen drar redan betydande kostnader. Det utredningsarbete
som nu är i fråga bör bedrivas med riktpunkten att, under beaktande
av kostnaderna, skapa ändamålsenliga former och handlingsregler
för det allmännas informationsverksamhet. Däremot är avsikten inte att
man i detta sammanhang utreder de pressekonomiska följderna, om annonseringen
som en form för det allmännas informationsverksamhet ökas, eller
hur en utökad annonsering bör planeras för att tillgodose berättigade pressekonomiska
synpunkter. Dessa frågor bör i stället ankomma på en utredning
om dagspressens ekonomiska villkor i allmänhet. Jag ämnar i dag begära
bemyndigande att få tillkalla sakkunniga också för en sådan utredning.
Mellan de båda utredningarna bör samråd äga rum beträffande de frågor
som rör såväl det allmännas informationsverksamhet som pressens ekonomiska
villkor.
Genom undervisningen i samhällskunskap fxdlgör skolväsendet en viktig
samhällsinformativ funktion. Utredningen bör samråda med skolöverstyrelsen
om möjligheterna att ytterligare utveckla den information om samhället,
t. ex. i fråga om socialförsäkringen, skattesystemet och totalförsvaret,
som lämnas inom skolorna. Det bör undersökas om det informationsmaterial
som används i skolorna kan utnyttjas också i andra sammanhang
och om annan samordning kan vara till fördel.
Det nuvarande beståndet av statliga publikationer har redovisats i statskontorets
betänkande. I detta har även lagts fram förslag som syftar till en
enhetlig statlig utgivningspolitik, som tar hänsyn till marknadsmässiga förutsättningar
och andra faktorer av vikt. Utredningen torde för sin del inte
behöva behandla frågor om regelbundet utkommande publikationer annat
än när dessa ingår som en del i ett större informationssammanhang. Däremot
torde utredningen ha anledning att överväga i vad mån det föreligger
behov att i ökad utsträckning sprida information genom broschyrer, cirkulär
och liknande tryck.
En särskild publikationsfråga rör de s. k. författningspublikationerna.
Behov föreligger av en allmän översyn av den gällande ordningen för publi
-
72
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 62
cering av författningar. Jag ämnar i dag begära bemyndigande att få tillkalla
en sakkunnig också för en sådan utredning. Även med denna utredning
bör den nu aktuella utredningen samråda.
Av nu arbetande utredningar med vilka samråd kan komma i fråga må
särskilt nämnas skattestrafflagutredningen, som bl. a. undersöker behovet
av och möjligheterna till upplysningsverksamhet rörande den allvarliga
karaktären av deklarationsbrott.
Hinder bör inte möta att utredningsarbetet bedrivs etappvis med förslag
till delreformer. Utredningen bör sålunda överväga om inte frågan om myndigheternas
kungörelseannonsering lämpligen kan behandlas för sig på ett
tidigt stadium i utredningsarbetet, så att mera påtagliga oformligheter därvidlag
kan rättas till utan onödig tidsutdräkt.
Utredningen bör också vara oförhindrad att ta upp andra frågor om samhällsinformationen
än dem som jag har nämnt i det föregående.
Utredningen har t. o. m. oktober 1967 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
62. 1967 års pressutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 för att
undersöka dagspressens ekonomiska villkor och möjliga åtgärder för att
förbättra dessa villkor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1967):
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, led. av II kamm., ordförande
Wiklund, Bengt O., journalist, led. av II kamm.
Lindahl, Essen H. G., direktör, led. av II kamm.
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av I kamm.
Gustafsson, G. Henning, f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.
Forsberg, Tage A., chefredaktör
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare
Experter:
Hallvig, P. Ivar V., direktör
Larmén, Evert, direktör
Sekreterare:
Furhoff, Lars S., rektor
Biträdande sekreterare:
Nilsson, S. Lennart, fil. kand. (fr. o. m. den 6 november 1967)
Lokal: Journalisthögskolan, Rålambsvägen 7, Stockholm K, tel. 53 74 48
(Furhoff), 53 60 11 (Nilsson).
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 25
maj 1967):
Sedan en längre tid har den svenska dagstidningspressens struktur förändrats
i riktning mot ökad koncentration och nedläggning av tidningsföretag.
I stor utsträckning är denna utveckling ett uttryck för att tidnings
-
3f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
73
Ju: 62 Riksdagsberättelsen år 1968
branschens ekonomiska villkor ändrats på samma sätt som för flertalet
övriga områden inom vårt näringsliv. Tidningarnas speciella roll som bärare
av en fri opinionsbildning och en mångsidig debatt gör dock, att koncentrationsprocessen
här måste bedömas på ett annat sätt än inom näringslivet
i övrigt. Risker kan således uppstå för den fria opinionsbildningens
bestånd och demokratins funktionssätt i vårt land.
Farhågor av detta slag föranledde tillsättandet av pressutredningen år
1963. Utredningen, som påvisade bl. a. att ett betydande antal tidningsföretag
i dag är beroende av yttre ekonomiskt stöd för att kunna fortsätta sin
verksamhet, föreslog i betänkandet »Dagstidningarnas ekonomiska villkor»
(SOU 1965:22) ett direkt statligt tidningsstöd. Remissyttranden över förslaget
och inlägg i den offentliga debatten gav tämligen entydiga belägg för
uppfattningen, att åtgärder var påkallade från statsmakternas sida. Utredningsförslaget
förverkligades emellertid inte av tlera skäl. I stället fattades
av 1965 års riksdag beslut om statsbidrag till partiernas opinionsbildande
verksamhet (prop. 1965: 174, KU 44 och SU 192, rskr 452 och 453). Partierna
är inte ålagda någon redovisningsskyldighet för sina bidragsbelopp. Man
torde kunna förutsätta att det statliga partistödet inte har medfört och inte
heller kommer att medföra någon avgörande ändring i de ekonomiska villkoren
för tidningar med finansiella svårigheter. Riksdagens konstitutionsutskott
har också uttalat (KU 1966: 26) att partistödet inte får medföra att
statsmakterna lämnar tidningarnas särskilda problem i ekonomiskt avseende
utan vidare beaktande. Utskottet ansåg att utredning borde ske om möjligheterna
att förbättra dagspressens ekonomiska villkor. På utskottets
hemställan anhöll riksdagen hos Ivungl. Maj:t om sådan utredning (rskr
1966: 128).
Av remissbehandlingen av pressutredningens betänkande och av de senaste
årens offentliga debatt har framgått, att betydande sympatier på
många håll finns för ett ökat statligt stöd till dagstidningarna. Bland de
möjligheter som diskuterats är indirekta subventioner eller s. k. generellt
verkande åtgärder. Sålunda har nämnts bl. a. prisnedsättning eller avgiftsbefrielse
på'' sådana tjänster som statens affärsdrivande verk, såsom postverket,
statens järnvägar och televerket tillhandahåller tidningarna.
Pressutredningen undersökte i sitt betänkande dessa olika stödformer
men konstaterade, att deras värde för de ekonomiskt svaga tidningarna inte
stod i proportion till de kostnader som åsamkades staten. Dessutom framhöll
utredningen, att stödåtgärder av detta slag skulle stå i konflikt med
kraven på en företagsekonomiskt rationell drift av de statliga affärsverken.
Andra åtgärder som har diskuterats är en utökad statlig annonsering
samt ökade insatser för forskning på pressens område. Dagstidningarnas
växande finansiella behov för att tillgodogöra sig den snabba tekniska utvecklingen
har föranlett att förslag har väckts om inrättandet av en statlig
utlåningsfond för tidningsbranschen. Slutligen har även nämnts behovet av
åtgärder för att framkalla ett vidgat samarbete mellan tidningsföretagen på
distributionens område och i utnyttjandet av tekniska resurser.
Jag föreslår att cn särskild utredning tillkallas för att undersöka dagspressens
ekonomiska villkor och möjliga åtgärder i syfte att förbättra dessa
villkor. Utredningen bör arbeta utifrån målsättningen att våra tidningar
skall ge uttryck för och förmedla en fri och mångsidig opinionsbildning och
debatt. Dess arbete bör inriktas på sådana åtgärder, som åstadkommer sti
-
74
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 63
mulans av betydelse för ekonomiskt svaga tidningsföretag. Åtgärderna bör
vara ägnade att främja tidningskonsumenternas valfrihet.
Utredningen bör i sitt arbete kunna överväga såväl de förslag till åtgärder
som jag har nämnt i det föregående som andra åtgärder och reformer, vilka
kan tjäna utredningens syfte. Vid sina överväganden bör utredningen dock
beakta de krav på kostnadstäckning och företagsekonomiskt rationell drift
som statsmakterna ställer på de affärsdrivande verken. Utredningens eventuella
förslag rörande åtgärder som berör de affärsdrivande verken får således
inte ges en utformning, som strider mot dessa krav. När det gäller
samhällelig information genom annonsering i dagspressen har denna fråga
pressekonomiska aspekter av betydelse för utredningens arbete. Självfallet
kan dock hithörande frågor inte bedömas främst från pressekonomiska
synpunkter, utan det primära är att ändamålsenliga former och handlingsregler
kan nås för en informationsverksamhet, som i tillräcklig omfattning
tillgodoser allmänhetens behov. Jag har tidigare i dag erhållit bemyndigande
att tillkalla sakkunniga för att utreda frågan om en översyn av den samhälleliga
informationsverksamheten. De båda utredningarna bör samråda
med varandra beträffande de frågor som rör såväl det allmännas informationsverksamhet
som pressens ekonomiska villkor.
Utredningen har t. o. m. oktober 1967 hållit ett sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
63. Utredning om författningspublicering
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 med uppdrag
att utreda frågan om publicering av författningar m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 juni 1967):
Ericsson, K. Georg E., borgmästare
Experter:
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd
Persson, R. Eskil, hovrättsassessor
Sekreterare:
Huldén, K. O. Tomas, hovrättsfiskal
Lokal: Rådhuset, Rorås, tel. 033/12 74 40 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 25
maj 1967):
Tillkännagivandet av lagar och andra allmänna författningar är förknippat
med särskilda problem. Man måste sträva efter att inte bara myndigheterna
utan även den stora allmänheten får den information som behövs för
att föreskrifterna skall kunna efterlevas. Det är dessutom nödvändigt att
ha en fast ordning för publiceringen av författningarna som förebygger varje
tvivelsmål om vid vilken tidpunkt en författning träder i kraft. För att
dessa krav skall kunna fyllas fordras tillgång till en officiell publikation, i
vilken föreskrifter som skall lända till allmän efterrättelse kan tillkännages
på ett auktoritativt sätt. Svensk författningssamling fyller sedan gammalt
denna funktion. Vid sidan härav finns en rad andra officiella publika
-
75
Ju: 63
Riks dag sb er ätt ds en år 1968
tioner som utges av förvaltningsmyndigheter, t. ex. länskungörelserna och
de samlingar av cirkulär eller meddelanden som framställs av centrala
verk.
Som följd härav är det ofta svårt för andra än den direkt berörda myndigheten
att överblicka vad som är gällande rätt på ett område.
En allmän översyn av den gällande ordningen för publiceringen av författningar
bör därför komma till stånd genom särskilt tillkallad sakkunnig.
Översynen bör utgå från att en publikation av Svensk författningssamlings
typ skall finnas med ställning som centralt, auktoritativt medel för
tillkännagivande av lagar och andra allmängiltiga föreskrifter av större vikt.
Under övervägandet av åtgärder för att göra materialet i författningspublikationen
mera lättläst och öka dess användbarhet bör beaktas riksdagens
anhållan om en prövning av principerna för publicering av ändringsförfattningar
och vad som ligger till grund för denna anhållan (rskr 1967: 49).
Det är av praktiska skäl inte möjligt att samla alla statliga föreskrifter
för allmänheten i en enda publikation. Man måste därför räkna med att
centrala verk och andra myndigheter med förordningsmakt även i fortsättningen
själva i betydande omfattning sörjer för publiceringen av föreskrifter
inom deras förvaltningsområden. Det synes emellertid angeläget att det
skapas former för samordning mellan den allmänna författningspublikationen
och de olika myndigheternas. Vid undersökningen av dessa frågor
bör beaktas en framställning den 20 mars 1964 från Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges industriförbund om ett enhetligt och lättillgängligt
publiceringssätt för utkommande tillämpningsliungörelser.
Sådana föreskrifter som jag nu har berört inriktas främst på att löpande
offentliggöra nya författningar och andra allmänna föreskrifter. Till dem
brukar ges ut innehålls- och sakregister som underlättar hanteringen. Även
med tillgång till sådana register är det emellertid erfarenhetsmässigt ofta
svårt att få en fullständig överblick över vad som är gällande ordning på
ett bestämt område. Därför utges i vissa fall samlingsverk för att myndigheterna
och allmänheten skall kunna lättare orientera sig i materialet.
Utredningen bör undersöka vilka behov som finns av samlad dokumentation
rörande det aktuella innehållet i författningar och andra allmänna
föreskrifter. På grundval av en sådan undersökning bör utredningen bedöma
vilka former en sådan dokumentation lämpligen kan ges. Sålunda bör
prövas bl. a. vilka samlingar av gällande föreskrifter som behövs och hur
de bör redigeras och hållas aktuella. Vidare bör behovet och den lämpliga
organisationen av en dokumentationscentral för författningsmaterialet utredas.
En angränsande fråga av central betydelse som under senare år fått allt
större aktualitet rör det sätt på vilket internationella överenskommelser som
har biträtts av Sverige genom publicering bringas till allmänhetens kännedom.
Detta spörsmål bör behandlas vid den nu aktuella översynen.
Sedan länge tillämpas i Sverige ett system enligt vilket internationella
överenskommelser som Sverige ingått införlivas med vår interna rätt genom
lag eller annan författning. Författningarnas utformning företer emellertid
många variationer.
76
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 64
Den sakkunnige bör därför få i uppdrag att överväga frågan om förenklade
och mera enhetliga former för publicering av internationella fördrag
som biträtts av Sverige. Sålunda bör utredningen bl. a. pröva i vilken mån
och på vad sätt ordningen med publicering i »Sveriges överenskommelser
med främmande makter» bör ändras.
En eventuell svensk anslutning till den europeiska ekonomiska gemenskapen
(EEC) kan föranleda överlåtelse på internationellt organ att utfärda
bestämmelser som binder myndigheter och enskilda. De sakkunniga bör
överväga de frågor som sammanhänger med publiceringen av sådana bestämmelser.
Den svenska utredningen bör ske i samråd med de danska och norska
kommittéerna och de finska sakkunniga.
Utredningsmannen har t. o. m. oktober 1967 hållit ett sammanträde med
experterna.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
64. Nordiska kommittén för utredning av formerna för de självstyrande
områdenas representation i Nordiska rådet
Genom beslut den 20 oktober 1967 har Kungl. Maj :t utsett statsrådet
Ivling att vara svenska regeringens representant i den nordiska kommittén
för utredning av formerna för de självstyrande områdenas representation i
Nordiska rådet. Samma dag har chefen för justitiedepartementet bemyndigats
att utse sekreterare och experter för arbetet i kommittén.
Huvudsekreterare:
Leifland, Leif, departementssekreterare
Experter:
Perch Nielsen, Ole, fuldmaegtig i danska justitieministeriet
Ådahl, Henry, lagstiftningsråd i finländska justitieministeriet
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 16 121, Stockholm 16, tel. växel 22 40 70
(huvudsekreteraren)
Direktiven för kommittén finns i 10 § av protokollet för mötet i Reykjavik
den 7 och 8 oktober 1967 mellan de nordiska ländernas statsministrar och
Nordiska rådets presidium. Paragrafen har följande lydelse:
Det förelåg enighet om att de självstyrande områdena skulle tillförsäkras
en tillfredsställande representation i Nordiska rådet.
Det förelåg också enighet om att det är angeläget att det vidare arbetet
bedrivs tillsammans med Rådet självt. Statsministrarna beslöt därför att
föreslå Rådets presidium att det vidare arbetet beträffande de självstyrande
områdena bedrivs av en blandad regerings- och parlamentarikerkommitté.
Kommittén borde bestå av representanter för de fem ländernas regeringar
på ministernivå samt rådets presidium.
Den danska regeringens förslag om Färöarnas representation ingår i det
77
Ju: 64 Riksdagsberättelsen år 1968
material som bildar grundvalen för kommitténs arbete. Kommittén borde
bedriva sitt arbete så att förslag till en positiv lösning av frågan om möjligt
föreligger vid nästa session i Oslo 1968.
Kommittén har t. o. m. november 1967 haft två plenarsammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
65. 1967 års polisutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1967 fölen
översyn av indelningen i polis- och åklagardistrikt och av den regionala
polisorganisationen (se Post- och Inrikes tidn. den 27 november 1967):
Rainer, A. Ove, statssekreterare, ordförande
Bergman, Per R., direktör, led. av II kamm.
Ekström, Sven E. A., kommunalkamrer, led. av II kamm.
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.
Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Alpsten, A. Börje, departementsråd
Biträdande sekreterare:
Åhlén, Lars, hovrättsfiskal
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 10
november 1967):
I samband med förstatligandet av polisväsendet den 1 januari 1965 ändrades
dess organisation på ett genomgripande sätt. Som centralmyndighet
— med i huvudsak administrativa och samordnande funktioner — inrättades
rikspolisstyrelsen. Länsstyrelsens ställning som högsta polismyndighet
i länet behölls. Polisledningen på länsplanet förstärktes genom att länen
tillfördes tjänster som länspolischef. Antalet polisdistrikt minskades från
554 till 119 och antalet stationeringsorter för personal i egentlig polisverksamhet
från 989 till 529.
Förstatligandet av åklagarväsendet, vilket skedde samtidigt med polisreformen,
innebar att ny organisation tillskapades även på detta område. Indelningen
av landet i åklagardistrikt grundades på polisdistriktsindelningen.
F. n. finns 90 åklagardistrikt.
Den sålunda genomförda indelningen i distrikt grundar sig på beslut av
riksdagen år 1962 och 1964 (se SU 1962: 183 och 1964: 114).
Redan vid tillkomsten av den nya polisorganisationen uttalades på många
håll att reformen inte gick tillräckligt långt, när det gällde att nedbringa
antalet distrikt och stationeringsorter. Sålunda ansåg polisberedningen att
vissa av de nybildade polisdistrikten var alltför små för att man skulle
kunna bedriva polisverksamheten rationellt i dessa distrikt. Detta skulle
enligt beredningen påverka polisens effektivitet och leda till högre kostnader
bl. a. till följd av krav på ökat antal tjänster samt sämre utnyttjande av
78
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 65
fordon och teknisk materiel. Beredningen framhöll vidare att frågan om att
behålla de 35—40 minsta polisdistrikten skulle komma att prövas, om en
översyn av polisdistriktsindelningen kom till stånd relativt kort tid efter
förstatligandet. Det stora flertalet remissinstanser anslöt sig till beredningens
uttalanden.
Med anledning av vad beredningen hade anfört pekade föredragande departementschefen
(prop. 1964: 100 s. 47 f.) på svårigheterna att, innan den
nya organisationen börjat fungera, göra en helt tillförlitlig bedömning av
frågan om och i vilken utsträckning en ytterligare begränsning av distriktens
antal var påkallad. Han fann det försvarligt att gå fram med en viss
försiktighet och att lägga de praktiska erfarenheterna till grund för eventuella
ändringar i den nya indelningen. Vidare underströk han nödvändigheten
av att indelningsfrågan ägnades fortlöpande uppmärksamhet. Enligt
departementschefens uppfattning måste polisdistriktsindelningen liksom
andra organisatoriska förändringar i samband med förstatligandet anpassas
till de fortgående befolkningsomflyttningarna, trafikens utveckling, den taktiska
utvecklingen av polisverksamheten och till alla de övriga förhållanden
som har betydelse för den polisiära verksamheten.
Rikspolisstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1968/69
förordat att antalet polisdistrikt minskas från nuvarande 119 till 80. Styrelsen
har hemställt att Kungl. Maj :t snarast tar upp frågan om ändring av
polisdistriktsindelningen.
Rikspolisstyrelsen framhåller att den lokala organisationen i flera fall
inte är rationellt utformad. Många polisdistrikt är för små för att polisverksamheten
skall kunna fullgöras effektivt och rationellt. I de mindre polisdistrikten
uppstår ofta besvärliga situationer om någon del av personalen
genomgår utbildning, är sjuk eller har semester. Kanslierna — som måste
vara likformiga, eftersom förvaltningsgöromålen är av samma slag i alla distrikt
— har i de mindre distrikten fått en uppbyggnad som inte svarar mot
distriktens storlek i övrigt. Kanslipersonalen måste vara specialiserad och
det är svårt att i de mindre distrikten utnyttja denna personal för andra
arbetsuppgifter. Kanslierna i de mindre distrikten har därför blivit alltför
dyra. Det "är vidare inte möjligt att ge tjänstemännen i de mindre polisdistrikten
den specialutbildning som är nödvändig, eftersom hänsyn till kostnaderna
kräver en mycket sträng prioritering av utbildningsbehoven.
Genom att minska antalet polisdistrikt och dra in arbetsgrupper och s. k.
enmansposteringar kan man enligt rikspolisstyrelsens mening åstadkomma
en förbättrad, samordnad övervakning och en intensifierad utredningsverksamhet.
Större kanslienheter kan skapas och slagkraftiga och rörliga specialenheter,
t. ex. tekniska rotlar, kan organiseras. Tekniska hjälpmedel
kan utnyttjas effektivare. Kostnadsbesparingar kan också uppstå t. ex. genom
att lokalbehovet — främst behovet av specialutrymmen som arrester
och radiorum — i viss mån torde komma att minska.
Rikspolisstyrelsens förslag till ändrad polisdistriktsindelning omfattar
samtliga län utom två och innehåller uppgifter dels om tjänster som kan
dras in, dels om tjänster som ställs till förfogande för förstärkning av andra
distrikt.
Rikspolisstyrelsen framhåller vidare, att den föreslagna ändringen av indelningen
i polisdistrikt inverkar på den regionala organisationen. Enligt
styrelsens erfarenheter är länen redan med nuvarande polisdistriktsindel
-
79
Ju: 65 Riksdagsberättelsen år 1968
ning för små som regioner för polisverksamheten. Om man slår samman
vissa distrikt enligt styrelsens önskemål blir länspolischefens samordningsuppgifter
i flera län obetydliga eller upphör helt.
Som framgått av vad jag har anfört förutsattes vid tillkomsten av den
gällande polisdistriktsindelningen att man skulle ompröva frågan om polisdistriktens
antal och organisation med ledning av de erfarenheter som
görs och de förändringar av betydelse för polisverksamheten som inträffar.
I likhet med rikspolisstyrelsen anser jag att tiden nu är inne för en sådan
omprövning. Med den utveckling som brottsligheten har tagit är det nödvändigt
att undersöka alla möjligheter till rationalisering av polisverksamheten.
En ändrad distriktsindelning inverkar också på den regionala organisationen.
De överväganden som måste göras beträffande såväl polisdistriktsindelningen
som den regionala organisationen är till stor del av rent organisatorisk
art. Det är emellertid inte möjligt att göra bedömandena uteslutande
med utgångspunkt från behovet att rationellt utnyttja polispersonalen. Det
blir ofta fråga om att väga rationaliseringsintresset mot allmänna intressen
av annan art. Jag anser därför att en särskild utredning bör tillsättas för
att göra en översyn av polisdistriktsindelningen och den regionala polisorganisationen.
Utredningen skall med beaktande av vad jag nyss har sagt undersöka möjligheterna
att bilda större polisdistrikt. Utgångspunkten bör vara rikspolisstyrelsens
förslag till ändrad polisdistriktsindelning, men utredningen skall
givetvis ha frihet att pröva även andra förslag till en rationell indelning.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas distriktsindelningen i storstadsområdena
och frågan om bibehållande av de mindre polisdistrikten. Polisdistriktsindelningen
bör i princip bygga på indelningen i kommunblock och
inte skära länsgränserna.
Indelningsändringarna får inte leda till att bevakningen försämras på
landsbygden och i glesbygdsområdena. Det bör också tillses att behovet av
polisiär service i polismyndighetsärenden m. m. blir tillgodosett. Centraliseringen
av polisverksamheten bör därför i första hand avse polisledningen
samt de kamerala och kanslibetonade funktionerna inom polisdistrikten.
I många fall kan dock en centralisering av ytterligare uppgifter övervägas,
exempelvis av utredningsverksamheten.
Det ankommer på rikspolisstyrelsen att för utredningen redovisa vilka
ändringar i gällande personalplaner som kan bli aktuella och hur polisverksamheten
i princip bör ordnas på de nuvarande centralorterna i de polisdistrikt
som berörs av utredningens förslag till ändrad indelning. Utredningen
skall inte lägga fram detaljerade förslag i dessa hänseenden.
I fråga om indelningen i åklagardistrikt har riksåklagaren i anslagsframställning
den 28 augusti 1967 för budgetåret 1968/69 framhållit att det från
åklagarsynpunkt är önskvärt att åklagar- och polisdistrikten genomgående
är identiska och att några av de nuvarande åklagardistrikten är för små och
bör läggas samman.
Utredningen skall överväga om de förslag som man kommer fram till
bör föranleda några jämkningar av indelningen i åklagardistrikt. Utredningen
skall vid denna bedömning beakta sambandet mellan indelningen
i åklagardistrikt och indelningen i domkretsar för de allmänna underrätterna.
Utredningen skall även överväga vilka konsekvenser som en ändrad polis -
80
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 65
distriktsindelning kan komma att få beträffande den regionala organisationen
inom polisväsendet och lägga fram de förslag som föranleds därav.
Utredningens arbete skall bedrivas skyndsamt och kan redovisas i etapper
om detta bedöms lämpligt. Förslag bör åtföljas av kostnadsberäkningar.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1968.
81
UD: 1
Riksdagsberättelsen år 1968
Utrikesdepartementet
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Utredning rörande utrikesförvaltningens kamerala organisation
(1965: I 7, 1966: 6, 1967: 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för att
verkställa utredning av medelsförvaltningen vid Sveriges lönade representation
i utlandet m. m.:
Thorson, Tore A. R., byråchef, ordförande
Hedin, Sven Fredrik, kansliråd
Grubb, Eskil O., avdelningsdirektör
Larsson, Ivarl-Åke, byrådirektör
Experter:
Hoving, Walter V., avdelningsdirektör
Warfvinge, Kurt W., byrådirektör
Werbell, Bror I., förste revisor
Direktiven för utredningen, se 1965: I U 7.
Kommittén har efter november 1966 hållit ett sammanträde.
Sedan systemarbetet numera genomförts, har kommittén den 30 maj 1967
slutfört sitt arbete.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
2. Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)
(1965:1 5, 1966:4, 1967:3)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 februari 1961 för att stå till
regeringens förfogande för rådplägping i frågor av principiell karaktär rörande
den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och koordination
:
Erlander, Tage F., statsminister, led. av II kamm., ordförande
Sträng, Gunnar G. E., statsråd, led. av I kamm.
Lange, N. Gunnar, statsråd, led. av I kamm.
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, f. d. riksdagsman
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm.
Carlson, Sune L., professor
Curtman, Curt W., f. d. överdirektör
82
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD: 3
Fockstedt, Sven E., avdelningschef i Tjänstemännens centralorganisation
Frykholm, A. Yngve, kyrkoherde
Hermansson, Nils T., verkst. direktör
Höjer, T. Signe, hedersordförande i svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet
Iveroth, C. Axel, verkst. direktör i Sveriges industriförbund
Kaijser, Rolf G. S., med. dr., överläkare, led. av I kamm.
Lindström, Ulla G., fil. kand., led. av I kamm.
Michanelc, Ernst N., generaldirektör
Nordenson, Jonas W., verkst. direktör i Sveriges allm. exportförening, f. d.
riksdagsman
Odhner, Clas-Erik T., agr. lic.
Rimmerfors, A. Einar, f. d. socialsekreterare, led. av II kamm.
Stroh, Olof, major, generalsekreterare i Svenska röda korset
Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör
Wieslander-Kristensen, Anna, fil. mag.
Åman, O. Valter, landshövding, f. d. riksdagsman
Sekreterare:
Lundström, Hans O., statssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, tel. växel 22 45 00/1049 (sekreteraren)
Beredningen har inte sammanträtt under tiden november 1966—oktober
1967.
Beredningen beräknas bestå under hela år 1968.
3. Utredning av vissa frågor rörande anställningsvillkor för fåltexperter
inom biståndsverksamhet m. m. (1966:8, 1967:5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1965 för att
utreda vissa frågor rörande anställningsvillkor för fältexperter inom biståndsverksamhet
m. m.:
Tranaeus, Jarl E., byråchef
Lokal: Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Klarabergsgatan
60, postadress Box 342, Stockholm 1, tel. växel 24 56 00/198 el. 21 70 66
Direktiven för utredningen, se 1966: U 8.
Genom beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967: 1 bil. 5 s. 41, SU 53, rskr
151) har Kungl. Maj :t erhållit bemyndigande att företa vissa jämkningar
i gällande anställningsvillkor för fältexperterna (prop. 1964: 145, SU 118,
rskr 253). Med anledning härav har på föranstaltande av SIDA:s lönedelegation
påbörjats en översyn av gällande villkor. I detta arbete tar utredningsmannen
aktiv del eftersom det ansetts lämpligt att utvidga det
till att omfatta även vissa frågor som avses i ovan nämnda direktiv. Liksom
föregående år har utredningsmannen härjämte verkställt utredning
83
UD: 3
Riksdag sb er ätt elsen år 1968
och avgivit förslag i andra ämnen, som ägt direkt eller indirekt samband
med lians utredningsområde, samt har på framställning av SIDA yttrat sig
i en rad dylika frågor.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1968.
4. 1966 års utredning om Svenska institutet (1967: 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1966 för att
utreda Svenska institutet som organ för utlandsinformation och kulturutbyte
samt frågan om lämplig mottagarapparat för de multilaterala studenterna
i Sverige:
Helén, N. Gunnar, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av II kamm.
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av I kamm.
Dahlman, Sven W., ambassadör
Sekreterare:
Leifland, Leif, departementssekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, tel. växel 22 40 70/135
Direktiven för utredningen, se 1967: U 6.
De sakkunniga har avlämnat ett den 19 oktober 1967 dagtecknat betänkande,
benämnt »Svenska institutet. Principbetänkande om utlandsinformation
och internationellt utbyte» (SOU 1967:56). De delar av utredningsuppdraget
som avser Svenska institutets interna organisation och
lämplig mottagarapparat för multilaterala stipendiater, kommer att behandlas
sedan principbetänkandet varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
5. Utredning rörande kvinnans ställning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 augusti 1967 för
utredning rörande kvinnans ställning i anledning av framställningar i ämnet
från Förenta Nationernas generalsekreterare:
Sandlund, Maj-Britt L., byrådirektör
Lokal: Länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad, tel. växel 11 83 20/102
Direktiv (anförande av ministern för utrikes ärendena till statsrådsprotokollet
den 25 augusti 1967):
Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd antog vid sitt fyrtioförsta
möte år 1966 resolution 1133 angående ett enhetligt långtidsprogram
inom ramen för Förenta Nationerna för främjande av kvinnans ställning.
I resolutionen rekommenderar rådet bl. a. medlemsstaterna att i nära samarbete
med nationella kvinnoorganisationer inrätta ett nationellt långtidsprogram
för främjande av kvinnans ställning i respektive stater, varvid
under tioårsperioden från och med år 1968 de mest brådskande åt
-
84
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD: 5
gärderna på området bör vidtagas. Resolutionen hänvisar i anslutning till
denna rekommendation till de förslag om lämpliga åtgärder att ingå i det
föreslagna programmet, som framlagts av Förenta Nationernas generalsekreterare.
Generalsekreteraren, som i en FN:s generalförsamlings resolution 1777
(XVII) tidigare instruerats att studera bl. a. förutsättningarna för ett enhetligt
långtidsprogram inom ramen för Förenta Nationerna för främjande
av kvinnans ställning, har sedermera i note den 17.10.66 anhållit om upplysning
från medlemsstaterna rörande vilka åtgärder, som i varje stat
vidtagits i anledning av resolution 1133 (XLI). De sålunda erhållna upplysningarna
avses skola utnyttjas för den utredning, som föranletts av
resolution 1777 (XVII).
Generalsekreteraren har även hemställt om synpunkter från svensk sida
dels i anledning av en av kommissionen för främjande av kvinnans ställning
antagen resolution 14 (XX) om nationella kommissioner för främjande
av kvinnans ställning dels på innehållet i en till kommissionen för
kvinnans ställning avgiven preliminär rapport »The participation of women
in community development programmes» (Dokument E/CH.6/475).
Det torde i sammanhanget böra nämnas, att kommissionen för främjande
av kvinnans ställning är ett år 1946 tillsatt underorgan till Förenta
Nationernas ekonomiska och sociala råd, som har till uppgift att förbereda
och avge rekommendationer syftande till att främja kvinnans ställning på
de politiska, medborgarrättsliga, sociala och ekonomiska områdena liksom
på undervisningsområdet inom Förenta Nationernas medlemsstater och
därmed förverkliga den i stadgan för Förenta Nationerna upptagna grundsatsen
om lika rättigheter för män och kvinnor. På området för de politiska
rättigheterna har för övrigt inom Förenta Nationernas ram avslutats
en den 31 mars 1953 dagtecknad konvention om kvinnans politiska
rättigheter, som biträtts av Sverige sedan Kungl. Maj :t den 19 mars 1954
med riksdagens godkännande (prop. 1954:48, UU 1, rskr. 112) beslutat
ratificera densamma.
Det råder inte någon tvekan om att utvecklingen mot att skapa garantier
för förverkligande av den grundsats om lika rättigheter för män och
kvinnor, som finns upptagen i Förenta Nationernas stadga, gått längre i
vissa av organisationens medlemsstater än i andra. Som stadgan även upptar
en förklaring från medlemsstaterna att anlita internationella verksamhetsformer
för att främja sociala och ekonomiska framsteg för alla folk,
torde det få anses vara en uppgift för de stater, där utvecklingen på t. ex.
förevarande område hunnit längst, att genom internationell samverkan
lämna sitt bidrag till utvecklingen i övriga länder. Mot bakgrunden härav
synes det ändamålsenligt att från svensk sida tillhandahålla så konstruktiva
yttranden som möjligt på de nyssnämnda framställningarna från
Förenta Nationernas generalsekreterare. Det finns därför skäl att överlåta
förberedandet av svenska regeringens yttranden på dessa framställningar
till en särskild sakkunnig.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
85
UD: 6 Riksdagsberättelsen år 1968
6. Sakkunnig rörande långtidsplan för utvecklingsbiståndet
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 24 november 1967 för att biträda inom
utrikesdepartementet med utarbetande av underlag till Kungl. Maj :ts förslag
till riksdagen rörande den långtidsplan för utvecklingsbiståndet, varom
riksdagen hemställt (SU 1967:53, rskr 151):
Michanek, Ernst N., generaldirektör
Lokal: Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Klarabergsgatan
60, postadress Box 342, Stockholm 1, tel. växel 24 56 00.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
86
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 2
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Utredningen rörande redovisning av försvarets befästningar (1965: 1
11, 1966: 13, 1967:12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för
utredning rörande redovisning av försvarets befästningar (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, Gunnar A., f. d. generaldirektör
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 25.
Chefen för försvarsdepartementet bar den 8 mars 1967 beslutat att utredningens
arbete skall anses avslutat.
2. Försvarets fastighetsförvaltningsutredning (1965: I 14, 1966: 15,
1967: 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1962 för
översyn av de för försvarets fastighetsförvaltning gällande bestämmelserna:
Bertman, Harry, byggnadsråd
Experter:
Brantberger, Per-Gunnar, överstelöjtnant
Castemark, Einar O., byrådirektör
Frank, Aage, avdelningsdirektör
Hallgren, Lars Olof, organisationsdirektör
Hasselström, Carl-Gustaf M., major
Hesselblad, Folke E., överdirektör
Höi jer, Gunnar, krigsråd
Lovén, Börje, kapten
Montelius, Sture C. J., kommendörkapten av 2. graden
Sellin, F. Ivan, överstelöjtnant
Ålund, Jan-Erik W., överstelöjtnant
Sekreterare:
Lindwall, K. Åke, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fö 18.
Chefen för försvarsdepartementet har den 8 februari 1967 beslutat att
utredningens arbete skall anses avslutat.
87
Fö: 3 Riksdagsberättelsen år 1968
3. Tjänsteställningsutredningen (1965:1 17, 1966: 18, 1967: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 maj 1963 för att
verkställa en översyn av tjänsteställningsförhållandena för militär personal
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1963):
Ljunggren, Lars R. H., departementsråd, ordförande
Björck, Sven G., överstelöjtnant
Borgquist, Frithiof, byråchef
Resare, Alf C. R., departementsråd
Sekreterare:
Igelstam, Rutger M., kapten
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Fö 23.
Utredningen har under tiden november 1966—mars 1967 hållit 19 sammanträden.
Utredningen har den 30 mars 1967 avgett betänkandet »Tjänsteställning
inom krigsmakten» (SOU 1967: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Krigsmaktens lärlingsutredning (1965: I 18, 1966: 19, 1967: 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 för
utredning rörande krigsmaktens lärlingsskolor in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 juli 1963):
Gustafsson, M. Gunnar, led. av II kamm., ordförande
Edlund, Dag R., major, led. av II kamm.
Holmström, C. Gösta S., överingenjör
Karlson, Tore, ombudsman
Expert:
Bohman, Fred, rektor
Sekreterare:
Jardal, C. Jon-Gunnar, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fö 24.
Utredningen har den 14 september 1967 avgett betänkandet »Yrkesutbildning
vid krigsmaktens industrier och verkstäder» (Stencil Fö 1967: 8).
Uppdraget är därmed slutfört.
5.FFA-utredningen (1966: 29, 1967: 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 maj 1965 för att
utreda frågan rörande den framtida inriktningen och omfattningen av
verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 juni 1965):
88
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 6
Westergård, Bertil M., f. d. flygöverdirektör, ordförande
Appelgren, L. Göran S., kansliråd
Hultqvist, E. M. Göran, fil. mag.
Experter:
Antvik, Gunnar, civilingenjör
Björkman, Bo E. Th:son, professor
Gullstrand, Tore, direktör
Holmer, Birger, direktör
Ingelman-Sundberg, A. M. Martin, avdelningsdirektör
Kärrholm, N. Gunnar, professor
Marklund, P. Tage, forskningschef
Nylund, Per-Olof, civilingenjör
Pettersson, N. Ove, professor
Sahlin, Sven, laborator
Skans, N. Svante, civilingenjör
Sekreterare:
Nordström, Lars-Erik, civilingenjör
Direktiven för utredningen, se 1966:1 Fö 29.
Utredningen har under tiden november 1966—maj 1967 hållit 19 sammanträden.
Utredningen har den 5 juni 1967 avgett slutbetänkande, benämnt »Flygtekniska
försöksanstalten -— framtida organisation och arbetsuppgifter»
(Stencil Fö 1967: 6) jämte delutredning, benämnd »Flygtekniska försöksanstaltens
ekonomiska förhållanden» (Stencil Fö 1967: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1965 års signalskyddsutredning (1966: In 28, 1967: In 25,
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1965 för
att utreda vissa frågor om ledningen av totalförsvarets signalskydd m. m.:
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Experter:
Dahlström, Åke V., krigsråd
Skedelius, S. Rolf V., kommendör
Terstad, I. Gösta A., kansliråd
Lundquist, Nils-Henrik, avdelningschef
Wermdalen, Hans E. L., polisassessor
Sekreterare:
Trahn, Christian F. C:son, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Hörkman, Lars G., byrådirektör.
89
Fö: 6 Piiksdagsberättelsen år 1968
Utredningen har under tiden november 1966—april 1967 hållit 16 sammanträden.
Utredningen har den 20 april 1967 avgett betänkandet »Ledning och samordning
av totalförsvarets signalskydd» (Stencil Fö 1967: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
7. 1954 års värnpliktsavlöningsutredning (1965: I 4, 1966: 9, 1967: 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, Gustaf, expeditionschef/rättschef, ordförande
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Rosenblad, Urban S., byråchef
Sundelin, Gustaf V., lantbrukare, f. d. talman i I kamm.
Experter:
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Borgquist, Frithiof, byråchef
Löwenadler, Stellan, kapten
Nyström, E. P. Sune, major
Sörensen, Eric, ryttmästare
Wernstedt, Lage G. L:son, överste
Sekreterare:
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Biträdande sekreterare:
Grimlund, Hugo A. O., departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 16, tel. 22 40 70 (ankn. 551 eller
591)
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 16 och 1959: I Fö 9. Beträffande
ytterligare utredningsuppdrag, se 1961: I Fö 8.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 15 sammanträden
varjämte förekommit ett flertal sammanträden inom utredningens
arbetsgrupp.
Utredningen har avslutat sina undersökningar angående den militära utbildningens
och tjänstgöringens formella och faktiska tillgodoräknande
samt påbörjat sitt arbete med att utforma betänkande angående värnpliktstjänstgöringens
meritvärde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
90
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 9
8. Organisationsnämnden för militärmusiken (1965: I 5, 1966: 10, 1967: 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation vid försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, Urban S., byråchef, ordförande
Hallin, G. Erik, krigsråd
Johansson, K. Gunnar, professor
Experter:
Karén, Hugo V., kanslichef
Werner, Finn, kapten
Wiklander, Bertil V., militärmusikinspektör
Sekreterare:
Ogner, Stig V., kansliråd
Biträdande sekreterare:
Hanström, Carl G. L. P., byrådirektör
Lokal: Försvarsdepartementet, tel. växel 22 40 70 (ankn. 605)
Direktiven för nämnden, se 1957: I Fö 17 och 1961: I Fö 12.
Nämnden har den 19 december 1966 till konsertbyråutredningen avgett
promemoria angående militärmusikens principiella uppgifter och organisation
vid en reform av det allmänna musiklivet. Promemorian har intagits i
konsertbyråutredningens betänkande Rikskonserter (SOU 1967:9). Nämnden
har vidare undersökt behovet av musik inom försvaret genom besök vid
förband m. m. Resultatet av utredningen har redovisats i utlåtande den 10
juli 1967 över nämnda betänkande. Dessutom har nämnden haft överläggningar
med 1965 års musikutbildningskommitté angående utbildning av militärmusiker.
Dessa överläggningar och utredningar är att se som led i fullgörandet av
Kungl. Maj :ts uppdrag åt nämnden den 21 januari 1966 att överse militärmusikens
uppgifter, organisation m. m.
Nämnden har under november 1966—november 1967 hållit 19 sammanträden
varjämte förekommit ett flertal sammanträden med arbetsgrupper
och förenämnda två utredningar.
Nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
9. Utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen m. m.
(1965:1 7, 1966:11, 1967:11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu av
marinens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggnaderna
och anläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna samt å Djurgår
-
91
Fö: 9
Riksdagsberättelsen år 1968
den och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Sehlstedt, Oss-ian A., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Larsson, Sixten, generaldirektör
Wallén, G. Birger, generaldirektör
Sekreterare:
Berglund, Sven F., kansliråd
Holmström, Erik W., byrådirektör
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 16, tel. växel 22 40 70 (ankn.
509)
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fö 21.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 13 sammanträden.
Dessutom har förekommit ett flertal sammanträden med arbetsutskott.
Utredningen har fortsatt sitt arbete med ett betänkande beträffande
Beckholmen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1968.
10. Militära tjänstgöringsåtdersutredningen (1965: I 22, 1966: 22, 1967: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
prövning av vissa frågor rörande användandet av äldre militär och civilmilitär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1963):
Resare, Alf C. R., departementsråd, ordförande
Borgquist, Frithiof, byråchef
Lundberg, Lars H:son, kommendör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Winther, Otto W. G., departementssekreterare
Experter:
Ahrens, J. Ragnar H., kapten
Andersson, Holger G. F., krigsråd
Axelsson, Carl-Axel, undervisningsråd
Axelsson, Curt A. R., flygdirektör
Back, K. Gunnar, kommendörkapten
Blom, E. Marianne, förste byråsekreterare
Brantberger, Per-Gunnar, överstelöjtnant
Eklöf, Olof S., skolkonsulent
af Geijerstam, S. Olof, överstelöjtnant
Göranson, N. Gunnar, överstelöjtnant
Högberg, J. Paul, rektor
Högström, Bertha G. E., byrådirektör
Jacobsson, Folke, armédirektör
Jägerstedt, J. E. Rune, kapten
92
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 11
Kalén, Olof, lönedirektör
Kring, K. G. Hilding, generallöjtnant (t. o. m. den 31 mars 1967)
Laurell, L. Gunnar, byrådirektör
Lindberg, R. Greger, major
Rosenblad, Urban S., byråchef
Runnberg, Bertil R., överstelöjtnant
Schoerner, Gunnar Y. W., marindirektör
Sjöstrand, Arne F. A., förvaltare
Stjernqvist, Hans O., byråchef
Ullstad, B. Evert, gymnasieinspektör
Wahlstedt, J. Helge, byrådirektör
Huvudsekreterare:
Lindahl, Carl-Fredrik H., major
Biträdande sekreterare:
Pettersson, Per-Arne, departementssekreterare
Lockne, Lars-Olof, pol. stud.
Lokal: Försvarsdepartementet, tel. växel 22 40 70, ankn. 544 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1965: I Fö 22. Dessutom har utredningen
den 12 maj 1966 ålagts att verkställa översyn av behovet av befälspersonal
inom flygvapnets krigs- och fredsorganisationer.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 46 sammanträden
samt avlagt studiebesök vid tolv förband och utbildningsanstalter.
Utredningen har under året avgett förslag till åtgärder för att aktiva
officerare i ett framtida system skall kunna övergå till civila lärartjänster
(Stencil Fö 1967: 10) och betänkande om officerare som konsulenter inom
försvarets personalvård (Stencil Fö 1967: 14).
Utredningen beräknas slutföra sitt huvuduppdrag under år 1968.
11. Marinens befälsutredning (1965: I 23, 1966: 23, 1967: 17)
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att verkställa utredning rörande befälssystemet vid marinen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1964):
Borgquist, Frithiof, byråchef
Experter:
Egerstad, Torbjörn, major (fr. o. m. den 1 november 1967)
Hallerdt, Hans B., kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 1 november
1967)
Heiroth, Ulf O., kommendörkapten av 1. graden
Lyth, K. Erik, överste (fr. o. in. den 1 november 1967)
93
Fö: 11
Riksdagsberättelsen år 1968
Rudberg, Per Y., kommendör (fr. o. m. den 1 november 1967)
Skeppstedt, Sven H., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 november 1967)
Sekreterare:
Heiroth, Ulf O., kommendörkapten av 1. graden
Lokal: Långa Raden 2, Skeppsholmen, tel. 23 27 85, ankn. 168
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fö 23.
Utredningen har besökt staber och förband, skolor och utbildningsanstalter
inom marinen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
12. 196å års försvarskostnadsutredning (1965: I 24, 1966: 24, 1967: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att verkställa utredning rörande kostnadsredovisning inom försvaret (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1964):
Henrikson, G. Arne., direktör, ordförande
Ivarsson, Sven-Ivar, direktör
Larsson, Ceve, förbundssekreterare
Murray, Carl A., kanslidirektör
Nordlöf, Gunnar, överste
Palm, N. Sture, redaktör, led. av I kamm.
Sparr, Jan, direktör
Experter:
Ehrling, G. O. Ingvar, major
Ekehorn, Nils, kamrer
Engdahl, Gunnar V., överstelöjtnant (fr. o. m. den 7 oktober 1967)
Frank, Aage, avdelningsdirektör
Nyman, K. Gunnar, lönesekreterare
Slunge, G. Walter R., sekreterare
Ståhl, Ingemar O. L., kansliråd (fr. o. in. den 22 september 1967)
Westerström, Karl-Henrik, överstelöjtnant
Huvudsekreterare:
Palm, Tore, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Gelin, Eric, civilekonom (t. o. m. den 30 september 1967)
Hårderup, P. Göran, byrådirektör
Lokal: Birger Jarlsgatan 15 Stockholm C, tel. 11 86 91
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fö 24.
Utredningen har under 1967 hållit tolv sammanträden samt dessutom
varit verksam genom särskilda arbetsgrupper.
Kungl. Maj :ts bemyndigande bär erhållits att under budgetåret 1967/68
bedriva fortsatt försöksverksamhet med nytt system för kostnadsredovis
-
94
Fö: 14
Kommittéer: Försvarsdepartementet
ning, budgetering och rapportering vid Södra militärområdesstaben samt
vid förband ur armén, marinen och flygvapnet inom Södra militärområdet.
Utredningen har den 16 mars 1967 överlämnat en studie över försvarets
samhällsekonomiska kostnader (Stencil Fö 1967: 1).
Utredningen avses att i januari 1968 avge ett första delbetänkande, benämnt
»Ekonomisystem för försvaret».
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
13. Göteborgs örlogsvarvsutredning (1965: I 25, 1966: 25, 1967: 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att verkställa utredning rörande utflyttning av Göteborgs örlogsvarv m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 februari 1964):
Andersson, Gösta L., drätselkammarens ordförande i Mölndal, f. d. riksdagsman,
ordförande
Segerdahl, Tore Y., civilingenjör
Tengzelius, J. Rutger, kommendör
Expert:
Engström, Torsten I., marindirektör av 1. graden
Sekreterare:
Nerpin, Rolf T:son, kommendörkapten av 1. graden
Lokal: Sydkustens örlogsbasstab, Karlskrona, tel 0455/800 30
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fö 25 och 1967: Fö 19.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tolv sammanträden,
varvid besök har avlagts vid Gotlands kustartilleriförsvars verkstad
i Fårösund samt vid Uddevallavarvet AB. Därjämte har en arbetsgrupp
inom kommittén sammanträtt vid skilda tillfällen.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1968.
14. 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning
(1965:1 27, 1966:26, 1967: 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning rörande inskrivnings- och personalredovisningssystemen
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1964):
Creutzer, Bertil R., överste
Experter:
Bran, B. Olle Y., byrådirektör
Carlson, Lars H., förste byråsekreterare
Hallman, Eric R., byråchef
Johanson, Elvy H. K., förste militärpsykolog
95
Fö: 14
Riksdagsberättelsen år 1968
Linroth, Klas O., med. doktor
Ryttinger, Iv. A. Lennart, överstelöjtnant
Sandmark, Bo A., överstelöjtnant
Smedler, Jan-Eric G., överstelöjtnant
Torfgård, Sven H., överstelöjtnant
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Wigur, J. T. Rolf, kapten
Sekreterare:
Skoglund, Lars M., major
Lokal: Centrala värnpliktsbyrån, Fack, Solna 1, tel. 83 09 60
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fö 27.
Inom utredningen bär huvudsakligen bedrivits arbete med fortsatt systemutveckling.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första delen av år 1968.
15. 1965 års försvarsutredning (1966: 28, 1967: 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 januari 1965 för
att verkställa utredning rörande krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta
utveckling m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 februari 1965):
Frithiofson, Karl A. F., landshövding, ordförande
Gillströin, Anselm Iv., redaktör, led. av I kamm.
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Johansson, Nils I., hemmansägare, led. av I kamm.
Myrdal, Alva, statsråd, led. av I kamm. (t. o. in. den 5 januari 1967)
Virgin, G. Ivar, kapten, led. av I kamm.
Bohman, B. Gösta, direktör, led. av II kamm.
Eliasson, Lars M., lantbrukare, led. av II kamm.
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm. (fr. o. in. den 6 januari
1967)
Kellgren, Nils E., sekreterare, led. av II kamm.
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av II kamm.
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Nihlfors, Folke U., byrådirektör, led. av II kamm.
Ståhl, D. Manne E., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Almgren, Carl-Eric Å., generallöjtnant (t. o. in. den 2 maj 1967)
Bergelin, Sven-Eggert S., byråchef
Bergström, P. R. Hichens, ambassadör
Dahlberg, Benkt C. I., departementsråd (fr. o. in. den 3 maj 1967)
Fehrm, E. Martin, generaldirektör (fr. o. m. den 25 januari 1967)
Landergren, Nils G. G., överstelöjtnant (fr. o. in. den 3 maj 1967)
96
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 15
Olson, Sven-Olof, överste (t. o. m. den 2 maj 1967)
Palmstierna, Nils-Fredrik, överste (fr. o. m. den 3 maj 1967)
Rudberg, Per Y., kommendör
Sköld, Nils G., överste (t. o. m. den 2 maj 1967)
Sundvik, K. Ivar, pressekreterare (fr. o. m. den 25 januari 1967)
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare (fr. o. m. den 25 januari 1967)
Vinde, Pierre L. V., kansliråd
Wachtmeister, Wilhelm H. F., ambassadör
Huvudsekreterare:
Blomqvist, O. Rune, kansliråd
Biträdande sekreterare:
Danckwardt, Jean-Carlos O. E., överstelöjtnant
Hellman, Sven R., överingenjör
Unell, N. Gunnar, major (t. o. m. den 2 maj 1967)
Lehander, Bengt A., överstelöjtnant (fr. o. in. den 3 maj 1967)
Lokal: Handelsdepartementets lokaler, Rosenbad, Fack, Stockholm 2, tel.
lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (ankn. 2049).
Direktiven för utredningen, se 1966: Fö 28.
Sedan utredningens ordförande i skrivelse den 15 december 1966 anmält
att utredningen inte kunde avge något underlag för beslut vid 1967 års riksdag
samt underställt chefen för försvarsdepartementet frågan om kompletterande
direktiv erfordrades för det fall ytterligare undersökningar skulle
företas, bär Kungl. Maj :t genom beslut den 13 januari 1967 medgett att utredningens
arbete får fortsättas oaktat arbetet inte kan föranleda förslag
till 1967 års riksdag.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 25 sammanträden.
Utredningen uppdrog i januari och februari 1967 åt överbefälhavaren att
låta företa ytterligare utredningar rörande krigsmaktens inriktning och
utformning på längre sikt enligt olika närmare beskrivna alternativ. Överbefälhavaren
har den 27 september 1967 redovisat dessa ytterligare utredningar.
Av expertundersökningar, som under år 1967 har genomförts inom utredningen,
nämns här dels en undersökning avseende analys av den internationella
utvecklingen speciellt med avseende på för vårt lands säkerhetspolitik
betydelsefulla delar av densamma, dels en undersökning avseende
den funktionsmässiga och ekonomiska avvägningen mellan de olika delarna
av totalförsvaret, bl. a. frågan om samstämmigheten i bedömningen av de
lägen då vår samlade motståndskraft främst skall verka.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
97
Fö: 16
Riksdagsberättelsen år 1968
16. 1966 års värnpliktskommitté (1967: 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
verkställa utredning rörande den närmare utformningen av utbildningen
för värnpliktiga, uttagna i specialtjänst, och vissa frågor rörande den frivilliga
befälsutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli
1966):
Gustavsson, Bengt T., led. av I kamm.
Experter:
Borgquist, Frithiof, byråchef
Månsson, Arne S., major
Nystedt, Stig H., byrådirektör
Reuterswärd, Wilhelm G., överste
Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättsassessor
Smedler, Jan-Eric G., överstelöjtnant
Sekreterare:
Lugn, Robert P. E., major
Biträdande sekreterare:
Jansson, Eric K., förvaltare
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Karlavägen 96n, Stockholm
No, tel. 62 28 07 (experten Reuterswärd), 61 54 04 (experten Smedler),
61 35 03 (experten Nystedt), 62 96 09 (experten Månsson), 67 18 08 (sekreteraren
Lugn och bitr. sekreteraren Jansson).
Direktiven för utredningen, se 1967: Fö 23.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 18 sammanträden.
Kommittén beräknas att under år 1968 avge delbetänkande avseende frivilligutbildningen.
17. Utredningen om handräckningsvärnpliktiga (1967: 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
verkställa utredning angående utbildningstiden för värnpliktiga med begränsad
militär användbarhet in. in. (se Post- och Inrikes, tidn. den 28 juli
1966):
Nihlfors, Folke U., byrådirektör, led. av II kamm.
Experter:
Börjesson, Paul D., kapten
Flodén, Bengt T., kapten
Gunnarsson, Per, kapten
Hallgren, Lars Olof, organisationsdirektör
98
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 18
Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör
Renberg, Holger V., rektor
Sjöberg, Bengt O. H. R., major
Ysander, Bengt-Christer A., kansliråd
Sekreterare:
Kourtzman, Per E., departementssekreterare
Lokal: Karlavägen 96, Stockholm No, tel. 60 25 35, 67 66 44
Direktiven för utredningen, se 1967: Fö 24.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 10 november 1967 föreskrivit att utredningsmannens
uppdrag skall omfatta även de värnpliktiga som utan att
tillhöra besiktningsgrupp 3 och 4 användes för stödfunktioner inom krigsmaktens
fredsorganisation.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 32 sammanträden
och gjort ett trettiotal studie- och informationsbesök vid förband,
skolor, staber in. m.
Utredningen beräknas avge ett första delbetänkande under år 1968.
18. 1966 års verkstadsutredning (1967: 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1966 för att
utreda samordning av försvarets verkstadsresurser för underhåll av tygmateriel
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1966):
Skoglund, B. E. Folke, överdirektör
Experter:
Cannberg, Göran M. L., byrådirektör
Göransson, J. Olle, led. av II kamm.
Jacobsson, Folke, verkstadsdirektör
Kämpe, Anders, överingenjör
Thorsén, Åke H. T., avdelningsdirektör
Tronct, Bertil, direktör
Sekreterare:
Johansson, Gösta O., byrådirektör
Lokal: Slaggvägen 6, Box 1343, Bromma 13, tel. 25 27 30, Osmundsvägen
37, Box 1343, Bromma 13, tel. 80 11 48, 80 11 54, 80 11 56 och Försvarets
Fabriksverk, Huvudkontoret, Fack, Eskilstuna 1, tel. 016-11 02 00
Direktiven för utredningen, se 1967: Fö 25.
Utredningen har under det gångna verksamhetsåret haft cirka 45 sammanträden
och genomfört utredningsetapp 1. I denna etapp av utredningen
har behandlats riktlinjer för verkstadsorganisationen i stort och för Försvarets
Fabriksverks (FFV) medverkan som samordnande organ, FFV ställning
i förhållande till Karlskronavarvet AB, Allmänna Bevaknings AB och
AB Ceaverken, verkstäderna vid örlogsbaserna samt de centrala flygverk
-
99
Fö: 18 Riksdagsberättelsen år 1968
städerna jämte delar av den underhållsverksamhet som bedrivs vid civila
industrier.
Utredningen har den 16 oktober 1967 avgett betänkandet »Försvarets
tygverkstadsorganisation in. m. Etapp 1» (Stencil Fö 1967: 9).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
19. 1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 januari 1967 för att
överse rekvisitions- och förfogandelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 februari 1967):
Lundberg, N. Ragnar W., generaldirektör
Sekreterare:
Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättsassessor
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, Stockholm 16, tel. 22 40 70, ankn.
508 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
13 januari 1967):
I betänkandet den 20 juni 1952 (SOU 1952: 24) med förslag till allmän
förfogandelag in. in. framhölls bl. a., att ordningen med bestämmelser om
förfoganderätt givna i flera olika författningar i praktiken kunde medföra
olägenheter. Det fick antas att svårigheterna skulle bli mindre om bestämmelserna
infördes exempelvis i en huvudförfattning och en tillämpningsförfattning.
Åtskilliga av de myndigheter och sammanslutningar som yttrade
sig över betänkandet betonade angelägenheten av att sammanföra de olika
bestämmelserna inom förfoganderättens område i en författning och hemställa
att frågan blev föremål för särskild utredning. Föredragande departementschefen
ansåg i prop. 1954:20 med förslag till allmän förfogandelag
det vara synnerligen önskvärt att den rådande splittringen på förfoganderättens
område undanröjdes. Ett sammanförande av hithörande bestämmelser
krävde emellertid ingående utredningar och överväganden. På grund
härav och då det var angeläget att revisionen av den allmänna förfogandelagstiftningen
inte fördröjdes ytterligare borde sammanslagningen få anstå.
Vad departementschefen uttalat lämnades utan erinran av riksdagen (L2U
19; rskr. 186).
Försvarets civilförvaltning anförde i skrivelse den 16 februari 1962 till
Kungl. Maj :t, att hela komplexet av bestämmelser rörande rekvisition och
förfogande borde bli föremål för en grundlig överarbetning. Eftersom en
sådan översyn inte lät sig göra inom civilförvaltningen och då bestämmelserna
avsåg inte bara krigsmaktens utan också i åtskilliga hänseenden civila
myndigheters verksamhet, ansåg civilförvaltningen överarbetningen böra
ske genom särskilda sakkunniga. Civilförvaltningen hemställde, att Kungl.
Maj :t ville låta föranstalta om den förordade översynen. I utlåtande över
civilförvaltningens skrivelse ansåg även överbefälhavaren olägligt, att bestämmelserna
om rekvisition och förfogande var splittrade i ett stort antal
100
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 20
författningar. Överbefälhavaren delade civilförvaltningens uppfattning att
en översyn borde komma till stånd.
Författningsutredningen har i betänkandet »Sveriges statsskick» del 2
Motiv (SOU 1963: 17) förordat en utredning med uppgift att ta ställning
till frågan om gemensamma regler beträffande rekvisition och förfogande
på det militära och civila området.
Utredningen bör nu komma till stånd och anförtros åt en särskilt tillkallad
sakkunnig. Utredningsmannen bör ha som utgångspunkt för sitt arbete
att det är önskvärt att samla nuvarande grundläggande stadganden om rekvisition
och förfogande i en gemensam lag som ger en allmän ram beträffande
arten och innehållet i de förordnanden som Kungl. Maj :t får meddela
med stöd av lagen. Även tillämpningsföreskrifterna till en sådan lag bör
koncentreras till en författning eller ett par författningar. Utredningsmannen
bör i samband därmed beakta behovet av en enkel och enhetlig behandling
av frågor om företrädesrätt till egendom och tjänster som i rekvisitionsoch
förfogandesammanhang är föremål för konkurrens mellan olika totalförsvarsmyndigheter.
Utredningsmannen bör vara oförhindrad att behandla
andra särskilda frågor om samordning av rekvisitions- och förfogandefrågor
mellan olika delar av totalförsvaret, om han under arbetets gång finner anledning
därtill. Värderings- och ersättningsförfarandet bör också prövas.
Utredningsuppdraget har visst samband med det nu pågående arbetet på
en ny regeringsform. I 74 § regeringsformen finns f. n. bestämmelser som
rör den militära rekvisitionsrätten. Sannolikt behöver detta grundlagsstadgande
ändras för att man skall kunna få en enhetlig lagstiftning om rekvisition
och förfogande för totalförsvarets behov. Hinder bör inte möta att
göra sådan ändring utan att avvakta den totala grundlagsreformen. Denna
fråga bör emellertid behandlas i samråd med grundlagsberedningen.
Utredningsarbetet har påbörjats. Utredningen har avgett yttrande över
en framställning den 17 april 1967 av överbefälhavaren angående fartygsvärderingsnämnder.
Utredningen har vidare i skrivelse den 30 maj 1967
till statsrådet och chefen för justitiedepartementet lagt fram förslag till ändrad
lydelse av 74 § regeringsformen och hemställt att förslaget beaktas i
samband med grundlagberedningens samma dag avgivna förslag till eu partiell
grundlagsreform.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
20. Försvarets fredsorganisationsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 3 februari 1967 för att
utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 februari 1967):
Wesström, Eric A., f. d. landshövding
Experter:
Betzfeldt, Karl-Hugo, överstelöjtnant
Höijer, Gunnar, krigsråd
101
Fö: 20
Riksdagsberättelsen år 1968
Larsson, Sven E., kansliråd
Linden, Sven, kommendörkapten av 1. graden
Hesare, Alf C. R., departementsråd
Tottie, Carl-Eric, överstelöjtnant
Varenius, Bo G. O., överste
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsx-åd
Sekreterare:
Andersson, Lars A., överstelöjtnant
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, Stockholm 16, tel. 22 40 70, ankn.
516 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
3 februari 1967):
Effekten av våra försvarsansträngningar beror i hög grad på hur stor del
av våra försvarsutgifter som kan avdelas för uppsättning och omsättning av
krigsförband. Vi bör därför inrikta oss på att avdela största möjliga del av
utgifterna för sådana ändamål. Omvänt innebär detta att vi noggrant måste
uppmärksamma och begagna möjligheterna att hålla ned sådana utgifter
för fredsadministrationen som inte direkt bidrar till försvarseffekten. Regeringens
ambitioner att begränsa ökningen i försvarsutgifterna nödvändiggör
ytterligare insatser för att rationalisera fredsadministrationen. I årets statsverksproposition
har jag också pekat på att begränsningar i den nuvarande
organisationen kan bli nödvändiga bl. a. i form av indragning av fredsförband.
Jag nämnde samtidigt att det redan nu kan anses ofrånkomligt att
minst två flygflottiljer måste läggas ned. Även enligt planer som baserats
på fortsatt utveckling av försvarskostnaderna enligt 1963 års försvarsbeslut
skulle nämligen ett antal flygdivisioner motsvarande omfattningen av två
flottiljer läggas ned under de närmaste åren. Vilka flottiljer som borde dras
in och tidpunkten för indragningen borde dock enligt min mening närmare
utredas.
En strukturrationalisering av krigsmaktens fredsorganisation, som innefattar
nedläggning av fredsförbanden och utbildningsanstalter, medför åtskilliga
avvägningsproblem. Bl. a. aktualiseras avvägningar mellan militära
och allmänt samhälleliga intressen, som i många fall kan bli ömtåliga. Det
synes därför lämpligt att en utredning om ändringar i fredsorganisationen
anförtros åt en särskild sakkunnig.
Vid bedömningen av olika förändringar bör den sakkunnige beakta såväl
militära effektivitetssynpunkter på kortare och längre sikt som andra samhälleliga
behov. Strävan bör vara att söka åstadkomma förutsättningar för
att på lång sikt erhålla effektiva produktionsenheter för krigsmaktens utbildning
och mobilisering med låg kostnad per producerad enhet. I detta
syfte bör särskilt undersökas möjliga rationaliseringsvinster vid övergång
till stora förbandsproducerande enheter. Vid val mellan befintliga förband
och utbildningsanstalter bör företräde ges sådana där investerings- och driftkostnaderna
bedöms bli låga vid bibehållande —- eller framtida ökning —
av nuvarande verksamhet. Möjligheterna att rationalisera genom ändringar
i utbildningsorganisationen och gränsdragningen mellan försvarsgrenar, va
-
102
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 20
penslag, truppslag o. d. bör undersökas. Förbands och utbildningsanstalters
betydelse med hänsyn till mobiliserings- och insatsberedskap bör uppmärksammas.
Det bör belysas hur sådana hänsynstaganden återverkar på kostnaderna.
Vidare bör rationaliseringsåtgärdernas följder för den aktiva personalen
beaktas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt förbands och utbildningsanstalters
betydelse från såväl allmänt lokaliseringspolitiska synpunkter
som med hänsyn till behov av mark för tätorters expansion, trafik- och
bostadsändamål m. m. Likaså bör flygbullerproblem beaktas liksom frågor
om luftrummets fördelning mellan militär och civil luftfart. I kostnadskalkyler
vid val mellan olika alternativ bör också så långt möjligt de totala
samhällsekonomiska kostnaderna för olika åtgärder tas med.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör kunna avlämnas
successivt. Prioritet bör ges åt förhållanden vid flygvapnet och den i statsverkspropositionen
förutsatta nedläggningen av minst två flottiljer.
Omfattningen och arten av lämpliga strukturförändringar i fredsorganisationen
torde i många fall inte kunde bedömas förrän 1965 års försvarsutredning
slutfört sitt arbete. Den sakkunnige bör därför i viss omfattning
inrikta sitt arbete på att ange vilka alternativ till strukturförändringar som
i första hand bedöms aktuella inom olika delar av krigsmakten. Visst material
för bedömning av dessa frågor torde framkomma som resultat av pågående
utredningsarbeten inom försvarsstaben och försvarsgrensstaberna.
Utredningsmannen bör — med hänsyn till avvägningsproblemen mellan
militära och allmänt samhälleliga intressen — samråda med vederbörliga
länsplaneringsorgan och berörda kommuner så snart utredningsarbetet ger
anledning därtill.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1967 hållit 27 sammanträden
samt besökt sex arméförband, tolv flygförband och elva kommuner.
Utredningen har den 24 maj 1967 avgett ett delbetänkande angående indragning
av Göta flygflottilj (Stencil Fö 1967: 4) och i december 1967 ett delbetänkande
angående indragning av Södertörns flygflottilj och Roslagens
flygkår (Stencil Fö 1967: 16).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
103
S: 1
Riksdagsberättelsen år 1968
So cialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Nordisk läkemedelskommitté (1965:1 33, 1966:25, 1967:17)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 18 januari 1963 för att delta som ledamöter
i en svensk delegation i en nordisk utredning om samarbete beträffande
forskning, upplysning och kontroll inom läkemedelsområdet, föranledd
av nordiska rådets rekommendation nr 12/1962:
Hellberg, Hans L., professor, ordförande
Båråny, Ernst H., professor
Liljestrand, Åke, professor
Lönngren, D. Rune, apotekare
Kommitténs sekretariat är förlagt till Danmark.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 haft två plenarsammanträden.
Inom kommittén tillsatta arbetsgrupper har haft tio sammanträden.
Kommittén har lämnat ett betänkande till tryckning. Betänkandet kommer
att föreligga i tryck i januari 1968.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1964 års mjkterhetsvårdsundersökning (1965:1 40, 1966: 31, 1967: 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1963 för
att kartlägga nykterhetsvårdsklientelet och formerna för vården av detta:
Larnstedt, A. Ossian G., kansliråd
Experter:
Lundquist, Gunnar A. R., laborator, överläkare
Holmstedt, Gustaf F., avdelningsdirektör
Nilsson, Tom, fil. lic.
Nordström, Gösta, byråchef
Sekreterare:
Holgersson, Leif, utredningssekreterare
Biträdande sekreterare:
Sjöberg, Tage, sekreterare
Jonsson, Folke, departementssekreterare
Direktiven för undersökningen, se 1965:1 S 40.
104
Kommittéer: Socialdepartementet S: 4
Utredningsmannen har under tiden december 1966—augusti 1967 haft 13
sammanträden med experterna.
Utredningen har i augusti 1967 avgett betänkandet »Nykterhetsvårdens
läge» (SOU 1967: 36) med bilagedel (SOU 1967:37).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Nordisk utredning av frågan om boxningens skadeverkningar (1967: 23)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 14 februari 1964 för att delta som svenska
ledamöter i nordiska överläggningar rörande en undersökning av boxningens
skadeverkningar, föranledd av nordiska rådets rekommendation nr 15/1963:
Silfverskiöld, Boris P., överläkare
Sälde, K. A. Henry, medicinalråd
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit två
sammanträden.
Utredningen har lämnat ett betänkande rörande boxningens skadeverkningar
till tryckning. Betänkandet kommer att föreligga i tryck i januari
1968.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredningen om adoption av utländska barn (1965:1 42, 1966: 33,
1967: 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för att
utreda förhållandena vid adoption av utländska barn samt förutsättningarna
för en ökad service från samhällets sida i dessa ärenden (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 november 1964):
Holmqvist, Mary, led. av II kamm., ordförande
Kellberg, Love G.-A., utrikesråd
Wisén, Thore, kansliråd
Sekreterare:
Brunnberg, Karin, förste byråsekreterare
Direktiven för utredningen, se 1965:1 S 42.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen har den 8 november 1967 avgett betänkandet »Adoption av
utländska barn» (SOU 1967:57).
Uppdraget är därmed slutfört.
4f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
105
Riksdagsberättelsen år 1968
S: 5
5. Kommittén för semesterspridning (1966: 34, 1967: 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964
för att utreda frågan om spridning av semestrarna över längre tidrymd
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 februari 1965):
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, arbetsdomstolens ordförande, ordförande
Albåge, Lars-Gunnar J., direktör
Ericsson, Nils A. A., ombudsman
Sehlin, Halvar, direktör
Seregard, B. Ingvar, förhandlingschef
Experter:
Asztély, Sandor, professor
Knutsson, P. Anders, hovrättsassessor
Nilsson, Stig, M., direktör
Sekreterare:
Lind, Johan A. L., hovrättsfiskal
Direktiven för utredningen, se 1966: S 34.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju
sammanträden.
Kommittén har i december 1967 avgett betänkandet »Semesterspridning»
(SOU 1967: 61).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredningen för översyn av sjukförsäkringens återbäring staxa
(1966:35,1967: 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1965 för
översyn av taxan för beräkning av ersättning för läkarvård och tandläkarvård
enligt lagen om allmän försäkring (se Post- och Inrikes tidn. den
25 februari 1965):
Hultström, Leif A. I., överdirektör
Experter:
Bergengren, Bo G. IL, kanslichef
Frostner, Ivar, medicinalråd
Järnmark, Sture B., verkställande direktör
Westmar, Åke E. R., bitr. personaldirektör
Wredmark, G. Conrad, avdelningschef
Sekreterare:
Wikman, C. Gunnar, sekreterare
Direktiven för utredningen, se 1966: S 35.
Utredningen har under 1967 hållit fem sammanträden.
106
Kommittéer: Socialdepartementet S: 9
Utredningen bär den 5 september 1967 avgett betänkandet »översyn av
sjukförsäkringens återbäringstaxa» (Stencil S 1967:4).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning om rekrytering av föredragande i försäkringsdomstolen m. m.
(1966: 41, 1967: 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
att utreda förhållanden som sammanhänger med rekrytering av föredragande
i försäkringsdomstolen m. m.:
Danielson, Gunnar H., rättschef
Expert:
Ericsson, Bengt, kansliråd
Utredningen har den 20 december 1967 avgett betänkandet »Föredragande
i försäkringsdomstolen» (Stencil S 1967: 9).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 1966 års famitjedaghemsutredning (1967: 37)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1966 för
att utreda vissa frågor rörande familjedaghemsverksamheten:
Hörnlund, Gördis, led. av II kamm.
Experter:
Hasselrot, Brita, byråchef, (fr. o. m. den 13 januari 1967)
Jönsson, K. Ingeborg, byrådirektör, (fr. o. m. den 13 januari 1967)
Krantz, Gunnar, direktör, (fr. o. m. den 13 januari 1967)
Sekreterare:
Thorstenson, R. Billy, kanslisekreterare
Direktiven för utredningen, se 1967: S 37.
Utredningen har under tiden november 1966—september 1967 hållit 15
sammanträden.
Utredningen har den 1 september 1967 avgett betänkandet »Samhällets
barntillsyn — barnstugor och familjedaghem» (SOU 1967: 39).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning om laboratorieorganisationen vid statens rättskemiska
laboratorium (1967: 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda laboratorieorganisationen vid statens rättskemiska laboratorium:
Walck, Karl-Janne, ekonomidirektör
107
S: 9 Riksdagsberättelsen år 1968
Expert:
Ericsson, Hans M., överläkare
Sekreterare:
Grönlund, Börje G. H., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1967: S 39.
Utredningsmannen har den 16 juni 1967 avgett betänkandet »Laboratorieorganisationen
vid statens rättskemiska laboratorium» (Stencil S 1967:
3).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
10. Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1965:1 10,
1966:9, 1967:10)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 24 september 1943.
Dahlberg, Gösta, f. d. överdirektör, ordförande
Einhorn, Jerzy, professor (fr. o. m. den 10 juni 1967)
Hellerström, Sven C. A., professor
Kugelberg, Eric K. H., professor (t. o. m. den 9 juni 1967)
af Malmborg, Ragnar, byggnadsråd
Pehr son, C. Gösta, sjukvårdsdirektör
Sjögren, N. Tore, f. d. byråchef
Walstam, Rune, professor
Sekreterare:
Jeppsson, J. Torsten, departementssekreterare
Byggnadschef:
Hagskog, E. Herbert, byggnadsingenjör (avliden den 26 september 1967)
Lokal: Olof af Acrels väg 5, Solna, tel. 33 41 57, 33 99 17
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio sammanträden
in pleno, varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid ett flertal
tillfällen.
Första delen av ombyggnaden av isotoplaboratoriet vid radiumhemmet
har avslutats under mars 1967. Kungl. Maj :t har den 7 april 1967 uppdragit
åt kommittén att projektera andra etappen av laboratoriets ombyggnad.
Ombyggnaden av radiumhemmet i övrigt väntas bli slutförd under våren
1968.
Högvoltstationen beräknas bli färdigställd under första hälften av 1968.
108
Kommittéer: Socialdepartementet S: 11
11. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande (1965: I
11, 1966:10, 1967:11)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter:
Boman, Rudolf E. K., lantbrukare, f. d. riksdagsman
Bunner, Tor, arkitekt, byggnadsråd (fr. o. in. den 15 maj 1967)
Grönwall, Anders J. T., professor, styresman för akademiska sjukhuset i
Uppsala, vice ordförande
Lindberg, Ulf G., arkitekt, planeringsdirektör (t. o. m. den 14 maj 1967)
Löfberg, Jan-Harald, akademiräntmästare
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Carlsson, A. G. A., landstingsråd, ordförande
Bergman, Åke, l:e assistent, landstingsman
Ericson, Ture W., lantbrukare, landstingsman
Nordlander, Nils-Brage, överläkare, landstingsman
Adjungerad ledamot:
Åberg, Lennart, landstingsdirektör
Experter:
Fors, Sixten R., byråchef
Pehrson, Gösta H., sjukvårdsdirektör
Roempke, Sten O., bitr. länsarkitekt
Skoog, Tord G., professor
Ström, Gunnar O. F., professor
Söderlund, Sigge, bitr. intendent
Thyresson, Nils, professor
Tynelius, Erik G. A., intendent
Planeringschef:
Trapp, A. A. Lennart
Kanslichef:
Wiklund, E. Eric G. (fr. o. m. den 1 april 1967)
Sekreterare:
Carlsson, Ingrid G., assistent (t. o. in. den 31 augusti 1967)
Wiklund, E. Eric G., kanslichef (fr. o. m. den 1 september 1967)
Adresser:
Kansli: Slottsgränd 1, Uppsala, tel. 018/11 70 83
Ordföranden: Uppsala läns landsting, Uppsala, tel. 018/14 90 60
Sekreterare: Slottsgränd 1, Uppsala, tel. 018/10 09 10
Kommittén har under tiden juli 1966—juni 1967 hållit sex sammanträden.
Arbetsutskottet har sammanträtt vid 13 tillfällen.
Instruktion för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj :t den 30 januari
1953 med ändringar den 10 oktober 1957 och den 15 februari 1963. Kungl.
109
S: 11
Riksdagsberättelsen år 1968
Maj:t har den 10 april 1959 förordnat att kommitténs uppdrag skall omfatta
även utrustningsfrågor i samband med akademiska sjukhusets utbyggande.
Under året har projektering utförts för etapp 2 av sjukhusets utbyggnad,
omslutande ett kirurgiskt block m. in. Byggnadsperioden beräknas omfatta
åren 1969—1971.
Under året har tagits i bruk en större byggnad för plastikkirurgi, radioterapi
med högvoltavdelning, centraltandpoliklinik med käkcentral samt
foniatri m. m. Ett elevhem jämte undervisningslokaler har uppförts i anslutning
till Folke Bernadottehemmet i Uppsala för barn med cerebral pares.
Vidare har uppförts en byggnad för en sop- och smutstvättstation samt
verkstads- och vissa förrådsutrymmen.
12. Mentalsjukvårdsberedningen (1965: I 15, 1966: 13, 1967: 12)
Kungl. Maj :t bemyndigade den 5 juni och den 29 oktober 1959 chefen
för inrikesdepartementet bl. a. att tillkalla dels en särskild beredning för
att inom inrikesdepartementet biträda And handläggning av frågorna om
mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning jämte därmed sammanhängande
spörsmål dels en delegation för att biträda beredningen vid handläggning
av byggnads- och utrustningsfrågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 16 juli 1959). Genom beslut den 28 juni 1963 förordnade Kungl.
Maj:t, att mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
skulle upplösas samt att åt nämnda delegation lämnade uppdrag i
stället skvdle avse mentalsjukvårdsberedningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963:
Brunnberg, Hans A., professor, ordförande
Andrée, Torsten E., landstingsråd
Enmark, Abel, f. förbundsordförande
Lindh, Tore B. E., byråchef
Lundquist, Gunnar A. R., laborator, ÖA^erläkare
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Sälde, K. A. Henry, medicinalråd
Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Andersson, K. Bertil G., sekreterare (suppl. för SöderqArist t. o. m. den 30
juni 1967)
Experter:
Björck, Peder B. T., med. dr (avliden den 9 december 1966)
Blomberg, Karl-Erik G., byrådirektör
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Frey, Torsten S:son, professor, överläkare
Gerle, Bo O., docent, chefsläkare
no
Kommittéer: Socialdepartementet S: 12
Grunewald, Karl R., överinspektör
Hedvall, Rut, instruktionssköterska
Lagervall, A. Gunnar, t. f. avdelningsdirektör
Larsson, Tage Iv. L., försäkringsdirektör, med. dr
Lindberg, Ulf G., planeringsdirektör (t. o. in. den 14 maj 1967)
Ljungberg, E. G. Lennart E:son, docent, överläkare
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Mårdh, Gustaf Adolf, byggnadsråd (avliden den 12 januari 1967)
Rylander, C. Gösta, professor
Sjunnesson, Nils S., f. d. sjukhusintendent
Strandlund, K. Bertil, avdelningsdirektör
Wadenstein, L. Hemming, sjukhusintendent
Wretmark, Gerdt E., docent, överläkare
Åmark, Curt E., docent, överläkare
Sekreterare:
Frithiof, Lars-Arvid, departementssekreterare
Hos beredningen anställda:
Gustafsson, S. Börje E., intendent
Lokal: Hantverkargatan 26, Stockholm K, tel. 54 05 60 (växel)
Direktiven för beredningen, se — i tillämpliga delar — 1960: I In 49.
I enlighet med de i prop. 1963: 171 uppdragna riktlinjerna har beredningen
gjort vissa utredningar för förhandlingsarbetet i samband med huvudmannaskapsref
ormen.
Utarbetande av regionplaner pågår för specialvården av vissa kategorier,
som har angivits i punkt 4 i de prop. 1963: 171 intagna allmänna bestämmelserna
för landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård.
Bl. a. har inom beredningen avgivits förslag till riksorganisation resp.
regionindelning för vissa grupper särskoleelever m. in. En för beredningen,
landstinget i Malmöhus län och Vipeholms sjukhus gemensam arbetsgrupp
har utarbetat förslag till specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda
inom malmö-lundregionen. Beredningens expertgrupp för den öppna
vården har sammanställt och bearbetat erfarenheterna från gruppens försöksverksamhet
av öppen vård m. m. vid mentalsjukhusen.
Beredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 25 sammanträden.
Härjämte har olika expertdelegationer hållit att flertal sammanträden.
Beredningens verksamhet avses bli slutförd under första halvåret 1968.
111
Ss 13
Riksdagsberättelsen år 1968
13. Utredning rörande driftbokföring vid karolinska sjukhuset m. m.
(1965:1 21, 1966: 17, 1967: 13)
Tillkallad den 13 februari 1963 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 juni 1961 för utredning rörande driftbokföring vid karolinska sjukhuset.
Öberg, Per-Erik, finansdirektör
Experter:
Björk, Bertil E., konsulent (fr. o. m. den 11 januari 1967)
Danarö, Lars G. O., organisationsdirektör
Duke, Karl-Erik Å., revisionsdirektör
Ericson, Maths, konsulent (avliden den 6 mars 1967)
Forthuber, Bela T., organisationsdirektör
Greberg, Kurt G., företagsekonom (fr. o. in. den 1 mars 1967)
Unelius, Nils V., t. f. byrådirektör
Sekreterare:
Bladh, Stig, budgetchef
Sekretariat: LUP 115, Karolinska sjukhuset, Stockholm 60, tel. 34 05 00/
2209
Tilläggsdirektiv, se 1967: S 13.
Under år 1967 har utredningen hållit sex sammanträden. Utredningen
har samarbetet med Stor sjukhusens samarbetsgrupp för redovisningsfrågor.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
14. 1961 års sjukförsäkringsutredning (1965:1 24, 1966: 20, 1967: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1961 för
översyn av sjukförsäkringslagen in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4
januari 1962):
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. I kamm., ordförande
Blom, Åke M., byrådirektör
Edström, Gunnar O., professor, led. av I kamm.
Kaijser, Rolf G. S., överläkare, led. av I kamm.
Olofsson, Gunnar E., departementsråd
Pettersson, Harald A. I., lantbrukare, led. av I kamm.
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Sekreterare:
Bolling, G. Hugo, avdelningschef
Halidén, E. Gunnar, socionom
Lokal: Kungsgatan 55, 5 tr., Stockholm C, tel. 20 51 79
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 17 och 1967: S 14
112
Kommittéer: Socialdepartementet S: 16
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 18 sammanträden,
omfattande tillsammans 22 sammanträdesdagar.
Utredningen har den 15 december 1967 avgett betänkandet »Förmåner
och avgifter i sluten sjukvård m. m.» (SOU 1967: 63).
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
15. Utredning angående hembiträdeslagstiftningen (1965:1 28, 1966: 22,
1967:15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1962 för utredning
angående hembiträdeslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den
10 maj 1962):
Samuelsson, G. Yngve, generaldirektör
Experter:
Englund, Ingegerd, fru
Jönsson, Ingeborg, byrådirektör
Sandell, Viola, arbetsvårdsinspektör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Knutsson, P. Anders, hovrättsassessor
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57, tel. 60 94 59 (utredningsmannen)
och Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1963: I S 21.
Utredningen, som under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett
sammanträde, har ansett sig böra avvakta med att ta slutlig ställning till
hembiträdeslagstiftningen till dess 1963 års arbetstidskommitté har slutligt
utformat sitt förslag till ny arbetstidslagstiftning.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
16. Pensionsförsäkringskommittén (1965:1 32, 1966: 24, 1967: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att utreda vissa frågor rörande den allmänna pensioneringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 januari 1963, den 17 juli 1965 och den 8 november
1967):
Granqvist, Liss M., president, ordförande
Danielson, Gunnar H., rättschef
Ekendahl, Sigrid H. E., led av II kamm.
Gustafsson, G. Henning, f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm.
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av II kamm.
113
S: 16
Riksdagsberättelsen år 1968
Experter:
Fridh, K. Göte, departementsråd (fr. o. m. den 28 februari 1967)
Kjellström, S. Åke, t. f. byråchef
Sekreterare:
Petri, Carl-Axel H., försäkringsdomare
Wilhelmsson, A. Börje, hovrättsassessor
Lokal: Försäkringsdomstolen, Fack, Stockholm 40, tel. 24 48 10 (Petri).
Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, Malmö C, tel.
040/749 50 (Wilhelmsson)
Direktiven för utredningen, se 1964: I S 38 och 1966: S 24
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet
den 20 oktober 1967):
Utvecklingen har fortsatt på sociallagstiftningens fält efter det att lagen
om allmän försäkring kom till. En ytterligare utbyggnad och förbättring av
förmånssystemet i olika avseenden har ägt rum i anslutning till att nya behov
har funnits böra tillgodoses och samhällets resurser ökat. Ser vi framåt
kan vi också vänta att denna utveckling skall fortsätta.
Årets riksdag har i anslutning till motioner (1:443 och 11:557) gjort
framställning om att frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom
socialförsäkringssystemet skall utredas (2LU 38, rskr 161.) Utskottet anför
i sitt av riksdagen godkända utlåtande bl. a.: »Sedan principerna för sjukförsäkringen
och den allmänna pensioneringen fastställdes, har samhället
genomgått åtskilliga förändringar och företer i dag i många avseenden en
helt ny bild. Ekonomiska och sociala framsteg har möjliggjort en förbättring
av den genomsnittliga levnadsnivån. Undervisnings- och utbildningsvägarna
har förstärkts och breddats. Kvinnorna har genom eget initiativ,
ökad tillgång på yrkesutbildning och med stöd av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i växande omfattning börjat ägna sig åt förvärvsarbete. En tendens
mot större jämställdhet med männen i försörjningshänseende blir mer och
mer markant. Mannen som den ende försörj aren av familjen är inte en lika
given sak i dag som då grunderna för socialförsäkringssystemet tillskapades.
Utvecklingen mot en ökad yrkesverksamhet bland kvinnorna kan väntas
fortsätta. Det är uppenbart att dessa förhållanden i viktiga avseenden
kan rubba förutsättningarna för det nuvarande socialförsäkringssystemet.
Utskottet vill därför ansluta sig till motionärernas uppfattning att behov
föreligger av en översyn av socialförsäkringsförmånerna i de avseenden motionärerna
påtalat».
Utskottet framhåller vidare att översynen bör anförtros en särskild utredning
med hänsyn till att den kommer att beröra grundläggande principer
för den allmänna försäkringen och utgör en omfattande uppgift. Därvid
förutsätter utskottet att en ändamålsenlig samordning med övrigt utredningsarbete
på socialförsäkringsområdet kommer till stånd.
Jag vill för egen del gärna understryka vikten av att socialförsäkringens
regler så långt möjligt smidigt anpassas efter samhällsutvecklingen. Genom
beslut tidigare denna dag har riksdagens framställning i vad den avser översyn
av sjukförsäkringsreglerna överlämnats till familjepolitiska kommittén
114
Kommittéer: Socialdepartementet S: 17
att övervägas vid kommitténs fortsatta arbete. Den av riksdagen begärda
översynen bör komma till stånd jämväl vad avser pensioneringen.
Den berörda problematiken inom pensioneringen har, såsom andra lagutskottet
också framhållit, nära samband med frågor som f. n. utreds av
pensionsförsäkringslcommittén. Denna kommitté prövar bl. a. frågorna om
efterlevandeskyddet för frånskilda kvinnor, om änklingspensioner och om
inkomstprövningen av änkepensioner för dem som blivit änkor före den
1 juli 1960. Med hänsyn härtill anser jag det vara lämpligt att kommittén
också anförtros den nu föreliggande uppgiften.
Kommittén bör företa en genomgång av de bestämmelser inom den allmänna
pensioneringen som gör skillnad mellan kvinnor och män. Det blir
kommitténs uppgift att undersöka i vad mån skillnaderna fortfarande är
motiverade mot bakgrunden av de förändringar som ägt rum inom samhällslivet
och den utveckling som kan förutses i framtiden. Av grundläggande
betydelse vid bedömningen måste vara det behov av socialförsäkringsskydd
som generellt sett föreligger. Samtidigt måste man tillse att försäkringens
resurser används på ett sätt som är motiverat från social synpunkt.
Svårigheter skapas genom att förhållandena kan växla från tid till annan
och från generation till generation. Vidare skiftar yrkesverksamheten och
möjligheterna till förvärvsarbete kraftigt mellan olika orter i landet. Härigenom
uppkommer när det gäller att finna allmängiltiga lösningar problem
som också måste belysas under utredningsarbetet.
Vid sina överväganden bör kommittén undersöka möjligheterna att i
framtiden i ökad omfattning anknyta familj epensionsförmånerna till barnen.
I den mån ändrade regler anses motiverade är det angeläget att kommittén
söker lösningar som låter sig väl inpassa inom ramen för det nuvarande
tilläggspensionssystemet. Jag är angelägen att betona att det från
rättssäkerhetssynpunkt är av vikt att tryggheten och kontinuiteten inom
systemet bevaras.
Kommittén bör betrakta hithörande frågor även ur internationell synvinkel
och beakta värdet av likformighet mellan de svenska reglerna och
andra länders pensionsordningar.
Kommittén har under november 1966—oktober 1967 sammanträtt under
sammanlagt 17 dagar.
Kommittén beräknas avlämna betänkande om folkpensionshöjningar
in. m. under år 1968.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
17. Nordisk utredning om samarbete beträffande lagstiftning och kontroll på
livsmedelsområdet (1965: 134, 1966: 26, 1967: 18)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 15 februari 1963 att delta som ledamöter
i en svensk delegation i en nordisk utredning om samarbete beträffande lagstiftning
och kontroll på livsmedelsområdet, föranledd av nordiska rådets
rekommendation nr 11/1962:
Rahm, A. Håkan B., överdirektör, ordförande
115
S: 17
Riksdagsberättelsen år 1968
Blom, O. Torsten, f. d. veterinärråd
Jenning, Wolfgang C. E., avdelningsdirektör
Wretlind, K. Arvid J., professor
Expert:
Sjölin, Stig, professor
Lokal: Medicinalstyrelsen, Stockholm 3, tel. 22 67 00
Den svenska delegationen har under tiden december 1966—november 1967
hållit ett sammanträde.
Inom delegationen pågår arbete med utarbetande av förslag till gemensamma
nordiska bestämmelser om livsmedelstillsatser. Arbetet beräknas
fortsätta under hela år 1968.
18. Livsmedelsstadgekommittén (1965:1 36, 1966:27, 1967:19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 19 april och den
6 december 1963 för översyn av livsmedelslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 maj 1963):
Wretlind, K. Arvid J., professor, ordförande
Kämpe, Åke, stadsveterinär, vice ordförande
Englund, Ingegerd, fru
Fitger, N. F. Peter, fil. dr
Lindskog, Carl P. F., f. d. direktör
Lund, Gunnar, direktör
Sandberg, Gunnar, direktör
Ögersten, Stig, förbundsordförande
Experter:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Björkman, Henning N. M., överste
Ekman, Jacob, agron. lic.
Hellström, J. Vidar, laborator
Jenning, Wolfgang C. E., avdelningsdirektör
Mattsson, Bengt, direktör
Svensson, Sven Erik, länsveterinär
von Sydow, C. F. Erik, professor
Wikner, A. Åke, tingsdomare (fr. o. in. den 9 oktober 1967)
Sekreterare:
Augustinsson, Bengt J. E., regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Arwidsson, H. A. Ingmar, byrådirektör
Ågren, Olof, förste kemist
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., Stockholm C, tel. 10 22 49 (sekr.), 11 80 Öl
(kansli)
116
Kommittéer: Socialdepartementet S: 20
Direktiven för kommittén, se 1964: I S 42.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 22 sammanträden.
Representanter för kommittén har deltagit i ett flertal sammanträden
med olika expertkommittéer inom Joint FAO/WHO Codex Alimentarius
Commission.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
19. Läkemedelsförsörjning sutredning en (1965: I 37, 1966: 28, 1967: 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 april 1963 för att
verkställa utredning om läkemedelsförsörjningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 maj 1963):
Lönngren, D. Rune, apotekare
Experter:
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Eklund, Sven R. A., apotekare, verkställande direktör
Eskel, Arvid N., länsarbetsdirektör, led. av II kamm.
Lindgren, Gunnar O. A., professor
Sjöberg, Bengt E., chef för militärapoteket
Sekreterare:
Andersson, Lars-Erik E., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Swarén, Kerstin E., fil. kand.
Lokal: Rosenlundsgatan 3 B, 5 tr., Stockholm SV, tel. 69 13 66 (utredningsmannen),
Socialdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1964: I S 43.
Utredningsmannen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit
sju sammanträden med experterna.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret
1968.
20. 1963 års arbetstidskommitté (1965:1 38, 1966: 29, 1967: 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda frågan om en allmän arbetstidsförkortning in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1963):
Strand, Axel W., riksgäldsfullmäktige, förste vice talman i I kamm., ordförande
Elmén,
Brita D., f. d. socialinspektör, f. d. riksdagsledamot
Enarsson, J. O. Arvid, skogsbruksägare, led. av I kamm.
Gomér, O. David, f. d. disponent, led. av II kamm.
117
S: 20
Riksdagsberättelsen år 1968
Hallström, H. Gunnar F., förbundsordförande
Höök, Erik S. V., planeringschef
Larsson, S. Gunnar, direktör
Nordholm, O. Gunnar, direktör
Schärman, Olof, kanslichef
Vilhelmsson, Edvard E., Landsorganisationens andre ordförande
Expert:
Åberg, J. Yngve, fil. dr.
Sekreterare:
Ekberg, Leif, hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Danielsson, Georg, forskningssekreterare
Nilsson, Sven-Åke, pol. mag.
Rittri, Bror S., assessor
Ström, Evert R., direktörsassistent
Lokal: Riksdagens andra lagutskott, Riksdagshuset, Stockholm 46, tel.
22 95 60 (Ekberg), även tel. 031/13 72 06 (Rittri)
Direktiven för kommittén, se 1964:1 S 44.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 sammanträtt
under sammanlagt 14 dagar. Dessutom har en arbetsgrupp hållit överläggningar
med myndigheter och organisationer i Danmark.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
21. Familjepolitiska kommittén (1966:36, 1967:27)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
utredning av frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1965):
Åström, Lars-Åke E., statssekreterare, ordförande
Carlshamre, Nils O. G., chefredaktör, led. av II kamm.
Hilding, Ingrid, t. f. expeditionschef
Hörnlund, Gördis, led. av II kamm.
Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av II kamm.
Larsson, Lars E., typograf, led. av I kamm.
Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av II kamm.
Experter:
Björne, B. Gunnar, kammarrättsassessor
Fridh, K. Göte, departementsråd
Larsson, Ulf O., departementsråd
Sekreterare:
Lindberg, S. Ingemar, departementssekreterare
Rahm, Håkan M., kanslisekreterare
118
Kommittéer: Socialdepartementet S: 22
Lokal: Socialdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00
Direktiven för utredningen, se 1965:1 S 36.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 15 sammanträden
under sammanlagt 28 dagar. Kommittén har i oktober 1967 avlämnat
betänkandet »Barnbidrag och familjetillägg» (SOU 1967:52).
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under hela år 1968.
22. Statens handikappråd (1966: 37, 1967: 28)
Inrättat enligt Kungl. Maj :ts beslut den 5 mars 1965. Rådets verksamhet
utövas av en styrelse och ett representantskap.
Styrelse:
Sterner, Richard M. E., fil. dr, ordförande
Edström, Gunnar O., professor, led. av I kamm.
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.
Hedkvist, Charles K. G., direktör
Jacobson, Gustaf A., f. d. häradsskrivare
Wallin, Nils G. M., ombudsman
Yestlund, Gösta A., undervisningsråd
Suppleanter:
Dahlström, Birger S. F., postdirektör
Gard, Sven, professor
Hiller, Einar O., kamrer
Johannesson, Ewald G. V., direktör
Melin, Karl-Axel, överläkare
Representantskapet består av styrelsens ordförande samt två representanter
för var och en av följande organisationer:
De Handikappades Riksförbund
Riksföreningen mot Reumatism
Riksföreningen mot Polio
Riksförbundet mot Allergi
Svenska Diabetesförbundet
Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka
Hörselfrämjandets Riksförbund
De Blindas Förening
Sveriges Dövas Riksförbund
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn
Riksförbundet för CP-barn
Multipel Skleros-Föreningarnas Riksförbund
Riksförbundet för Svensk Epileptikervård
Svenska Föreningen för Psykisk Hälsovård
Föreningen för de Neurosedynskadade
119
S: 22
Riksdagsberättelsen år 1968
Sekreterare:
Utbult, K. A. Bruno, byrådirektör
Kontaktmän mellan statens högertrafikkommission och handikapprådet:
Arnör, Anders, konsulent (fr. o. m. den 16 januari t. o. m. den 30 september
1967)
Ekman, Bertil, redaktör (t. o. m. den 31 augusti 1967)
Lokal: Tegnérgatan 16, Stockholm Va, tel. 31 07 51
Direktiven för rådet, se 1966: S 37.
Styrelsen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tio sammanträden
och representantskapet ett sammanträde.
23. Handikapputredningen (1966: 38, 1967: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 juli 1965):
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm., ordförande
Antonsson,
Johannes M., hemmansägare, led. av II kamm.
Forslund, E. Birger, kansliråd
Gustafsson, Åke G., departementsråd
Magnusson, Erik O. B., hemmansägare, led. av II kamm.
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Sörenson, Joel, pastor, led. av I kamm.
Experter:
Brattgård, Sven-Olof, prosektor
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Lundström, Karin E., undervisningsråd
Sköldvall, Johnny G., departementssekreterare
Utbult, K. A. Bruno, byrådirektör
Sekreterare:
Sundmark, Bo V., byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Thorell, Rune, förste byråinspektör
Lokal: Brunkebergsgatan 4, 1 tr. ö g, Stockholm C, tel. 21 93 61 (seltr.),
21 93 62 (bitr. sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: S 38.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 sammanträtt
tio dagar. Utredningen har avlämnat betänkande^ »Kommunerna och den
sociala omvårdnaden» (SOU 1967:53) och »Bättre hjälpmedel för handikappade»
(SOU 1967: 60).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
120
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 24
24. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (1966: 39, 1967: 30)
Inrättad enligt Ivungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1965 för att som en till
socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna
i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:
Ledamöter
Åström, Lars-Åke E., statssekreterare,
ordförande
Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Thapper,
G. Fridolf, talman i II
kamm.
Lindvall, Harald, kommunalråd
Paulsson, G. Valfrid V., överdirektör
(t. o. m. den 6 oktober 1967)
Carlsson, G. Ingvar, statssekreterare,
led. av II kamm.
(fr. o. m. den 7 oktober 1967)
Höök, Erik S. V., planeringschef
Moberg, Sven T., statsråd
(t. o. m. den 6 oktober 1967)
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
(fr. o. in. den 7 oktober 1967)
Tilert, C. Reidar, statssekreterare
Engel, Arthur G. W., generaldirektör
(t. o. m. den 6 oktober 1967)
Rexed, Bror A., generaldirektör
(fr. o. m. den 7 oktober 1967)
Löwbeer, Hans, generaldirektör
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Expert:
Sjöström, Åke B., byråchef
Sekreterare:
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare -
Ersättare
Hedengren, Sven-Olof G., departementsråd
Fridh,
K. Göte, departementsråd
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Romberg, N. Wilhelm A., sjukvårdsdirektör
Lindh,
Tore B. E., byråchef
Gustafsson, Åke G., departementsråd
(t. o. m. den 6 oktober 1967)
Dennis Andersson, Bengt, kansliråd
(fr. o. in. den 7 oktober 1967)
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
(t. o. m. den 24 februari 1967)
Stiernstedt, K. Jan T., departementsråd
(fr. o. m. den 25 februari 1967)
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Lindgren, Stig, avdelningschef
Orring, Jonas A., överdirektör
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Lokal: Socialdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00
Delegationen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fyra
plenarsammanträden.
Genom beslut den 9 maj 1967 har delegationen angett riktlinjer för en
prioritering av nya byggnadsinvesteringar inom sjukvårdssektorn åren
121
S: 24
Riksdagsberättelsen år 1968
1968 och 1969. Delegationen har tagit initiativ till en kartläggning av sjukvårdsresurserna
i landet och den planerade utbyggnaden av dem. Kartläggningen
är avsedd att ligga till grund för en årlig registrering enligt enhetliga
normer av landstingens och storstädernas sjukvårdsplaner.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
25. Lokal- och iilrustningsprogramkommittén för karolinska sjukhuset
(LUP-kommittén) (1966: 40, 1967: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
— med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i prop.
1965:59 och efter samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén
för universitetet och högskolorna i Stockholm — upprätta lokalprogram
och utrustningsförslag på grundval av de av statsmakterna godtagna riktlinjerna
för den fortsatta planeringen av karolinska sjukhusets utbyggande
:
Rexed, Bror A., generaldirektör, ordförande
Dahlström, Erik, avdelningsdirektör (fr. o. in. den 26 maj 1967)
Elfvén, Jan, byrådirektör (fr. o. m. den 1 juli 1967)
Hallenborg, Ulf G. J. M., direktör (t. o. m. den 19 oktober 1967)
Hamberger, Carl-Axel, professor
Karlén, Göran H., sjukhusdirektör
Lindberg, Ulf G., planeringsdirektör (t. o. m. den 25 maj 1967)
(fr. o. m. den 20 oktober 1967)
Nyström, Bertil, med. lic. (fr. o. m. den 1 juli 1967)
Zetterblad, Ulf F., planeringsdirektör
Experter:
Johansson, Olof F., avdelningsdirektör
Linneroth, Anna O., förste byråsekreterare
Sekreterare:
Gunnarsson, N. G. Arne, byråchef (t. o. in. den 31 mars 1967)
Bildt, Hugo G., jur. kand. (fr. o. in. den 1 april 1967)
Danarö, Lars G. O., organisationsdirektör (fr. o. m. den 1 april 1967)
Lokal: Karolinska sjukhuset, Stockholm 60, tel. 34 05 00
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio sammanträden.
Dessutom har arbetsgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Tekniska inventeringar till ledning för upprättande av försörjningsplaner
samt inventering av befintliga byggnadskroppars byggnadstekniska tillstånd
har nu slutförts. Kommittén har till byggnadsstyrelsen överlämnat
lokalprogram för den psykiatriska klinikens öppna vård m. m.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1988.
122
Kommittéer: Socialdepartementet
26. Nordisk receptkommitté (1967: 33)
S: 27
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 15 oktober 1965 att vara svensk ledamot
i en nordisk arbetsgrupp för utredning av frågan om internordisk giltighet
för recept, föranledd av nordiska rådets rekommendation nr 22/1965:
Linder, Karl-Eric E., f. d. medicinalråd
Lokal: Apoteket, Norra Hamngatan 11, Uddevalla, tel. 0522/12927
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tre sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
27. Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté (1967:34)
Tillkallade av medicinalstyrelsen enligt Kungl. Maj :ts medgivanden den
15 oktober 1965, den 18 mars 1966 och den 30 juni 1967 för kartläggning
av narkotikamissbruket och föreslå erforderliga åtgärder:
Engel, Arthur G. W., f. d. generaldirektör, ordförande
Elowson, Anders E., hovrättsråd
Ettlinger, Ruth W., bitr. överläkare
Friberg, Hjalmar B., polisintendent
Frostner, Ivar, f. d. medicinalråd
Goldberg, Leonard, professor
Inghe, Gunnar P., professor
Krook, Gunnar V. E., hovapotekare
Ljungberg, E. G. Lennart E:son, docent
Säldc, K. A. Henry, medicinalråd (fr. o. m. den 1 augusti 1967)
Sekreterare:
Rexed, G. G. Ingemar, hovrättsfiskal
Socialmedicinska arbetsgruppen:
Inghe, ordförande
Bejerot, Nils J. A., socialläkare
Herulf, Bengt O., leg. läkare
Sekreterare:
Håkansson, Kaj G., sociolog (t. o. in. den 31 mars 1967)
Hogstedt, L. Christer, med. kand. (fr. o. m. den 15 oktober 1967)
Teknisk-diagnostiska arbetsgruppen:
Goldberg, ordförande
Allgén, Lars-Göran, docent
Bonnichsen, Roger K., professor
Juridiska arbetsgruppen (entledigad den 13 oktober 1967):
Elowson, ordförande
Friberg
Krook
123
S: 27
Riksdagsberättelsen år 1968
Rylander, C. Gösta, professor (t. o. m. den 27 mars 1967)
Sälde
Sekreterare:
Rexed
Berg, Marie-Lonise, tingsnotarie (fr. o. in. den 17 april 1967 t. o. in. den 15
september 1967)
Arbetsgruppen för vårdfrågor (entledigad den 10 april 1967):
Ljungberg, ordförande
Gabrielson, Märta, byrådirektör
Hirschfeldt, Frank, förlagsredaktör
Kihlbom, J. Magnus, leg. läkare
Krantz, Margit S. H. E., bitr. överläkare
Olsson, Rune G. M., överläkare
Åhström, Sven-Erik G., leg. läkare
Sekreterare:
Hirschfeldt
Arbetsgruppen för preventionsfrågor (tillsatt den 10 april 1967):
Inghe, ordförande
Blomberg, Rickard (Dick) A., rektor
Gabrielson
Hirschfeldt
Kihlbom (fr. o. m. den 15 augusti 1967)
Ljungberg
Österling, A. Olov, t. f. avdelningsdirektör
Sekreterare:
Hirschfeldt
Lokal: St. Nygatan 1, Stockholm C, tel. 10 60 37
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 17 sammanträden.
Dessutom har arbetsgrupperna hållit ett flertal sammanträden.
Kommittén har avgett delbetänkanden den 28 februari 1967, benämnt
»Narkotikaproblemet, Kartläggning och vård» (SOU 1967: 25), och den 28
juni 1967, benämnt »Narkotikaproblemet, Kontrollsystemet» (SOU 1967:
41).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
28. Nordisk arbetsgrupp för utredning om enhetliga regler för märkning
av brand- och hälsofarliga ämnen (1967:35)
Tillkallade av Ivungl. Maj :t den 14 januari 1966 att vara svenska ledamöter
i eu nordisk arbetsgrupp för utredning av frågan om enhetliga regler
för märkning av brand- och hälsofarliga ämnen, föranledd av Nordiska rådets
rekommendation nr 17/1965:
124
Kommittéer: Socialdepartementet S: 30
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Lönngren, D. Rune, apotekare, ordförande i giftnämnden
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Stockholm C, tel. 22 36 00
(Lindstedt) och Giftnämnden, Rosenlundsgatan 3 B, Stockholm SY, tel.
68 84 64 (Lönngren)
Ett plenarsammanträde har hållits. Vidare har mindre arbetsgrupper för
behandling av delfrågor på området haft två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
29. Nordisk medicinalstatistikkommitté (NOMESKO) (1967:36)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 21 januari 1966 för att delta som svenska
ledamöter i en nordisk kommitté för utredning av förutsättningarna för en
likartad medicinalstatistik i de nordiska länderna, föranledd av Nordiska
rådets rekommendation nr 32/1965:
Hall, Paul F. L., docent
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare
Sjöström, Åke B., byråchef
Widén, Lars A., avdelningsdirektör
Lokal: Socialdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00
Kommitténs huvudsekretariat är förlagt till Finland.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett plenarmöte.
Kommitténs arbete utförs i huvudsak inom olika subkommittéer. Arbetet
har tills vidare fördelats så att Sverige koordinerar arbetet i anslutning till
den åttonde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen,
Danmark koordinerar arbetet med medicinsk statistik rörande mortalitet
och morbiditet, Norge koordinerar arbetet med statistik rörande förebyggande
hälsovård och Finland koordinerar arbetet med den ekonomisk-administrativa
sj ukvårdsstatistiken.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
30. Nordisk utredning av frågan om enhetliga regler för auktorisation av
glasögonoptiker m. m. (1967:38)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 25 februari 1966 att vara svenska ledamöter
i ett nordiskt utskott för utredning av frågan om enhetliga regler för
auktorisation av glasögonoptiker m. m.:
Frostner, Ivar, medicinalråd
Langton, Börje, byråchef
Burman, Svante, leg. optiker
Lokal: Medicinalstyrelsen, Fack, Stockholm 3, tel. 22 67 00
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1968.
125
S: 31
Riksdagsberättelsen år 1968
31. Medicinalstyrelsens utredning angående barnmisshandel (1967:40)
Tillkallade av medicinalstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den
25 augusti 1966 för att verkställa en undersökning rörande barnmisshandel:
Zetterström, Rolf, professor, ordförande
Berfenstam, Ragnar, professor
Jonsson, Erland, docent
Holmstedt, Yngve, överläkare
Qvist, Ove, bitr. överläkare
Sekreterare:
Sybvan, Hellis, bitr. psykolog
Lokal: Kronprinsessan Lovisas Barnsjukhus, Polhemsgatan 30, Stockholm
K, tel. 52 06 90
Direktiven för utredningen, se 1967: S 40.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
32. Utredning rörande ålderdomshem för svenskar i utlandet (1967:41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 11 november 1966 för
att utreda vissa frågor rörande ålderdomshem för svenskar i utlandet:
Herngård, Karl-Erik, departementssekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 16 121, Stockholm 16, tel. 22 40 70
Direktiven för utredningen, se 1967: S 41.
Utredningsmannen har i mars 1967 besökt ålderdomshemmen i London
och Paris.
Utredningsmannen har i november 1967 avgett förslag rörande ålderdomshemmet
i London.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under första halvåret 1968.
33. 1967 års folktandvårdsutredning
Tillkallade enligt Kungl Maj ds bemyndigande den 16 december 1966
för att utreda frågan om folktandvårdens ställning och organisation m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1967):
Björkquist, Erik G. A., f. d. överdirektör, ordförande
Ahlberg, Jan Erik, förbundsdirektör
Allard, K. Å. Henry, f. d. försäljningschef, led. av II kamm.
Bergh, Carl H., hovrättsfiskal
Berglund, O. Matteus, disponent, led. av II kamm.
126
Kommittéer: Socialdepartementet S: 33
Eriksson, John E., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Eskel, Arvid N., länsarbetsdirektör, led. av II kamm.
Krönmark, Eric A., lantbrukare, led. av II kamm.
Lindvall, Harald, kommunalråd
Sekreterare:
Carlsson, S. Lennart, t. f. byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 1/2 tr„ Stockholm C, tel. 2144 70
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den
16 december 1966):
I början av år 1965 avlämnade 1961 års sjukförsäkringsutredning ett
betänkande med förslag till allmän tandvårdsförsäkring (SOU 1965:4).
Betänkandet har remissbehandlats.
Frågan om en allmän tandvårdsförsäkring berör i hög grad folktandvården
och dess framtida ställning, organisation och verksamhet.
Sedan sin tillkomst har folktandvårdens organisation byggts ut väsentligt.
Tandläkartjänsterna har emellertid ökat snabbare än antalet tjänstgörande
tandläkare, varför vakanserna blivit fler. Antalet utländska tandläkare
inom folktandvården steg under 1950-talet men har därefter sjunkit.
F. n. tjänstgör närmare 1 900 tandläkare i folktandvården. Under de
allra senaste åren synes folktandvårdens rekryteringssvårigheter ha blivit
större. Enligt siffror som utredningen redovisat omfattade den organiserade
barntandvården år 1962 84 % av barnen i åldrarna 7—15 år
men betydligt mindre andel av barnen i övriga åldrar under 17 år. Av den
vuxentandvård som meddelas i landet svarar tandläkare i allmän tjänst
för ungefär en femtedel av privatpraktiserande tandläkare för resten. Behovet
av tandvård torde emellertid inte på långt när vara fyllt genom den
vård som nu lämnas.
Sjukförsäkringsutredningen som i ett avsnitt av betänkandet går in på
frågan om folktandvårdens framtida ställning framhåller, att enbart siffror
över behandlade patienter inte ger någon fullständig bild av folktandvårdens
insatser och betydelse. Utredningen pekar på att den avgiftsbelagda
vården lämnats till lågt pris, att tandpolikliniker inrättats i avlägsna bygder
och på mindre orter, där vårdmöjligheter annars skulle ha saknats eller
varit otillräckliga, samt att folktandvården numera svarar för större delen
av specialisttandvården i landet. Vidare framhålls, att folktandvården
har betydelsefulla uppgifter i fråga om såväl specialistutbildning som
allmän klinisk vidareutbildning samt att folktandvården gör insatser även
inom den förebyggande tandvården.
En allmän tandvårdsförsäkring kommer enligt sjukförsäkringsutredningens
mening inte att minska behovet och betydelsen av folktandvården.
Utredningen anser att den nuvarande organiserade barntandvården utan
tvekan är den bästa lösningen av barntandvårdsfrågorna och att folktandvården
därför bör förstärkas så att den snarast möjligt kan ta hand om
alla barn. Vidare anses en utbyggnad av vuxentandvården påkallad bl. a.
ur valmöjlighets- och priskonkurrenssynpunkt.
Emellertid innebär en tandvårdsförsäkring, framhåller sjukförsäkrings 127 -
S: 33
Riksdagsberättelsen år 1968
utredningen, vissa risker bl. a. för folktandvården. Man måste räkna med
att efterfrågan på tandvård kommer att öka, om en försäkring införs,
och åtminstone under en övergångstid överstiga tillgängliga vårdresurser.
Detta kan enligt utredningen tänkas leda till en inte motiverad arvodeshöjning
hos de privatpraktiserande tandläkarna. En sådan utveckling medför
inte bara, att den avlastning av de försäkrades kostnader som avsetts
uteblir, utan måste också befaras öka folktandvårdens rekryteringssvårigheter.
Det är därför enligt sjukförsäkringsutredningens mening synnerligen
angeläget att snarast och med stor omsorg pröva möjligheterna att öka de
totala vårdresurserna inom folktandvården samt att se till att dessa kommer
till bästa möjliga användning. Den profylaktiska verksamhetens stora
betydelse för tandvårdsbehovet understryks. Utredningen pekar på behovet
av ett tillräckligt antal väl utbildade hjälpkrafter. En organiserad vidareutbildning
av tandvårdspersonal anses värdefull ur såväl effektivitets- som
rekryteringssynpunkt. Frågan om arbetsorganisationen inom folktandvården
kan rationaliseras ytterligare anses böra uppmärksammas. Det anses
vidare böra övervägas om inte bestämmelserna om arbetstidens fördelning
mellan tandvården för barn och för vuxna kan uppmjukas. Slutligen
finner utredningen det nödvändigt att rekryteringspolitiken överses och att
kraftfulla rekryteringsbefrämjande åtgärder vidtas.
Sjukförsäkringsutredningens synpunkter i fråga om folktandvårdens betydelse
samt önskvärda vidareutveckling och ställning i framtiden bär fått
stöd av den helt övervägande delen av remissinstanserna. Vad särskilt beträffar
den nuvarande organiserade barntandvården råder nästan fullständig
enighet om att den är den bästa lösningen av barntandvårdsfrågorna
även för framtiden. De av utredningen påpekade riskerna med en
tandvårdsförsäkring har emellertid oroat åtskilliga remissinstanser. Särskilt
folktandvårdens huvudmän bär uttryckt bekymmer för folktandvårdens
rekryteringssituation. I ett remissyttrande förordas att risken för
omotiverade arvodeshöjningar möts genom taxebindning av privattandvården.
Från flera håll har framförts att en mera genomgripande utredning
av folktandvårdens framtida utformning bör ske, innan en allmän
tandvårdsförsäkring införs. Några remissinstanser önskar en särskild undersökning
av folktandvårdens rekryteringsproblem.
Enligt min mening är det angeläget att man kan förbättra möjligheterna
för den enskilde att erhålla en god tandvård till överkomliga kostnader. Remissbehandlingen
av sjukförsäkringsutredningens förslag visar emellertid
att ytterligare utredning behöver göras, innan man tar slutlig ställning till
en allmän tandvårdsförsäkring. En sådan försäkring blir meningfull endast
om den skapar en allmän förbättring av medborgarnas möjligheter till
tandvård. Den får därför inte äventyra de framsteg som folktandvården
medfört, inte minst när det gäller tandvården för barn och ungdom. Vissa
grundläggande spörsmål i fråga om folktandvården m. in. behöver därför
penetreras ytterligare. Sakkunniga bör tillkallas för att utreda dessa frågor.
Som jag inledningsvis framhållit finns det inte någon skyldighet för sjukvårdshuvudmännen
att tillhandahålla tandvård. Den nuvarande författningsregleringen
av folktandvården är uppbyggd som villkor för statsbidrag.
Oavsett hur en tandvårdsförsäkring kan komma att bli konstruerad
är det nödvändigt att en motsvarighet till den samhälleliga sektorn inom
128
Kommittéer: Socialdepartementet S: 33
läkarvården finns även på tandvårdssidan. Vårdskyldigheten bör i båda
fallen vara fastslagen i lag.
En lagstadgad, effektiv folktandvårdsorganisation utgör enligt min mening
den nödvändiga grundvalen för en tandvårdsförsäkring. Som ett förstaliandsmål
bör gälla att den kostnadsfria, organiserade barntandvården får
sådan omfattning att den räcker till för samtliga barn i åldrarna upp till
17 år. En tandvårdsförsäkring skall alltså inte behöva omfatta dessa grupper.
Vuxentandvården inom folktandvården bör vara avgiftsbelagd och taxebunden.
Inom vuxentandvården är det särskilt angeläget att tandvårdsmöjligheterna
i glesbygderna säkerställs. Specialistvården bör även byggas ut.
På något längre sikt bör eftersträvas att folktandvården kan svara för en
större andel av den samlade vuxentandvården än hittills. Den taxa som
kommer att gälla för folktandvården bör på så sätt kunna bli vägledande
för arvodessättningen inom tandvården i dess helhet.
Mot bakgrunden av den angivna målsättningen bör de sakkunniga förutsättningslöst
behandla och lägga fram förslag rörande folktandvårdens verksamhet
och organisation.
De sakkunniga bör överväga, vad som anförts av 1961 års sjukförsäkringsutredning
och framförts under remissbehandlingen av förslaget till
allmän tandvårdsförsäkring. Flera remissinstanser har berört tjänsternas
och organisationens utformning ur rekryteringssynpunkt. Det har anförts
att distriktstandläkare måhända kan beredas anställningsvillkor som liknar
dem som nu gäller för provinsialläkare. Från tandläkarhåll har framförts
att det, även om folktandvården liksom hittills i princip bör stå öppen för
alla, synes ofrånkomligt att ungdomar får förtursrätt till behandling, för
att samhället inte skall behöva se sina tidigare nedlagda kostnader utgivna
förgäves. Bl. a. dessa frågor bör prövas av utredningen. Vad rekryteringsproblemen
beträffar bör beaktas att dessa i stor utsträckning innefattar avtalsfrågor.
De sakkunniga bör överväga i vad mån man kan stimulera utländska
tandläkare att söka sig till och stanna kvar inom folktandvården.
Vid utredningen bör prövas i vad mån folktandvården kan anknytas närmare
till organisationen för öppen och sluten sjukvård.
De sakkunniga bör inte behandla statsbidragsfrågor.
Enligt sjukförsäkringsutredningens förslag skall ersättningstaxan inom
tandvårdsförsäkringen ha karaktär av återbäringstaxa och de privatpraktiserande
tandläkarna skall alltså inte vara bundna av taxans arvodesbelopp.
Från åtskilliga håll har under remissbehandlingen uttalats farhågor
för att tandvårdsförsäkringen leder till omotiverade arvodeshöjningar inom
privattandvården. Härigenom skulle försäkringens reella värde för de försäkrade
minska. Svårigheterna för folktandvården att anställa och behålla
tandläkare skulle vidare kunna bli större. Med hänsyn till nu anförda omständigheter
bör de sakkunniga undersöka olika vägar att motverka en
sådan befarad utveckling av arvodena och föreslå lämpliga åtgärder.
Utredningen har under tiden april—oktober 1967 hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. 129
Riksdagsberättelsen
S: 34
Riksdagsberättelsen år 1968
34. Kommittén för ett renare samhälle
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
utreda frågor om åtgärder mot nedskräpning, m. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 maj 1967):
Netzén, Gösta, landshövding, ordförande
Brundin, Paul, direktör, led. av I kamm.
Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av II kamm.
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm.
Skärman, Bo A. W., distriktslantmätare, led. av I kamm.
Sundström, E. Thorsten, borgarråd
Svenning, Eric, redaktör, led. av II kamm.
Tengroth, Karl-Erik, direktör
Wilander, Sven, ordförande i Jönköpings läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse
Sekreterare:
Nilson, Erland R., förste länsnotarie (fr. o. in. den 9 maj 1967)
Lokal: Taxeringsorganisationen, rum 666, Regementsgatan 52, Malmö V,
tel. 040/76200 ank. 131 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den
3 mars 1967):
Under senare år har man kunnat iaktta en fortgående ökning av mängden
av avfall från hushåll och arbetsplatser. Den ökade utsträckning i vilken
varor distribueras i mer eller mindre skrymmande förpackningar och
tillkomsten av förpackningar av engångstyp spelar härvid en betydande
roll. Vidare har man på olika områden gått över från bruksföremål som
används under lång tid till engångsmateriel. Detta gäller t. ex. i viss omfattning
inom sjukvården.
Den ökade avfallsmängden skapar svårigheter redan när avfallet uppsamlas
av förbrukaren av de varor som lämnar avfall. Problem uppstår för
förbrukaren och för samhällsorgan att bli kvitt avfallet och att få det oskadliggjort.
Bestämmelserna i hälsovårdsstadgan och lagen om kommunala renhållningsavgifter
torde ge de behövliga rättsliga förutsättningarna för en tillfredsställande
renhållning vid fastigheterna inom hälsovårdstätorterna. För
fastigheter som inte ligger inom hälsovårdstätort gäller enligt hälsovårdsstadgan
endast att orenlighet och avfall skall uppsamlas och omedelbart
bortforslas eller förvaras så att sanitär olägenhet inte uppstår. Någon föreskrift
om att avfallet skall forslas till kommunal avstjälpningsplats eller
destruktionsanläggning finns inte. En kommun kan dock i hälsovårdsordning,
som kommunens fullmäktige antar, föreskriva att de för hälsovårdstätort
meddelade bestämmelserna skall gälla även utanför sådan ort. Lagen
om kommunala renhållningsavgifter är tillämplig även på renhållning utanför
hälsovårdstätort, men de rent praktiska svårigheterna att anordna ett
130
Kommittéer: Socialdepartementet S: 34
kommunalt renhållningsväsen för glesbebyggelse torde dock ofta utesluta
lagens tillämpning i dessa fall. Den tilltagande mängden av avfall och dess
ändrade sammansättning gör det svårt att inom glesbebyggelse bli kvitt avfallet
på hittills brukligt sätt. Faran är stor för att avfallet lämnas på sådant
sätt att naturen skräpas ner.
Om således problem inte saknas när det gäller den tilltagande avfallsmängden
vid bebyggelse, är förhållandena långt allvarligare i fråga om det
avfall, som inte härrör från bostäder, arbetsplatser eller annan bebyggelse.
Tomma förpackningar av olika slag lämnas på gator och allmänna platser
i tätorter, utefter vägar, på badplatser och i naturen. Inte minst har bilismen
och den ökade fritiden på detta sätt utsatt miljön både i samhällen och i
naturen för ett starkt ökat nedskräpningshot. Av särskild betydelse är att
den moderna förpackningstekniken arbetar med engångsförpackningar av
material som inte alls eller endast långsamt bryts ner av naturens egna
krafter. Som exempel kan nämnas engångsglas för drycker och olika former
av plastförpackningar. Ett speciellt problem utgör de uttjänta bilar
som överges i samhällen, vid vägar och ute i naturen.
På samma sätt som nyss anförts i fråga om avfall från fastigheter kan
det sägas att för tätorternas del gällande bestämmelser på det hela taget
lägger tillräckliga befogenheter i kommunens hand för att möjliggöra en
tillfredsställande renhållning av allmänna platser. En annan sak är att den
tilltagande avfallsmängden ställer ökade ekonomiska krav på kommunerna
och att möjligheterna att ställa personal till förfogande för att samla upp
skräp på allmänna platser är begränsade.
Förutsättningarna för att få bukt med nedskräpningen är långt mindre
utanför tätorterna än inom dessa. Något kommunalt ansvar för renhållningen
finns inte. Särskilt utsatta för nedskräpning är områden invid allmänna
vägar samt tätorternas omgivningar och andra områden som brukar
användas för fritidsändamål.
Det är tydligt att de lagliga möjligheterna att komma till rätta med nedskräpning
i naturen är mycket begränsade. Endast sällan torde den som
gjort sig skyldig till nedskräpning kunna påträffas så att naturvårdslagens
straffbestämmelse kan tillämpas. Motsvarande gäller bestämmelsen om
länsstyrelsens möjlighet att meddela föreläggande. Härtill kommer att nedskräpningen
i allmänhet är resultatet av många människors tanklöshet eller
bristande ansvarskänsla och inte kan föras tillbaka på någon bestämd persons
handlande.
De faror för medborgarens hälsa och trevnad som är förenade med den
tilltagande nedskräpningen har väckt oro på många håll. Särskilt har farorna
för naturen — både landområden och vattendrag — uppmärksammats.
Framställningar i ämnet har gjorts hos Kungl. Maj :t. Dessa bär remissbehandlats.
Riksdagen har i anledning av väckta motioner anhållit om översyn
och utredning av vissa frågor rörande användningen av engångsförpackningar
och angående nedskräpningen m. m. (ABU 1966: 3; rskr 1966: 91).
De framställningar som gjorts hos Kungl. Maj :t samt riksdagsmotionerna
och utskottsutlåtandet ställer engångsförpackningarna och då särskilt
engångsflaskorna i förgrunden. Uppenbart är att dessa företeelser på ett
avgörande sätt utsätter vår omgivning, den av naturen givna såväl som den
131
S: 34
Riksdagsberättelsen år 1968
som direkt formats av människan, för faran att förfulas och förlora i trevnads-
och rekreationsvärde varjämte hälsoriskerna i samband med vistelse
i naturen ökar. Även om engångsförpackningarna spelar den största rollen
i denna utveckling är de som tidigare antytts inte den enda faktorn av betydelse
för den ökade nedskräpningen. Det frågekomplex som knyter sig
till nedskräpningen i vid bemärkelse bör bli föremål för en allsidig utredning.
I det föregående har jag pekat på att möjligheterna att bekämpa nedskräpningen
ställer sig olika i tätorter och i landet i övrigt. För tätorternas
del torde de legala och organisatoriska förutsättningarna för att bemästra
problemen i och för sig föreligga. När det gäller naturområden däremot
finns inte något samhälleligt renhållningsansvar föreskrivet.
Det kan givetvis sägas att det bör vara en allmän medborgerlig skyldighet
att inte skräpa ner på allmänna platser eller i naturen. En bestämmelse av
denna innebörd finns också som nämnts i naturvårdslagen och ett straffbud
är knutet till den. Möjligheterna att genom ökad upplysning och propaganda
väcka allmänhetens ansvarskänsla bör utnyttjas. Skolans roll i arbetet
på att skapa förståelse för betydelsen av att vara aktsam om naturen bör
uppmärksammas. Behovet av ändrade bestämmelser, bl. a. för att åstadkomma
en mera omedelbar samhällsreaktion mot den som är ansvarig för
nedskräpning, bör därjämte övervägas.
Givet är dock att åtgärder av nu antytt slag endast kan få begränsad
verkan. För ett effektivt skydd av miljön mot nedskräpning måste andra
vägar väljas. I debatten om denna fråga, i vilken som nämnts engångsförpackningarna
särskilt uppmärksammats, kan två motsatta uppfattningar
urskiljas. Enligt den ena kan man inte komma till någon verklig förbättring
utan restriktioner i någon form mot engångsförpackningarna. Enligt
den andra åsikten har engångsförpackningarna så stor betydelse för konsumenternas
bekvämlighet och varudistributionens rationalisering att åtgärder
inte bör vidtas mot dessa förpackningstyper. Lösningen på nedskräpningsproblemet
är i stället att söka i en starkt utökad förbättrad renhållning.
Som jag ser saken är problemen i samband med den ökade avfallsmängden
inte begränsade till förekomsten av engångsförpackningar. Utredningen
måste därför under alla omständigheter behandla frågorna om renhållningsansvar
för offentliga organ även utanför tätorterna och om tekniska
och ekonomiska förhållanden som hör samman med uppsamling och förstöring
av avfall. Inte minst finns det anledning att undersöka möjligheterna
att använda avfall som bränsle.
Det är dock tvivel underkastat, om man någonsin kan nå en sådan utbyggnad
av renhållningen att man enbart på denna väg får ett effektivt
skydd mot nedskräpning i naturen. På engångsförpackningarnas — jag
tänker särskilt på engångsflaskornas — plussida för man framför allt upp
att kostnaderna för distributionen av de varor som inneslutits i engångsemballaget
bringas ner. Bl. a. behöver lagerutrymme för återgångsglas inte
längre finnas i anslutning till detaljhandeln. Detta torde redan beaktas vid
planering och byggnad av nya butiker. Vid bedömningen av engångsförpackningarnas
fördelar i kostnadshänseende synes man dock inte ha tagit
hänsyn till vad som händer sedan den engångsförpackade varan nått konsumenten.
En riktig jämförelse mellan engångsförpackningar och åter
-
132
Kommittéer: Socialdepartementet S: 35
gångsemballage kräver att man beaktar kostnaderna för omhändertagande
och förstöring av kvarlämnat engångsemballage. En rent ekonomisk kalkyl
är härvid inte tillräcklig. Man bör även se till möjligheterna att ställa behövliga
personella resurser till förfogande för en omfattande renhållning
utanför tätorter. Det är enligt min mening nödvändigt att mot varandra
väga olika möjligheter att skapa skydd mot nedskräpning och därvid också
undersöka olika sätt att avsevärt reducera förekomsten av de förpackningar
som skapar de största farorna för nedskräpning.
Bl. a. från naturvårdshåll har förbud mot engångsglas förordats. I Norge
har genom en formlös frivillig uppgörelse mellan sosialdepartementet samt
organisationerna för bryggerier och mineralvattentillverkare uppnåtts att
engångsflaskor inte används för Öl och mineralvatten. Från norska regeringens
sida har framhållits att lagstiftningsåtgärder måste övervägas, om
inte producenterna lojalt följer överenskommelsen.
Andra vägar att hålla glasavfallet tillbaka är att inrikta distributionsforskningen
på material, som är förenade med mindre olägenheter från
allmänna synpunkter än engångsglasen. Om distributörer och tillverkare
av drycker blir skyldiga att ta tillbaka tomflaskorna på villkor, som innebär
en ekonomisk lockelse för konsumenten, bör en övergång till sådana
material främjas. Samma effekt kan väntas om särskilt farliga emballagetyper
beläggs med avgift i någon form.
Alla hithörande problem bör noga övervägas av utredningen. Alternativet
frivilliga åtaganden från industrins och handelns sida bör prövas lika väl
som lagstiftningsalternativet.
Sammanfattningsvis vill jag uttala, att det bör vara utredningens uppgift
att pröva alla vägar — upplysning, förbättrad organisation och teknik,
lagstiftning m. m. — som kan leda till att nedskräpningen bekämpas effektivt.
Utredningen har under tiden maj—oktober 1967 hållit fyra sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
35. Fluorkommittén
Inrättad av Kungl. Maj :t den 18 maj 1967 såsom rådgivande organ för
frågor rörande tillsättning av fluor till vattenledningsvatten i lcariesförebyggande
syfte:
Ericsson, S. Yngve, professor, ordförande
Liljequist, Erik O., byrådirektör
Ljungholm, S. Elof, laborator
Osvald, Olof K., medicinalråd
Rylander, Ragnar, laboratorieläkare
Wingren, Josef Emanuel, länsläkare
Sekreterare:
Brown, Carl O., byrådirektör
133
S: 35
Riksdagsberättelsen år 1968
Lokal: Medicinalstyrelsen, Vallingatan 2, Stockholm 3, tel. 22 67 00
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 18 maj 1967):
Kommittén skall ha till uppgift att
1) utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till normer och
anvisningar för tillsättning av fluor till vattenledningsvatten,
2) bistå myndigheter och kommuner med råd och upplysningar i frågor
om tillsättning av fluor till vattenledningsvatten,
3) fortlöpande följa utvecklingen på området och till Kungl. Maj :t avge
de förslag som föranledes av vunna erfarenheter.
Kommittén har den 9 juni 1967 avgett förslag till bestämmelser rörande
fluoridering av dricksvatten.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
36. Utredningen angående yrkesskadeförsäkringens finansiering in. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda yrkesskadeförsäkringens finansiering in. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1967):
Samuelsson, Yngve, generaldirektör
Experter:
Forssman, Sven, överdirektör
Gunnarsson, Olle, ombudsman
Jönhagen, Sven, avdelningsdirektör
Lindstål, Ingvar, byrådirektör, tillika sekreterare
Svensson, Inge, direktörsassistent
Wedler, Rolf, byråchef
Werner, Gunnar, direktör
Lokal: Försäkringsrådct, Nybrogatan 57 A, Stockholm 5, tel. 60 94 59 (utredningsmannen)
och Riksförsäkringsverket, Fack, Stockholm 3, tel.
22 10 80 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den 30
juni 1967):
Den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen finansieras med avgifter från
arbetsgivarna. Dessa avgifter bestäms av försäkringsinrättningarna — riksförsäkringsverket
och nio s. k. socialförsäkringsbolag — efter försäkringsmässiga
grunder så att de kan antas täcka den risk som försäkringen avser.
Avgifterna skall alltså förslå även till avsättningar för framtida ersättningsanspråk
(kapitaltäckningssystemet). Avgifterna är olika inom olika
verksamheter och företag med hänsyn till arbetets farlighet och övriga omständigheter.
Avgifterna varierar också mellan de olika försäkringsinrättningarna.
Fastställandet av avgifterna enligt det nuvarande systemet förutsätter
ett omfattande statistiskt material i fråga om yrkesskaderiskerna i
olika verksamheter. Denna statistik, som även har betydelse för arbetarskyddsverlcsamheten,
framställs av riksförsäkringsverket.
134
Kommittéer: Socialdepartementet S: 36
Yrkesskadeutredningen avgav i september 1966 betänkandet »Yrkesskadeförsäkring»
(SOU 1966:54) med förslag till yrkesskadelag in. m. Förslaget
byggde på principen att ersättningsformerna inom den allmänna försäkringen
skulle svara även för försäkringsskyddet vid yrkesskada och att
någon särskild försäkringsgivare för yrkesskadeförmåner inte skulle finnas.
I fråga om finansieringen av yrkesskadeförmånerna föreslog utredningen
att kapitaltäckningsprincipen skulle överges för den inom den allmänna
försäkringen tillämpade fördelningsprincipen. I anslutning till detta förslag
uttalade utredningen, att den inte förbisåg att det nuvarande omfattande
statistikarbetet inom yrkesskadeförsäkringen, som enligt utredningens förslag
skulle bli obehövligt för premiesättningsändamål, har betydelse från
arbetarskyddssynpunkt. Hithörande frågor borde enligt utredningens mening
tas upp i annat sammanhang.
Som framgår av statsrådsprotokollet den 18 mai 1967 har jag vid remiss
till lagrådet av förslag till lag angående ändring i lagen den 14 maj 1954
(nr 243) om yrkesskadeförsäkring, m. m. ansett det lämpligt att man tills
vidare behåller den nuvarande yrkesskadeförsäkringen med vissa förbättringar.
Ändringarna avser uppräkning och värdesäkring av äldre yrkesskadeförmåner
samt värdesäkring av nytillkommande livräntor. Vidare föreslås
förmånligare grunder för bestämmandet av yrkesskadeersättningarnas
storlek. I administrativt hänseende föreslås, att man behåller riksförsäkringsverket
som försäkringsgivare samt att socialförsäkringsbolagen upphör
att meddela obligatorisk yrkesskadeförsäkring efter utgången av år 1968.
I fråga om yrkesskadeskyddets finansiering framhöll jag vid lagrådsremissen
att en differentierad premiesättning av konkurrensskäl inte längre
behövs när socialförsäkringsbolagen upphör och att en administrativ förenkling
skulle kunna nås, om man går över till enhetsavgifter baserade på
ett fördelningssystem. Å andra sidan har många remissinstanser framhållit
det nuvarande avgiftssystemets värde för att stimulera det förebyggande
arbetarskyddet inom företagen. Likaså har behovet av den yrkesskadestatistik,
som ligger till grund för nuvarande premiesättning, kraftigt understrukits.
Vid lagrådsremissen uttalade jag att fördelar och nackdelar med
olika avgiftssystem liksom statistikfrågorna bör utredas närmare innan man
tar ställning till frågan om en förändring. I väntan på sådan utredning förordade
jag att nuvarande avgiftssystem behålls. Vidare anförde jag att arbetarskyddsfrågorna
i anslutning till yrkesskadeförsäkringen bör behandlas
vid den nyss nämnda utredningen om avgifts- och statistikfrågorna och
att man därvid bör pröva ett av Landsorganisationen i Sverige framfört förslag
om en särskild arbetarskyddsavgift som tas ut i samband med yrkesskadeavgiften.
Jag föreslår, att en sakkunnig tillkallas med uppgift att utreda de nyss
nämnda frågorna. Det lämpliga sättet för yrkesskadeförmånernas finansiering
bör bedömas mot bakgrunden av vad de till lagrådet remitterade förslagen
innehåller om yrkesskadeförsäkringens utformning och administration.
Den av riksförsäkringsverket utarbetade statistiken över yrkesskador är
till innehåll och utformning i sina huvuddrag bestämd genom överväganden
på grund av ett år 1955 framlagt förslag om sjukförsäkrings- och yrkesskadestatistiken,
internationella rekommendationer, framställningar av arbetarskyddsverkets
organisationsutredning år 1960 samt överläggningar mellan
135
S: 36
Riksdagsberättelsen år 1968
riksförsäkringsverket och arbetarskyddsstyrelsen år 1963. Riksförsäkringsverkets
arbete med yrkesskadestatistiken, som sysselsätter inemot 40 personer,
avser i första hand att belysa yrkesskadornas frekvens, beskaffenhet
och orsaker. Resultatet härav redovisas i publikationen »Yrkesskador», som
ges ut i serien Sveriges officiella statistik. RIand övriga av verket utarbetade
statistiska redogörelser om yrkesskador och yrkesskadeförsäkring kan nämnas
»Kostnadsstatistik för yrkesskador», som närmast är avsedd att ge underlag
för utarbetande av premietariffer för yrkesskadeförsäkringen, och
den s. k. företagsstatistiken, dvs. statistik för belysande av yrkesskadeförhållandena
hos enskilda stora företag. Denna senare statistik, som omfattar
företag med minst 50 000 arbetstimmar för år räknat, tillhandahålls varje
år arbetarskyddsverket för dess inspektionsverksamhet. Vidare kan nämnas
att uppgifterna i det centrala företagsregistret, som förs hos statistiska
centralbyrån och som är avsett att hållas aktuellt för olika statistiska ändamål,
i väsentliga avseenden förnyas årligen på grundval av uppgifter ur
riksförsäkringsverkets hålkortsregister över arbetsgivare och däri förekommande
uppgifter om näringsgrenar in. m. Frågan om yrkesskadestatistikens
framtida handhavande har alltså betydelse för flera statliga myndigheter.
Arbetsmarknadens parter har också ett betydande intresse i denna fråga.
Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande över yrkesskadeutredningens
betänkande anfört, att verkets befattning med denna statistik måhända
skulle kunna motiveras med att verket kommer att ha tillsyn över yrkesskadeförsäkringen
men att mot en sådan ordning talar att verket inte har
något direkt behov av statistik, som främst är uppbyggd för att tjäna arbetarskyddet.
Verket ifrågasätter därför om inte arbetarskyddsstyrelsen framdeles
bör ha huvudansvaret för yrkesskadestatistiken. Vid utredningen bör
prövas hur yrkesskadestatistiken i framtiden bör utformas och vem som
bör svara för statistikproduktionen.
I arbetarskyddsfrågan vill jag understryka intresset av att yrkesskadefrekvensen
minskas genom att förebyggande åtgärder vidtas i största möjliga
utsträckning. Ett led i denna strävan är att intensifiera den arbetsmedicinska
forskningen, att skapa utbildning för skyddsingenjörer, yrkeshygieniker,
företagsläkare m. fl. samt att sprida information kring arbetarskydd
och arbetsmedicin. Överskottsmedel ur riksförsäkringsverkets yrkesskadeförsäkringsfond
har vid några tillfällen tagits i anspråk för sådana
ändamål och vidare har socialförsäkringsbolagen medverkat till en skadeförebyggande
informativ verksamhet och understött forskningen. Enligt
min mening skulle det kunna vara en tänkbar väg att genom en särskild
arbetarskyddsavgift öka förutsättningar för forskning, utbildning och information
om arbetarskyddsfrågorna. Vid utredningen bör utformningen
av en sådan avgift, de ändamål som den bör tillgodose och formerna för
dispositionen av de medel som inflyter genom avgiften undersökas.
Utredningsmannen har t. o. m. oktober 1967 hållit ett sammanträde med
experterna.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
136
Kommittéer: Socialdepartementet S: 37
37. Utredning angående sjukhusorganisationen in. in.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1967 för
att utreda vissa frågor angående sjukhusorganisationen m. m.:
Rahm, A. Håkan B., överdirektör
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, Stockholm 3, tel. 22 67 00
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 10 november 1967):
Kungl. Maj :t bemyndigar chefen för socialdepartementet att tillkalla en
sakkunnig med uppdrag att — efter det samråd som i varje särskild fråga
befinns erforderligt med medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet,
statskontoret, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet
och Sveriges läkarförbund — verkställa utredning om och lägga
fram förslag beträffande de författningsändringar och eventuella övriga
åtgärder som erfordras från statsmakternas sida för att möjliggöra ett
genomförande vid kommunala sjukvårdsinrättningar av en organisation,
som i huvudsak grundar sig på i berörda betänkande framlagda organisationsförslag.
Det skall dock inte ankomma på den sakkunnige att lägga
fram förslag om fördelningen mellan stat och kommun av kostnaderna
för de kommunala undervisningssjukhusen. Frågor om meritvärdering och
behörighet för läkartjänster och om förfarandet vid tillsättning av sådana
tjänster bör utredningsmannen — med beaktande av att avsikten är att
i annat sammanhang företa en allmän översyn av dessa frågor — behandla
endast i den mån så föranleds av de förslag utredningsmannen lägger fram
i övrigt.
Det skall härutöver stå den sakkunnige fritt att lägga fram förslag om de
kompletteringar av klinikutredningens betänkande som den fortsatta utvecklingen
på området kan ge anledning till. Den sakkunnige skall särskilt
överväga frågan om fördelningen av befogenheter och ansvar mellan befattningshavare
med ledande funktioner vid sjukhusen.
Vid uppdragets fullgörande bör den sakkunnige eftersträva att de organ
inom sjukhusen, som har ledande funktioner, ges en utformning som främjar
rationaliseringar och god driftekonomi.
äj- Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
137
K: 1
Riksdagsberättelsen år 1968
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i Stockholms skärgård
(1965: I 12, 1966:11, 1967: 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för
att deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
rörande frågan hur båttrafiken i Stockholms skärgård bör ordnas (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1956):
Berggren, Erik G. C., kansliråd
Experter:
Ljungström, G. Olof, förste länsassessor
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Statlig medlem i det trafikutskott som enligt avtal den 10 april 1963 rörande
båttrafiken i Stockholms mellersta skärgård och den 30 juni 1964
angående trafiken i den norra skärgården skall äga följa vederbörande redares
åtgärder i fråga om trafiken m. in.:
Berggren, Erik G. C., kansliråd
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Efter förhandlingar under våren 1967 mellan staten, å ena sidan, samt
kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL),
Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Vaxholms stad samt Blidö och
Österåkers kommuner, å andra sidan, om båttrafik i skärgården har, med
upphävande av avtalen den 10 april 1963 och den 30 juni 1964, nytt avtal
om båttrafik i skärgården ingåtts den 10 maj 1967. Avtalet godkändes av
Kungl. Maj :t den 30 juni 1967. Förhandlingsuppdraget är därmed slutfört.
Trafikutskottet har under tiden november 1966—september 1967 hållit
sex sammanträden. I och med att det nya avtalet trädde i kraft den 1 oktober
1967 har trafikutskottets verksamhet upphört.
2. Lånsförvaltningsutredningen (1965: In 12, 1966: In 7, 1967: In 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1961 för att
verkställa utredning av frågan om länsförvaltningens organisation m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1961) samt — enligt ytterligare av
Kungl. Maj :t meddelat uppdrag -— frågan om behovet av militärt utbildad
personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna:
138
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 3
Walberg, Sten S., regeringsråd, ordförande
Cassel, Leif D., lantbrukare, andre vice talman i II kamm.
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Lundell, Sture V., departementsråd
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Ståhl, D. Emanuel (Manne), redaktör, led. av II kamm.
Sylwan, Åke H:son, landssekreterare
Sännås, Bertil R., generaldirektör
Experter:
Godlund, Sven A. I., professor
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Sekreterare:
Svanström, Bengt E. G., landssekreterare
Biträdande sekreterare:
Kjellman, Folke H., länsassessor
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 38.
Utredningen har under tiden november 1966—juni 1967 hållit 16 sammanträden.
Utredningen har den 25 maj 1967 avgett betänkandet »Den statliga länsförvaltningen»
(SOU 1967:20) jämte bilagor (SOU 1967:21).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Kanaltrafikutredningen (1965: I 20, 1966:15, 1967:13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1961 för att
A^erkställa en trafikekonomisk utredning om godstransporterna mellan väner-
och vätterområdena samt västkusten (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juni 1961):
Godlund, Sven A. I., professor, ordförande
Jarder, J. Olle, överinspektör
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd
Torell, A. Sven, direktör
Waller, E. Arne, direktör
Experter:
Hölcke, Olof K. L., avdelningsdirektör
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
Rådberg, Jan T., major
Sidenvall, J. Gunnar, byrådirektör
Sekreterare:
Olsson, Rune I., departementssekreterare
139
K: 3 Riksdagsberättelsen år 1968
Utredningen har under tiden november 1966—maj 1967 hållit två sammanträden.
Utredningen har den 13 juli 1967 avgett betänkandet »Vänerns och Vätterns
förbindelse med västerhavet» (SOU 1967:32) jämte bilagor (SOU
1967:33).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Centrala civila transportkommittén (1965: I 21, 1966: 16, 1967: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 juni och den 13
oktober 1961 för utredning och planläggning i fråga om den civila transportregleringsverksamheten
i krig:
Petri, Folke A., direktör, ordförande
Bergelin, Sven-Eggert S., byråchef
Björling, Axel O. S., byrådirektör
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, led. av II kamm.
Brunnberg, E. Artur, disponent
Börjeson, K. Börje, överstelöjtnant
Danielson, Nils-Gustav F., byråchef
Hj almarsson, Sten O. R., trafikchef
Kristensson, Arne G., avdelningsdirektör
Montell, J. Erik O., överdirektör
Nystedt, E. Gunnar, byrådirektör
Odén, C. Åke, kanslichef
Wallin, Bengt G., byrådirektör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd.
Experter:
Carlsten, Claes J., överste
Egedal, Nils Hj., avdelningsdirektör
Stephani, Carl A., kamrer.
Sekreterare:
Danielsson, G. Åke D., major
Biträdande sekreterare:
Rundström, Tore E., förste byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1962: I K 28.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sex sammanträden.
Enligt riksdagens skrivelse den 12 maj 1967 skall transportnämnden
fr. o. m. den 1 januari 1968 handha de frågor som åvilat kommittén.
Kommitténs verksamhet har upphört vid utgången av år 1967.
140
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 6
5. Länsindelningsutredningen (1965: I In 21, 1966: In 13, 1967: In 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1963 för
att verkställa utredning om ändrad indelning av riket i län och framlägga
härav betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 5 februari 1963):
Nordlander, M. I. Carl-Henrik, bankdirektör
Rådgivande nämnd:
Cassel, Leif D., lantbrukare, andre vice talman i II kamm.
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av II kamm.
Ståhl, D. Emanuel (Manne), redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Godlund, Sven A. I., professor
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Arfwidsson, Nils H., förste länsassessor
Direktiven för utredningen, se 1964: I In 25.
Utredningen har under tiden november 1966—maj 1967 hållit tio sammanträden.
Utredningen har den 25 maj 1967 avgett betänkandet »Ny länsindelning»
(SOU 1967: 23).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Landskontorsutredningen (1965: I In 26, 1966: I In 18, 1967: I In 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1964 för
att utreda lämpligheten av taxerings- och uppbördssektionernas samt datakontorens
utbrytande ur länsstyrelserna till fristående regionala myndigheter
och dessa myndigheters centrala ledning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 mars 1964):
Walberg, Sten S., regeringsråd
Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör
Sekreterare:
Rönquist, Karl-Axel, förste taxeringsintendent
Direktiven för utredningen, se 1965: I In 26.
Utredningen har under tiden november 1966—juni 1967 hållit 28 sammanträden.
Utredningen har den 25 maj 1967 avgett betänkandet »Skatteförvaltningen»
(SOU 1967: 22).
Uppdraget är därmed slutfört.
141
Riksdagsberättelsen år 1968
7. Svenska öresandsgruppen (1965: 1 35, 1966: 25, 1967: 18)
K: 7
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1964 med
uppgift att ingå i en svensk-dansk arbetsgrupp för att ytterligare bereda
frågan om en fast förbindelse över Öresund:
Hörj el, Nils J., generaldirektör, ordförande
Upmark, Erik G. J., generaldirektör
Experter:
Buregren, Torsten, planeringsdirektör
Ekström, Harald V., vägdirektör
Godlund, Sven A. I., professor
Gudmundsson, Nils H., teknisk direktör
Haggård, Stig F., sjöfartsråd
Hall, Gösta V., överdirektör
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Jacobsson, Gösta, direktör, led. av I kamm.
Jarder, J. Olle, överinspektör
Jonsson, K. Har, byggnadsråd
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Ström, H. Bertil, teknisk direktör
Sekreterare:
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Biträdande sekreterare:
Källström, Åke, departementssekreterare (t. o. m. den 28 februari 1967)
Sylvén, G. Jan O., departementssekreterare (fr. o. m. den 2 januari 1967)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Arbetsgruppen bär under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 27
sammanträden varav 17 varit gemensamma med ledamöterna i den danska
arbetsgruppen. Experternas utredningsarbete har fördelats på tre grupper,
en för tekniska frågor, en för trafikekonomiska frågor och en för näringslivs-
och planfrågor. De olika expertgrupperna har hållit totalt 51 sammanträden
varav 26 varit gemensamma med motsvarande danska expertgrupper.
Utredningen har den 24 november 1967 avgett betänkandet »Fasta förbindelser
över Öresund» (SOU 1967: 54).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 1964 års Gotlandstrafikutredning (1965:1 37, 1966:27, 1967:20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa utredning i fråga om trafiken mellan Gotland och fastlandet:
Westerlind, Erik A., landshövding
142
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 10
Experter:
Bönnelyche, Billy, direktör
Gustafsson, Ragnar E., disponent
Pettersson, A. Georg, skyddskonsulent, led. av I kamm.
Svensson, Per G. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman
Sekreterare:
Berg, S. G. Lennart, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Kjell N. E., byråassistent
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har den 16 juni 1967 avgett betänkandet »Transportkostnaderna
i Gotlandstrafiken» (SOU 1967: 29).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning angående standardisering av transportdokument
(1965: I 42, 1966: 31, 1967: 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för utredning
angående standardisering av transportdokument m. m.
Utredningens arbete har upphört.
10. Arbetsgruppen för vissa frågor rörande drosknäringen
(1966:36, 1967:27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1965 för
att utreda vissa frågor rörande drosknäringens företagsstruktur m. m.:
Malmström, C. Gösta, byråchef, ordförande
Gårdman, John K. E., verkställande direktör
Jonsson, William F., förbundssekreterare
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Expert:
Odén, C. Åke, kanslichef
Sekreterare:
Björkman, A. Fredrik M., departementssekreterare
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett
flertal sammanträden.
Arbetsgruppen har den 15 november 1967 avgett utlåtande över »P. M.
om införande av tredje etappen av reformåtgärderna i fråga om den yrkesmässiga
biltrafiken m. m.» (Stencil K 1967: 6 a.) och därvid behandlat vissa
frågor som ej hade upptagits i promemorian.
Uppdraget är därmed slutfört.
143
K: 11
Riksdagsberättelsen år 1968
11. Arbetsgruppen för frågor rörande mellanriksväg Kiruna—Nordnorge
(1966:30, 1967:31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965
med uppgift att ingå i en svensk-norsk arbetsgrupp för frågor rörande mellanriksväg
Kiruna—Nordnorge:
Tjällgren, Per Olov L., teknisk direktör
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Sekreterare:
Boye, Yngve, byrådirektör
Arbetsgruppen har under tiden november 1966—januari 1967 hållit tio
sammanträden, varav fem varit gemensamma med ledamöterna i den norska
arbetsgruppen.
Arbetsgruppen har den 10 februari 1967 avgett en redogörelse, benämnd
»Mellanriksväg Kiruna—Nordnorge» (Stencil K 1967: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Utredning av flggplatsfrågan i göteborgsregionen (1967:41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1966 för att utreda
flygplatsfrågan i göteborgsregionen:
Frithiofson, Karl A. F., landshövding
Experter:
Landin, E. Åke, luftfartsinspektör
Lindberg, Å. Janne, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Görs, L. Folke, driftdirektör
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsmannen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit
ett 30-tal sammanträden.
Utredningsmannen har den 20 september 1967 avgett betänkandet »Förslag
till ny flygplats i göteborgsområdet» (Stencil K 1967: 9).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
13. Kommunalrättskommittén (1965:1 In 9, 1966: In 5, 1967: In 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 jaunari 1959 för
utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala förtroendemän, överförande av kommunal förvaltning på
särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att underställa statlig myndig
-
144
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 13
het vissa beslut och kommunernas övertagande av uppgifter, som tillkommit
civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari 1959) samt
— enligt ytterligare av Kungl. Maj :t meddelade uppdrag — av frågor om
underställningsfri lånerätt för kommunalförbund, om finansiering av kommuns
utgifter för dess befattning med avfall och sopor, om kommunalt
stöd åt studerande från utvecklingsländerna, om de med införandet av en
enhetlig kommuntyp sammanhängande problemen, om avveckling av städernas
auktionsmonopol, om möjligheterna att genom delegation bereda
utrymme för en starkare förankring inom kommunens olika delar av den
kommunala förvaltningen (beträffande sistnämnda fråga se Post- och Inrikes
tidn. den 9 november 1963), om eu översyn av reglerna rörande den
kommunala och landstingskommunala kompetensen, om ersättning för
vissa kommunala förtroendeuppdrag, om regler angående återgång av olaga
kommunala beslut, om reglerna rörande torgavgifter (se beträffande de
fyra sist uppräknade frågorna Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1965),
om bestämmelserna i 5 § kommunallagen ang. antalet fullmäktige, om antalet
suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige, och om
samordningsfrågor vid förverkligande av grundlagberedningens förslag
till partiell författningsreform:
Lindell, Ingvar A., landshövding, ordförande
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm.
Andrée, Torsten E., landstingsman (för frågorna om den kommunala och
landstingskommunala kompetensen m. fl.)
Aronsson, Harald S., direktör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp),
ordförande i arbetssektion av kommittén
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp)
Gustafsson,
Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
Holmqvist, Sture, kommunalnämndsordförande
Järdler, Sven A., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp)
''
Lindh, Erik A., landstingsråd (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.)
Mannerskantz, Axel F., kapten, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 30 november
1967)
Nordlund, Stig F., regeringsråd (för frågorna om den kommunala och
landstingskommunala kompetensen in. fl.), ordförande i arbetssektion av
kommittén
Westberg, Olof R., förste rektor, led. av II kamm. (fr. o. m. den 23 september
1966) .
Strandberg, Bertil L., kapten, led. av I kamm. (fr. o. m. den 1 december
1967)
145
K: 13
Riksdagsberättelsen år 1968
Experter:
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör (se ovan)
Jär dier, Sven A., förbundsdirektör (se ovan)
Kaijser, Fritz J., preceptor
Olvén, Bernt, landstingsdirektör (fr. o. m. den 6 februari 1967)
Romson, Rolf, förste sekreterare i svenska stadsförbundet
Stenius, Jan-Erik, kansliråd (för frågorna om den kommunala och landstingskommunal
kompetensen m. fl.)
Sekreterare:
Boman, Svante V., hovrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Lindquist, Ulf W. E., revisionssekreterare
Lokal: Lilla Badhusgatan 4, Göteborg C, tel. 031/13 72 29 (Boman)
13 72 36 (Lindquist), 11 49 03 (exp.)
Direktiven för utredningen, se 1960: I In 43, 1961: I In 30, 1964: X In 7 och
1966:In 5.
De ytterligare meddelade utredningsuppdragen har tillagts kommittén den
18 november 1960 (kommunalförbundens lånerätt), den 10 november 1981
(avgifter för kommunens befattning med avfall och sopor), den 12 januari
1962 (stöd åt studerande från utvecklingsländerna), den 18 maj 1962 (frågor
om en enhetlig kommuntyp), den 31 maj 1963 (städernas auktionsmonopol),
den 8 november 1963 (frågor om delegation av kommunal förvaltning),
den 5 mars 1965 (frågor om den kommunala och landstingskomrnunala
kompetensen in. fl.), den 29 oktober 1965 (översyn av bestämmelserna
i 5 § kommunallagen om antalet fullmäktige) och den 15 april 1968
(fråga om suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige).
Tilläggsdirektiv (Kungl. Maj :ts beslut 15 juni 1967). Grundlagberedningen
har den 30 maj 1967 lagt fram ett förslag till partiell författningsreform
(SOU 1967: 26). I förslaget som bygger på ett enkammarsystem uttalar sig
beredningen till förmån för treåriga valperioder för riksdagen och gemensam
valdag för riksdags- och kommunalval. Beredningen konstaterar att en
konsekvens av en sådan ordning blir att man måste förkorta valperioderna
för landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige från nuvarande
fyra till tre år, så att också de allmänna kommunalvalen kan äga ruin
vart tredje år. Motsvarande avkortning av valperioderna bör enligt beredningens
mening eventuellt övervägas också i fråga om municipalfullmäktige
och kyrkofullmäktige. Frågan om en samordning av mandattiden för
borgerlig och kyrklig primärkommun samt landstingskommuns styrelse
med mandattiden för fullmäktige resp. landstinget behandlades av 1967 års
riksdag med anledning av ett flertal motioner (I: 5 och II: 8, I: 44 och II: 64,
I: 127 och II: 161 samt I: 254 och II: 323). Konstitutionsutskottet anför i sitt
utlåtande 1967: 11 över motionerna att en omprövning av reglerna om mandattiden
för styrelserna bör komma till stånd. Det framstår enligt utskottet
146
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 14
från principiella synpunkter som önskvärt att styrelsen har såvitt möjligt
samma mandatperiod som den beslutande församlingen. Utredningen bör
avse en reform i denna riktning. Utredningar i ämnen av central betydelse
för kommunernas organisation och arbetsformer pågår f. n. genom flera
kommittéer, heter det vidare i utlåtandet. För utskottet har det framstått
som mest naturligt att den utredning som nu sätts i fråga anförtros grundlagberedningen.
Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra
på vad sätt utredningen skall verkställas. Utskottet hemställde på
grund härav att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
och förslag rörande ändrade bestämmelser om mandattiden för
kommunernas styrelser enligt vad utskottet anfört. Riksdagen biföll utskottets
hemställan (rskr 56). Kungl. Maj :t uppdrager åt kommunalrättskommittén
att dels lägga fram förslag till de ändringar i kommunallagstiftningen
-—• utöver uppenbart nödvändiga justeringar i fråga om mandattiden
för bl. a. stads- och kommunalfullmäktigeledamöter och landstingsmän
— som bör genomföras vid ett förverkligande av grundlagberedningens
förslag om samordning av riksdags- och kommunalvalen, dels verkställa
den utredning som riksdagen har begärt.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 sammanträtt
sju dagar. Arbetssektionerna har sammanträtt sex dagar. Arbetet har ägnats
åt frågorna om en enhetlig kommuntyp, städernas auktionsmonopol, underställningsinstitutet,
ersättning för vissa kommunala förtroendeuppdrag och
den kommunala kompetensen. Kommittén har under denna period avgett
betänkandena »Ekonomiska förmåner till kommunala förtroendemän med
heltidstjänstgöring» (SOU 1966: 72), »Kommunala befogenheter inom turistväsendet»
(SOU 1967:50) och »Enhetlig kommuntyp, städernas auktionsmonopol
in. in.» (SOU 1967: 62).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
14. 1960 års vägsakkunniga (1965:1 16, 1966: 12, 1967: 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960 för
översyn av väglagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober
1960):
Vahlberg, Gustav E., generaldirektör, ordförande
Antonsson, Johannes M., lantbrukare, led. av II kamm.
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av II kamm.
Jacobsson, Per, socialvårdsassistent, led. av I kamm.
Johansson, N. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Körlof, A. H. Voldmar, regeringsråd
von Seth, Torgil G. A., greve, godsägare, förutv. andre vice talman i II.
kamm.
Experter:
Bouvin, J. Åke, hovrättsassessor
147
K: 14
Riksdagsberättelsen år 1968
Gustafson, Carl Erik, överingenjör
Hillert, Sten H., preceptor
Nellborn, S. Olov, byrådirektör
Sandgren, Percy, ingenjör
Sundström, Bror, civilingenjör
Svengren, Gösta-Olaus, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Helander, Curt, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Almerud, Sture S., hovrättsassessor
Lokal: Statens vägverk, Bålambsvägen 3—5, Fack, Stockholm 12, tel.
lokalsamt. växel 22 96 60, rikssamt. växel 22 98 60.
Direktiven för de sakkunniga, se 1961: I K: 18.
De sakkunniga bär under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tre
sammanträden.
De sakkunniga har avgivit delbetänkanden den 7 december 1961 angående
statsbidrag till enskild väghållning m. m. (SOU 1962:6), och den 25 april
1962 angående avgiftsbelagda trafikanläggningar (SOU 1962: 26).
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
15. Parkeringskommittén (1965:1 17, 1966:13, 1967:11)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960 för
översyn av gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser för motorfordon
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1960):
Andersson, Thure G., landshövding, ordförande
Hall, Gösta V., överdirektör, vice ordförande
Ahlgren, Nils, direktör
Andersson, Torsten, chefsredaktör, led. av I kamm.
Aronsson, Harald, kommunalråd
Berglund, Helge J., direktör
Mangård, Nils, hovrättsråd
Träff, Sven Olov, direktör
Experter:
Ahlström, Olle G., trafikingenjör
Backman, Gösta B., kansliråd
Berg, Folke L. V., direktör
Bäcklander, Rune, direktör
Hernroth, Uno N., polisöverintendent
Nordqvist, Stig, professor
Sahlin, B Sivert, direktör
Tynelius, Sven G. A., stadsbyggnadsdirektör
148
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 17
Sekreterare:
Palm, Anders K., hovrättsfiskal
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 3 tr., Stockholm C, tel. 10 09 06
Direktiven för kommittén, se 1961:1 K 19.
Kommittén har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit tolv sammanträden
omfattande tjugo dagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
16. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté
(1965: I 19, 1966:14, 1967:12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 att
såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utarbeta
förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland,
Norge och Sverige:
Holmquist, Bertil G., rättschef
Stoltz, A. Wilhelm, häradshövding
Experter:
Ahlström, Olle G., civilingenjör
Burén, Carl-David E., teknisk direktör
Hagardt, Sten A. O., direktör
Tornberg, E. A. Gunnar, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Egedal, Nils Hj., avdelningsdirektör
Voss, Bertil G. P., kansliråd
Lokaler: Kommunikationsdepartementet, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Holmquist och Voss), Storkyrkobrinken
7, Stockholm C, tel. 11 51 27 (Egedal).
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén har under hösten 1967 avgett ett betänkande, benämnt »Vegoppmerking».
Arbetet beräknas fortgå under hela år 1968.
17. Utredning angående organisationen av bokföringsarbetet m. m. inom
byggnadsstyrelsen (1965: I 23, 1966: 18, 1967: 15)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
utreda organisationen av bokföringsarbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen:
Sandberg, A. Gunnar, administrativ direktör
Experter:
Ask, B. Erik, avdelningsdirektör (avliden den 31 maj 1967)
149
K: 17
Riksdagsberättelsen år 1968
Attarp, Torsten, avdelningsdirektör (t. o. m. den 16 april 1964)
Ekdahl, Sven V. B., ekonomidirektör
Eriksson-Öst, Ove V., byråchef
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Sekreterare:
Eriksson-Öst, Ove V.
Lokal: Vattenfallsverket, Jämtlandsgatan 99, Vällingby, tel 87 00 00.
Direktiven för utredningen, se prop. 1962: 98 s. 86, 87.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit två sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
18. Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande den kommunala
demokratien (1965: I In 17, 1966: In 10, 1967: In 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
med departementschefen överlägga om frågor rörande den kommunala demokratien:
Representanter
för svenska stadsförbundet:
Aronsson, Harald S., kommunalråd
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör
Malmgren, Nils J. V., ombudsman
Mehr, Hjalmar L., borgarråd
Sterne, Gunnar E. V., disponent, led. av II kamm.
Wärenstam, Tore G., huvudredaktör.
Representanter för svenska kommunförbundet:
Holmqvist, Sture, kommunalnämndsordförande
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Nilsson, Gustaf E., godsägare, f. d. riksdagsman
Persson, Nils, lantbrukare, f. d. riksdagsman
Welin, Gösta, kommunalnämndsordförande
Representanter för svenska landstingsförbundet:
Mannerskantz, Axel F., kapten, f. d. riksdagsman
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Thapper, G. Fridolf, talman i II kamm.
Fröjd, S. Arne, landssekreterare
Larsson, E. Åke, jur. dr
Nordlund, Stig F., regeringsråd
Peterson, Lars E., statssekreterare
Sekreterare:
Löfgren, Claes G., länsassessor
150
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 20
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00
(sekreteraren).
Under tiden oktober 1966—oktober 1967 har arbetsgruppen hållit två sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas fortsätta sin verksamhet under hela år 1968.
19. Göteborgsntredningen (1965:1 In 20, 1966: In 12, 1967: In 11).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 och
den 7 december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns landsting m. m.:
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Representanter för Göteborgs och Bohus läns landsting:
Andersson, Erling, kamrer
Bjerrek, Bertil, disponent
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm.
Staxäng, Ernst V., lantbrukare, f. d. riksdagsman
Eliasson, Anders, häradsdomare
Representanter för Göteborgs stad:
Berggren, Arne T., kommunalråd
Gunne, Stig E., byråchef
Johannesson, Erik R., direktör
Svensson, Birger, ombudsman
Thorburn, Bertil W., direktör
Expert:
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Hägglund, John E., förste länsassessor
Lokal: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Ekelundsgatan 1, Göteborg
2, tel. 031/17 22 80 (sekreteraren)
En planeringsnämnd, som har tillsatts på utredningens förslag av staden
och landstingskommunen för samplanering och samordning av hälso- och
sjukvården samt av andra landstingskommunal angelägenheter i Göteborgs
och Bohus län, är i verksamhet sedan år 1966.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1968.
20. Lotsorganisationsutredningen (1965: I 29,1966: 21, 1967: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att utreda vissa organisatoriska frågor inom lots- och fyrväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Malmström, C. Gösta, byråchef, ordförande
151
K: 20
Riksdagsberättelsen år 1968
Hartvig, P. Åke, kansliråd
Simonsson, Peter M. O. O., sjöfartsråd
Experter:
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Rickard, A. Bengt, sjöfartsråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Sekreterare:
Carlgren, Lennart, byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Göransson, Stig, lotsinspektör
Lokal: Sjöfartsstyrelsen, Sehlstedsgatan 9, Stockholm NO, (postadress
Fack, Stockholm 27), tel. 24 65 20 ankn. 245/246
Direktiven för utredningen, se 1964 I K 33.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 haft fem
sammanträden.
Utredningen har lagt fram förslag om befrielse från skyldigheten att anlita
lots för hamnarna och farlederna vid Visby lotsplats. Utredningen har
vidare föreslagit fortsatt försök med slopande av lotsplikten i Mälaren samt
hamnarna och farlederna inom kuststräckan mellan Sölvesborg och Varberg.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
21. Landstingens arkivutredning (1965: I In 22, 1966: In 14, 1967: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för utredning
rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1963):
Petrini, K. H. (Hasse), landsarkivarie, ordförande
Danielsson, Gunnar G., förste sekreterare i Svenska landstingsförbundet
Expert:
Hall, Paul F. L., överläkare, docent
Sekreterare:
Frisk, Jan, arkivarie
Lokal: c/o Svenska landstingsförbundet, Hornsgatan 15, Stockholm SÖ,
tel. 08/24 85 00
Direktiven för utredningen, se 1964 I In: 26.
Utredningen har under tiden den 1 november 1966—den 31 oktober 1967
hållit tolv sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
152
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 23
22. 1964 års transportforskningsutredning (1965:1 34, 1966:24, 1967:17)
Tillkallade enligt Kungl. Majts bemyndigande den 14 februari 1964 för
utredning rörande transportforskningens organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25 februari 1964):
Svärd, N. Gunnar, generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande
Appelgren, L. Göran S., departementsråd
Erlander, Sven B., fil. lic.
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Pettersson, E. J., Helge, förbundsordförande
Rexed, Bror A., generaldirektör
Sahlin, K. Åke, direktör
Experter:
Björkman, Bo E. T:son, professor
Bruzelius, Nils G. A., överdirektör
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Hansson, Hans O. G., kanslichef
Lasson, Knut-Inge L., överdirektör
Nabseth, Lars G., ekonomie doktor
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Sekreterare:
Ottenhag, Tore E., avdelningsdirektör
Lokal: Försvarets Fabriksverk, Huvudkontoret, Tullgatan 8 (Fack), Eskilstuna
1, tel. 016/11 02 00
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 34.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden under sammanlagt 12 sammanträdesdagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
23. Utredningen angående Malmö stads återinträde i Malmöhus läns landsting
(1965: I In 25, 1966: In 17, 1967: In 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari och den
20 mars 1964 för att utreda frågan om Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting:
Netzén, K. Gösta, landshövding
Expert:
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Represantanter för staden och landstinget:
Ahlkvist, K. Emil, landstingsråd, f. d. riksdagsman
Andrée, Torsten, landstingsman
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
153
K: 23
Riksdagsberättelsen år 1968
Ljungbeck, Carl, kommunalråd
Lundberg, Arne, kommunalråd
Mårtensson, Nils, direktör
Persson, Nils, landstingsman, f. d. riksdagsman
Stenberg, Oscar, direktör
Suppleanter för ovannämnda representanter:
Jönsson, Gösta, överläkare
Jönsson, Hans, landstingsman
Löfgren, N. Sigfrid J., disponent
Lindvall, Harald, kommunalråd
Nilsson, Erik F., agronom, f. d. riksdagsman
Ward, Kurt K. B., chefredaktör
Sekreterare:
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Lokal: Kanslihuset, Stockholm 2, tel. 22 45 00 ankn. 1953. (Eklund)
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett sammanträde,
varjämte överläggningar ägt rum mellan utredningsmannen,
experten och sekreteraren.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1968.
24. 196i års civilbefälhavarutredning (1965: I In 28, 1966: In 20,
1967:In 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 mars 1964 för att
inom inrikesdepartementet (numera inom kommunikationsdepartementet)
biträda med att dels utreda frågan om civilbefälhavarnas befogenheter och
uppgifter i krig, dels överse krigsorganisationen för civilbefälhavare och
länsstyrelser:
Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör, ordförande
Edström, Lennart N., avdelningsdirektör
Hanning, P. Gösta, landssekreterare
Löwenhielm, Fredrik A., överste
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Expert:
Sundelius, Ove R. S., landssekreterare
Sekreterare:
van der Heeg, Nils H., departementssekreterare (t. o. in. den 19 oktober
1967)
Nordbeck, Lennart V., länsassessor (fr. o. m. den 20 oktober 1967)
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, Stockholm 16, tel. växel 22 40 70.
Under tiden november 1966—oktober 1967 har utredningen sammanträtt
15 dagar.
154
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 26
Utredningen har i juni 1967 avgett betänkandet »Civilbefälhavarnas ställning
och uppgifter» (Stencil K 1967: 6).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
25. Bilregister utredningen (1965:1 36, 1966:26, 1967:19)
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1964 för att
verkställa utredning om fordonsregistreringen och därmed sammanhängande
spörsmål:
Swanstein, Stig N. S., landssekreterare
Experter:
Dahlström, Åke, avdelningsdirektör
Edström, Kjell S., överdirektör
Enhagen, Carl-Olof F., avdelningsdirektör
Ferm, Anders J., departementssekreterare
Forss, K. J. Ragnar, förste länsassessor
Gullnäs, S. Ingvar, departementsråd
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Magnusson, N. Åke, byråchef
Palm, Böret, kansliråd
Pernelid, W. Åke E., t f överdirektör
Rällfors, Hans L., ADB-direlctör
Sekreterare:
Rova, O. Eino, organisationsdirektör
Biträdande sekreterare:
Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor
Lokal: Grev Turegatan 38, 4 tr., Stockholm Ö., tel. 63 24 39 (Rova)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 36.
Utredningsmannen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit
tio sammanträden med experterna under sammanlagt 19 sammanträdesdagar.
Studieresa har företagits till Finland.
Utredningen beräknas avlämna principbetänkande under första halvåret
1968.
26. Trafikpolitiska delegationen (1965:1 38, 1966: 28, 1967: 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 att
ingå i en delegation med uppgift att som rådgivande organ inom kommunikationsdepartementet
följa upp genomförandet av det av statsmakterna
beslutade trafikpolitiska reformprogrammet:
Peterson, Lars E., statssekreterare, ordförande
155
K: 26 Riksdagsberättelsen år 1968
Björkman, Folke, redaktör, led. av II kamm. (fr. o. m. den 24 november
1967)
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, led. av II kamm.
Ericsson, Axel K. G., disponent
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Kolare, Gustav C. K., förbundsordförande
Oden, C. Åke, kanslichef
Pettersson, E. J. Helge, förbundsordförande
Sjöberg, E. Arne, direktör
Sterne, Gösta E. V., disponent, led. av II kamm. (fr. o. in. den 24 november
1967)
Sundblad, Lars G., disponent
Thorell, K. Arne B., direktör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Experter:
Kritz, Lars O., fil. lic.
Sjökvist, Stig A. R., ingenjör
Ranhem, Lars H., civilingenjör
Sekreterare:
Appelgren, L. Göran S., departementsråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Appelgren)
Delegationen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tre
sammanträden.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1968.
27. Vägplaneutredningen (1965: I 39, 1966: 29, 1967: 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 april 1964 att verkställa
utredning rörande den översiktliga vägplaneringen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1964):
Skoglund, Gösta T., led. av II kamm., f. d. statsråd, ordförande
Gerentz, Sven T., direktör
Höök, Erik S. V., planeringschef
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd (fr. o. m. den 1 juli 1967)
Nilsson, Erik, överdirektör (t. o. m. den 30 juni 1967)
Tjällgren, Per Olov L., teknisk direktör
Experter:
Dahlberg, A. Bertil, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 30 juni 1967)
Eriksson, Tor E., avdelningsdirektör
Ewerdahl, E. Sune, vägdirektör
156
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 28
Milstam, K. östen, departementssekreterare
Nordqvist, Stig R., professor
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Thunberg, Rörje, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 30 juni 1967)
Sekreterare:
Carlsund, H. Bo, civilekonom
Biträdande sekreterare:
Lindahl, Lars O. H., departementssekreterare
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm Ö, tel. 61 68 29 (Carlsund) och
63 26 58 (exp.)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 39.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden. Vidare har utredningen under två dagar i september månad
1967 företagit en studieresa i Sundsvallsområdet.
Arbetsgruppen för vissa tekniska frågor m. m.
Experter:
Hjelmér, Anders, vägdirektör
Edholm, K. Stig, överingenjör
Granberg, Frank O., avdelningsdirektör
Gustafson, Carl-Erik, överingenjör
Sundbergh, Arne I., förste vägingenjör
Sundström, Helge A., avdelningsdirektör
Torell, Arnold S., direktör
Arbetsgruppen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 30
sammanträden.
Särskilda arbetsgrupper för beredning av vissa frågor rörande trafikledsplanering
och trafikledsbyggande i tätorter och för vissa trafikprognosfrågor
har hållit sammanlagt 21 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
28. Exekutionsväsendets organisationsnämnd
(1965: I In 29, 1966: In 21, 1967: In 18)
Inrättad genom Ivungl. Maj :ts beslut den 29 maj 1964 för rådgivande
och samordnande uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet
och omorganisationen av exekutionsväsendet:
Persson, Carl J. G., rikspolischef, ordförande
Berggren, G. Rune, rättschef, vice ordförande
Brundin, S. A. Torleif (Leif), expeditionschef
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Edström, Kjell S., överdirektör (fr. o. m. den 1 april 1967)
157
K: 28
Riksdag sberättelsen år 1968
Frykholm, Nils O., kronofogde
Grönhagen, Nils-Olof, kommunalråd
Yinde, Pierre L. V., kansliråd (t. o. in. den 31 mars 1967)
Chef för nämndens kansli:
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Experter:
Brissman, B. Hugo, fögderidirektör (t. o. in. den 31 december 1967)
Carlsson, Ulf V., organisationsdirektör (fr. o. m. den 1 februari 1967)
Cederstrand, Jan Erik, kronofogde
Christiernson, Magnus-Christian, länsassessor (avliden den 22 juli 1967)
Dahl, Sonja E. S., byrådirektör
Ehnbom, E. Bertil A., avdelningschef
Ericsson, J. Ingvar, kronofogde (t. o. m. den 31 oktober 1967)
Holmberg, Per Erik, kronodirektör
Jonsson, Mats B., förste landskanslist (t. o. m. den 30 september 1967)
Jungkvist, K. J. Ragnar, kronodirektör
Liedfeld, Sven T., kronokommissarie
Oredsson, Bengt B. L., kronofogde (t. o. m. den 31 december 1967)
Rohlin, Anders O., biträdande kronofogde (fr. o. in. den 1 januari 1967)
Sandberg, K. G. Arnold, landsarkivarie (fr. o. m. den 3 april 1967)
Steffner, Bengt G., kronofogde
Trotzig, Fredrik C. J., avdelningschef
Wedin, Nils A., kronodirektör
Velén, B. Folke A., kronokommissarie
Wieselgren, Sven J. M., kronofogde (t. o. in. den 31 december 1967)
Wigren, John E., landskamrer
Åkeson, J. A. Bruno, kronofogde (t. o. m. den 31 december 1967)
Lokal: Brahegatan 49, Stockholm Ö; tel. 63 19 55 (nämndens kansli).
Enligt kungörelse den 27 november 1964 (nr 848) fullgör nämnden de
uppgifter som ankommer på centralmyndigheten för administration och
förvaltning av exekutionsväsendet. I denna egenskap har nämnden bl. a.
handlagt administrativa och kamerala ärenden angående den lokala exekutionsorganisationens
personal och organisation samt utfärdat föreskrifter
och anvisningar m. in. beträffande den exekutiva verksamheten. Nämnden
har anordnat kurser för föreskriven utbildning av exekutionspersonal och
konferenser i administrativa, kamerala och exekutionsrättsliga frågor för
personal vid kronofogdemyndigheterna samt även på annat sätt bedrivit
rådgivande och vägledande verksamhet för kronofogdemyndigheterna. Organisationsundersökningar
har utförts hos kronofogdemyndigheter. Nämnden
har ombesörjt tryckning, lagerhållning och distribution av vissa av de
blanketter som skall fastställas av nämnden. I samråd med statskontoret
utreder nämnden frågan om införande av automatisk databehandling inom
158
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 30
exekutionsväsendet. Försök med databehandling av vissa arbetsrutiner i
allmänna mål pågår i Stockholms kronofogdedistrikt.
Nämndens verksamhet fortsätter under hela år 1968.
29. Utredning om befordran av farligt gods på väg in. m. (1965:1 43,
1966:32, 1967:24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda frågan om befordran av farligt gods på väg in. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 november 1964):
Mangård, Nils, hovrättsråd, ordförande
Andersson, Torsten C., direktör (t. o. m. den 8 juni 1967)
Fredenmark, Gunnar, direktör (fr. o. m. den 9 juni 1967)
Ericson, Hans E., ombudsman
Gätje, F. Eric N., avdelningsdirektör
Jönsson, Allan, avdelningsdirektör
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Thorell, K. Arne B., direktör
Experter:
Ekberg, K. Gustaf, överingenjör
Helmerson, Bo I. H., direktör
Åberg, G. Bertil, professor
Sekreterare:
Björkman, A. Fredrik M., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Björkman)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 43.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit två
sammanträden. En inom utredningen verksam redaktionskommitté har
under samma tid hållit ett flertal sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
30. 1964 års sjömanslagskommitté (1965: I 44, 1966: 33, 1967: 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1964 för
översyn av sjömanslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1964):
Borggård, Göran R., generaldirektör, ordförande
Grenander, Nils, direktör, jur. dr
Hadrup, Knut E. H., direktör
Thore, Johan S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Wikström, Karl Johan, ombudsman
159
K: 30
Riksdagsberättelsen år 1968
Experter:
Forssblad, N. Douglas, direktör
Karlbjörn, Helge S., förbundsordförande
Sköld, Hans, kansliråd (fr. o. m. den 28 februari 1967)
Sekreterare:
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor
Lokal: Kungsbroplan 2, 1 tr., Stockholm K, tel. 54 39 51
Direktiven för utredningen, se 1964:1 K 44.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju sammanträden
under sammanlagt nio dagar. Härutöver har sammanträden
hållits den 14—15 november 1966 med ordförande och sekreterare i motsvarande
kommittéer i de övriga nordiska länderna samt den 17—19 april
1967 med fulltaliga nordiska kommittéer.
Kommittéarbetet beräknas pågå under år 1968.
31. 196i års sjöarbetstidsutredning (1965: I 45, 1966: 34, 1967: 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 för
översyn av sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober
1964):
Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd
Experter:
Ekberg, Leif, hovrättsassessor
Forssblad, N. Douglas, direktör
Grenander, Nils, direktör, jur dr
Hadrup, Knut E. H., direktör
Karlbjörn, Helge S., förbundsordförande
Thore, Johan S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Wikström, Karl Johan, ombudsman
Sekreterare:
Rittri, Bror S., assessor
Lokal: Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, Göteborg
C, tel. 031/13 72 06 (Rittri)
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 45.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fem
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
32. Länsdemokratiutredningen (1966: Ju 59, 1967: In 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1964
för att utreda frågan om det ömsesidiga beroendet mellan riksstyrelsen
samt kommunal och regional självstyrelse m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
160
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 33
den 21 januari 1965) samt, enligt tilläggsdirektiv den 27 maj 1966, även
frågan om minoritetsrepresentation i kommunernas styrelser och därmed
sammanhängande spörsmål:
Nyström, Per I., landshövding, ordförande
Ahlkvist, K. Emil, landstingsråd, f. d. riksdagsman
Anderson, Carl Albert, direktör, led. av I kamm.
Asp, P. Einar, åkeriägare, led av II kamm.
Hansson, Stig F., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Petersson, Per M., hemmansägare, led. av II kamm.
Rimås, Sigvard T., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Albinsson, Gillis, landstingsdirektör (fr. o. m. den 9 juni 1967)
Back, Pär-Erik, professor (fr. o. m. den 9 juni 1967)
Finnveden, Bengt, sekreterare
Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor
Landström, Sten-Sture, direktör
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Stjernquist, Per, professor
Svanström, Bengt E. G., landssekreterare
Sekreterare:
Esping, Hans G., utredningschef
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Carl-Gustaf E., pol. mag. (t. o. m. den 1 oktober 1967)
Malmsten, Bo, fil. kand.
Lokal: Stora Södergatan 39, Lund, tel. 046/12 84 84
Direktiven för utredningen, se 1966: Ju 59 samt 1967: In 20.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju
sammanträden.
Utredningen beräknas avlämna ett betänkande angående kompetensfördelningen
mellan statliga och kommunala organ under år 1968.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
33. Sjöfartsutredningen (1966: 35, 1967: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1965 för översyn
av sjöfartsverkets organisation och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965):
Malmström, C. Gösta, byråchef, ordförande
Appelgren, L. Göran S., departementsråd
Sjöberg, E. Arne, direktör
Experter:
Grenander, Nils, direktör, jur. dr.
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd
6 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
161
K: 33
Riksdagsberättelsen år 1968
Sekreterare:
Danielsson, Jan P. T., kanslisekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamtal
växel 22 45 00, rikssamtal 23 62 00 (Danielsson)
Direktiven för utredningen, se 1966: K 35.
Utredningen har under tiden november 1965—oktober 1966 hållit 23 sammanträden.
Utredningen har i december 1967 avgett delbetänkandet »Sjöfartsverkets
arbetsuppgifter och organisation» (Stencil K 1967: 10).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
34. Utredning om landstingskommunernas beredskap (1966: In 25, 1967:
In 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1965 för utredning
om landstingskommunernas beredskap (se Post- och Inrikes tidn. den
16 juni 1965):
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör
Sekreterare:
Enander, Olof L., förste byråsekreterare (t. o. m. den 15 juni 1967)
Engström, Carl-Erik F., kapten (fr. o. m. den 13 december 1967)
Lokal: Stockholms läns landsting, Råsundavägen 3, Postfack, Solna 1, tel.
82 03 00
Direktiven för utredningen, se 1966: In 25.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
35. 1965 års småskeppsfartsutredning (1966: 38, 1967: 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1965 för att
verkställa utredning rörande lånefonden för den mindre skeppsfarten:
Rickard, A. Rengt O., sjöfartsråd
Lokal: Sjöfartsstyrelsen, tel. växel 24 65 20
Direktiven för utredningen, se 1966: K 38.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
36. Vägkostnadsutredningen (1966: 41, 1967: 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965 för
att utreda frågan om vägtrafikens kostnadsansvar och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1965):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Dahmén, Erik V. H., professor
Godlund, Sven A. I., professor
Nilsson, Erik, överdirektör (t. o. m. den 30 juni 1967)
162
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 37
Appelgren, L. Göran S., departementsråd (fr. o. in. den 1 juli 1967)
Experter:
Carlsund, H. Bo, civilekonom (fr. o. m. den 21 september 1967)
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Lindhagen, C. Gösta, universitetslektor
Milstam, K. östen, departementssekreterare
Sekreterare:
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00, ankn. 1242 (Öhrn)
Direktiven för utredningen, se 1966: K 41.
Kommittén har under tiden januari—oktober 1967 hållit sju sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
37.Hamnutredningen (1966: 40, 1967: 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1965
för att utreda spörsmålet om det svenska hamnväsendets framtida utformning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1965):
Severin, Erik J., direktör, ordförande
Agrenius, Gösta B., borgarråd
Christoffersen, Torgeir, direktör
Gustafsson, Gunnar B., ombudsman
Hellner, Eskil M., expeditionschef
Lasson, Knut-Inge L., överdirektör
Nordenfalk, S. R. E. Johan, departementsråd
Experter:
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Samuelson, Stig J. E., överingenjör, tillika huvudsekreterare
Gabrielson, Lars, direktör
Biträdande sekreterare:
Wiberg, Ragne, avdelningsdirektör
Arbetsbiträde:
Orrsten, Henning
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm Ö, tel. 63 26 83 (Samuelson)
63 79 76 (Orrsten)
Direktiven för utredningen, se 1966: K 40.
Utredningen har under tiden november 1966—november 1967 hållit åtta
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
163
K: 38
Riksdagsberättelsen år 1968
38. Expertgruppen för att leda ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet
(1966:42, 1967: 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1965
för att genomföra ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet:
Gerhardsson, Gideon, professor, ordförande
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Hedlund, Folke, överingenjör
Larborn, Åke, överingenjör
Persson, Göran A., teknologie licentiat, tillika sekreterare
Svenke, J. Erik K., teknologie licentiat
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Sekreterare:
Persson, Göran A., (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Åslander, N. Olof, civilingenjör (fr. o. in. den 23 oktober 1967)
Lokal: Svenska Arbetsgivareföreningen, S. Blasieholmshamnen 4 A, Box
16120, Stockholm 16, tel. 22 56 00 (Gerhardsson), Statens naturvårdsverk,
Fack, Solna 1, tel. 98 18 00 (Persson och Åslander)
Direktiven för expertgruppen, se 1966: K 42.
Enligt Kungl. Maj :ts nämnda bemyndigande har chefen för kommunikationsdepartementet
uppdragit åt AB Atomenergi att bedriva utvecklingsarbetet
under expertgruppens ledning. Utvecklingsarbetet utförs vid bolagets
anläggningar i Studsvik.
Expertgruppen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tio
sammanträden. Gruppen har den 31 mars 1967 avgett en utredning med
förslag till åtgärder beträffande vevhusgaser samt den 3 november 1967
betänkandet »Dieselavgaser» (Stencil K 1967: 8).
Arbetet beräknas pågå under hela år 1968.
39. Räddningstjänstutredningen (1966: In 29, 1967: In 26)
Tillkallad enligt Kungl. Majts bemyndigande den 3 december 1965 för
att utreda frågan om åtgärder till främjande av räddningsberedskapen vid
olyckstillfällen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1965):
Samuelson, Karl G., landshövding, ordförande
Experter:
Arpstedt, K. Harry, ombudsman
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör (t. o. m. den 18 maj 1967)
Freeman, Lars-Erik A., byråchef (fr. o. m. den 19 maj 1967)
Haeggström, E. M. Åke, sjukvårdsdirektör
Källner, Claes-Göran G., t.f. departementsråd
164
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 41
Lindberg, K. Egon, brandingenjör
Strömdahl, Ingvar F., f. d. riksbrandinspektör
Ågren, Lars O., förste sekreterare
Sekreterare:
Nilsson, Kurt E., lönesekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60,
ankn. 151 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: I In 29.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tolv
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
40. Svävar fartsutredningen (1967:35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda frågor rörande trafik med luftkuddefarkoster (svävare); (se Postoch
Inrikes tidn. den 13 april 1966):
Wilkens, O. Gösta P., borgmästare, ordförande
Uggla, Hans G. O. C:son, konteramiral
Falkemo, Curt C. H., professor
Experter:
Lagerwall, Hans E., lotsdirektör
Weimar, Åke J. H. K., civilingenjör
Sekreterare:
Ligner, Anders V., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens kommittélokaler, Lilla Badhusgatan 4, Göteborg
C, tel. 031/11 49 06 (ordföranden) och 031/13 72 41 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1967: K 35.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fyra
sammanträden. Ordföranden och sekreteraren har i april månad 1967 deltagit
i nordiska överläggningar i Stockholm angående enhetliga sjötrafikregler
i nordiska farvatten.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
41. Utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens område (1967: 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 april 1966 för utredning
om beredskapslagstiftning på luftfartens område:
Isacson, Bertil I., e. rådman
Lokal: Rådhuset, Fack, Stockholm 8, telefon 22 20 60
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
165
K: 42
Riksdagsberättelsen år 1968
42. Svenska sakkunniga inom Nordisk kommitté för trafiksäkerhetsforskning
(NKT) (1967:37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966 att ingå
som svenska ledamöter i ett nordiskt samarbetsorgan för trafiksäkerhetsforskning:
Backman,
Gösta B., kansliråd, ordförande
Hansson, Hans O. G., kanslichef
Expert:
Backlund, Fredrik A. V., fil. lic. (fr. o. in. den 27 november 1967)
Sekreterare:
Berglund, Sten B., t.f. byrådirektör
Lokal: Sveavägen 166, 14 tr., Stockholm Va, tel. 34 77 46
Särskilda direktiv har ej lämnats.
De sakkunniga har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tio
sammanträden varav ett varit gemensamt med kommitténs övriga ledamöter
från Danmark, Finland och Norge. Kommitténs arbete har bedrivits
under svenskt ordförandeskap med inriktning på förberedande planläggning
för integrerad nordisk trafiksäkerhetsforskning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
43. Nordiska kommittén för transportekonomisk forskning (NKTF)
(1967: 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966 att ingå
som svenska ledamöter i ett nordiskt samarbetsorgan för transportekonomisk
forskning:
Godlund, Sven A. I., professor (t. o. in. den 22 november 1967)
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd (fr. o. m. den 23 november 1967)
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm Ö, tel. 63 26 83 (Sekretariat: Transportpkonomisk
institutt, Stasjonsveien 4, Oslo 3).
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sex
sammanträden. Vidare har kommittén anordnat ett nordiskt seminarium
om framtidens transportefterfrågan och prognosmetodik samt en forskarkonferens
om den pågående utvecklingen på sjöfarts- och hamnområdena.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1968.
166
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 46
44. Utredning av vissa frågor rörande icke regelbunden luftfart (1967: 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1966 att vara
svenska ledamöter i en i samverkan mellan trafikdepartementen i Sverige,
Danmark och Norge tillsatt skandinavisk arbetsgrupp för utredning av
vissa frågor rörande icke regelbunden luftfart:
Nordström, Clas G., departementsråd
Söderberg, Henry O. E., byråchef (t. o. in. den 20 april 1967)
Smedman, Gunnar, byrådirektör (fr. o. in. den 21 april 1967)
Sekreterare:
Davidsson, Jan, kanslisekreterare (fr. o. m. den 15 december 1967)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 20 38 15
(Nordström), Luftfartsverket, Fack, Bromma 10, tel. 98 00 20 (Smedman).
Arbetsgruppen har under tiden november 1966— oktober 1967 hållit två
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1968.
45. Utredningen om oljeledningar (1967:40)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1966 för att
utreda behovet av lagstiftning om anläggande och utnyttjande av rörledningar
för transport av olja m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 augusti
1966):
Petrén, G. Otto E., justitieråd
Experter (förordnade den 9 december 1966):
Danielsson, G. Åke D., major
Ekberg, Hans G., departementssekreterare
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Ljungberger, A. Torsten, f. d. fastighetsdirektör
Sekreterare:
Wängberg, Hans-Åke, hovrättsassessor (fr. o. m. den 9 december 1966)
Lokal: Statens Hyresråd, Fack, Stockholm 10, tel. 67 04 70
Direktiven för utredningen, se 1967: K 40
Utredningsmannen och experterna har under tiden november 1966—oktober
1967 sammanträtt två gånger.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
46. Utredning om taxorna i postverkets tidningsrörelse (1967: 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1966 för att — i samarbete
med företrädare för postverket, Svenska tidningsutgivareföreningen
och Fack- och Konsumentpressens Postkommitté — överse avgiftssättningen
inom postverkets tidningsrörelse:
167
K: 46
Riks dag sb er ätt elsen år 1968
Renlund, Gösta R., bankdirektör
Sekreterare:
Bergling, N. Olof, byrådirektör
Lokal: Poststyrelsens kommersiella byrå, Fack, Stockholm 1, tel. 22 65 00
(Bergling)
Direktiv: Kungl. Maj:ts brev till postverket den 29 juni 1966 samt bevillningsutskottets
betänkande 1966: 27.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fyra
sammanträden. En undersökning av tidningarnas spridningsförhållanden
pågår.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
47. Flygtrafikledningskommittén (1967: 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 november 1966
för att utreda flygtrafikledningens organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1966):
Netzén, K. Gösta, landshövding, ordförande
Görs, L. Folke, driftdirektör
Karlsson, J. Gideon, trafikdirektör
Nilsson, Jan H., kansliråd
Wagner, G. F. Wilhelm, överste
Experter:
Olsson, Carl O., civilingenjör (fr. o. m. den 27 december 1966)
Morales, H. Christofer, byrådirektör (fr. o. in. den 5 april 1967)
Sekreterare:
Boström, Bengt, byrådirektör (t. o. m. den 19 juni 1967)
Nordström, Lars-Erik, civilingenjör (fr. o. m. den 9 juni 1967)
Lokal: c/o LUTAB, Nybrogatan 60, Stockholm Ö, tel: 60 30 99, 63 49 28
Direktiven för utredningen, se 1967: K 44.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit åtta
sammanträden, även innefattande studiebesök vid civila och militära trafikledningsorgan.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
48. Utredningen om sjömansregister (1967: 45)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 november 1966 för
att utreda möjligheterna att avveckla den särskilda sjömansregistreringen
m. m.:
Hävermark, K. Gunnar J:son, organisationsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementets kommittélokaler, Munkbron 17,
168
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 50
tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (postadress: Kommunikationsdepartementet,
Fack, Stockholm 2)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
49. Flijgarbetstidsutredningen (1967:46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1966 för
att inga i en skandinavisk kommitté för utredning av den flygande personalens
arbetstider m. m.:
Hjern, Bengt K. L., regeringsråd, ordförande
Jensen, Powel, flygkapten
Jeppson, Jan K. V., ombudsman
Lager, Carl-Gustav, fil. lic.
Leibing, Arne, flygkapten
Nordlander, Carl-Oscar, flygchef
Sekreterare:
Odhammar, J.-E. Ivan, hovrättsfiskal
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58, Stockholm NO,
tel. växel 63 57 60, ankn. 83 (Odhammar)
Direktiven (enligt en promemoria som fogats till statsrådsprotokollet den
9 december 1966):
1. De sakkunniga skall verkställa en utredning rörande behovet av lagstiftning
om flygtider samt flygtjänst och vil operioder för flygande personal
med hänsyn till flygsäkerheten samt framlägga därav föranledda förslag.
2. Utgångspunkten skall vara de normer för flygsäkerhet som finns angivna
i annex 6 till konventionen den 7 december 1944 angående internationell
civil luftfart.
3. De sakkunniga bör pröva om en lagstiftning bör omfatta all slags luftfart
i förvärvssyfte och även pröva i vad mån en lagstiftning bör omfatta
annan luftfart.
4. Möjligheterna att kontrollera efterlevnaden av uppställda regler bör
särskilt beaktas liksom frågan om rättsligt ansvar för överträdelse därav.
Utredningen har t. o. m. oktober 1967 hållit fyra sammanträden. En arbetsgrupp
har sammanträtt under sammanlagt elva dagar. Vissa sakkunniga
och sekreteraren har företagit studieresor till utlandet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
50. 1967 års fiskehamnsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1966 för
översyn av statsbidragsgivningen till fiskehamnar:
Lindskog, Carl P. F., direktör
6f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
169
K: 50
Riksdagsberättelsen år 1968
Expert:
Kreitz, Birger E., förste byråsekreterare
Sekreterare:
Brändström, Carl-Edvard P., kanslisekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00
ankn. 1511 (sekreteraren)
Direktiv (enligt en inom kommunikationsdepartementet upprättad promemoria,
som har fogats till statsrådsprotokollet den 9 december 1966):
Statsbidrag till byggande av fiskehamnar har utgått alltsedan början av
1880-talet. Bidrag utgår numera från det under sjätte huvudtiteln uppförda
anslaget Bidrag till byggande av fiskehamnar m. m. Bidragsverksamheten
har reglerats genom olika kungörelser, den nu gällande från 1948 (nr 525).
Enligt denna kan statsbidrag utgå med högst nio tiondelar av den verkliga
byggnadskostnaden. Då särskilda skäl föreligger kan bidrag utgå med högre
andel. Någon lägsta gräns för statsbidragets storlek föreskrivs inte. Endast
i några få fall bär hittills bidrag utgått med lägre andel än 90 procent av
kostnaden. Häröver har 33 s. k. statliga fiskehamnar byggts uteslutande
med statliga medel.
Antalet fiskehamnar av någon betydelse uppgår i dag till mellan 300 och
400. Därtill kommer ett okänt antal enstaka bryggor, kajer och landningsplatser.
En betydande rationalisering inom fiskerinäringen har skett under
senare år främst genom tillkomsten av större båtar och effektivare redskap.
En viss koncentration av fisket till större hamnar har ägt rum. Fångstvärdet
visar en kraftig ökning under det att antalet fiskare successivt minskat.
Strukturförändringen har inneburit en ökad lönsamhet inom näringen och
bättre inkomster för det rationellt utövade fisket. Ett stort antal fiskare torde
dock alltjämt vara bosatta på platser, som i dag måste anses mindre
lämpliga med hänsyn till såväl fisket som avsättningen av fångsterna.
Utvecklingen mot allt mer rationella fiskemetoder och den utveckling av
förädling och marknadsföring som sker torde motivera en ytterligare koncentration
av fisket till ett mindre antal fiskehamnar. Med ett förhållandevis
litet antal fiskehamnar ökas möjligheterna att göra dessa tillräckligt
stora, djupa och välutrustade. Därigenom främjas strävandena att rationellt
ordna avsättning och tillvaratagande av fångsterna.
För att kunna underlätta den pågående rationaliseringen inom fiskerinäringen
fordras ett mera ändamålsenligt utnyttjande av tillgängliga resurser.
För detta är det angeläget att i fortsättningen i högre grad än nu är
fallet prioritera och differentiera det statliga stödet. För att skapa bättre
underlag för bedömning av lämplig omfattning och inriktning av statens
stöd bör det undersökas vilka platser inom olika kustområden som på längre
sikt har de bästa förutsättningarna som fiskehamnar. I första hand bör
sådana platser väljas där förutsättningar finns för fiskindustri och ett tillräckligt
antal kajplatser. Självfallet bör även utvecklingen i fråga om det
övriga näringslivets lokalisering beaktas.
Frågan om omfattningen och inriktningen samt utformningen av statens
stöd till fiskehamnar bör närmare klarläggas. Det synes lämpligt att detta
sker av en inom kommunikationsdepartementet särskilt tillkallad utredningsman,
till vars förfogande ställs sekreterare och erforderliga experter.
170
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 52
Utredningen har under år 1967 hållit 14 sammanträden samt företagit
sex resor för inspektion av landets fiskehamnar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
51. Utredning ang. frågan om Falsterbokanalens framtida bestånd
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1966 för
att utreda frågan rörande fortsatt drift eller nedläggning av Falsterbokanalen:
Dellby,
Fritz G., avdelningsdirektör
Expert:
Enflo, Olof A., överlantmätare
Lokal: Sjöfarts styrel sen, Fack, Stockholm 27, tel. 08/24 65 20 ank. 145
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1968.
52. Utredningen om vissa ordnings- och säkerhetsföreskrifter för film och
biografer
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 januari 1967 för
översyn av vissa ordnings- och säkerhetsföreskrifter för film och biografer
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1967):
Strömdahl, Ingvar F., f. d. riksbrandinspektör
Expert:
Källner, Claes-Göran G., t. f. departementsråd
Lokal: Norr Mälarstrand 32, Stockholm K, tel. 53 41 55
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet över
inrikesärenden den 13 januari 1967):
Förordningen den 3 juni 1932 (nr 178, ändrad 1947: 747, 1949: 688 och
1961: 561) med vissa bestämmelser angående film och förordningen samma
dag (nr 179, ändrad 1934: 272) med vissa bestämmelser angående biografer
och filmförevisning innehåller främst brandskyddsföreskrifter. Förordningarna
är tillämpliga på film som innehåller nitrocellulosa (lättantändlig
film) och på biografer där sådan film visas. I båda förordningarna finns
bestämmelser om brandteknisk klassindelning av byggnadsdelar.
Förenklingen av byggnadslagstiftningen leder sålunda till att ur de båda
förordningarna bör utmönstras sådana byggnadsbestämmelser som ersätts
eller motsvaras av byggnadsstyrelsens anvisningar.
Sedan en sådan utmönstring skett återstår att pröva i vad mån förordningarnas
övriga bestämmelser alltjämt behövs. Därvid bör undersökas
vilka krav på ordning och säkerhet som behöver uppställas. I samband härmed
bör utredas betydelsen av att väsentligt mindre lättantändlig film
(safety film) under senare år kommit att användas i allt större omfattning.
171
K: 52
Riksdagsberättelsen år 1968
Polisens befattning med rent byggnads- eller brandtekniska frågor bör upphöra.
Behovet av särskild föreståndare för biograf bör omprövas.
Den översyn av gällande föreskrifter som jag sålunda anser nödvändig
bör uppdras åt en särskild utredningsman. Prop. 1966: 124 med förslag till
hotellförordning bör vara vägledande när det gäller principlösningarna av
frågor om behov av kontroll från byggnads-, polis- och brandmyndigheter
m. fl. samt om författningsmaterialets uppdelning mellan å ena sidan byggnadslagstiftningen
och därtill hörande tillämpningsbestämmelser sam.t å
andra sidan specialförfattning av de nuvarande båda förordningarnas typ.
Flera statliga myndigheters verksamhet berörs av utredningen. Utredningsmannen
bör samråda med dessa och med företrädare för film- och biografbranscherna.
Han bör behandla de ytterligare frågor som därvid kan aktualiseras.
I den mån författningsbestämmelser behövs bör utredningsmannen
lägga fram förslag till sådana bestämmelser.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1967 hållit sju sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
53. Motorredskapsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för översyn
av reglerna om motorredskap samt utredning av vissa närliggande
frågor:
Odén, C. Åke, kanslichef, ordförande
Experter:
Bäckström, Bo, intendent
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Norling, Bengt O., förhandlingsombudsman
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor
Thalén, Bo D:son, major
Sekreterare:
Holmquist, Bo, departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00, anlcn. 1271 (Holmquist)
Direktiv (enligt en inom kommunikationsdepartementet upprättad promemoria,
som har fogats till statsrådsprotokollet den 3 mars 1967):
Motorredskapen intar i lagstiftningen — —- -—• »en undantagsställning i
förhållande till andra motordrivna fordon. För motorredskapen gäller inte
något krav på registrering eller besiktning och ingen skatte- eller försäkringsplikt.
Det föreskrivs ingen åldersgräns och fordras inte något bevis på
kompetens för rätt att föra dem. Utrustningsreglerna är knapphändiga och
inte avsedda för det fall fordonen används som dragfordon vare sig när det
gäller fordonet som sådant eller draget fordon. Bestämmelserna om yrkesmässig
trafik är inte i något avseende tillämpliga. Denna undantagsställning
är uppenbarligen föranledd av att man vid tillkomsten av de olika be
-
172
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 53
stämmelserna inte räknade med någon egentlig användning av fordonen
annat än som rena arbetsredskap huvudsakligen inom områden som inte
hänförs till väg i VTF:s mening. Det har inte heller ansetts nödvändigt att
införa regler som begränsar rätten att använda fordonen utanför sådana
områden, trots att klassificeringen beror enbart av det ändamål för vilket
fordonet inrättats och inte förändras av den faktiska användningen.
En betydande teknisk utveckling har lett till att en rad nya typer av arbetsredskap
nu förekommer och till att användningsområdet för sådana
iordon utvidgats i hög grad. Det bär gjorts gällande att utformningen av
nuvarande bestämmelser i viss mån snedvrider denna utveckling. Bl. a.
sägs föreskriften att motorredskap inte får ha en högre konstruktiv hastighet
än 30 km/tim i vissa fall motverka att de mest rationella redskapen
kommer till användning.»---
---»De lättnader i olika hänseenden som gäller för fordon som kan
betecknas som motorredskap har också lett till att de i allt större omfattning
kommit att användas för andra ändamål än dem för vilka de inrättats.
Eftersom det inte finns några garantier för att de är lämpade för trafik på
väg, särskilt om de används med tillkopplat fordon, innebär denna utveckling
allvarliga trafiksäkerhetsrisker. Detta aktualiserar frågan om en revision
av kraven på fordonens beskaffenhet men ger också särskild anledning
till omprövning av frågorna om körkorts-, försäkrings- och skatteplikt.
Därmed är man också inne på frågorna om kontroll över fordonen genom
någon form av registrering och besiktning.
Mot bakgrund av det anförda framstår en total översyn av reglerna om
motorredskap som i hög grad påkallad. Skattefrågan behandlas av bilskatteutredningen
och översynen bör ske i nära samråd med denna utredning.
Också den fråga om ersättningsskyldighet när det gäller skada vid användning
av motorredskap som Transportarbetareförbundet behandlar i sin
framställning bör omfattas av utredningen.
Det är inte möjligt att på detta stadium ange närmare riktlinjer för hur
de olika frågorna bör lösas. Det hela måste ses som ett problemkomplex,
där ställningstagandet i ett avseende måste bero på vilken lösning som
väljs i övrigt.
Den grundläggande frågan blir hur begreppet motorredskap skall bestämmas
och vad som därigenom eller på grund av särskilda regler kommer att
gälla om möjligheterna alt använda sådant fordon på väg i VTF:s mening.
När det gäller begreppsbestämningen bör beaktas att samma definition bör
gälla genomgående i lagstiftningen. Att detta inte är fallet f. n. är uppenbart
otillfredsställande och ägnat att skapa osäkerhet hos dem som har att
i praktiken tillämpa de olika föreskrifterna (jfr NJA 1965 s. 468).
Även om utredningen skulle komma fram till ett förslag som innebär
att motorredskapens användning på väg och rätten att bruka dem som
dragfordon begränsas i hög grad bör inte därmed prövningen av övriga
frågor som här berörts förfalla.
Kraven på någon form av körkort i remissyttrandena över bilförarutredningens
betänkande gällde i allmänhet även för de fall redskapen används
uteslutande på särskilda arbetsplatser. — De av Transportarbetareförbundet
anförda skälen för en skärpning av skadeståndsansvaret för ägare av
tyngre mobila motorredskap har också giltighet även om fordonen inte alls
eller endast i begränsad utsträckning brukas i allmän trafik. Försäkrings
-
173
K: 53
Riksdagsberättelsen år 1968
frågan hänger intimt samman med frågan om skadestånd. Det bör framhållas
att bilskadeutredningens betänkande (SOU 1957: 36) är beroende
på Kungl. Maj :ts prövning. Bl. a. med hänsyn till det arbete på en harrnonisering
av bilansvarighetslagstiftningen i Västeuropa som kommer att inledas
inom Europarådet under 1967 torde emellertid någon lagstiftning på
grundval av betänkandet inte bli aktuell inom den närmaste tiden. Det ersättningssystem
på strikt grund som enligt utredningens förslag skulle ersätta
nu gällande ordning beträffande ersättning för skada i följd av trafik
med motorfordon var avsett att i princip gälla också beträffande skada i
följd av trafik med motorredskap av den typ som avses med förbundets
framställning (grävmaskiner o. d.). Det torde inte finnas skäl att nu överväga
en speciallagstiftning om rent objektivt ansvar i fråga om motorredskapen.
De synpunkter som talar för en reform torde bli tillgodosedda genom
en ordning som innebär att motorredskap blir jämställda med bilar
dvs. blir underkastade bilansvarighetslagens regler om culpaansvar med
omvänd bevisbörda för ägaren och föraren av fordonet i förening med ett
presumtionsansvar på objektiv grund för ägaren i fråga om skada som orsakats
av bristfällighet på fordonet. På motsvarande sätt bör en reform på
försäkringssidan övervägas inom ramen för reglerna om allmän trafikförsäkring
och inte med sikte på ett separat från denna försäkringsform skilt
system. — Utformningen av bestämmelserna om motorredskapens beskaffenhet
från säkerhetssynpunkt blir givetvis beroende av vad som kommer
alt gälla i fråga om deras användning. Mera ingående regler än för närvarande
synes dock under alla förhållanden motiverade. I vilken omfattning
och i vilka former registrering och besiktning bör ske beror av flera olika
faktorer och kan inte bedömas förrän hela problemkomplexet blivit allsidigt
utrett.
De olika frågornas samband med arbetarskyddslagstiftningen bör beaktas
i utredningen.
Inom bilskatteutredningen behandlas också frågan om traktorbeskattningen.
Frågan övervägs med hänsyn till den kostnadsansvarighetsprincip
som enligt riktlinjerna för trafikpolitiken skall tillämpas. I samband härmed
kan det bli påkallat för att frågan skall kunna lösas att den nu gällande
definitionen av begreppet traktor ändras eller att bestämmelser införs
som reglerar rätten att använda traktor för transporter på väg. Också
registreringsfrågan kan bli aktuell i sammanhanget. Det synes lämpligt att
den utredning som nu föreslås överväger också dessa frågor i anslutning
till sin översyn av bestämmelserna om motorredskap. Arbetet bör givetvis
bedrivas i nära samarbete med bilskatteutredningen. Oavsett behovet av en
reform i de nu angivna hänseendena bör utredningen ta upp frågan om bestämmelserna
angående körkort för traktor. Det kan ifrågasättas om dessa
i tillräcklig grad tillgodoser trafiksäkerheten med hänsyn till att trafikbilden
nu är betydligt förändrad jämfört med förhållandena då bestämmelserna
infördes. Utredningen bör också särskilt behandla frågan om upphävande
av den tidigare nämnda kungörelsen den 31 maj 1940 om hänförande
av vissa automobiler till fordonstypen motorredskap. Jordbrukets behov av
traktorer tillgodoses numera så gott som uteslutande genom fabrikstillverkade
fordon som redan från början inrättats för sitt ändamål som dragfordon.
Det bör också framhållas, att moderna bilmotorer arbetar med avsevärt
högre varvtal än de som fanns i bruk vid tiden för kungörelsens till
-
174
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 54
komst. Med föreskrivet utväxlingsförhållande kan ett fordon som är helt
i överensstämmelse med kungörelsens föreskrifter framföras med hastigheter
omkring 60—70 km/tim. Det finns heller ingen bestämmelse i YTF
som hindrar detta.
Utredningen bör vara oförhindrad att undersöka och föreslå åtgärder
också i frågor som inte berörts här men som kan ha samband med utredningsuppdraget
och betydelse för förslagen i övrigt. Vid utredningsarbetet
bör vidare särskilt beaktas att de maleriella reglerna utformas på ett sådant
sätt, att övervakningen av regelsystemet blir så enkel som möjligt.
Utredningen bör hålla kontakt med andra pågående utredningar på närliggande
områden. Det torde föreligga särskild anledning till samråd förutom
med bilskatteutredningen också med bilregisterutredningen och utredningen
om en reformering av körkortsregistret m. m.
Utredningen bör söka bedöma och redovisa de samhällsekonomiska effekterna
av sina förslag med särskilt beaktande av kostnaderna för berörda
företag. Utredningen bör vidare framlägga beräkningar över de kostnader
statsverket åsamkas med anledning av de åtgärder utredningen kan komma
att föreslå. I den mån alternativa lösningar är tänkbara bör kostnaderna
för de olika alternativen redovisas.
Önskemålet om likartade bestämmelser i de nordiska länderna är slutligen
en fråga som bör beaktas i utredningsarbetet.
Utredningen har till och med oktober månad 1967 hållit nio sammanträden,
varav två med en inom utredningen särskilt bildad grupp för behandling
av försäkrings- och skadeståndsjuridiska frågor.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1968.
54. Körkortsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
utreda frågan rörande centralt körkortsregister m. m. och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1967):
Hermansson, Rune, direktör
Experter:
Alpsten, Börje A., departementsråd
Blomquist, Bo G., förste länsassessor
Sahlin, Martin, chefredaktör
Trotzig, Fredrik C. J., avdelningschef
Wahlström, Karl-Erik A., byrådirektör (fr. o. in. den 30 sept. 1967)
Sekreterare:
Raud, Jaan, förste aktuarie
Lokal: Statistiska centralbyrån, Linnégatan 87, Fack, Stockholm 27, tel.
tel. 08/63 05 60 ankn. 147
Direktiv (anförande av statsrådet Olof Palme till statsrådsprotokollet den
3 mars 1967):
175
K: 54
Riksdag sberättelsen år 1968
Vid remissbehandlingen av bilförarutredningens förslag bär ett centralt
körkortsregister mer eller mindre direkt förordats från flera håll. Det betecknas
som eu brist att utredningen byggt sina förslag på manuell registerföring
och att förutsättningarna för ett centralt register inte prövats systemtekniskt.
Krav förs fram på förnyad prövning med sikte på att skapa ett
centralt, dygnsbevakat körkortsregister som är uppbyggt på ADB-system
och integrerat med andra register. Olägenheterna med det nuvarande registreringssystemet
är betydande och ett nytt system bör därför införas.
De invändningar som riktats mot bilförarutredningens förslag är enligt min
mening av sådan tyngd att en ny utredning bör tillsättas för att ytterligare
utreda frågan. Inom statsförvaltningen pågår f. n. på skilda områden undersökningar
rörande centralisering och samordning av registersystem på
ADB-hasis. Jämte frågor rörande omläggning av nuvarande folkbokföringssystem
utreds förutsättningarna för central passregistrering, central fordonsregistrering
samt centralisering av och integration mellan skilda polisiära
register och register förda på kriminalvårdsstyrelsen och kontrollstyrelsen.
Dessa register har i viss utsträckning anknytning till körkortsregistreringen.
Uppenbarligen är läget därför nu från åtskilliga synpunkter
gynnsammare än tidigare för överväganden rörande ett centralt körkortsregister.
Härtill kommer att eu omprövning väntas beträffande länsförvaltningsorganisationen,
inom vilken de nuvarande körkortsregistren förs. Denna
prövning kan komma att i viss mån ändra förutsättningarna för bilförarutredningens
förslag om bibehållen decentraliserad registrering. Oberoende
härav har jag emellertid funnit sådana fördelar med ett centralregister
att jag anser att det hör föredragas framför andra alternativ. Den nya
utredningen bör därför ske med sikte på en lösning med ett centralt körkortsregister.
Det primära kravet på körkortsregistret är att det skall ge möjlighet att
snabbt utröna om en person har körkort och, om så är fallet, i erforderlig
utsträckning lämna uppgifter om registrerade förhållanden. Det är alltså
i första hand polisiära intressen registret skall tillgodose. Registret måste
emellertid självfallet tjäna även andra ändamål. Länsstyrelser, åklagare,
domstolar, trafiksäkerhetsmyndigheter, militära myndigheter, läkare in. fl.
är för sin verksamhet i högre eller lägre grad beroende av uppgifter ur registret.
Även arbetsgivare, yrkesorganisationer och enskilda kan behöva
uppgifter ur registret. Det kan också behöva användas för statistiska ändamål.
Skilda behov av uppgifter ur registret måste vägas mot de åtgärder
som krävs för att tillgodose behoven och kostnaderna därför. I anslutning
till prövningen av vad registret sålunda hör ge upplysning om har utredningen
att överväga bl. a. hur länge uppgifter bör kvarstå i registret. Denna
fråga har ett visst samband med inom trafikmålskommittén pågående utredningsarbete
om att även i vårt land införa ett s. k. point system.
Mot bakgrund av de syften registret skall tjäna har utredningen att bedöma
hur registret bör vara organiserat och hur arbetsrutinerna bör utformas
för att registret smidigt skall kunna förses med uppgifter och snabbt
kunna ge önskade upplysningar. Tänkbara vägar för rapportutväxling mellan
registret och uppgiftslämnande myndigheter bör kartläggas. Därvid bör
beaktas att medverkande myndigheter belastas i minsta möjliga utsträckning
utan att kravet på aktualitet hos registret eftersätts. Vidare bör undersökas
i vilken utsträckning uppgifter skall kunna fås direkt hos det
176
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 54
centrala registret och i vilka hänseenden man måste vända sig till annan
myndighet.
I körkortsregistren görs nu anteckningar om brott och förseelser som
också registreras i polisens, kriminalvårdsstyrelsens och kontrollstyrelsens
register. F. n. pågår arbete på samordnad databehandling inom rättsväsendet.
Körkortsregistret bör på lämpligt sätt samordnas med rättsväsendets
register.
I vilken omfattning ADB-tcknik bör komma till användning bör klarläggas.
Behovet av och möjligheterna till integration med andra register måste
också, som jag nyss antytt, undersökas. Detta förutsätter nära kontakt med
utredningar rörande de centralregistersystem som jag förut nämnt. Integration
med andra register kan föranleda att uppgifter som enligt 73—75 §§
vägtrafikkungörelsen nu skall tas in i registren ej längre behövs eller att
nya uppgifter bör tillkomma.
I körkortsregister antecknas inte brott eller förseelser som begås av person
som inte har körkort. Denna ordning är inte tillfredsställande. Jag behöver
bara erinra om att t. ex. olovlig körning är av betydelse dels vid bedömande
av om körkort skall utfärdas, dels för den straffrättsliga reaktionen
mot den som tidigare gjort sig skyldig till sådan förseelse. Det är f. n.
mer eller mindre en slump om kännedom kan erhållas om sådant förhållande.
Utredningen bör undersöka möjligheterna att i registret införa uppgifter
om olovlig körning och andra brott och förseelser av körkortslösa
som, om de begåtts av någon som har körkort, föranleder anteckning i körkortsregister.
I prop. 1967: 55 föreslås en ändrad indelning av förarbevis, vilken i huvudsak
överensstämmer med föreskrifterna i 1949 års vägtrafikkonvention.
Enligt förslaget skall körkort utfärdas för personbil och lastbil med en totalvikt
av högst 3 500 kg (lätt lastbil), för lastbil med en totalvikt som överstiger
3 500 kg (tung lastbil), för buss och för personbil, lastbil eller buss
med släpfordon vars totalvikt överstiger 750 kg samt för motorcykel och
för traktor. Körkort för buss skall gälla även för övriga fordon, körkort
för tung lastbil för övriga fordon utom buss, körkort för personbil och lätt
lastbil även för motorcykel och traktor och körkort för motorcykel även för
traktor. Den som äger föra buss eller tung lastbil skall utan särskild prövning
äga föra fordon vid yrkesmässig personbefordran och med tillkopplat
släpfordon. Körkort för personbil och lätt lastbil skall enligt förslaget berättiga
till förande av sådant fordon med tillkopplat släpfordon med en
högsta totalvikt av 750 kg eller — under förutsättning att den sammanlagda
totalvikten ej överstiger 3 500 kg — 1 500 kg. Det sistnämnda fallet förutsätter
tillika en särskild regel om förhållandet mellan dragfordonets vikt
och släpfordonets vikt. Denna fråga torde få lösas när ställning tas till betänkandet
»Fordonskombinationer» (SOU 1966:41).
I propositionen uttalas att ställning inte kan tas till tidpunkten för genomförande
av en körkortsreform förrän spörsmålen om körkortsregistrering
och om körkortens utformning lösts.
Enligt 1949 års vägtrafikkonvention skall skilda bevis om rätt att föra
fordon utfärdas på samma blankett, i princip genom påstämpling i särskilda
rutor. Konventionen innehåller i övrigt vissa regler om körkortets utformning.
Bilförarutredningen har inte lagt fram något förslag i detta hänseende.
177
K: 54
Riksdagsberättelsen år 1968
Den nya utredningen bör i hela dess vidd undersöka frågan om körkortets
utformning och framlägga därav föranledda förslag. Utredningen bör
därvid inte utan starka skäl föreslå avvikelse från bestämmelserna i vägtrafikkonventionen,
eftersom sådan avvikelse kan medföra risk att körkortet
inte godtas i annat konventionsland. Utredningen är oförhindrad att föreslå
att uppgifter tas in i körkortet i hänseenden som konventionen inte
reglerar, t. ex. om folkbokföringsnummer. Inte heller möter hinder att körkort
för traktor utfärdas på särskild blankett. Utredningen bör överväga
om anteckning skall kunna ske på körkortet — om ökad kompetens eller
om återkallelse eller annat — eller om i sådana fall körkortet skall bytas
ut mot nytt. Om utredningen stannar för att körkorten skall lamineras torde
utbyte vara att föredra. I denna fråga bör samråd ske med trafikmålskommittén.
Vid sina överväganden om körkortets utformning bör utredningen
söka nå en lösning som så långt möjligt hindrar förfalskning. Utredningen
bör även undersöka vilka villkor som bör uppställas för att få
duplettkörkort. Därvid bör särskilt beaktas att nuvarande regler inte torde
effektivt hindra att duplettkörkort erhålls oaktat originalkörkortet inte
förkommit eller förstörts.
Slutligen bör utredningen även pröva frågan huruvida våra nuvarande
förarbevis bör bytas ut mot nya eller om de skall få finnas kvar vid sidan
av de nya. Den internationella enhetligheten är vid den bedömningen av
stor betydelse men utredningen måste också särskilt beakta de faktiska
möjligheterna till utbyte, vad det kostar i pengar och arbetskraft m. m.
Utredningen bör undersöka om det är praktiskt lämpligt att avgiftsbelägga
uppgifter ur körkortsregistret.
Utredningen bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som ansluter
till de utredningsuppdrag jag angett i det föregående. Självfallet bör
utredningen samråda med myndigheter och andra som kan beröras.
Det är av vikt att utredningens förslag är åtföljda av kostnadsberäkningar.
Utredningens förslag bör åtföljas av författningstext och anvisningar för
registerhantering och övriga arbetsrutiner för körkortsregistret.
Utredningsmannen har under tiden juni—oktober 1967 hållit fyra sammanträden
med experterna.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
55. Utredningen för författningsbestämmelser för ett storlandsting
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 april 1967 för att lägga
fram förslag till författningsbestämmelser för ett storlandsting för Stockholms
stad och Stockholms län:
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Expert:
Boman, Svante V., hovrättsassessor
Lokal: Lilla Badhusgatan 4, Göteborg C, tel. 031/13 72 38 (Borglund och
Boman)
178
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 56
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
7 april 1967):
Enligt beslut den 21 december 1963 av Stockholms stadskollegium och
den 23 januari 1964 av Stockholms läns landstings förvaltningsutskott har
bildats en kommitté bestående av representanter för staden och landstinget
med uppdrag att utreda frågan om att förena staden och länet i ett gemensamt
storlandsting för handhavande av vissa förvaltningsuppgifter. Kommittén,
som har antagit namnet storlandstingskommittén, har i betänkande
avgivet den 16 maj 1966 till stadskollegiet och förvaltningsutskottet lagt
fram ett principförslag till ett sådant samgående.
Den 5 mars 1965 fick kommunalrättskommittén i uppdrag av Kungl.
Maj :t att utreda bl. a. vissa frågor om den landstingskommunala kompetensen
som kunde aktualiseras vid en samverkan i vissa former mellan primärkommun
och landstingskommun. I de direktiv som därvid lämnades
kommittén erinras bl. a. om den utredning som hade påbörjats inom storlandstingskommittén.
Den sakkunnige skall såvitt avser storlandstinget fullfölja kommunalrättskommitténs
uppdrag samt även i övrigt i samverkan med denna kommitté
och storlandstingskommittén lägga fram förslag till författningsbestämmelser
för storlandstinget.
iJtredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
56. Organisationskommittén för AB län
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 med
uppgift att vidtaga de åtgärder som fordras för att den genom sammanläggning
av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län bildade
nya länsstyrelsen skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari
1968:
Nordenstam, B. Allan, landshövding, ordförande
Falk, Gösta A., landssekreterare
Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör
Widmark, G. F. Sam, landssekreterare
Wigren, John E., landskamrer
Experter:
Hultqvist, L. Gösta, landskamrerare
Johansson, A. Erik M., taxeringsdirektör
Sekreterare:
Rönquist, Karl-Axel, förste taxeringsintendent
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., Stockholm 2, tel. 22 45 00 ankn. 1865
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Kommittén har under tiden juni—oktober 1967 hållit elva sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
179
K: 57
Riksdagsberättelsen år 1968
57. Riksnämnden för kommunal beredskap
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 juni 1967 för att handlägga
vissa centrala samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen
:
Sundelin, Åke, generaldirektör, ordförande
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör, vice ordförande
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör
Tengroth, Karl-Erik, direktör
Tottie, Anders V. R., landshövding
Expert:
Edström, Lennart N., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Falkehed, Sven A. L., avdelningsdirektör
Kansli: Civilförsvarsstyrelsen, Jämtlandsgatan 97 (postadress: Fack,
Vällingby 1), tel. växel lokalsamt. 37 26 00, rikssamt. 08/37 26 20
Direktiv (enligt Kungl. Maj :ts beslut den 9 juni 1967) :
Nämnden skall a) följa utvecklingen i stort rörande verksamheten för
planläggning och andra förberedelser enligt lagen om kommunal beredskap,
b) då anledning föreligger därtill göra vederbörande fackmyndigheter uppmärksamma
på behovet av nya eller ändrade anvisningar för nyssnämnda
planläggning och andra förberedelser, c) verka för samordning av fackmyndigheternas
anvisningar, d) efter samråd med berörda myndigheter meddela
behövliga anvisningar av allmän natur, e) efter samråd med berörda
myndigheter meddela länsstyrelserna de råd och anvisningar, som behövs
för att uppnå önskvärd enhetlig handläggning av sådana frågor om den
kommunala beredskapen, varmed länsstyrelserna har att befatta sig, samt
att f) efter länsstyrelsernas hörande före den 1 september varje år till
Kungl. Maj :t avge förslag till framställning hos nästa riksdag om anslag
till bidrag till kostnader för kommunal beredskap.
Nämnden har under tiden juli—oktober 1967 hållit två sammanträden.
Riksnämnden kommer att bestå under år 1968.
Föregångaren till riksnämnden för kommunal beredskap utgjordes av
samordningsdelegationen för kommunal beredskapsplanläggning, vilken
tillsattes i mars 1965 av totalförsvarets chefsnämnd. Delegationen har under
tiden november 1966—juni 1967 hållit sex sammanträden.
180
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 58
58. Kommunalvalskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1967 för utredning
av frågan om ändrade regler för bestämmandet av antalet landstingsmän,
landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för
kommunalvalen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Lindell, Ingvar A., landshövding, ordförande
Dahlberg, K. Ture, ombudsman, led. av I kamm.
Eriksson, John E., f. n. ombudsman, led. av II kamm.
Eriksson, Karl-Erik, lantbrukare, led. av I kamm.
Lothigius, Carl-Wilhelm, direktör, led. av II kamm.
Nyström, Lennart, direktör (fr. o. in. den 22 december 1967)
Wickbom, Sten G., kansliråd (fr. o. m. den 22 december 1967)
Sekreterare:
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Lokal: Sveavägen 13—15, 2 tr., Stockholm C, tel. 10 95 47 (sekreteraren)
Direktiv: (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet
den 15 juni 1967):
Enligt 13 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) bestämmer landstinget
indelningen av landstingskommunen i valkretsar och det antal landstingsmän
som skall väljas. Därvid skall landstinget iaktta bestämmelserna
i 10—12 §§. Enligt dessa bestämmelser skall för varje valkrets utses en
landstingsman och därutöver en landstingsman för varje påbörjat tal av
5 000 invånare. Valkrets skall omfatta en eller flera primärkommuner. Valkretsindelningen
skall med vissa undantag göras så att minst sju landstingsmän
kommer att utses för varje valkrets. Två eller flera kommuner
kan tillsammans utgöra en valkrets endast om högst 13 landstingsmän
kommer att utses för kretsen. Från denna bestämmelse kan göras avvikelse
om särskilda skäl föreligger. På landsbygden skall valkretsindelningen göras
efter domsaga eller tingslag om det är lämpligt. I allmänhet skall valkrets
om möjligt utformas så att den bildar ett sammanhängande område.
Den befolkningsomflyttning som pågår f. n. innebär bl. a. att vissa landstingskommuners
invånarantal ökar mycket kraftigt. Med nuvarande regler
om antalet landstingsmän medför denna utveckling en motsvarande ökning
av landstingsmannens antal. Med anledning härav har satts i fråga om det i
längden är möjligt att undvara regler om begränsning av det antal landstingsmän
som får utses. Frågan blir särskilt aktuell i det fr. o. m. den 1
januari 1968 nybildade Stockholms län.
Sedan den av Stockholms stad och Stockholms läns landsting tillsatta
storlandstingskommittén lagt fram principförslag om att förena staden och
landstingskommunen i ett gemensamt s. k. storlandsting för handhavande
av vissa förvaltningsuppgifter, har jag enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 7 april 1967 samma dag tillkallat en sakkunnig för att i samverkan
med storlandstingskommittén och kommunalrättskommittén lägga fram
förslag till författningsbestämmelser för storlandstinget, varvid frågorna
181
K: 58
Riksdagsberättelsen år 1968
om en reglering av det högsta antal landstingsmän som får utses också
kommer att behandlas. Eftersom reglerna för bestämmandet av antalet
landstingsmän bör utformas så att de i möjligaste mån kan tillämpas generellt,
bör emellertid frågan samtidigt utredas också för landet i övrigt. Jag
förordar därför att särskilda sakkunniga tillkallas för att göra en sådan
utredning.
Regleras det högsta antal landstingsmän som får utses, måste nuvarande
regler för bestämmandet av antalet mandat per valkrets ändras och reglerna
för valkretsindelningen ses över. Också dessa frågor bör utredas i
detta sammanhang. Härvid bör beaktas intresset av att inom varje valkrets
olika meningsriktningar kan bli i skälig utsträckning representerade,
vilket förutsätter ett visst lägsta antal mandat per valkrets. Detta kan tillgodoses
genom att valkretsarna göres tillräckligt stora. Valkretsarna bör
emellertid i princip omfatta områden som från befolkningsmässiga, geografiska
och andra synpunkter utgör naturliga enheter. Med hänsyn härtill
är möjligheterna att vidga valkretsarna begränsade. Det torde därför bli
nödvändigt att överväga särskilda regler för det fall att man vid en proportionell
beräkning inte kommer upp till ett tillräckligt antal mandat i en
i övrigt lämplig valkrets. När det gäller att utforma reglerna för valkretsindelningen
bör vidare iakttas att valkretsarna anpassas till kommunblocken.
Grundlagberedningen har i betänkandet »Partiell författningsreform»
(SOU 1967: 26) lagt fram förslag till ett nytt valsystem för utseende av
ledamöterna i en enkammarriksdag. Enligt förslaget utses alla ledamöterna
genom direkta val. Vid utformningen av valsystemet har tjänat som riktpunkt
att systemet bör ge en mandatfördelning som är rättvisande med
hänsyn till valresultatet i hela landet (riksproportionalitet), att en splittring
på många småpartier dock bör undvikas samt att systemet bör ge en tillfredsställande
regional representation, som är så stabil som möjligt med
hänsyn till kravet på riksproportionalitet.
Kravet på riksproportionalitet tillgodoses i det föreslagna systemet genom
att dels ett antal mandat fördelas mellan partierna inom valkretsarna
— vilka förutsätts tills vidare vara oförändrade — dels ett annat antal
mandat, som är gemensamma för hela landet, används för att utjämna de
avvikelser från riksproportionaliteten som kan uppstå vid fördelningen inom
valkretsarna. Även utjämningsmandaten tilldelas valkretsarna. Spärr mot
småpartier får man i det nya systemet genom att låta bara partier med
minst 4 % av rösterna i hela landet eller — vid fördelning av mandat inom
valkretsarna — 12 % av rösterna i kretsen delta i mandatfördelningen.
F. n. tillämpas samma fördelningsmetod vid val till riksdagens andra
kammare och vid kommunalvalen. Detta innebär att i stort sett ingen annan
skillnad i proportionaliteten vid valen föreligger än den som föranleds av
att valen avser olika stora områden och att valkretsindelningen — i den
mån en sådan indelning gjorts —• är olika. Givetsvis är det av värde att
riksdagsvalen och de kommunala valen på detta sätt ger likvärdiga utslag.
Om proportionaliteten vid riksdagsvalet med det valsystem som grundlagberedningen
har föreslagit kan väntas komma att skilja sig väsentligt från
proportionaliteten vid kommunalvalen bör därför undersökas om en större
likhet går att få till stånd genom en anpassning av valsystemet vid dessa
val till det föreslagna. Detta är dock aktuellt bara när det område valet av
-
182
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 59
ser har delats in i valkretsar. Också dessa frågor bör utredas i detta sammanhang.
Jag förordar att utredningen anförtros samma sakkunniga. Om
de sakkunniga med hänsyn till resultatet av utredningen finner att valsystemet
vid kommunalvalen bör ändras bör de lägga fram förslag till en sådan
ändring.
De sakkunniga bör i sitt arbete särskilt samråda med dels den sakkunnige
som utarbetar förslag till författningsbestämmelser för storlandstinget,
dels kommunalrättskommittén.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
59. Kommittén för barns utemiljö
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda frågor rörande tätortsmiljöns utformning med hänsyn till barns
utomhusverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 21 augusti 1967):
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm., ordförande
William-Olsson, Inger B., fil. lic.
Wohlin, Hans E. O., arkitekt SAR
Sekreterare:
Floderus, Åsel, arkitekt SAR
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Valhallav. 191, Box 27 163,
Stockholm 27, tel. 08/63 56 20
Direktiv: (anförande av statsrådet Palme till statsrådsprotokollet den 30
juni 1967):
Behovet av serviceanläggningar för barn i form av barnstugor m. m. har
accentuerats under senare år och lett till särskilda åtgärder. Vid sidan av
dessa institutioner fordras emellertid utrymmen även för oorganiserad
utomhusverksamhet i anslutning till bostad och bostadsområde. Dessa utrymmen
måste planeras med hänsyn till de olika krav som varje åldersgrupps
aktiviteter ställer t. ex. i fråga om avstånd från bostaden, tillsynsbehov,
trafikavskildhet, ytstorlek, utformning och utrustning. Det är emellertid
nödvändigt att inte bara iordningställa speciella lekytor. Barns utelek
under såväl förskoleåldern som yngre skolåldern karakteriseras bäst som
rörelse. Aktionsradien växer och rörelseschemat ändras med åldern. Barnen
har ett naturligt behov att ofta byta sysselsättning under sin lek och att
även byta lekområde. De rör sig över hela friytan, oberoende av om den
är planerad för det eller ej. Lekutrymmet utgörs sålunda av den totala
friytan i bostadsområdet. Så stor de! av utomhusmiljön som möjligt bör
utformas så att den kan fungera som lekområde samtidigt som den tjänar
andra ändamål. Speciella problem kan uppstå vintertid då trafikmönstret i
bostadsområdena förändras.
Genom utformningen av trafiksystem, friytor och byggnader kan man
eliminera anledningar till konflikter mellan lekande barn och andra persongrupper.
Förskolebarn kan, som redan anförts, inte ta trafikansvar, då
deras trafikförmåga inte är utvecklad. Ett självklart krav på bostadsmiljön
183
K: 59
Riksdagsberättelsen år 1968
bör därför vara att trafikkonflikterna så långt som möjligt elimineras. Genom
en lämplig miljöutformning, t. ex. anordnandet av skilda lekplatser
för äldre och yngre barn, kan man även minska anledningarna till konflikter
mellan olika åldersgrupper. Genom lämplig lokalisering av aktiviteter,
som av många uppfattas som störande, t. ex. bollspel och mopedåkning, bör
man också kunna främja den allmänna trivseln för övriga boende inom
området.
Utredningens huvuduppgift bör vara att lägga fram förslag till anvisningar
för planering och projektering av miljön i våra bostadsområden med hänsyn
till barnens utomhusverksamhet. De sakkunniga torde i sitt arbete kunna
utgå från redan utförda grundläggande utredningar av bl. a. utvecklingspsykologisk
och sociologisk natur i fråga om barnens lek. Anvisningarna
bör vara av rådgivande karaktär och omfatta bakgrundsinformation,
funktionella riktlinjer, preferensnormer, erforderliga tillämpningsråd och
exempel. Särskilda anvisningar bör utformas för de olika planeringssteg på
vilka beslut fattas i frågor som påverkar barns utelek, nämligen översiktsplanering
enligt byggnadslagen för helt samhälle eller stora delar av ett
samhälle, översiktsplanering på lägre nivå för hela bostadsområden, detaljplanering
enligt byggnadslagen samt byggnads- och anläggningsproj ektering.
Vid utformningen av anvisningarna bör hänsyn tas till de särskilda
krav och förutsättningar som föreligger vid bebyggelseenheter av olika storlekar
och med olika hustyper. Hänsyn bör vidare tas till de skilda krav och
förutsättningar som föreligger vid nyexploatering, vid modernisering av
äldre områden och vid stadsförnyelse som företas i ett sammanhang för
större områden eller enstaka kvarter och fastigheter. Miljöns utnyttjande
vid med tiden förändrad åldersstruktur inom bostadsområdet bör beaktas.
I utredningen bör behandlas frågan om en lämplig fördelning av ansvaret
för planering och plangenomförande samt för ordnings- och underhållsfrågor
i olika fall. De kostnadsmässiga aspekterna på den föreslagna standarden
bör studeras och redovisas.
De sakkunniga bör vidare klarlägga vilka åtgärder som erfordras för att
riktlinjerna för ifrågavarande planering skall få önskad effekt. Om ändringar
i byggnadslagen eller byggnadsstadgan erfordras bör förslag till
sådana ändringar utarbetas. Bland de speciella problem som närmare bör
studeras är frågan huruvida den inbördes placeringen av lekplatser, fastighetsentréer,
parkeringsplatser och framkörningsvägar skall regleras i detaljplan
eller göras till del av byggnadslov, samt frågan huruvida en sålunda
bestämd miljöutformning skall kunna ändras utan förnyad prövning.
Det bör också övervägas om villkor i samband med den statliga bostadslångivningen
kan vara ägnade att främja den eftersträvade utvecklingen.
De sakkunniga bör hålla kontakt med den kommitté som tillsatts för
behandling av frågor angående service i bostadsområden. De sakkunniga
bör vara oförhindrade att ta upp även andra än här nämnda frågor som
sammanhänger med barns och ungdoms utomhusverksamhet inom bostadsområden
och som kan aktualiseras under arbetets gång.
Utredningen bör bedrivas skyndsamt. Om det anses lämpligt bör de sakkunniga
först i ett delbetänkande redovisa förslag till anvisningar för utformning
av miljön i nya bostadsområden med hänsyn till barnens utomhusverksamhet.
184
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 60
Kommittén har t. o. m. oktober 1967 hållit två sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
60. Brandförsvarsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 september 1967
för översyn av organisationen för den statliga tillsynen över brandförsvaret
in. in.:
Nilsson, Erik, överdirektör
Expert:
Hultqvist, Swen E. H., riksbrandinspektör (fr. o. in. den 1 november 1967)
Sekreterare:
Lindh, Jörgen E. A., amanuens
Lokal: Kommunikationsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00, ankn. 1653 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1968.
185
Fi: 1
Riksdagsberättelsen år 1968
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Kreditinstitututredningen (1965: I 15, 1966: 12, 1967: 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för
översyn av gränsdragningen mellan olika kreditinstituts verksamhetsområden
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1962):
Dahlström, Lennart E. R., direktör, ordförande
Callans, N. P. Arne, bankdirektör
Hanström, Torsten V., bankinspektör
Lindberger, Lars, t. f. planeringschef
Lindencrona, Alvar, direktör
Lönnqvist, Sven E. V., bankdirektör (t. o. m. den 28 februari 1967)
Svenson, Sven G., direktör
Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör
Torén, Lars Erik H., överinspektör
Åstrand, B. Halvdan, direktör
Expert:
Wallén, Axel O. A., expeditionschef
Sekreterare:
Lindahl, K. Olof R„ lönedirektör
Biträdande sekreterare:
Sanell, P. Åke, departementssekreterare
Zachrisson, Carl-Axel, civilekonom
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 35.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 17 sammanträden.
Utredningen har den 21 december 1967 avgett betänkandet »Samordnad
banklagstiftning» (SOU 1967:64).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredning rörande förundersöknings- och åklagarverksamheten i tullmål
(1965:I 18, 1966:15, 1967: 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1963 för att
utreda förundersöknings- och åklagarverksamheten i tullmål:
Ros, A. K. Erik, f. d. underståthållare
186
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 4
Expert:
Herrlin, Sigvard G. S., byråchef
Sekreterare:
Heden, P. A. Göran, byrådirektör
Utredningsmannen har den 27 februari 1967 avgett promemoria med förslag
rörande förundersöknings- och åklagarverksamheten i tullmål m. in.
(Stencil Fi 1967:5).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. i963 års försäkringsskattekommitté (1965: I 19, 1966: 16, 1967: 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda frågan om förenkling av beskattningsreglerna för försäkringsrörelse
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 11
juli 1963):
Lindquist, Nils G., kammarrättsråd, ordförande
Brundin, Gerdt G., fil. dr., f. d. byråchef
Crabo, Sven G., direktör
Ekestaf, C. Bertil L., direktör
Sandström, Carl Olof, kammarrättsråd
Expert:
Jonsson, Gösta D. V., byråchef
Sekreterare:
Stening, F. Birger, kammarrättsassessor
Biträdande sekreterare:
Berglöf, J. Sigvard C. D:son, kammarrättsfiskal
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fi 28.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fem
sammanträden. En arbetsgrupp inom kommittén har sammanträtt vid ett
flertal tillfällen.
Kommittén har i december 1967 färdigställt betänkandet »Beskattning av
försäkringsanstalter» (Stencil Fi 1967: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Hemslöjdsutredningen (1965: I H 13, 1966: H 11, 1967: H 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1963
för att utreda det fortsatta statliga stödet till hemslöjden och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari 1964):
Elfving, O. Gösta C., landshövding, ordförande
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
von Miinchow, Marianne, inredningsarkitekt
187
Fi: 4 Riksdagsberältelsen år 1968
Svensson, Rosa A. M., led. av II kamm.
Thuresson, Erik O., kansliråd
Expert:
Ljungkvist, Eva M., förste hemslöjdskonsulent
Sekreterare:
Forsselius, F. S. Margareta, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 13.
Utredningen bär under tiden december 1966—augusti 1967 hållit fem
sammanträden.
Utredningen har den 21 augusti 1967 avgett betänkandet »Hemslöjden i
Sverige» (Stencil Fi 1967: 9).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredningen rörande Svenska uppfinnarkontoret (1965: I H 14,
1966: H 12, 1967: H 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1963 för
att utreda frågan om Svenska uppfinnarkontorets fortsatta verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 februari 1964):
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör
Experter:
Bergling, Bror Nils V., direktör
Lindén, K. Elis, direktör
Sekreterare:
van der Heeg, Nils H., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 14.
Utredningen har under tiden december 1966—maj 1967 hållit fem sammanträden.
Utredningen har den 29 maj 1967 avgett betänkandet »Betänkande rörande
Svenska uppfinnarkontoret» (Stencil Fi 1967: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning om finansiella långtidsperspektiv inom samhällsekonomien
(1965: 1 21, 1966: 18, 1967: 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att utreda finansiella långtidsperspektiv inom samhällsekonomien:
Kragh, Börje R. V., professor
Expert:
van der Hoeven, Willem, forskningssekreterare
Sekreterare:
Eiiasson, K. Gunnar, fil. lic.
188
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 8
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fi 21.
Utredningen har den 25 januari 1967 avgett betänkandet »Finansiella långtidsperspektiv»
(SOU 1967: 6).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på ädelmetallarbeten
m. m. (1965: I 28, 1966:24, 1967:23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1964 för
översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på ädelmetallarbeten m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1964):
Schultz, J. Allan S., byråchef
Sekreterare:
Larsson, L. Urban, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fi 28.
Utredningen har den 15 mars 1967 avgett betänkandet »Om kontroll av
ädelmetallarbeten» (Stencil Fi 1967: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredningen angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter
(1966:27, 1967:25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 januari 1965 för
att överse allmänna skatteberedningens förslag angående socialförsäkringsavgifter
och indirekt beskattning samt därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Lundell, Sture V., regeringsråd
Experter:
Jungefors, Stig L. S., lagman
Fridolin, Hans R., departementsråd
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Hamdahl, Bengt O., regeringsråd
Brandt, Erik R., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Helmers, Dag, docent
Stening, F. Birger, kammarrättsassessor
Skogsberg, P. Gösta, t. f. avdelningschef
Svenner, F. Jan P., taxeringsintendent (fr. o. m. den 31 mars 1967)
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 40
sammanträden.
Utredningen har den 16 oktober 1967 avgett betänkande angående indirekta
skatter och socialförsäkringsavgifter (Stencil Fi 1967: 10).
Uppdraget är därmed slutfört.
189
Fi: 9
Riksdagsberuttelsen år 1068
9. Ranstadsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 för
att utreda de ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningarna för fortsatt
verksamhet vid Ranstadsverket:
önnesjö, Karl Erik A., direktör
Sekreterare:
Isaksson, L. Bruno, departementssekreterare (fr. o. in. den 19 september
1967)
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Den sakkunnige har den 30 november 1967 avgett betänkandet »Ranstadsutredningen»
(Stencil Fi 1967: 14).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
10. Markdelegationen (1965: I K 11, 1966: Iv 10, 1967: K 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att
ingå i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar
med Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande
byggnads- och markfrågor samt komma in med de förslag som förhandlingarna
kan föranleda:
Johansson, J. Henry, kanslichef, f. d. överlantmätare
Larsson, Sixten, generaldirektör
Mårdh, Gustaf Adolf, byggnadsråd (avliden den 12 januari 1967)
Renlund, R. Gösta, bankdirektör
Experter:
Elghufvud, E. Gösta, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 mars 1967)
Stagg, A. Ivan E., byrådirektör
Zickerman, Björn H., överstelöjtnant (t. o. in. den 13 september 1967)
Sekreterare:
Arrhenius, Karl G. H., kanslichef
Biträdande sekreterare:
Elofsson, Axel F., byrådirektör
Lokal: Blasieholmstorg 11 G, Stockholm C, tel. 10 55 91,11 46 88, 10 38 04
Direktiven för delegationen, se 1957:1 K 30. Kungl. Maj :t har den 23
april 1964 förklarat att delegationens uppdrag också skall innefatta uppgiften
att företräda staten vid förhandlingar om upplåtelser av mark på
Järvafältet till Stockholms stad och vissa andra kommuner. Den 12 mars
1965 har Kungl. Maj :t lämnat delegationen vissa direktiv i anslutning till
sistnämnda uppdrag.
190
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 12
Delegationen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 25
sammanträden. Dessutom har fortlöpande överläggningar ägt rum med
experter och expertorgan hos kommunerna.
Delegationen har för Kungl. Maj :ts prövning överlämnat avtal som träffats
med Sundbybergs stad och Sollentuna köping den 28 februari resp. den
31 mars 1967 om slutlig överlåtelse av vissa delar av Järvafältet inom ramen
för det av Kungl. Maj :t den 16 juni 1966 godkända avtalet om försäljning
av mark på Järvafältet till vissa kommuner, det s. k. huvudavtalet.
De slutliga överlåtelserna har därefter godkänts av Kungl. Maj :t. Med
Stockholms stad har delegationen haft fortlöpande överläggningar angående
vissa markbyten m. m. främst i innerstaden. Förhandlingar har också förts
med enskilda om förvärv av vissa fastigheter i innerstaden.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
11. Utredningen om universitetens egendomsfförvaltning (1965: I 5,
1966: 3, 1967:6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 för utredning
rörande universitetens egendomsförvaltning m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Resare, Bengt C. M., departementsråd
Welinder, P. E. Carsten, professor
Experter:
Uhlin, Karl-Erik, byråchef
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 september 1967)
Langborn, Nils E., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 27 november 1967)
Sekreterare:
Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör
Lokal: Riksarkivet, Box 2024, Stockholm 2, tel. 20 41 92
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 37.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
12. Uppbördsutredningen (1965: I 8, 1966: 5, 1967: 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för utredning
av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 september
1959):
Reuterswärd, Erik A. P., rättschef, ordförande
Ehnbom, E. Bertil A., avdelningschef
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
191
Fi: 12
Riksdagsberättelsen år 1968
Åhström, Gustaf O., f. d. länsassessor
Expert:
Öberg, B. Axel, rådman
Sekreterare:
Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör
Lokal: Skattehuset, Götgatan 76 (sekr.), tel. lokalsamt. växel 24 15 00,
rikssamt. växel 24 18 00
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 41.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fem
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
13. Företagsskatteutredningen (1965: I 9, 1966: 6, 1967: 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1960 för utredning
av frågan om den framtida utformningen av företagsbeskattningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 juni 1960):
Hedborg, Gustaf T., kammarrättspresident, ordförande
Crabo, Sven G., direktör
Ekström, Tord A., fil. kand.
Henrikson, G. Arne, direktör
Jungefors, Stig L. S., lagman
Kristersson, Helge, fil. dr.
Lundell, Sture V., regeringsråd
Lyberg, Bengt, direktör
Nilsson, B. Axel O., direktör
Nilsson, Robert, civilekonom
Svensson, Stig R., direktör
Experter:
Bergqvist, Ernst G., direktör
Eckersten, Ivan E., statssekreterare
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Faxén, Karl-Olof, docent
Fridolin, Hans R., departementsråd
Helmers, Dag, docent
Lindberger, Lars, t. f. planeringschef
Reuterswärd, Erik A. P., rättschef
Söderberg, Erik A. R., direktör
Sekreterare:
Rosén, Jan-Erik A., länsassessor
Gustafson, G. Arne, assessor
Lokal: Munkbron 17, n. b. (postadress: Finansdepartementet, Fack,
192
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 15
Stockholm 2), tel. 20 42 61 (Hedborg), 20 42 45 (Rosén) och 20 42 54 (Gustafson)
Direktiven
för utredningen, se 1961: I Fi 36.
Arbetet har under tiden november 1966—oktober 1967 väsentligen bedrivits
inom en expertgrupp. Med denna har hållits omkring 20 sammanträden.
Utredningen beräknas i början av år 1968 avge betänkande angående
ändrade avskrivningsregler m. m. beträffande fast egendom.
14. 1961 års fastighetstaxeringsutredning (1965:1 10, 1966: 7, 1967: 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 för översyn
av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering, m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1961):
Svensson, Sven V., landskamrerare, ordförande
Andersson, A. Sigvard, föreståndare
Broström, Rolf T., landskamrerare
Sekreterare:
Egardt, Knut, länsassessor
Lokal: Länsstyrelsen, Halmstad, tel. 035/11 83 20
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 32.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
15. Koncentrationsutredningen (1965: I 12, 1966: 9, 1967: 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1961
för utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen i det
privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december 1961):
Arvidsson, Guy N. A., professor, ordförande
Faxén, Karl-Olof, docent
Hagnell, Hans, fil. lic., led. av II kamm.
Lindberger, Lars, t. f. planeringschef
Olsson, K. Helmer, generaldirektör
Tidefelt, J. Sune, ombudsman
Experter:
Arvidsson, Marianne E., fil. kand.
Carling, Alf G., fil. lic.
Gustafsson, Stig G. V., docent
Johansson, K. Göran, pol. mag. (fr. o. m. den 9 juni 1967)
Lindgren, J. Gunnar, universitetslektor
Pettersson, N. Lennart, fil. kand.
7 Bihcing till riksdagens protokoll 1968. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
193
Fi: 15
Riksdagsberättelsen år 1968
Ribrant, Gunnar C. H., fil. mag.
Wikström, Solveig R., ekon. lic.
Sekreterare:
Hagström, Tony G., departementssekreterare (fr. o. m. den 9 juni 1967)
Hjorth, Lars E. A., kanslisekreterare (fr. o. in. den 27 november 1967)
Isacsson, Göthe I. G., kanslisekreterare (fr. o. m. den 27 november 1967)
Johansson, K. Göran, pol. mag. (t. o. m. den 8 juni 1967)
Riträdande sekreterare:
Hagström, Tony G., departementssekreterare (t. o. m. den 8 juni 1967)
Sundström, Monica E., departementssekreterare
Lokal: Rosenlundsgatan 3 R, 3 tr. (postadress: Finansdepartementet,
Fack, Stockholm 2), tel. 68 32 27, 68 57 49 (Hagström), 69 75 27 (Johansson)
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 37.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1968.
16. Affärsverksutredningen (1965: I 13, 1966: 10, 1967: 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961
för utredning rörande riktlinjerna för affärsverkens pris- och taxepolitik
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 januari 1962):
Grafström, Erik O. H., generaldirektör, ordförande
Rlennow, O. Ingemar, bankdirektör
Sjöberg, E. Arne, direktör
Sjönander, Ro Jonas, budgetchef
öhrström, Iv. Lennart, direktör
Experter:
Ekdahl, Sven V. R., ekonomidirektör
Hasslev, Nils-Olov F., departementsråd
Sundin, Rertil O. H., avdelningsdirektör
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Säfström, Stig O., revisionsdirektör
Sekreterare:
Fornstad, Rengt F., civilekonom
Riträdande sekreterare:
Nordenfalk, S. R. E. Johan, departementsråd
Malmström, Gunnar E., jur. stud. (fr. o. m. den 6 juli 1967)
Karlsson, Bengt Olof, departementssekreterare (fr. o. m. den 20 juli 1967)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 32.
194
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 18
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sex
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
17. Utredningen om metrologiska enheter (1965:1 14, 1966:11, 1967:12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för översyn
av gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1962):
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler, ordförande
Edstrand, Karl-Ingemar, departementsråd
Åhström, N. Åke A., hovrättsråd
Experter:
Laurell, Karl Fredrik, avdelningsdirektör
Malmgren, Kurt K.-G., t. f. kansliråd
Neymark, Marit H. E., laboratoriechef
Rudberg, Erik G., professor
Sekreterare:
Personne, Jon M., byrådirektör
Lokal: Storltyrkobrinken 131, Stockholm G, tel. 10 32 65 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 34.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 20 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
18. 1963 års utredning rörande underhållet av statliga fastigheter
(1965:I 16, 1966:13, 1967: 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att i fråga om statens allmänna fastighetsfond utreda principerna för beräkning
av kostnaderna för underhållet av de till de olika delfonderna hörande
byggnaderna — varvid även bör övervägas, vilka olika fastighetskostnader
som lämpligen bör hänföras till utgifter på fastighetsfondens stat
och vilka som bör bestridas av nyttjande myndigheter m. fl. — samt rörande
gränsdragningen mellan arbeten, som skall hänföras till ordinarie underhåll
och sådana, som avser iståndsättningsåtgärder eller är att hänföra
till investeringar m. m.:
Mårdh, Gustaf Adolf, byggnadsråd (avliden den 12 januari 1967)
Expert:
Enquist, N. Torsten L., byrådirektör
Sekreterare:
Duke, Karl Erik Å., revisionsdirektör
195
Fi: 18
Riksdagsberättelsen år 1968
Lokal: Riksrevisionsverket, Primusgatan 20, Stockholm K, tel. växel
54 15 80 (sekr.)
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
19. Aktiefondsutredningen (1965:1 17, 1966:14, 1967:15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 februari 1963 för
utredning rörande vissa former av handeln med värdepapper samt översyn
av bestämmelserna angående stämpelavgift för fondpapper:
Martenius, Åke B. A., regeringsråd, ordförande
Dinkelspiel, Max, fondhandlare
Oredsson, S. Malte, generaldirektör
Strömberg, Sven J. M., direktör, f. d. regeringsråd
Wernlund, Stig A., kansliråd
Sekreterare:
Ihrfelt, Per F., hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Warholm, M. Birgit, departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fi 26.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tio
sammanträden. Dessutom har mindre arbetsgrupper inom kommittén sammanträtt
vid skilda tillfällen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
20. 196k års geologiutredning (1965:1 H 15, 1966: H 13, 1967: H 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1964 för
att utreda den geologiska karteringen och prospekteringen:
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Hörmander, H. Olof, överingenjör (t. o. m. den 12 maj 1967)
Kautsky, Gunnar F. H., byråchef
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Experter:
Fromm, Erik G., avdelningsdirektör
Sarap, Hans, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Lemne, Lars G., fil. dr.
Biträdande sekreterare:
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare
196
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 21
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7, tel.
21 66 80 (sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, Stockholm
2
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 15.
Utredningen liar under tiden december 1966—oktober 1967 hållit elva
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
21. Energikommittén (1965: I H 18, 1966: H 16, 1967: H 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1964 för
alt utreda vissa energifrågor (se Post -och Inrikes tidn. den 3 augusti
1964):
Håkansson, Hans E. V., departementsråd, ordförande
Aler, Bo A. A., fil. lic.
Blomquist, Carl-Erik O., direktör
Norrby, Jonas V., planeringsdirektör
Ståhl, Ingemar O. L., kansliråd
Experter:
Askerlund, A. Rune, byrådirektör
Groop, Sven P., civilingenjör
Hanson, Lars H., civilingenjör
Holmin, Nils, civilingenjör
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
Lingstrand, Lars E., civilingenjör
Lundmark, Nils A. J., byrådirektör
Lönnqvist, Å. Sven G., byråchef
Selin, S. Torsten, byrådirektör, tillika sekreterare
Sterne, Bengt G., direktör
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Biträdande sekreterare:
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 18.
Kommittén har under tiden december 1966—november 1967 hållit fem
sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper
inom kommittén.
Kommittén offentliggjorde i september 1967 rapporten »Sveriges energiförsörjning
1955—1985» (Stencil Fi 1967: 8).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
197
Fi: 22
Iiiksdagsberättelsen år 1968
22. Skogsskattekommittén (1965: I 24, 1966: 20, 1967: 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för översyn
av bestämmelserna rörande skogsbeskattningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 juni 1964):
Björne, F. Hilding, f. d. regeringsråd, ordförande
Svensson, Sven V., landskamrerare
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Expert, tillika sekreterare:
Thorselius, Ulf T., kansliråd
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för kommittén, se 1965:1 Fi 24.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett flertal
gruppsammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
23. Fondbgråutredningen (1965: I 25, 1966: 21, 1967: 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter som nu
ankommer på statskontorets fondbyrå:
Ivarsson, Sven-Ivar, ekonomidirektör
Experter:
Kull, Börje, byråchef
Nordström, Lennart W., organisationsdirektör
Säfström, Stig O., revisionsdirektör
Sekreterare:
Duke, Karl Erik Å., revisionsdirektör
Lokal: Riksrevisionsverket, Primusgatan 20, Stockholm K, tel. växel
54 15 80
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har samband med ett utvecklingsarbete inom riksrevisionsverket
som syftar till centralisering av statsmyndigheternas kamerala verksamhet
till större redovisningsenheter (prop. 1967: 79, SU 82, rskr 194).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
24. Utredningen om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i
fartygsinteckning av vissa fondmedel (1965: I 26, 1966: 22, 1967: 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
att utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning
av fondmedel, som avses i 274 § lagen om försäkringsrö
-
198
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 26
relse och 19 § lagen om understödsföreningar, samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1964):
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Sekreterare:
Reuterskiöld, Bo H. C., byrådirektör
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Stockholm G, tel. växel
22 36 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1968.
25. Sakkunnig för översyn av lagen om understödsföreningar (1965:1 27,
1966: 23, 1967:22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
översyn av lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar huvudsakligen
med utgångspunkt från de synpunkter som har upptagits i en
av försäkringsinspektionen med skrivelse den 1 juli 1964 till finansdepartementet
överlämnad promemoria (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1964):
Wallén, Axel O. A., expeditionschef
Experter:
Wenner, Brita M., avdelningsdirektör
Bergsmark, Henry R., direktör
Brink, O. J. Thage, direktör
Carlson, C. G. Torsten, aktuarie (fr. o. m. den 28 augusti 1967)
Sekreterare:
Jermsten, Per L., hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, St. Nygatan 2 AIV, Stockholm 2, tel. växel
23 66 60
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Den sakkunnige har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sex
sammanträden med experterna.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under våren 1968.
26. Industriforskningsiitredningen (1966: H 18, 1967: H 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1964 för
att utreda organisation av och statligt stöd åt industriell teknisk forskning
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1965):
Renlund, R. Gösta, direktör, f. d. generaldirektör, ordförande
Brynielsson, Harry A. B., direktör
199
Fi: 26
Riksdagsberättelsen år 1968
Gralén, Nils G. J., professor
Malmström, Sven, direktör
Experter:
Engqvist, Iv. E. Börje, lönedirektör
Kalén, Olof, lönedirektör
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Sekreterare:
Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör (fr. o. in. den 1 februari 1967)
Hultqvist, E. M. Göran, fil. mag.
Norström, Carl C., departementssekreterare (fr. o. in. den 14 mars 1967)
Biträdande sekreterare:
Engström, Odd E. L., kanslisekreterare (fr. o. in. den 30 juni 1967)
Lokal: Finansdepartementet, tel. 21 63 29 (Carlsson), 21 63 97 (Hultqvist)
Direktiven
för utredningen, se 1966: H 18.
Utredningen har under tiden december 1966—november 1967 sammanträtt
under 16 dagar.
Utredningen har träffat avtal, vilka sedermera har godkänts av Kungl.
Maj :t, med Stiftelsen Svensk träforskning, Stiftelsen Svensk textilforskning,
Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning, Stiftelsen Svensk konserveringsforskning
och Stiftelsen Svensk optikforskning om provisorisk förlängning
för tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968 av avtalen om driften
av Svenska träforskningsinstitutet, Svenska textilforskningsinstitutet, Institutet
för metallforskning, Svenska institutet för konserveringsforskning
och Institutet för optisk forskning.
Utredningen har den 28 november 1967 avgett delbetänkandet »Branschforskning
och forskningsstationer» (Stencil Fi 1967: 11) jämte bihang »Industrins
attityd till statligt forskningsstöd, en enkät» (Stencil Fi 1967: 12).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
27. Familjeskatteberedningen (1966: 26, 1967: 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 januari 1965 för
att överse familjebeskattningen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Reuterswärd, Erik A. P., rättschef
Experter:
Björne, B. Gunnar, t. f. kammarrättsassessor
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.
Mutén, Leif I., professor
Nettelbrandt, A. Cecilia, fru, led. av II kamm.
200
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 29
Sandlund, Maj-Britt L., byrådirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Beredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 16 plenarsammanträden.
Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med en
arbetsgrupp inom beredningen.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
28. Utredningen om definitiv källskatt (1966: 28, 1967: 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att utreda frågan om att införa en definitiv källskatt samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Hedborg, Gustaf T., kammarrättspresident
Experter:
Arnklint, Helmer S. E., byrådirektör
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Ekman, S. Gösta, departementsråd
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av II kamm.
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Gustafson, G. Arne, assessor
Lokal: Munkbron 17, n.b. (postadress: Finansdepartementet, Fack, Stockholm
2), tel. 20 42 61 (Hedborg) och 20 42 54 (Gustafson)
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 28 samt skattesystemutredningens
direktiv 1961: I Fi 36.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
29. Bilskatteutredningen (1966: 29, 1967: 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att överse vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 april 1965):
Hörj el, Nils J., generaldirektör, ordförande
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor
Björkman, Folke, redaktör, led. av II kamm.
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, led. av II kamm.
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av I kamm.
7-f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
201
Fi: 29
Riksdagsberättelsen år 1968
Palm, Böret, kansliråd
Sterne, Gösta E. V., disponent, led. av II kamm.
Experter:
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Jansson, Jan Owen, civilekonom (fr. o. m. den 2 oktober 1967)
Milstam, K. Östen, departementssekreterare
Odén, C. Åke, kanslichef (fr. o. in. den 2 oktober 1967)
Thulin, Einar E:son, byråchef
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Sekreterare:
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning i Malmö, Citadellsvägen
17, Malmö G, tel. växel 040/749 50
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 29.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden. Dessutom har ett arbetsutskott inom utredningen sammanträtt
sex gånger.
Utredningen har i augusti 1967 avgett betänkandet »Kompensation i
vissa fall för bensinskatt som utgår vid användande av motorsåg och snöskoter»
(SOU 1967:34).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
30. Obligationsteknikkommittén (1966:31, 1967:28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att utreda frågan om rationalisering av svensk obligationsteknik (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 februari 1965):
Ringström, K. Georg, riksgäldsdirektör, ordförande
Dahlström, Lennart E. R., direktör
Forssberg, Gunnar E., direktör
Haraldsson, Harald, bankokommissarie
Hägerstedt, Sven E., bankdirektör
Johnselius, Ingvar M., byråchef
Lönnqvist, Birger C., bankdirektör
Experter:
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Hessler, S. Henrik, professor
Stern, Torkel E., bankdirektör
Sekreterare:
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
Malmö C., tel. 040/782 50
202
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 32
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 31.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tio
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
31. Statens Järvafältsdelegation (1966: K 37, 1967: K 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 mars 1965 för
att upprätta en översiktlig dispositionsplan för de delar av Järvafältet som
avses reserverade för statliga ändamål:
Lindmark, A. Lars G., generaldirektör, ordförande
Hasslev, Nils-Olov F., departementsråd
Högsell, Sven-Olof G., kansliråd
Johansson, J. Henry, kanslichef
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Expert:
Nord, B. Ingemar, avdelningschef
Sekreterare:
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef
Biträdande sekreterare:
Järmark, Bo L., departementssekreterare
Lokal: Primusgatan 20, Fack, Stockholm 34, tel. 54 15 80.
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Delegationen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden. En expertgrupp inom delegationen har slutfört en principutredning
rörande projektet Teknisk institutionsstad.
Delegationen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1968.
32. Tullagstiftningskommittén (1966: 32, 1967: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 mars 1965 för
översyn av bestämmelserna om tullklarering och tullkontroll samt därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1965):
Fahlander, Vidar M. J., f. d. generaltulldirektör, ordförande
Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef
Blom, S. T. Lennart, direktör
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Hartler, Hans M. S., byråchef
Nyström, Holger R. B., direktör
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Experter:
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor
Bose, Curt E., direktör
203
Fi: 32
Riksdagsberättelsen år 1968
Brindner, Per E., direktör
Kristensson, Bengt A., direktörsassistent
Linder, Helge, hanindirektör
Myrsten, J. Lennart, bitr. utrikesråd
Nyrén, Bengt, direktör
Olsson, N. Bertil, direktör
Wennergren, C. Bertil O., kanslichef
Åkerlund, K. A. Lars, direktör
Sekreterare:
Jansson, N. Lennart, regeringsrättssekreterare
Biträdande sekreterare:
Erixon, Ragnar W., t. f. byrådirektör
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, Stockholm 2, tel. 24 00 00
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 32.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit åtta
sammanträden. Dessutom har kommittén företagit en studieresa till Köpenhamn.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
33. Alkoholpolitiska utredningen (1966:33, 1967:30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för
översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken:
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, led. av II kamm., ordförande
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.
Boo, Karl G. H., assistent, led. av II kamm.
Burman, Olof, direktör
Erbacke, K. Gunnar, direktör
From, J. Gideon, bankkamrer, led. av II kamm.
Hermansson, Rune, f. d. statsråd, direktör (fr. o. m. den 4 januari 1967)
Hillbo, Arne O., byråchef
Jungefors, Stig L. S., lagman
Wennerfors, Alf A:son, studierektor, led. av II kamm.
Experter:
Jonsson, K. Erland, docent
Collett, John P. E., byrådirektör
Ragnarsson, Lennart, intendent
Sundgren, Lars J., lektor
Sekreterare:
Larsson, Karl Gotthard, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent
204
Kommittéer: Finansdepartementet FJ. 35
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 69 13 60
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit elva
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
34. Skat testraff lagat redningen (1966: 34, 1967: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1965 för
översyn av skattestrafflagstiftningen och därmed jämförlig lagstiftning (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 februari 1966):
Jungefors, Stig L. S., lagman, ordförande
Alexanderson, K. Erik, häradshövding, led. av I kamm.
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av II kamm.
Johansson, A. Erik M., taxeringsdirektör
Thornstedt, Hans G., professor
Experter:
Asplund, G. Lennart, chefsåklagare
Järnbrink, Hans G., avdelningschef
Thelander, N. Erik, avdelningsdirektör
Lidbom, Carl G., t. f. rättschef
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsassessor
Gunnarsson, Sven, departementssekreterare (fr. o. m. den 9 februari 1967)
Engman, James, redaktör (fr. o. m. den 4 april 1967)
Sekreterare:
Nordenadler, Anders, hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens organisationsavdelning, Munkbron 17111,
Stockholm C, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 samt
20 42 43 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: Fi 34.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 16 sammanträden.
Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med olika arbetsgruppen
inom utredningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
35. 1966 års atomenergiutredning (1967: H 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 för
att utreda statens fortsatta insatser på atomenergiområdet m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 februari 1966):
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Hulthén, Lamek, professor
205
Fi: 35
Riksdagsberättelsen år 1968
Lyberg, Bengt, direktör
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
Expert:
Skoginar, L. Gunnar, fil. lic.
Sekreterare:
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1967: H 19.
Utredningen har under tiden december 1966—november 1967 hållit 15
sammanträden.
Utredningen har i november 1967 offentliggjort en promemoria om Studsviks
forskningsstation.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
36. Fondbörsutredningen (1967: 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 februari 1966 för
översyn av börslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari
1966):
Wulff, Kurt E., generaldirektör, ordförande
Algott, Stig A., börschef
Aronson, S. Albert, direktör
Callans, N. P. Arne, bankdirektör (t. o. m. den 22 januari 1967)
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Eklöf, Kurt G. A., bankokommissarie (fr. o. m. den 23 januari 1967)
Hessler, S. Henrik, professor
Langenskiöld, Carl G. L., friherre, direktör
Philipson, P. Göran, direktör
Wahlgren, E. Göran, t. f. departementsråd
Wikander, Sten J. O., bankdirektör
Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd
Experter:
Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor
Johnselius, Ingvar M., byråchef
Loheman, Arne, hovrättsråd (fr. o. m. den 14 april 1967)
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor
Sekreterare:
Stern, Torkel E., bankdirektör
Lokal: Bankinspektionen, Drottninggatan 50—52, Box 40024, Stockholm
40, tel. växel 24 21 20 (ordf.) och Skandinaviska Banken, Sergels torg 2,
Box 40085, Stockholm 40, tel. växel 23 85 00 (sekr.)
206
Fi: 38
Kommittéer: Finansdepartementet
Direktiven för utredningen, se 1967: Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen beräknas i början av år 1968 lägga fram ett delbetänkande
med förslag till lag med särskilda bestämmelser om aktiebrev och aktiebok
i vissa bolag in. m. I övrigt beräknas utredningsarbetet fortsätta under hela
år 1968.
37. Utredning om utnyttjandet av vissa staten tillhöriga gruvfyndigheter
(1967: H20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 mars 1966 för att
utreda och avge förslag rörande utnyttjandet av staten tillhöriga gruvfyndigheter
i Stekenjokks malmfält och att i samband därmed ta upp erforderliga
förhandlingar om organisationsform för gruvdrift:
Söderström, Olof A. V., direktör
Experter:
Ljunggren, Sven, geolog
Gräslund, Per, civilekonom
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Arbetet vilar i avvaktan på resultatet av en projektering av eventuella
gruvbyggnader m. m. i Stekenjokk. Denna projektering torde komma att
slutföras under år 1968.
38. Utredningen om det skatt er ätt sliga fastighetsbegreppet (1967:33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 april 1966 för att
överse reglerna för det skatterättsliga fastighetsbegreppet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1966):
Villner, Sven V., landskamrerare
Experter:
Farman, J. Hugo, intendent (fr. o. in. den 16 november 1967)
Jacobsson, L. Ebbe, direktör (fr. o. m. den 16 november 1967)
Modigh, Pontus, bankjurist (fr. o. m. den 16 november 1967)
Sekreterare:
Granath, Nils O., bitr. taxeringsintendent (fr. o. m. den 6 april 1967)
Lokal: Länsstyrelsen, Halmstad, tel. 035/11 83 20 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har inte lämnats.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fyra
sammanträden om sammanlagt sju sammanträdesdagar. Därutöver har
överläggningar ägt rum med representanter för olika myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
207
Fi: 39
Riksdagsberättelsen år 1968
39. Förarskyddsutredningen (1967: 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 april 1966 för alt
utreda frågan om vidgat ekonomiskt skydd åt statsanställda bilförare (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1966):
Enhagen, Carl-Olof F., avdelningsdirektör
Expert:
Bergh, Carl Herman, hovrättsfiskal (fr. o. in. den 15 mars 1967)
Lokal: Försäkringsinspektionen, Box 5053, Stockholm 5, tel. växel 63 11 70
Direktiven för utredningen, se 1967: Fi 34.
Under tiden april—oktober 1967 har tio sammanträden hållits med experten.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
40. Fldistributionsutredningen (1967: H 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1966 för att
fullfölja det utredningsarbete rörande organisationen m. m. av de statliga
åtgärderna för rationalisering av elkraftdistributionen som genom Kungl.
Maj :ts beslut den 3 april 1964 har uppdragits åt kommerskollegium:
Malmfors, Nils A. E., f. d. generaldirektör, ordförande (t. o. in. den 24 februari
1967)
Lindstedt, Anders, kommerseråd, ordförande (fr. o. m. den 25 februari
1967)
Lychou, Dag E. A:son, kommerseråd
Experter:
Berg, Olof T., direktör
Bergljung, Sven H., direktör
Forshed, G. Folke, överingenjör
Glimstedt, Ulf K. J., direktör
Gradin, Rolf, civilingenjör
Hesselbom, Knut E., elverltschef, f. d. riksdagsman
Landström, O. Holger, direktör
Romson, Rolf, förste sekreterare
Westerlind, C. Oscar, direktör
Sekreterare:
Julin, Bo J., byrådirektör
Lokal: Birger Jarls torg 2, ingång B, Stockholm C, tel. 22 36 00 (sekreteraren).
Postadress: Kungl. Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Stockholm
C.
Direktiven för utredningen, se 1967: H 21.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fem
208
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 42
sammanträden med samtliga experter. Dessutom har ett flertal sammanträden
hållits med olika grupper av experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
41. 1966 års fastighetstaxeringskommittéer (1967:35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 13 maj 1966 för undersökning
av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet respektive annan fastighet
vid 1965 års allmänna fastighetstaxering ävensom av behovet av ändrade
bestämmelser för fastighetstaxering.
Kommitté I, jordbruksfastighet:
Hagberg, A. Erik, professor, ordförande
Sköld, E. Tage, lantbruksdirektör
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor
Expert:
Hall, A. Bertil, överingenjör (fr. o. in. den 27 januari 1967)
Kommitté II, annan fastighet:
Carlegrim, N. Erik A., professor, ordförande
Manhem, B. T. Seth, landskamrerare
Thorselius, Ulf T., kansliråd
Experter:
Hall, A. Bertil, överingenjör (fr. o. in. den 27 januari 1967)
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm, postadress: 1966 års fastighetstaxeringskommittéer,
Drottning Kristinas väg 30, Stockholm 70, tel. växel
lokalsamt. 23 65 20, rikssamt. 23 63 20
Direktiven för kommittéerna, se 1967: Fi 35.
Kommittéerna har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 15 gemensamma
sammanträden och därjämte sammanträden var för sig.
Kommittéerna har den 3 oktober 1967 ingett skrivelse med motiv för uppskov
med 1970 års allmänna fastighetstaxering till år 1972.
Kommittéerna avser att i början av år 1968 avge ett delbetänkande med
sammanställning av 1965 års allmänna fastighetstaxerings huvudresultat avseende
skattepliktiga fastigheter inom kommuner, kommunblock och län.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
42. 1966 års myntkommitté (1967: 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1966 för
att slutföra översynen av myntlagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 december 1966):
209
Fi: 42
Riksdagsberättelsen år 1968
Lindberg, N. Olof, kansliråd, ordförande
Gustafsson, G. Åke, bankdirektör
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör
Expert:
Malmgren, Kurt K.-G., t. f. kansliråd (fr. o. in. den 17 mars 1967)
Sekreterare:
Westling, Klas V., kammarrättsfiskal (fr. o. in. den 29 maj 1967)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1967: Fi 36.
Kommittén har under tiden december 1966—oktober 1967 hållit tio sammanträden,
varjämte kommittén haft överläggningar i Helsingfors, Oslo
och Köpenhamn med vederbörande myndigheter rörande respektive länders
myntsystem m. in. Besök har gjorts vid fabriker för tillverkning av varuautomater
m. m. såväl i Sverige som i Västtyskland.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
43. Byggnadsindexkonunittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1967 för utredning
om konstruktion av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Fastbom, E. Lennart, planeringschef, ordförande
Carlsson, G. Arne V., länsbostadsdirektör
Hinno, Kein, departementssekreterare
Ivjessel, Bo, byggnadsråd
Mildner, Erwin A., fil. lic.
Ruist, Erik H., professor
Experter:
Ivarsson, Holger I., avdelningsdirektör
Lindén, Yngve T., byrådirektör
Sekreterare:
Hahr, L. H. Anders A., civilingenjör
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Valhallavägen 191, Box
27163, Stockholm 27, tel. 63 56 20 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 17
mars 1967):
Inom olika delar av den statliga förvaltningen utarbetas löpande ett
flertal indexserier avseende prisutvecklingen på byggnads- och anläggningsområdet.
Statistiska centralbyrån har huvudansvaret för de index som gäller
bostadsbyggandet medan index för andra slag av byggnads- och an
-
210
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 43
läggningsarbeten utarbetas av bl. a. byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
De index som f. n. beräknas kan hänföras till en av två huvudtyper,
vilka brukar kallas byggnadskostnadsindex resp. entreprenadindex. Byggnadskostnadsindex
används främst som underlag för anpassning av värderingar
eller av medelstilldelning m. m. för byggnads- och anläggningsverksamhet.
Som exempel kan anges anpassning av vissa statliga anslag
och bidrag till prisutvecklingen. Därutöver föreligger behov av att följa
prisutvecklingen på byggnads- och anläggningsområdet för olika slag av
ekonomisk analys. Det kan därvid gälla såväl den allmänna samhällsekonomiska
analysen som den analys som speciellt inriktas på att klarlägga
förhållanden och följa utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten,
t. ex. för jämförelser av kostnadsutvecklingen för arbetskraft,
råvaror m. m., för de färdiga produkterna samt för studier av rationaliseringstakten.
Den andra huvudtypen av index, entreprenadindex, har utformats
så att den skall kunna användas som underlag för kontraktsenlig
reglering av entreprenader med hänsyn till kostnadsändringar under kontraktstiden.
Gemensamt för alla de prisindex på byggnads- och anläggningsområdet
som utarbetas f. n. är att de mäter kostnadsutvecklingen för råvaror, arbetskraft
och maskin tjänster. Denna metod innebär bl. a. att den inverkan på
kostnaderna som rationaliseringen inom byggnads- och anläggningsverksamheten
har, inte återspeglas i index. En mera adekvat benämning på
de nuvarande indexserierna vore därför faktorprisindex för byggnadsproduktionen.
I flera olika sammanhang har under senare år stark kritik riktats mot
de index som nu utarbetas. Denna har främst riktats mot att nuvarande
index mäter faktorprisutvecklingen och inte de egentliga byggnadskostnaderna
eller byggnadspriserna. Andra brister som påtalats är bl. a. att tillräcklig
hänsyn inte tas till rabatter, att vid beräkningen av arbetskostnaderna
större delen av löneglidningen inte tas med i mätningen samt att
insamlingen av prisuppgifter i flertalet fall är begränsad till stockholmsområdet.
I de senaste årens diskussioner rörande utformningen av index som
avses registrera pris- och kostnadsutvecklingen har påtalats behovet av
en index som också tar hänsyn till rationaliseringseffekten på kostnaderna.
För många ändamål är det vidare önskvärt att skapa möjligheter att
mäta prisutvecklingen inte från kostnadssidan utan med utgångspunkt i
priset på de färdiga produkterna. För detta ändamål behövs vad som kan
kallas en byggnadsprisindex. I olika sammanhang har också understrukits
behovet av index som utvisar utveckligen av olika lokalkostnader inklusive
den kostnadsstegring som följer av den successiva höjningen av
lokalernas standard. Index av detta slag borde avspegla utvecklingen av
kostnaderna per funktionsenhet, såsom elevplats, vårdplats, arbetsplats,
lägenhet.
Utformningen av index som avses registrera pris- och kostnadsutvecklingen
på byggnads- och anläggningsområdet har under senare år berörts
av bl. a. delegationen för statistikfrågor, byggnadsbesparingsutredningen,
bostadspolitiska kommittén och statens förhandlingsnämnd.
Chefen för inrikesdepartementet kommer senare denna dag att anmäla
211
Fi: 43
Riksdagsberättelsen år 1968
proposition angående riktlinjer för bostadspolitiken. Därvid läggs fram
förslag bl. a. om att kapitalkostnaderna för statsbelånade hus skall regleras
med hjälp av ett paritetstal som fastställs årligen på grundval av
bl. a. byggnadskostnadernas utveckling. Frågan om att söka förbättra
det statistiska underlaget för att bedöma byggnadskostnadernas utveckling
får därigenom förnyad aktualitet. Jag förordar därför att en särskild
expertutredning tillsätts med uppgift att pröva möjligheterna att tillgodose
olika behov av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet samt att
utarbeta förslag till de indexberäkningar som bör genomföras. Frågan bör
belysas både principiellt och praktiskt beräkningstekniskt med beaktande
av såväl ekonomiska och byggnadstekniska som statistiska och indextekniska
synpunkter.
Utredningen bör i första hand klarlägga behovet av olika slag av prisindex
på byggnads- och anläggningsområdet. Härvid bör beaktas de förslag
som framlagts av tidigare utredningar, varjämte ytterligare kartläggningar
kan visa sig erforderliga. Hänsyn bör tas till behovet av index
för ekonomisk och teknisk analys av utvecklingsförhållanden inom byggnads
och anläggningsverksamheten, för allmän samhällsekonomisk analys,
för reglering etc. Även variationer mellan olika orter bör undersökas.
Mot bakgrunden av de behov som konstateras bör utredningen ange
vilka olika slag av index som behöver utarbetas. Intresset bör därvid inriktas
främst på de olika typer av index som jag tidigare i korthet berört,
nämligen byggnadsprisindex, byggnadskostnadsindex och faktorprisindex
samt index som visar prisutvecklingen per lämpligt vald funktionsenhet.
Behovet av entreprenadindex blir i viss mån beroende av de resultat fastprisgruppen
kan komma till, varför samråd bör ske med denna.
Utredningen bör vidare utarbeta förslag till beräkningsmetoder beträffande
de indexserier som visar sig behövliga. I första hand bör detta arbete
omfatta på lämpligt sätt differentierade kategorier av bostadshus
samt vissa slag av offentliga byggnader, såsom skol- och sjukhusbyggnader.
Beträffande index för andra slag av byggnader liksom för anläggningsarbeten
bör utredningen begränsa sig till att ge en översiktlig bedömning
av möjligheterna att i praktiken genomföra de olika slag av
indexberäkningar som bedöms erforderliga samt lägga fram förslag om
fortsatt utredning eller andra åtgärder som kan vara påkallade.
Utredningen bör pröva möjligheterna att vid indexberäkningen utnyttja
grundmaterial som insamlas i samband med annan statistikproduktion eller
i administrativa sammanhang. Om det visar sig nödvändigt att utvidga
eller på annat sätt ändra datainsamlingen för indexberäkningen bör förslag
framläggas om hur sådan statistik i sina huvuddrag bör vara utformad
och organiserad.
Även den organisatoriska uppläggningen av arbetet med indexberäkning
bör utredas. Utredningen bör sålunda utreda och framlägga förslag
angående den framtida fördelningen mellan berörda statliga organ av arbetet
i anslutning till indexberäkningarna. Därvid bör särskilt prövas möjligheterna
att framdeles överföra ansvaret för beräkningen av de olika
slag av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet som nu utarbetas
av andra statliga organ till statistiska centralbyrån. Utredningen bör vidare
överväga huruvida en särskild nämnd för handläggning av frågor i anslutning
till indexberäkningar på byggnads- och anläggningsområdet bör
212
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 44
inrättas. Om utredningen finner att en sådan nämnd bör inrättas bör
förslag framläggas om nämndens sammansättning och funktioner.
Jag vill i detta sammanhang framhålla att den förut nämnda propositionen
angående riktlinjer för bostadspolitiken behandlar bl. a. frågan om
en särskild nämnd med uppgift att pröva principerna för beräkningen av
det paritetstal som skall reglera kapitalkostnaderna för statsbelånade hus.
Utredningen bör pröva om denna uppgift kan tilldelas en nämnd för indexberäkningar
eller om eljest en samordning mellan de två tilltänkta
nämnderna kan ske.
Utredningen bör i sitt arbete samråda med statliga organ som handlägger
frågor inom utredningsområdet, bl. a. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, statskontoret, bostadsstyrelsen
och statens institut för byggnadsforskning. En samordning mellan dessa
organs verksamhet på området bör därvid eftersträvas.
Utredningen bör vidare redovisa kostnaderna för genomförande av de
förslag utredningen framlägger.
Utredningsarbetet bör organiseras så att förslagen kan framläggas etappvis.
Kommittén har under tiden maj—oktober 1967 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
44. Byggnadsupphandlingsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 mars 1967 för översyn
av formerna för avtal om husbyggande för statens räkning m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Ödeen, Stig A. E., f. d. generaldirektör
Experter:
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Ström, Per G. A., landstingsman
Sundell, C. E. Yngve, direktör
Söderström, Olle, direktör
Sekreterare:
Nuder, Ants, tekn. lic.
Lokal: Rosenlundsgatan 3 B, 3 tr. (postadress: Finansdepartementet,
Fack, Stockholm 2) tel. 68 96 12 (Ödeen), 68 29 41 (Nuder)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 31
mars 1967):
Den vanligaste formen som tillämpas av staten för att få utfört ett husbyggnadsföretag
är att anbud infordras av ett antal entreprenörer, varefter
någon eller några av anbudsgivarna kontrakteras att göra arbetet. I vissa
fall kan byggnadsarbetet utföras i egen regi. Då utomstående entreprenörer
anlitas sker detta i allmänhet till ett pris som är rörligt med hänsyn till inträffade
prisförändringar på marknaden. Därvid kombineras olika faktorer
213
Fi: 44
Riksdagsberättelsen år 1968
enligt ett s. k. entreprenadkostnadsindex på sätt parterna finner bäst svara
mot förhållandena i det enskilda fallet. Entreprenadavtalet är som regel
uppgjort efter mall. Även om avtal av denna typ är vanligast, förekommer i
vissa fall att entreprenörer anlitas att bygga på löpande räkning. Vissa större
arbeten som byggnadsstyrelsen f. n. bedriver utföres sålunda i fråga om
de väsentligaste delentreprenaderna på löpande räkning med fast vinstbelopp.
Det är angeläget att konkurrens och möjligheter till kostnadsminskningar
i byggandet noga beaktas vid upphandlingen. Det industrialiserade byggandet
kan väntas medföra förändrade förhållanden, varigenom de traditionella
kontraktsformerna vid utformningen av avtal mellan byggherre och entreprenör
blir otillräckliga.
Frågan om översyn av byggnadskostnadsindex har varit aktuell sedan
länge. En särskild utredning rörande konstruktionen av prisindex på byggnads-
och anläggningsområdet m. m. har därför nyligen tillsatts. Sedan hösten
1966 arbetar vidare en särskild arbetsgrupp med frågan om upphandling
av arbeten till fast pris. Det arbete som bedrivs av de nämnda båda utredningarna
berör förutsättningarna för en mera allmän översyn av formerna
för avtal om husbyggande för statens räkning.
I avvägningen mellan olika alternativ för utförandet av statliga husbyggnadsföretag
måste tillses att kostnaderna är riktigt redovisade och fullt jämförliga.
I fråga om den del av totalkostnaden som avser entreprenad genom
enskilt företag sammanfaller givetvis statsverkets kostnad med entreprenadsumman.
Motsvarande gäller för arvoden till anlitade utomstående konsulter.
Den återstående delen av totalkostnaden är hänförlig till den byggande
myndighetens administration av arbetet. Härför tillgodoräknar sig den
byggande myndigheten — när arbetet inte direkt finansieras av myndighetens
avlönings- och omlcostnadsanslag — en särskild ersättning. För byggnadsstyrelsen
utgör denna f. n. 6 % av byggnadskostnaden. Ersättningsandelen
är densamma för alla arbeten, oavsett de faktiska insatsernas variation.
Styrelsen får enligt en särskild stat utnyttja denna andel av byggnadsanslagen
för direkta löneutgifter och omkostnader för verksamheten och
kostnadsredovisningen blir därför inte fullständig i vad avser vissa indirekta
kostnader. Hänsyn tas t. ex. inte till pensioner. Motsvarande kan sägas om
kostnadsredovisningen för egen-regibyggen. Som ett led att nå en mera fullständig
kostnadsredovisning inom det statliga byggnadsområdet och därmed
bättre jämförbarhet mellan olika produktions- och organisationsformer bör
i första hand ses över redovisningen av de till ett byggnadsföretag hänförliga
prestationerna som utföres av myndigheterna själva.
Även i övrigt bör kostnadsberäkningarna för det statliga byggandet ses
över. 1 de beräkningar myndigheterna f. n. redovisar ingår en post diverse
och oförutsett. Denna post upptas vanligen som en slutpost i kalkylen till
10 % av den tidigare beräkningssumman. Det kan dock ifrågasättas om en
så generell kalkylmetod är lämplig. I vissa fall är byggnadsobjektet enkelt,
varför inte några tillkommande omständigheter av betydelse borde förväntas.
I andra fall kan objektet nära relateras till tidigare erfarenheter. I åter
andra fall kan — för att välja ytterligare exempel där schablonberäkningen
kan synas hög — kostnadskalkylen bygga på bindande anbud. Vida säkerhetsmarginaler
i en beräkning innefattar en risk för att en onödig press uppkommer
att öka standarden utöver den planerade så att posten för oförut
-
214
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 45
selt helt kommer att tas i anspråk. Därtill kommer givetvis att en offentlig
beräkning som synes eller är totalt sett hög i och för sig kan leda till en hög
anbudsnivå. Byggnadsstyrelsen har i sin utredning om byggprocess och
verksledning diskuterat frågan om kostnadsberäkningarna och redovisat
vissa analyser av oförutsett-posten. Detta material torde efter ytterligare
överväganden kunna läggas till grund för en bedömning av frågan.
En utredning om formerna för avtal om husbyggande för statens räkning
och om redovisningen och budgeteringen av sådana arbeten bör nu komma
till stånd. Utredningen, som bör ske i nära kontakt med byggnadsstyrelsen,
bör uppdras åt en särskild utredningsman med biträde av expertis. Utredningsmannen
bör i första hand behandla de frågor som diskuterats i det
föregående men skall därutöver vara fri att ta upp andra frågor inom området.
Utredningsmannen har under september och oktober 1967 hållit tre sammanträden
med experterna.
Utredningsmannen beräknas lägga fram ett delbetänkande under år 1968
om upphandlingsformerna. Utredningsarbetet i övrigt beräknas pågå under
hela år 1968.
45. 1967 års gruvutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 april 1967 med uppdrag
att mot bakgrund av strukturrationaliseringen och därmed sammanhängande
sysselsättningssvårigheter inom gruvindustrin i Mellansverige i
samråd med berörda organisationer undersöka läget och utsikterna för denna
industri samt, i den mån denna undersökning ger anledning till detta,
föreslå åtgärder i syfte att främja industrins rationella utveckling och därmed
sysselsättningens tryggande på längre sikt (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 april 1967):
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör, ordförande
Abenius, Håkan W., disponent
Boman, Johan (Jan) E., direktör
Nilsson, Bernt E. N., förbundssekreterare
Swarting, Sven E. V., departementsråd
Experter:
Delin, Lars A., hovrättsråd
Gullberg, Hans E., revisionssekreterare
Sekreterare:
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Biträdande sekreterare:
Larsson, Lars-Erik, departementssekreterare
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (biträdande sekreteraren)
215
Fi: 45
Riksdagsberättelsen år 1968
Särskilda direktiv har inle meddelats.
Utredningen har under tiden juni—oktober 1967 hållit sex sammanträden.
Dessutom har mindre arbetsgrupper inom kommittén sammanträtt vid
skilda tillfällen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under hösten 1968.
46. Betalningsbalansutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1967 för att utreda
frågan om förbättrad betalningsbalansstatistik (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juli 1967):
Metelius, Bengt E., docent
Experter:
Lemne, Carl-Göran, byrådirektör
Nyström, Lars A., bankkamrer
Sekreterare:
Grassman, Sven H. W., biträdande lärare
Lokal: Storkyrkobrinken 7, tel. 21 66 83. Postadress: Finansdepartementet,
Fack, Stockholm 2
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 9
juni 1967):
En viktig uppgift för den ekonomiska politiken är att upprätthålla jämvikt
i de utrikes betalningarna. Utan en sådan jämvikt kan i längden de
grundläggande målen full sysselsättning och stigande levnadsstandard inte
förverkligas. Självfallet är det av största betydelse att den ekonomiska politiken
kan utformas på grundval av tillförlitliga informationer om utfallet av
de utrikes betalningarna. Härigenom erhålls även ett bättre underlag för
prognoser över den kommande utvecklingen.
Redovisningen av betalningstransaktionerna med utlandet sammanfattas
i en betalningsbalans. Många av betalningsbalansens poster är f. n. mycket
osäkra och vissa slag av transaktioner redovisas över huvud taget ej. Som
en följd härav uppstår den s. k. restposten, utgörande nettot av alla statistiska
fel och ofullständigheter. Denna restpost har under senare år tenderat
att öka och betydande valutaintäkter har redovisats här i stället för
under de rubriker de rätteligen tillhör. Osäkerheten gäller såväl de löpande
betalningarna som kapitaltransaktionerna. I syfte att få en mer rättvisande
bild av bytesbalansen har i finansdepartementets redovisning för senare år
intagits en korrigeringspost för de löpande betalningarna.
En otillfredsställande statistik över våra utrikes betalningar minskar våra
möjligheter att bedriva en rationell ekonomisk politik. Det är därför angeläget
att betalningsbalansstatistiken så långt möjligt förbättras. Arbetet härpå
har också påbörjats. Jag vill bl. a. erinra om det utredningsarbete som
sedan några år bedrivs på detta område inom statistiska centralbyrån. Enligt
min mening bör dock en samlad översyn av betalningsbalansstatistiken
ske. Jag förordar därför att en sådan utredning nu kommer till stånd. Utredningen
bör göras av särskild sakkunnig.
216
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 47
I fråga om handelsstatistiken bör utredningens uppdrag syfta till att finna
medel att öka användbarheten för betalningsbalansstatistiska ändamål.
Utredningen bör särskilt undersöka möjligheterna att redovisa det svenska
importvärdet f o b. Sverige är f. n. ett av de få länder som ännu inte uppfyllt
Internationella Valutafondens krav i detta avseende, vilket skapar betydande
olägenheter vid internationella jämförelser. Det synes lämpligt att arbetet
med att förbättra handelsstatistiken sker i samråd med statistiska centralbyrån.
På utredningen bör vidare ankomma att överse och lägga fram förslag
rörande övriga poster i betalningsbalansstatistiken, i första hand statistiken
över tjänstebetalningar och betalningar av kapitalkaraktär. Målet för utredningens
arbete bör vara att söka skapa ett statistiskt system som ger
tillfredsställande täckning och ökad tillförlitlighet. Vidare skall systemet ge
snabb information och vara lätthanterat.
Utredningen bör pröva om en förbättring av betalningsstatistiken kan ernås
inom ramen för nuvarande system, som i huvudsak bygger på föreskrifter
i valutaförordningen. En annan möjlighet som utredningen bör överväga
är ett system i vilket uppgiftsskyldigheten rörande betalningstransaktionerna
åläggs bankerna. Även ett system som bygger på uppgiftsskyldighet från
allmänheten — liksom en kombination av dessa informationsvägar — bör
undersökas av utredningen. Det torde kunna förutsättas att ett tillfredsställande
rapporteringssystem i princip måste vila på en författningsreglerad
uppgiftsskyldighet. Vid bedömningen av de båda sistnämnda systemen bör
utredningen överväga, om de kan fylla även det statistikbehov som kan behövas
för valutaregleringens handhavande.
Utredningen bör ta del av hur betalningsbalansstatistiken är uppbyggd i
utlandet.
Utredningen bör lägga fram förslag till sådana författningsändringar som
kan behövas för att ett utbyggt och förbättrat system för betalningsbalansstatistiken
skall kunna genomföras. Utredningen bör redovisa de kostnadsmässiga
konsekvenserna för de förslag den lägger fram.
Förslag till åtgärder bör kunna läggas fram efter hand under utredningsarbetets
gång.
Utredningen bör vara oförhindrad att behandla även andra frågor inom
ämnesområdet än de förut berörda.
Utredningen har t. o. m. oktober 1967 hållit ett tjugotal sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
47. Kapitalskatteberedningcn
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1967 för översyn
av förmögenhets- samt arvs- och gåvobeskattningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juni 1967):
Walberg, Sten S., regeringsråd, ordförande
Abelin, Hans Henrik G. Z., hovrättsassessor (fr. o. in. den 1 september 1967)
217
Fi: 47
Riksdagsberättelsen år 1968
Alemyr, Stig R., rektor, led. av II kamm.
Brandt, Erik R., f. d. ombudsman, led. av II kamm.
Hermansson, Herbert E., lantbrukare, led. av I kamm.
Jungefors, Stig L. S., lagman (t. o. in. den 31 augusti 1967)
Ottosson, C. E. Holge, direktör, led. av I kamm.
Tistad, Eskil G. D., tulldirektör, led. av I kamm.
Experter:
Edlund, C. Bertil, kansliråd
af Klercker, E. Bertil T:son, jur. dr. (fr. o. m. den 18 september 1967)
Larsson, Tage K. L., försäkringsdirektör, med. dr.
Lindberg, Lars G. B., advokatfiskal
Rönquist, Karl-Axel, förste taxeringsintendent
Steneborn, H. Arne, förste länsassessor
Sekreterare:
Anclow, Per R., kammarrättsfiskal
Lokal: Rosenbad 2111, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 9
juni 1967):
Förmögenhet beskattas hos oss enligt två metoder, dels genom statlig förmögenhetsskatt
i samband med den årliga taxeringen, dels genom arvsskatt
och gåvoskatt i samband med förmögenhetsförvärv genom arv eller gåva.
Nuvarande regler om förmögenhetsskatt, å ena sidan, och arvs- och gåvoskatt,
å andra sidan, har tillkommit vid olika tidpunkter. Vid den skattereform
som genomfördes år 1947 var emellertid frågan om beskattning av
förmögenhet föremål för allsidig prövning. En samtidig avvägning skedde
då av den årliga förmögenhetsbeskattningen samt beskattningen av arv och
gåva.
Förmögenhetsfördelningen har under de senaste 20 åren undergått avsevärda
ändringar till följd av den sociala och ekonomiska utvecklingen i landet.
Dessa ändringar har emellertid endast i begränsad omfattning lett till
en ändrad avvägning av den totala förmögenhetsbeskattningen. I fråga om
den årliga förmögenhetsbeskattningen har ändringarna huvudsakligen avsett
skatteskalan under det att arvs- och gåvobeskattningen erhållit en i vissa
delar ändrad avvägning genom 1958 års lagstiftning.
Den relativt långa tid, som förflutit sedan den samlade beskattningen av
förmögenhet senast prövades, motiverar en översyn av såväl den årliga förmögenhetsbeskattningen
som arvs- och gåvobeskattningen. Jag förordar därför
att en sådan utredning nu kommer till stånd.
En central uppgift för utredningen blir att klarlägga ändringarna i förmögenhetstillväxten
och förmögenhetsfördelningen samt att bl. a. från denna
utgångspunkt avväga beskattningen på sådant sätt att en av sociala skäl
önskvärd fördelning av förmögenhetsinnehavet underlättas. Över huvud
taget bör det tillses att beskattningen av förmögenheter samt av arv och gåva
på lämpligt sätt inpassas i skattesystemet. Att hänsyn måste tas till hur
inkomstbeskattningen utformats ligger i öppen dag. I sammanhanget kan
218
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 47
erinras om den ändrade inställning till frågan om beskattning av kapitalvinster
som framträtt under senare år.
Den årliga förmögenhetsbeskattningen, som regleras i förordningen den
27 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt, utgår väsentligen från
den skattelagstiftning, som tillkom under 1920-talet. Som jag tidigare nämnt,
har de ändringar på förmögenhetsskattens område, som skett efter förordningens
tillkomst, huvudsakligen avsett skatteskalan. Nuvarande skatteskalas
principiella uppbyggnad hänför sig till år 1952, då det skattefria bottenbeloppet
fastställdes till 50 000 kr. Beloppet har därefter höjts i olika etapper
och utgör numera 100 000 kr. I vissa delar är förordningens bestämmelser
föråldrade och i behov av översyn. Detta gäller särskilt reglerna om värdering
av olika slag av egendom och de tabeller för beräkning av kapitalvärde
av livräntor o. dyl. som ingår i förordningen. Tabellerna synes böra
anpassas till de kapitalvärdeberäkningar, som numera tillämpas i försäkringssammanhang.
Ett visst samband föreligger mellan förmögenhetsskatt och bestämmelserna
om begränsning av skatt i vissa fall, den s. k. 80-procentregeln. Utredningen
bör pröva i vad mån ändringar i förmögenhetsbeskattningen bör
föranleda justering av denna regel. Det kan erinras om att internationella
avtal till undvikande av dubbelbeskattning i ett stort antal fall lett till att
regeln inte är effektiv när det gäller personer med inkomster från utlandet.
Ett annat spörsmål rörande den årliga förmögenhetsbeskattningen, som
utredningen bör undersöka närmare, är följande. Särskild utredning om utformningen
av familjebeskattningen pågår. Denna utredning torde inom en
ej alltför avlägsen framtid komma att lägga fram förslag till system för särbeskattning
av inkomst. Om fullständig särbeskattning genomförs, kommer
detta sannolikt att påverka reglerna och skalorna för förmögenhetsskatten.
F. n. gäller ju en och samma skala för beskattning av makars förmögenhet,
å ena sidan, och ensamståendes förmögenhet, å andra sidan. En särbeskattning
av förmögenhet synes kunna leda till överföringar av förmögenheter
mellan makar i syfte att därigenom i största möjliga mån nedbringa förmögenhetsskatten.
En särbeskattning av förmögenhet är dock inte en självklar
konsekvens av särbeskattning av inkomst. Dessa problem bör givetvis beaktas
av utredningen, om under utredningsarbetets gång ställning skulle tas
till förmån för en särbeskattning av inkomst.
Dödsbobeskattningen i vårt land är utformad som en arvslottsbeskattning
enligt vilken skatt utgår på arvingars och testamentstagares lotter i boet. Vid
sidan av denna beskattning uttogs under åren 1948—1958 kvarlåtenskapsskatt,
som beräknades på boets totala behållning. Skatt utgår också för
egendom som förvärvas genom gåva.
Reglerna om arvs- och gåvobeskattning återfinns i förordningen den 6
juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt. I samband med kvarlåtenskapsskattens
avskaffande år 1958 skedde en höjning av de allmänna bottenbeloppen
i skatteklasserna I och II och av det skattefria beloppet för
efterlevande make. Dessutom genomfördes en ändrad avvägning mellan och
inom skatteklasserna. I syfte att motverka möjligheterna till skatteflykt utvidgades
den generella sammanläggningstiden vad avser arvslott och gåva.
Även försäkringsbeskattningen omprövades i viss utsträckning. De skattefria
grundavdragen vid de skattepliktiga försäkringsförvärven höjdes (och
har sedermera höjts ytterligare) och pensionsförsäkringar gjordes i viss ut
-
219
Fi: 47
Riksdagsberättelsen år 1968
sträckning skattepliktiga. Samtidigt vidtogs vissa ändringar i gåvobeskattningen
genom utbyggnad av skatteflyktsspärrarna, höjning av bottenbeloppen
och viss ändring av skattefriheten för gåvor till undervisning eller uppfostran.
Lagstiftningsarbetet inom centrala delar av civilrätten är uppenbarligen
av grundläggande betydelse för arvsbeskattningens utformning. Under år
1959 har en ny ärvdabalk trätt i kraft. Lag om avveckling av fideikommiss
har trätt i kraft år 1964. Familjerättskommittén har avgett betänkanden
(SOU 1964: 34 och 35) med förslag till ändrade regler inom äktenskapslagstittningen.
Förslaget torde komma att leda till ändrad lagstiftning rörande
bl. a. efterlevande makes ställning i skilda hänseenden.
De ändringar som vidtogs i samband med att kvarlåtenskapsskatten slopades
utgjorde inte resultatet av någon mer genomgripande översyn. Många
frågor återstår att lösa. En fråga av betydelse skulle i och för sig vara att
diskutera och analysera fördelar och nackdelar som kan vara förknippade
med en arvslottsbeskattning resp. en kvarlåtenskapsbeskattning. Erfarenheterna
av kvarlåtenskapsbeskattning som komplement till arvslottsbeskattning
har dock inte varit så gynnsamma att en återgång till en sådan dubbel
beskattningsform framstår som önskvärd.
Den hittillsvarande anknytningen av gåvobeskattningen till arvsbeskattningen
bör bibehållas.
Utredningen bör överväga om inte beskattningsreglerna kan ges mera
schablonmässig karaktär. Behovet av enklare och överskådligare regler är
inom detta beskattningsområde särskilt framträdande. Talrika rättsfall
ger belägg för hur svårtolkade de gällande reglerna ofta är.
Vår nuvarande arvs- och gåvobeskattning bygger i allt väsentligt på den
s. k. nationalitetsprincipen, som innebär att medborgarskapet är avgörande
för i vilken utsträckning skattskyldighet föreligger. I ett stort antal andra
stater, bl. a. i ett par av våra nordiska grannländer, är den s. k. domicilprincipen
normerande för beskattningen, vilket innebär att henwistet är
avgörande för skattskyldighetens omfattning. Utredningen bör överväga
efter vilka principer skattskyldigheten i dessa hänseenden bör bestämmas.
Utredningen bör se över indelningen i skatteklasser och ompröva avvägningen
av skattesatserna. En fråga som därvid aktualiseras är om de skattefria
beloppen bör utformas som grundavdrag eller gränsbelopp. Vidare
bör övervägas om bättre överensstämmelse kan nås i fråga om arvs- resp.
gåvobeskattning av vissa sammanslutningar.
F. n. gäller komplicerade regler för beskattning av försäkringar i synnerhet
om dessa innefattar förmånstagarförordnanden. Utredningen bör beakta
möjligheterna till förenkling på detta område.
Vid s. k. framskjutna förvärv kan skattskyldighet inträda först långt
efter testators död. Det har observerats att reglerna om beskattning av
sådana förvärv utnyttjats i skatteundandragande syfte. Utredningen bör
uppmärksamma detta problem och föreslå lämpliga åtgärder för att hindra
skatteflykt.
Lindring i beskattningen kan ibland erhållas genom avstående av arv
eller gåva. Praxis i detta hänseende har utvecklats på ett sådant sätt att
en i vissa fall knappast avsedd skattelindring kunnat ske. Anledning torde
föreligga att närmare se över reglerna i detta avseende.
Arvsskatteförordningen innehåller särskilda regler om anstånd med in -
220
Kommittéer: Finansdepartementet jTj. 4g
betalning av skatt, eftergift och återvinning samt om fullföljd av talan.
Dessa regler bör i all möjlig utsträckning förenklas och moderniseras. 1
legel bör eftersträvas likformighet med motsvarande bestämmelser på
andra skatteområden. Det kan för övrigt ifrågasättas, om inte förfarandet
vid rättelse av felaktighet i meddelat skattebeslut kan förenklas.
F. n. förekommer två beskattningsmyndigheter, nämligen allmän domstol
beträffande arvsskatt och länsstyrelse såvitt avser gåvoskatt. Länsstyrelsen
är uppbördsmyndighet i båda fallen. Utredningen bör ta ställning
till om domstol alltjämt skall vara beskattningsmyndighet såvitt avser
arvsskatt eller om denna funktion lämpligen kan överflyttas till länsstyrelse
eller eventuellt ett blivande skatteverk. Om en sådan överflyttning
förordas, bör även övervägas möjligheten och lämpligheten av att besvär
över beslut i arvs- och gåvoskatteärenden prövas av administrativ
domstol i stället för, såsom f. n., av allmän domstol.
Ett för förmögenhetsskatten och arvs- och gåvobeskattningen gemensamt
problem är frågan i vad mån hänsyn bör tas till s. k. latent skatteskuld.
Detta problem har fått större aktualitet under senare år, bl. a. genom
utvidgningen av realisationsvinstbeskattningen såvitt gäller aktier. En generell
lösning av problemet stöter på stora praktiska svårigheter men
framstår likväl som angelägen. I sammanhanget kan erinras om att 1953
års skatteflyktskommitté behandlat denna fråga (SOU 1963:52). Kommittén
betraktar en dellösning av detta problem som en nödvändig förutsättning
för en konsekvent beskattning. Även aktievinstutredningen
(SOU 1965:72) har diskuterat frågan och skisserat vissa linjer för en
praktisk lösning av problemet.
Jag har i det föregående pekat på flera frågor som utredningen bör behandla.
Även andra spörsmål som sammanhänger med dessa beskattningsformer
är givetvis av betydelse. Det bör stå utredningen fritt att också i
dessa hänseenden föreslå de ändrade regler som utredningen finner lämpliga.
Kommittén har t. o. m. oktober 1967 hållit fem sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
48. 1967 års sjömansskattekommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1967 för att
överse de bestämmelser som gäller för beskattningen av sjömän och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1967):
Ekman, S. Gösta, departementsråd, ordförande
Bååw, Hjalmar H. W., redaktör
Forssblad, N. Douglas, direktör
Hallin, Yngve Hj., departementssekreterare
Uhlin, P. Georg, ombudsman
Wolgast, Hans H. B., kontorsföreståndare
Sekreterare:
Johnsson, Gunnar I., förste länsassistent
221
Fi: 48 Riksdagsberättelsen år 1968
Lokal: Sjömansskattekontoret, Östra Hamngatan 5, Göteborg, tel. växel
031/17 22 80
Direktiv: (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 9
juni 1967):
Efter gemensamma förarbeten i de nordiska länderna antog 1958 års
riksdag för Sveriges del nu gällande förordning om sjömansskatt (SFS
1958:295). Sjömansskatten, som är en definitiv källskatt på sjömäns inkomster
ombord på fartyg av viss storlek, utgår i stället för de statliga och
kommunala inkomstskatterna samt avgifterna till folkpensioneringen och
den allmänna sjukförsäkringen. Sjömannen är inte skyldig deklarera för
inkomsten ombord och skall inte heller taxeras för denna inkomst. För
hans inkomst i land åsätts taxering efter vanliga regler. Sjömansskatten innehålls
genom redarnas försorg genom löneavdrag vid varje avlöningstillfälle.
Skatteavdraget bestäms efter två olika sjömansskattetabeller, en för
fjärrfart och en för närfart.
Genom sjömansskatteförordningen infördes en helt ny skatteform i vårt
land. Förordningen har fungerat väl under de snart tio år som den varit i
tillämpning. Vissa justeringar har gjorts under 1960-talet för att avhjälpa
smärre brister. Någon samlad översyn av förordningens bestämmelser har
däremot hittills inte ägt rum.
I skrivelse till mig år 1965 aktualiserade de ombordanställdas organisationer
en del frågor rörande sjömansskatten och begärde att en utredning
skulle tillsättas. I skrivelsen framhölls bl. a. att beskattningen av engångsbelopp
trots en år 1961 vidtagen ändring av bestämmelserna inte var tillfredsställande.
Det erinrades om att beskattningen av engångsbelopp utformats
på annat sätt i Danmark och Norge än hos oss. Enligt organisationernas
mening förelåg skäl att undersöka om inte det där tillämpade systemet
kunde införas även för sjömän på svenska fartyg. Organisationerna
ifrågasatte vidare behovet av två särskilda skattetabeller och pekade på vissa
problem rörande pensions- och sjukförsäkringsavgifter in. m. för sjömän.
I huvudsak likartade regler gäller i de nordiska länderna beträffande beskattningen
av sjömän. Frågor rörande sjömansskatten är ofta aktuella i
Nordiska rådet.
Enligt min mening är det lämpligt att nu göra en allsidig översyn av förordningen
om sjömansskatt under beaktande av framkomna ändringsförslag.
Översynen bör inte vara begränsad till de frågor som jag berört i det
föregående utan omfatta förordningen i dess helhet. Samordningen med
annan skattelagstiftning bör givetvis beaktas liksom sambandet med sociallagstiftningen
inte bara i Sverige utan också i övriga nordiska länder i den
mån denna lagstiftning är ägnad att påverka den svenska sjömansskatten.
Vidare bör beaktas att ett automatiskt databehandlingssysten tillämpas i
Sverige inom folkbokförings- och uppbördsväsendet fr. o. in. den 1 januari
1968. Det bör undersökas i vad mån detta förhållande påkallar ändringar i
bestämmelserna om bl. a. redovisningen av sjömansskatten. Kontakt bör
tas med myndigheter i andra nordiska länder för att så långt möjligt samordna
den svenska sjömansskattelagstiftningen med motsvarande lagstiftning
i dessa länder. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.
Kommittén har t. o. m. oktober 1967 hållit två sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
222
Kommittéer: Finansdepartementet pj. 5 q
49. Sakkunniga med uppdrag att överlägga med varvsindustrin
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
tillsammans med representanter för varvsindustrin undersöka de svenska
varvens situation med avseende på lönsamhet, finansiering, produktivitet
in. m. samt föreslå de statliga åtgärder undersökningen kan aktualisera:
Nyström, Per I., landshövding, ordförande
Grafström, Erik O. H., generaldirektör
Lundell, Sture V., regeringsråd (t. o. in. den 31 augusti 1967)
Nilsson, Åke, förbundsordförande
Wallén, Axel O. A., expeditionschef (fr. o. in. den 1 september 1967)
Sekreterare:
Nordström, Bengt F., överingenjör
Lokal: Länsstyrelsen, Fack, Göteborg 2, tel. växel 031/17 22 80 (ordf.)
och Statens Vattenfallsverk, Fack, Vällingby 1, tel. växel 87 00 00 (sekr.)
Särskilda direktiv har inte meddelats.
De sakkunniga har t. o. m. oktober 1967 hållit två sammanträden samt
sammanträffat med varvens representanter för överläggningar.
Utredningar och förhandlingar beräknas pågå under första delen av år
1968.
50. Utredningen om statens institut för hantverk och industri
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för utredning
rörande statens institut för hantverk och industri (se Post- och Inrikes
tidn. den SO augusti 1967):
Piehnberg, K. Bertil, överdirektör, ordförande
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Haldén, J. O. Folke, direktör
Karlsson, Tore E., ombudsman
Mäkinen, Matti, direktör
Resare, Bengt C. M., departementsråd (fr. o. m. den 20 oktober 1967)
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, led. av I kamm.
Expert:
Wik, J. Harald N., överdirektör (fr. o. m. den 7 november 1967)
Sekreterare:
Sillen, Bo, pol. mag. (fr. o. m. den 7 november 1967)
Lokal: Sveriges Industriförbund, Artillerigatan 34, Stockholm Ö, tel.
63 50 20
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet den
30 juni 1967):
223
Fi: 50
Riksdagsberättelsen år 1968
Den successiva strukturförändringen inom näringslivet har bl. a. inneburit
att hantverket till stor del ersatts av industriell produktion. Detta har
medfört att en minskande del av institutets verksamhet kan hänföras till
de traditionella hantverksyrkena. I konsekvens härmed ändrades institutets
namn år 1963 till statens institut för hantverk och industri.
Institutets arbetsområde har alltså förändrats. Verksamheten har också
ökat kraftigt. Antalet deltagare i kurser, som ordnats av institutet, har sålunda
under den senaste tioårsperioden stigit från ca 8 500 per år till ca
13 500 per år. Kursverksamheten är fortfarande den mest omfattande
verksamhetsgrenen. Institutets rådgivningsverksamhet omfattar konsultationer
rörande praktiska problem av teknisk eller teknisk-ekonomisk natur
inom en rad yrken. Ett nära samband med denna verksamhet har institutets
provningar och undersökningar av material och utrustning. Rådgivnings-
och provningsuppdragen har de senaste tio åren ökat från ca 3 500
per år till ca 6 000 per år. Denna utveckling har försvårats av lokalbrist
trots att verksamheten förutom till Stockholm förlagts även till filialer i
Malmö, Göteborg, Härnösand och Luleå.
Institutets utgifter uppskattas för budgetåret 1966/1967 till 8,8 milj. kr.
Härav beräknas 2,3 milj. kr. täckas av statligt bidrag över driftbudgeten,
drygt 3,5 milj. kr. av kursavgifter och omkring 2,5 milj. kr. av intäkter
från rådgivnings- och provningsverksamheten. Vidare tillkommer vissa
smärre inkomster av publikationer och bidrag från näringsorganisationer
m. fl. Institutet har inte några kostnader för fastigheter eller utrustning
eller för pensioner eller brevporton. För dessa kostnader svarar staten. Det
sammanlagda statsstödet uppgår därigenom till omkring 45 % av samtliga
kostnader.
Sedan institutet startades har undervisning, rådgivning och provning på
området expanderat snabbt men även förändrats i avsevärd grad. Grundskolan,
fackskolan och det nya gymnasiet har tillkommit. Omskolning
sker i skolöverstyrelsens och arbetsmarknadsstyrelsens regi. Överstyrelsen
bedriver också en omfattande fortbildningsverksamhet, som delvis gränsar
till institutets verksamhet. Branschorganisationer anordnar allt fler egna
kurser. Rådgivning bedrivs förutom av institutet numera även av konsultföretag,
näringslivets organisationer, företagareföreningar m. fl. Vad beträffar
provning kan nämnas att likartade och i vissa fall närliggande arbetsuppgifter
har anförtrotts andra statliga institutioner såsom statens
provningsanstalt, statens institut för folkhälsan och statens institut för konsumentfrågor.
De mindre och medelstora företagens betydelse för produktionen gör det
angeläget att tillvarata möjligheterna att främja dessa företags rationalisering
och effektivering. För att kunna utnyttja nya metoder och få fram nya
och bättre produkter måste även i framtiden kursverksamheten för yrkesmän
och företagare vara betydelsefull. Likaså torde rådgivning såsom hittills
vara väsentlig för mindre företag med begränsade resurser vad gäller
teknisk och ekonomisk expertis. Kraven på provning av olika slag ökar också
i takt med den allt snabbare utvecklingen av nya produkter. Fn fortsatt
stigande efterfrågan på den typ av tjänster som institutet erbjuder kan alltså
väntas.
Jag anser det mot denna bakgrund böra övervägas under vilka förutsättningar
och i vilka former institutet mest effektivt skall kunna full
-
224
Kommittéer: Finansdepartementet pj. gj
göra sin verksamhet under de förhållanden som nu råder eller som kan
väntas i framtiden. Målsättningen för institutets verksamhet bör därvid
omprövas. En utredning bör därför komma till stånd rörande de tjänster
som institutet bör tillhandahålla och institutets framlida organisation.
Utredningen bör i första hand pröva hur institutet bäst kan medverka
till ett effektivt och rationellt utnyttjande av samhällets personella och
ekonomiska resurser inom utbildnings-, rådgivnings- och provningsverksamheten
med särskild inriktning på de mindre och medelstora företagens
behov. Denna del av utredningen bör bedrivas skyndsamt och i kontakt
med de myndigheter, organisationer och utredningar, som berörs av nämnda
verksamhet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt sådana samordningsoch
gränsdragningsfrågor som i detta sammanhang är aktuella.
Därefter bör utredningen pröva vilken organisationsform som är lämpligast.
Prövningen blir givetsvis beroende av den lösning utredningen väljer
i fråga om inriktningen och omfattningen av institutets verksamhet. Den
omfattning av verksamheten som utredningen förordar bör också tjäna
som utgångspunkt när lokaliserings- och lokalfrågorna behandlas. Skälen
för och storleken av framtida statliga bidrag bör även övervägas. Därvid
bör utredningen utgå från att de tjänster, som institutet utför och som
tillgodogörs direkt av företagen, i princip skall finansieras med avgifter
motsvarande full kostnadstäckning. I anslutning härtill bör frågan om
övergång till programbudgetering prövas.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under hösten 1968.
51. 1967 års kommunalskattekommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1967 för
att utreda frågor angående reglerna för utbetalning av kommunalskattemedel
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 november 1967):
Oredsson, S. Malte, generaldirektör, ordförande
Boo, Karl G. H., assistent, led. av II kamm.
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Lindström, Harry I., direktör
Palm, N. Sture, redaktör, led. av I kamm.
Sanell, P. Åke, departementssekreterare
Thufvesson, Bengt E., departementssekreterare
Expert :
Gadd, P. Arne E., revisionsdirektör
Sekreterare:
Werbell, Bror I., byrådirektör
Lokal: Riksrevisionsverket, Fack, Stockholm 34, tel. växel 54 15 80 (sekr.)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 13
oktober 1967):
8 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
225
Fi: 51
Riksdagsberättelsen år 1968
Gällande regler innebär att staten uppbär preliminär skatt som innefattar
även skatt till kommunerna. Dessa erhåller för varje kalenderår förskott
grundat på senast kända taxering och den utdebitering som bestämts
för kalenderåret. När taxeringsresultatet för året föreligger sker slutavräkning,
varvid saldot mellan slutligt debiterade belopp och uppburna förskott
tillgodoräknas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiger
eller överstiger de slutligt debiterade beloppen. Det tillämpade systemet
innebär att förändringar i skatteunderlaget påverkar kommunernas
skatteinkomster först med två års eftersläpning.
De frågor som tagits upp till behandling i de motioner och utskottsutlåtanden
som jag sammanfattningsvis redovisat i det föregående gäller ett
omfattande samhällsekonomiskt problemkomplex. Främst gäller detta de
expanderande kommunernas kreditförsörjningsproblem, men också frågan
om ändrade regler för utbetalning av kommunalskattemedel rymmer betydande
samhällsekonomiska problem. Riksdagsbehandlingen har gällt främst
finansieringsfrågorna. Dessa utgör emellertid symptom på underliggande
reala resursallokeringsproblem och frågeställningen gäller därför väsentligen
den totala samhällsekonomiska avvägningen av expansionstakten inom
olika sektorer av ekonomin, främst stat, kommuner (inklusive bostäder)
och näringsliv. Vid en utredning om de expanderande kommunernas finansiella
problem skulle man behöva klarlägga tillväxttakten inom kommuner
av olika storlek och inom olika delar av landet. Den kommunala sektorns
expansion torde i inte ringa utsträckning vara beroende av önskemålen att
främja eller motverka en ytterligare koncentration av befolkning och näringsliv
till de stora tätorterna. Vid sidan av den långsiktiga planeringen i
reala termer är också de finansiella perspektiven av intresse. En väsentlig
fråga är avvägningen mellan finansiering genom löpande inkomster och finansiering
genom upplåning. Den kommunala sektorns expansion måste vidare
betraktas mot bakgrund av utvecklingen inom övriga sektorer i samhällsekonomin.
Ett omfattande utredningsarbete pågår redan på detta område. Eu arbetsgrupp
bestående av representanter för finans-, inrikes- och kommunikationsdepartementen
sysslar med problem rörande den kommunala långsiktsplaneringen,
innefattande enkäter till kommunerna i fråga om investeringsutveckling
och finansieringsplaner. Vidare pågår inom inrikesdepartementet
försöksverksamhet med regional utvecklingsplanering. Slutligen
bedrivs forskningsarbete i närbesläktade frågor vid vissa universitet. I avvaktan
på resultatet av det pågående arbetet bör någon ny utredning om
kommunernas allmänna finansieringsförhållanden inte tillsättas.
Det finns emellertid enligt min mening skäl som talar för att nuvarande
ordning för utbetalning av kommunalskatt bör överses. Den samhällsekonomiska
innebörden av nuvarande regler bör analyseras. Samtidigt bör eu
kartläggning göras av hur reglerna påverkar det kommunala finanspolitiska
handlandet. Beträffande de allmänna samhällsekonomiska aspekterna torde
kunna sägas att det nuvarande systemet under vissa förutsättningar kan
utgöra en automatiskt stabiliserande faktor i konjunkturutvecklingen men
att det under andra förutsättningar också kan verka i motsatt riktning.
Kommunernas finanspolitiska handlande — bl. a. skatte- och utgiftspolitik
.— kan mer påverkas av den tidigare utvecklingen i kommunen och mindre
226
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 51
av det aktuella ekonomiska läget. I perioder med varierande tillväxttakt
i kommunens skatteunderlag torde detta förhållande inte undgå att skapa
vissa kommunala finanspolitiska problem. Jag förordar därför att en utredning
tillsätts med uppdrag att undersöka de samhällsekonomiska och
kommunalekonomiska verkningarna av nuvarande regler för utbetalning av
kommunalskattemedel och möjligheterna att genom ett ändrat förfarande
undanröja eller minska de olägenheter som nuvarande ordning kan ha. Utredningen
bör undersöka olika metoder att åstadkomma en bättre anpassning
av utbetalningen av kommunalskattemedel till skatteunderlagets utveckling.
De riktlinjer som riksdagen uttalade sig för år 1964, dvs. en anpassning
av utbetalningarna av skatteförskotten till löpande års skatteunderlag,
utgör en metod som torde böra prövas närmare. Utredningen bör
eftersträva en lösning som är enkel att tillämpa i praktiken och även undersöka
alternativa metoder för olika grader av anpassning.
De kommunala finansieringsproblem som nuvarande system för utbetalning
av kommunalskattemedel kan skapa är givetvis av mycket varierande
svårighetsgrad i olika kommuner beroende på skatteunderlagets utveckling.
Eftersläpningen och därmed finansieringsproblemen blir särskilt accentuerade
i expansiva kommuner, där skatteunderlagets tillväxttakt inte bara
återspeglar den allmänna inkomstökningen utan också påskyndas till följd
av en växande befolkning och ett expanderande näringsliv samtidigt som
dessa omständigheter ställer krav på ökande kommunala insatser i samhällsbyggandet.
I kommuner med en lugnare utveckling av skatteunderlaget är
dessa problem mindre. Utredningen bör belysa även dessa frågor. En anpassning
av kommunalskattemedelsutbetalningarna till löpande års skatteunderlag
på det sätt som skisserades i 1964 års motion kommer att medföra
att alla kommuner med en ökning av skatteunderlaget som understiger
riksgenomsnittet kommer att uppbära för stora skatteförskott. En betydande
osäkerhet kommer också att råda inom kommunernas förvaltningar om
storleken av de belopp som slutligt kommer att tillföras kommunen. Utredningen
bör avväga de kommunalekonomiska problem en omläggning skulle
aktualisera i vissa typer av kommuner mot de nackdelar nuvarande system
kan ha. Inom ramen för ändrade regler för utbetalning av kommunalskattemedel
bör utredningen särskilt undersöka de expanderande kommunernas
finansieringsproblem.
En begränsning av eventuella åtgärder till vissa kommunkategorier kan
resa besvärliga gränsdragningsproblem. Utredningen bör definiera de omständigheter
som skall avgöra om en kommun skall anses så expansiv att
speciella åtgärder i fråga om utbetalningen av skattemedel är befogade. En
metod kan vara att anknyta till befolkningsutvecklingen och fastställa ett
procenttal angivande den minsta befolkningsökning som skall berättiga till
särskilt förfarande vid utbetalningen av kommunalskattemedel. En annan
metod kan vara att ange en relation mellan skatteförskott och slutligt debiterade
belopp som skall berättiga till särskilt förfarande. Det skulle åligga
kommunen att göra sannolikt att skatteunderlagets utveckling i kommunen
är sådan att det slutligt debiterade beloppet kommer att överstiga skatteförskottet
med mer än ett visst procenttal. Efter särskild prövning skulle i
sådana fall det beräknade saldot vid slutavräkningen eller del av detta saldo
kunna utbetalas i förskott.
En väsentlig uppgift för utredningen blir att utreda de samhällsekonomis 227 -
Fi: 51
Riksdagsberättelsen år 1968
ka verkningarna av en omläggning av nuvarande system. En tidigareläggning
av statens utbetalningar av kommunalskatt skulle uppenbarligen innebära
ett likviditetstillskott till kommunerna, som skulle påverka den kommunala
aktiviteten i expansiv riktning. Utredningen måste följaktligen klarlägga
vilka kompenserande åtgärder som kan behöva vidtas inom kreditoch
finanspolitiken. Ett väsentligt delproblem blir att utreda de statsfinansiella
konsekvenserna av en reform och de kreditmarknadsmässiga effekterna
av åtföljande förskjutningar i statens respektive kommunernas upplåningsbehov.
Vid sidan av huvudfrågan bör utredningen vidare ta upp vissa andra frågor
som har samband med utbetalningen av kommunalskattemedel. På uppdrag
av Ivungl. Maj:t den 22 maj 1963 har riksrevisionsverket företagit och
med skrivelse den 24 februari 1965 redovisat en undersökning rörande sättet
för utbetalning av kommunalskattemedel in. m. Ett annat spörsmål, som
aktualiseras vid en reform av innebörd att eftersläpningen i utbetalningen
av kommunalskatt i väsentlig mån upphör, är frågan huruvida staten även
i fortsättningen ensam skall svara för skatteförlusten på restantier. Dessa
frågor bör prövas av utredningen.
Utredningen bör samråda med de utredningar och arbetsgrupper som är
verksamma på den ekonomiska samhällsplaneringens område.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
52. Sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om avdrag för kostnader för
bilresor mellan bostad och arbetsplats
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 november 1967 för
att utreda frågan om avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och
arbetsplats (se Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1967):
Dahlgren, Rolf B., generaldirektör, ordförande
Ahlvarsson, Lars I., ombudsman
Svanström, K. Ivan H., hemmansägare, led. av I kamm.
Wahlgren, E. Göran, t. f. departementsråd
Wärnberg, Erik G., bankofullmäktig, led. av I kamm.
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
228
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 2
Utbildningsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Utrustningskommittén för Göteborgs universitet (1965: I 19, 1966: 19,
1967:17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handha frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid universitetet,
som chefen för numera utbildningsdepartementet bestämmer:
Arén, Torsten S., kanslichef, ordförande
Broman, Tore, professor
Fors, Sixten R., byråchef
Rexed, Bror A., generaldirektör
Experter:
Kihlman, K. Herbert, byrådirektör
Malmgren, Bernt R., professor
Olsson, Olle G. A., professor
Teorell, E. Torsten A., professor
Ågren, K. Gunnar, professor
Sekreterare:
Hilding, Bengt B. I., kapten
Direktiven för utredningen, se 1965: I E 19.
Under tiden november 1966—oktober 1967 har hållits ett flertal sammanträden
med kommitténs arbetsutskott.
Anskaffningen genom kommitténs försorg av inredning och utrustning
har under år 1967 avslutats.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. in. (1965:1 20,
1966:20, 1967:18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda vissa medicinska utbildningsfrågor m. m.:
Rexed, Bror A., generaldirektör
Experter (för utredning rörande blandad medicinsk och annan utbildning)
:
Johnels, J. Alf G., professor
229
U: 2 Riksdagsberättelsen år 1968
Lindahl, Per Eric E. A., professor
Magnéli, P. Arne, professor
Reichard, Peter A., professor
Ström, Gunnar O. F., professor
Sekreterare:
Wennström, K. Gunnar, byråchef.
Utredningen har under första halvåret 1967 biträtt vid departementsberedningen
av skilda medicinska utbildningsfrågor. Eftersom den sakkunnige
har utnämnts till generaldirektör för medicinalstyrelsen fr. o. m. den 1 juli
1967, beviljades han den 8 augusti 1967 begärt entledigande från sitt uppdrag.
Utredningen har därmed avslutats.
3. 1960 års blindvårdsutredning (1965: I 29, 1966: 25, 1967: 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1960 för
att verkställa utredning rörande anpassnings- och yrkesundervisning för
vuxna synskadade jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Bergh, E. Albert, byråchef, ordförande
Granström, Karl-Otto, professor, överläkare
Hedkvist, Charles, direktör
Hedlén, Bengt, socialdirektör
Tegström, A. Rudolph, rektor
Expert:
Andersson, Bo G., med. dr, bitr. överläkare
Sekreterare:
Thorell, Rune, förste byråinspektör
Direktiven för utredningen, se kungl. brev den 5 februari 1960 till statskontoret.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen har avgett ett den 29 december 1967 dagtecknat betänkande,
benämnt »Anpassning och yrkesutbildning av synskadade» (Stencil E
1967:14).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1962 års ungdomsutredning (1965:1 40, 1966: 31, 1967: 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
utreda frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 augusti 1962):
Ward, Kurt K. B., landstingsråd, ordförande
230
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 5
Gustafson, Anna-Greta, ungdomsintendent
Hellberg, Karl-Erik, förlagschef
Mattsson, Roland N. G., gymnastikdirektör
Ohlsson, N. Lennart, folkhögskollärare
Experter:
Halidén, Olof, fil. lic.
Johannesson, Ingvar V., docent
Johansson, K. Inge, studierektor
Olsson, Evald, agronom
Sekreterare:
Dahlin, Sven M., studieombudsman
Biträdande sekreterare:
Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 50.
Utredningen har under tiden november 1966—maj 1967 hållit sex sammanträden
samt ett tiotal delegations- och expertgruppöverläggningar.
Utredningen har avgett ett den 17 februari 1967 dagtecknat betänkande,
benämnt »Statens stöd till ungdomsverksamhet» (SOU 1967: 19).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Skolarbetstidsutredningen (1965: I 42, 1966: 33, 1967: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1963 för
att verkställa utredning rörande femdagars arbetsvecka i skolan m. in. (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 februari 1963):
Renlund, R. Gösta, bankdirektör, ordförande
Forssell, Einar E., förste skolinspektör
Karlsson, Elvy M., fru
Landström, Sten-Sture, direktör
Rodhe, Gösta, skolöverläkare
Westman, J. Gottfrid, länsskolinspektör
Experter:
Andersson, Elvin, ombudsman
Gustafsson, Lars, universitetslektor
Ljunggren, F. Torbjörn, rektor
Lunde, Ingrid, kanslichef
Malmquist, Eve, docent
Myrdal, Hans-Göran, fil. lic.
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Sekreterare:
Askeberg, Sven H. J., byråchef
Direktiven för utredningen, se 1964:1 E 48.
231
U: 5 Riksdagsberättelsen år 1968
Utredningen har under tiden november 1966—februari 1967 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen har avgett ett den 24 februari 1967 dagtecknat betänkande,
benämnt »Skolans arbetstider» (SOU 1967: 14).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredningen rörande det Hallwylska museet (1966:43, 1967: 35)
Genom beslut den 29 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt direktionen för
det Hallwylska museet att verkställa en översyn av museets organisation
och ekonomiska ställning m. m. samt att till Kungl. Maj :t inkomma med
de förslag, vartill sagda översyn gav anledning.
Direktionens ledamöter:
Reuterswärd, B. Edvard, expeditionschef, ordförande
Wachtmeister, Hans W. A., greve, godsägare, f. d. riksdagsman, verkställande
ledamot
Widman, Dag H. R., förste intendent
Experter:
Rergman, Eva A. M., fil. dr
Häger, Bengt N. R., intendent
Sekreterare:
Lindahl, Jan-Mats, departementssekreterare.
Direktionen har i sin egenskap av utredningsorgan under tiden november
1966—april 1967 hållit sex sammanträden.
Utredningen har den 29 april 1967 avgett betänkandet »Hallwylska museets
framtida organisation och verksamhet» (Stencil E 1967: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Folkhögskolans lärarutredning (1966: 55, 1967: 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 oktober 1965 för att utreda
frågan om utbildning och fortbildning av folkhögskolans lärare:
Sönnerlind, Arne S., skolråd, ordförande
Friman, A. Hilding, rektor
Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd
Vestlund, A. Gösta, t. f. undervisningsråd
Sekreterare:
Sverkman, C. A. Evert, redaktör
Expert:
Göthberg, Bo, folkhögskolinspektör (fr. o. in. den 16 januari 1967)
Direktiv för utredningen har icke utfärdats.
232
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 9
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tio
sammanträden.
Utredningen har den 16 oktober 1967 avgett betänkandet »Lärarutbildning
för folkhögskolan» (SOU 1967: 47).
Uppdraget är därmed slutfört.
8.1966 års Örebro-kommitté (1967: 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 januari 1966 för
att verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande
av högre utbildning i Örebro:
Åman, O. Valter, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Moll, Olof G., byråchef
Segerstedt, Torgny, professor
Sköld, Lars G., rektor
Tolgfors, S. Börje, rektor
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Sekreterare:
Linné, Rolf S. G., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Hakelier, Nils G., förste länsnotarie
Direktiven för utredningen, se 1967: E 46.
Kommittén har under tiden november 1966—november 1967 hållit sex
sammanträden.
Kommittén har den 31 augusti 1967 avgett delbetänkande II, benämnt
»Högre utbildning i Örebro. Biblioteksverksamhet in. in.» (Stencil E 1967:
10). Kommittén har vidare upprättat lokalprogram för de högre utbildningsenheterna
i Örebro.
Uppdraget är därmed slutfört.
9.1966 års Växjö-kommitté (1967:48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1966 för
alt verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande
av högre utbildning i Växjö:
Helén, N. Gunnar, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Moll, Olof G., byråchef
8f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
233
U: 9 Riksdagsberättelsen år 1968
Sandblom, J. Philip, professor
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Duregård, Assar A. J., skoldirektör
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Sekreterare:
Linné, Rolf S. G., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Grundström, Ingegerd E., förste länsnotarie
Direktiven för utredningen, se 1967: E 46.
Kommittén har under tiden november 1966—september 1967 hållit sju
sammanträden.
Kommittén har den 22 september 1967 avgett delbetänkande II, benämnt
»Kurslitteraturbibliotek vid universitetsfilialen i Växjö» (Stencil E
1967:12).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. 1966 års Karlstad-kommitté (1967:49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1966 för att
verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande av
högre utbildning i Karlstad:
Nilsson, Gustaf V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Frisk, J. I. Hjalmar, professor
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Moll, Olof G., byråchef
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Ottervik, N. G. Gösta, överbibliotekarie (fr. o. m. den 1 december 1966)
Sekreterare:
Linné, Rolf S. G., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, 1967: E 46.
Kommittén har under tiden november 1966—september 1967 hållit sex
sammanträden.
Kommittén har den 8 september 1967 avgett delbetänkande II, benämnt
»Kurslitteraturbibliotek vid universitetsfilialen i Karlstad» (Stencil E 1967:
11).
Uppdraget är därmed slutfört.
234
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 12
11. Organisationskommittén för utbildningen av vissa yrkesgrupper inom
teaterns, filmens, televisionens och radions områden (1967:52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
verkställa utredning rörande frågor om utbildningen av vissa yrkesgrupper
inom teaterns, filmens, televisionens och radions områden (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 juli 1966):
Gårdstedt, H. Birger, skolråd, ordförande
Fant, George F. M., rektor
Hilton, Hans, direktör
Lsestadius, Lars-Levi, regissör
Lindgren, Olle, redaktör
Schein, Harry, direktör
Experter:
Trankell, Arne, professor (fr. o. m. den 9 december 1966)
Lauritzen, Bertil, studierektor (fr. o. m. den 1 januari 1967)
Sekreterare:
Johnson, Solveig E., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 20 december 1966)
Direktiven för utredningen, se 1967: E 52.
Kommittén har under tiden november 1966—juni 1967 hållit åtta sammanträden.
Kommittén har den 15 juni 1967 avgett betänkandet »Dramatiska Institutet»
(Stencil E 1967: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Sakkunniga för förhandling med innehavaren av
Skoklosters fideikommiss (1967: 54)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att på
statens vägnar förhandla med innehavaren av Skoklosters fideikommiss
samt att, under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande, träffa avtal
i första hand om förvärv av Skoklosters slott och samlingar jämte lämpligt
markområde och i andra hand om statligt bidrag till åtgärder för slottets
och samlingarnas iståndsättande och underhåll samt om eventuellt förvärv
av Skoklosterarkivet:
Hagander, Johan O., f. d. överståthållare, ordförande
Fjellander, Nils E. B., expeditionschef
Löwbeer, Torsten, rättschef.
De sakkunniga har med skrivelse den 23 februari 1967 för Kungl. Maj :ts
prövning överlämnat ett samma dag dagtecknat avtal med fideikommissinnehavaren.
Uppdraget är därmed slutfört.
235
Us 13
Riksdagsberättelsen år 1968
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
13. Tekniska högskolans i Stockholm bgggnadskommitté
(1965: I 18, 1966:18, 1967:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Ahrbom, Nils O., f. d. professor
Alexanderson, K. Erik, häradshövding, led. av I kamm.
Ekdahl, Lennart L. G., t. f. byggnadsråd (t. o. in. den 20 januari 1967)
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, led. av I kamm.
Smith, A. Åke, planeringsdirektör (fr. o. in. den 3 november 1967)
Stockman, Lennart G., professor, rektor
Österberg, David V., professor
Arkitekt:
Henriksson, Gunnar A., professor
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, Jesper E., avdelningsdirektör
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm, Valhallavägen 79 (postadress:
Fack, Stockholm 70), tel. växel 23 65 20
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21: instruktion
den 29 juni 1946.
Under året har byggnads- och installationsarbeten fortgått för nybyggnad
för sektionen för bergsvetenskap samt vissa arbeten med försörjningsåtgärder.
Rit- och hörsalar i nybyggnaden för bergsvetenskap har tagits i bruk
fr. o. in. läsåret 1967/68. Byggnads- och installationsarbeten bär blivit färdigställda
i en ombyggnad för den gruvvetenskapliga linjen vid sektionen
för bergsvetenskap.
Under tiden november 1966—oktober 1967 har kommittén hållit fyra
sammanträden.
14. 1958 urs utredning kyrka—stat (1965:1 22, 1966: 22, 1967: 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 10 januari 1958 för
att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och den svenska kyrkan (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Tammelin, N. Erik, justitieråd, ordförande
Bolin, A. Bertil, sekreterare i LO
Engström, K. Olof N., rektor
Josefson, P. L. Ruben, ärkebiskop
Zetterberg, K. Åke H., pastor primarius, led. av II kamm.
236
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U : 15
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av II kamm. (tillkallad den 6 februari
1967 att under Zetterbergs sjukdom vara sakkunnig i dennes ställe)
Experter:
Hallgren, Bengt G., församlingssekreterare (fr. o. in. den 9 januari 1967)
Heldtander, Tore, lektor
Ivarsson, E. Henrik, kyrkoherde
Lindqvist, Rolf L. A., landskamrerare
von Otter, Sten F., kammarrättsråd, tillika divisionsordförande
Palmqvist, P. O. Arne, forskardocent
Rodhe, Sten, lektor
Silén, Sven F. P., biskop
Swedberg, Bo G. R., informationschef
Svenungsson, David C., prost
Waller, Sture M., docent
Åberg, Erik V. R., kammarråd
H uvudsekreterar e:
Lindelöw, Karl-Gustav, första kammarens sekreterare, hovrättsråd
Övriga sekreterare:
Andersson, Hans B., tingsdomare
Lindh, Iwan E., hovrättsassessor
Nykvist, Gösta N., byrådirektör
Wilhelmson, Lars E., hovrättsråd
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., Stockholm C, tel. 20 39 26 (ordföranden)
och 21 56 24 (kansliet), Riksdagshuset, Stockholm 46, tel. växel 22 95 60
(huvudsekreteraren) och Citadellsvägen 17, Malmö C, tel. 040/749 50 (sekreteraren
Lindh)
Direktiven för utredningen, se 1959: I E 44.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 sammanträtt
32 dagar.
Utredningen har under år 1967 avlämnat fyra betänkanden, nämligen
»Folkbokföringen» (SOU 1967:16), »De teologiska fakulteterna» (SOU
1967:17), »Kyrklig organisation och förvaltning» (SOU 1967:45) och
»Kyrklig egendom. Skattefrågor. Prästerskapets privilegier» (SOU 1967:
46).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
15. Utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen (1965: I 28,
1966:24, 1967:20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den försvarsmedicinska forskningen:
Rexed, Bror A., generaldirektör
237
U: 15
Riksdagsberättelsen år 1968
Experter:
Clemedson, Carl-Johan, generalläkare
Engström, Arne V., professor
Fehrm, E. Martin, generaldirektör
Hesselblad, Gustav, arméöverläkare
Schmidt, Torsten, överste
Ström, Gunnar O. F., professor
Troell, Lars, marinöverläkare
Uvnäs, Börje, professor
Sekreterare:
Blomquist, Bernt E. L., byråöverläkare
Biträdande sekreterare:
Bergsten, Nils G., departementssekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel loltalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1960:1 E 45.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
16. Utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m. (1965:
1 30, 1966:26, 1967:22)
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm in. in.
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1960):
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Expert:
Olsson, Sten G., stiftssekreterare
Sekreterare:
Ericson, Lars G., regeringsrättssekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 37.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju
sammanträden. Härjämte har överläggningar om bl. a. förvaltningen av
Galärvarvskyrkogården fortsatt.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
238
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 18
17. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund (1965:1 32,
1966:27, 1967:23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och avge förslag angående anordnande av
högre teknisk utbildning och forskning i Lund (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 jnni 1960):
Olson, O. Hjalmar, direktör, ordförande
Broberg, K. Bertram, professor
von Friesen, Sten, professor
Gralén, Nils G. J., professor, rektor
Gustafson, Torsten V., professor
Johansson, Sven A. E., professor (fr. o. m. den 1 juli 1967)
Laudon, Axel, disponent
af Malmborg, Ragnar, byggnadsråd
Pettersson, N. Ove, professor
Pleijel, Åke V. C., professor
Sekreterare:
Ingvar, Lars O. A. H., byråchef
Lokal: Tekniska högskolan i Lund, Sölvegatan 18, Lund 7, tel. 046/
12 46 00
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en
inom numera utbildningsdepartementet upprättad promemoria rörande högre
teknisk utbildning och forskning i Lund, se 1961:1 E 40.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fyra
plenarsammanträden. Löpande ärenden har handlagts av tekniska fakultetens
delcanus jämte kommitténs sekreterare såsom högskolans verkställande
organ.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
18. 1960 års ecklesiastika bo ställsutredning (1965:1 36, 1966: 28, 1967: 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande förvaltningen av ecklesiastika löneboställen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1960):
Persson, Ivar, landshövding, ordförande
Gynnerstedt, Tage K. V., f. d. stiftssekreterare (t. o. m. den 24 maj 1967)
Lindström, Helge B., hemmansägare, led. av II kamm.
Pettersson, Gunnar, jordbruksinstruktör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Anderson, K. Åke, lantbruksdirektör
239
U: 18
Riksdagsberättelsen år 1968
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Nilsson, Per-Olof V., förbundsdirektör
Wigren, Bo G., stiftsjägmästare
Åberg, Erik V. R., kammarråd
Sekreterare:
Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare
Biträdande sekreterare:
Stolt, Lennart, förste stiftsnotarie
Lokal: Domkapitlet, Lund, tel. 046/11 06 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 47.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fem
sammanträden. Härjämte har ett antal överläggningar hållits med utredningens
experter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
19. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen (1965: I 37, 1966: 29,
1967:25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
att verkställa utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22
mars 1961):
Sjöstrand, O. Torgny, professor
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, Karolinska sjukhuset, Stockholm,
tel. växel lokalsamt. 34 05 00, rikssamt. 34 06 50, ankn. 1947
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 41 och 1965: I E 37.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
20. Konsertbyråutredningen (1965: I 39, 1966: 30, 1967: 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 med
uppdrag afl verkställa utredning angående inrättande av en statlig konsertbyrå
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 juni 1962) :
Nordmark, Hans A., direktör, ordförande
Andersson, Freddy V. E., förbundsordförande
Halm, Gunnar A., kapellmästare
Malmgren, Allan B., studieombudsman
Poppius, Hans D., byråchef
Tegen, Martin, docent
Experter:
Baucr, Sven Harald, advokat (fr. o. in. den 15 augusti 1967) \ ;
240
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 21
Brandel, Åke, redaktör (fr. o. m. den 15 augusti 1967)
Carlsson, Stig, civilingenjör (fr. o. m. den 15 augusti 1967)
Forsström, Gösta E. A., sekreterare
Hambraeus, Bengt, fil. lic. (fr. o. m. den 15 augusti t. o. m. den 1 november
1967)
Hellquist, Per-Anders, redaktör (fr. o. m. den 15 augusti 1967)
Hähnel, Folke, redaktör (fr. o. in. den 15 augusti 1967)
Ljungberg, Lennart, civilingenjör (fr. o. m. den 15 augusti 1967)
Ljungman, Seve K. B., professor
Reimers, Lennart, direktör (fr. o. m. den 15 augusti 1967)
Wallin, Nils L., chef för statens försöksverksamhet med rikskonserter
(fr. o. m. den 1 juli 1967)
Wallner, Bo, lektor
Wirén, Karl-Gunnar, intendent
Sekreterare:
Wallin, Nils L., se ovan (t. o. in. den 30 juni 1967)
Strand, Sigfrid, rektor (fr. o. in. den 1 juli 1967)
Lokal: Nybrogatan 3, 5 tr., Stockholm Ö, tel. 20 36 86
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 45.
Under tiden november 1966—oktober 1967 bär 38 sammanträden hållits.
Dessutom har experter och olika arbetsgrupper sammanträtt ett flertal
gånger.
Utredningen har den 25 januari 1967 avlämnat betänkandet »Rikskonserter»
(SOU 1967: 9).
Utredningen fortsätter sitt arbete med att analysera den svenska produktionen
och marknadsföringen av grammofonskivor och utarbetar förslag
i syfte att bredda grammofonskivans plats i musiklivet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
21. Samarbetskommittén för behandling av frågan om utbildning av viss
sjukvårdspersonal (1965: I S 22, 1966: S 18, 1967: 27)
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och förutvarande överstyrelsen för yrkesutbildning
att i samråd med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna
utbildning eller i förekommande fall utöka befintlig utbildning för laboratoriepersonal,
röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, soin kan avlasta
eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning.
Ämbetsverken har för uppdragets fullgörande tillsatt en samarbetskommitté,
till vilken också tillfälliga experter har knutits. Samarbetskommittén
består f. n. av företrädare för medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet,
241
U:21 Riksdagsberättelsen år 1968
yrkesutbildningsberedningen och statens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor.
Sekreterare:
Hagstedt, Hedvig M., förste byråsekreterare
Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 25 (postadress: Fack, Stockholm
22), tel. växel lokalsamt. 22 70 00, rikssamt. 22 41 20.
Samarbetskommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit
ett sammanträde.
Kommitténs arbete som samarbetsorgan beräknas fortsätta t. v.
22. 1963 års bibelkommitté (1965: I 43, 1966: 34, 1967: 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 februari och den
5 april 1963 för att verkställa utredning rörande förutsättningarna för en
ny bibelöversättning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 mars 1963):
Quensel, Nils J. E., f. d. president, ordförande
Diiring, H. Ingemar, professor
Edlund, Conny A. E., domprost
Eeg-Olofsson, Ansgar O. C., lektor
Gierow, Karl Ragnar K., författare, Svenska akademiens ständige sekreterare
Riesenfeld,
E. Harald, professor
Ståhle, Carl Ivar, professor
Sekreterare:
Olsson, Birger O., teol. lic. och fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, Jan-Mats, departementssekreterare (vissa sekreterargöromål)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (bitr sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 E 49.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju sammanträden
under tillhopa sjutton sammanträdesdagar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
23. Yrkesutbildningsberedningen (1965: 147, 1966: 36, 1967: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande yrkesutbildningens uppgifter, innehåll och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1963):
Öhman, G. Birger, överdirektör, ordförande
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Haldén, J. O. Folke, direktör
242
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Hallbeck, Oscar A., kommunalråd
Isling, B. Åke J., utbildningschef
Karlson, Tore E., ombudsman
Kellgren, Nils E., fil. kand., led. av II kamm.
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm.
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, led. av I kamm.
Stålnacke, Erik O., skolinspektör
Wetterström, Karin H., kamrer, led. av II kamm.
Experter:
Ager, Ruth M., undervisningsråd
Alfort, Axel M., direktör
Andersson, Karin, förbundssekreterare
Assar sson, Axel A., utredningsman
Binett, Einar, förbundssekreterare
Björnegård, Gudrun, bitr. rektor
Blix, Erik O., rektor
Blomberg, Erik, personaldirektör
Bohman, Karl Erik, direktör
Brandgård, Evert, sekreterare
Bråland, Ingrid, studierektor (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Caping, Bengt R., byrådirektör
Carlström, Stig, rektor
Claeson, Gunnel, rektor (t. o. m. den 30 juni 1967)
Dahlander, E. Gunnar, rektor
Darpö, Börje, ombudsman (fr. o. m. den 1 juli 1967)
Ekholm, Herbert, rektor
Eländer, Kurt O., direktör
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Engström, Stina, civilekonom
Ericsson, K. Gösta, byråchef
Ernest, N. K. E. Gunnar, rektor
Falk, Eric G. R., länsjägmästare
Folkmarson, James A., undervisningsråd
Forsberg, Birger, rektor
Forsberg, N. Uno, rektor
Forssell, Einar E., förste skolinspektör
Fredriksson, Bert, sekreterare
Friden, Gunvor A. B., skolkonsulent
Fäktenmark, Erik, ingenjör
Gerhardsson, Gideon, professor (fr. o. m. den 1 november 1967)
U: 23
243
U: 23
Riksdagsberättelsen år 1968
Grabö, Paul E., direktör
Gumselius, Herman, rektor
Gustafson, Birgitta, skolkonsulent (fr. o. in. den 1 juni 1967)
Gustafsson, Birger, rektor
Gustafsson, Evert, konsulent (t. o. ni. den 30 september 1967)
Hagander, Sten I., skolkonsulent
Hallberg, Rolf Sage, skolinspektör
Hallgren, E. Susanne, fortbildningskonsulent
Hansson, Karin, barnavårdslärare (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Helling, Olle, rektor
Helte, G. Verner, direktör
Hjortzberg, Agneta, seminarielärare
Holmberg, Sten, ombudsman
Hurtig, Folke, skolinspektör
Husén, Torsten, professor
Högberg, Hans, byråchef
Jacobson, Bengt A., undervisningsråd
Johansson, Erik, ingenjör (fr. o. m. den 1 juni 1967)
Johansson, Gotthard, rektor
Johansson, K. Inge, studierektor
Johansson, John, förste skötare
Jonsson, Kjell I., byrådirektör
Jungqvist, Anna-Brila, konsulent
Jönsson, Börje, ombudsman
Jönsson, E. Gustav, departementssekreterare
Kaby, Nils A., avdelningsdirektör
Karlsson, Einar I., ombudsman
Karlsson, Erik, skolchef
Landahl, K. Lennart, byrådirektör
Larsson, Rune, rektor
Lindberg, Gösta, studierektor
Lindblom, Helena, barnhemskonsulent
Lindgren, Stig, medicinalråd
Lindman, Per O. G., kanslichef
Ljungberg, Leif, civilingenjör
Ljunghill, Karl Gustav, skoldirektör (fr. o. m. den 4 januari 1967)
Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd
Lundgren, Nils P. V. professor (fr. o. m. den 1 november 1967)
Luterkort, Ingrid, regissör (fr. o. m. den 4 januari 1967)
Löfgren, Anne-Marie, byrådirektör
Magnusson, Alice, sekreterare
Malmgren, Helge, fil. kand.
244
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Mj örnberg, Agne, studierektor
Nilson, Allan, rektor
Nilsson, Thora I.-L., byråchef
Nordenskjöld, Gustaf, direktör
Nordin, Anna-Greta, facklärare (t. o. m. den 30 september 1967)
Nordström, Gert Z., teckningslärare (fr. o. m. den 4 januari 1967)
Nybom, P. P. Arne, ombudsman
Odebäck, S. Paul, skolkonsulent
Olderin, Gunnar O., avdelningsdirektör
Oldgren, Erik, agronom
Olsson, A. E. Osborn, f. d. undervisningsråd
Persson, Arne, konsulent
Persson, Stig E., rektor
Petri, Ingemar, studiesekreterare
Ringdal, Herry, rektor
Riidhmer, Gustav, överingenjör
Sandberg, Per, studierektor
Sandblad, Carl-Eric, utbildningssekreterare
Simlund, Ernst-Olof, apotekare (fr. o. m. den 1 juli 1967)
Sjunnesson, Georg, ämneslärare
Sjöbeck, J. Christian, direktör
Sjöberg, Hilding, ombudsman
Staf, Karl-Rune, ingenjör
Stetler, Emil F., avdelningsdirektör
Ström, B. O. Gunne, skolkonsulent
Strömgren, Holger, yrkeslärare
Tegman, Olle, ingenjör
Tegner, Göran, direktör
Thorvinger, Hjördis, rektor
Wahlström, Lars, ombudsman
Wernlund, Brita K., byrådirektör
Vestin, F. E. Margareta, byrådirektör
Westman, Eric, ingenjör
Wikstrand, Rolf, skolsekreterare
Wikström, Hans F., rektor
Virdebrant, Carl-Erik B., kansliråd
Wohrne, Vulf, överingenjör
Vrethammar, K. Harald, undervisningsråd
Zackrisson, Birgit, skolkonsulent (fr. o. m. den 1 juli 1967)
Åhlén, Knut, rektor
Åmark-Wintzer, Lucia A. S., skolkonsulent
Ängquist, Bror, rektor
U: 23
245
U: 23
Riksdagsberättelsen år 1968
Sekreterare:
Dahl, Åke K. G., skolkonsulent
Biträdande sekreterare:
Wernlund, Brita K., se ovan (t. o. in. den 30 november 1967)
Lokal: Sandelsgatan 12, Stockholm No, tel. 67 69 16 (ordföranden),
67 87 32 (sekreteraren), 61 89 44 (kansliet)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 E 57 och 1967: E 31.
Beredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tolv
sammanträden om sammanlagt fjorton sammanträdesdagar. Dessutom har
expertgrupperna sammanträtt ett stort antal gånger.
Beredningen har den 12 januari 1967 avgett betänkandet »Betänkande
och förslag angående viss fortbildning för lärare i yrkesteknik» (Stencil
E 1967:1) samt den 11 oktober 1967 betänkandet »Yrkesutbildningen.
Läroplaner för yrkesutbildningen samt vissa pedagogiska och metodiska
frågor» (SOU 1967:48).
Beredningen avser att under år 1968 framlägga särskilda utredningar
och förslag angående receptarieutbildningen, utbildning av lärare för yrkesutbildningen,
postgymnasial utbildning och vuxenutbildning samt förslag
angående olika former för samverkan mellan skola och näringsliv.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
24. Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens
verksamhet (1965: I 49, 1966: 38, 1967: 32)
Tillkallade enligt Kung]. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
att verkställa utredning rörande svenska ortnamnsarkivets, landsmåls- och
folkminnesarkivets i Uppsala samt landsmålsarkivets i Lund framtida ställning
och organisation:
Meyerson, K. Åke W., fil. lic., ordförande
Moberg, Lennart A., professor
Munthe, Richard E. L., avdelningsdirektör, tillika sekreterare
Lokal: Livrustkammaren, Stockholm No, tel. 62 Öl 16 (ordföranden),
växel 22 95 60 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 49.
Utredningen liar under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
246
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 26
25. Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden
(1965: I 51, 1966:40, 1967:33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 april 1964 för att
verkställa utredning rörande lärarnas arbetsförhållanden m. in. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 april 1964):
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör, ordförande
Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist
Björinder, Henry K. E., sekreterare
Bodell, Karl G., skolinspektör, tillika sekreterare
Eriksson, B. Sune, sekreterare
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande
Nord, B. Ingemar, avdelningschef
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Tylén, Hahvard, rektor
Experter:
Almefelt, Paul V., byråchef
Heimklo, K. Julius M., skolkonsulent (fr. o. in. den 6 juli 1967)
Ivarlin, Bengt G., organisationsdirektör
Rapaport, Edmund, byråchef
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd
Lokal: Statistiska centralbyrån, Linnégatan 87 (postadress: Fack, Stockholm
27), tel. växel 63 06 80, ankn. 241, 242
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 51.
Utredningen liar under tiden november 1966—oktober 1967 hållit åtta
sammanträden samt därjämte gruppsammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
26. Lokal- och utrustningsprogramkommittéer för universitet och
högskolor (LUP-kommittéerna) (1965:1 54, 1966: 42, 1967: 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och högskolor
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
LUP-kommittén för Uppsala
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd, ordförande
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
247
U: 26
Riksdagsberättelsen år 1968
Experter :
Dahlbom, J. Rickard, professor
Öbrink, Karl Johan, laborator
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit elva sammanträden.
LUP-kommittén för Lund
Hammar, Stig II., universitetsråd, ordförande
Broberg, K. Bertram, professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Olrog, O. Christer, byggnadsråd
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Experter:
Borgström, E. Bengt G., professor
Fronaeus, Sture A., professor
Gralén, Nils G. J., professor, rektor
Ivjellén, Lars, docent
Sunner, Stig A., professor
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju sammanträden.
LUP-kommittén för Göteborg
Ingelmark, Bo E., professor, rektor, ordförande
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Olrog, O. Christer, byggnadsråd
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Thun, K. Ragnar, byråchef
Experter:
Careborg, Lars-Olof, byrådirektör
Grönfors, Kurt G. W., professor, rektor
Kihlman, K. Herbert, byrådirektör
Lysell, E. G. S. Lennart, professor
Marken, Karl-Erik, docent
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio sammanträden.
LUP-kommittén för Stockholm
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Bergström, K. Sune D., professor
Henriksson, Gunnar A., professor
248
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 26
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Norberg, Dag L., professor, rektor
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Experter:
Brommesson, Per-Axel, direktör
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Holmbäck, Bure, förste bibliotekarie (fr. o. in. den 1 januari 1967)
Ingvar, Lars O. A. H., byråchef
Kierkegaard, C. Peder J. H., docent
Laurin, Kjell, byrådirektör
Lindberger, Örjan, professor (fr. o. m. den 1 januari 1967)
Odelberg, C. V. Wilhelm, överbibliotekarie (fr. o. m. den 1 januari 1967)
Sköld, Lars G., rektor
Thornstedt, Hans G., professor (fr. o. m. den 1 januari 1967)
Tottie, Thomas J. H., förste bibliotekarie (fr. o. m. den 1 januari 1967)
Törnlund, Sven G., rådman
Weibull, Martin C., docent
Öländer, G. Arne, professor (fr. o. m. den 1 januari 1967)
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit elva sammanträden.
LUP-kommittén för Umeå
Larsson, Lars-Gunnar, professor, rektor, ordförande
Fors, Sixten R., byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Moll, Olof G., byråchef, tillika huvudsekreterare
Rydén, Jan, t. f. avdelningschef
Experter:
Andersson, N. Elvir, universitetslektor (t. o. m. den 10 maj 1967)
Carlsson, Sune, professor
Friberg, Lars, professor
Lennander, Sven K., universitetslektor (t. o. m. den 10 maj 1967)
Lycke, Erik, professor
Minnhagen, E. Lennart W., professor (t. o. in. den 10 maj 1967)
Ramel, Claes O. M. O., friherre, docent (t. o. m. den 31 december 1966)
Sjörs, Hugo M., professor (t. o. m. den 31 december 1966)
Virgin, Henning I., professor (t. o. in. den 31 december 1966)
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sex sammanträden.
249
U: 26
Riksdagsberättelsen år 1968
Samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Hammar, Stig H., universitetsråd
Ingelmark, Bo E., professor, rektor
Larsson, Lars-Gunnar, professor, rektor
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Experter:
Andersson, A. Owen, tekn. lic.
Dahlin, N. Åke S„ avdelningsdirektör
Fors, Sixten R., byråchef
Kull, Karl-Erik, veterinär
Liining, Karl-Gustav T. G., professor
Wiklund, Oscar E., skolkonsulent
Sekreterare:
Moll, Olof G., byråchef
Biträdande sekreterare åt kommittéerna och samarbetsnämnden:
Hedman, Barbro, förste byråsekreterare
Holmborn, G. Börje, förste byråsekreterare (t. o. m. den 15 mars 1967)
Johnsson, Roland G., byrådirektör
Lundblad, E. A. J. Thomas, fil. kand.
Nygren, Jan B., byrådirektör
Winblad von Walter, C. Torkel, fil. kand. (fr. o. in. den 1 mars 1967)
Lokal: Wenner-Gren Center, Sveavägen 166 (postadress: Box 23 133,
Stockholm 23), tel. växel 23 76 80
Direkiiven för utredningen, se 1965: I E 54.
Samarbetsnämnden har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit
sex sammanträden.
Kommittéernas och nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
27. Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och
upplysningsarbetet (1965: I 55, 1966: 44, 1967: 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 9 oktober 1964 för att överväga
och framlägga förslag rörande dels sexualundervisningens och sexualupplysningens
omfattning, innehåll och mål, dels åtgärder till förbättrande
av undervisningen och upplysningsverksamheten på ifrågavarande område:
Lund, Ragnar F., f. d. undervisningsråd, ordförande
Bergström-Walan, Maj-Briht, fil. lic., tillika huvudsekreterare
Boéthius, Carl Gustaf, redaktör
Granstrand, Rolf, fil. stud.
Heeger, Birgitte, fil. kand., tillika biträdande sekreterare
250
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 28
Ottersen, J. Ottar, rektor
Rodhe, Gösta, skolöverläkare
Sjöval], Thor sten, leg. läkare
Wickbom, Torsten A., rektor
Experter:
Broinsjö, Birger, fil. lic.
Meurling, Karl, fil. mag.
Ronnås, John G. B., skolkonsulent
Svensson, Sven,lektor
Biträdande sekreterare:
Johnson, A. Inez M., förste byråsekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, Stockholm C, tel. 10 Öl 88
Direktiven för utredningen har angetts i kungl. brev den 9 oktober 1964.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tolv
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
28. Filmcensurutredningen (1965: I 56, 1966: 45, 1967: 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1964 för att
verkställa utredning rörande den statliga filmcensurens ställning jämte därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 november
1964):
Ekblad, S. Gunnar, lagman, ordförande
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av I kamm.
Peterson, Thage E. G., direktör
Wennerfors, Alf A:son, utbildningschef, led. av II kamm.
Experter:
Börjesson, Bengt, docent
Furhammar, Leif, fil. lic.
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Ekman, Gunnar O. S., kansliråd
Biträdande sekreterare:
Johnson, Olle P., departementssekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 56.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tretton
sammanträden, varav åtta i samband med filmvisningar. Utredningen har
251
U: 28
Riksdagsberättelsen år 1968
därjämte sammanträtt med filminstitutets filmforskningsgrupp, andra
svenska utredningar, danska filmcensurutredningen och företrädare för
filmbranschen.
Utredningen har den 7 juli 1967 avgett betänkandet »Filmens inflytande
på sin publik» (SOU 1967: 31).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
29. Sakkunniga för översyn av den till evangelieboken hörande
»En liten bönbok» (1966: 49, 1967: 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1965 för
att inom numera utbildningsdepartementet biträda med den i kyrkomötets
skrivelse av den 4 oktober 1963, nr 42, avsedda översynen av »En liten bönbok»
:
Hildebrand, Karl-Gustaf H., professor, ordförande
Hallqvist, Britt G., författarinna
Holte, K. Ragnar, professor
Lokal: Norrlandsgatan 28, Uppsala, tel 018/13 67 85 eller Ekonomiskhistoriska
institutionen, S:t Olofsgatan 10 A, Uppsala, tel. 018/14 42 10
(ordföranden).
De sakkunniga har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fyra
sammanträden, varav ett under en vecka.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
30. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65)
(1966: 52, 1967: 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att
verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamhet med riksutställningar
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965):
Holm, J. Lennart, docent, ordförande
Biörnstad, Margareta, antikvarie (fr. o. m. den 17 mars 1967)
Hubendick, Bengt L., museichef
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Lagercrantz, Bo U., stadsantikvarie
Meyerson, K. Åke W., fil. lic., tillika huvudsekreterare
Nordenfalk, Carl A. J., professor, överintendent
Noreen, Sven E., landsantikvarie (fr. o. in. den 17 mars 1967)
Ullberger, Kurt, konstnär
Westin, Gunnar A. E., chef för riksutställningar, landsantikvarie
Experter:
Bergengren, Bengt Göran, intendent (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
252
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 30
Ekblad, S. Gunnar, lagman (fr. o. m. den 10 april 1967)
Linn, Björn G., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Biträdande sekreterare:
Hedqvist, Eric H., intendent
Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Unnerbäck, Eyvind, antikvarie
Lokal: Livrustkammaren, Stockholm No, tel. 62 01 16 (Meyerson), Gumshornsgatan
6, 1 tr., Stockholm Ö, tel. 61 83 48 (Hedqvist), 61 83 09 (Unnerbäck),
Riksutställningar, Sandhamnsgatan 63, Stockholm No, tel. växel
63 51 80 (Westin och Hjorth)
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1966: E 52. Tilläggsdirektiv
(anförande av dåvarande statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
17 mars 1967):
1965 års musei- och utställningssakkunniga har enligt sina direktiv
bl. a. att parallellt med sitt utredningsarbete och till stöd för detta bedriva
försöksverksamhet med utställningar på riksplanet. En sådan utställningsverksamhet
ställer särskilda krav på museiväsendet i dess helhet. Det
har därför uppdragits åt de sakkuniga att undersöka konsekvenserna härav
för de nuvarande museernas organisation och verksamhet liksom för
landsantikvariernas ställning och verksamhet, i sistnämnda avseende särskilt
med hänsyn till frågan huruvida deras uppgifter inom den museala
sektorn bör skiljas från de kulturminnesvårdande uppgifterna. Sedan direktiven
meddelades har i olika sammanhang aktualiserats spörsmål med
nära anknytning till nu berörda delar av de sakkunigas arbete.
Sålunda anmälde jag i prop. 1966: 1 (bil. 10 s. 90) det av 1962 års antikvarieutredning
framlagda förslaget om kulturminnesvårdens organisation
och uttalade då att den kritik, som riktats mot detta förslag, övertygat mig
om att det inte var möjligt att lägga det till grund för en omorganisation av
riksantikvarieämbetet och statens historiska museum. Jag anslöt mig till
den vid remissbehandlingen framförda uppfattningen att den lokala och den
centrala kulturminnesvården borde ses i ett sammanhang. Jag berörde vidare
frågan om administrationen av byggnadsminnesvården. Antikvarieutredningen
hade föreslagit att huvuddelen av de uppgifter, som åvilar byggnadsstyrelsens
kulturhistoriska byrå, skulle överföras till riksantikvarieämbetet.
Detta förslag väckte vid remissbehandlingen åtskillig kritik. Bl. a.
förordade byggnadsstyrelsen en allsidig utredning av byggnadsminnesvårdens
organisation, varvid särskilt möjligheterna till en decentralisering av
beslutanderätten i byggnadsminnesvårdsärenden borde undersökas. Behovet
av en sådan utredning har byggnadsstyrelsen f. ö. ånyo understrukit i sitt
yttrande över den promemoria angående uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen
(Stencil K 1966: 33), som avgetts av en särskild arbetsgrupp inom
kommunikationsdepartementet. För egen del uttalade jag i nyssnämnda
proposition, att jag fann det lämpligt att en dylik utredning kom till stånd.
Beträffande det framtida förhållandet mellan Vitterhetsakademien å ena
samt riksantikvarieämbetet och statens historiska museum å andra sidan
fann jag det svårt att avgöra, hur frågan om sambandet mellan akademien
och ämbetsverket borde lösas, innan konsekvenserna av ett skiljande ytter
-
253
U: 30
Riksdag sberättelsen år 1968
ligare belysts både ur juridisk och ekonomisk synvinkel. Senare har en särskild
sakkunnig (1967 års riksdagsberättelse s. 288) tillkallats för att utreda
detta spörsmål.
I detta sammanhang vill jag även nämna att departementsutredningen
föreslagit att flertalet av de ärenden som rör frågor om godkännande av förslag
till uppförande av kyrkobyggnad m. in. inte längre skall avgöras av
Kungl. Maj :t utan överflyttas till byggnadsstyrelsen. Förslaget remissbeliandlas
f. n.
Frågan om byggnadsminnesvårdens organisation har vidare tagits upp av
chefen för kommunikationsdepartementet i prop. 1967:61 angående delning
av byggnadsstyrelseorganisationen in. m. och av mig i prop. 1967:64
angående vissa anslag för budgetåret 1967/68 till riksantikvarieämbetet och
statens historiska museum, vilka båda propositioner Kungl. Maj:t tidigare
denna dag beslutat avlåta till riksdagen.
I propositionen om delning av byggnadsstyrelseorganisationen föreslås enligt
ett förslag från den nyss nämnda arbetsgruppen, att byggnadsstyrelsen
delas i två verk, ett för byggande och fastighetsförvaltande verksamhet och
ett för plan- och byggnadsväsendet. I samband därmed förutsätts det att styrelsens
kulturhistoriska byrå förs över till riksantikvarieämbetet. Som därvid
nämnts har remissopinionen i fråga om överförande av kulturhistoriska
byrån till riksantikvarieämbetet varit delad. Ett definitivt beslut i fråga om
vilken myndighet som skall svara för de uppgifter som nu handhas av byrån
bör, som jag uttalat i prop. 1967: 64, bygga på en sammanfattande utredning
om målsättning och organisation för samhällets kulturminnesvård.
I enlighet med vad jag anfört i prop. 1967: 64 föreslår jag att 1965 års
musei- och utställningssakkunniga får i uppdrag att göra nyss nämnda utredning
om kulturminnesvården.
En huvuduppgift för de sakkunniga blir att bedöma frågor som rör kulturminnesvårdens
organisation såväl centralt som lokalt. De bör därvid eftersträva
en rationell funktionsfördelning mellan olika organ. Särskilt bör
konsekvenserna för riksantikvarieämbetets organisation beaktas. Eftersom
det inom ramen för redan givna direktiv bl. a. åvilar de sakkunniga att utreda
centralmuseernas organisation, bör även frågan om det organisatoriska
sambandet mellan riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
prövas. De sakkunniga bör härvid nära samarbeta med den särskilde sakkunnige
som tillkallats för att utreda frågor om sambandet mellan Vitterhetsakademien
å ena samt riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
å andra sidan.
De sakkunniga bör under sitt arbete särskilt undersöka om gällande föreskrifter
rörande det offentliga byggnadsväsendet i fråga om byggnadsminnesmärken
och kyrkor in. m. kan moderniseras och förenklas. Riktpunkten
för detta arbete bör vara att endast byggnader som har ett betydande kulturhistoriskt
eller antikvariskt intresse blir föremål för en särskild administrativ
behandling. Det bör dock påpekas att arbetsgruppen för översyn av byggnadsstyrelseorganisationen
föreslagit att kulturhistoriska byggnader skall
behandlas lika oavsett ägandeförhållandet. I sammanhanget vill jag vidare
erinra om att arbetsgruppen föreslagit att ärenden angående sådana kyrkofastigheter
som inte är jämförliga med byggnadsminnen skall behandlas som
byggnads- och fastighetsfrågor i allmänhet.
De sakkunniga bör avge förslag till erforderliga författningsändringar.
254
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 31
I samband med den nu förordade utvidgningen av de sakkunnigas utredningsuppdrag
bör antalet sakkunniga, som nu får vara högst åtta, ökas till
högst tio.
De sakkunniga har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 15
sammanträden. Dessutom har särskilda expertgrupper inom utredningen
sammanträtt ett flertal gånger.
Försöksverksamheten med riksutställningar av konst och kultur- och naturhistoriska
föremål har fortsatt och utbyggts. Budgetåret 1967/68 disponerar
de sakkunniga totalt 2 290 000 kr. för ändamålet ur riksstatsanslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål. I försöksverksamheten har sedan
avtal om samverkan slutits mellan berörda parter t. v. inordnats de verksamheter,
som tidigare bedrivits av Föreningen Konst i skolan och Riksförbundet
för bildande konst.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
31. 1965 års musikutbildningskommitté (1966: 54, 1967: 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1965 för
att utreda vissa utbildningsfrågor på musikområdet in. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 oktober 1965):
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, led. av II kamm., ordförande
Carlberg, Bertil A., f. d. professor
Engström, Bengt-Olof, skolkonsulent
Härén, Yngve O. H., musikkonsulent
Wallner, Bo, lektor
Experter:
Arnér, Borghild, musikdirektör
Arnér, E. Å. Gotthard, domkyrkoorganist (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Arsenius, Bengt C., kammarmusiker (fr. o. in. den 1 oktober 1967)
Bergström, Anders O., musikdirektör (fr. o. in. den 1 oktober 1967)
Edlund, Lars O., musikdirektör (fr. o. in. den 1 oktober 1967)
Ekwall, Hans, byrådirektör (fr. o. in. den 1 oktober 1967)
Franzén, Bengt K. V., professor, direktör för musikhögskolan
Frendelius, Gunhild, förskollärare
Gabrielsson, Alf G. H., universitetslektor
Goude, Gunnar, universitetslektor
Gustafsson, Rune S., musikförvaltare (fr. o. in. den 1 oktober 1967)
Göransson, Harald O., musikdirektör
Hallhagen, A. Gunnar, professor (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Helidén, Daniel, musikdirektör
Holmström, Lars-Gunnar, universitetslektor
255
U: 31
Riksdagsberättelsen år 1968
Karpe, Sven I., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Laine, Christian V. V., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Liljefors, Ingemar K., tonsättare (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Lindgren, Kurt S., tonsättare (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Mellnäs, Arne O. B., musikdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Otteryd, Nils, professor (fr. o. in. den 1 oktober 1967)
Sandels, Stina Claésdotter, laborator
Skoglund, E. Erland, musikdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Strömberg-Lind, Karin E., skolkonsulent
Stål, Barbro M., arkitekt SAR (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Sundin, Bertil, fil. lic.
Sällström, Folke P. F., fil. lic. (fr. o. in. den 1 oktober 1967)
Wallin, Bengt-Arne, kapellmästare (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Sekreterare:
Lundh, Carl G., fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Ziemelis, Sarmite, kanslisekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C, tel. 20 87 69 (sekreteraren)
De ursprungliga direktiven, se 1966: E 54. Ytterligare direktiv (anförande
av dåvarande statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den 9 juni 1967):
1965 års musikutbildningskommitté skall enligt sina direktiv bl. a. utreda
frågan om utbildning av musiklärare och musikpedagoger både för det allmänna
skolväsendets olika stadier och för den frivilliga musikundervisningen
inom och utom skolan. Då emellertid musiklärarutbildningen sammanhängde
med frågor som ingick i lärarutbildningssakkunnigas uppdrag att
pröva uttalades att kommittén när det gällde denna utbildning borde avvakta
ytterligare direktiv.
I prop. 1967:4 har lagts fram förslag om reformering av utbildningen av
klass- och ämneslärare. Riksdagen har fattat beslut i överensstämmelse med
vad som föreslagits i propositionen (SU 51, rskr 143).
Med anledning härav får jag nu framhålla följande.
I den av riksdagen godtagna prop. 1967: 4 har jag utgått från att det även
i fortsättningen inom det allmänna skolväsendet skall finnas musiklärare,
som är ettämneslärare med utbildning enbart i musik. Vidare har jag ställt
mig positiv till tanken att i lärartjänst kombinera bl. a. musik och läroämne.
Jag anslöt mig i propositionen till skolöverstyrelsens förslag i fråga om behörighetskrav
för tjänster som lärare i musik samt överstyrelsens uppfattning
att behörighetskraven bör betraktas som provisoriska i avvaktan på den
utredning av musiklärarutbildningen som musikutbildningskommittén har
att göra.
Jag anser det vara från allmän synpunkt lämpligt att kommittén inriktar
sig på att begränsa antalet utbildningslinjer för musiklärare. Kommittén bör
utforma lärarutbildningen med hänsyn till de olika krav som ställs på lärarna
både av det allmänna skolväsendet i klassundervisning och i olika frivilliga
studieformer och av den frivilliga musikundervisningen utanför skolväsendet.
Jag anser att kommittén bör arbeta vidare på det redan i de tidi
-
256
Kommittéer; Utbildningsdepartementet U: 31
gare direktiven nämnda förslaget om en enhetlig utbildningsgång för musiklärare,
som kan lämpa sig för olika pedagogiska uppgifter. I detta sammanhang
bör kommittén vara oförhindrad att gå in på frågor som rör formerna
för pedagogisk och organisatorisk samordning av den frivilliga musikundervisningen
inom och utanför skolväsendet, bl. a. för att kunna föreslå åtgärder
som underlättar lärarrekryteringen. Kommittén bör ange vilka skäl som
finns för en närmare samordning samt hur denna skall kunna åstadkommas
utan ändring i den nuvarande fördelningen av kostnaderna för undervisningen
mellan stat och kommun eller annan huvudman.
Kommittén bör i sitt fortsatta arbete uppmärksamma de synpunkter som
jag framfört i prop. 1967:4 (s. 120—122) i fråga om lärarutbildningens innehåll
och specialisering.
Frågan om förkunskapskrav för musiklärarutbildningen, särskilt avvägningen
mellan kraven på kunskaper och färdigheter på det musikaliska området
och andra förkunskapskrav, bör prövas efter samråd med kompetensutredningen.
Kommittén bör uppmärksamma vad jag anfört i prop. 1967: 4 angående
förutbildning och behörighetsvillkor för klass- och ämneslärare. Jag
är medveten om att det är tidskrävande att skaffa sig de speciella praktiskmusikaliska
färdigheter som måste inhämtas före eller inom musiklärarutbildningen.
Om kommittén anser det motiverat bör därför möjligheterna
för speciell utbildning i musik i anslutning till skolväsendet prövas. Även
om en sådan utbildning givetvis bör kunna lämpa sig som meritering för all
högre musikalisk utbildning bör kommittén särskilt överväga dess inriktning
mot läraryrket och anknytning till den egentliga lärarutbildningen.
Med dessa allmänna utgångspunkter anser jag att kommittén bör utarbeta
förslag till innehåll och uppläggning av utbildningen av i första hand ettämneslärare
i ämnet musik. Vid sina överväganden bör kommittén beakta de
förändringar som kommer att ske i uppläggningen av annan lärarutbildning.
Lärarutbildningssakkunniga liksom de remissinstanser som uttalat sig
om de sakkunnigas synpunkter på utbildning av lärare med kombinationen
övningsämne—läroämne har pekat på en del av de omständigheter som talar
för en sådan ämneskombination i lärartjänst. Det bör ankomma på musikutbildningskommittén
alt närmare undersöka vilka för- och nackdelar
som kan ligga i att kombinera musik med annat ämne i lärarutbildningen.
Konsekvenserna härav för innehållet och bredden i den musikaliska delen
av lärarutbildningen bör noggrant analyseras. Valet av ämne i kombinationen
bör ske med den utgångspunkten att det bör bli fråga endast om ämnen
som kan betraktas som nära sammanhörande med musikämnet. Vid kombination
med ett läroämne bör utbildningen i detta ämne sannolikt förläggas
till universitet. Förslag beträffande utformningen av denna utbildning bör
därför avges efter samråd med universitetskanslersämbetet.
Den praktisk-pedagogiska utbildningen av blivande musiklärare har samma
mål och allmänna innehåll som motsvarande utbildning av andra lärare.
Kommittén bör efter samråd med skolöverstyrelsen överväga hur denna del
av musiklärarutbildningen bör organiseras och inplaceras i utbildningsgången
samt var den bör förläggas. Kommittén bör bl. a. beakta erfarenheterna
av den ändrade ordningen för provårskursen vid musikhögskolan som
är genomförd sedan budgetåret 1965/66.
Vid utformningen av musiklärarutbildningen bör kommittén ha som utgångspunkt
att söka nå en sammanlagd studietid i icke-obligatorisk utbild
9
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. 257
Riksdagsberättelsen
U: 31
Riksdagsberättelsen år 1968
ning som för utbildningen av ettämneslärare i princip ansluter sig till vad
som kommer att gälla för klasslärare. För utbildningen av lärare i musik i
kombination med annat ämne bör anpassning ske till vad som i fråga om
samma sammanlagda studietid kommer att gälla för ämneslärare på adjunktsnivå.
Möjligheten till tidsbesparingar i förhållande till annan lärarutbildning
bör beaktas med hänsyn till den specialisering musiklärarutbildningen innebär.
I fråga om undersökning av utbildningsbehovet, prövningen av utbildningsorganisationen
och kostnadsberäkningar m. m. bör gälla vad jag anfört
i de ursprungliga direktiven.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 24 sammanträden.
Dessutom har sammanträden hållits av arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
32.Kompetensutredningen (KU) (1966:56, 1967:42)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för att
verkställa utredning rörande gymnasie- och fackskolutbildningens kompetensvärde
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1965):
Orring, Jonas A., överdirektör, ordförande
Andersson, Rosa V., f. d. översköterska, led. av II kamin.
Berg, C. G. Håkan, byråchef
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av I kamm.
Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, led. av II kamm.
Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av II kamm.
Neymark, N. G. Ej nar, byråchef
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Wallmark, Gunnar S., intendent, led. av I kamm.
Experter:
Henrysson, Sten, laborator
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 juni 1967)
Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd
Nilson, Allan, rektor (fr. o. m. den 1 december 1967)
Olderin, Gunnar O., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 december 1967)
Olsson, A. E. Osborn, t. f. undervisningsråd (fr. o. m. den 1 december 1967)
Stetler, Emil F., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 16 maj 1967)
Storm, P. David G., byrådirektör
Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr. o. in. den 1 december 1967)
Wilken-Ferm, Birgit, amanuens (fr. o. m. den 26 juni 1967)
Sekreterare:
Larsson, Helmer E., utredningschef
258
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 33
Biträdande sekreterare:
Ericsson, Britta M., byrådirektör
Hjorth, K. Gunilla, förste byråsekreterare (fr. o. in. den 20 september 1967)
Lokal: Rålambsvägen 7, 11 tr„ Stockholm K, tel. 5145 84 (sekreteraren),
51 06 09 (kansliet), Svartmangatan 9, n. b., Stockholm C, tel. 11 77 40 (bitr.
sekreteraren Ericsson)
Direktiven för utredningen, se 1966: E 56.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio sammanträden
med tillsammans tio sammanträdesdagar.
Kommittén har den 25 september 1967 avgett betänkandet »Urval till högre
utbildning. Förslag till provisoriska bestämmelser» (Stencil E 1967: 8).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
33. Lokal- och utrustningsprogramkommittén för en vårdyrkesskola
(1966: S 42, 1967:43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1965 med
uppgift att — med beaktande av vad som har anförts i en inom socialdepartementet
utarbetad promemoria samt efter samråd med skolöverstyrelsen,
styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Stockholm och yrkesutbildningsberedningen
— upprätta lokalprogram och utrustningsförslag för en
vårdyrkesskola:
Törnquist, Harry E., byggnadsråd, ordförande
Bildt, Hugo G., sekreterare
Fagerberg, Gösta, kommunalråd
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, fru, led. av II kamm.
Lundblad, Brita, byrådirektör
Persson, Stig E., rektor
Expert:
Löfgren, Anne-Marie, byrådirektör
Sekreterare:
Gunnarsson, N. G. Arne, byråchef
Lokal: Riksdagshuset, Stockholm 46, tel. växel 22 95 60 (sekreteraren).
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett sammanträde
samt ett större antal sammanträden i arbetsgrupp.
Kommittén har i huvudsak slutfört sina beräkningar över behovet av lokaler
för teoretisk undervisning.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
259
U: 34
Riksdagsberättelsen år 1968
34. Sakkunnig för utredning rörande sammanförandet till vissa begravningsplatser
av stoften efter i Sverige jordade tyska soldater m. fl.
(1966: 57, 1967: 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1965 för
att inom numera utbildningsdepartementet biträda med handläggning av
ärende rörande sammanförandet av stoften efter tyska soldater m. fl. som
jordats i Sverige i samband med första och andra världskrigen:
Claesson, G. Hilding, f. d. kyrkogårdsföreståndare
Lokal: Krigsgravutredningen, Lunds domkapitel, Lund, bostadstel. 046/
11 21 73.
Vissa undersökningar rörande norska krigsdöda har blivit nödvändiga i
samband med sammanförandet av de tyska krigsdöda. Dessa undersökningar
är ännu ej fullbordade. Vidare återstår att utarbeta slutgiltiga bestämmelser
m. m. för den framtida vården av de tyska gravarna i Göteborg, Hälsingborg
och Trelleborg.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
35. Utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal m. m. (BU)
(1967:45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 för
att utreda frågan om utbildning av personal vid bibliotek, arkiv och dokumentationsenheter
samt av patentingenjörer (se Post- och Inrikes tidn. den
10 januari 1966):
Martinsson, Bo N. O., advokat, led. av II kamm., ordförande
Backelin, Måns V., t. f. förste bibliotekarie
Baude, Hans S:son, överbibliotekarie
Broomé, J. R. Bertil, krigsarkivarie
Hellström, Kajsa M., bibliotekarie
Hjelmqvist, Bengt O., avdelningsdirektör
Holmström, Bengt I., länsbibliotekarie
Jacobson, A. T. Thord I. P., länsbibliotekarie
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör
Paul, Lars A., sektionschef
Experter:
Hornwall, Gert H. D, överbibliotekarie (fr. o. m. den 16 oktober 1967)
Nilsson, Nils H. I., arkivråd
Samuelsson, Kjell A. H. W., med. lic. (fr. o. m. den 23 januari 1967)
Sekreterare:
Åkerstedt, Jonas R. A., bibliotekarie
260
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
U: 36
Biträdande sekreterare:
Forsell, Torbjörn L. O., departementssekreterare (t. o. m. den 30 september
1967)
Larson, Leif E., kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., Stockholm C, tel. 21 59 27, Bellmansgatan
116, 3 tr., Uppsala, tel. 018/11 72 78 (sekreterarens bostad)
Direktiven för utredningen, se 1967: E 45.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 13 sammanträden.
Vidare har sammanträden hållits med arbetsgrupper inom kommittén.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
36. Organisationskommittén för anordnande av högre utbildning
i Linköping (1967: 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 januari 1966 för att
verkställa närmare utredning och avge förslag angående anordnande av
högre utbildning i Linköping:
Eckerberg, Per A., landshövding, ordförande
Lindgren, Stig, medicinalråd
Lindstrand, Leif, byggnadsråd
Norberg, Dag L., professor, rektor
Wennström, K. Gunnar, byråchef
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, tillika ordförande i subkommittén
för tekniska högskolan i Linköping
Wänström, Frid B. F., forskningschef
Experter:
Agdur, N. Bertil, professor
Andrén, Nils B. E., preceptor
Bergkvist, K. Tage E., rektor
Borg, L. Göran, professor
Brodin, Gunnar, laborator (fr. o. m. den 28 december 1966)
Bubenko, Janis, civilingenjör (fr. o. m. den 10 april 1967)
Calissendorff, Jacob H., assistent
Ekman, P. H. Torgil, universitetslektor (fr, o. m. den 10 april 1967)
Fornaeus, Lars F., laborator (fr. o. m; den 19 december 1966)
Gröndal, Hans O. F., landstingsdirektör
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Hallendorff, C. J. Herman, professor
Jacobson, N. Bertil, laborator
Jung, Ingvar K. E., tekn. dr
Kihlstedt, Curt A., professor
261
U: 36
Riksdagsberättelsen år 1968
Knudsen, Niels H., pi-ofessor (fr. o. in. den 28 december 1966)
Langefors, N. Börje, professor (fr. o. m. den 10 april 1967)
Larsson, Karl-Erik A., professor (fr. o. m. den 19 december 1966)
Larsson, Lars-Erilc, docent (fr. o. in. den 1 september 1967)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lindström, Gunnar, direktör (fr. o. m. den 10 april 1967)
Lundberg, P. Lennart, professor (fr. o. in. den 19 december 1966)
Lundquist, Nils-Henrik, avdelningschef
Luthman, Gösta F., disponent
Malmström, Sven, direktör
Markesjö, A. Gunnar, universitetslektor (fr. o. m. den 28 december 1966)
Mellbourn, Gert L. A., universitetslektor
Näslund, Bertil, professor
Ottervik, N. G. Gösta, överbibliotekarie (fr. o. m. den 2 februari 1967)
Roempke, Sten O., bitr. länsarkitekt
Sandin, Lennart N., byrådirektör
Ström, Gunnar O. F., professor
Svahn, Olov E., professor
Söderström, K. F. Nils, professor
Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie
Zetterberg, Lars-Henning, professor (fr. o. in. den 28 december 1966)
Sekreterare:
Ebenius, Ann-Mari B., byrådirektör
Linné, Rolf S. G., avdelningsdirektör
Rydberg, Lars O., förste länsassessor
Stoye, Peter C. J., civilingenjör och civilekonom
Lokal: Länsstyrelsen, Linköping, tel. växel 013/12 95 60
Direktiven för utredningen, se 1967: E 46.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fem
sammanträden.
Kommittén har avgett följande betänkanden nämligen, den 16 februari
1967 »Linköpings högskola. Teknisk högre utbildning och forskning i Linköping»,
del I (Stencil E 1967:3, SOU 1967:10), den 20 februari 1967
»Linköpings högskola. Läkarutbildning i Linköping» (Stencil E 1967:2),
den 25 oktober 1967 »Linköpings högskola. Biblioteksverksamhet» (Stencil
E 1967: 9) samt likaledes den 25 oktober 1967 »Linköpings högskola. Teknisk
högre utbildning och forskning», del II (SOU 1967: 55).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
262
Kommittéer: Utbildningsdepartementet
37. Läromedelsutredningen (LU) (1967:50)
U: 38
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 januari 1966 för
att utreda frågan om produktion och granskning av läroböcker och andra
pedagogiska hjälpmedel m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 april 1966):
Ericsson, John A., direktör, led. av I kamin., ordförande
Beckman, K. Birger, direktör
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av II kamm.
Kärnek, Ruth I. C., landstingsråd
Ringborg, S. Erland, byrådirektör
Storm, C. Olof, undervisningsråd
Expert:
Bengtson, Sture Ch., rektor (fr. o. m. den 1 januari 1967)
Sekreterare:
Hölne, Karl-Vilhelm, redaktör
Biträdande sekreterare:
Furestedt, Karl E., fil. kand.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C, tel. 20 97 94 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1967: E 50.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fem sammanträden.
Därjämte har kommitténs arbetsgrupper hållit tio sammanträden.
Efter hemställan från kommittén har Kungl. Maj :t uppdragit åt statens
pris- och kartellnämnd att undersöka läromedelsbranschen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
38. Utredning beträffande vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
samt riksantikvarieämbetet (1967: 51)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 18 februari 1966 för att utreda i 1966 års
statsverksproposition, bilagan 10 (punkt B 34), ecklesiastikdepartementet,
angivna spörsmål av betydelse för bedömande av hur frågan om sambandet
mellan vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet
bör lösas:
Häggqvist, Lennart, expeditionschef
Experter:
Jerdenius, Iv. Elof, organisationsdirektör
Odelberg, C. V. Wilhelm, överbibliotekarie
Sekreterare:
Ambrosiani, Björn F., förste antikvarie
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00
263
U: 38
Riksdagsberättelsen år 1968
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Under tiden november 1966—oktober 1967 har två sammanträden hållits
med experterna och ett sammanträde med 1965 års miisei- och utställningssakkunniga.
Dessutom har resor företagits till Visby för överläggningar med
representanter för Visby stad och Gotlands fornvänner samt till fornminnesområdet
på Björkö i Mälaren.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
39. Sakkunniga för beredning av frågor rörande upprättande av Storaccelerator
(1967: 53)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
bereda frågor rörande upprättande av storaccelerator:
Moberg, Sven T., statsråd, ordförande (t. o. in. den 2 oktober 1967)
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare, ordförande (fr. o. m. den 3 oktober
1967)
Brising, Lars H., flygöverdirektör
Ekspong, A. Gösta, professor
Funke, Gösta W., fil. dr
Lernne, Mats H., landshövding
Resare, Bengt C. M., departementsråd
Rexed, Bror A., generaldirektör (t. o. m. den 7 augusti 1967)
Stiernstedt, K. Jan T., departementsråd
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
De sakkunniga har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett
sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
40. Sakkunniga med uppdrag att följa frågan om högre teknisk utbildning
i Norrland (1967: 55)
Uppdrag enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1966 åt fakultetsberedningen
för de tekniska vetenskaperna att jämte nedannämnda ledamöter av
riksdagens första resp. andra kammare kontinuerligt följa frågan om högre
teknisk utbildning i Norrland och när så befinns möjligt framlägga förslag
rörande fortsatt utbyggnad av nämnda utbildning:
Fiolm, J. Lennart, docent, ordförande
Agdur, N. Bertil, professor (t. o. m. den 31 augusti 1967)
Berglund, Carl-Bertil, direktör (fr. o. m. den 1 september 1967)
Borg, L. Göran, professor
Eidem, Ingmar, direktör (t. o. in. den 31 augusti 1967)
264
Kommittéer: Utbildningsdepartementet Us 41
Hedebrant, Olle S., överingenjör (t. o. m. den 31 augusti 1967)
Hellestam, Sigvard, direktör (fr. o. m. den 1 september 1967)
Jacobaeus, A. Christian, direktör (t. o. m. den 31 augusti 1967)
Johansson, Sven A. E., professor (fr. o. m. den 1 september 1967)
Jönsson, Elias I., hemmansägare, led. av II kamm.
Lindberg, O. Arne, komminister, led. av II kamm.
Lindström, Olle, tekn. dr
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, led. av I kamm.
Olson, O. Hjalmar, direktör
Olving, Sven, professor
Pettersson, N. Ove, professor (t. o. m. den 31 augusti 1967)
Stenberg, Gunvor, speciallärare, led. av I kamm.
Svanberg, U. Ingvar, skoldirektör, led. av II kamm.
Zetterberg, Lars-Henning, professor (fr. o. m. den 1 september 1967)
Lokal: Universitetskanslersämbetet, Wenner-Gren Center, Sveavägen 166
(postadress: Box 23 037, Stockholm 23), tel. växel 23 76 80 (fakultetsberedningens
sekreterare, avdelningsdirektör Sune Björklöf).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
41. Studentbostadskommittén (1967: 56)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1966 såsom
studentbostadskommitté (se Post- och Inrikes tidn. den 11 augusti 1966):
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor, ordförande
Bergman, Sven-Eric, fil. stud.
Bergström, Hans A. H., departementsråd
Bernhard, Harry B., överingenjör
Hörlén, S. Ingemar, direktör
Larsson, K. Göran, förste byråsekreterare
Moll, Olof G., byråchef
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Experter:
Boalt, Carin M., professor
Holm, J. Lennart, docent
Sekreterare:
Lundblad, E. A. J. Thomas, fil. kand.
Lokal: LUP-nämnden, Sveavägen 166 (postadress: Box 23 133, Stockholm
23), tel. växel 23 76 80
Direktiven för utredningen, se 1967: E 56.
Kommittén har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio sammanträden.
9j- Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
265
U: 41
Riksdagsberättelsen år 1968
Kommittén har avgett förslag rörande utvidgning av studentbostadsstödet
till ytterligare studerandegrupper.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1968.
42. Sakkunniga för utarbetande av förslag till eu ny finskspråkig psalmbok
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 oktober 1966 för att utarbeta
förslag till en ny finskspråkig psalmbok:
Haapaniemi, Oskar, prost, ordförande
Gripenstad, Georg, kyrkoherde
Huhtasaari, Johannes, kyrkoherde
Snell, William, f. d. skolinspektör
Lokal: övertorneå, tel. övertorneå 75 (ordföranden).
De sakkunniga har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett
sammanträde.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
43. Reklamutredningen (1967: K 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1966 för
att utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar
i televisionen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1966):
Hörjel, Nils J., generaldirektör, ordförande
Andersson, Karin, förbundssekreterare
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, led. av II kamm.
Gerentz, Sven T., direktör
Hasslev, Nils-Olov F., departementsråd
Hellsten, Sven T., direktör
Lindqvist, Sven O., författare, fil. dr
Pagmar, Sten G. D., direktör
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Winqvist, Carl-Henrik, direktör
Wärneryd, Karl-Erik, professor
Experter:
Albinsson, N. Göran, direktör (fr. o. in. den 1 maj 1967)
Elm, Torsten J. W., byråchef (fr. o. in. den 1 december 1967)
Friberg, Karl-Erik B., aktuarie (fr. o. in. den 1 november 1967)
Gustafsson, Karl-Erik, civilekonom (fr. o. m. den 1 november 1967)
Ortmark, Åke IL, civilekonom (fr. o. in. den 13 juli 1967)
Åberg, Carl Johan, byråchef (fr. o. m. den 1 december 1967)
Sekreterare:
Sarman, Arthur H., direktör (fr. o. in. den 25 januari 1967)
266
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 44
Lokal: Jungfrugatan 15, Stockholm Ö, tel. 61 85 16, 63 43 78
Direktiven för utredningen, se 1967: K 43.
Under tiden januari—oktober 1967 har utredningen sammanträtt sex och
arbetsutskottet fem gånger.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
44. Sakkunniga för försöksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet
(TRU-kommittén)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 februari 1967 för
försöksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 mars 1967):
Hermansson, Rune J. K., direktör, ordförande
Ag, Lars, direktör
Allebeck, Sten Sture, fil. mag.
Lundgren, Stig G., byrådirektör
Orring, Jonas A., överdirektör
Sohlman, Ragnar W. A. R., kansliråd
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor
Experter:
Ahlström, Rengt, avdelningsdirektör
Ahlström, Karl-Georg J., universitetslektor
Almqvist, Gert, tekn. lic.
Andersson, Bengt Joel, professor
Bergström, Willy, universitetslektor
Block, Eskil, tekn. lic.
Borg, L. Göran, professor
Broberg, K. Bertram, professor
Brunzell, Frans-Olof, studierektor
Carlsson, A. Janne, professor
Cedergren, Ebba L. C., professor
Colding, Bertil, professor
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Enander, Bengt N., professor
Furumark, Ann-Mari, rektor
Grant, N. Gunnar, docent
Hagander, Sten I., skolkonsulent
Hallendorff, C. J. Herman, professor
Hammarberg, Peter, rektor
Hellström, Emil, avdelningsdirektör
Hermansson, Hartwig V., rektor
Holmberg, Bengt R., professor
267
U: 44
Riksdagsberättelsen år 1968
Holmström, Lars-Gunnar, docent
Hägg, Ingemund, studierektor
Ingelstam, Erik P. G., professor
Ingelstam, Lars E., laborator
Johansson, K. Gunnar E., professor
Johansson, K. Inge, studierektor
Krantz, Paul Olof, byrådirektör
Lagerwall, S. Y. Torbjörn, universitetslektor
Markesjö, A. Gunnar, universitetslektor
Molander, Stig, förste byråingenjör
Otteblad, S. I. Arne, universitetslektor
Rådström, Hans V., laborator
Schedvin, Sven-Olof, lektor
Stenbäck, Manne, redaktör
Stoye, Peter C. J., civilingenjör och civilekonom
Ström, Gunnar O. F., professor
Svahn, Olov E., professor
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd
Vestlund, A. Gösta, t. f. undervisningsråd
Wikstrand, Rolf, skolsekreterare
Åkerlind, Lars E. K., universitetslektor
Åström, Karl Johan, professor
Sekreterare:
Lundh, Jan Henrik, studierektor
Lokal: Stockholmsvägen 30, Stocksund, tel. 85 03 20
Direktiv (anförande av dåvarande statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet
den 24 februari 1967):
1. Radio och television har i olika sammanhang visat sig lämpliga för
undervisning. I vårt land har Sveriges Radios skolprogramavdelning gjort
en värdefull insats genom att förse främst grundskolan men även gymnasiet
med program som blivit stimulerande komplement till den lärarledda
undervisningen. En omfattande experimentverksamhet i utlandet, särskilt
i USA, visar att även s. 1c. lärarersättande undervisning via radio och television
i vissa ämnen på framför allt högre stadier inte "bara är möjlig utan
också likvärdig med konventionella undervisningsmetoder. Av vissa försök
med lärarersättande undervisning har man nu över tio års erfarenhet.
På senare tid har också Sveriges Radios skolprogramavdelning inriktat
verksamheten mot en mera fullständig service som griper långt in i lärarnas
undervisningssituation. Vissa programserier kan betecknas som »undervisningssystem».
Jag vill erinra om programmen Teknologi för faclcskolan
i radio och Kemi för grundskolan i television. Det är här inte fråga
om lärarersättande insatser utan om hjälpmedel som i mer eller mindre
fullständiga »paket» erbjuds skolorna antingen i eterdistribuerad form
eller distribuerade via bandkopior från ett 70-tal AV-centraler.
Till vissa för svenska förhållanden nya användningsområden har riksda -
268
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 44
gen redan tagit ställning. Vid den nya tekniska högskolan i Linköping, som
beslutats av 1965 års riksdag (prop. 141, SU 173, 195, rskr 411)," skall
t. ex. finnas sluten-krets-television. Den nya tekniska högskolan är avsedd
att påbörja sin verksamhet under läsåret 1969/70.
Främst för att förverkliga planerna för sluten-krets-television vid den
tekniska högskolan i Linköping har lokala tv-kommittéer tillsalts dels vid
tekniska högskolan i Stockholm, dels vid Uppsala universitet. I sina anslagsframställningar
har universitetskanslersämbetet föreslagit en försöksverksamhet
förlagd till dessa läroanstalter. Verksamheten, som redan påbörjats
i vad avser utbildning och viss planering, bör enligt ämbetet snarast möjligt
utvecklas till produktion av program.
För demonstrationsändamål har sluten-krets-television med goda resultat
använts i t. ex. läkarutbildning och lärarutbildning. Jag vill också erinra
om att i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 359) föreslås att medel anvisas för inköp
av tv-utrustning till gymnastik- och idrottshögskolorna i Stockholm och
Örebro.
2. Förslag om att effektivare utnytja radio och television i undervisningens
tjänst har vid skilda tillfällen framlagts. I radioutredningens andra
betänkande, Bildnings- och undervisningsverksamhet. Forskningsfrågor
(SOU 1965: 21) redogjordes för olika möjligheter att ta dessa medier i anspråk
för utbildningsändamål. Utredningen tog också initiativ till viss försöksverksamhet
bl. a. en universitetskurs i statskunskap. Vidare föreslog
den eu radiokurs i engelska för gymnasiet för vuxenundervisning samt en
Iv-kurs i fysik på universitetsnivå. Den på radioutredningens initiativ genomförda
radiokursen i statskunskap för ett akademiskt betyg har föranlett
universitetskanslersämbetet och Sveriges Radio att föreslå motsvarande
kurser i nationalekonomi och företagsekonomi. I dessa ämnen är efterfrågan
på undervisning stor och svår att tillgodose på grund av lärarbrist.
Samtidigt föreligger intresse för dessa ämnen från bl. a. folkbildningen.
I samråd med utbildningsmyndigheterna har inom ecklesiastikdepartementet
under år 1966 gjorts vissa undersökningar av hur radio och television
organiskt kan inbyggas i undervisningsväsendet. Utgångspunkten har
därvid varit att granska möjligheterna att med dessa medier — i förekommande
fall i kombination med andra —- dels få en än högre kvalitet på den
vanliga lärarledda undervisningen, dels åstadkomma ett ökat antal utbildningstillfällen
utan ökad insats av lärare och dels bygga ut och förbättra
vuxenundervisningen.
De utländska erfarenheterna av radio och television i undervisningen visar
att dessa medier — såväl den eterdistribuerade som den internt via kabel
distribuerade informationen — kan användas bl. a. för att kvalitativt
förbättra den direkt lärarledda undervisningen, att rationalisera utbildningen
genom att i viss utsträckning ersätta den lärarledda undervisningen, att
effektivera en lärarfortbildning, att praktiskt och ekonomiskt möjliggöra
undervisning för yrkesarbetande vuxna. Radions och televisionens möjligheter
är naturligtvis av speciellt intresse för vuxenutbildning. De vuxna elevernas
starkare intresse för studier gör mediernas begränsning till envägskommunikation
mindre besvärande.
3. Sveriges Radios skolprogramverksamhet kan i dag betraktas såsom ett
erbjudande till utbildningsväsendet att utnyttja de möjligheter som radioföretaget
ställer till förfogande. Det finns med nuvarande ordning ingen
269
U: 44
Riksdagsberättelsen år 1968
skyldighet för avnämarna att använda sig av företagets tjänster. För att
rationaliseringsvinster skall erhållas är det enligt min mening nödvändigt
att bättre anpassa radio och television till utbildningen och ge medierna en
mer central plats i inlärningsprocessen. Först härmed är det möjligt att
uppnå lärarersättande resultat. Även kvalitetsförbättringar kan självfallet
uppnås.
Tiden är nu inne för att starta en samlad och mer målmedveten produktion
av lärarersättande radio- och televisionsprogram inom skolväsendet.
Erfarenheter saknas dock av hur undervisning med dessa medier bör utformas
för att totalt sett ett rationaliseringsresultat skall kunna utvinnas.
Det torde dock stå klart att ett användande av radio och television i lärarersättande
syfte innebär en betydande förändring av skolans hävdvunna
arbetsformer. En genomgripande omstrukturering av undervisningssituationen
är sannolikt nödvändig vilket talar för att de nya metoderna först
bör prövas inom geografiskt begränsade områden. Ett sådant försök torde
lämpligen kunna göras för fackskolans och gymnasiets del. Därvid bör strävandena
inriktas mot sådana ämnen som kan ge en stor rationaliseringseffekt.
Beträffande den postgymnasiala undervisningen föreligger behov av bandade
tv-lektioner för den nya tekniska högskolan i Linköping. Dessa lektioner
bör utformas så att de skall kunna komma till användning i utbildningsväsendet
i övrigt i största möjliga omfattning. Vidare bör erinras om
att på denna utbildningsnivå viss erfarenhet redan vunnits av radio-tv genom
bl. a. statskunskapskur sen i radio och användningen av denna kurs i
form av bandade program vid Stockholms universitet. Det är angeläget att
fortsätta försöken med radio- och tv-undervisning inom de samhällsvetenskapliga
fakulteterna i den mån rationaliseringsresultat därigenom kan
uppnås.
Radio och television bör i ökad omfattning kunna tillgodose efterfrågan
på utbildning för vuxna. Detta gäller även den yrkesinriktade undervisningen,
bl. a. den omskolningsverksamhet som arbetsmarknadsstyrelsen
och skolöverstyrelsen bedriver och som utgör en av de största av samhället
organiserade insatserna på vuxenutbildningens område.
4. Naturligtvis kan ifrågasättas om inte en omfattande verksamhet, där
för varje moment den bästa kombinationen av medier och lärarinsatser fastställs
utifrån inlärningspsykologiska utgångspunkter, bör föregå ett mera
intensivt utnyttjande av radio och television i undervisningsbärande syfte.
Ett sådant tillvägagångssätt skulle enligt min mening vara mycket tidskrävande
och knappast kunna ge — ens på lång sikt — entydiga resultat
av mera preciserat praktiskt värde. Det torde då vara bättre att med den
gedigna pedagogiska erfarenhet av olika medier som ändå finns tillgänglig
utan tidsödande forskning producera lämpligt material och praktiskt pröva
detta i undervisningen. En systemforskning kan då göras mer meningsfull
i ett senare skede när de första erfarenheterna vunnits.
Den verksamhet för framställning av undervisningsprogram som skisserats
i det föregående kräver inte obetydliga resurser. Inför det kommande
utvecklingsskedet inom utbildningsväsendet är det enligt min mening angeläget
att produktionen av program leds centralt. Flera skäl talar i dagens
läge mot att den splittras på skilda enheter. Erfarenheter från arbetet kan
bättre tillvaratas inom en central enhet, vilket är betydelsefullt bl. a. med
270
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 44
hänsyn till att verksamheten skall beröra skilda utbildningsnivåer. Även
kravet att tillgängliga resurser utnyttjas så effektivt som möjligt talar för
en centralt ledd produktion.
En verksamhet av antytt slag rymmer flera praktiska och principiella
problem, vilka kan lösas först efter utredning. Jag har emellertid bedömt
det som angeläget att snabbt börja en försöksverksamhet. Särskilda sakkunniga
bör därför tillkallas med uppgift att utarbeta och inkomma med
förslag till en produktionsplan för sådana program som jag angett i punkt
3. De sakkunniga bör vidare under ett övergångsskede leda planeringen
och produktionen av dylika program. Jag avser att senare föreslå Kungl.
Maj :t att ställa särskilda medel för denna verksamhet till förfogande.
För att uppnå de tänkta rationaliseringseffekterna är utbildningsmyndigheternas
aktiva medverkan nödvändig. Vidare synes det angeläget, att
man vid programproduktionen tillgodogör sig den erfarenhet av radio- och
tv-undervisning som finns samlad på Sveriges Radios skolprogramavdelning
och sektion för vuxenundervisning i radio. Vissa gränsdragningsproblem
och frågor rörande undervisningsprogrammens inpassning i sändningsschemat
i vad avser eterburen distribution kommer helt naturligt att
uppstå och det är nödvändigt att de sakkunniga söker få radioföretagets medverkan
i arbetet med sådana frågor. De sakkunniga bör beakta de resultat
som uppnåtts i folkrörelsernas studieverksamhet och hos de speciella grupper
inom de löntagarorganisationer som ägnar vuxenundervisningen särskilt
intresse.
Ett intensivt utnyttjande av radio och television över hela undervisningsfältet
fordrar god tillgång till mediautbildade programledare, producenter
och författare. Förtrogenhet med produktionstekniken är nödvändig om
rationaliseringseffekter skall kunna uppnås i undervisningen. En av de
första uppgifterna torde bli att få fram den arbetskraft som behövs för försöksverksamheten.
På grundval av de erfarenheter som framkommer vid produktionen av
undervisningsbärande radio- och televisionsprogram och vid deras användning
bör de sakkunniga få uppdrag att inkomma med förslag till lösning av
de olika principiella och organisatoriska problem som är förknippade med
ökad användning av radio och television på utbildnings- och bildningsområdet.
De sakkunniga bör därvid bl. a. utreda den organisationsform i vilken
den framtida produktionen av utbildningsprogram bör bedrivas för att
samhällets resurser på bästa sätt skall tas till vara.
Under arbetet bör samråd ske med läromedelsutredningen och offentlighetskommittén
vilka har att behandla frågor som nära sammanhänger med
delar av det här föreslagna utredningsuppdraget.
De sakkunniga bör slutligen undersöka vilka kostnadsbesparingar som
kan uppnås genom ett nordiskt samarbete i produktionen av utbildningsprogram.
Kommittén har under tiden mars—oktober 1967 hållit tio sammanträden.
Kommittén disponerar för sin försöksverksamhet den av staten förvärvade
studioanläggningen i Stocksund. Kommittén har under tiden mars—
oktober 1967 vid ovan nämnda produktionsenhet igångsatt utbildning av
271
U: 44
Riksdagsberättelsen år 1968
producentpersonal samt påbörjat ett antal projekt för försöksverksamhet
med tv och radio. Kungl. Maj :t har den 6 oktober 1967 fastställt plan för
produktionsverksamheten budgetåret 1967/68.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
45. Sakkunniga för utarbetande av förslag till en textserie ur gamla testamentet
för högmässopredikningar
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
inom departementet biträda med utarbetande av förslag till en textserie ur
gamla testamentet för högmässopredikningar:
Lundström, H. Gösta, biskop, ordförande
Gerleman, J. Gillis H., professor
Nyström, Samuel, kontraktsprost
Lokal: Biskopsgården, Strängnäs, tel. 0152/103 03
Direktiv (kungl. brev till statskontoret den 3 mars 1967):
De sakkunniga skall utarbeta förslag till en textserie ur gamla testamentet
för högmässopredikningar omfattande kyrkoårets olika tider och söndagar
att med vissa inskränkningar tjäna som alternativa predikotexter.
De sakkunniga har t. o. m. oktober 1967 sammanträtt en gång.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
46. Kommittén för internationell politik
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 mars 1967 för utredning
rörande formerna för forskning och utbildning vid universitet och
högskolor i internationell politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska
studier samt freds- och konfliktforskning (se Post- och Inrikes tidn. den
13 mars 1967):
Eek, Hilding, professor, ordförande
Dahlström, Edmund, professor
Gerholm, Tor-Ragnar, laborator
Petersson, Hans F., universitetslektor
Ysander, Bengt Christer, kansliråd
Expert:
Lange, Christian, sekreterare
Sekreterare:
Pålsson, Inger, fil. lic.
Lokal: Utbildningsdepartementets utredningslokaler, Stora Nygatan 14,
Stockholm C, tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00, ankn. 1914
Direktiv (anförande av dåvarande statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet
den 10 mars 1967):
272
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 46
Forskning och utbildning med anknytning till samtida internationella relationer
tilldrar sig ett stigande intresse i flera länder. Även i Sverige har på
senare tid ökad uppmärksamhet ägnats häråt. Sålunda kan bl. a. erinras om
det år 1962 inrättade institutet för internationell ekonomi, den från budgetåret
1965/66 inrättade professuren i internationell rätt vid Uppsala universitet
och det år 1966 inrättade internationella institutet för freds- och konfliktforskning.
Vidare finns sedan år 1961 möjligheter att vid Stockholms
universitet bedriva forskning och högre studier i ämnet internationell politik.
Vid övriga universitet kan hithörande problem studeras bl. a. inom ramen
för ämnet statskunskap. En på initiativ av Nordiska rådet tillsatt utredning
föreslog år 1965 att ett nordiskt samarbete i fråga om forskning i
internationell politik, inklusive freds- och konfliktforskning, skulle byggas
upp. Med anledning härav har under innevarande budgetår skapats en permanent
samarbetskommitté, vilken längre fram avses förmedla forskarutbyte.
Utredningen förordade vidare att det nordiska samarbetet i en framtid
skulle leda till att ett medelsfördelande nordiskt forskningsråd och slutligen
ett permanent nordiskt institut inrättades. Om dessa senare etapper i
förslaget förelåg dock inte full enighet.
I slutet av år 1962 startades vid utrikespolitiska institutet — på initiativ
av försvarets forskningsanstalt — en försöksverksamhet med studier av
säkerhetspolitiska frågor. Verksamheten har finansierats över fjärde huvudtiteln.
Försöksperioden omfattade ursprungligen tiden fram t. o. m. budgetåret
1965/66 men har sedermera förlängts. Våren 1965 framlade ledningen
för försöksverksamheten vissa planer rörande de fortsatta säkerhetspolitiska
studiernas innehåll och organisation.
Tiden synes nu vara inne att närmare fixera en ram för de nyss angivna
aktiviteterna och åstadkomma en samordning av de befintliga resurserna.
För ändamålet bör särskilda sakkunniga tillkallas.
För uppläggningen av forsknings- och utbildningsverksamheten i fråga
om säkerhetspolitik bör följande synpunkter tjäna som riktlinjer. Säkerhetspolitiska
studier avser direkta åtgärder, som vidtas inom de utrikespolitiska,
försvarspolitiska, inrikespolitiska och ekonomiska områdena som medel
att nå nationell säkerhet såväl i fredstid som i konfliktsituationer. Eu
målmedvetet bedriven säkerhetspolitisk forskning och utbildningsverksamhet
vid universitet och högskolor i Sverige bör syfta till dels obunden forskning
— vilken kan tjäna som ett underlag för och komplement till det mer
målinriktade utredningsarbetet i hithörande spörsmål inom utrikes- och försvarsdepartementen
— dels utbildning av experter för verksamhet på skilda
områden. Eu samordning av samtidigt pågående aktiviteter vid olika institutioner
bör komma till stånd, oavsett inom vilket ämne eller vid vilken
läroanstalt dessa bedrivs. Verksamheten, som synes böra bedrivas i relativt
fasta former, torde komma att få tvärvetenskaplig karaktär och sålunda
spänna över såväl natur- som samhällsvetenskaperna.
De sakkunniga bör särskilt undersöka möjligheterna att anordna för skilda
ämnen och läroanstalter gemensam utbildning, exempelvis seminarier och
regelbundet återkommande sommarkurser. Det synes sannolikt att vissa
administrativa resurser kommer att erfordras. Däremot bör frågan om en
mer permanent organisation prövas med stor försiktighet, varvid beaktas
att våra nuvarande begränsade personella resurser måste utnyttjas på effektivast
möjliga sätt. Slutligen bör de sakkunniga skissera hur svensk
273
U: 46
Riksdagsberättelsen år 1968
verksamhet på detta område, organiserad i här antydda former, kan anpassas
till det arbete som nu påbörjats i nordisk regi samt vid det internationella
institutet för freds- och konfliktforskning.
Kommittén har under tiden juni—oktober 1967 hållit fyra sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
47. Pedagogikutredningen (PU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1967 för att
utreda frågan om samordning och arbetsfördelning mellan pedagogiska institutioner
inom lärarhögskolor och universitet m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 maj 1967):
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare, ordförande
Berg, C. G. Håkan, byråchef
Härnqvist, Kjell, professor
Stukat, Karl-Gustaf, professor
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd
Experter:
Ardö, Paul A. E., lektor
Eliegård, H. Alvar, professor
Lindell, N. J. Ebbe, e. laborator
Sekreterare:
Gran, J. Bertil, lektor
Lokal: Lärarhögskolan, Munkhättegatan 3, Malmö 23, tel. 040/96 20 40,
växel 040/867 00
Direktiv (anförande av dåvarande statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet
den 26 april 1967):
Betydelsen av forsknings- och utvecklingsarbete på utbildningsområdet
har under senare år framstått allt klarare. I samband med de utredningar
som utgjort grundvalen för de stora utbildningsreformerna har den pedagogiska
forskningen spelat en viktig roll. Utbildningsväsendet befinner sig i
dag i en dynamisk utveckling. Såväl hänsynen till den enskilde eleven som
behovet av ett adekvat utnyttjande av tillgängliga resurser aktualiserar nya
arbetsformer och en ny metodik, med bl. a. ökat utnyttjande av pedagogiska
hjälpmedel och en mer systematiserad undervisning. En sådan förnyelse av
arbetsformer och metodik ställer krav på målmedvetet, kontinuerligt forsknings-
och utvecklingsarbete. Det är en av förutsättningarna för förbättring
och rationalisering av utbildningsväsendet. Resurserna för sådant forsknings-
och utvecklingsarbete har också ökats successivt. Nya pedagogiska
forskningsinstitutioner har under senare år inrättats och ytterligare några
beräknas tillkomma bl. a. inom lärarhögskolorganisationen. I prop. 1967:4
angående reformerad lärarutbildning (SU 51, rskr 143) har jag understrukit
att vetenskapliga institutioner för pedagogik vid lärarhögskolor är av central
betydelse och en oundgänglig förutsättning för ett fortsatt framgångs
-
274
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 47
rikt arbete på skolväsendets utveckling. Såsom jag framhållit i propositionen
aktualiserar utbyggnaden av lärarhögskolorganisationen ett flertal frågor
rörande verksamheten vid bl. a. universitetens och lärarhögskolornas
pedagogiska institutioner. Dessa frågor bör nu prövas mera ingående. Detta
utredningsarbete bör uppdras åt särskilda sakkunniga.
De sakkunnigas huvuduppgift kan allmänt anges vara att överväga och
framlägga förslag rörande samordning och arbetsfördelning mellan pedagogiska
institutioner inom lärarhögskolorganisationen och universitetsväsendet.
Samtidigt måste givetvis beaktas de forskningsresurser, som finns vid
andra av dessa frågor berörda vetenskapliga institutioner, liksom de resurser
som står till förfogande för t. ex. samhällsvetenskapliga forskningsrådet
och riksbanksfonden. Uppdraget rymmer flera deluppgifter som jag i det
följande något skall beröra.
Inledningsvis vill jag konstatera att utredningsuppdraget avser sådana
problem som sammanhänger med undervisning, forskning och utvecklingsarbete
inom det pedagogiska området med sikte på behoven främst inom
utbildningsväsendet. Häri inbegriper jag då skolan och den högre utbildningen
men också vuxenutbildningen. Som jag framhållit i lärarutbildningspropositionen
(s. 224) torde inte minst utbildning i vuxenpedagogik samt
forsknings- och utvecklingsarbete på detta område komma att kräva vidgade
insatser.
De grundläggande problemen vid utformningen av bättre utbildningsmetoder
och av en undervisningsteknologi är av principiell karaktär. Det föreligger
ett behov av samordning mellan landets olika pedagogiska institutioner
vid bearbetningen av dessa problem. I det mer målinriktade forskningsoch
utvecklingsarbetet är det å andra sidan motiverat med en viss arbetsfördelning.
Vissa frågor rörande arbetsfördelningen mellan lärarhögskolorna och universiteten
kommer säkerligen delvis att lösas genom att lärarhögskolornas
pedagogiska institutioner främst inriktar sig på skolväsendets problem.
Många av dessa problem kräver emellertid insatser också från övriga pedagogikinstitutioner
och inte minst från andra ämnesinstitutioner. Ett effektivt
forsknings- och utvecklingsarbete förutsätter sålunda ofta samverkan
med specialister inom bl. a. psykologi, sociologi, statistik och ekonomiska
ämnen. Som jag framhållit i lärarutbildningspropositionen (s. 223) får
därför lärarhögskolorna inte isoleras från universiteten. Universiteten i sin
tur är beroende av en nära kontakt med och bistånd från skolväsendet för
att kunna framgångsrikt medverka i skolforskning.
De sakkunniga bör söka närmare analysera de olika pedagogiska institutionernas
uppgifter för att härigenom erhålla en utgångspunkt för överväganden
av de mer konkreta avgränsnings- och samordningsproblemen.
Lärarhögskolornas institutioner för pedagogik skall överta den undervisning
i pedagogik för blivande ämneslärare som f. n. ankommer på universitetens
pedagogiska institutioner. Hur en sådan omläggning kommer att påverka
sistnämnda institutioners verksamhet är en av de frågor de sakkunniga
har att pröva. Utbildning i pedagogik för andra syften — både på primärexamensnivå
och högre — skall givetvis fortfarande ges åt de universitetsstuderande.
Vidare har man att räkna med att ett vidgat forsknings- och
utvecklingsarbete inom utbildningsväsendet ställer anspråk bl. a. på att universiteten
bidrar till rekryteringen av personal till lärarhögskolinstitutio
-
275
U: 47
Riksdagsberättelsen år 1968
nerna. Nya, differentierade arbetsuppgifter inom universitetspedagogiken
torde också komma att aktualiseras.
Överflyttningen till lärarhögskolorna av lärarutbildningen i pedagogik har
också konsekvenser för dessa högskolors pedagogiska institutioner. Frågan
om behovet av personal för enbart lärarutbildning bör prövas i samband
med den överarbetning av lärarutbildningssakkunnigas förslag som nu skall
ske. Kungl. Maj :t har den 14 april 1967 uppdragit åt skolöverstyrelsen att
vidta förberedande åtgärder och göra i samband därmed påkallade framställningar
avseende reformering av lärarutbildningen i enlighet med riksdagens
beslut i frågan. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har jag
samma dag tillkallat fem experter för biträde åt skolöverstyrelsen med
nämnda förberedelsearbete. Experterna skall lägga fram förslag beträffande
de enskilda lärarhögskolornas organisation, bl. a. i fråga om personal- och
lokalbehov. De sakkunniga bör hålla sig orienterade om arbetet inom denna
grupp i den mån det berör deras uppdrag.
På de sakkunniga ankommer att utreda frågan om behov och rekrytering
av sådan personal vid lärarhögskolornas pedagogiska institutioner vars arbetsuppgifter
främst hänför sig till institutionernas forsknings- och utvecklingsarbete.
Lärarutbildningssakkunniga har i sitt betänkande »Lärarutbildningen
» (SOU 1965: 29 s. 554) i denna fråga huvudsakligen anfört principiella
synpunkter. Utredningens mer preciserade uttalanden har främst avsett
de ämnesmetodiska aspekterna. I lärarutbildningspropositionen har jag
inte tagit ställning till vare sig lärarutbildningssakkunnigas principiella synpunkter
eller sistnämnda mer preciserade uttalanden. Utredningen är sålunda
obunden av lärarutbildningssakkunnigas uttalanden. Jag vill dock
som allmän riktlinje framhålla att problemen är så många och skiftande att
en organisation som skall svara för forsknings- och utvecklingsarbetet måste
vara mycket elastisk både i fråga om omfattning och inriktning. Varje enskilt
forsknings- och utvecklingsprojekt kräver sin särskilda personal, ofta
sammansatt av specialister från många skilda områden. Alla dessa specialister
behöver ej vara fast knutna till en forskningsinstitution.
De senast berörda frågorna är nära förknippade med spörsmålen om hur
man skall rekrytera personal till lärarhögskolornas pedagogiska institutioner
och vilken forskarutbildning som bör äga rum vid dessa. Vid lärarhögskolorna
bedrivs utbildning inom en metodisk-didaktisk linje. Erfarenheterna
härav är goda. Utbildningen har varit av stor betydelse inte minst för
personalrekryteringen samtidigt som dock tendenser kunnat iakttas som
tyder på att utbildningens rekryteringsunderlag blivit alltför snävt. Jag har
i det föregående konstaterat att i det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
ofta måste engageras personer med starkt skiftande erfarenheter
och utbildning. Exempelvis har projekt, som är inriktade på undervisningsmetodik
systemutveckling, både utomlands och i vårt land aktualiserat
behovet av en ny kategori medarbetare till pedagogiska forskare och ämnesexperter,
vilka skulle kunna kallas pedagogiska tekniker eller utbildningstekniker.
De torde böra ha en beteende- och samhällsvetenskaplig
grundutbildning. Det blir en angelägen uppgift för de sakkunniga att finna
lösningar på problemet om rekryteringen och den närmare utformningen av
utbildningen av bl. a. sådana nya personalkategorier. Möjligen bör lösningarna
sökas i anordningar som leder till en högre grad av samordning av resurserna
vid lärarhögskolor och universitet än f. n. är fallet.
276
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 47
Det generella problemet om rekrytering och utbildning av personal för det
pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet rymmer ett flertal delfrågor.
En sådan är vilka regler som bör gälla för tilldelning av lärarkrafter för utbildningen
vid lärarhögskolornas pedagogiska institutioner. Här tangeras
det tidigare berörda spörsmålet om behov av personal för den grundläggande
utbildningen. Vidare bör de sakkunniga se över gällande bestämmelser
för fakultets- och institutionsanknytningen till universitet av innehavare av
högre tjänster vid lärarhögskolornas pedagogiska institutioner. F. n. är
professor i pedagogik vid lärarhögskola ledamot av samhällsvetenskaplig
fakultet och han fullgör en del av sin undervisningsskyldighet vid universitet.
Tillsättningen av professurer och laboraturer vid lärarhögskola är f. n.
reglerad endast genom provisoriska bestämmelser.
Spörsmålet om organisationen av de pedagogiska institutionerna har särskild
aktualitet i fråga om befintliga och planerade lärarhögskolor i Uppsala,
Umeå och Linköping (jfr prop. 1967:4 s. 244). Det bör ankomma på
de sakkunniga att utreda och framlägga förslag rörande denna organisation.
De sakkunniga bör därvid mera fritt kunna pröva olika alternativ än då det
gäller orter med en redan etablerad utbildningsorganisation. I första hand
i fråga om organisationen av de pedagogiska institutionerna i Uppsala,
Umeå och Linköping bör sålunda följande tre modeller övervägas. På varje
utbildningsort upprättas endast en pedagogisk institution — antingen vid
lärarhögskolan eller vid universitetet — som har att svara för såväl lärarhögskolans
som universitetets behov. På varje ort sammanförs de pedagogiska
institutionerna till en institutionsgrupp. På varje ort upprättas fristående
pedagogiska institutioner inom lärarhögskola och universitet men
dessa hringas att nära samverka bl. a. i fråga om arbetsfördelning. Mot bakgrund
av de resultat som de sakkunniga kommer till beträffande Uppsala,
Umeå och Linköping bör övervägas huruvida några organisatoriska eller
administrativa förändringar bör komma till stånd i fråga om de pedagogiska
institutionerna på övriga orter för att åstadkomma största möjliga enhetlighet
över hela fältet.
Utredningsuppdraget inrymmer sålunda i fråga om samverkan och arbetsfördelning
mellan de olika lärarhögskol- och universitetsinstitutionerna åtskilliga
spörsmål av såväl principiell som praktisk natur. Även på det centrala
planet aktualiseras vissa frågor. Centrala insatser kan behövas för att
uppnå en sådan fördelning av och koncentration på angelägna uppgifter att
resurserna för pedagogisk forskning och utvecklingsarbete blir effektivt utnyttjade.
En särskild byrå för pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete
(L 4) inom skolöverstyrelsen har till uppgift att planera pedagogisk
undersöknings- och försöksverksamhet på skolväsendets område, vilket innebär
bl. a. att ta initiativ till, stödja och samordna sådan verksamhet. De
sakkunniga bör överväga om universitetskanslersämbetets organisation är
ändamålsenlig med hänsyn till ämbetets motsvarande uppgifter på den högre
utbildningens område. I detta sammanhang bör de sakkunniga också beakta
behovet av och formerna för samverkan på det centrala planet, i första
hand mellan skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet.
I en råd länder bedrivs ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete
på utbildningsområdet. Det är självfallet angeläget att utländska erfarenheter
utnyttjas i arbetet i vårt eget land liksom att våra egna resultat vidarebefordras
till andra länder. De sakkunniga bör behandla frågan hur effek
-
277
U: 47
Riksdagsberättelsen år 1968
tiva former för dylika internationella kommunikationer skall åstadkommas.
I detta sammanhang bör övervägas möjligheterna till ett närmare samarbete
med andra länder när det gäller projekt som ställer stora krav på personella
och ekonomiska resurser.
Det synes mig naturligt att de sakkunniga i samband med inventeringen
av de pedagogiska institutionernas uppgifter kommer in på den vid flera tillfällen,
senast av lärarutbildningssakkunniga, aktualiserade frågan om en
vetenskaplig utbildning i ämnesmetodik, som bl. a. skulle ge behörighet till
lektorstjänst vid gymnasium. I lärarutbildningspropositionen har frågan
om lektorsutbildningen lämnats öppen i avvaktan på ställningstagandet till
1963 års forskarutrednings förslag. Att vetenskaplig utbildning inom universitetsämne,
som har anknytning till skolämne, även framgent blir en
huvudväg för den som vill meritera sig för lektorstjänst står klart. Åtskilligt
talar emellertid för en alternativ väg via ämnesmetodisk utbildning. De
sakkunniga bör med utgångspunkt i lärarutbildningssakkunnigas överväganden
ytterligare pröva denna fråga.
Eftersom vissa anordningar torde komma att behöva regleras i provisoriska
former i avvaktan på utredningens resultat, är det angeläget att utredningsarbetet
bedrivs med skyndsamhet och redovisas successivt.
Kommittén har under tiden april—oktober 1967 hållit fyra sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
48. Sakkunniga för utredning rörande arkivfrågorna för den moderna
informationsbehandlingens databärare m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1967 att utreda
arkivfrågorna för den moderna informationsbehandlingens databärare
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Kromnow, E. Åke, riksarkivarie, ordförande
Berglund, K. Gustaf, produktionschef
Frank, S. Torsten, organisationsdirektör
Holmberg, Erik G., hovrättsassessor
Sekreterare:
Haverling, Sven G. I., förste arkivarie
Biträdande sekreterare:
Brunnberg, R. K. Charlotte, kanslisekreterare
Lokal: Riksarkivet, Arkivgatan 3, Stockholm 2, tel. 20 97 10
Direktiv (anförande av dåvarande statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet
den 30 juni 1967):
Den snabba tekniska utvecklingen har medfört att en råd nya metoder
för att ta upp och lagra information tillkommit. Exempel på sådana databärare
är hålkort, hålremsor, skivor, magnetband, magnetiska kortminnen
samt olika mikrofotografiska media. Gemensamt för dessa former av databärare
är att den på dem lagrade informationen normalt endast kan göras
278
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 48
tillgänglig med hjälp av speciell teknisk utrustning för omvandling av informationen
till text, bild eller ljud. Av särskild betydelse i sammanhanget
är tekniken för den automatiska databehandlingen (ADB).
Den tekniska utvecklingen medför att metoderna på informationsbehandlingens
område förändras snabbt. I ett system använda databärare kan
därför efter en tid visa sig vara föråldrade och informationen kan behöva
överföras till en ny databärare för att kunna utnyttjas. Överhuvudtaget
medför den nya tekniken en rad problem, när det gäller att bevara och utnyttja
den lagrade informationen. Förutsättningarna härför avviker väsentligt
från dem som legat till grund för gällande bestämmelser och metoder
för hantering av vanligt skrift- och bildmaterial.
Med användningen av magnetband och andra moderna databärare har
en ny typ av arkivhandlingar uppkommit utan att närmare föreskrifter
finns för deras hantering och bevarande. Allmänna arkivstadgan den 10
november 1961 (nr 590) och övriga arkivbestämmelser är främst inriktade
på hantering av pappersdokument.
Läget och utvecklingen på berörda område motiverar enligt min mening
att särskilda sakkunniga tillkallas att utreda frågor om arkivering m. m.
av fonogram, den automatiska databehandlingens media och övriga lagringsmedia
tillhörande informationsbehandlingens område. En samlad bedömning
från arkivsynpunkt bör ske med hänsyn till såväl rättsliga, arkivtekniska
och ekonomiska förhållanden som till forskningens behov och
möjligheter. Förslag till erforderliga författningsändringar hör läggas fram
liksom en redovisning av de kostnader som blir följden av de regler som
föreslås.
Utredningens arbete bör i första hand avse arkivfrågorna för databärare
inom riksarkivets huvudsakliga verksamhetsområde, dvs. den statliga förvaltningen.
Med hänsyn till den mycket omfattande bild- och ljudupptagning
som sker i annat sammanhang, främst inom Sveriges Radio, och den
betydelse detta material har för forskningen, bör utredningen i samråd med
Sveriges Radio även redovisa de problem och rekommendera de åtgärder
som ur arkivsynpunkt kan föreligga för sådana samlingar av ljud- och bildupptagningar
hos Sveriges Radio som är av betydelse i föreliggande sammanhang.
Beträffande de olika frågor som bör beaktas vid utredningen vill jag vidare
framhålla bl. a. följande.
Bland de rättsliga frågor som bör aktualiseras kan bl. a. nämnas att det
redan av riksarkivets cirkulär den 10 november 1961 (nr 591) med anvisningar
rörande tillämpningen av allmänna arkivstadgan framgår att gällande
arkivstadga skall tolkas så att informationshandlingens nya databärare
anses som arkivhandlingar. 1 realiteten synes emellertid redan det rättsliga
fastställandet av en arkivhandlings faktiska uppkomst kunna vålla svårigheter.
Vidare torde sådana inom den vanliga arkivvården använda begrepp
som gallring och arkivläggning vara svåra att använda i samband
med nya databärare utan en ytterligare precisering av deras innebörd.
Frågan om de moderna databärarnas karaktär av allmänna handlingar
bär behandlats av offentlighetskommittén i betänkandet »Offentlighet och
sekretess» (SOU 1966:60). Under hänvisning till ett utslag av regeringsrätten
(Rå 1965 nr 25) framhåller kommittén (s. 130) att sådana databärare
är att anse som handlingar redan enligt tryckfrihetsförordningens nuvaran
-
279
U: 48
Riksdagsberättelsen år 1968
de lydelse. Kommittén föreslår på denna punkt ett förtydligande av tryckfrihetsförordningens
bestämmelser (2 kap. 2 § andra stycket) som innebär
att som handling skall anses ej endast framställning i skrift och bild ntan
även upptagning som måste återges för att kunna förstås. I anslutning härtill
föreslår kommittén vidare vissa ändringar i tryckfrihetsförordningens
bestämmelser om tillhandahållande av handling. Därvid pekar kommittén
på vissa problem som är förenade med en sådan ordning, bl. a. av arkivteknisk
art. Vid utredningsarbetet bör sådana frågor uppmärksammas. Bland
frågor med rättslig anknytning kan även nämnas kontroll- och revisionsfrågor.
Bland arkivtekniska utredning sfrågor kan nämnas sådana problem som
gäller bandens hållbarhet, allmänna principer för bevarande av band (arkivbildning)
och avmagnetisering av band (gallring), listning eller överföring
till mikrofilm samt vilka olika slag av band som skall arkiveras enbart eller
i kombination med andra databärare, t. ex. primärdatablanketter. Dessutom
behövs ett närmare klarläggande av frågor rörande förvarings- och hanteringsregler
för band, periodvis överföring av data till nya band samt brandskydd
och arkivlokaler ävensom problemen rörande central eller lokal långsiktig
arkivering av databärare.
Fototekniska metoder i eller utan samband med databehandling finner en
allt större användning i statlig verksamhet. I vissa fall arkiveras originalhandlingarna
jämte den fotografiska avbildningen. Utvecklingen av tekniken
på databärarnas område bör i detta sammanhang aktualisera frågan i
vad mån skriftligt material kan på ett betryggande sätt överföras och bevaras
i fotografisk form. Avsevärda besparingar i kostnader för lokaler bör
vara möjliga för arkivväsendet i den mån övergång kan ske från originalhandlingsarkiv
till förvaring av lätthanterliga och utrymmesbesparande fotografiska
versioner av handlingarna. För att kunna ersätta original med
arkivfilm erfordras emellertid att filmproduktionen försiggår under kontroll,
att de fotografiska arkivproblemen beaktas och att hänsyn tas till forskningens
intressen.
Bland de förvaringstekniska utredningsobjekten bör vidare ingå frågor
rörande »arkivklimat» (luftkonditionering), förvaringsutrustning för arkivbruk
och för transporter samt transportkänslighet och härmed sammanhängande
problem vid utlåning av databärare.
Möjligheterna till materielstandardisering för databärare bör även studeras.
Det är exempelvis troligt att kvalitetsnormer kan uppställas för vissa
databärare, t. ex. magnetband. Beträffande de fotografiska databärarna bör
sådana väljas att de är läsbara med hjälp av de typer av läsutrustning som
vanligen förekommer i marknaden.
Den snabba tekniska utvecklingen skapar problem, när en myndighet anskaffar
ny datamaskinell utrustning, som ej är tekniskt eller ekonomiskt
lämpad för behandling av det hos myndigheten befintliga arkivet av äldre
databärare. Allt efter omständigheterna kan olika lösningar sökas såsom
konvertering till ny databärare, överföring till mikrofilm eller den mer tidsbegränsade
lösningen att överföra arkivbeståndet till myndighet, som fortfarande
har kvar den äldre tekniska utrustningen.
Vid en utredning av hithörande frågor måste forskningens behov och önskemål
ägnas uppmärksamhet. ADB möjliggör för forskningen att utföra undersökningar,
som med nuvarande arkivmaterial är uteslutna. En betydande
erfarenhet av sådan forskning bar redan vunnits, och det torde därför
280
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 48
vara möjligt att med utgångspunkt härifrån utforma vissa riktlinjer för bedömningen
av den lagrade informationens värde ur forskningssynpunkt.
Gallringsreglerna måste här som alltid utformas under hänsynstagande till
forskningens behov och till forskarnas möjligheter att tillgodogöra sig materialet.
Det är vidare angeläget att primärmaterialet från forskningsverksamhet
bevaras på sätt som gör det möjligt att senare använda detsamma
för nya forskningsuppgifter.
I samband med att databärare tas om hand för arkivering är det väsentligt
att olika registreringsfrågor beaktas med syfte att ernå enhetliga regler
lör uppgifter om bandens innehåll, ursprungligt primärmaterial, kodning
osv.
Utredningen bör ta ställning till under vilka förhållanden program- och
systembeskrivningar och datacentralers ADB-handböcker, allmänna arbetsinstruktioner
osv. bör långsiktigt arkiveras.
Då det gäller att bestämma omfattningen och metoderna för databärarnas
arkivering är givetvis kostnadsfrågorna av väsentlig betydelse. Arkiveringens
omfattning och t. ex. åtgärderna för att överföra äldre material till modernare
databärare måste avgränsas till en kostnadsnivå som kan anses
rimlig. Det blir en för utredningen väsentlig uppgift att finna en lämpligavvägning
mellan möjlig kostnadsnivå för arkivväsendet och kraven på tillräcklig
arkivering av databärare för framtida behov. En redovisning bör
lämnas av olika alternativ för att genom mikrofotografering av originalhandlingar
minska utrymme sbehovet för arkiv.
ADB-tekniken själv eller i kombination med traditionella eller nya tekniska
arkiveringsmetoder ger möjlighet till olika tekniska lösningar, när etl
projekt planeras och val skall ske av den databärare, som skall utgöra »arkivhandling».
Detta val får härvid ske efter en bedömning av de olika databärarnas
tekniska och arkivmässiga fördelar, jämfört med häremot svarande
alternativa kostnader.
Denna styrning av produktionen av arkivhandlingar berör inte bara de
tekniskt mer avancerade databärarna utan kan i vissa fall även gälla traditionella
arkivmedia. En primärdatablankett, som utformats så att den t. ex.
kan inmatas i helautomatisk mikrofilmkamera, kan medge acceptabla behandlings-
och arkiveringskostnader, medan en blankett som på grund av
olämpligt papper, vikning e. d. endast kan behandlas manuellt, kan medföra
onödiga kostnadsökningar.
I syfte att främja de statliga verkens kostnadsmedvetenhet bör utförliga
arkivtekniska råd och anvisningar kombineras med en standardiserad kostnadsberäkningsmetodik.
Helst bör en sådan metodik utformas så, att den
lätt kan anpassas till förändrade priser och prisrelationer.
Erkännandet av magnetband och liknande databärare som allmän handling
skapar problem beträffande kostnader för avskrifter, mikrofilmning, läsutrustning,
utrustning för avlyssning, speciell utskrivningsutrustning osv.,
erforderliga för att uppfylla tryckfrihetsförordningens krav på tillhandahållande
av allmän handling. Frågor om kostnader och taxor för att tillhandahålla
allmänna handlingar bör behandlas i detta sammanhang. Även
frågan om utlåning av databärare och villkoren härför bör övervägas.
Därvid bör även studeras kostnadsfrågor, som uppstår då speciell behandling
erfordras för att separera av allmänheten begärda offentliga data från
andra data, som lagrats tillsammans på databäraren.
För samordning av olika åtgärder för arkivering av databärare bör ut 281 -
U: 48
Riksdagsberättelsen år 1968
redningen pröva frågan hur samarbetet mellan de myndigheter, som använder
moderna informationsbärande media lämpligen bör organiseras. Onödigt
dubbelarbete med att följa utvecklingen, liksom felinvesteringar på grund
av bristande information om teknisk utrustning och arbetsmetodik, bör
härigenom kunna undvikas.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1968.
49. Sakkunniga för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga
frågor på undervisningsområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift att
förhandla om en avtalsreglering av de upphovsrättsliga frågorna på undervisningsområdet:
Hesser,
S. C. E. Torwald, justitieråd, ordförande
Bergström, Svante B., professor
Experter:
Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Allebeck, Sten-Sture, fil. mag.
Landström, Sten-Sture, direktör
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Storm, C. Olof, undervisningsråd
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, Stockholm 2, tel. 23 67 20
(ordföranden)
Direktiv för de sakkunniga har icke utfärdats.
Sakkunniga och experter har t. o. m. oktober 1967 sammanträtt två gånger
samt hållit en konferens med företrädare för upphovsmän, artister, förläggare,
press och Sveriges Radio.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1968.
50. Sakkunnig för att utreda frågan om Svenskt visarkivs framtida ställ
ning
och organisation
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 augusti 1967 för att som
sakkunnig inom numera utbildningsdepartementet utreda frågan om Svenskt
visarkivs framtida ställning och organisation:
Reuterswärd, B. Edvard, expeditionschef
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. växel lokalsarnt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
51. Skolledarutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1967 för
alt verkställa utredning rörande organisationen av skolledningen vid större
282
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 51
gymnasiala skolenheter m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober
1967):
Sönnerlind, Arne S., skolråd, ordförande
Björinder, Henry K. E., sekreterare
Lindgren, Göte, konsulent
Nordell, Erik H., rektor
Orehag, N. Lennart H., skoldirektör
Sandberg, A. Birger, lönedirektör
Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 25 (postadress: Fack, Stockholm
22), tel. växel lokalsamt. 22 70 00, rikssamt. 22 41 20 (ordföranden)
Direktiv (anförande av dåvarande statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet
den 1 september 1967):
Gällande bestämmelser om skolledningens organisation vid gymnasiala
skolor grundar sig såvitt gäller skolenhet med gymnasium och fackskola på
det beslut om reformering av de gymnasiala skolorna in. in. som fattades av
1964 års riksdag (prop. 1964: 171, SäU 1 höstsessionen, rskr 407). Vid sådan
skolenhet, dvs. den normalform för en gymnasial skolenhet som i avvaktan
på en reformering av den gymnasiala yrkesutbildningen förutsattes i reformbeslutet,
består skolledningen av en rektor om Kungl. Maj:t ej bestämmer
annat och en studierektor om skolöverstyrelsen medger det varjämte
finns huvudlärare för varje ämne.
Skolledningen vid skolenhet med yrkesskola består enligt gällande bestämmelser
normalt av en ordinarie tjänst som rektor om skolan är av viss
minimistorlek samt därutöver, under vissa förutsättningar i fråga om
poängtal, av en eller flera arvodestjänster som studierektor. Vidare finns
även vid yrkesskola huvudlärare för varje ämne. Omfattar arbetsområdet
för rektor lägst 71 poäng enligt 1 kap. 4 § skolstadgan, kan efter medgivande
av Kungl. Maj:t inrättas arvodestjänst som biträdande rektor.
Även vid sådan skolenhet som omfattar både gymnasium och yrkesskola
finns en för dessa skolformer gemensam rektor om Kungl. Maj:t inte föreskriver
annat samt en studierektor om skolöverstyrelsen medger det. Huruvida
arvodestjänst som biträdande rektor vid även sådan yrkesskola skall
få inrättas prövas av Kungl. Maj :t. Poängtalet för yrkesskoledelen av rektors
arbetsområde torde dock i sådant fall inte böra underskrida 71 poäng.
Enligt 1964 års beslut skall som riktpunkt för planeringen av det gymnasiala
skolsystemet gälla att yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet beaktas
samtidigt och i samma grad, vilket innebär samordnad planering och
normalt också en lokalmässig samordning av dessa skolformer. I fråga om
den framtida storleken av skolenhet med gymnasium gjorde gymnasieutredningen
den bedömningen att den skulle komma att omfatta något färre
elever än de större av de dittillsvarande läroverken. Skolenheter med 800—
1 000 elever bedömdes bli relativt vanliga men vissa skolenheter kunde också
bli större under en övergångstid.
Yrkesutbildningsberedningen har i sitt betänkande Yrkesutbildningen
(SOU 1966: 3) föreslagit, att vid varje skolenhet med integrerad gymnasieskola
skall finnas en rektor och en biträdande rektor. Då skolenheten nått
en viss storlek skall enligt förslaget ytterligare biträdande rektorer finnas
med uppgift att fungera som sektorschefer. Dessutom föreslås tjänster som
283
U: 51
Riksdagsberättelsen år 1968
studierektorer knutna till de mer yrkesutbildande linjerna. Vid remissbehandlingen
av betänkandet underströks nödvändigheten av en stark pedagogisk
skolledning. Flera instanser anförde emellertid, att de administrativa
arbetsuppgifternas omfattning motiverade också en administrativ
chefstjänst i skolledningen. Skolöverstyrelsen föreslog sålunda, att en tjänst
på lägst byrådirektör snivå skulle inrättas som en del av skolledningen, om
poängtalet för den integrerade gymnasieskolan stadigvarande uppgick till
minst 50. Enligt överstyrelsens mening borde en administrativ tjänst inrättas
också vid skolenheter med enbart gymnasium ocli/eller fackskola
vilka varaktigt hade en storlek av över 1 000 elever och då förhållandena
i övrigt motiverade delta. Skolöverstyrelsen menade alt, sedan beslutet om
skolledarorganisationen i det nya gymnasiet och fackskolan fattades, utvecklingen
mot stora gymnasiala enheter gått så snabbt att förutsättningarna
för beslutet redan väsentligt förändrats.
I särskild skrivelse den 21 april 1967 har skolöverstyrelsen på nytt framfört
förslaget om förstärkning av skolledningen med en administrativ
tjänsteman. Överstyrelsen säger sig ha funnit att man på kommunhåll, trots
de ekonomiska och andra skäl som talar härför, är obenägen att sammanföra
olika gymnasiala skolor till skolenheter, om inte skolledningen anpassas
till de nya förhållandena. De möjligheter skolstadgan nu ger anses inte
vara tillräckliga, vartill, enligt vad överstyrelsen uttalar, kommer att skolstadgans
bestämmelser om skolledningen vid å ena sidan gymnasium och
fackskola och å andra sidan yrkesskola endast med svårigheter kan förenas
vid ett sammanförande av dessa skolformer till skolenheter.
Inhämtade remissyttranden över denna framställning har gett stöd åt
tanken att till en gymnasieskola knyta en administrativ tjänsteman samtidigt
som det betonas, att frågan om en mer permanent förstärkning av skolledarorganisationen
vid de gymnasiala skolenheterna borde bli föremål för
en allsidig utredning.
Jag delar uppfattningen att det finns skäl att allsidigt överväga frågan
om hur skolledningen vid större gymnasiala skolenheter bör organiseras.
Därvid bör särskilt prövas om en tjänst för administrativa göromål bör finnas
vid en sådan skolenhet. Detta kräver enligt min uppfattning en närmare
utredning, som bör uppdras åt särskilda sakkunniga. De sakkunniga
skall sålunda överväga om och när storlek samt organisatoriska och eventuellt
andra förhållanden vid en gymnasial skolenhet motiverar att en administrativ
tjänst inrättas. De sakkunniga bör konkret överväga vilka huvudsakliga
arbetsuppgifter som åvilar skolledningen och hur dessa arbetsuppgifter
bör fördelas på olika tjänstemän. På grundval därav bör bl. a. bedömas
vilka kvalifikationer och vilken tjänsteställning en administrativ
tjänsteman bör ha. Vidare bör bedömas i vad mån rektors och studierektors
arbetssituation förändras genom tillkomsten av en administrativ tjänsteman
vid skolenheten. I sammanhanget bör beaktas både att arbetsuppgifter
som hänger samman med vuxenutbildning kan komma att åligga rektor vid
gymnasial skolenhet, till vilken sådan utbildning kan komma att förläggas,
och att i sådant fall studierektorstjänst för ämneskurser för vuxna kan
förekomma.
Viktigt är att skolenhetens förhållande till den centrala skolförvaltningen
i kommunen observeras. Här bör de sakkunniga bl. a. beakta de synpunkter
som framkommit i den av riksdagens revisorer år 1965 avgivna berättelsen,
284
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 52
där dessa i § 30 tagit upp vissa administrativa problem inom skolväsendet.
Det är sålunda angeläget att arbetsfördelningen mellan skolenheternas ledning
och den kommunala skolförvaltningen är rationellt anordnad. Även
om de sakkunniga enligt vad som anförts i det föregående primärt skall
behandla ledningsfunktionerna vid de gymnasiala skolenheterna bör förhållandena
också inom grundskolan kunna prövas i den mån praktiska
skäl talar härför.
Det är angeläget, att de sakkunniga bedriver sitt arbete så skyndsamt
och med sådan begränsning till praktiskt väsentliga frågeställningar att förslag
i ämnet kan läggas fram senast för 1969 års riksdags vårsession.
Frågan om en provisorisk förstärkning av skolledningen vid större gymnasiala
skolenheter avser jag att, i avvaktan på utredningens förslag, ta upp
till prövning i annat sammanhang.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
52. Konstnärsutbildningssakkunniga (KUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 september 1967 för
utredning av konstnärsutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12
september 1987):
Lindblom, Paul, direktör, ordförande
Brunnberg, Hans A., professor
Kåks, Olof (Olle) F., konstnär
Linde, Ulf H., redaktör
Meyerson, K. Åke W., fil. lic.
Nemes, Endre, konstnär
Persson, Sigurd F., silversmed
von Schantz, K. Philip G., professor
Sekreterare:
Johansson, Nils J. O., fil. kand.
Biträdande sekreterare:
Erikson, M. Birgitta, kanslist
Lokal: Stora Nygatan 14, 1 tr., Stockholm G (postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, Stockholm 2), tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00, ankn. 1913 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av dåvarande statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet
den 1 september 1967):
Omdaningen av vårt utbildningsväsen under 1960-talet har omfattat endast
delar av den högre estetiska utbildningen. Utvecklingen har i hög grad
följt de fortgående förändringarna inom olika konstnärliga verksamhetsområden.
På filmens och teaterns områden har reformarbetet lett till nya utbildningsvägar
för filmregissörer och filmfotografer vid Svenska filminstitutet.
Under 1963 inleddes en statlig försöksverksamhet med utbildning av koreografer,
som år 1964 utvidgades med en försöksvis organiserad utbildning av
285
U: 52
Riksdagsberättelsen år 1968
danspedagoger. Utbildningen av skådespelare fick år 1964 en ny organisation
med tre statliga scenskolor. På det sceniska området fortgår reformarbetet
i fråga om utbildningen såväl av musikdramatiska artister som av
olika yrkesgrupper på den konstnärliga dansens område. Ett principförslag
om den framtida utbildningen av regissörer och vissa andra konstnärliga
yrkesutövare på filmens och teaterns områden godkändes vidare av 1966
års riksdag (prop. 95, SU 111, rskr 253). Den närmare utformningen av denna
utbildning har utretts av en särskilt tillsatt organisationskommitté.
Kommitténs förslag remissbehandlas f. n. På musikens område utreds utbildningsfrågorna
av 1965 års musikutbildningskommitté.
Någon översyn av utbildningen på bildkonstens och den konstnärliga
formgivningens område har ännu inte kommit till stånd. Flera initiativ har
dock tagits i denna fråga och vissa förslag till delreformer föreligger beträffande
såväl konsthögskolan som konstfackskolan.
Konstnärsutbildningen sker f. n. vid konsthögskolan och konstfackskolan,
vid vissa privata skolor, av vilka en del är statsunderstödda, såsom
Valands konstskola, Konstindustriskolan i Göteborg, Grafiska institutet,
Stiftelsen Stockholms fria konstskolor samt vid vissa speciella skolor såsom
Nyckelviksskolan och olika reklamskolor. Dessa skolor utbildar konsthantverkare
av olika slag, formgivare samt »fria» konstnärer inom måleri, skulptur
och grafik. Vid konsthögskolan kan vidare arkitekter få en konstnärlig
efterutbildning.
Organisatoriskt omfattar konsthögskolan en målarskola, eu skulpturskola,
en skola för grafisk konst och en arkitekturskola. Till högskolan hör
dessutom ett institut för materialkunskap och en skola för monumentalmålning
och dekorativ konst. Sedan läsåret 1965/66 har högskolan även
konservatorsutbildning. Inom konsthögskolan prövas från och med höstterminen
1963 en ändrad undervisningsform, som i huvudsak innebär att
eleverna under de två första läsåren inte lika strängt som tidigare uppdelas
på olika huvudämnen. Den grundläggande undervisningen, som är gemensam
för flera av skolans utbildningslinjer, har en gemensam ledning.
Konstfackskolan består av en tvåårig konstindustriell dagskola, en treårig
konstindustriell aftonskola, eu tvåårig högre konstindustriell skola och
elt treårigt teckningslärarinstitut. Vid den konstindustriella dagskolan finns
en ettårig förberedande kurs för teckningslärarinstitutet och vid aftonskolan
finns eu tvåårig sådan kurs. Vid de tre konstindustriella skolorna meddelas
undervisning i sju fackavdelningar, nämligen en för textilarbete, en
för dekorativ målning, en för skulptur, en för keramik, en för möbler och
inredningar, en för metallarbete samt eu för reklam och bokhantverk. Undervisningens
innehåll och organisation har utretts av konstfackskolans styrelse,
som i juni 1967 överlämnat ett förslag om skolans framtida organisation.
Förslaget som f. n. remissbehandlas, är en principskiss, som bl. a. innebär
en genomgripande förändring av den nuvarande fackindelningen till en
indelning med institutioner i avsikt att tillföra skolan nya möjligheter till
allsidig utbildning. Enligt styrelsen bör förslaget senare kompletteras genom
en fortsatt utredning om ämnesinnehåll och studieplaner.
Bland de många krav som förts fram på reformer av konstnärsutbildningen
och på en samlad utredning av denna utbildningssektor kan följande
nämnas. Akademien för de fria konsterna samt konsthögskolans elevkår
och dess lärarråd begärde år 1964 att utbildningen vid konsthögskolan borde
286
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 52
utredas och alt det inom skolan bedrivna utvecklingsarbetet borde samordnas
med konstutbildningen i allmänhet inom landet. Konstnärernas riksorganisation
(KRO) anförde samtidigt att en utredning behövdes. 1964 års
riksdag (motioner I: 472 och II: 589, SU 55, rskr 158) bar vidare uttalat, att
det föreligger behov av en utredning om hur utbildningsorganisationen vid
konsthögskolan kan förnyas och moderniseras, främst från pedagogisk synpunkt.
Föreningen Konsthantverkare och Industriformgivare, Föreningen Svenska
tecknare samt Svenska textilkonstnärers Riksförbund bär i en gemensam
skrivelse framhållit behovet av reformer på flera områden av konstutbildningen.
Det av Akademien för de fria konsterna, konstfackskolan, Svenska
Arkitekters riksförbund, Konsthantverkarna och Svenska slöjdföreningen
bildade konstutbildningsrådet har vidare hemställt om en utredning av
konstundervisningen i dess helhet. Utbildningsrådet har förklarat sig villigt
att biträda i ett sådant utredningsarbete. KRO:s distrikt för Skåne och
Blekinge har tillsammans med företrädare för skåneavdelningar av andra
konstnärliga yrkesorganisationer hemställt att Kungl. Maj :t undersöker behovet
av en konstskola i södra Sverige. Liknande önskemål om lokala konstskolor
föreligger från andra håll i landet.
Statens konstråd har fäst uppmärksamheten på att det behövs utbildning
för vissa yrkesmän som arbetar tillsammans med konstnärer på monumentalkonstens
områden. KRO har i anslutning till akademiens begäran
om anslag till konsthögskolan för budgetåret 1967/68 begärt att möjligheterna
till vidareutbildning av konstnärer vid högskolan förbättras.
Principförslag om att förlägga konsthögskolan till Skeppsholmen har avgetts
av Skeppsholmsutredningen (SOU 1966:27). Förslaget har remissbehandlats.
Den fortsatta bedömningen av detta förslag kan väntas bli beroende
av att det samtidigt görs en ingående prövning av organisatoriska
och pedagogiska förhållanden för den framtida konstnärsutbildningen.
Mot bakgrund av de i det föregående redovisade önskemålen om utredning
anser jag att särskilda sakkunniga bör tillkallas med uppgift att utreda
frågan om den högre lconstnärsutbildningens innehåll och organisation.
Av betydelse för all högre estetisk utbildning är frågan hur den skall anknytas
till utbildningen inom grundskolans och de gymnasiala skolornas
ram. Vidare bör i den estetiska utbildningen hänsyn tas till att utvecklingen
går mot en allt större integrering mellan olika konstområden. I fråga
om bildkonstnärerna, dvs. de »fria» konstnärerna inom måleri, skulptur
etc., och konsthantverkarna eller de konstnärliga formgivarna, som hittills
varit åtskilda i utbildningshänseende, är gränsdragningen i den faktiska
yrkesutövningen otvivelaktigt mycket oklar. Särskilt på den »fria» konstens,
konsthantverkets och formgivningens område föreligger en komplicerad
utbildningssituation både i vad gäller allmänna principer, utbildningsmål
och undervisningsmetodik. Dessa förhållanden understryker enligt min
mening ytterligare behovet av en särskild utredning.
De sakkunniga bör granska det praktiskt-konstnärliga och konstteoretiska
innehållet i de olika former av konstnärsutbildning som förekommer,
främst vid konsthögskolan. De bör emellertid också undersöka sambandet
mellan å ena sidan denna utbildning och å andra sidan utbildningen vid
konstfackskolan med teckningslärarinstitutet, Grafiska institutet, Valands
287
U: 52
Riksdagsberättelsen år 1968
konstskola och Konstindustriskolan i Göteborg samt vid andra jämförliga
utbildningsanstalter. De sakkunniga bör vidare undersöka omfattningen av
utbildningsbehovet och lägga fram förslag om en organisation, som tillgodoser
dessa behov. Riktlinjen bör härvid vara, att det speciella statliga ansvaret
inte utvidgas till att omfatta flera enheter än vad som är absolut nödvändigt
för en rationell organisation av utbildningen. Det bör observeras
att uppdraget inte omfattar någon detaljerad översyn av teckningslärarutbildningen.
I fråga om utbildningstiden är det angeläget att de sakkunniga
prövar möjligheterna att förkorta denna.
I de sakkunnigas uppgift bör även ingå en prövning av den utbildning av
konservatorer som sker vid konsthögskolan, varvid samråd bör ske med
1965 års musei- och utställningssakkunniga.
De sakkunniga bör precisera personalbehovet samt föreslå den personalorganisation
som behövs vid olika utbildningslinjer. Vidare bör de behandla
lokal- och utrustningsfrågorna.
De sakkunniga bör beräkna kostnaderna för den föreslagna utbildningsorganisationen.
De bör vidare utarbeta förslag till de författningar och andra
föreskrifter som aktualiseras genom utredningens förslag.
De sakkunniga har under tiden september—oktober 1967 hållit två sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1968.
53. Huvudmannautredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 september 1967 för
att verkställa utredning rörande huvudmannaskapet för de gymnasiala skolformerna
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande
Dahlman, Sven-Olof, förbundsdirektör
Hulteberg, H. Mauritz B., skolråd
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, fru, led. av II kamm.
Nyman, Sven A., utbildningschef, led. av I kamm.
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Olsson, Johan A., fabrikör, led. av I kamm.
Wallmark, Gunnar S., intendent, led. av I kamm.
Sekreterare:
Askeberg, Sven H. J., byråchef
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C, tel. 20 97 64
Direktiv (anförande av dåvarande statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet
den 6 september 1967):
Frågan om huvudmannaskapet för de gymnasiala skolformerna berördes
i direktiven såväl för gymnasieutredningen (GU) som för yrkesutbildningsberedningen
(YB). I direktiven för förstnämnda utredning, meddelade den
30 juni 1960, framhöll jag, att det enligt min mening mer och mer torde
komma att framstå som sakligt motiverat att ifrågasätta, huruvida inte statens
288
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 53
administrativa huvudmannaskap för vissa gymnasier, i vart fall dem som var
samordnade med kommunal skolform, borde avvecklas. I direktiven för YB,
meddelade den 28 juni 1963, pekade jag på att det beträffande såväl det dåvarande
yrkesskolväsendet som de nya utbildningsformer, som successivt
tillkom, fanns anledning för utredningen att ompröva, hur huvudmannaskapet
inom den kommunala sektorn skulle vara fördelat, dvs. i vilken omfattning
landstingskommunerna eller primärkommunerna skulle vara huvudmän
för de kommunala yrkesskolorna. Huvudmannaskapsfrågan borde
enligt min mening bedömas utifrån bl. a. planeringssynpunkter, varvid borde
beaktas behovet av en samordnad planering och utveckling av alla skolformer,
som följde ovanpå grundskolan.
GU föreslog i sitt huvudbetänkande »Ett nytt gymnasium» (SOU 1963:42)
primärkommunalt huvudmannaskap för gymnasiet och fackskolan. Förslaget,
som tillstyrktes eller lämnades utan erinran av flertalet remissinstanser,
förordades också i prop. 1964: 171 samt godtogs av riksdagen (SäU 1, rskr
407). I propositionen (s. 115) anförde jag bl. a.
»De skäl GU antört lör att gymnasiet skall vara en primärkommunal
skola finner jag övertygande. Som en konsekvens av redan fattade beslut
kommer den helt dominerande delen av vårt skolväsende att vara primärkommunal.
I andra viktiga avseenden går utvecklingen, som jag tidigare
framhållit, mot ett förenhetligande av skolorganisationen. Att under sådana
förhallanden biyta ut en skolform, som kvantitativt sett utgör eu relativt liten
del av hela organisationen, vore från principiella synpunkter otillfredsställande.
Betydelsefullare är likväl de praktiska skäl, som GU anfört bl. a.
i anslutning till frågor rörande samordning mellan olika skolformer. Den i
mycket stor utsträckning nödvändiga samorganisationen mellan gymnasium
och andra skolformer till en skolenhet skulle allvarligt försvåras både
administrativt och ekonomiskt vid delat huvudmannaskap.»
Vid behandlingen av huvudmannaskapsfrågan berörde jag i propositionen
(s. 116) också yrkesskolans ställning och framhöll
»Det har i remissbehandlingen framhållits, att denna skolform i varje fall
till stoi del i framtiden bör vara primärkommunal. Att de principiella och
praktiska motiven för gymnasiets kommunalisering med samma styrka kan
åberopas för primärkommunerna som huvudmän för väsentliga delar avyrkesskolan
synes ovedersägligt. Skall yrkesskolan kunna fylla sin betvdelsefulla
uppgift i det gymnasiala skolsystemet och skall skolväsendets
samlade resurser kunna utnyttjas rationellt, erfordras, såsom jag i det
föregående understrukit, en samordnad planering och normalt också en
lokalmässig samordning av yrkesskolan och andra skolformer. I direktiven
för yrkesutbildningsberedningen har jag också framhållit att huvudmannaskapsfrågan
bör bedömas utifrån sådana synpunkter. Vikten
av att så sker framstår i dag ännu klarare än då beredningen tillsattes.
Vilka konkreta slutsatser som bör dras härav beträffande huvudmannaskapet
för de olika utbildningarna inom yrkesskolan är emellertid
inte möjligt att bedöma förrän denna skolas uppgifter, innehåll och organisation
närmare klarlagts. Även om sålunda mycket talar för att yrkesskolan
i varje fall till stor del skall vara primärkommunal, måste enligt min
mening med avgörandet anstå tills yrkesutbildningsberedningens förslå® i
nyss nämnda huvudfrågor föreligger.»
YB, som i sitt huvudbetänkande »Yrkesutbildningen» (SOU 1966: 3) redo -
10 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt
Riksdagsberättelsen
289
U: 53 Riksdagsberättelsen år 1968
visar sina överväganden rörande det framtida huvudmannaskapet för yrkesskolan,
utgår härvid från sina förslag om en integrerad gymnasieskola och
hävdar i princip, att eu sådan skola bör stå under ett gemensamt, enhetligt
huvudmannaskap. I fråga om var detta huvudmannaskap bör ligga erinrar
YB om att det genom riksdagens beslut år 1964 fastslagits, att gymnasiet och
fackskolan skall vara primärkommunala skolor. YB finner med hänsyn härtill
och till samordningen med grundskolan övervägande skäl tala för att
primärkommun i princip skall vara huvudman för den integrerade gymnasiala
skolan. YB understryker dock, dels att eu omprövning av detta ställningstagande
kan visa sig påkallad framdeles, dels att ställningstagandet
inte får tolkas så att varje annan form av huvudmannaskap för yrkesutbildning
bedöms som olämplig. Kurser, som är av specialkaraktär eller som av
andra skäl inte lämpligen kan ingå i gymnasieskolan, bör även i fortsättningen
kunna organiseras av annan huvudman än primärkommun. Såsom
exempel nämner YB utbildningen på lantbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
områden. En ändring av huvudmannaskapet för dessa slag av
utbildning bör enligt YB ske endast om särskilda skäl föreligger att frångå
gällande ordning. Én annan sektor, som YB i detta sammanhang tar upp,
är sjukvårdsutbildningen med dess f. n. heterogena organisationstyper. Sjukvårdsutbildningen
bör enligt YB:s mening också i framtiden kunna bedrivas
av landstingskommunerna. YB har också föreslagit att landstingskommun,
som träffat överenskommelse därom med vederbörande kommuner skulle
erhålla medgivande av Kungl. Maj :t att överta huvudmannaskapet för gymnasieskolan
i dess helhet inom dessa kommuner.
Enligt min mening är det angeläget att före ett slutligt ställningstagande
till frågan om huvudmannaskapet för gymnasial utbildning, inbegripet yrkesutbildningen,
klarlägga de konkreta problem som är förbundna med denna
fråga. Som utgångspunkt bör därvid gälla att den gymnasiala skolan,
omfattande gymnasium, fackskola och yrkesskola, till övervägande del bör
stå under en "huvudman. Enligt hittills gjorda ställningstaganden bör detta
huvudmannaskap ligga hos primärkommun och jag har hittills inte funnit
skäl frångå mina tidigare bedömningar i denna del. I likhet med YB räknar
jag dock med vissa undantag, till exempel beträffande utbildning inom
sjukvårdsområdet. Landstingskommunerna står emellertid i dag som huvudmän
för yrkesutbildning av betydande omfattning även utanför sjukvårdsområdet.
Innan statsmakterna kan ta ställning till frågan om ett
överförande av sådan yrkesutbildning till primärkommunerna måste de med
ett överförande förbundna organisatoriska och ekonomiska frågorna närmare
klarläggas. Detta bör enligt min mening ske genom en särskild utredning,
som alltså främst bör syfta till att inventera och föreslå lösningar av
de praktiska problem av ekonomisk och organisatorisk art som kan uppkomma
i samband med att huvudmannaskapet för väsentliga delar av landstingskommunernas
yrkesutbildning överförs till primärkommunerna. I detta
sammanhang bör beaktas att samtliga landsting f. n. ger betydande bidrag
till yrkesutbildning som drivs under primärkommunalt huvudmannaskap.
Eftersom delade meningar alltjämt råder i den grundläggande frågan om
valet mellan primärkommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap
för de gymnasiala skolformerna anser jag det lämpligt, att utredningen överväger
även denna fråga. Därvid bör på samma sätt som nyss förordats i frå
-
290
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 54
ga om överföring av utbildning från landstingskommunalt till primärkommunal
t huvudmannaskap klarläggas de organisatoriska och ekonomiska
konsekvenserna av en överföring av primärkommunal gymnasial utbildning
till landstingskommunalt huvudmannaskap.
Om såväl primärkommuner som landstingskommuner får ansvar för utbildning
på det gymnasiala stadiet är det angeläget att ett fortlöpande samarbete
mellan dessa huvudmän äger rum. Behovet av sådant samarbete samt
formerna härför bör belysas av utredningen.
Som jag tidigare anfört har YB ansett, att en ändring av huvudmannaskapet
för lantbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens yrkesskolor bör
komma till stånd endast om särskilda skäl föreligger att frångå gällande ordning.
Frågan om huvudmannaskapet för skogsbrukets skolor har behandlats
även av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté (SOU 1965:67, 1967:
38), som föreslagit att skogsbruksskolorna ställs under landstingens huvudmannaskap
men att skogsskolorna och skogsmästarskolan kvarstår under
statligt huvudmannaskap. Huvudman för skolorna på nämnda områden är
f. n. staten i fråga om två trädgårdsskolor, statens skogsskolor, statens
skogsmästarskola och Alnarpsinstitutet samt landstingskommun i fråga om
flertalet av landets lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Som huvudmän
för skogsbruksskolorna fungerar skogsvårdsstyrelserna. I den föreslagna utredningens
uppdrag bör också ingå att överväga om en förändring av huvudmannaskapet
för dessa skolor bör ske och vilka organisatoriska och ekonomiska
konsekvenser en sådan förändring skulle få. Utredningen bör därvid
särskilt beakta vad skogsbrukets yrkesutbildningskommitté anfört i fråga
om huvudmannaskapet för skogsskolorna och skogsmästarskolan. Även i
fråga om Alnarpsinstitutet kan skäl för likartade bedömningar föreligga. Jag
vin f- ö. erinra om den särställning nyssnämnda skolor intar därigenom att
de ej står under skolöverstyrelsens tillsyn. Enligt riksdagsbeslut år 1963
(prop. 1963: 144, SU 146, rskr 334) skall emellertid all egentlig yrkesutbildning
inordnas under överstyrelsen. För skolorna på jordbrukets, skogsbrukets
och trädgårdsnäringens områden räknar jag med att detta efter viss
utredning skall kunna genomföras den 1 juli 1970. Genom beslut tidigare
denna dag har Kungl. Maj :t bemyndigat mig att tillkalla en särskild organisationsutredning
med uppdrag att överväga de organisatoriska m. fl. frågor,
som sammanhänger med ett införande av dessa skolor under skolöverstyrelsens
och länsskolnämndernas tillsyn, samt att fungera som samordnande
organ i avvaktan på beslut i tillsynsfrågan. Givetvis bör utredningen rörande
huvudmannaskapsfrågorna i vad gäller dessa skolor bedrivas i nära
kontakt med nämnda särskilda organisationsutredning.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
54. Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets,
skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1967 med
uppdrag dels att överväga de organisatoriska m. fl. frågor, som sammanhänger
med ett införande av jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
yrkesskolor under skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas insyn, dels
291
U: 54
Riksdagsberättelsen år 1968
att i avvaktan på beslut i tillsynsfrågan fungera som samordnande organ vad
gäller skolöverstyrelsens, lantbruksstyrelsens och skogsstyrelsens planering
främst i frågor som gäller läroplansarbetet och skolbyggandet:
Gårdstedt, H. Birger, skolråd, ordförande
Arnell, Anders, avdelningsdirektör
Ericsson, K. Gösta, byråchef
Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 25 (postadress: Fack, Stockholm
22), tel. växel lokalsamt. 22 70 00, rikssamt. 22 41 20
Direktiv för utredningen har icke meddelats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
292
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 2
J ordfomksdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1967
1. Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté (1966: 17, 1967: 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets
område samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 november 1962):
Nilsson, E. Hjalmar, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Hansson, Nils B., f. d. länsjägmästare, led. av I kamm.
Hermansson, Herbert E., lantbrukare, led. av I kamm.
Mossberger, Eric G. V., ombudsman, led. av I kamm.
Persson, K. Olof, skogsarbetare, led. av II kamm.
Stiernstedt, Lennart J. V., landstingsråd, f. d. riksdagsman
Experter:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Enander, Gunnar M., över jägmästare
Falk, Eric G. R., länsjägmästare
Johansson, E. Allan, departementsråd
Sekreterare:
Lindegren, Karl N. A., fil. lic.
Biträdande sekreterare:
Jonsson, Kjell I., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Jo 29 och 1965:1 Jo 23.
Kommittén har under tiden november 1966—juni 1967 hållit nio sammanträden.
Kommittén har avlämnat ett den 30 juni 1967 dagtecknat betänkande
benämnt »Skoglig yrkesutbildning II» (SOU 1967: 38).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Fritidsfiskeutredningen (1966: 19, 1967: 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1963 för
att verkställa översyn av de statliga insatserna i fråga om fritidsfisket och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1963):
Hult, Jöran, överdirektör, ordförande
293
Jo: 2 Riksdagsberättelsen år 1968
Arweson, Bengt E. M., fiskare, led. av II kamm.
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
af Klintberg, Lennart, vattenrättsdomare
Wallin, Per-Arne, fritidsfiskeintendent
Expert:
Wikland, Lars E:son, byråchef
Sekreterare:
Karlsson, Bror A. S., hovrättsfislcal
Direktiven för utredningen, se 1964: I Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden.
Utredningen, som har slutfört sitt uppdrag, redovisar detta i ett i december
1967 dagtecknat betänkande »Fritidsfisket».
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Förhandlingar om inrättandet av ett livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut
(1966: 24, 1967: 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 med uppdrag
att uppta förhandlingar om inrättandet av ett livsmedelstekniskt
branschforskningsinstitut och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1964):
Wetterhall, Hans C. B., överdirektör
Experter:
Thomé, Karl Erik G., professor
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Sekreterare:
Boalt, Sven A., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 33.
Utredningen har den 2 december 1966 avlämnat en promemoria i fråga
om livsmedelstekniskt forskningsorgan (Stencil Jo 1966: 17).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1965 års veterinärmedicinska utredning (1966: 26, 1967: 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att verkställa utredning angående möjligheterna att samordna veterinärmedicinsk
forskning och utbildning med annan närbesläktad forskning
och utbildning jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 mars 1965):
Näslund, H. Manfred E., f. d. landshövding
Experter:
Bergström, K. Sune D., professor
294
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 5
Hansen, Hans-Jörgen, professor
Hjelm, K. G. Lennart, professor
Korkman, Nils F., byråchef
Schmiterlöw, Carl G., professor
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Sperber, H. Ivar W., professor
Ågren, K. Gunnar, professor
Sekreterare:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Biträdande sekreterare:
Henriksson, Rune I., t. f. kansliråd
Litorell, Ove M., förste byråsekreterare
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1966—juni 1967 hållit tolv plenarsammanträden.
Utredningen har den 13 juni 1967 avgett betänkandet »Samordning av
veterinärhögskolans verksamhet med annan forskning och utbildning»
(Stencil Jo 1967: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1965 års lantbruksorganisationsutredning (1966: 29, 1967: 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att
verkställa utredning rörande den närmare utformningen av de nya lantbruksnämndernas
organisation och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1965):
Wetterhall, Hans C. B., överdirektör
Experter:
Friberg, Torsten, kansliråd
Holdar, Allan, byrådirektör
Sjöborg, N. Elvir, direktör
Sjölund, Bengt, agronom, civilekonom
Wieslander, Magnus, lantbruksdirektör
Sekreterare:
Norrbom, N. Claes-Eric, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Adler, Hans, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 29.
Utredningen har under året hållit tolv sammanträden.
Utredningen har den 1 september 1966 avlämnat betänkandet »Lantbruksnämndernas
nya organisation» (SOU 1966: 49).
295
Jo: 5 Riksdagsberättelsen år 1968
Utredningen har den 5 maj 1967 inkommit med slutredovisning av sitt
uppdrag.
6. 1966 års sockerutredning (1967:30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 mars 1966 för att
utreda frågan om omfattningen av stödet till sockerbetsodlingen (se Postoch
Inrikes tidn. den 14 april 1966):
Anderson, Carl Albert, f. d. direktör, led. av I kamm.
Eckersten, Ivan E., statssekreterare
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Experter:
Renborg, Ulf B:son, t. f. professor
Reuterskiöld, Clas G., civilekonom
Sekreterare:
Hulting, K. R. Georg, byråchef
Biträdande sekreterare:
Forsberg, S. Lennart, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1967: Jo 30.
Kungl. Maj :t har den 25 november 1966 uppdragit åt utredningen att
avge förslag om det fortsatta stödet åt sockernäringen och därmed sammanhängande
frågor. Den 1 februari 1967 har utredningen avgett berörda förslag
(Stencil Jo 1967:2).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredning rörande verksamheten med växtförädling av potatis vid
Sveriges utsädesförening (Potatisförädlingsutredningen 1966) (1967:32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att utreda
verksamheten med växtförädling av potatis vid Sveriges utsädesförening
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 juni 1966):
Magnusson, Robert A. H., f. d. generaldirektör
Expert:
Gustafsson, N. Henry, byråchef
Sekreterare:
Ericsson, Staffan K. J., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1967: Jo 32.
Utredningen har hållit sju sammanträden.
Utredningen har avgett promemoria den 23 januari 1967, benämnd »Omfattningen
och finansieringen av potatisförädlingen vid Sveriges utsädesförening
efter år 1966» (Stencil Jo 1967: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
296
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 10
8. Utredningen rörande viss hydrografisk mätningsverksamhet
(1967:33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1966 för
att verkställa utredning rörande viss hydrografisk mätningsverksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1966):
Ericsson, Yngve A. R„ kanslichef
Direktiven för utredningen, se 1967: Jo 33.
Utredningsmannen har avlämnat betänkande den 12 oktober 1967, benämnt
»Havsfiskelaboratoriets hydrografiska mätningar» (Stencil Jo
1967:9).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Jordbrukspriskommittén (1967:34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1966 för
att avge förslag rörande prisregleringen på vissa jordbruksprodukter (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1966):
Paulsson, G. Valfrid V., överdirektör, ordförande
Odhner, Clas-Erik T., agr. lic.
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Sekreterare:
Ekström, Per E., avdelningsdirektör
Direktiven för kommittén, se 1967: Jo 34.
Kommittén har hållit 35 sammanträden.
Den 17 mars 1967 har kommittén avgett betänkandet »Förslag till jordbruksprisreglering
för perioden 1 september 1967—30 juni 1969» (Stencil
Jo 1967: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Organisationskommittén för statens naturvårdsverk
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 mars 1967 för
beredning av vissa frågor med anledning av inrättandet av statens naturvårdsverk
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 april 1967):
Netzén, Gösta, landshövding, ordförande
Johansson, E. Allan, departementsråd
Lane, Sören, överdirektör, vice ordförande (t. o. m. 30 juni 1967)
Paulsson, G. Valfrid V., överdirektör (fr. o. in. 1 juli 1967)
Petri, Carl Axel, försäkringsdomare
Sylwan, Åke, landssekreterare
10t Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Kiksdagsberättelsen
297
Riks dag si er ätt elsen år 1968
Jo: 10
Sekreterare:
Hedström, Bo S., departementssekreterare
Direktiv (kungl. brev den 31 mars 1967):
med uppgift att vidta de förberedelser som fordras för att statens naturvårdsverk
skall kunna påbörja sin verksamhet den 1 juli 1967, och att utreda
frågan om förläggningen av statens naturvårdsverk---—---
Kommittén har avgett eu den 27 november 1967 dagtecknad promemoria
rörande förläggningen av statens naturvårdsverk (Stencil Jo 1967: 12).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Virkesbalansutredningen (1966:23, 1967:20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
upprätta virkesbalanser (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1964):
Hagberg, A. Erik, professor, rektor, ordförande
Bäckström, J. Sixten, förbundsordförande
Danell, Claes A., civilingenjör
Elf ström, Bo A., civilingenjör
Eriksson, Ragnar E., forstmästare
Rudholm, Bengt H., försäljningschef
Sjunnesson, Lars H. O., direktör
Experter:
Carbonnier, Charles H., professor
Holmen, Hilmar, docent
Rönöberg, Olof F., byrådirektör
Sekreterare:
von Segebaden, Gustaf O. U., försöksledare
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 32.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju
sammanträden.
Utredningen, som har slutfört sitt uppdrag, redovisar detta i ett den 21
december 1967 dagtecknat betänkande, benämnt »Virkesbalansen 1967».
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
12. Trädgårdsnäringsutredningen (1966: 8, 1967: 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1958 för
att verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
298
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 13
Widell, C. Gösta, generaldirektör, ordförande
Hansson, Nils G., lantbrukare, led. av II kamm.
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.
Nilsson, Jöns O., fruktodlare, led. av II kamm.
Olsson, K. Helmer, generaldirektör
Rimås, K. Sigvard E., lantbrukare, led. av II kamm.
Svedberg, A. Lage, småbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Langdal, Henry, avdelningschef
Malmqvist, Lars, agronom
Moberg, C. E. Ragnar, förbundssekreterare
Norrgren, Ulf, produktionschef
Nyström, Holger R. B., direktör
Sekreterare:
Säkk, Karl, fil. lic.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1959:1 Jo 29.
Tilläggsdirektiv (kungl brev den 15 april 1966):
att på trädgårdsnäringsutredningen tills vidare skall ankomma att utreda
sådana frågor på trädgårdsnäringens område som av Kungl. Maj :t eller av
chefen för jordbruksdepartementet överlämnas till utredningen----
Utredningen bär under tiden december 1966—november 1967 hållit två
plenarsammanträden. Utredningen har i oktober 1967 avlämnat ett betänkande
om statliga kreditgarantier och bidrag på trädgårdsområdet (Stencil
Jo 1967:10).
13. 1958 års jordlagsutredning (1966: 11, 1967: 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbuds-
och uppsiktslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Nilsson, Gustav V., landshövding, ordförande
Jonzon, Sven-Gösta B., generaldirektör
Nilsson, E. Hjalmar, landshövding
Johansson, Anders E., f. d. riksdagsman
Sundin, Sven E., lantbrukare, led. av I kamm.
Haeggblom, Einar E., agronom, f. d. riksdagsman
299
Jo: 13
Riksdagsberättelsen år 1968
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm.
Oscarsson, Sigge, lantbrukare, förbundsordförande
Experter:
Johansson, Folke L. H., f. d. generaldirektör
Wetterhall, Hans C.-B., överdirektör (t. o. in. 26 april 1967)
Öjborn, Lars E., generaldirektör
Wallner, Helmer, byråchef (att jämlikt beslut den 30 juni 1960 på kallelse
av utredningen inträda vid förfall för Öjborn)
Sekreterare:
Sköld, E. Tage, lantbruksdirektör
Lokal: Lantbruksnämnden i Stockholms län, Malmtorgsgatan 5, Stockholm
16, tel. 23 39 20
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 30.
Utredningen har under tiden december 1966—november 1967 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
14. Arrenclelagsutredningen (1966:13, 1967:12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att verkställa översyn av och avge förslag rörande arrendelagstiftningen
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14
december 1959):
Widegren, Björn G., borgmästare, ordförande
Hamilton, H. J. Fredrik-Adolf, friherre, f. d. riksdagsman
Jönsson, Gustav V., f. d. förbundssekreterare
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av I kamm.
Mossberger, Eric G. V., ombudsman, led. av I kamm.
Pettersson, Gunnar, jordbruksinstrukiör, f. d. riksdagsman
öhrström, Arne, direktör
Sekreterare:
Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd
Biträdande sekreterare:
Axelsson, Stig A., avdelningsdirektör
Lokal: Ekorrvägen 18, Bromma, tel. 26 89 00 (Bäärnhielm), 22 78 50
(Axelsson)
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 23.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sex
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
300
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 16
15. Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare i Norrbottens
läns lappmarker (1966:15, 1967:13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa utredning och avge förslag i fråga om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker (se Post- och Inrikes tidn. den
18 mars 1961):
Killander, Fredrik W. K., f. d. lagman
Expert:
Sundqnist, A. Hans-Torgil A:son, distriktslantmätare
Lokal: Östermalmsgatan 33, Stockholm Ö, tel. 11 27 70 (utredningsmannen)
Direktiven
för utredningen, se 1962: I Jo 29.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1967/68.
16. Skogsbruksutredningen (1966: 16, 1967: 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 maj 1962 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-,
låne- och kreditgivningen till produktionsfrämjande åtgärder till
förmån lör det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 maj 1962):
Wikström, Harry J., generaldirektör, ordförande
Danell, Claes A., skogsdirektör
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av II kamm.
Resare, Bengt C. M., departementsråd
Sköld, Per I., generaldirektör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av II kamm.
Winroth, Charles E. E., förste byråinspektör
Experter:
Knudsen, Finn, skogschef
Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör
Lindskog, J. Lennart, överlantmätare
Olsson, E. Abel J., läns jägmästare
Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör
Sekreterare:
Plevin, Eddie, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Eiritz, Sven-Gustaf, t. f. byrådirektör
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Fack, Vällingby 1, tel. växel 08/89 00 20
(ordföranden och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 26
301
Riksdagsberättelsen år 1968
Jo: 16
Tilläggsdirektiv:
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 uppdrog chefen för
jordbruksdepartementet åt en sakkunnig att verkställa utredning av vissa
spörsmål vid belåning av skog (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1957).
Med ändring härav uppdrog Kungl. Maj:t den 16 november 1962 åt skogsbruksutredningen
att verkställa utredningen, se 1963: I Jo 6.
Direktiven för denna utredning, se 1958: I Jo 26.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 februari 1963 uppdrogs åt skogsbruksutredningen
att överväga möjligheterna att främja användningen av skogsfrö
och skogsplantor av god och lämplig kvalitet samt att i anslutning härtill
överväga frågan om statens medverkan i det skogliga växtförädlingsarbetet.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit elva
plenar- och fyra gruppsammanträden. Utredningen har den 30 november
1967 avgett betänkande angående skogsbrukets planläggningsfrågor (Stencil
Jo 1967: 16).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
17. Växtförädlingsskyddsutredningen (1966: 18, 1967: 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att verkställa utredning rörande skyddet av växtförädlingsprodukter och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1962):
Nordenstam, B. Allan, landshövding, ordförande
Esbo, Harald V. O., professor
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Tryggveson, Fritz, direktör
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Åkerberg, P. Erik H., professor
Experter:
Blom, Mats, direktör
Johansson, Stig E., kansliråd
Loftenius, K. Allan V., agronom
Weibull, C. Widar W., konsul
Sekreterare:
Mejegård, O. Sigvard W., hovrättsråd
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 16, tel. växel 22 55 60 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1963: I Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tio sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
302
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 19
18. 196b års rennäringssakkunniga (1966: 20, 1967: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande rennäringen i Sverige och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars
mars 1964):
af Klintberg, Lennart, vattenrättsdomare, ordförande
Agerberg, Nils, lantbruksdirektör
Lassinantti, I. Ragnar, landshövding
Persson-Blind, Anders, ordningsman
Wikman, L. Åke, överinspektör
Experter:
Ekberg, Seved, revisionssekreterare
Hyrenius, Hannes, professor
Sekreterare:
Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2, tel. 22 36 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 29.
De sakkunniga har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sex
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
19. 196b års naturresursutredning (1966: 21, 1967: 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa utredning angående planeringen av forskning rörande våra naturresursers
bevarande och utnyttjande jämte vissa därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1964):
Rexed, Bror A., generaldirektör, ordförande
Bolinder, Erik, leg. läkare
Brohult, Sven F. A., professor
Eidem, Ingmar, verkst. direktör
Johansson, E. Allan, departementsråd
Lane, Sören, överdirektör (t. o. m. 30 juni 1967)
Lönngren, D. Rune, apotekare
Paulsson, G. Valfrid V., överdirektör (fr. o. m. 1 juli 1967)
Experter:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Björklöf, Sune, avdelningsdirektör (fr. o. m. 4 april 1967)
Björkman, S. Erik T., professor
303
Jo: 19 Riksdagsberättelsen år 1968
Brinck, Per S. V., professor
Hawerman, K. Bertil A., byråchef
Johansson, Lars G., sjukhusdirektör (fr. o. in. den 4 april 1967)
Persson, Göran A., byråchef
Sjörs, Hugo M., professor
Åberg, K. V. Börje, professor
Sekreterare, tillika expert:
Lundholm, Bengt G., fil. dr.
Biträdande sekreterare:
Stenram, Håkan, fil. mag.
Särskild expertgrupp för granskning av försöksmaterial rörande betningens
effekter (tillsatt 17 november 1965):
Esbo, Harald V. O., professor
Gustafsson, C. Åke T., professor
Stenhagen, Einar A., professor
Lokal: Statens naturvårdsverk, Englundavägen 8, Solna, tel. växel 98 18 00
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 17 sammanträden.
Kungl. Maj :t har den 18 maj 1967 ställt det under nionde huvudtiteln
för budgetåret 1967/68 anvisade anslaget till naturresurforskning om 5
milj. kr. till utredningens förfogande. Från anslaget skall utredningen bevilja
medel för att bekosta dels en i första hand målinriktad forskningsoch
försöksverksamhet inom naturresursområdet — varmed avses vattenoch
luftvårdsområdena, naturvårdsområdet i övrigt samt biocidområdet —
dels studieresor inom detta område. För att biträda utredningen i detta
arbete har utredningen tillkallat fyra expertgrupper.
Expertgruppen för granskning av materialet rörande betningens effekter
har slutfört sitt arbete. Undersökningen har publicerats som »Utsädesbetningens
effekter» (SOU 1967: 42).
Naturresursutredningens sammanställning av överläggningarna vid
kvicksilversymposiet i januari 1966 har utgetts som »Oikos-supplementet
nr 9».
Den 1 november 1967 har utredningen avgett betänkandena »Miljövårdsforskning
del I, Forskningsområdet» (SOU 1967:43) och »Miljövårdsforskning
del II, Organisation och resurser» (SOU 1967: 44).
Utredningsarbetet är slutfört. Utredningen har kvar uppdraget att bevilja
medel till forskningsändamål.
304
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 21
20. Skogspolitiska utredningen (1966:28, 1967:23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att
utreda riktlinjerna för den framtida skogspolitiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juni 1965):
Paulsson, G. Valfrid V., överdirektör, ordförande
Antby, Sven O., lantbrukare, led. av II kamm.
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd, tillika sekreterare
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av I kamm.
von Sydow, Christian F. C. Hj., f. d. disponent, f. d. riksdagsman
Wikberg, J. Axel, lantbrukare, led. av I kamm.
Öjborn, Lars E., generaldirektör
Experter:
Almberger, Per, över jägmästare
Bergström, Olof, avdelningsdirektör
Hjorth, Ragnar, byråchef
Jungenfelt, Karl G., docent
Knudsen, Finn, direktör
Norrbom, N. Claes-Eric, avdelningsdirektör
önnesjö, Karl Erik A., verkst. direktör
Biträdande sekreterare:
Karlsson, Jan O., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1966: Jo 28.
Utredningen bär under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
21. Véterinurvåsendeutredningen (1966: 30, 1967: 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att
utreda veterinärväsendets uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 juni 1965):
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av II kamm., ordförande
Björkman, K. Gösta, generaldirektör
Nybom, P. Arne A., ombudsman
Pettersson, Harald A. I., lantbrukare, led. av I kamm.
Werner, Curt A., byrådirektör
Experter:
Jönsson, Göran B., statsveterinär (fr. o. m. den 31 oktober 1967)
305
Jo: 21
Riksdagsberättelsen åt 1968
Rapaport, Edmund, byråchef
Thege, Ingvar, förbundsdirektör
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Kolk, Raimond, departementsekreterare
Lokal: Sveavägen 24—26, Box 687, Stockholm 1, tel. 20 47 78 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1966: Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit fem
sammanträden. Dessutom har vissa studieresor företagits.
Utredningen har den 20 april 1967 avgett betänkandet »Sluten djursjukvård»
(Stencil Jo 1967: 6).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
22. Lokal- och utrastningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor
(1966: 31, 1967: 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1965 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan,
skogshögskolan och veterinärhögskolan m. fl. (se Post- och Inrikes tidn.
den 23 juni 1965):
Törnquist, Harry, byggnadsråd, ordförande
Hagberg, A. Erik, professor, rektor
Hjelm, Lennart, K. G., professor, rektor
Lindquist, Rune, byråchef
Sandberg, Bror, M., överste
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Expert:
Gelinder, Carl-Fredrik, institutschef, rektor
Sekreterare:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Biträdande sekreterare:
Forssman, Åke, avdelningsdirektör
Hedström, Bo S., departementssekreterare
Lokal: Lantbrukshögskolans centrala förvaltning, Uppsala 7, tel. växel
018/254 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966: Jo 31.
Kommittén har under tiden novemberl966—oktober 1967 haft tolv sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
306
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 24
23. Fiskmottagningsutredningen (1966: 33, 1967: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
undersöka och efter samråd med berörda parter överväga behovet av fiskmottagningsplatser
inom västkustens prisregleringsområde (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juli 1965):
Lindskog, Carl P. F., direktör
Sekreterare:
Kreitz, B. Emanuel, förste byråsekreterare
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Fack, Stockholm 16, tel. växel 25 55 60
(sekreteraren). Utredningsmannen: Postlåda 329, Viken, tel. 042/364 31
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 33.
Utredningsmannen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit
14 sammanträden.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag omkring årsskiftet
1967/68.
24. Utredning rörande statlig fotogrammet risk beställningsverksamhet och
därmed sammanhängande frågor (1966: 34, 1967: 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
att utreda den statliga fotogrammetriska beställningsverksamheten och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober
1965):
Sjölin, Nils A., överlantmätare
Expert:
Matsson, Sven-Arne, bitr. överlantmätare
Sekreterare:
Lilje, Bo, lantmätare
Lokal: Länslantmäterikontoret, Luleå 1, tel. 0920/206 60 (Sjölin), Lantmäteristyrelsen,
Stockholm 16, tel. växel 22 78 50 (Lilje)
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 34.
Utredningen har under tiden november 1966—september 1967 hållit
sammanträden, överläggningar och samrådskontakter under sammanlagt
64 dagar.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag under början av år
1968.
307
Jo: 25
Riksdagsberättelsen år 1968
25. Ltredningen rörande fastighetsbildnings- och mätningsväsendets organisation
(1967:29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda organisationen av fastighetsbildnings- och mätningsväsendet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1966):
Nilsson, E. Hjalmar, landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande
Grebäck, Erik H., agronom, led. av II kamm.
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Linder-Aronson, N. Lennart, överingenjör
Olsson, Gustaf O., kommunalråd
Petersson, G. Å. Bertil, ombudsman, led. av I kamm.
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Experter:
Ahlman, Lars A., stadsingenjör
Sjölin, Nils A., överlantmätare
Sekreterare:
Davidson, Rolf D. L., avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Berenholt, Ulf T. B., kanslisekreterare (fr. o, in. den 14 april 1967)
Lokal: Lantmäteristyrelsen, Stockholm 16, tel. växel 22 78 50 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1967: Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
26. 1966 års Fhjingedelegation (1967:31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1966 för att bereda
vissa ralionaliseringsåtgärder in. in. vid statens hingstdepå och stuteri
i Flyinge (se Post- och Inrikes tidn. den 18 maj 1966):
Hjalmarsson, Bo A. S., lantbruksdirektör, ordförande
Franzén, Nils P., byrådirektör
Kjellander, Olof H., kapten
Sekreterare:
Rydbeck, Karin M. K., byrådirektör
Lokal: Lantbruksnämnden i Malmöhus län, Celsiusgatan 38 C, Malmö Ö
tel. 040/93 45 80
Direktiven för utredningen, se 1966: Jo 31.
308
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 27
Delegationen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tre
sammanträden.
Delegationen har i juli 1967 till lantbruksstyrelsen ingett en redogörelse
för rationaliseringsverksamheten vid statens hingstdepå och stuteri i Flyinge.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
27. Utredning rörande grunderna för taxesättningen vid vissa anstalter på
jordbrukets område
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
utreda grunderna för taxesättningen vid vissa anstalter på jordbrukets
område (se Post- och Inrikes tidn. den 16 mars 1967):
Ericsson, Yngve A. R., kanslichef
Lokal: Kungsbroplan 2, Stockholm K, tel. 53 86 00
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
3 mars 1967):
Till jordbruksdepartementet hör vissa anstalter, däribland statens växtskyddsanstalt,
statens lantbrukskemiska kontrollanstalt och statens maskinprovningar,
som har till uppgift att dels erbjuda tjänster av olika slag
till främst lantbruksnäringen, dels i förekommande fall utöva viss kontrollverksamhet,
dels bedriva utvecklingsarbete och rådgivning m. m. i anslutning
till sin verksamhet. Statens växtskyddsanstalt är centralt organ för
uppgifter på växtskyddets område samt för åtgärder till skydd av vegetabiliska
produkter. Anstalten bedriver även forskningsverksamhet på växtskyddets
område. Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, som i överensstämmelse
med principbeslut av 1956 års riksdag (prop. 1956: 77, JoU 14,
rskr 174) beräknas bli omorganiserad till statens lantbrukskemiska laboratorium
den 1 juli 1967, har i huvudsak hand om lantbrukskemiska analysfrågor
av betydelse för jordbruket och dess binäringar. Statens maskinprovningar
har till uppgift att prova maskiner och redskap för jordbruk,
skogsbruk, trädgårdsbruk och mejerihantering.
För anstalternas drift finns på riksstaten upptaget förslagsanslag till avlöningar
och till omkostnader. Härutöver anvisas vid behov medel för utrustning
och för investeringsändamål. Inkomster vid anstalterna, främst
avgifter för vissa tjänster, redovisas på särskilda inkomsttitlar på driftbudgeten
under rubriken Uppbörd i statens verksamhet. Vid statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt och statens maskinprovningar fastställs taxa för
avgifterna av lantbruksstyrelsen efter förslag av kontrollanstaltens resp.
maskinprovningarnas styrelse. Statens växtskyddsanstalt fastställer själv
taxan i vissa fall. Växtskyddsavgifter, som tas ut vid kontroll av import
och export av växter och växtprodukter, fastställs av Kungl. Maj :t efter förslag
av växtskyddsanstältens styrelse. I samtliga här nämnda fall föreslås
eller fastställs taxa efter samråd med riksrevisionsverket.
Som framgår av riksrevisionsverkets budgetredovisning är kostnadstäckningen
ofullständig vid dessa anstalter. Även om man bortser från kapiialoch
pensioneringskostnader utgjorde inkomsterna vid statens växtskydds
-
309
Jos 27 Riksdagsberättelsen år 1968
anstalt under budgetåren 1963/64, 1964/65 och 1965/66 endast 30 %, 27 %
resp. 28 % av utgifterna enligt riksstaten. För statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt var motsvarande siffror 52 %, 40 % resp. 44 % samt för
maskinprovningarna 33 %, 29 % resp. 35 %.
Den ofullständiga kostnadstäckningen synes bero på en rad faktorer,
vilkas betydelse torde växla från fall till fall. Som exempel på sådana faktorer
kan nämnas att anstalternas tjänster kan vara subventionerade som
led i ett jordbrukspolitiskt stöd samt att anstalterna bedriver forskning,
utvecklingsarbete in. m., vars kostnader det ansetts oriktigt eller tekniskt
besvärligt att belasta enskilda uppdragsgivare med. Det torde vidare i vissa
fall ha ansetts önskvärt att inte genom en för hög taxa avskräcka från att
anlita anstaltens tjänster.
I anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret
1967/68 påpekas att prissättningen på de tjänster som myndigheterna
erbjuder utgör ett av medlen för att nå en rationell användning av resurserna
inom den offentliga sektorn. Något underlag för en närmare prövning
av nu tillämpade grunder för taxesättningen vid de i det föregående
nämnda anstalterna finns emellertid inte. Uppgifter föreligger sålunda som
regel inte om fördelningen av olika kostnader på utvecklingsarbete m. m.
resp. uppdragsverksamhet vid de nämnda anstalterna. Det synes ej heller
vara närmare klarlagt hur de som använder anstalternas tjänster tar i anspråk
olika slag av verksamhet vid anstalterna.
Mot bakgrunden av det anförda förordar jag att en sakkunnig tillkallas
för att utreda och se över grunderna för taxesättningen vid statens växtskyddsanstalt,
statens lantbrukskemiska kontrollanstalt (fr. o. m. den 1
juli 1967 statens lantbrukskemiska laboratorium) och statens maskinprovningar.
Därvid bör dels undersökas de olika kostnadselementen i anstalternas
verksamhet, dels övervägas hur avgifterna kan anpassas till de faktiska
kostnaderna för olika slag av tjänster. Målsättningen för översynen bör vara
att skapa förutsättningar för en förbättrad kostnadstäckning, varvid även
indirekta kostnader såsom kapital- och pensioneringskostnader bör beaktas,
utan att de syften som är förenade med resp. anstalts verksamhet äventyras.
Vid översynen bör beaktas att en bättre kostnadstäckning givetvis kan
nås på andra vägar än genom taxehöjningar, såsom genom effektivisering
av verksamheten eller genom att avgiftsbelägga tjänster, som tidigare varit
avgiftsfria. I de fall subventionering av vissa tjänster bedöms som angelägen
även i fortsättningen bör undersökas möjligheterna att begränsa omfattningen
av sådana tjänster.
Den sakkunnige bör i samband med fullgörandet av sitt uppdrag även
se över grunderna för prissättningen av olika slags preparat in. m. vid stattens
veterinärmedicinska anstalt. Kungl. Maj:t har den 30 december 1966
meddelat uppdrag åt veterinärstyrelsen att se över taxan för diagnostiska
undersökningar vid anstalten.
Utredningsuppdraget bör inte hindra att redan tillämpade taxor, avgifter
och priser hålls aktuella med hänsyn till kostnadsutvecklingen medan utredningen
pågår.
Den sakkunnige skall samråda med riksrevisionsverket.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1968.
310
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 28
28. Jordbruks statistikkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 mars 1967 för att
utreda frågan om åtgärder för att fortlöpande kunna följa utvecklingen
inom jordbruket och om statens jordbruksnämnds organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 maj 1967):
Paulsson, G. Valfrid V., överdirektör, ordförande
Odhner, Clas-Erik T., agr. lic.
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Experter:
Ekström, Per. E., avdelningsdirektör
Ericson, Filip L., byråchef
Gulbrandsen, Odd G., laborator
Juréen, Lars J. F., byråchef
Lebert, Hans, byrådirektör
Lindström, Ingvar A., departementssekreterare
Medin, Knut H., byråchef
Norrbom, Claes-Eric N., avdelningsdirektör
Tiberg, Lennart F., agronom
Sekreterare:
Lindström, Ingvar A., se ovan
Bitr. sekreterare:
Hansson, Olof N. R., agronom
Lokal: Jordbruksdepartementet, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
31 mars 1967):
Vid anmälan av prop. 1967:95 angående riktlinjer för jordbrukspolitiken
m. m. angav jag bl. a. principerna för statens medverkan i jordbrukets
rationalisering och för prissättningen på jordbrukets produkter. Härvid
redovisade jag de olika syften som enligt min mening prissättningen bör
tjäna och uttalade att den samlade avvägningen av prissättningen måste
ske med beaktande av alla de faktorer som är relevanta i sammanhanget.
Jag pekade vidare på att, såsom 1960 års jordbruksutredning framhållit,
redan i dagens läge stora svårigheter möter att entydigt avgöra vilken relativ
betydelse som bör tillmätas de olika faktorerna.
Jag förklarade mig vid anmälan av den förut nämnda propositionen dela
jordbruksutredningens uppfattning rörande betydelsen av att utvecklingen
inom jordbruket och verkningarna av de skilda jordbrukspolitiska medlen
följs upp genom statistiska analyser och undersökningar. Härvid uttalade
jag att det är av stor betydelse för exempelvis inriktningen och utformningen
av statens medverkan i jordbrukets rationalisering och för prisavvägningen
att aktuella och noggranna informationer finns att tillgå rörande utvecklingen
i olika hänseenden inom det svenska jordbruket. Jag anförde
311
Jo: 28 Riksdagsberättelsen år 1968
också att det är mycket angeläget att den jordbrukspolitiska utvecklingen
inom bl. a. EEC fortlöpande följs. I anslutning härtill ansåg jag att en
kommitté bör få till uppgift att skyndsamt undersöka omfattningen av
och metodiken för de undersökningar m. m. som behövs för att fortlöpande
följa utvecklingen på ifrågavarande områden.
Frågan om statens jordbruksnämnds organisation har behandlats i jordbruksutredningens
betänkande och i remissyttrandena däröver. Härvid har
olika meningar uttalats om bl. a. jordbruksnämndens sammansättning. I
anledning härav uttalade jag vid anmälan av prop. 1967: 95 att frågan om
jordbruksnämndens organisation bör prövas särskilt.
För de i det föregående angivna uppgifterna bör en särskild kommitté
tillkallas. Kommittén bör vad gäller behovet av åtgärder för att fortlöpande
följa utvecklingen inom jordbruket beakta vad jordbruksutredningen anfört
i ämnet. Vidare bör uppmärksammas vad jordbrukspriskommittén i
anslutning till sitt förslag rörande prissättningen på jordbruksprodukter
för tiden intill den 1 juli 1969 framhållit om angelägenheten av att registrera
utvecklingen inom jordbruksnäringen bl. a. som en grundval för att
fastställa jordbrukspriserna efter angivna tidpunkt.
Som utgångspunkt för sitt arbete bör kommittén granska de data som nu
insamlas rörande jordbrukets förhållanden och den statistiska bearbetning
som förekommer av detta material. Sålunda bör kommittén gå igenom den
statistik på området som nu upprättas av statistiska centralbyrån, statens
jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen och andra statliga organ. Kommittén
bör även uppmärksamma att jordbrukets organisationer som ett led i sin
verksamhet samlar in uppgifter rörande produktion m. in. Vidare bör kommittén
granska lantbrulcsstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning och
de statistiska bearbetningar som utförs av de till statens jordbruksnämnd
knutna kalkylsakkunniga samt nämndens s. k. inkomstgrupp. Även lantbrukshögskolans
verksamhet på förevarande område bör beaktas.
Mot angivna bakgrund och med beaktande av de riktlinjer för jordbrukspolitiken,
som beslutas av riksdagen i anledning av förslagen i prop. 1967:
95, bör kommittén föreslå de ändringar i insamlingen av data rörande jordbruket
och i bearbetningen av detta material som befinns motiverade. Härvid
bör prövas inte endast om det behövs ytterligare uppgifter utan även
möjligheterna att slopa uppgifter som numera framstår som mindre betydelsefulla.
Kommittén bör särskilt uppmärksamma vad i nyss nämnda proposition
anförts om övergång till obligatorisk anmälan till skördeskadeskyddet
samt förslaget om upprättande av ett företagsregister för jordbruket
och skogsbruket. Som jag anförde vid anmälan av propositionen bör
kommittén överväga den närmare utformningen av företagsregistret. Vidare
bör kommittén få till uppgift att avge förslag rörande de särskilda undersökningar
som kan vara motiverade för att i olika hänseenden följa och
analysera utvecklingen inom jordbruket och de olika produktionsgrenarna.
Vad jordbruksutredningen och jordbrukspriskommittén anfört rörande behovet
av statistik och undersökningar på förevarande område bör tjäna
som vägledning för kommitténs arbete. Även frågan om det lämpligaste
tillvägagångssättet för att från ifrågavarande synpunkter följa den jordbrukspolitiska
utvecklingen inom bl. a. EEC bör ingå i kommitténs uppdrag.
Härjämte bör kommittén överväga fördelningen mellan ifrågakommande
myndigheter och andra statliga organ av de arbetsuppgifter, som är för
-
312
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 28
enade med insamlingen och bearbetningen av statistiska uppgifter rörande
jordbruket, samt av arbetet med erforderliga särskilda undersökningar. I
detta sammanhang bör i överensstämmelse med de riktlinjer, som gäller
för den statliga statistikproduktionen i allmänhet, prövas om ytterligare
överflyttning av jordbruksstatistik kan ske till statistiska centralbyrån.
Kommittén bör också särskilt uppmärksamma om arbetet med undersökningar
av den typ som lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning
representerar bör åvila lantbruksstyrelsen eller annat statligt organ.
Kommittén bör även ta upp frågan om den samordning som kan behövas
av statistiken och olika statliga organs uppgifter på ifrågavarande
område. Härvid bör särskilt prövas om behov föreligger att vidta särskilda
anordningar för att sammanställa de skilda uppgifterna till grund för överväganden
rörande t. ex. prissättningen på jordbrukets produkter och inriktningen
av de statliga insatserna för jordbrukets rationalisering.
Det bör ankomma på kommittén att lägga fram förslag rörande de ändringar
i organisatoriskt eller personellt avseende som kan behövas till följd
av förslagen i övrigt. Av vikt är att de ekonomiska konsekvenserna av sådana
förslag redovisas.
Kommitténs översyn av statens jordbruksnämnds organisation bör ske
med biträde av organisationsteknisk expertis. Vid översynen bör bi. a. beaktas
vad som i j ordbruksutr edningens betänkande och i de däröver avgivna
remissyttrandena anförts rörande utformningen av jordbruksnämnden.
Kommittén bör sålunda ytterligare överväga den av j ordbr uksutredningen
föreslagna övergången från nuvarande ordning med partsrepresentation
i nämnden till en verksstyrelse av sedvanlig utformning. I sammanhanget
bör också uppmärksammas jordbruksnämndens konsumentdelegations
ställning i förhållande till nämnden och nämndens behov av kontakter
med jordbrukets förhandlingsdelegation. Även behovet av samråd mellan
jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen rörande beslut som påverkar
prissättningen och rationaliseringen bör beaktas. I fråga om nämndens
kansliorganisation bör enligt min mening särskilt prövas om behov föreligger
att inrätta en från byråindelningen fristående arbetsgrupp med uppgift
att vidta de förberedelser m. in. som behövs för överläggningar rörande
prissättningen på jordbrukets produkter. Samråd bör ske med livsmedelsstadgekommittén
i fråga om de uppgifter av bl. a. livsmedelshygienisk natur
som nu ankommer på jordbruksnämnden.
Kommitténs arbete bör bedrivas skyndsamt. Detta gäller särskilt i fråga
om den närmare utformningen av det förut nämnda företagsregistret och
om behovet av fortsatta undersökningar av samma typ som den nuvarande
jordbruksekonomiska undersökningen. Förslag i denna del bör såvitt möjligt
läggas fram i sådan tid att den nuvarande jordbruksekonomiska undersökningen
vid behov kan läggas om år 1968.
Kommittén har under tiden maj—november 1967 hållit sex sammanträden.
Under december 1967 bär kommittén avlämnat betänkandet »Lantbrukets
företagsregister» (Stencil Jo 1967: 15) samt PM med förslag till ändrat urval
av gårdar i 1968 års jordbruksekonomiska undersökning (Stencil Jo
1967: 17).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
313
Jo: 29
Riksdag sberättelsen år 1968
29. Kartprisutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 juni 1967 för översyn
av prissättningen på allmänna kartor och därmed sammanhängande
frågor m. m. (se Post- och Inrikes tid. den 12 juni 1967):
Sjölin, Nils A., överlantmätare
Experter:
Gustafsson, L. Börje, byrådirektör
Jonsson, K. Ivar, driftsingenjör
Sekreterare:
Linderson, Bengt A., lantmätare
Lokal: Länslantmäterikontoret, Luleå 1, tel. 0920/206 60 (Sjölin), 0920/
247 14 (sekreteraren)
Direktiv (lcungl. brev den 9 juni 1967):
att översynen skall ske i syfte att erhålla en med hänsyn till olika faktorer
lämplig prisnivå på allmänna kartor, varvid bl. a. bör beaktas behovet
att fortlöpande anpassa kartpriserna till kostnads- och prisutvecklingen,
att den sakkunnige lämpligen snarast bör föreslå provisorisk prissättning
i avvaktan på att översynen slutförs,
Utredningen har under tiden juni—oktober 1967 sammanträtt elva
dagar.
Utredningsmannen har den 28 november 1967 avgett förslag till provisorisk
prissättning på de allmänna kartorna (Stencil Jo 1967: 14).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
30. Utredning av den fortsatta driften av Institutet för växtförädling av
frukt och bär
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 september 1967 för
att utreda den fortsatta driften av Institutet för växtförädling av frukt och
bär (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1967):
Lane, Sören, överdirektör
Lokal: Kungsbroplan 2, Stockholm K, tel. 54 49 65
Direktiv (se kungl. brev den 6 september 1967):
för att utreda frågan om Institutets för växtförädling av frukt och bär organisation
och uppta förhandlingar med Stiftelsen för växtförädling av
frukt och bär om institutets fortsatta verksamhet efter utgången av nuvarande
avtalsperiod, varvid i första hand bör undersökas möjligheterna att
bibehålla nuvarande organisation och att förlänga gällande avtal -— — —
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1968.
314
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
31. Utredning av vissa jaktfrågor
Jo: 31
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1987 för
att verkställa utredning av vissa jaktfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den
7 november 1967):
Sköld, Per L, generaldirektör, ordförande
Boo, Fritiof, kommunalråd
Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av I kamm.
Rimås, K. Sigvard E., lantbrukare, led. av II kamm.
Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av II kamm.
Trana, Folke K. E., lantbrukare, led. av II kamm.
Wikberg, J. Axel, hemmansägare, led. av I kamm.
Expert:
Hildebrand, Per C., kansliråd
Sekreterare:
Hagman, Knut A. O., e. bitr. över jägmästare
Lokal: Domänstyrelsen, Birger Jarls torg 5, Stockholm 2, tel. växel 22 50 40
(ordföranden), Domänverkets distriktskontor, Sollefteå, tel. 0620/123 50
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
6 oktober 1967):
Den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige med starkt ökad fritid
för stora folkgrupper har medfört bl. a. att allt fler människor skaffar
sig rekreation genom friluftsliv, jakt och fiske. Från samhällets sida söker
man genom olika åtgärder vidga medborgarnas möjlighet att utnyttja den
ökade fritiden. Större hänsyn tas till friluftslivets behov i samhällsplaneringen.
Med stöd av naturvårdslagen som trädde i kraft den 1 januari 1965
kan länsstyrelsen besluta om bildande av naturreservat för att tillgodose
behovet av mark för allmänhetens friluftsliv. Central myndighet för naturvårds-
och friluftsfrågorna är sedan den 1 juli 1967 statens naturvårdsverk.
Hos verket finns en särskild sektion för ärenden rörande jakt och
viltvård.
Det förhållandet att allt fler människor önskar skaffa sig rekreation genom
jakt aktualiserar frågan om utformningen av de statliga åtgärderna
på jaktens område. Det ligger i sakens natur att jakt måste bedrivas under
hänsynstagande till åtskilliga intressen och under betryggande former.
Jakt bör i regel inte utövas så intensivt att viltets återväxt äventyras och
viltbestånden starkt minskar. Detta är angeläget för naturvården men också
med hänsyn till att jakten —■ speciellt efter större djur — har ekonomisk
betydelse.
I prop. 1967:136 har lagts fram förslag till ändringar i jaktlagstiftningen.
Ett väsentligt syfte med förslagen är att skydda vissa djurarter
mot en alltför intensiv jakt. I propositionen förordas en ny fridlysningsordning
som, kort uttryckt, innebär att alla vilda däggdjur och fåglar i
princip blir fridlysta och att jakt tillåts endast efter särskilda djurarter
och under bestämda jakttider. En utökad jaktutövning bör givetvis avvägas
315
Jo: 31 Riksdagsberättelsen år 1968
med utgångspunkt från riksdagens ställningstagande till de framlagda förslagen.
Även om det är väsentligt att se till att beskattningen av viltbestånden
genom jakt inte blir för stark anser jag det också viktigt att de statliga
åtgärderna på jaktens område i övrigt utformas med hänsyn till det ändrade
läget i fråga om allmänhetens jaktintresse. Antalet jägare i landet beräknas
f. n. till ca 270 000 mot ca 200 000 i början av 1950-talet. Intresset
för jakt kan väntas öka ytterligare. Samtidigt kan konstateras att tillgången
på jaktmöjligheter f. n. är relativt begränsad.
Statsmakterna främjar f. n. jakten främst genom lagstiftning för att
stödja bildande av jaktvårdsområden. Genom bestämmelserna om jaktvårdsområden
i lagen den 3 juni 1938 (nr 274) om rätt till jakt har markägare
möjlighet att genom samverkan få till stånd bindande föreskrifter
för jaktutövning och viltvård inom större områden. Dessa bestämmelser
syftar till att främja samarbete i jaktfrågor mellan markägare. Detta var
vid tillkomsten av bestämmelserna naturligt inte bara med tanke på att
jakträtten i princip är knuten till ägande eller arrende av mark utan också
därför att en mycket stor del av jaktutövarna var självägande jordbrukare.
Genom urbaniseringen och strukturrationaliseringen på jordbrukets område
har sedan dess antalet jordbrukare minskat kraftigt.
De åtgärder som kan vidtas blir således till viss del präglade av andra
förhållanden än som nu gäller och motsvarar inte helt den utveckling som
pågår. Spridningen av jakten till fler jägare under det senaste decenniet
synes i huvudsak ha skett genom markarrenden och olika former av upplåtelse
av enbart jaktutövningsrätt. Dessa förhållanden gör det enligt min
mening nödvändigt att se över de statliga insatserna på jaktens område.
Härför bör en särskild kommitté tillkallas.
De goda erfarenheter som vunnits av verksamheten med jaktvårdsområden
talar enligt min mening för att dessa även i fortsättningen bör utgöra
grunden för arbetet med en planerad och aktiv viltvård. Kommittén
bör söka klarlägga om möjlighet finns att ytterligare underlätta och förenkla
bildandet av jaktvårdsområden. Samtidigt bör också prövas om det
är lämpligt •— vilket ibland påpekats — att söka ge områdenas ledning
och arbetsformer fastare organisation.
Med stöd av bestämmelser i jaktlagen meddelas i jaktvårdsområdenas
stadgar närmare föreskrifter om utarrendering av jakträtt på mark inom
sådana områden. Föreskrifterna varierar bl. a. på grund av att olika marker
kan tåla jakt av olika intensitet. Det kan dock ifrågasättas om inte i en
del fall en ökad utarrendering av jakträtt skulle kunna ske utan avsevärt
men för viltvården eller för delägarna i jaktvårdsområdet. Kommittén bör
undersöka om möjligheter finns att inom ramen för jaktvårdssamarbetet
stimulera till ökad upplåtelse av jakträtt. Vidare bör kommittén undersöka
jakträttsarrendatorernas ställning såväl i jaktvårdsområdena som i övrigt.
Särskilt bör prövas om förutsättningar finns för bestämmelser om rätt till
förlängning av arrendetiden för arrendator, när starka viltvårdsskäl talar
för det. Enligt uppgift har ersättningarna för jaktarrenden stigit i betydligt
snabbare takt än förändringen i penningvärdet kunnat föranleda. Tillgången
på arrendemarker är nämligen begränsad i stora delar av landet,
samtidigt som antalet personer som önskar arrendera jakträtt ökar. Följden
har blivit en allt hårdare konkurrens om de tillgängliga arrendemar
-
316
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 31
kerna och allt tätare byten av arrendatorer. Det sistnämnda förhållandet
uppges i en del fall vara till men för jakt- och viltvården.
Förutom frågor rörande jaktarrende bör kommittén överväga andra former
för att ge ökade jaktmöjligheter åt jägare som inte äger jaktmark. Såväl
domänverket som stora skogsbolag upplåter f. n. i viss utsträckning
rätt till jakt både till utomstående jägare och till anställd personal. Kommittén
bör undersöka om de initiativ som bär tagits kan utvecklas vidare.
Om jaktintresset fortsätter att öka, förefaller det nämligen troligt att olika
former av upplåtelse av jaktutövningsrätt för kort tid — korttidsupplåtelser
— kommer att få större betydelse. För sådana upplåtelser skulle det för
fritidsfisket tillämpade systemet med försäljning av fiskekort kunna tjäna
som modell. Markägare som bedömer att jaktmarkerna tål en ökad jaktutövning
skulle sålunda sälja jakträttsbevis som anger den tid jakt får bedrivas
och det antal djur av visst eller vissa slag som får fällas. Områden
där tyngdpunkten kunde ligga på jaktutövning baserad på sådana korttidsupplåtelser
borde kunna bildas på stora markområden där jakten är mindre
intensiv. Sådana områden torde innehas av såväl domänverket som vissa
större skogsbolag. Vidare borde kunna övervägas att för samma ändamål
bilda särskilda områden enligt ett förfarande som liknar det som används
för att tillskapa naturreservat. Även jaktvårdsområden och större markkomplex
i enskild ägo torde på frivillighetens grund i vissa fall kunna inrymma
jakt baserad på korttidsupplåtelse i ökad omfattning. Självfallet
måste i dessa sammanhang noga prövas möjligheterna att tillgodose viltvårdssynpunkter
och de allmänna säkerhetskraven.
Den statliga administrationen på jaktområdet handhas sedan den 1 juli
1967 av statens naturvårdsverk. På det lokala planet utövas administrationen
av länsstyrelserna med bistånd av länsjaktvårdsföreningarna samt de
hos dem placerade av Svenska Jägareförbundet anställda j aktvår dskonsulenterna.
Enligt beslut av 1951 års riksdag (prop. 1951: 189, L3U 14, rskr
327) är ledningen av jaktvårdsarbetet anförtrodd förbundet och länsjaktvårdsföreningarna.
Det allmännas inflytande över ledningen av jaktvårdsarbetet
tillgodoses bl. a. genom att Kungl. Maj :t utser jägareförbundets
ordförande, en ledamot av dess överstyrelse och suppleant för denne samt
en revisor i förbundet. I länsjaktvårdsföreningarna bär det allmänna erhållit
visst inflytande genom att landstingen, med ett undantag, utser en
ledamot jämte suppleant i varje förenings styrelse. Kommittén bör framlägga
förslag i fråga om administrationen på jaktens område om den finner
att dess förslag motiverar detta eller om den eljest finner det ändamålsenligt.
Kommittén bör planera sitt arbete så att förslag kan läggas fram om
möjligt inom två år efter den nödvändiga kartläggningen av den aktuella
situationen på jaktens område i olika delar av landet.
317
Jo: 32
Rilcsdagsberättelsen år 1968
32. Utredning rörande den fortsatta utformningen av prisregleringen
för fisk
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för att
utarbeta förslag rörande den fortsatta utformningen av prisregleringen för
fisk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1967):
Eckersten, Ivan E., statssekreterare, ordförande
Lindskog, Carl P. F., direktör
Magnusson, Nils B., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Lundblad, Björn O., kansliråd
Säkk, Karl, fil. lic.
Verständig, Sigmund, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Säkk, Karl, fil. lic. (se ovan)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Stockholm 2, tel. växel 22 45 00 (ordföranden
och sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
6 oktober 1967):
Det svenska havsfisket har under de senaste decennierna utvecklats
starkt. Under åren 1965 och 1966 beräknas den sammanlagda fångsten för
havsfisket ha utgjort ca 367 resp. 319 milj. kg mot ca 219 resp. 197 milj. kg
åren 1955 och 1956. Samtidigt som fångsterna stigit har antalet yrkesfiskare
minskat, dvs. fångsten räknat per fiskare har ökat.
Fångstökningen har till mycket stor del fallit på det fiske som utövas
med västkusten som bas, och den har avsett främst sill. I stor utsträckning
har fångsterna förts i land i utrikes hamnar, främst i Danmark. De fångster
som landats i Sverige har varit i stort sett oförändrade.
Den skisserade utvecklingen har inneburit att en stor del av det svenska
fisket blivit mera beroende än tidigare av sillfisket och av de möjligheter
som föreligger att avsätta sill vid direktlandning i utländska hamnar. Samtidigt
med denna utveckling har vissa förändringar skett i det fiske vars
fångster avsätts på hemmamarknaden. Avkastningen av räkfisket på västkusten
har fått ökad ekonomisk betydelse och även torskfisket på sydkusten
har utvecklats under den aktuella perioden, bl. a. på grund av de
ökade avsättningsmöjligheterna för djupfrysta filéer. På ostkusten har
fisket med slcötar till stor del ersatts av det effektivare trålfisket. Insjöfisket
är fortfarande av viss betydelse för fiskerinäringen.
Genom att fisket allt mer blivit en exportnäring har beroendet av utvecklingen
på den internationella marknaden för fisk och fiskprodukter
ökat. Denna marknad har under de senaste åren kännetecknats av en skärpt
konkurrens genom att fiskeflottorna i olika länder byggts ut. Samtidigt
har genom det handelspolitiska samarbetet inom EFTA det svenska fisket
fått sina förutsättningar i fråga om avsättningen delvis ändrade. Genom att
frysta filéer och andra beredda produkter är tullfria varor inom EFTA
har konkurrensen skärpts för avsättningen på hemmamarknaden. Även den
318
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo; 32
inom EEC planerade gemensamma fiskeripolitiken kan skapa vissa problem
för avsättningen av svenskfångad fisk.
För att främja det svenska fisket finns sedan länge en särskild prisreglering
för fisk. För västkustens och sydkustens prisregleringsområden
gäller att statens jordbruksnämnd, efter överläggningar med fiskarorganisationerna,
fastställer minimipriser på de viktigaste fiskslagen. Fiskarna
får därigenom ut lägst dessa priser för fisk som säljs till konsumtion inom
landet eller för export på vissa marknader. Den fisk, som inte kan säljas
till minimipris, övertas av särskilda prisregleringsföreningar, nämligen
Västkustfisk, förening u. p. a., och Sydkustfisk, förening u. p. a. Föreningarna
säljer fisken för export till länder med centraliserad import eller inom
landet till djurföda eller beredning av fiskmjöl. För verksamheten får föreningarna
vissa i förväg bestämda pristillägg. Föreningarna betalar fiskaren
ett s. k. garantipris, som fastställs i förväg med hänsyn till beräknade
försäljningsmöjligheter och erhållna pristillägg. Prisregleringsföreningarna
kan få lån dels mot statlig garanti i Sveriges kreditbank, dels av prisregleringsmedel
för fisk. Prisregleringssystemet för västkusten och sydkusten
har i princip fastställts genom beslut av riksdagen åren 1946, 1948 och
1951.
Prisregleringen på ostkusten är begränsad till strömming och fick sin
nuvarande form genom beslut av riksdagen år 1966. Den innebär i huvudsak,
att under en tid av sex år bidrag utgår årligen enligt vissa bestämda
regler. Bidragen skall användas bl. a. för tillskott till priserna för strömming
som inte kan avsättas för färskkonsumtion eller rökning inom landet.
För att ha hand om stödet har bildats en särskild förening, Ostkustens prisregleringsförening,
i vars styrelse ingår representanter för staten, fiskets
organisationer och handeln.
Kostnaderna för prisregleringen av fisk täcks främst av prisregleringsavgifter.
De betalas av förstahandsköpare m. fl. av fisk och utgår för såväl
svenskfångad som importerad saltvattensfisk med f. n. 3 % av inköpspriset.
Avgifterna tillförs den av statens jordbruksnämnd förvaltade prisregleringskassan
för fisk.
För att upprätthålla prisregleringssystemet kan statens jordbruksnämnd
begränsa importen av fisk i den omfattning, som är nödvändig för ändamålet,
med de jämkningar som följer av bestämmelserna i främst EFTAkonventionen.
Även exporten är i viss utsträckning reglerad. Grunderna för
regleringen av priser och utrikeshandel när det gäller fisk godkänns årligen
av riksdagen.
Enligt kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) angående lån av statsmedel
för främjande av beredning, förvaring och avsättning av fisk kan lån av
statsmedel beviljas för åtgärder med detta syfte. Utlåningen har under
åren 1964—1966 uppgått till i genomsnitt 300 000 kr. per år.
Mot bakgrunden av de förändringar som ägt rum inom fiskerinäringen
har under det senaste året företrädare för såväl fisket som handeln och
beredningsindustrin i olika sammanhang fört fram önskemål om relativt
omfattande ändringar i fråga om de statliga insatserna på fiskerinäringens
område. Som exempel på frågor som aktualiserats i detta sammanhang kan
nämnas storleken av de medel som får disponeras ur prisregleringskassan
för fisk, användningsområdet för sådana medel, prisregleringsföreningarnas
ansvarsområde och statens jordbruksnämnds åligganden, regleringen av
319
Jo: 32 Riksdagsberättelsen år 1968
utrikeshandeln med fisk samt inverkan på prisregleringssystemet av den
ökade landningen av fångster från svenska fiskebåtar i utrikes hamnar.
Enligt vad jag erfarit arbetar vissa av fiskarnas organisationer med att
se över formerna för den fackliga och ekonomiska föreningsrörelsens verksamhet.
Dessa strävanden kan eventuellt komma att resultera i ändrade
förutsättningar för genomförandet av prisregleringen på fiskets område.
De förhållanden jag nu berört motiverar enligt min mening att särskilda
sakkunniga tillkallas för att utarbeta förslag rörande utformningen av den
fortsatta prisregleringen för fisk och därmed sammanhängande frågor. Härvid
bör beaktas såväl fiskerinäringens som konsumenternas intressen. De
sakkunniga, som bör överlägga med företrädare för fiskets organisationer,
fiskhandeln och industrin, bör lägga fram förslag om prisregleringen för
tiden efter den 1 juli 1968 i sådan tid att förslag i ämnet kan föreläggas
1968 års vårriksdag. De sakkunniga bör bedriva arbetet med återstående
frågor så skyndsamt som möjligt.
320
Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 1
Handelsdepartementet
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Konsumentupplysning sutredningen (1965:1 10, 1966:9, 1967:9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden dels den 22 februari 1963
för att utreda frågan om organisationen av upplysningsavdelningen vid statens
institut för konsumentfrågor, vilket utredningsarbete slutförts i januari
1964 (SOU 1964: 4), dels den 6 mars 1964 och den 27 januari 1967 för att
utreda frågan om den framtida konsumentvaruforskningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 november 1964):
Berggren, Erik G. C., kansliråd, ordförande
Hernlund, Carl Hugo, förste ombudsman
Westerlind, C. Oscar, direktör
Experter:
Engqvist, K. E. Börje, lönedirektör
Hellström, J. Vidar, laborator
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Ohlon, Rolf R., överingenjör
Persson, Lars H., docent
Steen, Göran A., hovrättsråd
Tengblad, S. Åke, avdelningsdirektör
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Sekreterare:
Bretschneider, Alfred, kansiisekreterare
Biträdande sekreterare:
Åström, Eva M. G., kanslisekreterare
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 10.
Kungl. Maj :t förordnade den 30 juni 1967, att de handlingar, som enligt
tidigare beslut lämnats över till konsumentupplysningsutredningen, skulle
såvitt handlingarna angår konsumentupplysning rörande motorfordon återställas
till kommunikationsdepartementet och såvitt de angår fritidsbåtar
lämnas över till konsumentutredningen (H 9). Övriga hos konsumentupplysningsutredningen
förvarade handlingar skulle också lämnas över till konsumentutredningen.
Därmed skulle konsumentupplysningsutredningens
uppdrag upphöra.
11 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Kiksdagsberättelsen
321
H: 2
Riksdagsberättelsen år 1968
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
2. Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(1965:I 6, 1966:6, 1967:7)
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1960 att så
som ombud för Sverige deltaga i arbetet inom nordiska ekonomiska samar
betsutskottet (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960):
von Sydow, Gunnar, statssekreterare, ordförande
Lundström, Hans O., statssekreterare (fr. o. m. den 9 maj 1967)
Montan, Nils T., biträdande kabinettssekreterare
Wickman, H. Krister, statsråd (t. o. m. den 8 maj 1967)
Suppleanter:
Englund, K. G. Åke, departementsråd
Klackenberg, S. Lennart, departementsråd
Lindqvist, Olle O. G., kommerseråd
Ryding, P. Göran G., utrikesråd
Experter:
Branting, J. E. Malte, direktör
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Eriksson, B. Arthur, kommerseråd
Joge, Sven F., vice riksbankschef
Johnsson, E. Reidmond, byrådirektör
Larson, Sten E., byråchef
Leuf, Nils Börje, departementssekreterare
Lindå, E. Arne, bankokommissarie
Lundström, Hans O., statssekreterare (t. o. in. den 8 maj 1967)
Lychou, Dag E. A:son, kommerseråd
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Roos, Gösta E., förste revisor
Senning, Claes O., kansliråd
Säkk, Karl, fil. lic.
Wennersten, P. Gösta, kommerseråd
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Ähström, N. Åke A., hovrättsråd
Öhlén, Gustav E. J., avdelningsdirektör
Huvudsekreterare:
Leuf, Nils Börje, departementssekreterare (se ovan)
Biträdande sekreterare:
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare (se ovan)
322
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 4
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (huvudsekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1961:1 H 21.
Samarbetsutskottet har under tiden december 1966—november 1967 hållit
fyra sammanträden, varjämte utskottets sekretariat hållit fem sammanträden.
Utskottets svenska delegation har haft fyra sammanträden. Under
år 1967 har fyra specialutskott varit verksamma.
3. 1963 års Iconsumentupplysningskommitté (1965:1 11, 1966: 10, 1967: 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 31 maj 1963 och den
27 januari 1967 för att utreda vissa principiella frågor rörande konsumentupplysning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Sundquist, A. Åke, näringsfrihetsombudsman, ordförande
Carbell, Erland E. E., direktör, f. d. riksdagsman
Sträng, Ingrid
af Trolle, Ulf, professor
Experter:
Bergqvist, Hans, hovrättsråd (fr. o. m. den 1 december 1967)
Bernitz, Ulf, hovrättsfiskal
Dalenius, Tore E., preceptor, fil. dr
Tengelin, Sten, direktör
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Sekreterare:
Ringstedt, Nils A. E., byrådirektör
Lokal: NO:s kausli, Birger Jarls torg 12, Stockholm 2, tel. 22 43 15 (ordföranden
och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 H 13.
Kommittén har under tiden december 1966—november 1967 hållit 16
sammanträden och beräknas slutföra sitt arbete i januari 1968.
4. Utredning rörande tillsynen över lotteriverksamhet (1965:1 17, 1966: 15,
1967:14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att utreda tillsynen över lotteriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 mars 1964):
Söderlund, S. Yngve, justitieråd, ordförande
Nilsson, Ernst F., direktör
Widmark, G. F. Sam, landssekreterare
Expert:
Heiman, K. Oskar, polisintendent
323
H: 4
Riksdagsberättelsen år 1968
Sekreterare:
Norström, Carl, departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Sparre, Per, kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 juni 1967)
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (biträdande sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 17.
Utredningen har företagit en statistisk undersökning rörande vissa typer
av lotteriärenden, varvid material insamlats från tillståndsgivande myndigheter,
lotteribyråer samt lotterikontrollanter.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
5. 1965 års hemkonsulentutredning (1966:20, 1967: 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndiganden den 22 oktober 1965 och
den 27 januari 1967 för att utreda hemkonsulentverksamheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 december 1965):
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, led. av II kamm., ordförande
Isacson, E. Birger J„ lantmästare, led. av I kamm.
Jönsson, Elias I., hemmansägare, led. av II kannn.
Lindskog, Elsa I., socionom, led. av II kamm.
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.
Expert:
Westerlind, C. Oscar, direktör
Sekreterare:
Denecke, Fredrik, kanslisekreterare
Biträdande sekreterare:
Åström, Eva M. G., kanslisekreterare (fr. o. m. den 17 april t. o. m. den 19
maj 1967)
Fröman, Birgit, hemkonsulent (fr. o. m. den 4 t. o. m. den 22 december
1967)
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966: H 20.
Utredningen har under tiden december 1966—november 1967 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
6. Idrottsutredningen (1966: 21, 1967: 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1965
för att utreda inriktningen av statens stöd åt idrotten och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1965):
324
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 7
Frithiofson, Karl A. F., landshövding, ordförande
Allard, K. Å. Henry, försäljningschef, led. av II kamm.
Brodd, Tore G., kanslichef
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av I kamm.
Ohlson, B. Henry, direktör
Schelin, Bengt A. E., direktör
Stenberg, Nils G., direktör
Sekreterare:
Johansson, Bengt Iv. Å., departemenssekreterare
Lönnqvist, Ulf R., departementssekreterare
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1966: H 21.
Utredningen har under tiden december 1966—november 1967 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen har företagit resor för studier av aktivitet och anläggningar
i Sverige. Ordföranden och sekretariatet har därutöver företagit resor och
haft överläggningar med företrädare för idrottsorganisationer. Den 18 oktober
1967 överlämnades ett delbetänkande »Vålådalens framtid» (Stencil H
1967:1).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
7. Butiksetableringsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 maj 1967 för att
fortsätta ett genom Kungl. Maj :ts beslut den 18 december 1964 meddelat
uppdrag att granska länsstyrelsernas dittillsvarande verksamhet beträffande
butiksutvecklingen m. m. och för att därvid närmare undersöka
etableringsfrågorna i samband med kommunernas bebyggelse- och butiksplanering
:
Martenius, Åke B. A., regeringsråd
Expert:
Tranell, E. Olof B., näringsfrihetsombudsmannens ställföreträdare
Sekreterare:
Hermanson, K. Gunnar, hovrättsassessor
Lokal: Svea hovrätt, Birger Jarls torg 16, Stockholm 2, tel. 23 68 00
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut enligt protokollet över handelsärenden
den 18 maj 1967):
Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 11 december 1953 åt länsstyrelserna
att tills vidare under åren 1954—1957 följa utvecklingen av butiksbeståndet
på nybyggnad sområden i tätorterna samt fördelningen av nytillkomna
butiker inom sådana områden mellan olika handelsbranscher och
325
H: 7
Riks dag sberättelsen år 1968
företagsformer. Genom beslut den 22 november 1957 och den 30 december
1959 meddelade Kungl. Maj :t länsstyrelserna förlängt uppdrag att intill utgången
av 1962 fullgöra de uppgifter, som avses i beslutet den 11 december
1953.
I syfte att erfara huruvida behov alltjämt fanns av eu övervakning från
länsstyrelsernas sida på här berörda områden, upprättades inom handelsdepartementet
i januari 1964 en promemoria i ämnet. Efter remissförfarande
uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 18 december 1964 åt länsstyrelserna
att tills vidare enligt föreskrifterna i beslutet den 11 december
1953 fullgöra däri avsedda uppgifter och förordnade samma dag regeringsrådet
Åke Martenius att såsom sakkunnig i handelsdepartementet granska
erfarenheterna av länsstyrelsernas dittillsvarande verksamhet beträffande
butiksutvecklingen, in. in.
I betänkandet Prissamverkan och konkurrens (SOU 1966: 48), som överlämnades
till chefen för handelsdepartementet den 30 augusti 1966, pekar
riktprisutredningen bl. a. på de vådor för en obunden tävlan mellan olika
distributionsformer, som en alltför långtgående styrning av butiksstrukturen
genom den kommunala bebyggelseplaneringen kan innebära. Vid remissbehandlingen
av betänkandet framhölls bl. a., att utrymmet lör fri
etablering oftast blir ytterligare begränsat i de stadsplaner som uppgörs.
Den 31 januari 1967 kom Stockholms handelskammare in med en skrivelse
till Konungen, vari handelskammaren bl. a. erinrar om de motsättningar
som i viss utsträckning föreligger mellan de pris- och konkurrensövervalcande
myndigheternas verksamhet och åtgärder som vidtas av de bebyggelseplanerande
myndigheterna. Enligt handelskammaren borde det vara
angeläget att klarlägga dessa problem och angiva alternativa lösningar vid
behandlingen av konkurrensförhållandena inom detaljhandeln.
I skrivelse till Konungen den 9 mars 1967 har näringsfrihetsombudsmannen
redovisat uppgifter och synpunkter i vissa hos ombudsmannen anhängiggjorda
ärenden berörande etableringsproblematiken. För en närmare
granskning av denna borde enligt ombudsmannens uppfattning övervägas
att utvidga uppdraget för den sakkunnige i handelsdepartementet. I samband
därmed kan frågan om att göra konkurrensbegränsningslagen tillämplig
på fast egendom bli aktuell, åtminstone när det gäller näringslivets behov.
I proposition nr 75 till 1967 års riksdag anförs, att den kommunala bebyggelse-
och butiksplaneringen genom detaljhandelns snabba utveckling
under senare år synes ha fått allt större betydelse från konkurrenssynpunkt
och att dessa frågor bör studeras inom ramen för den sakkunniges uppdrag.
Vidare framhålls, att när resultatet av dennes överväganden föreligger får
avgöras vilka åtgärder som skall vidtagas.
I statsutskottets utlåtande nr 90 år 1967 hälsas med tillfredsställelse att
den viktiga frågan om kommunernas bebyggelse- och butiksplanering tagits
upp till prövning och att vissa synpunkter, som kommit fram i samband
med riktprisutredningens förslag, förutsättes skola ytterligare studeras. I
motionerna I: 786 och II: 982 föreslås att riksdagen måtte uttala vikten av
att den kommunala bebyggelseplaneringen utformas så att den inte motverkar
en effektiv konkurrens mellan olika företag och företagsformer. Då
detta spörsmål, bl. a. på grund av en framställning från näringsfrihetsom
-
326
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 8
budsmannen, redan är under övervägande förutsätter utskottet, att frågan
prövas ingående och anser inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande
utöver vad utskottet i utlåtandet anfört.
Riksdagen har beslutat i enlighet med vad statsutskottet anfört.
Utredningen har t. o. m. november 1967 haft 26 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
8. Bensinhandelsntredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda bensinhandeln (se Post- och Inrikes tidn. den 1 augusti 1967):
Kellgren, Nils E., led. av II kamm., ordförande
Andersson, Torsten C., direktör
Kjellberg, Sten A., direktör
Kihlstedt, Curt A., professor
Lundgren, Sven J., ombudsman
Wängö, G. Åke J., advokat
Expert:
Lindh, Leif G. B., ekon. lic. (fr. o. in. den 9 september 1967)
Sekreterare:
Sahlström, Sven C., departementssekreterare (fr. o. in. den 9 september
1967)
Biträdande sekreterare:
Patek, Stanislaw O., departementssekreterare (fr. o. m. den 15 november
1967)
Lokal: Handelsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 30
juni 1967):
Förbrukningen av oljeprodukter i Sverige är kraftigt stigande. Under
perioden 1956—1965 fördubblades årskvantiteten. Konsumtionen av motorfordonsbränsle
och smörjoljor — vilka produkter ingår i förbrukningen av
oljeprodukter med ungefär en fjärdedel och vilkas konsumtionsvärde inklusive
skatter år 1965 beräknas ha uppgått till inemot 4 miljarder kronor
— har stigit i ungefär samma takt. Den starka ökningen av förbrukningen
av motorfordonsbränsle m. m. är en direkt följd av biltrafikens
snabba expansion under de senaste decennierna. Denna utveckling har ställt
stora krav på distributionsapparaten.
Oljemarknaden domineras i Sverige, liksom i flertalet andra länder,
av ett fåtal stora företag. Dessa utgörs dels av dotterbolag till utländska
företag, som genom vertikal integration omspänner alla led från oljeletning
till försäljning till konsument, dels av två inhemska företag. Tre av
327
H: B Riksdagsberättelsen år 1968
företagen, två utlandsägda och ett inhemskt, raffinerar råolja inom landet.
Övriga företag importerar oljeprodukter i förädlad form.
Försäljningsställena för motorfordonsbränsle •— till helt övervägande
del bensin — utgörs av antingen särskilda anläggningar, bensinstationer,
eller anläggningar med en eller två pumpar i anslutning till butik, verkstad
eller garage, s. k. singelanläggningar. Bensinstationerna utför i stor utsträckning
viss service åt kunderna, såsom tvättning, smörj ning och smärre
reparationer. Ibland ställs utrymme till förfogande för arbete som bilisterna
själva utför. Bensinstationerna tillhandahåller i betydande utsträckning
tillbehör till bilen och andra artiklar som bilisterna efterfrågar. I allmänhet
drivs försäljningsställena av formellt fristående återförsäljare, med
vilka olj ef öretagen tecknat långsiktiga leveransavtal. Återförsäljarna har i
de flesta fall förbundit sig att köpa hela sitt behov av petroleumprodukter
och i regel även vissa tillbehör från resp. oljebolag (kartellregisternummer
1778—1785). Bensinstationer, där ett flertal bensinmärken är representerade,
s. k. samstationer, förekommer i mindre utsträckning. Antalet samstationer
är ungefär 2 % av antalet bensinstationer. Oftast äger olj ef öretaget
den för konsumentdistributionen erforderliga maskinella utrustningen.
Denna arrenderas då av återförsäljaren. Detsamma gäller de fasta
anläggningarna. Det förekommer dock att återförsäljare själva äger anläggningarna.
Endast i undantagsfall driver oljeföretagen bensinstationer
i helt egen regi. Försäljningen till storkonsumenter, särskilt vad angår
motorbrännolja, handhas som regel av oljeföretagen själva, och leveranserna
sker då direkt från cistern eller lossande fartyg.
Av tillgängliga statistiska uppgifter att döma synes totalantalet försäljningsställen
för motorfordonsbränsle f. n. uppgå till ungefär 10 000, vilket
innebär en minskning från tiden närmast före andra världskriget. Minskningen
har emellertid hänfört sig till singelanläggningarna, vilkas antal
sjunkit från ungefär 11 000 till 5 000 mellan åren 1938 och 1964. Bensinstationerna,
som f. n. beräknas svara för cirka 90 % av all drivmedelsförsäljning
i detaljhandelsledet, ökade samtidigt i antal från 1 500 till drygt
5 000. Den strukturomvandling som skett har sålunda lett till att singelanläggningarna
alltmer förlorat i betydelse och numera kan betraktas som
en kvarleva från en tidigare epok med en annan biltäthet och andra behov
från konsumenternas sida.
Vad beträffar antalet bensinstationer har ökningen under de senaste
10—15 åren varit markant, även om antalet inte stigit i samma takt som bilbeståndet.
Därtill kommer att utvecklingen otvetydigt gått mot allt större
anläggningar. Att så skett kan anses naturligt med hänsyn till drivmedelsbehovets
utveckling. Den kraftiga utbyggnaden av distributionsapparaten
med avseende på såväl bensinstationernas antal som deras storlek kan ha
medfört en överkapacitet, åtminstone inom vissa områden. Härtill bidrager
att konkurrensförhållandena mellan leverantörerna synes ha utvecklats
på ett sådant sätt, att etableringen och lokaliseringen av försäljningsställen
blivit det kanske viktigaste konkurrensmedlet. Sålunda synes de olika oljeföretagen
sträva efter att uppnå såväl en hög grad av täckning över hela
landet som representation på platser, där en stor del av inköpen normalt
sker, d. v. s. i tätorternas utkant och efter vägsträckor med hög trafikintensitet.
Detta har medfört en anhopning av anläggningar inom vissa begränsade
områden. Sådana anhopningar av anläggningar kan ofta även ha för
-
328
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 8
anletts av att kommunala planeringsorgan av bl. a. trafiktekniska skäl avsätter
mark för bensinstationsanläggningar inom begränsade områden.
Den relativt snabba utbyggnaden av bensinhandeln har medfört en rad
problem, som gett anledning till krav på åtgärder från samhällets sida. Vid
Svenska transportarbetareförbundets kongress år 1965 hävdade förbundsstyrelsen,
att större effektivitet inom branschen skulle kunna åstadkommas
genom bättre planering och samordning.
Även på kommunalt håll har dessa frågor uppmärksammats. Sålunda
har Lunds stad genom markpolitiska åtgärder och praxis beträffande byggnadslovgivningen
sökt åstadkomma en på sikt mera rationell utveckling
av bensinhandeln i staden. I Stockholms stadsfullmäktige har väckts en
motion i vilken föreslås att en utredning görs om behovet av bensinstationer
i Stockholm samt deras lämpliga förläggning och storlek.
Vid ett flertal tillfällen har bensinhandeln och dess organisation även
uppmärksammats i riksdagen. 1965 års riksdag har i anledning av motioner
anhållit om utredning och förslag beträffande bensinhandelns framtida
organisation och utformning jämte därmed sammanhängande problem
(BaU 1965: 52, rskr 381).
De problem som aktualiserats genom bensinhandelns snabba utveckling
har delvis samband med kommunernas markdispositioner och bebyggelseplanering.
T allt väsentligt styrs dock utvecklingen av ekonomiska faktorer,
som är gemensamma för hela branschen och som i stort sett verkar på
ett likartat sätt över hela landet. BehoA^et av och möjligheterna till en
rationalisering av bensinhandelns struktur bör därför i första hand övervägas
på riksplanet. För detta ändamål bör en offentlig utredning i ämnet
göras av särskilt tillkallade sakkunniga. Utredningen bör i princip avse
samtliga led av distributionen av motorfordonsbränsle i Sverige. Det torde
dock ligga i sakens natur att utredningsarbetets tyngdpunkt kommer att
ligga på det område, där förhållandena kan vara mindre tillfredsställande
från samhällssynpunkt och för den anställda personalen, nämligen distributionen
till förbrukarna.
Vid utredningsarbetet bör branschens nuvarande struktur samt ekonomiska
och övriga betingelser kartläggas. Något aktuellt material som tillfredsställande
belyser dessa förhållanden föreligger nämligen inte. Undersökningen
bör ge ledning för en bedömning av möjligheterna att utan
ogynnsam inverkan på konkurrensförhållandena samt med beaktande av
allmänhetens inköpsvanor och behov av service främja större planmässighet
på detta område. För detta ändamål bör på lämpligt sätt inhämtas uppgifter
om bensinstationernas antal, utformning, servicefunktioner, utnyttjandegrad
och lönsamhet. Med hänsyn till rådande marknadsförhållanden i
branschen är det vidare önskvärt att få belyst under vilka former konkurrensen
sker och vilken effekt de använda konkurrensmedlen har från
konsumentsynpunkt. I samband härmed bör de i branschen tillämpade
grunderna för prissättningen och därmed sammanhängande spörsmål undersökas.
Av intresse för att bedöma förhållandena inom branschen är vidare
bensinstationsinnehavarnas rättsliga ställning gentemot oljeföretagen.
Utredningen bör syfta till att skapa underlag för en samlad bedömning
av drivmedelsdistributionens utbyggnadsbehov och möjligheterna för att
genom lämpliga åtgärder verka för att den fortsatta utbyggnaden sker på
lly Bihcing till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
329
H: 8 Iliksdagsbercittelsen år 1968
ett från samhällets, konsumenternas och den i distributionen verksamma
personalens synpunkt rationellt sätt. Denna bedömning bör såvitt möjligt
utmynna i konkreta förslag eller rekommendationer. De sakkunniga bör
särskilt uppmärksamma frågan om de organisatoriska och ekonomiska
betingelserna för s. k. samstationer i förhållande till det nu förhärskande
systemet med enmärkesstationer. I den mån en omläggning av nuvarande
distributionssystem aktualiserar förändringar av äganderätten till stationsanläggningar
m. m. bör de sakkunniga även överväga förutsättningarna
härför.
De sakkunniga bör undersöka, huruvida en bättre planering av bensindistributionens
organisation kan komma till stånd genom frivilligt samarbete
mellan berörda intressenter. Frågor om begränsning av nyetableringen
bör noga prövas bl. a. med hänsyn till den verkan en sådan åtgärd kan
utöva på konkurrensen inom branschen.
De sakkunniga bör under sitt arbete samråda med de konkurrensövervakande
myndigheterna och de utredningar, som pågår och som berör
bensindistributionen och angränsande frågor. I detta sammanhang kan
särskilt nämnas 1960 års vägsakkunniga och energikommittén.
Utredningen har under tiden september—november 1967 hållit två sammanträden
och därutöver studerat distributionssystemets uppbyggnad i
Stockholmsområdet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
9. Konsumentutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda riktlinjerna för den statliga konsumentupplysningen samt därmed
sammanhängande forsknings-, provnings- och undersökningsverksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 juli 1967):
Andersson, Thure G., landshövding, f. d. riksdagman, ordförande
Cronqvist, G. Lennart, direktör
Erlander, E. Lillemor E., sekreterare, civilekonom
Ersson, Valter, S., redaktör
Gillberg, Karl Erik, direktör
Ström, Turid, avdelningschef, pol. mag.
Wallén, Thord H., studierektor
Sekreterare:
Ferngren, K.-G. Roland, avdelningsdirektör (fr. o. in. den 20 september
1967)
Lokal: Statens pris- och kartellnämnd, Strindbergsgatan 36, Stockholm
No, tel. 67 99 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 30
juni 1967):
330
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 9
I prop. 1967: 75 med förslag angående effektivisering av verksamheten
på pris- och konkurrensområdet samt konsumentvaruforskningen anmäldes
konsumentupplysningsutredningens delbetänkande Effektivare konsumentforskning
(Stencil H 1966: 3) och däröver avgivna utlåtanden. Vad som
anförts vid remissbehandlingen gav anledning pröva hur det fortsatta utredningsarbetet
rörande den statliga konsumentupplysningen samt därmed
sammanhängande forsknings-, provnings- och undersökningsverksamhet
borde bedrivas. Som framgår av propositionen fann jag, att en ny utredning
borde göras.
Den statliga konsumentupplysningen och konsumentforskningen bär under
senare år blivit föremål för livlig debatt. Intresset för dithörande problem
har vuxit främst hos löntagarnas organisationer och andra sammanslutningar,
som företräder konsumentintressen, men även inom näringslivets
organ av olika slag. Krav har ställts på en utvidgning och effektivisering
av verksamheten.
De statliga organ, som svarar för verksamhet på konsumentområdet,
nämligen statens konsumentråd, statens pris- och kartellnämnd och statens
institut för konsumentfrågor, har verkat i ungefär ett decennium. Nämnas
bör även den halvstatliga varudeklarationsnämnden, som inrättades i början
av 1950-talet.
Sedan riktlinjerna för verksamheten inom dessa institutioner drogs upp,
har en intensiv samhällsutveckling ägt rum. Det tekniska framåtskridandet
har fört med sig att det sortiment av varor och tjänster som bjuds ut till
allmänheten ökats med en mångfald nya produkter, däribland åtskilliga som
är tekniskt komplicerade och för lekmannen svåra att bedöma. Samtidigt
har realinkomsterna stigit avsevärt, vilket innebär att genomsnittskonsumenten
i dag frågar efter ett betydligt bredare sortiment av varor och
tjänster än ännu för tio år sedan. På grund bl. a. av detaljhandelns rationalisering
har emellertid den personliga vägledning vid inköpen, som konsumenten
tidigare ofta kunde få i butikerna, i stor utsträckning fallit bort.
Härtill kommer att reklamen, som blivit allt intensivare, i allmänhet är av
suggestiv karaktär och endast delvis förmedlar sådana kunskaper, som konsumenterna
behöver för sina bedömningar. Kvinnornas ökade yrkesverksamhet
utanför hemmen ställer också krav på arbetstidsbesparande rationaliseringsåtgärder
i det husliga arbetet.
Mot denna bakgrund finner jag angeläget att åtgärder till förbättring av
konsumentens situation närmare övervägs och att en utredning av denna
fråga kommer till stånd. I första hand bör den statliga och statsunderstödda
konsumentupplysningen och konsumentforskningen ses över i ett sammanhang.
Syftet med översynen bör främst vara att klarlägga möjligheterna att
höja effektiviteten, att belysa verksamhetens roll i samhällsekonomin samt
behovet av insatser på detta område och att dra upp sådana riktlinjer för
verksamheten, att den på ett ändamålsenligt sätt kan fylla sin uppgift i
dagens samhälle.
Riktlinjerna skall avse verksamhetens målsättning och huvudsakliga inriktning.
Utredningen bör också pröva verksamhetens organisation, arbetsformer,
metoder och medel. Vid utredningsarbetet bör erfarenheterna från
den hittills bedrivna verksamheten av detta slag beaktas. Uppmärksammas
bör vidare de önskemål, som förs fram av löntagarorganisationer och andra
sammanslutningar, som kan anses företräda allmänna konsumentintressen.
331
H: 9 Riksdagsberättelscn år 1968
Konkreta planer bör göras upp för verksamhetens fortsatta utveckling och
utbyggnad på kort och lång sikt.
Såväl inom den statliga som inom den privata sektorn har redan åtskilliga
utredningar gjorts på detta område och vissa utredningar pågår fortfarande.
Av olika skäl har utredningsarbetet emellertid blivit splittrat på olika händer
och delavsnitt. De synpunkter, rekommendationer och förslag, som sålunda
kommit eller kommer fram som resultat av särskilda utredningar,
bör därför av den nya utredningen beaktas, stämmas av inbördes och på ett
logiskt sätt fogas in i helhetsbilden.
Konsumentupplysningens allmänna syfte kan sägas vara att ge sådan information
som gör allmänheten bättre skickad att på ett ändamålsenligt
och för individerna tillfredsställande sätt utnyttja sina ekonomiska resurser.
Härvid bör eftersträvas att öka medborgarnas förmåga att realistiskt
bedöma de egna behoven, att planera konsumtionen och att värdera de ekonomiska
riskerna vid inköpen. Konsumenterna bör bibringas sådana kunskaper
om varor och tjänster att de blir i stånd att självständigt välja vad
som bäst svarar mot deras behov.
Genom en sådan konsumentupplysning påverkas även företagen, som i
vart fall på någon sikt och i den mån konsumentupplysningen har önskvärd
slagkraft kan förväntas utveckla mera ändamålsenliga produkter. Ett
mera direkt inflytande på produktionen åstadkommes genom samarbete
mellan konsumentupplysningens och konsumentforskningens organ å ena
och företagen å andra sidan. Förutsättningarna för att i ökad utsträckning
få till stånd en sådan samverkan i lämpliga former bör närmare undersökas.
Framhållas bör, att konsumentupplysningen kan avse även varor och
tjänster, som tillhandahålles av den offentliga sektorn. I fråga om sådan
konsumentupplysning bör utredningen samråda med den utredning om
vidgad samhällsinformation in. m. som chefen för justitiedepartementet
den 25 maj 1967 bemyndigades tillkalla.
Vid sina överväganden om verksamhetens målsättning och inriktning bör
utredningen söka bilda sig en uppfattning om de skiftande behov av konsumentupplysning
som kan tänkas föreligga hos allmänheten. Ställning
bör tas till frågan vilka av dessa behov som ur sociala och samhällsekonomiska
synpunkter bör tillgodoses i första hand. De prioriteringsfrågor, som
aktualiseras, gäller såväl vilka konsumentgrupper som konsumentupplysningen
bör riktas till som vilka varor och tjänster den bör handla om. I
båda dessa hänseenden kan en effektivitetsfrämjande koncentration och
avgränsning av verksamheten visa sig möjlig. I detta sammanhang ka,n
nämnas att frågan om konsumentupplysning om bilar f. n. övervägs i kommunikationsdepartementet.
Det förtjänar vidare framhållas, att behoven av
konsumentupplysning inte kan utrönas enbart med ledning av konkreta
förfrågningar hos de statliga organen eller efterfrågan på tidskrifter och
annat material. Även andra faktorer måste beaktas, bl. a. olika konsumentgruppers
förmåga och benägenhet att tillgodogöra sig konsumentupplysning
i olika former samt konsumtionsvanor och levnadsvillkor i övrigt.
Särskilt bör framhållas, att konsumentupplysningen avser såväl egenskaperna
hos varor och tjänster som priset för dessa. F. n. är verksamheten
organisatoriskt uppdelad på så sätt, att institutet för konsumentfrågor
— jämte varudeklarationsnämnden — huvudsakligen svarar för
332
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 9
upplysning om egenskaperna under det att upplysning i prisfrågor lämnas
av pris- och kartellnämnden. Viss samverkan mellan de båda organen förekommer.
Ett befogat önskemål är emellertid att upplysningen om egenskaper
och pris beträffande enskilda varor samordnas mera direkt än som
hittills varit möjligt. Förutsättningarna för eu sådan samordning bör undersökas
och förslag bör läggas fram om lämpliga åtgärder.
Frågan om hur den statliga konsumentupplysnings- och konsumentforskningsverksamheten
skall vara organiserad bör i princip prövas förutsättningslöst.
Möjligheterna att i effektivitetsfrämjande syfte föra samman
nu verkande organ eller delar av dem bör undersökas. Behovet av en enhetlig
ledning av verksamheten i dess helhet, samordning mellan verksamhetens
olika delar och en kontinuerlig planering av verksamheten — inte
minst för att denna skall kunna anpassas smidigt efter skiftande förutsättningar
och behov — bör beaktas. Konsumentrådets roll bör härvid uppmärksammas.
En viktig fråga är hur erforderlig samverkan mellan undersökningsorgan
och upplysningsorgan skall ordnas. Lämpliga anordningar
för att såvitt möjligt utröna konsumentupplysningens effekt i olika avseenden
bör finnas i organisationen. Vad angår den forsknings-, undersöknings-
och provningsverksamhet, som ligger till grund för konsumentupplysning,
bör utredningen särskilt undersöka vilken omfattning samarbetet
mellan olika statliga, halvstatliga och privata institutioner med teknisk inriktning
kan få. Vid bedömningen härav bör utredningen beakta angelägenheten
av att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt och att dubbelarbete
undvikes i möjligaste mån. Jag vill erinra om att konsumentupplysningsutredningen
gjort en inventering av de institutioner som i detta
sammanhang främst kan komma i fråga. Uppmärksamhet bör ägnas åt
frågan vilken kapacitet dessa institutioner kan ställa till förfogande för att
tjäna konsumentupplysningen. Formerna för samarbetet mellan upplysningsorganen
och de tekniska institutionerna bör utredas.
Utredningen bör vidare undersöka om behov föreligger av regionala och
lokala organ för att i ökad utsträckning tillvarata konsumenternas intressen.
Organisationsförslag bör läggas fram i den mån utredningsresultatet
föranleder det. Härvid bör utredningen hålla sig underrättad om erfarenheterna
av verksamheten inom de lokala konsumentkommittéer, som bildats
på initiativ av löntagarorganisationerna. Dessa kommittéer avses inte
bara delta i konsumentupplysningsarbetet utan även förmedla önskemål
från konsumenterna beträffande de statliga organens verksamhet. Priskontorens
arbetsuppgifter och ställning bör övervägas i detta sammanhang. Om
arbetsuppgifterna anses böra ändras eller vidgas, bör kontorens personalresurser
ses över. Det kan nämnas att hemkonsulentorganisationen, vars
arbetsuppgifter till väsentlig del ligger på konsumentupplysningsområdet,
är föremål för särskild utredning.
Av betydelse för en effektiv konsumentupplysning är valet av metoder
och media för upplysningsarbetet. Hithörande frågor bör undersökas ingående
med beaktande av de erfarenheter som gjorts inom reklambranschen
beträffande genomslagskraften av olika former för masskommunikation.
Jag vill slutligen erinra om att riksdagen vid behandlingen av prop.
1967: 75 gjort vissa uttalanden om den utredning som nu skall göras (SU
1967: 90, rskr 205).
Åtskilliga av utredningens arbetsuppgifter kan kräva lång tid. Det är
333
H: 9 Riksdagsberättelsen år 1968
därför angeläget att framhålla vikten av att den statliga konsumentupplysningen
inte stannar i utvecklingen under den tid utredningen pågår. Vid
en fortgående aktivisering av verksamheten bör samråd ske med utredningen,
som bör yttra sig över förslagen och därvid särskilt beakta frågan
huruvida dessa är förenliga med reformarbetet på sikt. Självfallet bör —
under motsvarande förutsättningar — utredningen kunna lägga fram delförslag.
Utredningen har under tiden juli—november 1967 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
334
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 2
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Bostadsbijggnadsutredningen (1965: I 10, 1966: 6, 1967: 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959
för att utreda och framlägga förslag om vissa bostadsfrågor m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 december 1959):
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör, ordförande
Dahlberg, Sven, direktör
Holm, J. Lennart, docent, tillika huvudsekreterare
Johansson, Alf, professor
Lundberg, Willy Maria, redaktör
Olsson, Olle E., länsbostadsdirektör
Severin, Erik J., direktör
Experter:
Eriksson, G. Einar S., byrådirektör
Johansson, Ralph J., förste aktuarie
Landström, K. Lillemor S., fil. lic.
Wiberg, N. Lennart, förste avdelningsingenjör
Sekreterare:
Dalén, Ingrid K., byrådirektör
Svensson, Bengt A. G., byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Karlsson, Erik L., bankokommissarie
Direktiven för utredningen, se 1960: IS 23.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit två
sammanträden.
Utredningen har den 13 juni 1967 avgett sitt fjärde och sista betänkande,
benämnt »Höga eller låga hus?» (SOU 1967:30).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1962 års företagareförening sutredning (1965: I H 9, 1966: H 8, 1967: H 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1962
för att verkställa utredning angående företagareföreningarnas organisation
och verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Ringström, K. Georg, riksgäldsdirektör, ordförande
335
In: 2
Riksdagsberättelsen år 1968
Andersson, Torsten, redaktör, led. av I kamm.
Rickard, A. Bengt O., sjöfartsråd
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, led. av I kamm.
Söderberg, Sten T. R., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Hallerby, Allan J., direktör
Hedskog, Arne T., bankdirektör
Jansson, K. Ingmar, byrådirektör
Lindqvist. S. Roland, civilekonom
Sillen, Bo, pol. mag
Ulvenäs, Karl-Ivan, direktör
Wernlund, Stig A., kansliråd
Sekreterare:
Norell, S. Olof, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Norström, Carl C., departementssekreterare
Sillén, Bo, pol. mag.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 H 17.
Utredningen har under tiden december 1966—juni 1967 hållit nio sammanträden.
Utredningen har den 20 september 1967 avlämnat betänkandet »Företagareföreningarnas
framtida organisation och verksamhet» (SOU 1967:
40).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredningen för översyn av arbetsförmedlingslagen (1966: 23, 1967: 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att verkställa översyn av lagen med vissa bestämmelser om arbetsförmedling
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1965):
Cars, Gunnar F. O., regeringsråd, ordförande
Almquist, Jan Carl G. A., direktör
Bodström, T. Lennart, biträdande direktör
Lindeborg, Sven H., direktör
Odéen, Bengt O. G., direktör
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Svedberg, K. Johan, sekreterare
Expert:
Leissner, Th. Åke, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Wickbom, Sten G., kansliråd
Direktiven för utredningen, se 1966: In 23.
336
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 5
Utredningen har nnder tiden november 1966—maj 1967 hållit åtta sammanträden.
Utredningen har den 30 maj 1967 avgett en promemoria angående konsulters
medverkan vid rekrytering av arbetskraft (Stencil In 1967:2).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
4. Utlänningsutredningen (1965:1 14, 1966:9, 1967:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 januari 1962):
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler, ordförande
Hedin, Carl-Eric, lantbrukare, led. av II kamm.
Hellner, Eskil M., expeditionschef
Lindahl, Essen, direktör, led. av II kamm.
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av II kamm.
Segerstedt Wiberg, Ingrid, journalist, led. av I kamm.
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. Harry, hovrättsassessor
Lokal: Länsstyrelsen, Karduansmakargatan 8, Stockholm 16, tel.
24 55 00/278
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 37.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 18
sammanträden.
Utredningen har den 28 april 1967 avgett ett andra delbetänkande, benämnt
»Invandringen, problematik och handläggning» (SOU 1967: 18).
Utredningen avser att år 1968 avge ett tredje delbetänkande, innefattande
förslag till harmonisering av den svenska utlänningslagstiftningen till
EEC-lagstiftningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
5. Byggindustrialiseringsutredningen (1965:1 30, 1966: 22, 1967: 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1964
för att verkställa utredning angående åtgärder till främjande av byggnadsbranschens
industrialisering (se Post- och Inrikes tidn. den 24 november
1964):
Cederwall, Gustav F. E., landshövding, ordförande
Bergman, Per R., direktör, led. av II kamm.
Holm, J. Lennart, docent
337
In: 5
Riksdagsberättelsen år 1968
Jönsson, Börje N., andre förbundsordförande
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. riksdagsman
Tobé, Erik I., överlantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Ahrbom, Nils O., professor
Bernhard, Harry B., överingenjör
Blomgren, Boris W., direktör
Dahlberg, Erik E., arkitekt
Henriksson, Gunnar A., professor
Håkansson, Hans E. V., departementsråd
Leo, Gunnar P., direktör
Svenson, S. Göte, planeringschef
Huvudsekreterare:
Westin, J. Olle, civilingenjör
Sekreterare:
Andersson, Sven Åke V., fil. kand. (fr. o. in. den 1 augusti 1967)
Bergman, Per-Axel V., civilingenjör (fr. o. m. den 15 februari 1967)
Ericson, Gösta, arkitekt
Isaksson, L. Bruno, pol. mag. (t. o. in. den 31 juli 1967)
Nyquist, Ingemar N„ civilingenjör (t. o. in. den 31 januari 1967)
Öh, Tage E„ sekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr., Stockholm C, tel. 11 80 38
Direktiven för utredningen, se 1965: I In 30.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1968.
6. Låneunderlagsgruppen (1966: 27, 1967: 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 29 oktober 1964
för att utreda förhållandet mellan låneunderlag'' för bostadslån samt däremot
svarande produktionskostnader:
Svenson, S. Göte, planeringschef, ordförande
Andersson, Sven-Åke V., fil. kand.
Bernhard, Harry, överingenjör (fr. o. m. den 1 augusti 1967)
Billström, P. O. Frithiof, byråchef
von Grothusen, Carl-Johan C., överingenjör (t. o. m. den 31 juli 1967)
Johansson, Bengt K. Å., departementssekreterare (fr. o. m. den 13 maj
1967)
Sanell, P. Åke, departementssekreterare (t. o. m. den 12 maj 1967)
Experter:
Almqvist, Sven A. T., ingenjör
338
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 7
Danielson, K. Harry, ingenjör
Ivarsson, I. Holger, avdelningsdirektör
Jargin, Ingvar, ingenjör
Johnsson, Sten B., ingenjör
Lindén, Yngve T., byrådirektör
Sekreterare:
Rosberg, K. Gustav A., förste aktuarie
Lokal: Statistiska Centralbyrån, Bo-byrån, Östhammarsgatan 68, Stockholm
NO, tel. 63 09 75 (sekreteraren).
Arbetsgruppen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tre
sammanträden.
Gruppen har under år 1967 avlämnat en PM angående låneunderlag och
produktionskostnader år 1966 (Stencil In 1967:4).
Arbetsgruppen beräknas fortsätta sin verksamhet under hela år 1968,
7. Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (1967:24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
i anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid
uppläggning av regional utredningsverksamhet, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning
samt metodologisk samordning och utveckling, dels biträda
forskningsberedningen med att samla informationer om och föreslå koordinering
av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor.
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör, ordförande
Canarp, Curt C. S., byråchef
Ekström, Bert O., sekreterare (fr. o. in. den 26 oktober 1967)
Godlund, Sven A. I., professor
Höök, Erik S. V., planeringschef
Meidner, Rudolf A., filosofie doktor
Svenson, S. Göte, planeringschef (fr. o. m. den 26 oktober 1967)
Wirén, Erik T., arkitekt
Förordnade att biträda expertgruppen:
Andersson, Åke E., byrådirektör
Bentzel, Ragnar H., professor
Bylund, B. Erik H., professor
Faslbom, E. Lennart, planeringschef
von Hofsten, Erland A. G., byråchef
Holm, Per, fil. lic.
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Jakobsson, N. Arne I., planeringsdirektör
Jungen, Rune, fil. kand.
339
In: 7
Rilcsdagsberättelsen år 1968
Karlsson, G. Georg, professor
Kristensson, Folke, professor
Salomonsson, Ove G. V., byrådirektör
Törnqvist, Gunnar E., professor
Sekreterare:
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Biträdande sekreterare:
Herlitz, Claes A., fil. mag. (fr. o. in. den 5 juni 1967)
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00.
Expertgruppen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sju
sammanträden. Expertgruppens utredningsverksamhet är fördelad på arbetsgrupper
angående statistikbehov och statistikproduktion för regionala
utredningar, regionala näringslivs- och befolkningsprognoser, glesbygdsproblem,
urbaniseringsprocessen och storstadsproblem samt lokaliseringspolitikens
effekter in. m.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
8. Låginkomstutredningen (1967: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 december 1965 för
att kartlägga låginkomstgrupperna och belysa deras problem (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 december 1965):
Meidner, Rudolf A., fil. dr. (fr. o. m. den 26 oktober 1967)
Svennilson, Ingvar S., professor (t. o. m. den 25 oktober 1967)
Experter:
Edgren, Gösta, fil. kand.
Faxén, Karl-Olof, docent
Hellström, Mats, fil. kand. (fr. o. in. den 20 november 1967)
von Hofsten, Erland A. G., byråchef (fr. o. m. den 1 april 1967)
Holm, J. Lennart, docent (fr. o. in. den 1 april 1967)
Holm, Magnus, fil.kand. (fr. o. in. den 15 januari 1967)
Johansson, Sten R., fil. lic. (fr. o. in. den 1 september 1967)
Meidner, Rudolf A., fil. dr. (t. o. in. den 25 oktober 1967)
Ohlsson, Ingvar D., pol. mag.
Olofsson, Gunnar, fil. kand. (15 januari—30 juni 1967)
Svennilson, Ingvar S., professor (fr. o. m. den 26 oktober 1967)
Wallberg, Ursula, forskningssekreterare (fr. o. m. den 1 april 1967)
Sekreterare:
Holmberg, Per H. A., fil.kand.
Biträdande sekreterare:
Weibo, Björn S., kanslisekreterare
340
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 9
Lokal: c/o AFA, Kungstensgatan 39, 3 tr„ Fack Stockholm 19, tel.
34 03 60.
Direktiven för utredningen, se 1967: 27.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden. Under året har en serie undersökningar igångsatts i syfte
att kartlägga den svenska befolkningens fördelning med avseende på inkomster,
utbildning, sjuklighet m. m. Under år 1968 avser utredningen att
avlämna ett delbetänkande. I detta kommer vissa av de utförda statistiska
översikterna att redovisas.
Utredningens arbete kommer att pågå under hela år 1968.
9. Utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet (KS A-utredningen)
(1967: 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1966 för att
utreda frågor om kontant stöd vid arbetslöshet (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 juni 1966 och den 22 april 1967):
Bengtsson, S. B. Ingemund, kontorsföreståndare, led. av II kamm.,
ordförande
Baude, Annika M. C., utredningssekreterare
Bäck, Karl-Axel, kassaföreståndare
Carlson, K. Sören, borgarråd
Elf, G. Algot, kassaföreståndare
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av II kamm.
Nordgren, Hans P. W., skräddaremästare, led. av II kamm.
Petersson, Erik Filip T., rektor, led. av I kamm.
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Sandell, H. M. Viola, inspektör, led. av II kamm.
Svensson, Inge G., direktörsassistent
Experter:
Erici, Bernt H., byråchef
Jönsson, J. Ove, byråchef
Ljungholm, Kurt A., byråchef
Strandberg, Margit I., byrådirektör (fr. o. m. den 2 december 1966)
Sekreterare:
Ilarland, N. D. Eyvind, byrådirektör
Biträdande sekreterare:
Hedin, Bernt L„ förste byråinspektör (fr. o. in. den 17 juli 1967)
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 1/2 tr., Stockholm 2, tel. 11 10 97, 11 10 96,
21 44 78
Direktiven för utredningen, se 1967: 28.
341
In: 9 Riksdagsberättelsen år 1968
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet
den 7 april 1967):
Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t den 4 mars 1966 tillkallade jag sakkunniga
för utredning om kontant stöd vid arbetslöshet. I direktiven för
utredningen framhöll jag bl. a. att vissa grupper av yrkesutövare, som kan
bedömas löpa risk att bli arbetslösa, saknar ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
Utredningen borde pröva olika vägar för att avhjälpa denna
brist. Skulle utredningen finna att någon form av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
behövs, borde möjligheterna att samordna den med den nuvarande
frivilliga försäkringen undersökas. Visade sig detta inte möjligt
borde också andra lösningar prövas. Självfallet skulle också undersökas
vilka finansieringsformer som är lämpligast vid olika försäkringssystem.
Utredningen, som arbetar under benämningen utredningen om kontant
stöd vid arbetslöshet (KSA-utredningen), bar i september 1966 överlämnat
en arbetsplan till mig. Som första punkt på denna arbetsplan har upptagits
kartläggning och analys av kontantstödsbehov hos vissa befolkningsgrupper,
bl. a. sådana som har blivit arbetslösa till följd av strukturomvandlingen
inom näringslivet.
Den allt snabbare strukturomvandlingen i form av driftsförändringar
och företagsnedläggningar, särskilt inom industri och handel, har medfört
svåra påfrestningar för den därav berörda arbetskraften. I synnerhet har
det visat sig vara svårt att finna lämplig ny anställning för äldre arbetstagare.
Med hänsyn till denna utveckling synes det mig angeläget att spörsmålet
om lämpliga former för stöd åt dessa arbetstagare övervägs snarast
möjligt. Utredningen bör därför behandla denna fråga med förtur och utforma
förslag till lämpliga stödformer.
Nuvarande arbetslöshetsförsäkring ger skydd i högst 150 dagar under ett
försäkringsår. Utredningen bör med förtur undersöka möjligheterna att
komplettera detta försäkringsskydd i syfte att täcka försäkringsbehovet för
tiden efter utförsäkring enligt nu gällande regler. Detta nya försäkringsskydd
bör omfatta arbetstagare som inom de närmaste åren uppnår pensionsåldern.
Då alla inte är arbetslöshetsförsäkrade i arbetslöshetskassorna torde även
i fortsättningen erfordras kontantbidrag för att lösa problem i samband
med friställningar av äldre arbetskraft. Utredningen bör därför undersöka
hur nuvarande former för kontantstöd fungerar och föreslå erforderliga åtgärder
för att effektivisera dem.
Jag vill erinra om att på utredningen ankommer att i sin översyn av
arbetslöshetsförsäkringens omfattning och utformning även lösa finansieringsfrågorna.
F. n. svarar de försäkrade själva och staten gemensamt för
kostnaderna. Arbetsgivarparten deltar inte i finansieringen. Utredningen
bör överväga alternativa finansieringsformer och komma med förslag. I
avvaktan på detta bör förslag till en temporär lösning av finansieringsfrågorna
läggas fram för det här avsedda kompletterande trygghetsskyddet.
Detta bör övergångsvis kunna finansieras i huvudsak efter nu gällande finansieringsprinciper.
Det är angeläget att karaktären av arbetsmarknadspolitiskt betingat bidrag
klart kommer till uttryck. I princip bör därför samma krav på att stå
till arbetsmarknadens förfogande gälla som för dem vilka i vanlig ordning
342
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 10
erhåller stöd vid arbetslöshet. Det innebär självfallet också att samhällets
åtgärder liksom tidigare i första hand skall inriktas på att anskaffa arbete
även för äldre arbetstagare.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj :t uppdrar
åt KSA-utredningen att med förtur utforma och framlägga förslag till
stödformer för äldre arbetstagare som träffas av särskilda omställningssvårigheter
på arbetsmarknaden.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit nio
sammanträden.
Utredningen har i september 1967 avgett betänkandet »Förslag till stödformer
för äldre arbetstagare som träffas av särskilda omställningssvårigheter
på arbetsmarknaden» (Stencil In 1967: 3, SOU 1967: 62).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
10. Arbetsgruppen för invandrarfrågor (1967: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 januari 1966 för
att kartlägga de sociala, kulturella och andra problem, som möter utlänningar
vilka invandrat till Sverige, samt att överväga vilka åtgärder som
bör vidtas för att underlätta deras anpassning i det svenska samhället:
Öberg, Kjell N. A., ambassadör, ordförande
Dennis, Bengt, kansliråd (fr. o. in. den 27 april 1967)
Fors, Åke Hj., departementssekreterare
Larsson, Åke E„ jur. dr. (fr. o. in. den 27 april 1967)
Ribbing, Manfred E., departementsråd
Sohlman, Ragnar W. A. R„ kansliråd (t. o. in. den 26 april 1967)
Waldau, Göran O. O., departementsråd (t. o. in. den 26 april 1967)
Experter:
Gottfarb, Inga M., fil. mag.
Sparring, LeenaK., civ.ek. (fr. o. in. den 1 mars 1967)
Sekreterare:
Redemo, Arne A. B., redaktör
Biträdande sekreterare:
Widgren, Jonas, fil. kand. (fr. o. in. den 1 augusti 1967)
Lokal: Malmskillnadsgatan 25, 4 lr„ Stockholm 40, tel. 24 32 35.
Arbetsgruppen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit elva
sammanträden.
En omarbetning av invandrar handboken »Ny i Sverige» har påbörjats
och den nya upplagan beräknas utkomma under första halvåret 1968. Utgivning
av invandrarbroschyrer har påbörjats och hittills har utkommit en
serbokroatisk, en finsk, en grekisk, en italiensk och en tysk edition. I oktober
1967 började en veckonyhetstidning ges ut för invandrarna på finska,
tyska, serbokroatiska, grekiska och italienska språken.
343
In: 10
Riksdagsberättelsen år 1968
Ett förslag till forskningsprogram i invandrarfrågan har lagts fram
under år 1967. Arbetsgruppens kansli samarbetar med det dussintal lokala
informationscentraler för invandrare som har upprättats och på några håll
har kuratorer anställts på försök.
Arbetsgruppens verksamhet beräknas fortsätta under hela år 1968.
11. Delegationen för bostadsfinansiering (1967: 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1966
med uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden
som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:
Tilert, Ch. Reidar, statssekreterare, ordförande
Callans, N. P. Arne, bankdirektör (t. o. m. den 19 juli 1967)
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör (fr. o. in. den 20 juli 1967)
Elison, Magnus L., byråchef
Feldt, Kjell-Olof, statssekreterare
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Svenson, S. Göte, planeringschef
Experter:
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör (t. o. m. den 19 juli 1967)
Jirlow, Ulf D., t.f. länsbostadsdirektör
Waldau, Göran O. O., departementsråd
Sekreterare:
Westin, J. Olle, civilingenjör
Bitr. sekreterare:
Nilsson, Kerstin E., byggnadsingenjör (fr o. m. den 1 september 1967)
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00/1833.
Direktiven för utredningen, se 1967: 30.
Delegationen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 17
sammanträden.
Delegationen beräknas arbeta under hela år 1968.
12. Fastprisgruppen (1967: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1966 med
uppgift att söka klarlägga förutsättningarna för att på byggnadsmarknadens
område få till stånd en övergång i största möjliga utsträckning till
upphandling till fasta priser:
Tjällgren, Per Olov L., teknisk direktör, ordförande
Lindnér, Per Olof M., civilingenjör
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Petersson, Olof H. E., kansliråd
344
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 14
Ramnek, J. Lennart, förste förbundsjurist
Ström, Per G. A., landstingsman
Svensson, Helge K., byggmästare
Söderström, Olle, direktör
Ödéen, Stig A. E., generaldirektör
Sekreterare:
Johanson, Ragnar, avdelningsdirektör
Biträdande sekreterare:
Lindholm, Nore J., ingenjör (fr. o. m. den 16 februari 1967)
Lokal: Statens Vägverk, Fack, Stockholm 12, tel. 22 96 60.
Arbetsgruppen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 17
sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sin verksamhet under första halvåret
1968.
13. Västsvenska skogsindustriutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1966
för att undersöka förutsättningarna för lämpliga lokaliseringar av sågverksoch
massaindustrier till västra Sverige med hänsyn till råvarutillgång,
transportmöjligheter, arbetskraftstillgång och andra inverkande faktorer:
Lemne, Mats H., landshövding, ordförande
Godlund, Sven A. I., professor
Nilsson, Nils-Erik, professor
Olsson, Rune I., departementssekreterare
Söderström, Göran V., över jägmästare
Expert:
von Segebaden, Gustaf O. U., försöksledare( fr. o. m. den 1 april 1967)
Sekreterare:
Frid, Sven Rune, planeringsdirektör (fr. o. m. den 13 februari 1967)
Lokal: Länsstyrelsen, Fack, Karlstad, tel. 054/500 40 (sekreteraren).
Utredningen har under 1967 hållit 14 sammanträden. Dessutom har
sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
14. Expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1967 för
att i anslutning till sysselsättningsberedningens verksamhet ta initiativ till
och biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor
rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:
Meidner, Rudolf A., fil. dr., ordförande
345
In: 14
Riksdagsberättelsen år 1968
Arvidsson, Guy N. A., professor
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Högberg, K. Gunnar, pol. mag.
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Rydén, Jan E., avdelningschef
Waldau, Göran O. O., departementsråd
Experter:
Niklasson, ö. O. Harald, fil. kand. (fr. o. in. den 1 augusti 1967)
Wadensjö, Eskil W., civilekonom (fr. o. m. den 1 augusti 1967)
Sekreterare:
Silenstam, N. Per A., pol. mag.
Lokal: Institutet för arbetsmarknadsfrågor, Sveavägen 63, 3 tr., Fack,
Stockholm 19, tel. 32 06 02, 32 Öl 05.
Expertgruppen har under tiden fram till den 1 november 1967 hållit tre
sammanträden. En undersökning som syftar till en kostnads-intäktsanalys
av omskolningsverksamheten har påbörjats.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
15. Utredningen rörande underlaget för debitering av byggnads
forskningsavgift
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1967 med
uppdrag att utreda frågor om underlaget för debitering av byggnadsforskningsavgift
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1967):
Hultström, Leif A. I., överdirektör, ordförande
Eriksson, Olof, teknisk direktör
Sekreterare:
Segerfalk, I. Bertil T., departementssekreterare
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. 22 45 00 (sekreterare).
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
17 mars 1967):
Enligt förordningen den 22 april 1960 (nr 77) angående byggnadsforskningsavgift
skall vissa företagare inom byggnadsfacket erlägga en särskild
avgift till främjande av forsknings- och rationaliseringsverksamhet på området.
Avgiften utgår med viss andel av de löner som arbetsgivare utger till
arbetstagare, för vilka arbetsgivaren skall påföras avgift enligt lagen den
14 maj 1954 (nr 243) om yrkesskadeförsäkring och vilka vid debitering av
dylik avgift är att hänföra till någon av undergrupperna husbyggnad och
byggnadshantverk m. m. inom näringsgrenen byggnadsindustri. Avgift påförs
arbetsgivare av riksförsäkringsverket i samband med debitering av
bl. a. avgifter för obligatorisk försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.
Influtna medel överförs av riksförsäkringsverket till en särskild fond,
som förvaltas enligt grunder fastställda av Kungl. Maj :t.
346
In: 15
Kommittéer: Inrikesdepartementet
Byggnadsforskningsavgiften tillkom genom beslut av 1953 års riksdag
(prop. 163, SL3 U 13, rskr 306). Debiteringen och uppbörden av avgifterna
samordnades då med olycksfallsförsäkringen i syfte att få ett administrativt
enkelt förfarande. Avgiften är numera knuten till riksförsäkringsverkets
premietariff för yrkesskadeförsäkringen. Denna ordning torde i stort
sett ha fungerat väl men vissa olägenheter har den medfört. Enligt riksförsäkringsverket
har sålunda fastställandet av underlaget för avgiften inneburit
ett inte oväsentligt arbete utan att detta gett möjligheter att effektivt
kontrollera att avgiften beräknas på ett sätt som överensstämmer med gällande
bestämmelser.
I ett under år 1966 avlämnat betänkande Yrkesskadeförsäkring (SOU
1966: 54) har yrkesskadeutredningen lagt fram förslag, som avser att inordna
yrkesskadeskyddet i den allmänna försäkringen. Förslaget innebär
bl. a. att nuvarande system med differentiering av yrkesskadeförsäkringsavgiften
efter skaderiskerna i olika yrkesgrupper skall upphöra. Bortfaller
denna differentiering ändras också förutsättningarna för debitering av
byggnadsforskningsavgift genom riksförsäkringsverkets försorg.
Oavsett om utredningens förslag på denna punkt genomförs eller inte
bör möjligheterna att förenkla debiteringen och uppbörden av byggnadsforskningsavgiften
undersökas. En utredning med detta syfte bör anförtros
åt särskilda sakkunniga.
Vid sin behandling av frågan om höjning av avgiften år 1964 uttalade
tredje lagutskottet i ett av riksdagen godkänt utlåtande (L3U, rskr 75) att
den nytta forskningsverksamheten medför i första hand kommer bostadskonsumenterna
till del och att systemet med en avgift för byggandet därför
borde bibehållas. Ökade medelsanspråk kunde emellertid enligt utskottet
medföra att finansieringen borde omprövas. Gällande system, som innebär
att arbetslönen läggs till grund för avgiftsberäkningen, tedde sig sålunda
i viss mån otillfredsställande. De byggnadsföretag som bäst kan tillgodogöra
sig forskningens resultat får, framhöll utskottet, lägre lönekostnader och
därmed lägre avgifter medan de projekt i vilka forskningen inte alls eller
endast i ringa utsträckning kommer till nytta belastas med relativt sett höga
lönekostnader och därmed högre avgifter. Andra grunder för avgiftens bestämning
kunde tänkas ge ett rättvisare utslag, exempelvis den totala omsättningen.
Det bör ankomma på de sakkunniga att överväga grunderna för bestämmandet
av byggnadsforskningsavgiften. Förutom den av utskottet skisserade
lösningen -sill jag peka på att även byggnadsföretagarnas deklarationer
i olika beskattningssammanhang kan tänkas som alternativa beräkningsgrunder.
När avgiften infördes begränsades den till att gälla endast husbyggnad.
Av olika skäl framstod det då som mest angeläget att inrikta forskningen
på problem, som hade samband med denna del av byggnads- och anläggningsverksamheten.
Genom åren har emellertid den med fonderade avgifter
stödda forskningen utvidgats till att avse ett vidare område än i utgångsläget.
Sålunda har frågor som sammanhänger med samhällsplaneringen
uppmärksammats i allt högre grad, likaså produktionsprocessens olika moment.
Det finns därför skäl att överväga om avgiftsdebiteringen bör utsträckas
till att gälla även andra verksamhetsgrenar än husbyggnad. En
sådan utvidgning av avgiftsbeläggningen skulle möjligen också kunna med
-
347
In: 15
Riksdagsberättelsen år 1968
verka till att göra avgiftsdebiteringen enklare och mera rättvis. En prövning
av dessa frågor bör ingå i de sakkunnigas utredningsarbete.
Utredningen har under tiden fram till den 1 november 1967 hållit ett
sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
16. Servicekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 april 1967 med
uppgift att behandla vissa frågor angående service i bostadsområden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Odhnoff, E. Camilla, statsråd, ordförande
Dalén, Ingrid K., byrådirektör
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Jussil, Sune K., byrådirektör
Lundahl, Ingrid L., forskningssekreterare
Lundevall, Owe, direktörsassistent
Nettelbrandt, A. Cecilia, fru, led. av II kamm.
Norberg, Erik, direktör
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Wallberg, Ursula, 1 :e forskningssekreterare
Sekreterare:
Thiberg, Sven, forsknihgsledare
Bitr. sekreterare:
Gradin, Anita, departementssekreterare (fr. o. m. den 1 december 1967).
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Box 27 163, Stockholm 27,
tel. 63 56 20 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet
den 25 april 1967):
Frågan om lämpliga former för att tillgodose hushållens behov av service
har utretts tidigare. År 1948 tillkallades sakkunniga, bostadskollektiva
kommittén, för att utreda frågor om bostadsområdenas utrustning med
gemensamhetsanläggningar av olika slag. Kommittén lade under 1950-talet
fram en serie betänkanden med förslag till åtgärder för förstärkning av
den kollektiva servicen. Kommitténs förslag fick praktisk betydelse bl. a.
när det gäller anordningar för hushållstvätt samt utbyggnaden av kommunal
service till åldringar och till hushåll som drabbats av sjukdom
e. d.
De allmänna rekommendationer för bostadsområdenas utformning som
kommittén lade fram i sitt slutbetänkande om hemmen och samhällsplaneringen
(SOU 1956: 32) har också i stor utsträckning satt sin prägel på
den kommunala bebyggelseplaneringen. I vissa avseeenden har emellertid
de grundläggande förutsättningarna för bebyggelseplaneringen ändrats se
-
348
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 16
den kommittén redovisade sina överväganden. Sålunda torde t. ex. bilismens
expansion och koncentrationstendenserna inom detaljhandlen ha blivit
starkare än kommittén räknade med.
Intresset för bostadsområdenas utbyggnad med service av olika slag har
ökat starkt under 1960-talet. Främst är det den allt starkare ökningen av
antalet yrkesarbetande kvinnor som har framkallat önskemål om anordningar
för att underlätta hem och hushållsarbetet och ge hushållens medlemmar
större möjligheter att bestämma över användningen av sin tid och
forma sitt livsmönster. Även behovet av vård i hemmet och service för
gamla och handikappade har tilldragit sig ökad uppmärksamhet.
Den forsknings- och utredningsverksamhet som rör servicefrågorna
har också ökat. Denna verksamhet — vilken till stor del bedrives inom ramen
för undersökningar som finansierats med anslag av statens råd för
byggnadsforskning, statens konsumentråd, statens råd för samhällsforskning
och riksbanksfonden — har huvudsakligen inriktats på undersökningar
om behovet av bostadsservice, vård och tillsyn för barn i olika åldrar,
ungdomar, åldringar och handikappade. Även studier som belyser användningen
och värderingen av olika typer av service ingår. Vidare pågår försök
att upprätta modeller för serviceutbudets organisation, lokalisering
och omfattning dels i samband med regional planering, dels som teoretiska
forskningsobjekt. I fråga om glesbygdernas servicebehov pågår särskild utredning.
Behovet av grundläggande utredningar för att klarlägga servicebehovet
torde till stor del bli tillgodosett genom pågående och redan slutförda
undersökningar. Därmed torde också utgångspunkter erhållas
för att pröva olika former att tillgodose servicebehovet i bebyggelseplaneringen.
Det synes med hänsyn härtill inte finnas anledning att
genom särskilda sakkunniga låta utföra mera omfattande utredningar
efter mönster av bostadskollektiva kommitténs arbete. Däremot finns
det skäl som talar för att en kommitté får till uppgift att hålla kontakt
med pågående undersökningar, sammanställa utredningsresultat och
praktiska erfarenheter beträffande service i bostadsområden samt vid behov
ta initiativ till kompletterande utredningar.
Kommittén bör som en första uppgift ställa samman de normer eller
riktvärden som myndigheter och enskilda nu tillämpar för dimensionering
och lokalisering av serviceanläggningar i tätorter. En sådan sammanställning
kan bli av särskilt värde för kommunerna i samband med planering,
finansiering och drift av olika serviceverksamheter i bostadsområden.
Kommittén bör vidare överväga vilka ytterligare undersökningar som
kan behövas som underlag för planering, genomförande och finansiering av
serviceanläggningar. Behovet av centrala initiativ bör belysas. Uppmärksamhet
bör också ägnas åt spörsmålet hur servicen skall byggas ut i befintliga
bostadsområden. Avsikten är dock inte i första hand att kommittén
själv skall genomföra dessa studier utan såvitt möjligt söka aktivera
forskare inom de sociala och tekniska fälten att ta upp sådana uppgifter.
Kommittén skall också, om så visar sig lämpligt, genom framställning till
Kungl. Maj :t kunna föreslå att myndighet eller annan ges i uppdrag att
utreda hithörande frågor.
Kommittén bör vidare genom kontakt med kommuner och bostadsföretag
söka få del av sådana erfarenheter av nu bedriven verksamhet beträffande
349
In: 16 Riksdagsberättelsen år 1968
bostadsområdens service som kan ligga till grund för att bedöma behovet
av framtida åtgärder.
Serviceuppgifterna i ett bostadsområde kan vara många och av olika
vikt för skilda hushållsgrupper. Av särskild betydelse är anordningar för
barntillsyn, som ökar föräldrarnas möjlighet till förvärvsarbete utanför
hemmet, samt för sådan vård och tillsyn av åldringar, handikappade och
andra hjälpbehövande att de kan bo i det vanliga bostadsbeståndet. Åtgärder
för att tillgodose behovet av lokaler för fritidssysselsättning för
dessa grupper liksom för ungdomen synes också vara av stor betydelse.
Vid bedömningen av frågan om serviceanordningar av nyssnämnda slag
bör de undersökningar beaktas som har utförts inom bl. a. familj eberedningen
och socialpolitiska kommittén.
Utöver dessa allmänna servicebehov finns en hel rad andra som bör tillgodoses
för att bostadsområdena skall fungera väl och ge sina invånare bekvämlighet
och trygghet. Lokalisering och dimensionering av samhällets olika
institutioner är av betydelse i detta sammanhang. Olika kulturella verksamhetsformer
såsom riksteater, rikskonserter, riksutställningar, folkbibliotek
och folkbildning kräver lokaler som är lätt tillgängliga för allmänheten.
Likaså bör inriktning, lokalisering och dimensionering av olika kommersiella
verksamhet prövas. Ansvarsfördelningen när det gäller serviceanläggningar
i bostadsområden behöver också belysas.
Sedan kommittén vunnit sådan erfarenhet och överblick i servicefrågorna
att den kan urskilja lämpliga mönster för organisationen av service i
bostadsområden, bör den undersöka möjligheterna att få till stånd försök
efter dessa mönster. Förutsättningarna för sådana försöksverksamhet torde
vara goda, eftersom intresset för dessa frågor är stort hos kommuner och
bostadsföretag.
Det är av värde om promemorior och annat material som utarbetas inom
kommittén kan offentliggöras för att ligga till grund för en vidare diskussion.
Kommittén har under tiden april—oktober 1967 hållit sju sammanträden.
Arbetet inom kommittén har varit inriktat på den sammanställning av
normer och riktvärden som i direktiven omnämns som kommitténs första
uppgift. Sammanställningen beräknas vara färdig för publicering i början
av år 1968.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
17. Sakkunniga i gemensam nordisk kommitté för utredning av förutsättningarna
för enhetlig nordisk utlänningslagstiftning m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 26 april 1967 för att
deltaga i en för Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge gemensam
kommitté för utredning av förutsättningarna för en enhetlig nordisk utlänningslagstiftning
och en samstämmig nordisk utlänningspolitik:
Källner, Claes-Göran G., t. f. departementsråd
Bundsen, Sven E. F„ byråchef
350
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 19
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. Harry, hovrättsassessorer
Lokal: Länsstyrelsen, Karduansmakargatan 8, Stockholm 16, tel. 24 55 00/
278 (sekreteraren).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1968.
18. Arbetsgrupp för glesbygdsfrågor
Sammansatt av företrädare för berörda departement och verk, Svenska
kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet för att behandla de
speciella problem som möter befolkningen i glesbygderna:
Paulsson, G. Valfrid V., överdirektör, ordförande
Sekreterare:
Norrbom, N. Claes-Eric, avdelningsdirektör
Lokal: Inrikesdepartementets kommittélokal, Birger Jarls torg 11, Stockholm,
tel. 22 45 00/1027 (sekreteraren).
Arbetsgruppen går igenom olika serviceområden för att undersöka möjligheterna
att effektivisera samhällets nuvarande stöd till service åt glesbygdsbefolkningen.
På gruppens förslag har Kungl. Maj :t bemyndigat
bostadsstyrelsen att för år 1967 ta i anspråk lånemedel för att bygga 300
pensionärslägenheter. För att sprida upplysning om olika medel som står
till förfogande på åldringsvårdens område har gruppen bl. a. i samråd med
socialstyrelsen utarbetat en broschyr »Gammal i glesbygd.» Arbetsgruppen
har vidare fört fram förslag om inrättandet av särskilda glesbygdskonsulenter.
Arbetsgruppen har t. o. m. oktober 1967 hållit fyra sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas fortsätta sin verksamhet under hela år 1968.
19. Utredningen rörande arbetskraftsbehov m. m. inom byggnadsverksamheten
Tillkallade
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för att
utreda behovet av arbetskraft m. m. inom byggnads- och anläggningsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1967):
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör, ordförande
Beckman, Rune G., kansliråd
Jönsson, Börje N., andre förbundsordförande
Sjöbeck, J. Christian, direktör
Waldau, Göran O. O., departementsråd
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
6 oktober 1967):
351
In: 19
Riksdagsberättelsen år 1968
Under efterkrigstiden har byggnadssektorn varit en av de mest expansiva
delarna av det svenska näringslivet. Tillväxten har varit särskilt snabb
under 1960-talet. Produktionsökningen har åtföljts av en ökning av antalet
sysselsatta. Enligt 1965 års långtidsutredning (Svensk ekonomi, SOU 1966:
1) ökade under 1950-talet antalet sysselsatta inom byggnads- och anläggningsverksamheten
med nära 2 % per år, medan stegringen under första
hälften av 1960-talet beräknades till närmare 3 % per år. Långtidsutredningen
räknade med fortsatt tillväxt av byggnadssektorn under senare delen
av 1960-talet. För 1970-talet förutsåg utredningen — utifrån vissa antaganden
— att antalet sysselsatta inom byggnadsverksamheten skulle komma
att öka med 20 000, vilket skulle innebära en tillväxt med 6 % under
detta årtionde.
Tillgänglig statistik rörande den faktiska utvecklingen av antalet byggnadsarbetare
under de båda senaste åren är inte helt entydig. Medlemsantalet
i Svenska byggnadsarbetareförbundet sjönk sålunda under år 1966
och i början av innevarande år. Byggnadsinventeringarna visar en nedgång
i antalet sysselsatta arbetare mellan åren 1965 och 1966 men däremot en
uppgång mellan åren 1966 och 1967. Arbetskraftsundersökningarna visar
inte någon nedgång under år 1966.
I skrivelse till chefen för inrikesdepartementet har byggnadsarbetareförbundet
den 14 augusti 1967 mot bakgrund av utvecklingen på byggarbetsmarknaden
under senare tid hemställt om en statlig utredning med uppgift
att närmare analysera och kartlägga byggnadsindustrins sysselsättningsoch
rekryteringsproblem och att föreslå lämpliga åtgärder för att lösa dessa
problem.
Rationaliseringen av arbetsprocesserna gör att en investeringsökning inte
medför motsvarande behov av arbetskraft. De tekniska förändringarna i
byggandet medför också betydande förskjutningar i efterfrågan på olika
yrkesgrupper.
De snabba förändringarna inom byggnadsverksamheten gör det nu angeläget
att kartlägga de aktuella liksom de långsiktiga utvecklingstendenserna
inom branschen. Kartläggningen bör bl. a. syfta till att ge underlag för
en bedömning av det framtida arbetskraftsbehovet och så långt möjligt av
utvecklingen av arbetskraftsefterfrågan för olika yrkesgrupper.
För att trygga en balanserad utveckling med full sysselsättning på byggarbetsmarknaden
krävs en väl avvägd nyrekrytering. Därvid måste hänsyn
tas till det framtida arbetskraftsbehovet, den nuvarande personalens ålderssammansättning
och rörligheten mellan olika yrkesområden.
Mot bakgrund av det som anförts är det angeläget att undersöka hur arbetskraften
inom byggnadsverksamheten bäst skall kunna tillvaratas, rekryteringen
anpassas till arbetskraftsbehovet och arbetskraftsförsörj ningen
tryggas.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
20. Utredningen rörande planering av byggnadsverksamheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för att
utreda frågor om planering av byggnads- och anläggningsverksamhetens
omfattning och inriktning (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1967):
352
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 20
Tilert, Ch. Reidar, statssekreterare, ordförande
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Rehnberg, K. Rertil, överdirektör
Sjönander, Bo Jonas, budgetchef
Svenson, S. Göte, planeringschef
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
6 oktober 1967):
Byggnadsverksamheten intar i många avseenden en nyckelställning i våra
dagars samhälle. En väl balanserad byggnadsverksamhet utgör en stabiliserande
faktor inom samhällsekonomin. Balansrubbningar kan å andra sidan
få betydande verkningar på andra sektorer. Valet av byggnadsobjekt har
vidare långsiktigt inflytande på bebyggelsen och på produktionsinriktningen.
Byggnadsverksamheten måste därför oundvikligen vara föremål för en
fortlöpande uppmärksamhet.
Enligt erfarenhet medför säsongmässiga och konjunkturella variationer
att resurserna inom byggnadsverksamheten inte alltid utnyttjas tillfredsställande.
Tidvis överansträngs produktionsapparaten med förlängda byggnadstider,
stigande byggnadskostnader och andra olägenheter som följd.
Vid andra tider utnyttjas inte kapaciteten helt. Med en bättre planering
inom byggnadssektorn blir möjligheterna större att undvika olägenheter av
nämnda slag. En förutseende planering behövs alltså såväl på längre som
på kortare sikt för att man vid varje tillfälle smidigt skall kunna anpassa
byggnadsverksamhetens volym till resurserna.
För att möjliggöra en prioritering och en anpassning av byggnadsverksamheten
till resurserna har olika metoder tillämpats under de senaste decennierna.
De statliga investeringarnas fördelning på olika sektorer bestäms
i första hand genom statsmakternas beslut om anslag och investeringsramar.
Fram till den 1 juli 1963 gällde lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om
tillståndstvång för byggnadsarbete. Denna gav Kungl. Maj :t möjlighet att
förordna att för i princip alla former av byggnads- och anläggningsarbete
skulle krävas särskilt tillstånd (byggnadstillstånd). 1943 års lag ersattes
den 1 juli 1963 av lagen den 31 maj 1963 (nr 268; ändr. 1964: 300, 1965:
809) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete. Sistnämnda lag, som
på väsentliga punkter innebär en uppmjukning i förhållande till 1943 års
lag, innehåller två fullmakter för Kungl. Maj :t.
Den ena fullmakten är permanent och ger Kungl. Maj :t möjlighet att förordna
att byggnadsarbete inte får påbörjas inom visst område utan igångsättningstillstånd
när säsongutjämning inte kan åstadkommas genom frivillig
samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Denna fullmakt är f. n.
inte tagen i anspråk. Man försöker i stället att genom frivillig samverkan
mellan byggarbetsmarknadens parter och under aktiv medverkan av arbetsmarknadsmyndigheterna
åstadkomma en sådan fördelning av igångsättningstiderna
att jämn sysselsättning över året uppnås. Lokala byggarbetsnämnder
ger i detta syfte rekommendationer om lämplig igångsättningstid
för varje enskilt byggnadsprojekt.
Enligt den andra fullmakten äger Kungl. Maj :t förordna att byggnadsarbete
av visst slag inte får påbörjas utan tillstånd. Förutsättningen för
sådant förordnande är att det råder allvarlig brist på arbetskraft i bygg
-
12 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
353
In: 20
Riksdagsberättelsen år 1968
nadsindustrin eller att det föreligger annat avsevärt hinder för byggnadsverksamheten.
Med stöd av denna fullmakt har Kungl. Maj :t förordnat att
igångsättningstillstånd skall fordras för att påbörja byggnadsarbeten avseende
affärs- och kontorshus, vissa slags kommunala byggnader, samlingslokaler
m. m. För andra byggen behövs inte igångsättningstillstånd. Till
denna sektor hör främst bostäder och industribyggen.
Syftet med den nämnda regleringen av byggnadsverksamheten har skiftat
från tid till annan. I anslutning därtill har regleringen växlat i omfattning
och utformning. Det är inte möjligt att siffermässigt belysa i vilken
utsträckning regleringen har medverkat till att den vid olika tidpunkter
åsyftade styrningen av investeringsverksamheten nåtts, eftersom utvecklingen
inom byggnadsverksamheten samtidigt påverkats av bl. a. konjunkturväxlingarna
och den tekniska utvecklingen. Den säsongutjämning, som
har uppnåtts under de senaste decennierna, torde dock till stor del vara ett
resultat av regleringen. Denna utjämning har varit utomordentligt värdefull
såväl för att bereda jämn sysselsättning inom byggnadssektorn som
för hela samhällsekonomin.
Erfarenheterna av byggarbet snä mndernas verksamhet får nu anses vara
tillräckliga för att nämndernas funktionsduglighet skall kunna bedömas.
Även systemet med krav på igångsättningstillstånd för vissa delar av byggnadsverksamheten
har nu tillämpats så länge att erfarenheterna bör kunna
ge vägledning för att bedöma dess lämplighet som planeringsinstrument.
1967 års riksdag beslöt att införa en tidsbegränsad investeringsavgift vid
uppförande av affärs- och kontorshus, kommunala förvaltningsbyggnader,
samlingslokaler m. m. Syftet var att uppskjuta avgiftsbelagda byggen till
en senare tidpunkt. Genom dispensförfarande kan avgiften tillämpas selektivt.
Såväl kravet på igångsättningstillstånd som investeringsavgiften ger statsmakterna
möjlighet att påverka byggnadsverksamhetens omfattning. I och
med att vissa delar av byggnadssektorn begränsas bereds utrymme för expansion
inom andra delar. Därmed påverkas också byggnadsverksamhetens
inriktning. Vid bristande investeringsvilja kan byggnadsverksamheten stimuleras
bl. a. genom medgivande att ta i anspråk investeringsfonderna och
genom att det offentliga byggandet ökas.
Byggnadsverksamheten torde framdeles liksom hittills komma att inta
en nyckelposition inom samhällsekonomin. Någon form av samhälleligt inflytande
på inriktningen och volymen av investeringarna inom denna viktiga
del av näringslivet är ofrånkomlig. Från denna utgångspunkt och på
grundval av de slutsatser som kan dras av hittillsvarande åtgärder bör det
utredas vilka metoder som i framtiden bör tillämpas för att tillförsäkra
samhället sådant inflytande. I fråga om valet av de medel som skall användas
i detta syfte bör utredningen vara förutsättningslös. Utredningsuppdraget
bör anförtros särskilt tillkallade sakkunniga.
Om de sakkunniga finner att det fortfarande behövs åtgärder, som gör
det möjligt att reglera igångsättningen av de enskilda byggnadsprojekten,
bör prövas om en lagstiftning härom bör omfatta hela byggnadsverksamheten
eller endast delar därav. Handläggningsfrågorna bör tillmätas stor
betydelse. Det är angeläget att rationaliseringssträvandena inom byggnadsverksamheten
inte motverkas. Vidare bör den administrativa belastningen
på de samhälleliga organen och byggnadsverksamhetens utövare bli så li
-
354
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 20
ten som möjligt. Den nuvarande verksamheten för att på frivillig väg åstadkomma
säsongutjämning bör även prövas.
För en rad investeringar fastställes ramar. Detta gäller t. ex. bostäder,
skolor, sjukhus vägar m. m. Investeringsutrymmet inom dessa ramar fördelas
på län och kommuner av olika statliga organ. Besluten om ramarna
innebär liksom besluten om igångsättningstillstånd att investeringsresurser
fördelas på sektorer och geografiska områden. De sakkunniga bör när det
gäller de organisatoriska formerna för planeringen av byggnadsverksamheten
beakta behovet av samråd och gemensamt underlag för dessa olika fördelningsbeslut.
Försök med ett mera samlat planeringssystem har påbörjats i länen som
ett led i utvecklingen av lokaliseringspolitiken. Härvid undersöks bl. a. om
man genom att utvidga de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen till
mera allmänna investeringsprogram kan erhålla ett enhetligt underlag för
planeringen av de samhälleliga investeringarna. De sakkunniga bör med beaktande
av resultaten av dessa pågående försök söka utforma ett informationssystem
för planeringen av byggnadsverksamheten.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
355
Ci: 1
Rilcsdagsberättelsen år 1968
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1967
1. Personalutbildningsberedningen (1965: 13, 1966: 6, 1967: 1)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1961 med uppdrag
att verkställa en översyn av den av staten bedrivna personalutbildningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1961):
Klackenberg, O. Henrik, regeringsråd, ordförande
Ahldin, K. E. Henry, ombudsman
Bystedt, K. Britt-Marie, sekreterare
Fjellander, Nils E. B., expeditionschef
Larsson, Sven O., psykolog
Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd
Nordenskiöld, Eira M., förbundssekreterare
Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Ålsäter, Inga M., konsulent
Östergren, A. Bertil, direktör
Experter:
Engström, Gunnar T., häradshövding
von Feilitzen, Styrbjörn, direktör
Hallin, G. Erik, avdelningschef
Karleby, Olle, försäkringsdirektör
Sköld, Lars G., rektor
Spak, Carl-Anton, departementsråd
Stenberg, S. Härje, rådman
Särlvik, N. G. Bertil, byrådirektör
Sekreterare:
Ström, K. Fingal, kansliråd
Direktiven för beredningen, se 1962: I C 13
Personalutbildningsberedningen har under tiden november 1966—juni
1967 hållit två sammanträden in pleno.
Statens personalutbildningsnämnd har inrättats som ett fristående centralt
organ för personalutbildningsfrågor fr. o. m. den 1 juli 1967. De utredande
och planerande uppgifter på detta område, som har ålegat beredningen,
har från samma dag förts över till nämnden.
Uppdraget är därmed slutfört.
356
Kommittéer: Civildepartemen te t
Ci: 3
2. Antagningsnämnden för tillsättning av vissa tjänster i statens
personalutbildningsnämnd
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1967 för att
tillsätta vissa tjänster i statens personalutbildningsnämnd:
Löfberg, Bertil A. F., statssekreterare, ordförande
Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd
Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef
Ström, K. Fingal, kansliråd
Sekreterare:
Werner, Ulf C. L., departementssekreterare
Antagningsnämnden har under tiden den 26 april—den 30 juni 1967 hållit
fyra sammanträden.
Enligt sitt uppdrag har antagningsnämnden under angivna tid fullgjort
eljest på myndighet ankommande uppgifter rörande tillsättning av tjänsterna
— utom tjänsten som utbildningschef — i personalutbildningsnämnden.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1968
3. Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda m. m. (1965: I 14,
1966: 7, 1967: 2)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
verkställa ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda samt därmed sammanhängande
spörsmål:
Broomé, J. T. Allan, generaldrektör
Experter:
Eklund, Sven R. A., direktör
Gunnarsson, N. G. Arne, byråchef
Kalén, Olof H., lönedirektör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Wester, Sven V., apotekare
Åkerlund, Mimmi T., f. d. ombudsman
Östensson, C. Magnus, apotekare
Sekreterare:
Regen, J. Gunnar, departementssekreterare
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C, tel. 22 59 60 (den sakkunnige) och
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekr.)
357
Ci: 3 Riksdagsberättelsen år 1968
Statens avtalsverk, å ena sidan, och Sveriges farmacevtförbund, Apoteksteknikerförbundet
och Apoteksstäderskeförbundet, å andra sidan, har under
andra kvartalet 1967 träffat överenskommelser angående pensionsvillkor
m. m. för de apoteksanställda. Överenskommelserna har godkänts av
Kungl. Maj :t den 27 oktober 1967.
Av utredningen återstår nu slutlig lösning av frågan om pension på
grund av apoteksinnehav och vissa spörsmål som sammanhänger med apoteksverksamhetens
pensionsfonder.
Utredningsmannen har i skrivelse den 11 april 1967 meddelat, att frågan
om innehavarnas pensionsförmåner nära sammanhänger med frågan om
organisationen av apoteksväsendet, som är föremål för särskild utredning
(nr S19).
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1968.
4. Krigsavlöningsberedningen (1965:1 5, 1966: 9, 1967: 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för
att inom civildepartementet biträda med utformningen av avlöningsföreskrifter
m. m. för tillämpning under beredskap och krig:
Edgardh, Claes H. H., t. f. expeditionschef/rättschef, ordförande
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör
Blomqvist, O. Rune, kansliråd (t. o. m. den 30 september 1967)
Kollind, Hans O., krigsråd
Lindberg, N. Olof, kansliråd
Ogner, Stig V., kansliråd (fr. o. m. den 1 oktober 1967)
Expert:
Tell, Anna Greta, t. f. avdelningsdirektör
Sekreterare:
Winéus, Bengt G., departementssekreterare
Lokal: Civildepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 (sekr.)
Beredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit ett
flertal sammanträden inom en särskild arbetsgrupp.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
5. Lotslöneberedningen (1965: I 7, 1966: 10, 1967: 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att verkställa översyn av vissa löne- och arbetstidsfrågor inom lots- och
fyrväsendet samt för lotspersonalen vid Trollhätte kanalverk (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 april 1963):
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör, ordförande
358
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 7
Engqvist, K. E. Börje, lönedirektör
Lunde, Henry, förhandlingschef
Nilsson, A. Erik, direktörsassistent
Werner, Ivar H. G., förbundsordförande
Sekreterare:
Carlgren, Lennart, byrådirektör
Lokal: Kungl. Sjöfartsstyrelsen, Sehlstedtsgatan 9, Stockholm NO (postadress
Fack, Stockholm 27), tel. 24 65 20 ankn. 245/246.
Beredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit två
sammanträden.
Beredningen har i skrivelse den 30 november 1966 föreslagit arbetstidsreglering
för båtpersonalen vid sjöfartsverket.
Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
6. Utredningen rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl. (1965 I:
11, 1966:11, 1967:5)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl. (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1963):
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Expert:
Hall, Paul F. L., docent, överläkare
Sekreterare:
Ström, Evert R., direktörsassistent
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
ankn. 145 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ci 14.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit åtta
sammanträden.
Bearbetningen av resultaten från försöksverksamheten med hälsoundersökning
av statsanställda m. fl. har fortsatt under 1967. Delrapporter, som
belyser olika sidor av försöksverksamheten, kommer att publiceras i början
av år 1968.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1968.
7. Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätningsverksamheten
(1965: I 13,1966:12,1967:6)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
handlägga arbetstidsfrågor för personal inom sjömätningsverksamheten:
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör, ordförande
359
Ci: 7 Rilcsdagsberättelsen år 1968
Bergdahl, Carl E., förste ombudsman
Fagerholm, Per Olof, sjöfartsråd
Lokal: Statens avtalsverk, Klara Västra Kyrkogata 6, Fack, Stockholm
2, tel. 22 59 60 ankn. 222
Beredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 inte sammanträtt.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
8. Tjänstebegreppsutredningen (1966: 13, 1967: 7)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1965
för att utreda frågan om tjänstebegreppets närmare innebörd (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 september 1965):
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
Expert:
Näsholm, Birger, byråchef
Sekreterare och expert:
Lyberg, Folke, lönedirektör
Lokal: Statens avtalsverk, Klara Västra Kyrkogata 6TI, Fack, Stockholm
2, tel. 22 59 60
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 13.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
9. 1965 års anställningsutredning (1966: 14, 1967: 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965
för att utreda frågan om avgränsningen mellan statliga arbetstagare med
tjänstemannaställning och sådana utan ställning som tjänstemän (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 september 1965):
Söderberg, Gustaf J. K., expeditionschef/rättschef, ordförande
Bladh, Carl G., ombudsman
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör
Sekreterare:
Nyström, A. Martin, byrådirektör
Lokal: Telestyrelsen, Fack, Stockholm 16, tel. 23 60 40 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 14
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tre
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
360
Kommittéer: Civildepartementet
Ci: 11
10. Avtalsstatistikutredningen (1966: 15, 1967:9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
att utreda frågan om uppläggningen av det för de statliga löneförhandlingarna
erforderliga utrednings- och statistikarbetet (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 oktober 1965):
Höök, Erik S. V., planeringschef, ordförande
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Fastbom, E. Lennart, planeringschef
Odéen, Bengt O. G., direktör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Expert:
Lindahl, K. Olof R., lönedirektör
Sekreterare:
Åberg, Per I., direktörsassistent
Biträdande sekreterare:
Aabye-Nielsen, Hans, departementssekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
ankn. 137 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1966: Ci 15.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit sex
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
11. Representanter för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen
(1966: 8, 1967:10)
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 13 maj 1966 att ingå som
representanter för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen:
Samuelson, Karl G., landshövding, ordförande i delegationen
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Experter:
Bergengren, Bo G. H., kanslichef (t. o. m. den 30 november 1967)
Borgström, Mats E., avtalsjurist
Uggla, Karl-Lennart, lönedirektör
Welin, Thorild J. M., avtalsjurist (t. o. m. den 18 juli 1967)
Sekreterare:
Berg, Nils G., departementssekreterare
Lokal: Civildepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 (sekr.)
Delegationens ursprungliga uppdrag, se 1961: I C 11.
12+ Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt
Riksdagsberättelsen
361
Ci: 11
Riksdagsberättelsen år 1968
Efter förhandlingar, som påbörjades våren 1967, träffades den 4 juli
1967 mellan läkarförhandlingsdelegationen och Sveriges läkarförbund —
under förbehåll om huvudmännens godkännande — kollektivavtal för sjukhusläkare
in. fl. hos städerna Stockholm, Göteborg och Malmö samt hos
staten, överenskommelsen avser tiden den 1 juli 1967—den 31 december
1968 och har såvitt avser läkare hos staten godkänts av riksdagens lönedelegation
på riksdagens vägnar och Kungl. Maj :t den 13 juli 1967.
Delegationen och läkarförbundet har den 11 oktober 1967 — under förbehåll
om Kungl. Maj :ts godkännande — träffat avtal om en detaljändring
i kollektivavtalet den 4 juli 1967. Ändringsavtalet har godkänts av riksdagens
lönedelegation på riksdagens vägnar den 1 november 1967 och av
Kungl. Maj :t den 10 november 1967. Vissa tvisteförhandlingar har även
förekommit mellan delegationen och läkarförbundet.
I samråd med läkarförhandlingsdelegationen och Sveriges läkarförbund
genomförs och bearbetas f. n. en undersökning av vissa sjukhusläkares arbetstidsförhållanden.
Utredningsresultat kan förväntas bli framlagt under
våren 1968.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
12. Utredning om städningen vid statliga myndigheter (1967: 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 mars 1966 för att
verkställa en översyn av den statliga städningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 april 1966):
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör, ordförande
Stime, Per-Erik W., byrådirektör
Wallén, Åke, byrådirektör
Experter:
Höök, S. Rune, lönesekreterare
Stare, K. J. Peter, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 mars 1967)
Svantesson, K. Gösta H., byrådirektör
Sekreterare:
Stare, K. J. Peter, avdelningsdirektör (t. o. m. 28 februari 1967)
Olson, O. Lennart, t. f. direktörsassistent (fr. o. m. den 1 mars 1967)
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
(sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1967: Ci 11.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit 20 sammanträden.
Ordföranden, sekreteraren och experterna har därutöver sammanträtt
130 dagar.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1968.
362
Kommittéer: Civildepartementet
Ci: 13
13. Representanter för statsverket i mentalsjukvårdens löneförhandlings
delegation
(1967: 12)
Förordnade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 18 mars 1966 att t. v. ingå
som företrädare för statsverket i en delegation med representanter för
staten och Svenska landstingsförbundet med uppgift att föra förhandlingar
och sluta kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera dels anställnings-
och arbetsvillkor, som må bestämmas genom avtal, för sådana personalgrupper
vid statens mentalsjukhus m. m. som berörs av landstingens
övertagande av mentalsjukvården dels de övergångsanordningar för berörd
personal som kan finnas erforderliga i samband med övertagandet:
Stiernstedt, Lars J. Th., förhandlingsdirektör
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Tännérus, Lars A., lönedirektör
Experter:
Nilsson, A. Erik, direktörsassistent
Strandlund, K. Bertil, avdelningsdirektör
Welin, Thorild J. M., avtalsjurist
Wistrand, Anders W. A., direktörsassistent
Sekreterare:
Lindroth, C. E. Gunnar Hj :son, lönesekreterare
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2, tel. 22 59 60
(sekr.)
Direktiven för delegationen, se 1967: Ci 12
Tilläggsdirektiv: Kungl. Maj :t har den 10 februari 1967 funnit gott förklara
att, vad som genom beslutet den 18 mars 1966 föreskrivits för sådana
personalgrupper som berörs av landstingens övertagande av mentalsjukvården,
skall äga motsvarande tillämpning för de grupper som berörs av
kommuns övertagande av ifrågavarande sjukvård.
Mellan mentalsjukvårdens löneförhandlingsdelegation och TCO:s statstjänstemannasektion
slöts den 16 mars 1967 — under förbehåll om Kungl.
Maj :ts godkännande — avtal för tiden den 1 juli 1966—31 december 1968
om lönegradsplacering av tjänster för rektor vid Ulleråkers och S:t Lars
sjukhus samt för instruktionssköterska. Avtalet har godkänts av riksdagens
lönedelegation den 5 april 1967 och av Kungl. Maj :t den 7 april 1967.
Mellan löneförhandlingsdelegationen, å ena sidan, samt Statstjänarkartellen
(Svenska kommunalarbetareförbundet), SR, SACO och TCO:s statstjänstemannasektion,
å andra sidan, slöts den 14 juni 1967 — under förbehåll
om Kungl. Maj :ts godkännande — avtal för tiden den 1 januari 1967—
31 december 1968 om fördelning av 1967 års totalram m. m. för sådana personalgrupper
som berörs av landstingens övertagande av mentalsjukvården.
363
Ci: 13
Riksdagsberättelsen år 1968
Detta avtal har godkänts av riksdagens lönedelegation den 21 juni 1967 och
av Kungl. Maj :t samma dag.
Psykiatriska sjukhuset i Stockholm och Karsuddens sjukhus i Katrineholm
övergick den 1 juli 1967 till Stockholms stad respektive Södermanlands
läns landsting. Avtal har slutits mellan vederbörande parter om anställnings-
och avlöningsvillkor för berörd personal i samband med övergången
till kommunal tjänst.
Delegationens arbete beräknas fortgå imder hela år 1968.
14. Bisyssleutredningen (1967: 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1966 för att
överse de offentligrättsliga bestämmelser som reglerar rätten för statstjänstemän
och vissa andra offentliga tjänstemän att inneha bisysslor (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1966) :
Löfqvist, Ivar, generaldirektör
Experter:
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd
Sekreterare:
Andersson, Anders H., assessor
Lokal: Statskontoret, Box 2106, Stockholm 2, tel. 22 08 60
Direktiven för utredningen, se 1967: Ci 13.
Utredningen har under tiden november 1966—oktober 1967 hållit tolv
sammanträden, varav två med utredningens kontaktmän från tjänstemannaorganisationer.
Sedan vissa statistiska och andra undersökningar av försökskaraktär om
offentliga tjänstemäns bisyssleförhållanden genomförts, har utredningen
föranstaltat om statistiska undersökningar om bisyssleförhållanden bland
tjänstemän i privat och i offentlig tjänst.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare delen av 1968.
15. Betggsutredningen (1967: 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
utreda frågan om normer för betyg och intyg över anställning inom den
statligt reglerade offentliga förvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3
augusti 1966):
Broomé, J. T. Allan, generaldirektör
Expert:
Werner, Ulf C. L., departementssekreterare
364
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 16
Sekreterare och expert:
Fjellström, Carl-Gustaf F., byråchef
Lokal: Civildepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 ankn. 1904.
Direktiven för utredningen, se 1967: Ci 14.
Utredningsmannen har under tiden december 1966—oktober 1967 hållit
sex sammanträden med experterna.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
16. Förhandlingsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 april 1967 för alt
utreda vissa frågor i förhandlingsrättssystemet för de offentliga tjänstemännen
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1967):
Löfberg, Bertil A. F., statssekreterare, ordförande
Ericsson, K. Georg V., borgmästare
Gustafsson, Åke G., departementsråd
Lannefjord, Sture E. U., direktör
Mannerfelt, Nils O. G., departementsråd
Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd
Sekreterare:
Flårdefelt, S. Börje, hovrättsassessor
Lokal: Civildepartementet, Fack, Stockholm 2, tel. lokalsamt. 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 (sekr.)
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet den
7 april 1967):
Enligt den lagstiftning om de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt
som trädde i kraft den 1 januari 1966 fick dessa tjänstemän samma
rätt som övriga arbetstagare att genom sina organisationer förhandla
och sluta kollektivavtal om lön och andra ekonomiska anställningsvillkor.
Rätten att träffa avtal begränsas bl. a. genom bestämmelserna i 3 § statstjänstemannalagen
den 3 juni 1965 (nr 274). Enligt dessa bestämmelser undantas
från avtalsområdet anställnings- och arbetsvillkor som regleras i
lagen eller i författning som lagen hänvisar till eller som enligt lagen tillhör
Kungl. Maj :ts, riksdagens eller myndighets beslutanderätt. Förbudet
mot avtal avser även vissa anställningsförhållanden av offentligrättslig natur.
Frågor om inrättande eller indragning av tjänst eller om tjänsteorganisationens
utformning i övrigt får sålunda inte avgöras genom avtal. Till
det avtalsförbjudna området hör vidare frågor om myndighets arbetsuppgifter,
ledningen och fördelningen av arbetet, arbetstidens förläggning och
rätt till annan ledighet än semester.
Till förhandlings- och avtalsområdet hör alla anställnings- och arbetsvillkor
som ej omfattas av förbudet mot avtal. Avtal kan således slutas
om såväl lönebelopp och särskilda tillägg av olika slag som om lönesystemets
allmänna uppbyggnad genom löneplaner eller på annan grund. Löne
-
365
Ci: 16 Riksdagsberättelsen år 1968
gradsplacering av tjänst är en avtalsfråga, såväl lönegradsplacering av ny
tjänst som ändrad lönegradsplacering av befintlig tjänst beroende på organisationsändring,
nytillkomna arbetsuppgifter e. d. eller på omprövning av
gällande normer för lönegradsplacering. Förhandlingar får vidare töras
och avtal slutas om övriga ekonomiska och därmed jämförliga förmåner
som är förenad med tjänsten, såsom pension, semester, arbetstidens längd,
särskild gottgörelse för tjänstgöring på övertid eller obekväm arbetstid,
resekostnadsersättning och traktamente. Även fråga om lön vid tjänstledighet
på grund av sjukdom in. m. eller vid avstängning från tjänstgöring tillhör
avtalsområdet. Dit hör vidare frågor om ortsgruppering, uppsägningstidens
längd och tjänstemans rätt att inneha vissa bisysslor.
När frågan om reform av de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt
underställdes riksdagen, stod det klart att vissa frågor som hade anknytning
till förhandlingsrätten hehövde utredas ytterligare. Intresset av en
snar reform av förhandlingsrätten ansågs dock väga så tungt att uppskov
i avvaktan på vidare utredningar inte borde komma i fråga. Utredningen pågår
redan av vissa särskilda frågor, bl. a. översynen av de offentligrättsliga
bestämmelserna om statstjänstemäns och vissa andra offentliga tjänstemäns
bisysslor. Det var vidare uppenbart att reformen hade en så genomgripande
innebörd att anledning till ytterligare överväganden kunde uppkomma sedan
reformen prövats i praktiken.
Bl. a. för att det parlamentariska inflytandet på förhandlingarna om de
offentliga tjänstemännens löner skulle förstärkas och för att definitiva
ställningstaganden till avtal med personalorganisationerna skulle kunna
ske utan nämnvärd tidsutdräkt inrättades under våren 1965 riksdagens
lönedelegation (prop. 1964:140; KU 19; 1965:10, rskr 84). Delegationen
har enligt 62 § regeringsformen till uppgift »att därest icke riksdagen för
visst fall annorlunda beslutar, i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor,
som gälla för statens arbetstagare eller eljest tillhöra riksdagens
prövning, rådpläga med statsrådsledamot, som Konungen därtill förordnal,
samt att å riksdagens vägnar godkänna överenskommelse, som träffats i
sådan fråga». Delegationens befogenhet att fatta beslut på riksdagens vägnar
omfattar endast det fall att delegationen godkänner en förhandlingsöverenskommelse
som Kungl. Maj :t eller, då fråga är om riksdagen och
dess verk, annat behörigt organ biträtt och underställt delegationen för
godkännande. En överenskommelse som delegationen anser sig ej böra
godkänna kan Kungl. Maj :t förelägga riksdagen för prövning i vanlig ordning.
Kungl. Maj :t måste i proposition underställa riksdagen fråga om förbättrad
löneställning för sådana tjänster som parterna undantagit från
avtalsområdet även" om höjningen har anknytning till ett avtal som
delegationen godkänt. Sådan fråga kan ej prövas av lönedelegationen, eftersom
denna kan pröva endast överenskommelser om anställningsvillkor.
Begäran om anslag för att infria en godkänd överenskommelse måste ske
genom proposition till riksdagen. I samband med förslagen om inrättande
av riksdagens lönedelegation var föredragande departementschefen inte
beredd att föreslå någon ändring i detta hänseende. Konsekvenserna för
riksdagens budgetreglerande verksamhet borde först bli närmare belysta.
Den 1 juli 1965 inrättades statens avtalsverk (prop. 1965:77, SU 106,
rskr 296). Till detta verk koncentrerades huvuddelen av den statliga för
-
366
Ci: 16
Kommittéer: Civildepartementet
liandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor. Verket skall föra
förhandlingarna självständigt. I propositionen förutsattes dock att verket
skulle behöva kontakter med företrädare för regeringen. Sålunda skulle
inte den statsrådsledamot som fått i uppdrag att rådpläga med riksdagens
lönedelegation kunna fullgöra detta uppdrag om verket inte informerade
honom före rådplägningen. Avtalsverket förhandlar för statens tjänstemän
och för arbetare vid statliga verk och för såväl tjänstemän som arbetare
vid vissa statliga bolag. Enligt lagen om ställföreträdare för kommun vid
vissa avtalsförhandlingar in. m. (SFS 1965:576) skall avtalsverket också
i vissa fall företräda kommuner och vissa andra icke-statliga offentliga
arbetsgivare i förhandlingar om kollektivavtal m. in. Kollektivavtal om anställnings-
eller arbetsvillkor som tillhör Kungl. Maj :ts eller riksdagens
prövning skall verket sluta under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande.
Sedan nu kollektivavtalssystemet för statstjänstemän m. fl. prövats viss
tid i praktiken, synes det vara lämpligt att göra en översyn för att utröna
hur systemets olika delar fungerar och hur man skall kunna på bästa sätt
dra nytta av de erfarenheter som hittills gjort. Jag anser att särskilda
sakkunniga bör tillkallas för en sådan översyn.
De sakkunniga bör undersöka hur kollektivavtalssystemet hittills fungerat.
Vid dessa undersökningar bör utredningen hålla nära kontakt med
statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer. De sakkunniga
bör även följa utvecklingen av förhandlingsverksamheten under den
tid utredningen pågår.
De sakkunniga bör även undersöka vilka konsekvenser det kan få för
riksdagens budgetreglerande verksamhet om man slopar systemet med en
särskild proposition till riksdagen med begäran om anslag för att infria avtal
som godkänts av lönedelegationen.
De sakkunniga bör vidare mot bakgrunden av de erfarenheter som hittills
gjorts överväga frågan om relationerna på arbetsgivarsidan mellan avtalsverket,
regeringen, riksdagens lönedelegation och riksdagen. Härvid bör de
främst undersöka hur kontakterna mellan de olika organen på arbetsgivarsidan
fungerar och överväga om någon ändring bör göras. Samtidigt bör de
undersöka hur relationerna mellan avtalsverket och övriga myndigheter
fungerat och överväga om någon ändring bör ske av nuvarande praxis när
det gäller myndigheternas medverkan i förhandlingsarbetet.
De sakkunniga bör med stöd av de erfarenheter som kan vinnas under
dessa undersökningar lägga fram förslag till de ändringar i nuvarande
system som utredningen anser nödvändiga. De sakkunniga bör vara oförhindrade
att ta upp även andra frågor av samma karaktär som de nu nämnda
och att lägga fram förslag successivt under utredningsarbetets gång.
Utredningen har t. o. m. oktober 1967 hållit nio sammanträden.
Utredningen har den 30 oktober 1967 avgett betänkande om handläggningsanordningen
vid lönegradsplacering av tjänster i samband med organisationsfrågor
(AB-frågor) (Stencil C 1967: 1).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
367
Ci: 17
Riksdagsberättelsen år 1968
17. Lönesystemutrednirigen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1967
för att utreda frågan om ändringar i det statliga tjänste- och lönesystemet
m. m.:
Ericson, Folke C. W., generaldirektör, ordförande
Aldestam, N. Arne, utredningsdirektör
Bertman, Harry, byggnadsråd
Gustafsson, Åke G., departementsråd
Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd
Nyrén, A. Per-Elof, organisationsdirektör
Ragnå, Nils E. A., personaldirektör
Salomonson, C. Stig R., byråchef
Expert:
Steen, Göran A., hovrättsråd (fr. o. m. den 10 november 1967)
Sekreterare:
Rudén, Allan N., avdelningsdirektör
Lokal: Statens avtalsverk, Klara Västra Kyrkogata 6, Fack, Stockholm
2, tel. 22 59 60 eller 21 39 21 (sekr.)
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet
den 22 september 1967):
Det lönesystem som nu tillämpas för tjänstemän inom den statligt reglerade
sektorn av arbetsmarknaden har utformats på grundval av ett tjänstesystem
som kommit till i offentligrättslig ordning.
Tjänstesystemet innebär i huvudsak följande. Förvaltningsorganisationen
består av särskilt inrättade tjänster av olika slag. Dessa fördelas på
ordinarie och icke-ordinarie tjänster. Ordinarie och andra icke-ordinarie
tjänster än arvodestjänster är placerade på viss löneplan. Löneplanen innehåller
lönegrader och löneklasser. Placering av tjänst i lönegrad är en avtalsfråga
liksom lönebeloppen i de olika löneklasserna och reglerna för löneklassplacering
inom lönegraden. Systemet medför att den inbördes relationen
i lönehänseende mellan olika typer av tjänster inom förvaltningen
förändras om tjänster av viss typ flyttas till annan lönegrad.
Offentligrättsliga regler gäller i fråga om inrättande och indragning av
tjänster liksom beträffande ordningen för tillsättande av tjänst och entledigande
från denna.
Beräkning och beviljande av avlöningsanslag sker i allmänhet med utgångspunkt
i systemet med tjänster. I viss omfattning upptas tjänster i personalförteckning
som Kungl. Maj :t fastställer i regleringsbrev.
Avvägningen av de statliga personalpensionerna bygger väsentligen på
systemet med lönegradsplacerade tjänster inte bara formellt utan också reellt
genom att det i regel endast är löneplanslönen som inverkar på pensionsbeloppen.
Systemet med tjänster tillkom i sina huvuddrag under en tid då den offentliga
verksamheten var mer begränsad och bedrevs under andra förut
-
368
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 17
sättningar än nu. Den kritik som ibland riktats mot stelheten i det statliga
lönesystemet kan i stor utsträckning föras tillbaka på tjänstesystemet.
Tjänstesystemet har bl. a. lett till att lönerna knutits till tjänsterna och
inte till de enskilda tjänstemännen. Detta begränsar möjligheterna att
åstadkomma en smidig lönesättning.
Inte minst för de statliga affärsverken har denna nackdel varit påfallande.
För att undanröja dessa olägenheter krävs en effektivare och mer tidsenlig
förvaltningsorganisation med ett lönesystem som ökar smidigheten i
lönesättningen.
Under senare år har för statsförvaltningens del aktualiserats reformer i
denna riktning. Det har gällt förslag i fråga om personaladministration,
planering och budgetering, bl. a. i statskontorets programbudgetutredning
(SOU 1967: It).
Vid de förhandlingar mellan statens avtalsverk och de statsanställdas
huvudorganisationer som ledde till ramöverenskommelsen 1966—1968 enades
parterna (8 § 1 förhandlingsprotokollet den 15 juli 1966) om att gemensamt
undersöka förutsättningarna för att tillämpa sådana metoder för
lönesättningen som närmar statstjänstemannasektorn till den allmänna arbetsmarknadens
förhållanden. Undersökningarna skulle utföras med sikte
på att vara klara under år 1968. I anslutning härtill har vissa förberedande
undersökningar gjorts av en särskild arbetsgrupp med företrädare för
både avtalsverket och huvudorganisationerna.
Erforderliga reformer av lönesystemet medför behov av ändringar i andra
hänseenden än som enligt den nya tjänstemannalagstiftningen kan åstadkommas
kollektivavtalsvägen.
För att få till stånd en samlad översyn av det statliga tjänste- och lönesystemet
och hithörande frågor bör särskilda sakkunniga tillkallas.
Eftersom nuvarande system med fasta tjänster ger upphov till fastlåsta
förhållanden i fråga om den statliga förvaltningsorganisationen, bör utredningen
söka komma fram till en ordning som smidigare kan anpassas till
successivt ändrade betingelser för arbetet vid myndigheterna. Det bör därvid
eftersträvas att ge myndigheterna tillfälle att i större omfattning än nu
direkt medverka vid lösningen av sina lönesättningsfrågor.
Utredningen bör även kartlägga de problem av offentligrättslig och civilrättslig
natur som är förenade med de ändringar i det statliga tjänste- och
lönesystemet som utredningen kan komma fram till. Det bör därvid bl. a.
undersökas hur anställningsformerna skall utformas i samband med sådana
ändringar.
Det ankommer på utredningen att upprätthålla de kontakter med personalorganisationerna
som utredningens arbete ger anledning till.
En viss del av utredningsarbetet är av den karaktären att det normalt
åvilar statens avtalsverk. Detta bör därför så långt möjligt anlitas av utredningen
för biträde i utredningsarbetet. Inom avtalsverket pågående arbete
med avtalsreglering av pensionsförmånerna bör ingående följas av utredningen.
Den bör också hålla kontakt med annat utredningsarbete som
gränsar till utredningens ämnesområde och med kommunförbunden.
Utredningen har t. o. m. oktober 1967 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1968.
369
Centralt krisorgan
Inrikesdepartementet
Statens utlänningskommission
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad den 3
december 1965 (nr 678).
Ledamöter:
Jönsson, L. Ingvar, hovrättsråd, ordförande och chef
Ahlberg'', Iris, förste byråsekreterare
Andersson, Torsten, redaktör, led av I kamm.
Casparsson, K. Ragnar, fil. dr., f. d. landshövding
Holmbäck, Åke E. V., professor emeritus
Jönsson, J. Ove, byråchef (fr. o. in. den 1 april 1967)
Kellberg, Love G.-A., utrikesråd
Montell, J. Erik O., f. d. överdirektör (t. o. in. den 31 mars 1967)
Petersson, John L., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 november 1967)
Sjöström, Lars-Erik W., överstelöjtnant (t. o. m. den 31 oktober 1967)
Vinge, Per-Gunnar, avdelningschef
För ledamöterna finns sju ersättare.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första
byrån, andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handläggs
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Sovjetunionen,
Tyskland och Österrike samt i de afrikanska och asiatiska staterna
ävensom ärenden angående artister oavsett nationalitet. På andra byrån
handläggs ärenden angående övriga utlänningar. Tredje byrån handlägger
ärenden angående kommissionens personal, administration och ekonomi
samt ärenden angående teknisk utlänningskontroll, besvarar remisser av
allmän natur samt omhänderliar den officiella utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Ernberg, Olof H., t. f. byråchef
för andra byrån: Wiman Olle, byråchef, tillika vice ordförande
för tredje byrån: Bundsen, Sven E. F., byråchef
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2, tel. 23 31 20
Stockholms slott den 3 januari 1968.
GUSTAF ADOLF
Herman Kting
370
BILAGA
Riksdagsberättelsen år 1968
KOMMITTÉ Justitiedepartementet -
1 |
2 |
1 3 |
i 4 |
5 |
1 6 |
1 v |
|||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter t. o. m. 30/6 1966 |
*/, 1966- |
-30/e 1967 |
|||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvode Leda- möter |
n Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|||||||||
1967 |
|||||||||
Firmautredningen1............................ |
15 |
11 |
1 |
711 |
348 |
15 |
250 |
9 |
152 |
Utredning ang. upplysning till militära myndig- |
|||||||||
heter om ådömda straff in. m................. |
27 |
20 |
2 |
464 |
_ |
||||
Offentlighetskommittén....................... |
28 |
21 |
3 |
376 |
665 |
24 |
600 |
18 |
950 |
Utredning av möjligheterna till förbättrad över- |
|||||||||
vakning av sjötrafiken m. m................. |
In8 |
27 |
4 |
— |
— |
500 |
|||
Utredningen för översyn av bokföringslagen...... |
44 |
36 |
5 |
209 |
107 |
20 |
725 |
8 |
225 |
Parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären. . |
52 |
41 |
6 |
67 |
978 |
12 |
480 |
6 |
764 |
1964 års vatten- och avloppsutredning........... |
56 |
44 |
7 |
145 |
180 |
9 |
873 |
5 |
150 |
Arvsfondsutredningen......................... |
57 |
45 |
8 |
13 |
398 |
3 |
750 |
8 |
025 |
Organisationskommittén för den diplomatiska kon- |
|||||||||
ferensen år 1967 för revision av 1886 års Bernkon- |
|||||||||
vention................................... |
63 |
50 |
9 |
8 |
060 |
21 |
625 |
6 |
250 |
Utredningen ang. justitieråds, regeringsråds och |
|||||||||
justitiekanslerns arbetsrättsliga ställning...... |
— |
56 |
10 |
— |
— |
98 |
|||
Utredningen om övervakare inom kriminalvården |
— |
60 |
11 |
10 |
938 |
4 |
115 |
9 |
062 |
Sakkunniga för översyn av organisationen vid åkla- |
|||||||||
garmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt. |
— |
— |
12 |
— |
— |
1 |
512 |
||
Summa kr. |
1 543 |
138 |
112 |
418 |
73 |
CO ce VO |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|||||||||
ingången av 1968] |
|||||||||
Utredningen rörande specialstraffrätten......... |
19 |
13 |
13 |
135 |
004 |
1 |
250 |
5 |
450 |
Fångvårdens byggnadskommitté2 .............. |
20 |
14 |
14 |
_ |
_ |
||||
1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- |
|||||||||
brottslingar................................ |
21 |
15 |
15 |
1 231 |
256 |
4 |
200 |
29 |
084 |
Familjerättskommittén........................ |
22 |
16 |
16 |
599 |
047 |
14 |
700 |
_ |
|
Utredningen ang. bekantgörande av folkrättens |
|||||||||
regler för krig.............................. |
23 |
17 |
17 |
_ |
_ |
_ |
|||
Sjölagskommittén............................ |
24 |
18 |
18 |
497 |
594 |
6 |
200 |
_ |
|
Aktiebolagsutredningen....................... |
26 |
19 |
19 |
379 |
860 |
14 |
600 |
25 |
016 |
Utredningen ang. fraktavtalet vid godsbefordran på |
|||||||||
vag....................................... |
29 |
22 |
20 |
121 |
786 |
3 |
500 |
450 |
|
Utredningen av frågan om verkställighet av ut- |
|||||||||
ländsk dom i tvistemål................... |
30 |
23 |
21 |
6 |
570 |
5 |
250 |
_ |
|
Expropriationsutredningen................... |
31 |
24 |
22 |
447 |
659 |
24 |
070 |
16 |
171 |
Domstolskommittén.......................... |
33 |
25 |
23 |
862 |
684 |
37 |
400 |
18 |
928 |
372
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
KOSTNADER
8 |
1 9 |
1 io |
1 11 |
1 12 |
1 13 |
14 |
1 15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
Vt -3l/u 1967 |
kostnad |
|||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- kostnader, |
utgifter 1/ _31/ Ii— ho |
utgifter 1/ 31/ /11 / 12 |
14 och 15) |
|||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
in. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
71 358 |
1 953 |
3 402 |
101 115 |
36 322 |
848 785 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 000 |
1 464 |
— |
72 792 |
12 222 |
12 936 |
52 339 |
193 839 |
2 973 |
— |
573 477 |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
_ |
_ |
500 |
— |
— |
3 355 |
3 737 |
990 |
37 032 |
8 000 |
3 000 |
257 139 |
3 597 |
23 758 |
534 |
355 |
230 |
47 718 |
14 648 |
— |
130 344 |
71 063 |
— |
— |
— |
66 |
86 152 |
28 600 |
20 000 |
279 932 |
— |
5 247 |
17 022 |
— |
— |
30 420 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
27 875 |
4 000 |
— |
39 935 |
— |
— |
— |
— |
— |
98 |
_ |
300 |
398 |
— |
42 986 |
1 085 |
1 117 |
1 398 |
59 763 |
19 802 |
— |
90 503 |
6 531 |
— |
3 288 |
929 |
— |
12 260 |
16 405 |
— |
28 665 |
81191 |
210 894 |
22 437 |
22 476 |
60 270 |
583 374 |
130 750 |
24 300 |
2 281 562 |
— |
17 565 |
— |
187 |
— |
24 452 |
7 041 |
2 450 |
168 947 |
262 |
199 940 |
1 001 |
1 206 |
5 684 |
241 377 |
81 657 |
46 570 |
1 600 860 |
~ |
56 002 |
2 105 |
2 615 |
— |
75 422 |
11 813 |
4 500 |
690 782 |
— |
76 312 |
1 166 |
3 129 |
563 |
87 370 |
24 245 |
20 000 |
629 209 |
— |
98 949 |
3 743 |
8 050 |
1 303 |
151 661 |
85 636 |
26 000 |
643 157 |
5 017 |
60 814 |
964 |
931 |
10 652 |
82 328 |
21 737 |
12 000 |
237 851 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 250 |
__ |
_ |
11 820 |
— |
79 126 |
4 915 |
3 574 |
87 |
127 943 |
55 525 |
35 000 |
666 127 |
2 023 |
126 077 |
5 166 |
3 097 |
32 499 |
225 190 |
58 319 |
26 000 |
1 172 193 |
373
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 1 |
5 |
6 |
7 |
Trafikmålskommittén.......................... Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvs- |
34 |
26 |
24 |
626 714 |
18 950 |
23 039 |
kommittén................................ |
35 |
28 |
25 |
101 570 |
14 900 |
3 650 |
Militärstraffsakkunniga........................ |
37 |
29 |
26 |
209 154 |
12 480 |
1 382 |
Bostadsrättskommittén....................... |
38 |
30 |
27 |
300 194 |
25 890 |
25 000 |
Förvaltningsdomstolskommittén................ Utredningen ang. vattenlagens torrläggningsbe- |
39 |
31 |
28 |
572 243 |
31 953 |
16 955 |
stämmelser................................ Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös |
40 |
32 |
29 |
15 980 |
5 900 |
2 351 |
egendom.................................. Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, |
41 |
33 |
30 |
23 580 |
~ |
450 |
handelsagentur och handelsresande............ |
42 |
34 |
31 |
14 307 |
— |
— |
Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom .... |
43 |
35 |
32 |
16 266 |
1 500 |
“ |
utskott rörande den nordiska rättsgemenskapen. |
45 |
37 |
33 |
9 525 |
10 000 |
— |
Departementsutredningen..................... |
48 |
38 |
34 |
750 169 |
— |
11 023 |
Gru vrättsutredningen.......................... |
50 |
39 |
35 |
137 819 |
9 900 |
20 627 |
Fylleristraffutredningen....................... |
51 |
40 |
36 |
206 752 |
26 075 |
28 006 |
Fastighetsregisterutredningen.................. Sakkunnig ang. lagstiftningen om skifte av döds- |
53 |
42 |
37 |
289 640 |
13 580 |
51 477 |
bo........................................ Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrotts- |
55 |
43 |
38 |
959 |
||
ligheten................................... |
58 |
46 |
39 |
9 191 |
6 550 |
800 |
Förmynderskapsutredningen.................... |
60 |
47 |
40 |
88 051 |
15 700 |
4 395 |
1965 års valtekniska utredning.................. |
61 |
48 |
41 |
95 160 |
14 160 |
5 534 |
1965 års abortkommitté ....................... Svenska kommittén för en nordisk patentbesvärs- |
62 |
49 |
42 |
120 662 |
27 300 |
24 972 |
instans.................................... |
64 |
51 |
43 |
45 985 |
9 360 |
7 720 |
Utredningen rörande internationell adoptionsrätt. . |
65 |
52 |
44 |
— |
3 000 |
— |
tryckfrihet................................. |
66 |
53 |
45 |
31 718 |
21 825 |
— |
Förpassningsutredningen..................... |
68 |
54 |
46 |
13 214 |
7 850 |
9 387 |
Inskrivningskommittén........................ Kommittén för lagstiftningen ang. trafiknykter- |
69 |
55 |
47 |
177 |
9 800 |
500 |
hetsbrott.................................. |
— |
57 |
48 |
4 494 |
8 250 |
1 000 |
Utredningen ang. förbud mot rasdiskriminering . . . |
— |
58 |
49 |
— |
4 950 |
12 |
FN-lagkommittén ............................ |
— |
59 |
50 |
855 |
5 550 |
275 |
Grundlagberedningen ......................... |
— |
61 |
51 |
33 867 |
50 500 |
60 470 |
Integritetsskyddskommittén................... |
— |
62 |
52 |
— |
10 150 |
no |
Ämbetsansvarskommittén...................... Utredningen om rättssociologisk undersökning inom |
63 |
53 |
16 549 |
3 075 |
||
skadeståndsrätten.......................... Utredningen ang. nordiskt institut för komparativ |
64 |
54 |
~ |
|||
rätt....................................... |
— |
65 |
55 |
— |
— |
— |
Utredningen ang. ändrad könstillhörighet........ |
— |
66 |
56 |
— |
8 760 |
2 299 |
Skadeståndskommittén........................ |
— |
68 |
57 |
— |
5 450 |
500 |
Tillsynsutredningen........................... |
— |
69 |
58 |
— |
— |
1 088 |
Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet . . . |
— |
59 |
2 400 |
2 400 |
||
vården..................................... |
— |
— |
60 |
— |
3 700 |
— |
Informationsutredningen...................... |
— |
— |
61 |
— |
— |
— |
1967 års pressutredning....................... |
— |
— |
62 |
— |
— |
— |
Utredning om författningspublicering............ Nordiska kommittén för utredning av formerna för |
63 |
|||||
Nordiska rådet............................. |
— |
— |
64 |
— |
— |
— |
1967 års polisutredning........................ Summa kr. |
65 |
7 999 706 |
514 102 |
403 596 |
374
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
12 704 |
123 448 |
19 705 |
14 161 |
28 410 |
240 417 |
76 864 |
20 000 |
963 995 |
— |
63 054 |
4 795 |
4 537 |
2 390 |
93 326 |
8 199 |
_ |
203 095 |
56 775 |
4 265 |
115 |
433 |
— |
75 450 |
19 458 |
7 000 |
311 062 |
— |
90 025 |
7 219 |
6 310 |
173 |
154 617 |
55 353 |
35 000 |
545 164 |
100 036 |
83 506 |
3 341 |
212 |
56 727 |
292 730 |
22 749 |
3 000 |
890 722 |
— |
— |
— |
— |
— |
8 251 |
6 169 |
7 000 |
37 400 |
— |
— |
1 283 |
660 |
1 459 |
3 852 |
24 040 |
13 000 |
64 472 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
14 307 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
— |
— |
17 766 |
— |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
8 625 |
_ |
28 150 |
— |
170 959 |
— |
— |
1 487 |
183 469 |
52 351 |
37 000 |
1 022 989 |
— |
71 182 |
6 241 |
5 782 |
1 338 |
115 070 |
34 126 |
12 990 |
300 005 |
622 |
68 306 |
4 953 |
8 224 |
4 425 |
140 611 |
29 709 |
31 000 |
408 072 |
19 523 |
91 049 |
3 840 |
25 093 |
27 466 |
232 028 |
82 977 |
25 000 |
629 645 |
— |
— |
509 |
— |
— |
509 |
— |
— |
1 468 |
300 |
— |
— |
109 |
535 |
8 294 |
3 820 |
_ |
21 305 |
14 320 |
63 726 |
4 773 |
3 085 |
365 |
106 364 |
32 915 |
17 500 |
244 830 |
21 646 |
52 435 |
611 |
7 004 |
810 |
102 200 |
36 701 |
— |
234 061 |
— |
112 333 |
9 068 |
7 471 |
894 |
182 038 |
75 198 |
11 800 |
389 698 |
— |
71 901 |
7 136 |
6 159 |
51 |
102 327 |
36 314 |
14 800 |
199 426 |
— |
9 218 |
— |
— |
— |
12 218 |
11 794 |
6 700 |
30 712 |
629 |
62 950 |
1 899 |
3 659 |
294 |
91 256 |
36 333 |
15 500 |
174 807 |
— |
24 019 |
1 752 |
510 |
562 |
44 080 |
18 393 |
9 000 |
84 687 |
7 737 |
45 984 |
7 589 |
3 173 |
236 |
75 019 |
29 957 |
27 000 |
132 153 |
22 446 |
66 312 |
2 237 |
2 871 |
128 |
103 244 |
47 484 |
64 000 |
219 222 |
— |
10 679 |
464 |
8 628 |
121 |
24 854 |
14 235 |
10 400 |
49 489 |
— |
49 934 |
400 |
993 |
83 |
57 235 |
11 815 |
10 000 |
79 905 |
— |
256 274 |
7 599 |
26 021 |
29 657 |
430 521 |
132 652 |
31 000 |
628 040 |
— |
41 226 |
— |
— |
— |
51 486 |
30 616 |
17 000 |
99 102 |
63 461 |
28 221 |
496 |
1 889 |
305 |
113 996 |
49 731 |
24 600 |
188 327 |
— |
— |
4 535 |
— |
— |
4 535 |
46 |
— |
4 581 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
6 688 |
2 000 |
8 688 |
36 105 |
5 616 |
1 660 |
241 |
119 |
54 800 |
34 191 |
15 000 |
103 991 |
— |
4 704 |
2 003 |
— |
— |
12 657 |
24 985 |
11 900 |
49 542 |
— |
14 860 |
376 |
— |
— |
16 324 |
39 980 |
32 000 |
88 304 |
— |
— |
— |
— |
36 834 |
41 634 |
97 974 |
35 000 |
174 608 |
— |
15 646 |
62 |
735 |
599 |
20 742 |
33 355 |
20 000 |
74 097 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 000 |
12 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
22 040 |
22 040 |
363 606 |
2 416 617 |
123 721 |
160 749 |
246 256 |
4 228 647 |
1571 770 |
772 750 |
14 572 873 |
375
Riks dag sb er ätt elsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1967 |
||||||
Djurskyddsutredningen3....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
258 |
Besvärssakkunniga........................... |
— |
— |
— |
617 364 |
— |
— |
Mönsterskyddsutredningen..................... |
2 |
— |
— |
468 996 |
— |
— |
Utredningen om illojal konkurrens1 2............. |
16 |
1 |
— |
711 348 |
14 325 |
12 237 |
Utredningen ang. pensionsstiftelsernas civilrättsliga |
||||||
och skatterättsliga ställning.................. |
18 |
2 |
— |
752 480 |
— |
2 291 |
1961 års utredning om översyn av medborgarskaps- |
||||||
lagstiftningen.............................. |
32 |
4 |
— |
64 406 |
2 240 |
— |
Utredningen ang. rikets vapen och flagga........ |
36 |
5 |
— |
44 319 |
9 000 |
— |
Hyreslagstiftningssalckunniga.................. |
46 |
6 |
— |
740 785 |
6 225 |
13 372 |
Immissionssakkunniga........................ |
47 |
7 |
— |
298 479 |
10 290 |
7 629 |
1963 års markvärdekommitté.................. |
49 |
8 |
— |
692 506 |
— |
1 000 |
Summa kr. |
4 390 633 |
42 080 |
36 787 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
||||||
året 1966/67 för sakkunniga biträden inom de- |
||||||
partementet m. m. |
||||||
Kommittéexpenser........................... |
— |
— |
1 553 |
|||
Kommittélokaler............................. |
— |
200 |
450 |
|||
Kontaktman för nordiskt lagsamarbete.......... |
— |
— |
2 400 |
|||
Kriminalvårdsstyrelsen........................ |
— |
— |
— |
|||
Experter för biträde vid arbete med förberedande |
||||||
av revision av Bernkonventionen för skydd av |
||||||
litterära och konstnärliga verk............... |
— |
— |
2 400 |
|||
Nordiskt samarbetsutskott för kriminalstatistik. . . |
— |
250 |
— |
|||
Nordiska straffrättskommittén.................. |
— |
225 |
— |
|||
Översyn av lagen om förvaltning av bysamfällig- |
||||||
heter och därmed jämförliga samfällda ägor och |
||||||
rättigheter................................. |
— |
3 000 |
2 075 |
|||
Statistiska centralbyrån........................ |
— |
— |
1 500 |
|||
Byrådirektören Olof Brenner................... |
— |
6 000 |
— |
|||
Assessorn Rudolf Greve....................... |
— |
— |
— |
|||
Förste aktuarien Signe Cöster.................. |
— |
1 500 |
— |
|||
Länspolischefen Christer Horn af Rantzien....... |
— |
6 000 |
205 |
|||
Avdelningschefen Erik Nyman................. |
— |
2 500 |
— |
|||
P. A. Norstedt & Söner....................... |
— |
— |
— |
|||
Vissa deltagare i överläggningar i författningsfrågor |
||||||
den 18 och 19 november 1965................. |
— |
— |
— |
|||
Landsarkivarien Arnold Sandberg.............. |
— |
3 244 |
1 185 |
|||
Materialförvaltaren Sigvard Skald.............. |
— |
1 200 |
— |
|||
Summa kr. |
24119 |
11 768 |
1 Kostnaderna bestrids från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
varje anslag.
2 Kostnaderna bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
376
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
258 |
40 |
298 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
62 |
62 |
— |
— |
617 426 |
|
— |
— |
— |
— |
7 674 |
7 674 |
— |
— |
476 670 |
|
934 |
41 874 |
3 268 |
2 288 |
31 634 |
106 560 |
— |
— |
817 908 |
|
— |
2 824 |
— |
— |
18 |
5 133 |
— |
— |
757 613 |
|
— |
1 323 |
_ |
_ |
2 992 |
6 555 |
_ |
_ |
70 961 |
|
— |
— |
— |
— |
9 240 |
18 240 |
— |
— |
62 559 |
|
— |
20 156 |
— |
1 210 |
62 131 |
103 094 |
— |
— |
843 879 |
|
42 671 |
35 162 |
4 931 |
3 123 |
33 916 |
137 722 |
— |
— |
436 201 |
|
— |
16 410 |
261 |
5 |
62 066 |
79 742 |
15 |
— |
772 263 |
|
43 605 |
117 749 |
8 460 |
6 626 |
209 733 |
465 040 |
55 |
4 855 778 |
||
7 189 |
126 090 |
134 832 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
211 147 |
211 797 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
2 400 |
||||
— |
— |
— |
— |
8 050 |
8 050 |
||||
_ |
_ |
2 400 |
|||||||
— |
— |
352 |
— |
602 225 |
|||||
221 |
5 296 |
||||||||
374 |
— |
544 |
— |
50 998 |
53 416 |
||||
51 104 |
— |
— |
— |
— |
57 104 |
||||
— |
27 469 |
— |
— |
343 |
27 812 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
||||
— |
— |
450 |
— |
— |
6 655 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
||||
— |
— |
— |
— |
25 906 |
25 906 |
||||
— |
— |
514 |
_ |
_ |
514 |
||||
— |
2 306 |
652 |
— |
— |
7 387 |
||||
- |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
||||
51 478 |
36 964 |
2 512 |
221 |
422 534 |
549 596 |
3 Kostnaderna bestrids från andra, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med eu
tredjedel från varje anslag.
377
Riksdagsberättelsen år 1968
Utrikesdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
t. o. m. |
V, 1966- |
-3°/61967 |
|||
30/8 1966 |
||||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1967 |
||||||
Utredning rörande utrikesförvaltningens kamerala |
||||||
organisation............................... |
6 |
4 |
1 |
138 290 |
4 360 |
4 035 |
Summa kr. |
138 290 |
4 360 |
4 035 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1968 |
||||||
Beredningen för internationella biståndsfrågor (U- beredningen)............................... Utredning av vissa frågor rörande anställnings- |
4 |
3 |
2 |
282 536 |
— |
— |
villkor för fältexperter inom biståndsverksamhet |
||||||
8 |
5 |
3 |
60 363 |
5 940 |
— |
|
1966 års utredning om Svenska Institutet........ |
6 |
4 |
3 585 |
5 500 |
||
Utredning rörande kvinnans ställning........... Sakkunnig rörande långtidsplan för utvecklingsbi- |
— |
5 |
~ |
|||
ståndet.................................... |
— |
— |
6 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
362 899 |
9 525 |
5 500 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1967 |
||||||
Utrikesdepartementets bostadsutredning......... |
5 |
1 |
— |
40 654 |
4 370 |
2 100 |
Fredsforskningsutredningen.................... |
7 |
2 |
— |
13 956 |
11 540 |
8 410 |
Summa kr. |
54 610 |
15 910 |
10 510 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
||||||
året 1966/67 för sakkunniga biträden inom de-partementet m. m. |
||||||
Svenska UNICEF-kommittén.................. Beredningen för studiestöd till afrikansk flykting- |
9 260 |
— |
||||
ungdom................................... |
21 450 |
— |
||||
Utredning angående verkningarna av allmänna sanktioner mot Sydafrika.................... Rådgivare i fråga om upplysningsverksamhet om |
7 600 |
— |
||||
Sverige.................................... |
6 033 |
— |
||||
Summa kr. |
44 343 |
— |
378
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | |
14 |
15 |
16 |
Beräknad 14 och 15) |
||||||||
*/7-''“/l, |
1967 |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter |
Beräk- nade utgifter 1/ _31/ / n / 12 |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
8 395 |
146 685 |
|||||||
“ |
8 395 |
146 685 |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
282 536 |
68 284 |
— |
591 |
— |
268 45 |
74 492 9 721 |
17 691 3 071 |
14 000 6 000 4 000 |
166 546 4 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
68 284 |
591 |
313 |
84 213 |
20 762 |
26 000 |
473 874 |
||
— |
— |
2 033 |
2 036 |
66 4 255 |
6 536 |
— |
— |
47 190 |
— |
— |
2 033 |
2 036 |
4321 |
34 810 |
89 420 |
||
187 |
_ |
2 500 |
11 947 |
|||||
— |
— |
738 |
— |
— |
22 188 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
7 600 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
6 033 |
|||
— |
— |
925 |
— |
2 500 |
47 768 |
379
Riksdagsberättelsen år 1968
Försvarsdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer |
i |
|||||
berättelsen |
t. o. m. |
V, 1966- |
-30/„ 1967 |
|||
30/e 1966 |
||||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1967: |
||||||
Utredningen rörande redovisning av försvarets |
||||||
befästningar1............................... |
13 |
12 |
1 |
54 712 |
320 |
— |
Försvarets fastighetsförvaltningsutredning1....... |
15 |
13 |
2 |
41 060 |
1 850 |
7 575 |
Tjänsteställningsutredningen1................... |
18 |
14 |
3 |
60 987 |
18 140 |
4 025 |
Krigsmaktens lärlingsutredning1................ |
19 |
15 |
4 |
49 157 |
7 900 |
9 825 |
FFA-utredningen1............................. |
29 |
22 |
5 |
107 605 |
23 425 |
22 875 |
1965 års signalskyddsutredning2................ |
In28 |
In25 |
6 |
9 162 |
7 680 |
24 755 |
Summa kr. |
— |
— |
— |
322 683 |
59 315 |
69 055 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19681: |
||||||
1954 års värnpliktsavlöningsutredning........... |
9 |
9 |
7 |
202 788 |
6 175 |
21 696 |
Organisationsnämnden för militärmusiken....... |
10 |
10 |
8 |
242 541 |
9 565 |
21 050 |
Utredningen rörande den framtida användningen av |
||||||
Skeppsholmen m. in......................... |
11 |
11 |
9 |
118 443 |
4 950 |
12 550 |
Militära tjänstgöringsåldersutredningen.......... |
22 |
16 |
10, |
367 418 |
20 700 |
52 885 |
Marinens befälsutredning...................... |
23 |
17 |
11. |
82 920 |
— |
6 540 |
1964 års försvarskostnadsutredning............. |
24 |
18 |
12$ |
362 743 |
20 865 |
72 430 |
Göteborgs örlogsvarvsutredning................ |
25 |
19 |
13 |
76 062 |
28 434 |
4 625 |
1964 års inskrivnings- och personalredovisningsut- |
||||||
redning................................... |
26 |
20 |
14 |
500 326 |
2 275 |
30 590 |
1965 års försvarsutredning..................... |
28 |
21 |
15 |
305 019 |
44 012 |
61 570 |
1966 års värnpliktskommitté................... |
— |
23 |
16 |
5 052 |
— |
45 940 |
Utredningen om handräckningsvärnpliktiga...... |
— |
24 |
17 |
— |
— |
18 855 |
1966 års verkstadsutredning.................. |
— |
25 |
18 |
— |
2 925 |
13 200 |
1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning. . . . |
— |
— |
19 |
— |
2 640 |
2 200 |
Försvarets fredsorganisationsutredning.......... |
— |
— |
20 |
— |
2 120 |
4 200 |
Summa kr. |
— |
— |
— |
2 263 312 |
144 661 |
368 331 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 19661: |
||||||
1960 års befälsstatsdelegation.................. |
2 |
— |
— |
345 949 |
— |
— |
1960 års värnpliktsutredning................... |
12 |
1 |
— |
976 064 |
— |
— |
1 Kostnaderna bestrids från IV huvudtitelns kommittéanslag
* Kostnaderna bestrids från XI huvudtitelns kommittéanslag
380
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 |
1 9 |
1 io |
1 11 |
1 12 |
1 13 |
I 14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
—31/la 1967 |
kostnad |
|||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- kostnader, |
utgifter |
utgifter V ii—31/i2 |
14 och 15) |
|||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
320 |
55 032 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
9 425 |
— |
— |
50 485 |
— |
— |
1 152 |
900 |
31 890 |
56 107 |
42 |
— |
117 136 |
— |
460 |
1 086 |
3 632 |
1 108 |
24 011 |
6 773 |
— |
79 941 |
3 840 |
44 032 |
4 603 |
4 952 |
17 322 |
121 049 |
26 258 |
— |
254 912 |
— |
53 316 |
2 094 |
6 336 |
3 621 |
97 802 |
— |
— |
106 964 |
3 840 |
97 808 |
8 935 |
15 820 |
53 941 |
308 714 |
33 073 |
— |
664 470 |
17 176 |
1 190 |
7 028 |
1 090 |
54 355 |
16 546 |
20 000 |
293 689 |
|
— |
— |
697 |
2 051 |
1 203 |
34 566 |
5 765 |
6 700 |
289 572 |
— |
— |
— |
— |
13 143 |
30 643 |
6 880 |
5 000 |
160 966 |
— |
121 142 |
9 714 |
37 946 |
26 356 |
268 743 |
90 178 |
41 000 |
767 339 |
— |
47 914 |
2 607 |
5 792 |
919 |
63 772 |
14 793 |
35 000 |
196 485 |
— |
120 668 |
6 968 |
39 422 |
74 897 |
335 250 |
131 424 |
42 000 |
871 417 |
— |
— |
3 394 |
1 684 |
5 |
38 142 |
12 221 |
11 200 |
137 625 |
1 159 |
95 597 |
2 008 |
4 620 |
23 666 |
159 915 |
24 624 |
6 000 |
690 865 |
86 418 |
39 761 |
9 462 |
7 300 |
48 655 |
297 178 |
85 841 |
35 000 |
723 038 |
— |
207 451 |
815 |
56 602 |
18 018 |
328 826 |
143 574 |
50 000 |
527 452 |
49 371 |
45 601 |
471 |
946 |
4 832 |
120 076 |
48 243 |
27 000 |
195 319 |
— |
— |
— |
9 110 |
10 |
25 245 |
16 255 |
10 000 |
51 500 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 840 |
— |
3 000 |
7 840 |
— |
— |
644 |
1 260 |
— |
8 224 |
24 258 |
8 200 |
40 682 |
136 948 |
695 310 |
37 970 |
173 761 |
212 794 |
1 769 775 |
620 602 |
300 100 |
4 953 789 |
9 054 |
9 054 |
420 |
355 423 |
|||||
— |
— |
— |
— |
5 134 |
5 134 |
— |
— |
981 198 |
381
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1962 års försvarssjukvårdsutredning............ |
16 |
3 |
_ |
296 303 |
— |
— |
Utredning rörande arbetsuppgifter m. m. för för- |
||||||
svarets radioanstalt......................... |
17 |
4 |
— |
196 273 |
1 085 |
2 235 |
Flygträningsutredningen...................... |
20 |
5 |
— |
5 768 |
1 350 |
4 650 |
Skyddsområdesutredningen.................... |
21 |
6 |
— |
51 450 |
— |
— |
1964 års tygförvaltningsutredning.............. |
27 |
7 |
— |
261 553 |
8 000 |
12 050 |
1964 års utredning rörande vapenfria värnpliktiga. |
5 |
— |
— |
60 482 |
— |
|
Summa kr. |
— |
— |
— |
2 193 842 |
10 435 |
18 935 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1966/67 |
||||||
bestridda kostnader för sakkunniga biträden |
||||||
m. m. |
||||||
Yissa utredningsuppdrag. Utrikespolitiska institutet |
— |
— |
||||
Vissa andra utredningsuppdrag................. |
— |
— |
||||
Summa kr. |
— |
-- |
382
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
— |
— |
— |
16 054 |
16 054 |
— |
— |
312 357 |
14 915 |
— |
_ |
_ |
3 956 |
22 191 |
91 |
_ |
218 555 |
— |
— |
— |
15 |
1 794 |
7 809 |
— |
— |
13 577 |
— |
— |
— |
— |
78 |
78 |
— |
— |
51 528 |
— |
— |
— |
— |
65 695 |
85 745 |
— |
— |
347 298 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
322 |
— |
60 804 |
14 915 |
15 |
101 765 |
146 065 |
833 |
2 340 740 |
|||
no 000 |
Ilo 000 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
8 250 |
8 250 |
|||
— |
— |
— |
— |
118 250 |
118 250 |
383
Riksdagsberättelsen år 1968
Socialdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
1 |
6 |
1 |
7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter t. o. m. |
V, 1966— |
-30/e 1967 |
|||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|||||||||
1967 |
|||||||||
Nordisk läkemedelskommitté................... |
25 |
17 |
1 |
40 |
574 |
2 |
570 |
— |
|
1964 års nykterhetsvårdsundersökning........... |
31 |
22 |
2 |
223 |
430 |
7 |
800 |
41 |
563 |
Nordisk utredning av frågan om boxningens skade- |
|||||||||
verkningar................................. |
— |
23 |
3 |
2 |
100 |
70 |
— |
||
Utredning om adoption av utländska barn....... |
33 |
24 |
4 |
77 |
400 |
9 |
965 |
8 |
953 |
Kommittén för semesterspridning............... |
34 |
25 |
5 |
16 |
035 |
6 |
575 |
10 |
200 |
Utredningen för översyn av sjukförsäkringens åter- |
|||||||||
bäringstaxa................................ |
35 |
26 |
6 |
43 |
995 |
13 |
080 |
15 |
340 |
Utredning om rekrytering av föredragande i försök- |
|||||||||
ringsdomstolen m. m......................... |
41 |
32 |
7 |
7 |
000 |
7 |
000 |
— |
|
1966 års familjedaghemsutredning............... |
— |
37 |
8 |
3 |
175 |
8 |
350 |
5 |
475 |
Utredning om laboratorieorganisationen vid statens |
|||||||||
rättskemiska laboratorium................... |
— |
39 |
9 |
1 |
575 |
8 |
875 |
13 |
650 |
Summa kr. |
415 |
284 |
64 |
285 |
95 |
181 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|||||||||
ingången av 19681 |
|||||||||
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta ut- |
|||||||||
byggande2................................. |
9 |
10 |
10 |
— |
— |
— |
|||
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala |
|||||||||
fortsatta utbyggande2....................... |
10 |
11 |
11 |
— |
— |
— |
|||
Mentalsjukvårdsberedningen2................... |
13 |
12 |
12 |
— |
— |
— |
|||
Utredningen rörande driftbokföring vid karolinska |
|||||||||
sjukhuset m. m............................. |
17 |
13 |
13 |
88 |
681 |
12 |
360 |
23 |
816 |
1961 års sjukförsäkringsutredning............... |
20 |
14 |
14 |
660 |
228 |
27 |
700 |
18 |
803 |
Utredning angående hembiträdeslagstiftningen . . . |
22 |
15 |
15 |
150 |
419 |
5 |
470 |
2 |
067 |
Pensionsförsäkringskommittén.................. |
24 |
16 |
16 |
247 |
768 |
23 |
995 |
17 |
400 |
Nordisk utredning om samarbete beträffande lag- |
|||||||||
stiftning och kontroll på livsmedelsområdet .... |
26 |
18 |
17 |
25 |
723 |
3 |
830 |
— |
|
Livsmedelsstadgekommittén.................... |
27 |
19 |
18 |
268 |
782 |
30 |
595 |
50 |
432 |
Läkemedelsförsörjningsutredningen.............. |
28 |
20 |
19 |
215 |
187 |
6 |
260 |
5 |
959 |
1963 års arbetstidskommitté.................... |
29 |
21 |
20 |
338 |
238 |
11 |
270 |
32 |
014 |
Familjepolitiska kommittén.................... |
36 |
27 |
21 |
62 |
713 |
29 |
145 |
25 |
929 |
Statens Handikappråd......................... |
37 |
28 |
22 |
61 |
242 |
10 |
165 |
2 |
245 |
Handikapputredningen........................ |
38 |
29 |
23 |
107 |
860 |
12 |
260 |
83 |
794 |
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation........ |
39 |
30 |
24 |
16 |
733 |
23 |
090 |
3 |
800 |
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för Ka- |
|||||||||
rolinska sjukhuset (LUP-kommittén).......... |
40 |
31 |
25 |
78 |
612 |
16 |
355 |
15 |
503 |
384
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
total- |
||||||||
Vr—31/ia |
1967 |
kostnad |
||||||
t. 0. m. sl/ia |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
/ 7- Ilo |
7n—°7i2 |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
632 |
4 092 |
7 294 |
2 833 |
50 701 |
||||
— |
8 584 |
1 076 |
6 775 |
12 056 |
77 854 |
14 119 |
— |
315 403 |
225 |
422 |
1 543 |
— |
_ |
2 260 |
1 221 |
2 000 |
7 581 |
— |
41 352 |
169 |
— |
243 |
60 682 |
19 048 |
— |
157 130 |
— |
— |
2 321 |
1 114 |
10 000 |
30 210 |
2 771 |
6 000 |
55 016 |
— |
6 366 |
— |
4 807 |
— |
39 593 |
26 618 |
— |
110 206 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 000 |
1 200 |
_ |
15 200 |
— |
— |
41 |
14 |
214 336 |
228 216 |
15 456 |
— |
246 847 |
— |
— |
444 |
— |
— |
22 969 |
613 |
— |
25 157 |
857 |
56 724 |
9 686 |
12 710 |
236 635 |
476 078 |
83 879 |
8 000 |
983 241 |
— |
53 721 |
1 522 |
2 101 |
— |
93 520 |
40 988 |
26 000 |
249 189 |
981 |
99 919 |
3 463 |
4 303 |
15 873 |
171 042 |
56 304 |
24 000 |
911 574 |
31 063 |
— |
— |
— |
— |
38 600 |
34 645 |
6 000 |
229 664 |
— |
72 506 |
9 954 |
11 967 |
220 |
136 042 |
48 620 |
23 000 |
455 430 |
— |
— |
748 |
— |
6 |
4 584 |
11 650 |
1 000 |
42 957 |
147 165 |
7 708 |
10 140 |
6 976 |
253 016 |
89 083 |
52 000 |
662 881 |
|
63 183 |
44 886 |
— |
507 |
238 |
121 033 |
45 870 |
25 000 |
407 090 |
— |
22 554 |
10 776 |
9 449 |
14 418 |
100 481 |
32 491 |
12 500 |
483 710 |
569 |
— |
4 670 |
7 628 |
3 690 |
71 631 |
50 639 |
10 000 |
194 983 |
— |
67 209 |
2 749 |
2 705 |
4 860 |
89 933 |
22 419 |
8 000 |
181 594 |
20 258 |
128 426 |
312 |
4 026 |
8 938 |
258 014 |
122 992 |
68 000 |
556 866 |
— |
— |
980 |
— |
— |
27 870 |
8 759 |
5 000 |
58 362 |
— |
78 992 |
600 |
121 |
997 |
112 568 |
54 163 |
50 000 |
295 343 |
13 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. 335
Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1968
1 1 |
2 1 |
3 1 |
4 1 |
5 |
6 |
7 |
Nordisk receptkommitté2...................... |
_ |
33 |
26 |
_ |
||
Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté..... |
— |
34 |
27 |
59 444 |
80 070 |
28 539 |
Nordisk arbetsgrupp för utredning om enhetliga |
||||||
regler för märkning av brand- och hälsofarliga |
||||||
ämnen2.................................... |
— |
35 |
28 |
— |
— |
— |
Nordisk medicinalstatistikkommitté (NOMESKO)2 |
— |
36 |
29 |
— |
— |
— |
Nordisk utredning av frågan om enhetliga regler för |
||||||
auktorisation av glasögonoptiker m. m.2....... |
38 |
30 |
— |
— |
— |
|
Medicinalstyrelsens utredning angående barnmiss- |
||||||
handel..................................... |
— |
40 |
31 |
— |
— |
8 082 |
Utredning rörande ålderdomshem för svenskar i ut- |
||||||
landet..................................... |
— |
41 |
32 |
— |
3 550 |
— |
1967 års folktandvårdsutredning................ |
— |
— |
33 |
— |
1 560 |
860 |
Kommittén för ett renare samhälle............ |
— |
— |
34 |
— |
— |
— |
Fluorkommittén.............................. |
— |
— |
35 |
— |
— |
— |
Utredning angående yrkesskadeförsäkringens finan- |
||||||
siering m. m................................ |
— |
— |
36 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
2 381 630 |
297 675 |
319 243 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1967 |
||||||
Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning........ |
3 |
— |
— |
141 380 |
— |
— |
Centrala rehabiliteringsberedningen............. |
4 |
— |
— |
698 882 |
— |
— |
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté...... |
11 |
1 |
— |
— |
— |
— |
Socialpolitiska kommittén...................... |
12 |
2 |
1 163 337 |
1 650 |
639 |
|
Utredning för översyn av 1954 års lag om undervis- |
||||||
ning och vård av vissa psykiskt efterblivna..... |
14 |
3 |
— |
79 199 |
2 400 |
6 700 |
1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård |
||||||
utom skola av ungdomsvårdsskoleelever....... |
15 |
4 |
— |
323 652 |
440 |
540 |
Yrkesskadeutredningen........................ |
16 |
5 |
— |
661 658 |
12 190 |
12 519 |
Smittlagstiftningsutredningen.................. |
19 |
6 |
— |
80 526 |
2 991 |
2 916 |
1962 års familjeberedning...................... |
23 |
7 |
— |
593 327 |
3 810 |
14 335 |
1963 års klinikutredning....................... |
30 |
8 |
— |
154 796 |
— |
450 |
Utredning av vissa frågor i samband med upprättan- |
||||||
det av en gemensam nordisk institution för prov- |
||||||
ning av dentalmaterial m. m.................. |
32 |
9 |
— |
13 645 |
— |
|
Summa kr. |
3 910 402 |
23 481 |
38 099 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
||||||
året 1966/67 för sakkunniga biträden inom de- |
||||||
partementet m. m. |
||||||
Statens Ungdomsråd.......................... |
25 540 |
— |
||||
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande |
9 750 |
5 750 |
||||
Arbetsmédicinska nämnden.................... |
10 775 |
1 600 |
||||
Medicinalstyrelsens nämnd för tandläkares specia- |
||||||
listbehörighet m. m.......................... |
975 |
— |
||||
Delegation med uppgift att biträda socialstyrelsen |
||||||
vid beredningen av vissa byggnadsfrågor....... |
7 515 |
9 165 |
||||
Kommittén för behandlingsforskning vid ungdoms- |
||||||
vårdsskolorna.............................. |
— |
— |
||||
Viss utredningsverksamhet: |
||||||
Medicinalstyrelsen.......................... |
— |
— |
||||
Arbetarskyddsstyrelsen...................... |
— |
— |
||||
Socialstyrelsen.............................. |
— |
— |
||||
Utredning inom socialstyrelsen rörande arbetsdrif- |
||||||
ten vid erkända och enskilda vårdanstalter för al- |
||||||
koholmissbrukare . .......................... |
— |
— |
386
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
62 172 |
88 451 |
3 966 |
1 129 |
44 667 |
308 994 |
367 238 |
6 000 |
741 676 |
— |
— |
— |
'' - |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
•- |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16 573 |
51 |
— |
681 |
25 387 |
5 889 |
3 000 |
34 276 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 550 |
1 450 |
1 000 |
6 000 |
— |
3 916 |
— |
— |
— |
6 336 |
7 542 |
11 000 |
24 878 |
— |
— |
‘297 |
— |
— |
297 |
21 473 |
9 600 |
31 370 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
164 |
3 000 |
3 164 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 400 |
6 400 |
178 226 |
824 318 |
47 796 |
54 076 |
101 564 |
1 822 898 |
1022 379 |
350 500 |
5 577 407 |
200 |
200 |
141 580 |
||||||
— |
— |
— |
— |
9 246 |
9 246 |
— |
— |
708 128 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
785 |
1 456 |
1 564 |
6 961 |
13 055 |
— |
— |
1 176 392 |
|
— |
— |
— |
512 |
5 470 |
15 082 |
— |
— |
94 281 |
_ |
3 712 |
_ |
_ |
4 327 |
9 019 |
_ |
_ |
332 671 |
61 426 |
39 328 |
— |
— |
28 036 |
153 499 |
— |
— |
815 157 |
2 678 |
62 |
389 |
423 |
15 596 |
25 055 |
— |
— |
105 581 |
4 314 |
6 505 |
4 046 |
1 588 |
12 643 |
47 241 |
— |
— |
640 568 |
925 |
— |
— |
— |
11 077 |
12 452 |
— |
— |
167 248 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
13 645 |
70 128 8 548 734 |
51 063 230 314 5 918 53 683 |
5 999 5 659 2 477 |
2 523 1 356 8 323 1 147 |
93 556 30 757 16 1 143 370 000 |
284 849 32 555 975 78 702 1 143 370 000 1 878 |
4 195 251 |
387
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 1 |
5 |
6 1 |
7 |
Ersättning till |
||||||
ombudsman K.-E. Hammerin................ |
— |
— |
||||
avdelningsdirektör G. Holmstedt.............. |
— |
525 |
||||
medicinalrådet K. A. H. Sålde................ |
— |
6 000 |
||||
överdirektör E. Anneli....................... |
— |
— |
||||
byggnadsrådet R. af Malmborg............... |
6 000 |
— |
||||
regeringsrådet H. J. Dillner.................. |
10 800 |
— |
||||
Statens högertrafikkommission............... |
— |
3 215 |
||||
Statens institut för byggnadsforskning........ |
— |
— |
||||
Kommittéexpenser............................ |
— |
2 130 |
||||
Kommittélokaler.............................. |
1 250 |
|||||
Summa kr. |
71 355 |
29 635 |
1 Kostnaderna bestrids från kommittéanslaget i den mån ej annat anges.
2 Kostnaderna bestrids ej från kommittéanslaget utan med andra medel.
388
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
13 142 |
15 822 |
28 964 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
525 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
6 000 |
||
— |
1 572 |
— |
— |
— |
1 572 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
6 000 |
||
97 750 |
— |
— |
— |
220 |
108 770 |
||
33 178 |
— |
1 877 |
785 |
— 19 676 |
19 379 |
||
— |
— |
— |
— |
100 000 |
100 000 |
||
— |
— |
— |
164 |
228 838 |
231 132 |
||
— |
— |
— |
— |
57 906 |
59 156 |
||
140 207 |
304 629 |
10 490 |
30 032 |
1 053 422 |
1 641 770 |
389
Riksdagsberättelsen år 1968
Kommunikationsdepartementet
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
V, 1966- |
-30/e 1967 |
|||
s°/61966 |
||||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1967 |
||||||
Statens företrädare vid förhandlingar om båt- |
||||||
trafiken i Stockholms skärgård................ |
11 |
9 |
1 |
11 143 |
— |
1 500 |
Länsförvaltningsutredningen1 .................. |
In 7 |
In 9 |
2 |
918 494 |
43 350 |
32 415 |
Kanaltrafikutredningen....................... |
15 |
13 |
3 |
527 997 |
18 020 |
42 886 |
Centrala civila transportkommittén.............. |
16 |
14 |
4 |
598 923 |
22 425 |
13 775 |
Länsindelningsutredningen1..................... |
Inl3 |
Inl3 |
5 |
248 694 |
22 325 |
55 700 |
Landskontorsutredningen1...................... |
In 18 |
Inl6 |
6 |
168 660 |
24 560 |
6 945 |
Svenska öresundsgruppen2...................... |
25 |
18 |
7 |
319 415 |
21 331 |
91 599 |
1964 års Gotlandstrafikutredning................ |
27 |
20 |
8 |
88 506 |
4 560 |
15 290 |
Utredning angående standardisering av transport- |
||||||
dokument................................. |
31 |
23 |
9 |
51 401 |
— |
29 |
Arbetsgruppen för vissa frågor rörande drosk- |
||||||
näringen.................................. |
36 |
27 |
10 |
35 387 |
12 395 |
6 295 |
Arbetsgruppen för frågor rörande mellanriksväg |
||||||
Kiruna—Nordnorge......................... |
30 |
31 |
11 |
5 583 |
7 225 |
3 750 |
Utredning av flygplatsfrågan i Göteborgsregionen . |
— |
41 |
12 |
— |
4 200 |
5 375 |
Summa kr. |
2 974 203 |
180 391 |
275 559 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1968 |
||||||
Kommunalrättskommittén1 .................... |
In 5 |
In 7 |
13 |
596 206 |
9 130 |
3 855 |
1960 års vägsakkunniga....................... |
12 |
10 |
14 |
394 806 |
20 700 |
34 710 |
Parkeringskommittén......................... |
13 |
11 |
15 |
480 537 |
17 050 |
35 909 |
Svenska ledamöter av Nordisk vägtrafikkommitté. |
14 |
12 |
16 |
438 092 |
7 000 |
8 892 |
Utredningen angående organisationen av bok- |
||||||
föringsarbetet inom byggnadsstyrelsen........ |
18 |
15 |
17 |
40 214 |
2 560 |
9 150 |
Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande |
||||||
den kommunala demokratien1................ |
InlO |
Inl2 |
18 |
15 410 |
4 660 |
460 |
Göteborgsutredningen1........................ |
Inl2 |
Inll |
19 |
43 204 |
— |
— |
Lotsorganisationsutredningen.................. |
21 |
16 |
20 |
218 172 |
5 300 |
13 397 |
Landstingens arkivutredning1................... |
In 14 |
Inl4 |
21 |
75 754 |
3 030 |
4 951 |
1964 års transportforskningsutredning........... |
24 |
17 |
22 |
42 106 |
5 780 |
15 424 |
Utredningen angående Malmö stads återinträde i |
||||||
Malmöhus läns landsting1.................... |
Inl7 |
Inl5 |
23 |
8 566 |
— |
500 |
1964 års civilbefälhavarutredning1.............. |
In20 |
Inl7 |
24 |
53 894 |
10 315 |
8 638 |
Bilregisterutredningen......................... |
26 |
17 |
25 |
128 714 |
9 400 |
40 247 |
Trafikpolitiska delegationen.................... |
28 |
21 |
26 |
28 683 |
3 760 |
2 900 |
Vägplaneutredningen2......................... |
29 |
22 |
27 |
241 664 |
3 260 |
88 005 |
Exekutionsväsendets organisationsnämnd1........ |
In21 |
Inl8 |
28 |
929 967 |
16 715 |
113 653 |
390
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 1 |
12 |
13 | 14 | |
15 |
16 |
|
Beräknad total- |
||||||||
Vt—:‘Vi. |
1967 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar in |
. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
||
Vt—=''Vio |
1/ _31/ / 11- / 12 |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
19 |
1 988 |
3 508 |
14 651 |
|||||
3 923 |
124 192 |
6 640 |
9 968 |
1 901 |
222 391 |
71 162 |
— |
1 212 047 |
— |
— |
2 893 |
366 |
1 283 |
65 449 |
12 488 |
36 000 |
641 934 |
7 978 |
122 370 |
2 303 |
11 905 |
4 099 |
184 856 |
51 924 |
38 000 |
873 703 |
— |
70 859 |
5 046 |
15 404 |
9 649 |
178 986 |
6 876 |
— |
434 556 |
— |
63 173 |
1 337 |
11 395 |
2 172 |
109 584 |
48 870 |
— |
327 114 |
— |
92 033 |
3 678 |
77 185 |
165 934 |
451 760 |
59 875 |
40 000 |
3871 050 |
— |
13 201 |
— |
664 |
702 |
34 417 |
14 247 |
— |
137 170 |
— |
— |
— |
— |
60 |
89 |
— |
— |
51 490 |
— |
— |
1 261 |
273 |
2 020 |
22 245 |
4 280 |
4 000 |
65 912 |
_ |
_ |
3 139 |
2 625 |
2 323 |
19 063 |
_ |
_ |
24 646 |
— |
— |
1 096 |
577 |
20 000 |
31 248 |
13 106 |
no 000 |
154 354 |
11 901 |
485 828 |
27 393 |
130 381 |
212 131 |
1323 596 |
282 828 |
228 000 |
4 808 627 |
147 093 |
3 393 |
5 748 |
8 991 |
178 212 |
61 439 |
21 500 |
857 357 |
|
— |
— |
272 |
466 |
127 |
56 277 |
12 024 |
20 000 |
483 107 |
— |
41 425 |
10 447 |
5 902 |
1 517 |
112 251 |
19 222 |
25 000 |
637 010 |
— |
5 608 |
4 734 |
6 250 |
13 330 |
45 816 |
14 812 |
10 000 |
508 720 |
— |
— |
— |
— |
— |
11 710 |
10 075 |
— |
61 999 |
_ |
_ |
1 100 |
_ |
_ |
6 220 |
_ |
1 500 |
23 130 |
— |
— |
358 |
— |
— |
358 |
— |
— |
43 562 |
— |
3 598 |
889 |
4 062 |
929 |
28 177 |
14 988 |
12 000 |
273 337 |
2 778 |
2 973 |
2 471 |
1 898 |
728 |
18 831 |
6 681 |
7 000 |
108 266 |
— |
— |
1 336 |
2 800 |
3 800 |
29 142 |
13 493 |
8 000 |
92 741 |
— |
410 |
— |
1 434 |
— |
2 344 |
_ |
_ |
10 910 |
— |
— |
14 456 |
3 712 |
— |
37 122 |
8 816 |
12 500 |
112 332 |
8 334 |
90 443 |
3 513 |
12 219 |
1 336 |
165 494 |
83 656 |
35 000 |
412 864 |
— |
— |
3 593 |
1 104 |
— |
11 358 |
— |
— |
40 041 |
— |
— |
— |
22 352 |
114 614 |
228 231 |
47 248 |
50 000 |
567 143 |
1 706 |
645 912 |
8 653 |
133 504 |
75 612 |
995 755 |
335 665 |
140 000 |
2 401 387 |
391
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 1 |
4 1 |
5 |
6 |
7 |
Utredning om befordran av farligt gods på väg m. in. |
32 |
24 |
29 |
36 321 |
9 550 |
16 509 |
1964 års sjömanslagskommitté................. |
33 |
25 |
30 |
114 909 |
10 800 |
7 847 |
1964 års sjöarbetstidsutredning................. |
34 |
26 |
31 |
60 463 |
11 400 |
5 450 |
Länsdemokratiutredningen1.................... |
Ju59 |
In20 |
32 |
— |
18 370 |
31 786 |
Sjöf artsutredningen........................... Utredning om landstingskommunernas beredskap |
35 |
29 |
33 |
65 194 |
18 500 |
9 626 |
m. m.1.................................... |
ln25 |
In22 |
34 |
2 807 |
2 400 |
1 650 |
1965 års småskeppsfartsutredning.............. |
38 |
30 |
35 |
15 825 |
— |
— |
Vägkostnadsutredningen2...................... |
41 |
32 |
36 |
14 884 |
20 550 |
33 225 |
Hamnutredningen............................ Expertgruppen för att leda ett utvecklingsarbete på |
40 |
33 |
37 |
69 334 |
4 620 |
18 753 |
bilavgasområdet............................ |
42 |
34 |
38 |
7 028 |
3 520 |
9 350 |
Räddningstjänstutredningen1................... |
In29 |
In26 |
39 |
4 945 |
4 320 |
22 798 |
Svävarfartsutredningen....................... Utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens |
— |
35 |
40 |
— |
5 750 |
6 810 |
område.................................... Svenska sakkunniga inom Nordisk kommitté för |
— |
36 |
41 |
— |
6 250 |
— |
trafiksäkerhetsforskning (NKT).............. Nordiska kommittén för transportekonomisk torsk- |
— |
37 |
42 |
— |
1 560 |
600 |
ning (NKTF).............................. Utredning av vissa frågor rörande icke regelbunden |
— |
38 |
43 |
— |
950 |
— |
luftfart .................................... |
— |
39 |
44 |
787 |
7 125 |
— |
Utredningen om oljeledningar.................. |
— |
40 |
45 |
— |
— |
846 |
Utredning om taxorna i postverkets tidningsrörelse |
— |
42 |
46 |
— |
2 250 |
2 600 |
Flygtrafikledningskommittén.................. |
— |
44 |
47 |
— |
3 500 |
4 328 |
Utredningen om sjömansregister................ |
— |
45 |
48 |
— |
3 840 |
— |
Flygarbetstidsutredningen...................... |
— |
46 |
49 |
— |
7 000 |
1 078 |
1967 års fiskehamnsutredning................... Utredning ang. frågan om Falstcrbokanalens fram- |
— |
— |
50 |
— |
3 525 |
7 500 |
tida bestånd............................... Utredningen om vissa ordnings- och säkerhetsföre- |
— |
— |
51 |
— |
— |
— |
skrifter för film och biografer1................ |
— |
— |
52 |
— |
3 475 |
900 |
Motorredskapsutredningen..................... |
— |
— |
53 |
— |
— |
— |
Körkortsutredningen.......................... Utredning ang. författningsbestämmelser för ett |
— |
— |
54 |
— |
— |
— |
storlandsting .............................. |
— |
— |
55 |
— |
— |
— |
Organisationskommittén för AB län............. |
— |
— |
56 |
— |
— |
— |
Riksnämnden för kommunal beredskap.......... |
— |
— |
57 |
— |
— |
— |
Kommunalvalskommittén..................... |
-- |
— |
58 |
— |
— |
— |
Kommittén för barns utemiljö................. |
— |
— |
59 |
— |
— |
|
Brandförsvarsutredningen..................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
60 |
4 128 486 |
267 915 |
562 347 |
||
1961 års trafiksäkerhetskommitté............... |
— |
— |
— |
299 785 |
— |
— |
1959 års flygutredning........................ |
— |
— |
— |
43 503 |
— |
— |
1957 års bemanningsutredning................. |
1 |
— |
— |
74 457 |
— |
— |
1957 års trafiknykterhetskommitté............. |
2 |
— |
— |
232 780 |
— |
— |
Bilförarutredningen.......................... Utredning rörande förrådshållningen inom statliga |
5 |
— |
— |
350 513 |
— |
— |
verk...................................... |
6 |
— |
— |
2 500 |
— |
— |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen..... |
7 |
— |
— |
184 554 |
— |
— |
Körtidsutredningen........................... |
8 |
— |
— |
97 925 |
— |
— |
Utredning ang. vagnbok för motorfordon........ |
9 |
— |
— |
10 490 |
— |
— |
Färdskrivarutredningen....................... |
17 |
1 |
— |
42 199 |
440 |
50 |
1962 års fritidsutredning...................... |
19 |
2 |
— |
586 800 |
1 000 |
500 |
1963 års luftfartsutredning..................... |
20 |
3 |
— |
399 651 |
2 065 |
7 250 |
Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen .. |
22 |
4 |
— |
28 621 |
525 |
6 450 |
Statens förhandlingsman för storstockhoimstrafiken |
23 |
5 |
— |
494 921 |
— |
1 425 |
392
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 |
1 9 |
1 10 |
1 11 |
1 12 |
1 13 |
1 14 |
1 15 |
1 16 |
_ |
_ |
212 |
26 272 |
5 719 |
3 000 |
71 312 |
||
— |
71 095 |
6 125 |
7 018 |
487 |
103 375 |
28 956 |
22 334 |
269 574 |
— |
62 018 |
807 |
4 854 |
1 281 |
85 811 |
115 363 |
20 000 |
281 637 |
706 |
119 192 |
4 756 |
20 000 |
6 687 |
201 497 |
93 956 |
21 000 |
316 453 |
1 092 |
33 966 |
5 316 |
1 804 |
655 |
70 961 |
7 066 |
11 640 |
154 861 |
1 103 |
1 246 |
— |
415 |
— |
6 814 |
_ |
2 500 |
12 121 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15 825 |
— |
— |
405 |
1 811 |
24 423 |
80 414 |
36 815 |
10 000 |
142 113 |
— |
100 732 |
464 |
1 080 |
43 538 |
169 189 |
65 141 |
30 000 |
333 664 |
— |
— |
789 |
— |
— |
13 659 |
13 500 |
5 000 |
39 187 |
— |
— |
— |
1 443 |
— |
28 562 |
6 640 |
7 900 |
48 047 |
13 797 |
34 885 |
6 548 |
1 294 |
— |
69 085 |
23 706 |
13 500 |
106 291 |
— |
— |
- |
— |
— |
6 250 |
— |
— |
6 250 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 160 |
980 |
1 500 |
4 640 |
— |
— |
2 711 |
— |
— |
3 661 |
650 |
5 000 |
9 311 |
— |
— |
2 089 |
— |
— |
9 214 |
465 |
500 |
10 966 |
— |
— |
-- |
— |
4 |
850 |
— |
2 800 |
3 650 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 850 |
1 075 |
2 000 |
7 925 |
— |
— |
1 192 |
— |
— |
9 020 |
6 065 |
24 000 |
39 085 |
40 716 |
— |
443 |
— |
— |
44 999 |
25 669 |
17 000 |
87 668 |
— |
432 |
5 788 |
1 853 |
85 |
16 239 |
13 402 |
10 000 |
39 641 |
— |
— |
821 |
603 |
408 |
12 858 |
15 473 |
6 000 |
34 331 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 427 |
7 000 |
8 427 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 375 |
3 098 |
7 000 |
14 473 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 205 |
4 500 |
8 705 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
140 |
8 800 |
8 940 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
14 000 |
14 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 118 |
37 000 |
49 118 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 700 |
2 700 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 800 |
4 800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 |
12 500 |
12 509 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 300 |
5 300 |
70 232 |
1 354 029 |
93 469 |
243 626 |
295 764 |
2 897 413 |
1109 757 |
661 774 |
8 797 430 |
299 785 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
43 503 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
74 457 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
232 780 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
350 513 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
2 500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
184 554 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
97 925 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 490 |
— |
— |
— |
— |
12 500 |
12 990 |
— |
— |
55 189 |
— |
708 |
— |
— |
41 656 |
43 864 |
— |
— |
630 664 |
— |
4 676 |
1 239 |
957 |
10 928 |
27 117 |
— |
— |
426 768 |
— |
— |
— |
— |
2 802 |
9 777 |
7 500 |
— |
45 898 |
— |
740 |
— |
— |
— |
2 165 |
— |
— |
497 086 |
13| Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. 393
Riksdags berättelsen
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Arbetsgruppen för färjetrafiken mellan Finland och |
30 |
6 |
55 176 |
1 800 |
3 939 |
|
Summa kr. |
2 903 875 |
5 830 |
19 614 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1966/67 för sakkunniga biträden inom de-partementet m. m. Samordningsfrågor rörande nordisk transporteko- |
69 964 |
|||||
Länsstyrelsens i Värmlands län utredning rörande |
16 708 |
136 |
||||
Lastbilstaxeutredningen inom statens biltrafik- |
43 546 |
4 857 |
||||
185 000 |
_ |
_ |
||||
_ |
_ |
|||||
_ |
_ |
_ |
||||
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
215 000 |
— |
—■ |
|||
3 000 |
_ |
_ |
||||
3 000 |
_ |
_ |
||||
2 000 |
_ |
_ |
||||
1 000 |
_ |
_ |
||||
1 000 |
_ |
_ |
||||
1 500 |
_ |
|||||
1 800 |
1 800 |
;_ |
||||
_ |
||||||
_ |
_ |
2 000 |
||||
_ |
_ |
2 000 |
||||
_ |
_ |
2 000 |
||||
_ |
_ |
560 |
||||
4 021 |
_ |
879 |
||||
141 169 |
_ |
2 419 |
||||
Summa kr. |
688 748 |
3 300 |
14 851 |
1 Kommittéerna överflyttade från Inrikesdepartementet fr. o. m. 1.3. 1967
2 Kostnaderna bestrids med andra medel än kommittéanslaget
3 Härutöver kostnader för grundundersökningar och vissa andra undersökningar för ca
1 100 000 kr.
394
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
1 295 |
103 |
7 187 |
14 326 |
69 502 |
||||
7 419 |
1239 |
1060 |
75 073 |
110 239 |
7 500 |
3 021 614 |
||
— |
— |
— |
2 500 |
— |
2 636 |
|||
— |
— |
— |
— |
_ |
4 857 |
|||
- ■'' |
• |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
|||
— |
— |
— |
_ |
60 000 |
60 000 |
|||
— |
— |
— |
— |
65 000 |
65 000 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 800 |
|||
— |
— |
— |
— |
102 |
102 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
|||
— |
-'' |
— |
— |
— |
2 000 |
|||
— |
4 635 |
— |
— |
— |
5 195 |
|||
— |
— |
— |
— |
61 268 |
62 147 |
|||
— |
— |
— |
— |
62 666 |
65 085 |
|||
— |
4 635 |
— |
2 500 |
259 036 |
284 323 |
395
Riksdagsberättelsen år 1968
Finansdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
V, 1966- |
-30/, 196 7 |
||||
berättelsen |
||||||
30/8 1 966 |
||||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
Statsrådsberedningen |
/Ju \70 |
SB 1 |
SB 1 |
|||
Forskningsberedningen1....................... |
130 307 |
9 900 |
7 231 |
|||
Summa kr. |
130 307 |
9 900 |
7 231 |
|||
A. Kommittéer sora avslutat sin verksamhet under |
||||||
1967 |
||||||
Kreditinstitututredningen..................... Utredning rörande förundersöknings- och åklagar- |
12 |
13 |
1 |
133 271 |
26 650 |
20 275 |
verksamheten i tullmål ...................... |
15 |
16 |
2 |
1 813 |
5 625 |
4 525 |
1963 års försäkringsskattekommitté............. |
16 |
17 |
3 |
93 188 |
12 850 |
13 910 |
Hemslöjdsutredningen2 ....................... |
fn |
H 11 |
4 |
64 164 |
4 770 |
6 950 |
Utredningen rörande Svenska uppfinnarkontoret2 . |
{l2 |
H 12 |
5 |
1 734 |
4 250 |
4 425 |
samhällsekonomien......................... |
18 |
18 |
6 |
31 685 |
9 520 |
32 455 |
Översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på ädelmetallarbeten m. m...................... Utredningen angående indirekta skatter och social- |
24 |
23 |
7 |
24 625 |
4 400 |
7 677 |
försäkringsavgifter.......................... |
27 |
25 |
8 |
15 180 |
4 925 |
23 860 |
Ranstadsutredningen2........................ |
— |
— |
9 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
365 660 |
73 590 |
114 077 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1968 |
||||||
Markdelegationen3 ............................ Utredningen om universitetens egendomsförvalt- |
IK \10 |
K 8 |
10 |
598 071 |
25 387 |
19 043 |
ning...................................... |
3 |
6 |
11 |
52 985 |
— |
— |
Uppbördsutredningen.......................... |
5 |
7 |
12 |
368 765 |
6 130 |
7 725 |
Företagsskatteutredningen..................... |
6 |
8 |
13 |
1 658 526 |
21 125 |
24 260 |
1961 års fastighetstaxeringsutredning........... |
7 |
9 |
14 |
21 402 |
— |
— |
Koncentrationsutredningen.................... |
9 |
10 |
15 |
1 031 725 |
12 580 |
29 789 |
Affärsverksutredningen........................ |
10 |
11 |
16 |
205 349 |
10 500 |
17 525 |
Utredningen om metrologiska enheter........... 1963 års utredning rörande underhållet av statliga |
11 |
12 |
17 |
206 411 |
4 660 |
9 615 |
fastigheter................................. |
13 |
14 |
18 |
19 908 |
750 |
4 100 |
Aktiefondsutredningen........................ |
14 |
15 |
19 |
209 049 |
11 900 |
9 190 |
1964 års geologiutredning2...................... |
{l3 |
H 13 |
20 |
108 206 |
4 375 |
22 210 |
396
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
1967 |
kostnad t. o. m. sl/is |
|||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning tör |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- kostnader, |
utgifter Vt-"/!. |
utgifter 1/ 31 [ 111- /12 |
14 och 15) |
|||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.j |
||||||
5 293 |
8 124 |
1 502 |
32 050 |
5 821 |
168 178 |
|||
5 293 |
8124 |
1 502 |
32 050 |
5 821 |
— |
168 178 |
||
— |
29 842 |
5 679 |
2 079 |
253 |
84 778 |
28 031 |
34 600 |
280 680 |
— |
— |
— |
— |
— |
10 150 |
_ |
_ |
11 963 |
204 |
45 750 |
— |
— |
— |
72 714 |
23 622 |
19 300 |
208 824 |
— |
43 826 |
2 509 |
747 |
— |
58 802 |
17 808 |
— |
140 774 |
— |
— |
— |
434 |
42 |
9 151 |
— |
— |
10 885 |
— |
— |
— |
— |
27 928 |
69 903 |
— |
— |
101 588 |
— |
— |
— |
— |
1 321 |
13 398 |
— |
— |
38 023 |
— |
12 516 |
— |
1 151 |
_ |
42 452 |
29 148 |
_ |
86 780 |
— |
— |
225 |
— |
— |
225 |
171 |
4 500 |
4 896 |
204 |
131 934 |
8 413 |
4 411 |
29 544 |
361 573 |
98 780 |
58 400 |
884 413 |
36 041 |
64 910 |
5 346 |
373 |
8 205 |
159 305 |
35 148 |
40 000 |
832 524 |
— |
-4- |
— |
— |
_ |
_ |
._ |
8 500 |
61 485 |
— |
108 211 |
792 |
— |
— |
122 858 |
26 479 |
15 384 |
533 486 |
8 309 |
84 090 |
2 061 |
10 728 |
18 |
150 591 |
47 278 |
43 000 |
1 899 395 |
— |
— |
— |
— |
707 |
707 |
— |
6 500 |
28 609 |
54 772 |
357 408 |
5 450 |
12 198 |
23 536 |
495 733 |
137 670 |
369 600 |
2 033 728 |
— |
36 920 |
2 487 |
3 679 |
312 |
71 423 |
35 111 |
24 300 |
336 183 |
— |
33 230 |
1 643 |
1 050 |
56 |
50 254 |
26 406 |
13 500 |
296 571 |
— |
— |
— |
— |
_ |
4 850 |
_ |
_ |
24 758 |
— |
71 270 |
— |
— |
128 |
92 488 |
32 488 |
19 900 |
353 925 |
— |
51 767 |
753 |
— |
— |
79 105 |
22 145 |
10 000 |
219 456 |
397
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Energikommittén2............................ |
116 |
H 15 |
21 |
82 974 |
3 870 |
28 950 |
Skogsskattekommittén........................ |
20 |
19 |
22 |
86 751 |
— |
2 945 |
F ondbyråutredningen.......................... Utredningen om redovisning i skuldförbindelser mot |
21 |
20 |
23 |
30 550 |
7 200 |
5 412 |
säkerhet i fartygsinteckning av vissa fondmedel |
22 |
21 |
24 |
— |
— |
— |
Översyn av lagen om understödsföreningar ...... |
23 |
22 |
25 |
3 995 |
4 125 |
3 725 |
Industriforskningsutredningen2.................. |
{l8 |
H 16 |
26 |
54 033 |
4 410 |
7 501 |
Familjeskatteberedningen..................... |
26 |
24 |
27 |
19 431 |
5 825 |
14 254 |
Utredningen om definitiv källskatt............. |
28 |
26 |
28 |
39 803 |
8 800 |
22 625 |
Bilskatteutredningen.......................... |
29 |
27 |
29 |
157 035 |
24 600 |
21 092 |
Obligationsteknikkommittén................... |
31 |
28 |
30 |
5 613 |
19 240 |
12 148 |
Statens Järvafaltsdelegation‘................... |
fK 137 |
K 28 |
31 |
75 097 |
8 575 |
8 734 |
Tullagstiftningskommittén..................... |
32 |
29 |
32 |
107 598 |
18 295 |
16 698 |
Alkoholpolitiska utredningen................... |
33 |
30 |
33 |
32 327 |
10 265 |
18 795 |
Slcattestrafflagutredningen..................... |
34 |
31 |
34 |
27 569 |
7 435 |
13 775 |
1966 års atomenergiutredning2................. |
— |
{l9 |
35 |
_ |
10 930 |
1 950 |
Fondbörsutredningen......................... |
— |
32 |
36 |
1 550 |
18 870 |
14 476 |
Utredning om utnyttjandet av vissa staten till- |
|H |
|||||
höriga gruvfyndigheter2..................... Utredningen om det skatterättsliga fastighetsbe- |
|20 |
37 |
||||
greppet................................... |
— |
33 |
38 |
— |
— |
1 040 |
Förarskyddsutredningen....................... |
— |
34 |
39 |
— |
5 075 |
1 450 |
Eldistributionsutredningen2..................... |
— |
{21 |
40 |
|||
1966 års fastighetstaxeringskommittéer.......... |
— |
35 |
41 |
— |
29 520 |
11 154 |
1966 års myntkommitté........................ |
— |
36 |
42 |
— |
1 750 |
665 |
Byggnadsindexkommittén..................... |
— |
— |
43 |
— |
— |
— |
Byggnadsupphandlingsutredningen............. |
— |
— |
44 |
— |
1 800 |
250 |
1967 års gruvutredning........................ |
— |
— |
45 |
— |
— |
— |
Betalningsbalansutredningen................... |
— |
— |
46 |
— |
— |
— |
Kapitalskatteberedningen..................... |
— |
— |
47 |
— |
— |
— |
1967 års sjömansslcattekommitté............... Sakkunniga med uppdrag att överlägga med varvs- |
— |
48 |
||||
industrin.................................. Utredningen om statens institut för hantverk och |
— |
— |
49 |
— |
||
industri................................... Sakkunniga med uppdrag att utreda frågor angåen- |
— |
— |
50 |
— |
||
de reglerna för utbetalning av lcommunalskatte- |
51 |
|||||
Sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om |
||||||
avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad |
— |
— |
52 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
5 203 723 |
287 992 |
351 096 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1967 |
||||||
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksam- |
||||||
samhet.................................... |
— |
— |
— |
637 163 |
— |
— |
1958 års skatteutjämningskommitté............. |
— |
— |
— |
903 723 |
— |
— |
Lönebeskattningsutredningen.................. |
1 |
— |
— |
190 090 |
— |
— |
Aktievinstutredningen........................ |
2 |
— |
— |
no 200 |
— |
— |
Konsumtionskreditutredningen................. |
8 |
1 |
— |
349 500 |
4 770 |
6 702 |
Myntkommittén.............................. |
17 |
2 |
— |
147 678 |
— |
— |
Trafiklivräntekommittén...................... |
19 |
3 |
— |
163 133 |
14 200 |
3 730 |
398
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 | |
13 |
14 |
15 | |
16 |
61 580 |
1 151 |
820 |
6 589 |
102 960 |
48 505 |
15 460 |
249 899 |
|
— |
19 517 |
495 |
— |
— |
22 957 |
— |
19 400 |
129 108 |
— |
— |
— |
— |
— |
12 612 |
— |
12 000 |
55 162 |
_ |
_ |
_ |
_ |
925 |
925 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
7 850 |
2 200 |
2 900 |
16 945 |
_ |
38 226 |
4 881 |
1 781 |
51 616 |
108 415 |
54 051 |
17 000 |
233 499 |
— |
— |
— |
1 082 |
— |
21 161 |
11 046 |
5 000 |
56 638 |
1 398 |
— |
— |
2 696 |
56 |
35 575 |
110 408 |
52 000 |
237 786 |
— |
128 772 |
3 021 |
8 249 |
188 709 |
374 443 |
73 174 |
44 200 |
648 852 |
— |
69 005 |
989 |
4 438 |
2 426 |
108 246 |
29 079 |
18 900 |
161 838 |
762 |
95 442 |
_ |
986 |
219 701 |
334 200 |
68 726 |
21 000 |
499 023 |
— |
61 933 |
7 510 |
10 576 |
100 |
115 112 |
34 722 |
23 484 |
280 916 |
— |
42 189 |
1 330 |
7 331 |
63 337 |
143 247 |
76 192 |
97 250 |
349 016 |
— |
65 556 |
2 379 |
8 435 |
874 |
98 454 |
38 144 |
32 500 |
196 667 |
18 575 |
2 488 |
1 486 |
342 |
35 771 |
32 666 |
13 000 |
81 437 |
|
620 |
40 933 |
2 706 |
2 961 |
— |
80 566 |
21 723 |
22 920 |
126 759 |
7 980 |
334 |
621 |
9 975 |
19 656 |
18 900 |
48 531 |
||
— |
— |
— |
328 |
1 088 |
7 941 |
1 983 |
2 300 |
12 224 |
_ |
_ |
_ |
_ |
27 600 |
27 600 |
|||
39 312 |
26 016 |
2 151 |
5 933 |
-- |
114 086 |
71 691 |
61 700 |
247 477 |
— |
3 528 |
1 688 |
561 |
— |
8 192 |
20 491 |
18 500 |
47 183 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16 296 |
19 900 |
36 196 |
— |
2 782 |
— |
— |
17 |
4 849 |
23 795 |
30 000 |
58 644 |
_ |
— |
_ |
— |
— |
— |
6 261 |
7 000 |
13 261 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
19 284 |
15 626 |
34 910 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
26 799 |
18 146 |
44 945 |
— |
_ |
__ |
_ |
— |
_ |
1 852 |
8 100 |
9 952 |
141 214 |
1489 840 |
49 655 |
86 312 |
567 817 |
2 973 926 |
1180 138 |
1 216 393 |
10 574182 |
3 912 |
3 912 |
641 075 |
||||||
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
903 723 |
|
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
190 090 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
110 200 |
|
— |
— |
— |
2 034 |
25 507 |
39 013 |
— |
— |
388 513 |
— |
— |
— |
— |
— |
393 |
148 071 |
||
— |
14 056 |
809 |
— |
8 472 |
41 267 |
204 400 |
399
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommittén för översyn av bestämmelserna om |
||||||
resandes tull- och skattefrihet ............... |
25 |
4 |
— |
26 691 |
— |
— |
Villabeskattningsutredningen.................. |
30 |
5 |
— |
9 142 |
13 505 |
— |
Summa kr |
2 537 320 |
32 475 |
10 432 |
|||
D. Under budgetåret 1966/67 bestridda kostnader |
||||||
för sakkunniga biträden inom departementet |
||||||
m. m. |
||||||
Utredningsrådet.............................. |
3 975 |
525 |
||||
Ekonomiska planeringsrådet................... |
— |
1 000 |
||||
Elisabeth Friberg1 2 3 4............................ |
— |
— |
||||
S. L. Carlsson m. f.l........................... |
15 000 |
— |
||||
F. Baarsen.................................. |
2 500 |
— |
||||
J. W. Hillbom............................... |
_ |
_ |
||||
KÅPE AB.................................. |
_ |
_ |
||||
S. Kesselmark................................ |
-- |
— |
||||
Esselte Kliché................................ |
— |
— |
||||
Ing. Einar Stenmark.......................... |
— |
680 |
||||
Draken AB.................................. |
— |
— |
||||
Esselte AB.................................. |
— |
— |
||||
K. K. G. Malmgren........................... |
1 200 |
— |
||||
K.-I. Edstrand............................... |
800 |
— |
||||
Avd.chefen K. T. F. Gabrielsson................ |
1 200 |
— |
||||
Byrådir. A. H. S. Thideby.................... |
300 |
— |
||||
Byrådir. T. E. Nord.......................... |
300 |
— |
||||
Avd.dir. K. J. Henriksson..................... |
400 |
— |
||||
Byrådir. S. Rambe........................... |
100 |
— |
||||
Kanslirådet B. Friedman...................... |
600 |
— |
||||
Dep. sekr. G. B. Lund........................ |
600 |
— |
||||
Hovr. ass. L. E. Jonsson...................... |
300 |
— |
||||
Dep.sekr. U. N. O. Hänninger.................. |
300 |
— |
||||
P. Hilber.................................... |
— |
— |
||||
Haeggströms Tryckeri AB..................... |
— |
— |
||||
Långtidsutredningen.......................... |
270 |
900 |
||||
Kommittéexpenser........................... |
2 315 |
|||||
Kommittélokaler............................. |
— |
— |
||||
Summa kr. |
27 845 |
5 420 |
1 Kostnaderna bestrids fr. o. m. den 1 september 1967 från sjunde huvudtitelns kommittéanslag.
2 Kommittéerna överflyttade från handelsdepartementet fr. o. m. 1 mars 1967.
3 Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1 juli 1967.
4 Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1 december 1967.
400
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
377 |
377 |
27 028 |
||||||
— |
— |
797 |
— |
2 034 |
16 336 |
— |
— |
25 478 |
14 056 |
1606 |
2 034 |
40 262 |
100 865 |
393 |
2 638 578 |
||
4 500 |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
|||
— |
21 492 |
— |
— |
— |
21 492 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
15 000 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
|||
— |
— |
— |
— |
200 |
200 |
|||
—■ |
— |
— |
— |
3 261 |
3 261 |
|||
— |
— |
— |
— |
2 650 |
2 650 |
|||
— |
— |
— |
— |
79 |
79 |
|||
— |
— |
— |
_ |
2 894 |
||||
— |
— |
— |
— |
698 |
698 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
|||
— |
— |
■- |
— |
— |
300 |
|||
— |
— |
— |
— |
300 |
||||
— |
-- |
— |
— |
— |
400 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
100 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
||||
— |
— |
— |
— |
1 275 |
||||
— |
— |
— |
— |
8 012 |
8 012 |
|||
— |
— |
184 |
— |
73 363 |
74 717 |
|||
— |
— |
— |
— |
73 405 |
75 720 |
|||
— |
— |
— |
— |
17 542 |
17 542 |
|||
— |
5 670 |
184 |
— |
183 379 |
238 320 |
401
Riksdagsberättelsen år 1968
Utbildningsdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 1 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
''/, 1966— |
»"/, 1967 |
||||
berättelsen |
||||||
30/, 1966 |
||||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1967* |
||||||
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet . |
19 |
17 |
1 |
161 576 |
1 600 |
10 568 |
gor m. in................................... |
20 |
18 |
2 |
17 559 |
875 |
11 860 |
1960 års blindvårdsutredning................... |
25 |
21 |
3 |
107 324 |
5 340 |
6 730 |
1962 års ungdomsutredning.................... |
31 |
28 |
4 |
805 554 |
13 505 |
29 698 |
Skolarbetstidsutredningen...................... |
33 |
29 |
5 |
394 662 |
13 215 |
33 535 |
Utredningen rörande det Hallwylska museet..... |
43 |
35 |
6 |
15 439 |
6 005 |
2 275 |
Folkhögskolans lärarutredning.................. |
55 |
41 |
7 |
8 310 |
9 035 |
11 525 |
1966 års Örebro-kommitté..................... |
— |
47 |
8 |
8 511 |
12 200 |
2 378 |
1966 års Växjö-kommitté...................... |
_ |
48 |
9 |
5 161 |
10 495 |
7 097 |
1966 års Karlstad-kommitté.................... Organisationskommittén för utbildningen av vissa |
— |
49 |
10 |
2 448 |
9 370 |
2 387 |
yrkesgrupper inom teaterns, filmens, televisionens |
52 |
11 |
5 232 |
14 662 |
||
Sakkunniga för förhandlingar med innehavaren av |
||||||
Skoklosters fideikommiss..................... |
— |
54 |
12 |
— |
7 400 |
— |
Summa kr. |
1 526 544 |
94 272 |
132 715 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskom- |
||||||
mitté2..................................... |
18 |
16 |
13 |
— |
— |
— |
1958 års utredning kyrka-stat.................. Utredning rörande den försvarsmedicinska forslc- |
22 |
19 |
14 |
1 872 136 |
13 300 |
44 285 |
ningen..................................... Utredning rörande Skeppsholms församling i Stock- |
24 |
20 |
15 |
116 855 |
— |
— |
26 |
22 |
16 |
31 542 |
_ |
6 222 |
|
Organisationskommittén för teknisk högskola i |
||||||
Lund1..................................... |
27 |
23 |
17 |
— |
— |
— |
1960 års ecklesiastika boställsutredning5......... |
28 |
24 |
18 |
250 708 |
— |
14 670 |
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen..... |
29 |
25 |
19 |
14 995 |
750 |
— |
Konsertbyråutredningen....................... Samarbetskommittén för behandling av frågan om |
30 |
26 |
20 |
171 340 |
20 160 |
16 810 |
utbildning av viss sjukvårdspersonal.......... |
S18 |
27 |
21 |
— |
— |
— |
1963 års bibelkommitté8....................... |
34 |
30 |
22 |
57 112 |
— |
17 085 |
Yrkesutbildningsberedningen................... Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och |
36 |
31 |
23 |
807 926 |
35 125 |
183 428 |
landsmålsarkivens verksamhet................ |
38 |
32 |
24 |
14 312 |
3 750 |
— |
402
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
8| 9 [10 | 11 [12| 13 | 14 | 15 1 16
Beräknad total- |
||||||||
lh—>“/i. |
1967 |
kostnad t. o. m. S1/u |
||||||
Ersättning för |
Resekostnadser- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (s:a av |
||
mistade avlö- |
sättningar och |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
traktamenten |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
‘/t-SI/io |
1/ _31/ /11- / 12 |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
266 |
12 434 |
2 924 |
3 000 |
179 934 |
||||
_ |
_ |
525 |
_ |
1 564 |
14 824 |
_ |
_ |
32 383 |
— |
6 436 |
4 119 |
— |
— |
22 625 |
14 596 |
7 000 |
151 545 |
1 287 |
68 210 |
3 679 |
2 665 |
110 002 |
229 046 |
38 880 |
200 |
1 073 680 |
— |
68 915 |
5 545 |
1 528 |
52 569 |
175 307 |
477 |
— |
570 446 |
— |
— |
— |
— |
643 |
8 923 |
176 |
— |
24 538 |
— |
6 635 |
1 536 |
— |
2 515 |
31 246 |
3 599 |
•- |
43 155 |
2 963 |
24 362 |
6 839 |
1 295 |
241 |
50 278 |
10 200 |
— |
68 989 |
— |
43 348 |
3 472 |
8 290 |
261 |
72 963 |
17 706 |
2 000 |
97 830 |
— |
33 994 |
4 117 |
6 817 |
247 |
56 932 |
8 734 |
— |
68 114 |
— |
8 770 |
2 672 |
453 |
— |
31 789 |
21 976 |
— |
53 765 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 400 |
— |
— |
7 400 |
4 250 |
260 670 |
32 770 |
21 048 |
168 042 |
713 767 |
119 268 |
12 200 |
2 371 779 |
1 805 |
306 625 |
10 175 |
10 045 |
6 987 |
393 222 |
117 323 |
59 600 |
2 442 281 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
116 855 |
— |
4 350 |
— |
375 |
— |
10 947 |
725 |
1 950 |
45 164 |
— |
544 |
— |
6 233 |
8 737 |
30 184 |
5 312 |
30 300 |
316 504 |
— |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
— |
15 745 |
— |
4 032 |
970 |
447 |
64 677 |
107 096 |
23 264 |
14 120 |
315 820 |
— |
28 015 |
— |
8 269 |
6 756 |
60 125 |
12 153 |
10 400 |
139 790 |
490 |
129 757 |
12 172 |
54 278 |
10 230 |
425 480 |
172 776 |
75 000 |
1 481 182 |
— |
— |
44 |
— |
— |
3 794 |
1 200 |
600 |
19 906 |
403
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
1 6 |
t 7 |
Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden . |
40 |
33 |
25 |
1 534 578 |
11 400 |
12 615 |
versitet och högskolor....................... Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i |
42 |
34 |
26 |
877 770 |
82 670 |
102 072 |
undervisnings- och upplysningsarbetet......... |
44 |
36 |
27 |
85 088 |
24 150 |
5 632 |
Filmcensurutredningen........................ Sakkunniga för översyn av den till evangelieboken |
45 |
37 |
28 |
57 958 |
12 200 |
11 254 |
hörande »En liten bönbok»7 ................... 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS |
49 |
38 |
29 |
361 |
— |
— |
1965) ...................................... |
52 |
39 |
30 |
66 479 |
21 650 |
28 400 |
1965 års musikutbildningskommitté............. |
54 |
40 |
31 |
32 849 |
14 961 |
14 525 |
Kompetensutredningen........................ Lokal- och utrustningsprogramkommittén för en |
56 |
42 |
32 |
37 176 |
14 850 |
31 in |
vårdyrkesskola............................. Sakkunnig för utredning rörande sammanförandet |
S42 |
43 |
33 |
5 405 |
4 305 |
4 325 |
rige jordade tyska soldater m. fl............... Utredningen rörande utbildning av biblioteksperso- |
57 |
44 |
34 |
4 337 |
3 325 |
935 |
nal m. m................................... Organisationskommittén för anordnande av högre |
45 |
35 |
1 083 |
11 125 |
3 050 |
|
utbildning i Linköping....................... |
— |
46 |
36 |
15 871 |
22 975 |
71 736 |
Läromedelsutredningen........................ Utredning beträffande vitterhets-, historie- och an- |
— |
50 |
37 |
4 822 |
4 965 |
5 493 |
tilcvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet. |
— |
51 |
38 |
— |
5 160 |
1 000 |
tande av storaccelerator...................... Sakkunniga med uppdrag att följa frågan om högre |
— |
53 |
39 |
— |
— |
— |
teknisk utbildning i Norrland................. |
— |
55 |
40 |
— |
— |
— |
Studentbostadskommittén..................... Sakkunniga för utarbetande av förslag till en ny |
— |
56 |
41 |
— |
4 350 |
600 |
finskspråkig psalmbok8...................... |
— |
— |
42 |
— |
— |
— |
Reklamutredningen........................... Sakkunniga för försöksverksamhet med radio och |
— |
K 43 |
43 |
— |
7 710 |
3 775 |
television i utbildningsväsendet (TRU-kommittén) |
— |
— |
44 |
— |
1 300 |
— |
ur gamla testamentet för högmässopredikningar9 |
— |
— |
45 |
— |
— |
— |
Kommittén för internationell politik............. |
— |
— |
46 |
— |
— |
— |
Pedagogikutredningen......................... Sakkunniga för utredning rörande arkivfrågorna för |
47 |
|||||
bärare m. m................................ Sakkunniga för förhandling om avtalsreglering av |
— |
— |
48 |
— |
— |
— |
upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet |
— |
— |
49 |
— |
— |
— |
arkivs framtida ställning och organisation...... |
— |
— |
50 |
— |
— |
— |
Skolledarutredningen.......................... |
— |
— |
51 |
— |
— |
— |
Konstnärsutbildningssakkunniga................ |
— |
— |
52 |
— |
— |
— |
Huvudmannautredningen...................... Organisationskommittén för behandling av vissa |
53 |
|||||
trädgårdsnäringens skolor.................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sill verksamhet före |
54 |
6 060 703 |
320 181 |
579 023 |
||
1951 års kyrkmöteskommitté .................. Utredning rörande utbildning inom teaterns, filmens |
— |
— |
— |
— |
— |
|
radions och televisionens område m. m......... |
10 |
— |
— |
44 063 |
750 |
— |
404
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
8 |
! 9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
1 15 |
1 16 |
— |
92 612 |
3 677 |
— |
1 161 476 |
1 281 780 |
56 492 |
295 000 |
3 167 850 |
73 030 |
356 740 |
25 486 |
30 455 |
28 154 |
698 607 |
189 904 |
140 000 |
1 906 281 |
14 459 |
99 922 |
2 967 |
734 |
271 446 |
419 310 |
98 523 |
152 100 |
755 021 |
— |
73 685 |
2 401 |
297 |
5 069 |
104 906 |
41 492 |
52 500 |
256 856 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 228 |
6 000 |
10 589 |
1 761 |
90 486 |
4 019 |
2 566 |
3 451 |
152 333 |
65 728 |
27 000 |
311 540 |
15 003 |
48 271 |
1 328 |
2 038 |
825 |
96 951 |
42 873 |
35 000 |
207 673 |
577 |
166 861 |
4 186 |
7 060 |
16 568 |
241 213 |
155 789 |
81 000 |
515 178 |
— |
— |
— |
— |
323 |
8 953 |
— |
5 000 |
19 358 |
— |
— |
510 |
— |
639 |
5 409 |
— |
3 700 |
13 446 |
3 740 |
27 226 |
10 641 |
3 779 |
713 |
60 274 |
37 187 |
33 000 |
131 544 |
8 152 |
94 258 |
3 505 |
16 332 |
12 147 |
229 105 |
70 962 |
32 000 |
347 938 |
14 722 |
96 584 |
72 |
2 029 |
67 943 |
191 808 |
78 453 |
37 900 |
312 983 |
— |
— |
223 |
181 |
— |
6 564 |
4 450 |
— |
11 014 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 480 |
645 |
3 125 |
— |
— |
5 369 |
1 374 |
— |
11 693 |
6 638 |
13 000 |
31 331 |
_ |
— |
_ |
512 |
_ |
512 |
_ |
_ |
512 |
— |
— |
— |
— |
355 |
11 840 |
5 285 |
113 000 |
130 125 |
12 547 |
— |
— |
— |
— |
13 847 |
39 961 |
20 000 |
73 808 |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
500 |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
19 923 |
10 538 |
30 461 |
— |
— |
301 |
— |
— |
301 |
13 250 |
22 790 |
36 341 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 650 |
10 650 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 000 |
6 000 |
z |
— |
z |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 000 |
8 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16 850 |
16 850 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 000 |
5 000 |
146 286 |
1 619 968 |
88 046 |
147 004 |
1 666 496 |
4 567 004 |
1 266 371 |
1 321143 |
13 215 221 |
_ |
_ |
_ |
148 169 |
148 169 |
148 169 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
— |
44 813 |
405
Itiksdagsbcrättelsen år 1968
1 1 |
2 1 |
3 ! |
4 1 |
5 |
6 1 |
7 |
Utredning rörande disposition av donationshemman |
||||||
och andra lönetillgångar vid de allmänna läro- |
||||||
verken ..................................... |
21 |
2 |
— |
— |
1 000 |
976 |
Riksmuseiutredningen......................... |
23 |
3 |
— |
153 850 |
2 040 |
4 075 |
1962 års utredning angående sjuksköterskeutbild- |
||||||
ning....................................... |
S21 |
4 |
— |
841 393 |
14 815 |
79 114 |
1962 års arbetspsykologutredning............... |
22 |
5 |
— |
165 263 |
9 450 |
3 066 |
1963 års forskarutredning...................... |
35 |
6 |
— |
742 373 |
19 995 |
16 045 |
översyn av kyrkomusikerstadgan10.............. |
37 |
7 |
— |
16 306 |
— |
— |
1964 års utlands- och internatskoleutredning..... |
39 |
8 |
— |
274 534 |
20 625 |
12 345 |
Utredningen om de nationella kyrkoförsamlingarna11 |
46 |
10 |
— |
9 633 |
— |
2 050 |
Sakkunniga för översyn av almanacksprivilegiet . . |
47 |
11 |
— |
38 535 |
2 375 |
3 892 |
Översyn av väckelsetidens melodier till i psalmbo- |
||||||
ken upptagna sånger11....................... |
48 |
12 |
— |
3 003 |
— |
3 905 |
Sakkunniga för överläggning med Stockholms stad |
||||||
angående stadens bidrag till kostnader för konst- |
||||||
fackskolan................................. |
51 |
14 |
— |
4 165 |
2 800 |
— |
Utredning rörande utbildningen av lärare för blind- |
||||||
och dövskoleväsendet........................ |
53 |
15 |
— |
37 125 |
5 640 |
1 870 |
Summa kr. |
2 330 243 |
79 490 |
127 338 |
|||
D. Under budgetåret 1966/67 bestridda kostnader för |
||||||
sakkunniga biträden inom departementet m. m. |
||||||
Kommittélokaler och expenser.................. |
— |
— |
||||
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor |
2 315 |
24 436 |
||||
Den nordiska kulturkommissionens svenska avdel- |
||||||
ning....................................... |
— |
— |
||||
Konstnärsstipendienämnden och bestämmelser an- |
||||||
gående konstnärsstipendier................... |
23 650 |
1 400 |
||||
Den svenska Esro-kommittén .................. |
16 480 |
9 975 |
||||
Rådgivande lokalkommitté för raketfältet i Kiruna |
895 |
— |
||||
Sveriges ledamöter i styrelsen för den nordiska folk- |
||||||
liga akademien i Kungälv.................... |
7 000 |
4 875 |
||||
Planeringsråd för utbildningsfrågor.............. |
— |
1 200 |
||||
Sakkunnig inom skolöverstyrelsen för utredning av |
||||||
frågan om elevbetygens rättskraft............. |
8 550 |
— |
||||
Svensk ledamot i styrelsen för nordiska kulturfonden |
||||||
m. m...................................... |
750 |
— |
||||
Experter för viss översyn av gällande föreskrifter för |
||||||
statens läroboksnämnd mm................. |
— |
— |
||||
Svenska ledamöter i en nordisk kommitté för utre- |
||||||
dande av frågan om inrättande av ett nordiskt in- |
||||||
stitut för vidareutbildning i stads- och regional- |
||||||
planering.................................. |
3 525 |
— |
||||
Undervisningsrådet E. BreVner................. |
4 450 |
— |
||||
Svenska Unescorådet.......................... |
4 600 |
— |
||||
t.f. rektor Birger Christofferson................. |
— |
3 875 |
||||
Generaldirektör Lars Lindmark................. |
— |
— |
||||
Överdirektör J. Orring........................ |
— |
— |
||||
Civilingeniör B. Åkesson....................... |
— |
— |
||||
Socialhögskolan............................... |
— |
— |
||||
Överdirektör Åke Pernelid..................... |
1 375 |
— |
||||
Rektor Hartvig Hermansson................... |
— |
— |
||||
Professor Folke Schmidt....................... |
— |
— |
||||
Kungl. skolöverstyrelsen....................... |
— |
— |
||||
Universitetskanslersämbetet ................... |
— |
— |
||||
Materialförvaltare Sven Malmberg .............. |
— |
2 700 |
||||
Summa kr. |
73 590 |
48 461 |
406
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | |
16 |
1 041 |
3 017 |
3 017 |
||||||
— |
— |
472 |
— |
1 134 |
7 721 |
— |
— |
161 571 |
— |
68 311 |
3 895 |
20 491 |
39 698 |
226 324 |
_ |
_ |
1 067 717 |
— |
1 669 |
413 |
383 |
9 017 |
23 998 |
— |
— |
189 261 |
— |
64 365 |
16 804 |
4 093 |
84 445 |
205 747 |
— |
— |
948 120 |
— |
381 |
— |
— |
1 082 |
1 463 |
189 |
— |
17 958 |
91 |
32 321 |
491 |
432 |
73 403 |
139 708 |
— |
— |
414 242 |
— |
381 |
— |
298 |
1 103 |
3 832 |
— |
— |
13 465 |
— |
1 742 |
— |
— |
3 617 |
11 626 |
— |
— |
50 161 |
— |
— |
— |
— |
461 |
4 366 |
— |
— |
7 369 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 800 |
— |
— |
6 965 |
21 327 |
— |
324 |
— |
3 134 |
32 295 |
— |
— |
69 420 |
21 418 |
169 170 |
22 399 |
25 697 |
366 304 |
811 816 |
189 |
— |
3 142 248 |
89 026 |
89 026 |
|||||||
— |
287 275 |
— |
5 718 |
182 |
319 926 |
|||
— |
— |
— |
— |
50 000 |
50 000 |
|||
_ |
_ |
684 |
1 461 |
18 361 |
45 556 |
|||
— |
76 574 |
1 034 |
2 986 |
7 823 |
114 872 |
|||
— |
— |
3 438 |
— |
— |
4 333 |
|||
_ |
_ |
2 910 |
2 449 |
_ |
17 234 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
8 550 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
750 |
|||
— |
— |
— |
— |
847 |
847 |
|||
1 296 |
470 |
2 055 |
7 346 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
4 450 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
4 600 |
|||
— |
5 739 |
2 174 |
— |
— |
11 788 |
|||
— |
— |
— |
— |
10 240 |
10 240 |
|||
— |
— |
— |
— |
14 520 |
14 520 |
|||
— |
— |
— |
— |
10 117 |
10 117 |
|||
— |
— |
— |
— |
20 000 |
20 000 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 375 |
|||
— |
— |
14 931 |
— |
— |
14 931 |
|||
11 134 |
— |
— |
— |
— |
11 134 |
|||
— |
— |
— |
— |
247 001 |
247 001 |
|||
— |
— |
— |
— |
25 881 |
25 881 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
2 700 |
|||
11134 |
369 588 |
26 467 |
13 084 |
496 053 |
1 038 377 |
407
Riksdagsberättelsen år 1968
1 Kostnaderna bestrids av kommittéanslaget i den mån ej annat anges i följande noter.
2 Kostnaderna bestrids av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
3 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
4 Enligt Kungl. Majrts beslut den 16 juni 1961 bestrids kostnaderna fr. o. m. budgetåret
1961/62 av andra medel än kommittéanslaget.
6 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 november 1960 skall kostnaderna gäldas medelst
förskott ur kyrkofonden.
6 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 februari 1963 skall kostnaderna gäldas medelst
förskott ur kyrkofonden.
408
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 januari 1965 skall kostnaderna gäldas medelst
förskott ur kyrkofonden.
8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 oktober 1966 skall kostnaderna gäldas medelst
förskott ur kyrkofonden.
9 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 mars 1967 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
10 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1963 skall kostnaderna gäldas medelst
förskott ur kyrkofonden
11 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 november 1964 skall kostnaderna gäldas medelst
förskott ur kyrkofonden.
409
Riksdagsberättelsen år 1968
Jordbruksdepartementet
l
Kommitténs benämning
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1967
Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté.........
Fritidsfiskeutredningen........................
Förhandlingar om inrättandet av ett livsmedels
tekniskt
branschforskningsinstitut............
1965 års veterinärmedicinska utredning.........
1965 års lantbruksorganisationsutredning........
1966 års sockerutredning......................
Potatisförädlingsutredningen 1966 ..............
Utredning rörande viss hydrografisk mätningsverk
samhet.
...................................
Jordbrukspriskommittén......................
Organisationskommittén för statens naturvårdsverk
Yirkesbalansutredningen......................
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 1968
Trädgårdsnäringsutredningen..................
1958 års jordlagsutredning.....................
Arrendelagsutredningen.......................
Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare
i Norrbottens läns lappmarker.......
Skogsbruksutredningen........................
Växtförädlingsskyddsutredningen...............
1964 års rennäringssakkunniga.................
1964 års naturresursutredning .................
Skogspolitiska utredningen....................
Veterinärsväsendeutredningen..................
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets
högskolor..........................
Fiskmottagningsutredningen..................
Utredning rörande statlig fotogrammetrisk beställningsverksamhet
och därmed sammanhängande
frågor .....................................
Utredningen rörande fastighetsbildnings- och mätningsväsendets
organisation..................
2 1 |
3 | |
4 |
5 1 |
6 |
7 |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
t. o. m. |
V, 1966— |
so/e 1967 |
||
30/e 1966 |
|||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden |
||
Leda- |
Sekr., |
||||
möter |
experter |
||||
17 |
15 |
1 |
420 155 |
10 180 |
22 513 |
19 |
17 |
2 |
83 167 |
15 400 |
6 524 |
24 |
21 |
3 |
21 809 |
1 910 |
1 106 |
26 |
22 |
4 |
13 899 |
6 200 |
29 164 |
29 |
24 |
5 |
112 078 |
5 710 |
28 287 |
30 |
6 |
8 489 |
13 500 |
74 623 |
|
32 |
7 |
— |
880 |
1 725 |
|
33 |
8 |
_ |
_ |
_ |
|
34 |
9 |
— |
16 000 |
6 850 |
|
10 |
— |
1 950 |
5 517 |
||
23 |
20 |
11 |
434 736 |
10 575 |
11 075 |
1094 333 |
82 305 |
187 384 |
|||
8 |
10 |
12 |
422 022 |
8 560 |
7 386 |
11 |
11 |
13 |
149 612 |
6 090 |
400 |
13 |
12 |
14 |
480 559 |
13 270 |
17 799 |
15 |
13 |
15 |
1 538 |
__ |
_ |
16 |
14 |
16 |
253 431 |
14 200 |
25 196 |
18 |
16 |
17 |
170 329 |
7 525 |
12 707 |
20 |
18 |
18 |
153 864 |
19 715 |
22 007 |
21 |
19 |
19 |
183 291 |
10 930 |
31 535 |
28 |
28 |
20 |
40 135 |
18 370 |
18 810 |
30 |
25 |
21 |
82 235 |
21 295 |
18 361 |
31 |
26 |
22 |
30 251 |
8 400 |
29 526 |
33 |
27 |
23 |
7 553 |
3 400 |
— |
34 |
28 |
24 |
9 650 |
3 575 |
12 440 |
29 |
25 |
5 456 |
25 980 |
10 350 |
410
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 1 |
9 i |
10 | |
11 1 |
12 |
13 | |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
to tal- |
||||||||
1h—t''Vi. |
1967 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (sta av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5,13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
1/t—31/io |
1/ _31/ / 11- / 12 |
|||||||
KOSlllaU^l y |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
in. m.) |
||||||
109 160 |
4 116 |
5 146 |
540 |
151 655 |
26 132 |
597 942 |
||
3 351 |
39 817 |
4 914 |
6 428 |
700 |
77 134 |
30 169 |
14 000 |
204 470 |
_ |
158 |
553 |
388 |
4 115 |
_ |
— |
25 924 |
|
— |
70 148 |
1 585 |
7 216 |
10 944 |
125 257 |
52 112 |
— |
191 268 |
34 400 |
— |
1 852 |
1 598 |
31 311 |
103 158 |
1 525 |
— |
216 761 |
— |
— |
662 |
4 633 |
2 102 |
95 520 |
— |
— |
104 009 |
— |
— |
665 |
— |
14 |
3 284 |
— |
— |
3 284 |
1 282 |
_ |
296 |
1 578 |
1 357 |
700 |
3 635 |
||
_ |
— |
— |
1 267 |
1 197 |
25 314 |
1 622 |
— |
26 936 |
_ |
— |
1 670 |
402 |
7 259 |
16 798 |
3 179 |
— |
19 977 |
— |
— |
1 241 |
64 |
182 354 |
205 309 |
64 256 |
20 000 |
724 301 |
37 751 |
219 125 |
18 145 |
27 307 |
237 105 |
809 122 |
180 352 |
34 700 |
2 118 507 |
548 |
565 |
908 |
17 967 |
8 621 |
10 000 |
458 610 |
||
— |
— |
1 382 |
— |
— |
7 872 |
5 618 |
6 500 |
169 602 |
7 027 |
71 176 |
4 961 |
745 |
16 989 |
131 967 |
46 046 |
20 000 |
678 572 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 538 |
|||
_ |
48 688 |
206 |
4 174 |
1 492 |
93 956 |
39 859 |
25 000 |
412 246 |
— |
62 716 |
4 866 |
10 889 |
397 |
99 100 |
26 455 |
10 000 |
305 884 |
20 456 |
— |
10 773 |
7 046 |
7 000 |
86 997 |
25 133 |
30 000 |
295 994 |
— |
77 433 |
438 |
12 122 |
30 802 |
163 260 |
60 342 |
12 000 |
418 893 |
— |
— |
1 012 |
1 781 |
— |
39 973 |
11 605 |
7 500 |
99 213 |
— |
63 656 |
1 165 |
2 094 |
52 228 |
158 799 |
83 351 |
20 000 |
344 385 |
_ |
2 882 |
4 489 |
_ |
45 297 |
16 255 |
7 000 |
98 803 |
|
— |
— |
3 569 |
1 203 |
— |
8 172 |
16 412 |
4 500 |
36 637 |
— |
— |
— |
— |
19 500 |
35 515 |
14 997 |
15 000 |
75 162 |
780 |
870 |
8 402 |
3 707 |
— |
50 089 |
31 020 |
5 000 |
91 565 |
411
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1966 års Flyingedelegation..................... Utredning rörande grunderna för taxesättningen |
31 |
26 |
— |
4 535 |
350 |
|
vid vissa anstalter på jordbrukets område...... |
27 |
— |
— |
— |
||
Jordbruksstatistikkommittén.................. |
28 |
__ |
_ |
_ |
||
Kartprisutredningen.......................... Utredning av den fortsatta driften av Institutet för |
29 |
— |
— |
— |
||
växtförädling av frukt och bär .............. |
30 |
-- |
— |
_ |
||
Utredning av vissa jaktfrågor.................. Utredning rörande den fortsatta utformningen av |
31 |
— |
— |
— |
||
prisregleringen för fisk...................... |
32 |
— |
— |
— |
||
Summa kr. |
1989 926 |
165 845 |
206 867 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före 1949 års jaktutredning........................ |
10 |
1 |
227 211 |
12 100 |
4 517 |
|
Renbetesmarksutredningen................... |
9 |
2 |
245 384 |
— |
— |
|
1960 års jordbruksutredning................... Utredning rörande anordnande av en filial till |
14 |
4 |
2 223 965 |
2 640 |
— |
|
statens lantbrukskemiska laboratorium........ Utredning angående ordnandet av karantänsväsen- |
22 |
5 |
2 936 |
600 |
1 000 |
|
det för djur................................ |
25 |
6 |
19 581 |
34 |
||
Utredning rörande stödet till den skogliga torsk- |
||||||
ningen .................................... |
27 |
7 |
1 175 |
17 100 |
11 475 |
|
Potatisindustriutredningen 1966 ................ |
9 |
7 584 |
9 640 |
15 389 |
||
Emåutredningen............................. 1955 års lantbruksundervisningskommitté....... |
2 |
98 618 |
3 190 |
2 730 |
||
Summa kr. |
2 826 454 |
45 270 |
35 145 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
||||||
året 1966/67 för sakkunniga biträden inom de-partementet in. m. |
||||||
Ersättning för vissa utredningsuppdrag: |
||||||
Kanslichefen Y. Ericsson.................... |
6 000 |
— |
||||
Skogsstyrelsen (verksplanering)................. |
— |
— |
||||
Serumnämnden............................. |
1 005 |
— |
||||
Kommittéexpenser........................... |
— |
— |
||||
Kommittélokaler............................. |
— |
1 200 |
||||
Summa kr. |
7 005 |
1 200 |
412
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
— |
2 047 |
— |
— |
6 932 |
2 405 |
— |
9 337 |
— |
— |
— |
440 |
— |
440 |
58 |
1 000 |
1 498 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 650 |
15 000 |
17 650 |
— |
— |
— |
— |
— |
15 000 |
3 000 |
18 000 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
28 263 |
324 539 |
42 251 |
49 255 |
129 316 |
946 336 |
405 827 |
191 500 |
3 533 589 |
18 718 |
35 335 |
262 546 |
||||||
— |
— |
— |
— |
31 785 |
31 785 |
— |
— |
277 169 |
— |
9 274 |
277 |
25 489 |
103 085 |
140 765 |
— |
— |
2 364 730 |
— |
— |
— |
109 |
— |
1 709 |
— |
— |
4 645 |
— |
— |
— |
— |
3 006 |
3 040 |
— |
— |
22 621 |
— |
— |
— |
— |
12 435 |
41 010 |
_ |
42 185 |
|
— |
— |
2 370 |
3 422 |
3 563 |
34 384 |
— |
— |
41 968 |
— |
— |
143 |
— |
2 929 |
8 992 |
— |
— |
107 610 |
— 257 |
— |
— 257 |
||||||
9 274 |
2 790 |
29 020 |
175 521 |
297 020 |
— 257 |
3 123 217 |
||
75 499 |
52 |
81 551 |
||||||
— |
— |
— |
— |
57 000 |
57 000 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 005 |
|||
— |
— |
— |
— |
388 |
388 |
|||
— |
— |
120 |
— |
1 698 |
3 018 |
|||
75 499 |
— |
120 |
— |
59 138 |
142 962 |
413
Riksdagsberättelsen år 1968
Handelsdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
t. o. m. |
‘/i 1966— |
30/a 1967 |
|||
3“/a 1966 |
||||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19671 |
||||||
Konsumentupplysningsutredningen.............. |
9 |
9 |
1 |
101 344 |
15 980 |
20 524 |
Summa kr. |
101 344 |
15 980 |
20 524 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sill verksamhet vid Svenska delegationen i nordiska ekonomiska sam- |
||||||
arbetsutskottet2............................. |
6 |
7 |
2 |
653 763 |
— |
— |
1963 års konsumentupplysningskommitté........ |
10 |
10 |
3 |
51 350 |
16 900 |
25 860 |
Utredning rörande tillsynen över lotteriverksamhet |
15 |
14 |
4 |
7 847 |
— |
4 500 |
1965 års hemkonsulentutredning................ |
20 |
17 |
5 |
— |
7 000 |
4 150 |
Idrottsutredningen............................ |
21 |
18 |
6 |
5 475 |
14 300 |
8 515 |
Butiksetableringsutredningen................... |
— |
— |
7 |
— |
5 400 |
— |
Bensinhandelsutredningen...................... |
— |
— |
8 |
— |
— |
— |
Konsumentutredningen........................ |
— |
— |
9 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
718 435 |
43 600 |
43 025 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
||||||
gången av 19671 |
||||||
Patentverksutredningen 1958 ................... Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämp- |
5 |
1 |
— |
132 871 |
120 |
575 |
ningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan staten |
Fi4 |
2 |
_ |
15 840 |
_ |
8 500 |
Ellagstiftningsutredningen4..................... |
7 |
3 |
— |
230 744 |
5 250 |
2 950 |
1964 års turisttrafikutredning.................. |
14 |
4 |
— |
147 930 |
2 400 |
3 450 |
Produktsamarbetsutredningen.................. |
17 |
5 |
— |
203 702 |
4 875 |
4 950 |
Riktprisutredningen........................... |
19 |
6 |
— |
75 036 |
850 |
25 807 |
Summa kr. |
806 123 |
13 495 |
46 232 |
|||
]>. Kostnader från kommitteanslaget under budget- |
||||||
året 1966/67 för sakkunniga biträden inom de-partementet m. in.1 |
||||||
Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat, |
3 000 |
|||||
INFOR .................................... |
12 870 |
|||||
Sveriges allmänna exportförening............... |
— |
— |
414
Kommittékostnader; Handelsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
total- |
||||||||
V,—:ah, |
1967 |
kostnad |
||||||
t. o. m. 31/i> |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
Vt-31/» |
1/ _31/ lii— In |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
8 639 |
45 143 |
104 |
146 591 |
|||||
“ |
8 639 |
45143 |
104 |
— |
146 591 |
|||
69 030 |
18 222 |
6 000 |
747 015 |
|||||
— |
— |
1 252 |
106 |
85 |
44 203 |
10 199 |
10 000 |
115 752 |
— |
— |
— |
878 |
— |
5 378 |
875 |
1 500 |
15 600 |
— |
— |
179 |
229 |
— |
11 558 |
129 |
16 000 |
27 687 |
— |
— |
6 821 |
2 966 |
449 |
33 051 |
23 122 |
3 000 |
64 648 |
— |
— |
271 |
372 |
— |
6 043 |
11 888 |
6 000 |
23 931 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
417 |
7 000 |
7 417 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
212 |
4 500 |
4 712 |
— |
— |
8 523 |
4 551 |
534 |
169 263 |
65 064 |
54 000 |
1 006 762 |
— |
— |
— |
— |
— |
695 |
— |
— |
133 566 |
_ |
_ |
_ |
8 500 |
24 340 |
||||
— |
— |
— |
— |
15 732 |
23 932 |
— |
— |
254 676 |
463 |
— |
— |
— |
149 671 |
155 984 |
— |
— |
303 914 |
— |
— |
317 |
259 |
20 603 |
31 004 |
— |
— |
234 706 |
— |
— |
— |
— |
26 378 |
53 035 |
— |
— |
128 071 |
463 |
317 |
259 |
212 384 |
273 150 |
1 079 273 |
|||
1 690 |
17 560 |
|||||||
— |
— |
—- |
— |
20 000 |
20 000 |
415
Riksdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 1 |
7 |
Långsiktsplanering m. m. inom patent- och registre- |
||||||
ringsverket: Grand Hotel Saltsjöbaden.................... |
||||||
Stiftelsen företagsadministrativ forskning, SIAR |
— |
— |
||||
Patentverket............................... |
— |
— |
||||
Revisionssekreterare L. Delin................... |
2 500 |
-- |
||||
Departementssekreterare L.-E. Larsson.......... |
4 800 |
— |
||||
Materialförvaltare S. Sellgren................... |
— |
780 |
||||
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
||||
Kommittélokaler.............................. |
— |
23 |
||||
Summa kr. |
20 170 |
3 803 |
1 Kostnaderna bestrids från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat
framgår av följande noter.
2 Kostnaderna bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
3 Redovisades före den 1 januari 1966 på finansdepartementet.
1 Redovisades före den 1 januari 1965 på kommunikationsdepartementet.
416
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
9 |
10 |
n |
12 |
13 |
14 |
15 |
|
3 620 |
3 620 |
||||||
— |
— |
— |
. —- |
44 408 |
44 408 |
||
_ |
— |
— |
'' — |
13 250 |
13 250 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
4 800 |
||
z |
z |
_ |
_ |
5 835 |
5 835 |
||
— |
— |
— |
13 621 |
13 644 |
|||
— |
— |
— |
— |
102 424 |
126 397 |
14 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt.
Riksdagsbe rättelsen
417
Riksdagsberättelsen år 1968
Inrikesdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
1 |
7 |
||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter t. o. m. |
‘/t 1966- |
-30/. 1967 |
|||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden |
||||||
Leda- möter |
Sekr., |
||||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|||||||||
1967 |
|||||||||
Bostadsbyggnadsutredningen.................. |
6 |
8 |
1 |
1 003 |
156 |
_ |
3 |
605 |
|
1962 års företagareföreningsutredning........... |
H8 |
H8 |
2 |
161 |
040 |
11 |
450 |
26 |
986 |
Utredning för översyn av arbetsförmedlingslagen .. |
23 |
21 |
3 |
35 |
797 |
11 |
220 |
7 |
575 |
Summa kr. |
1199 |
993 |
22 |
670 |
38 |
166 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|||||||||
ingången av 1968 |
|||||||||
Utlänningsutredningen......................... |
9 |
10 |
4 |
315 |
228 |
21 |
525 |
4 |
235 |
Byggindustrialiseringsutredningen.............. |
22 |
19 |
5 |
346 |
618 |
14 |
080 |
41 |
439 |
Låneunderlagsgruppen........................ |
27 |
23 |
6 |
85 |
227 |
4 |
550 |
12 |
281 |
Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. |
— |
24 |
7 |
58 |
083 |
17 |
125 |
29 |
470 |
Låginkomstutredningen....................... |
— |
27 |
8 |
— |
400 |
2 |
350 |
||
KSA-utredningen............................. |
— |
28 |
9 |
— |
9 |
625 |
22 |
624 |
|
Arbetsgruppen för invandrarfrågor.............. |
— |
29 |
10 |
27 |
545 |
14 |
905 |
30 |
421 |
DFB-utredningen............................. |
— |
30 |
11 |
— |
19 |
300 |
15 |
450 |
|
Fastprisgruppen.............................. |
— |
31 |
12 |
— |
11 |
835 |
2 |
595 |
|
Västsvenska skogsindustriutredningen........... |
— |
— |
13 |
— |
2 |
475 |
2 |
700 |
|
Expertgruppen för utredningsverksamhet i arbets- |
|||||||||
marknadsfrågor............................ |
— |
— |
14 |
— |
— |
600 |
|||
Utredningen rörande underlaget för debitering av |
|||||||||
byggnadsforslcningsavgift.................... |
— |
— |
15 |
— |
— |
_ |
|||
Servicekommittén............................ |
— |
— |
16 |
_ |
_ |
_ |
|||
Sakkunniga i gemensam nordisk kommitté för |
|||||||||
utredning av förutsättningarna för enhetlig nor- |
|||||||||
disk utlänningslagstiftning m. m............... |
— |
— |
17 |
— |
— |
— |
|||
Arbetsgrupp för glesbygdsfrågor................ |
— |
— |
18 |
— |
-- |
— |
|||
Utredningen rörande arbetskraftsbehov m. m. inom |
|||||||||
byggnadsverksamheten...................... |
— |
— |
19 |
— |
_ |
_ |
|||
Utredningen rörande planering av byggnadsverk- |
|||||||||
samheten.................................. |
— |
— |
20 |
— |
— |
— |
|||
Summa kr. |
832 |
701 |
115 |
820 |
164 |
615 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
|||||||||
ingången av 1967 |
|||||||||
1962 års bostadsförmedlingsutredning........... |
11 |
1 |
— |
198 |
943 |
20 |
435 |
9 |
795 |
Markpolitiska utredningen..................... |
15 |
2 |
— |
200 |
177 |
3 |
700 |
9 |
078 |
Bostadspolitiska kommittén................... |
16 |
3 |
— |
402 |
490 |
24 |
615 |
27 |
542 |
418
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
total- |
||||||||
V:—81/» 1967 |
kostnad |
|||||||
t. 0. m. SI/i* |
||||||||
Ersättning för |
Bese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (s:a av |
||
inistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
||||||||
h ho |
Vu—8I/i« |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
15 140 |
492 |
112 |
580 |
19 929 |
11 875 |
1 034 960 |
||
769 |
92 499 |
2 767 |
4 216 |
40 088 |
178 776 |
47 435 |
— |
387 251 |
— |
— |
— |
— |
1 178 |
19 973 |
— |
— |
55 770 |
769 |
107 639 |
3 259 |
4 328 |
41 846 |
218 678 |
59 310 |
— |
1 477 981 |
71 358 |
1 392 |
1 943 |
23 227 |
123 680 |
23 679 |
14 000 |
476 587 |
|
— |
151 084 |
335 |
3 589 |
61 782 |
272 309 |
77 831 |
38 000 |
734 758 |
— |
30 129 |
— |
— |
53 412 |
100 372 |
21 330 |
3 000 |
209 929 |
— |
22 172 |
1 066 |
13 866 |
161044 |
244 743 |
47 937 |
21 000 |
371 763 |
— |
124 351 |
37 |
1 646 |
1 979 |
130 764 |
73 117 |
45 000 |
248 881 |
81 |
50 542 |
372 |
1 927 |
738 |
85 909 |
72 697 |
40 000 |
198 606 |
— |
90 092 |
1 529 |
3 136 |
40 112 |
180 195 |
55 208 |
30 000 |
292 948 |
— |
— |
2 246 |
1 412 |
30 660 |
69 068 |
20 090 |
18 000 |
107158 |
— |
39 376 |
3 123 |
1 236 |
167 |
58 332 |
34 053 |
21 500 |
113 885 |
— |
— |
2 782 |
2 468 |
412 |
10 837 |
13 659 |
19 000 |
43 496 |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
5 694 |
— |
6 294 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 842 |
18 500 |
25 342 |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 500 |
1 500 |
|||
351 |
351 |
1 550 |
1 901 |
|||||
Öl |
579 104 |
13 233 |
31 223 |
373 533 |
1 277160 |
453 687 |
269 500 |
2 833 048 |
42 670 |
4 348 |
4 222 |
15 477 |
96 947 |
in |
296 001 |
||
— |
23 268 |
591 |
3 895 |
11 846 |
52 378 |
— |
— |
252 555 |
— |
5 567 |
— |
22 |
38 352 |
96 098 |
— |
— |
498 588 |
14t Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. 419
Riksdagsberättelsen
Rilcsdagsberättelsen år 1968
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Tillsättningsnämnden för polis-, åklagar- och |
||||||
exekutionsväsendet.......................... |
19 |
4 |
— |
552 833 |
t 425 |
430 |
Sakkunnig för utarbetande av upplysningsslcrift för |
||||||
utlänningar m. m........................... |
26 |
5 |
— |
29 656 |
— |
— |
1965 års utredning angående giltighetstiden för pass |
24 |
6 |
— |
7 827 |
-'' |
— |
Summa kr. |
l 391 926 |
50 145 |
46 845 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
||||||
året 1966/67 för sakkunniga biträden inom de- |
||||||
partementet m. m. |
||||||
Statens institut för bvggnadsforskning.......... |
- - |
— |
||||
Indelningsärenden............................. |
7 138 |
300 |
||||
Landsfogde Chr Horn af Rantzien.............. |
— |
— |
||||
Generaldirektör Carl G. Persson................ |
12 000 |
— |
||||
Lokaliseringsberedningen....................... |
— |
— |
||||
Bostadsstyrelsen............................. |
— |
— |
||||
Svenska institutet............................ |
—■: |
— |
||||
Statskontoret................................ |
— |
— |
||||
Kommittéexpenser........................... |
— |
130 |
||||
Kommittélokaler............................. |
— |
— |
||||
Summa kr. |
19 138 |
430 |
420
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
— |
— |
_ |
1 457 |
3 312 |
_ |
_ |
556 145 |
. |
— |
— |
18 466 |
18 466 |
_ |
_ |
48 122 |
|
— |
• -- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 827 |
71 505 |
4 939 |
8139 |
85 598 |
267 201 |
in |
1 659 238 |
||
45 000 |
45 000 |
|||||||
-• |
— |
232 |
— |
100 |
7 771 |
|||
-'' |
— |
79 |
• - |
79 |
||||
-, |
— |
— |
. - . |
: — |
12 000 |
|||
. -'' |
-r- |
392 |
• — ■ |
— |
392 |
|||
— |
— |
43 500'' |
— |
135 977 |
.179 477 |
|||
-! |
— |
— |
; — '' |
10 466 |
-• 10 466 |
|||
—1 |
— |
— |
i — : |
120 |
120 |
|||
—: |
— |
— |
; — > |
8 813 |
8 943 |
|||
—■ |
— |
— |
—1 |
42 358 |
42 358 |
|||
— |
— |
44 203 |
— |
242 834 |
306 606 |
■
?
i
421
Riksdagsbcrättelsen år 1968
Civilde partementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
V, 1966- |
-30/, 1967 |
||||
berättelsen |
||||||
“/. 1966 |
||||||
1966 |
1967 |
1968 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1967 |
||||||
Personalutbildningsberedningen................ Antagningsnämnden för tillsättning av vissa tjäns- |
6 |
1 |
1 |
516 774 |
2 025 |
17 825 |
ter i statens personalutbildningsnämnd........ |
— |
— |
2 |
|||
Summa kr. |
516 774 |
2 025 |
17 825 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om |
||||||
nya pensionsbestämmelser för apoteksinnehavare |
7 |
2 |
3 |
|||
Krigsavlöningsberedningen.................... |
9 |
3 |
4 |
141 079 |
1 845 |
4 445 |
Lotslöneberedningen.......................... Utredningen rörande hälsokontroll för de stats- |
10 |
4 |
5 |
26 367 |
1 880 |
8 826 |
11 |
5 |
6 |
22 054 |
2 750 |
8 525 |
|
Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätnings- |
||||||
verksamheten.............................. |
12 |
6 |
7 |
2 736 |
620 |
|
Tjänstebegreppsutredningen................... |
13 |
7 |
8 |
1 550 |
||
1965 års anställningsutredning................. |
14 |
8 |
9 |
575 |
— |
525 |
Avtalsstatistikutredningen..................... Representanter för statsverket i läkarförhandlings- |
15 |
9 |
10 |
5 175 |
2 790 |
9 025 |
delegationen............................... |
8 |
10 |
11 |
23 445 |
5 895 |
12 875 |
Utredning om städningen vid statliga myndigheter |
11 |
12 |
5 500 |
10 125 |
24 861 |
|
löneförhandlingsdelegation................... |
— |
12 |
13 |
7 325 |
8 800 |
|
Bisyssleutredningen........................... |
— |
13 |
14 |
5 720 |
8 396 |
|
Betygsutredningen........................... |
— |
14 |
15 |
1 250 |
||
Förhandlingsutredningen...................... |
— |
— |
16 |
|||
Lönesystemutredningen....................... |
— |
— |
17 |
|||
Summa kr. |
226 931 |
38 950 |
89 078 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
||||||
året 1966/67 för sakkunniga biträden m. m. |
||||||
Civildepartementets kommittélokaler............ Kommittéexpenser........................... Statens maskinpersonalnämnd................. Serafimerlasarettet........................... f.d. Kanslirådet Svante J. G. Ericsson........... Byrådirektören Sten E. Hedebrant............. Lönedirektören Olof H. Kalén.................. Byråchefen Åke S. G. Lönnqvist............... f.d. Kanslirådet Nils M. af Malmborg............ Kanslirådet Bengt E. Waahler................. |
8 840 |
5 088 |
||||
Summa kr. |
8 840 |
5 088 |
422
Kommittékostnader: Civildepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
Vr—”/l. |
1967 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1967 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
‘/T—"/!. |
Vn-31/.. |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
627 |
1 909 |
22 386 |
1 157 |
540 317 |
||||
— |
— |
— |
— |
1 392 |
1 392 |
2 830 |
— |
4 222 |
627 |
1909 |
1392 |
23 778 |
3 987 |
544 539 |
|||
— |
21 730 |
— |
163 |
— |
28 183 |
1 650 |
3 000 |
173 912 |
— |
— |
853 |
2 190 |
84 |
13 833 |
3 051 |
4 000 |
47 251 |
— |
— |
— |
— |
— |
11 275 |
1 000 |
5 000 |
39 329 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
620 |
_ |
150 |
3 506 |
— |
12 161 |
— |
— |
— |
13 711 |
26 446 |
15 000 |
55 157 |
— |
— |
— |
— |
279 |
804 |
— |
3 000 |
4 379 |
— |
— |
— |
— |
— |
11 815 |
— |
10 000 |
26 990 |
— |
_ |
_ |
1 183 |
151 |
20 104 |
13 230 |
79 200 |
135 979 |
— |
6 316 |
2 072 |
4 045 |
11 492 |
58 911 |
47 224 |
12 110 |
123 745 |
— |
_ |
_ |
— |
_ |
16 125 |
1 850 |
1 000 |
18 975 |
486 |
29 947 |
— |
— |
— |
44 549 |
29 194 |
15 000 |
88 743 |
— |
— |
— |
-- |
— |
1 250 |
1 945 |
500 |
3 695 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 125 |
11 000 |
15 125 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
486 |
70154 |
2 925 |
7 581 |
12 006 |
221180 |
129 715 |
168 960 |
746 786 |
570 |
570 |
|||||||
— |
-- |
— |
— |
10 |
10 |
|||
— |
— |
1 442 |
785 |
279 |
16 434 |
|||
— |
— |
— |
— |
30 000 |
30 000 |
|||
— |
— |
1442 |
785 |
30 859 |
47 014 |
423
Betänkande!! utkoinna från trycket under år 1967
Statens offentliga utredningar 1967
Kronologisk förteckning
t. Kommunal bostadsförmedling. Haeggström. I.
2. Allmänna arvsfonden. Esselte. Ju.
3. Utsökningsrätt VI. Esselte. Ju.
4. Ny domkretsindelning för underrätterna.
Esselte. Ju.
5. Statlig publicering. Norstedt & Söner. Fi.
6. Finansiella långtidsperspektiv. Esselte. Fi.
7. Den framtida jordbrukspolitiken. Svenska
Reproduktions AB. Jo.
8. Barnstugor. Barnavårdsmannaskap. Barnolycksfall.
Kihlström. S.
9. Rikskonserter. Esselte. E.
10. Linköpings högskola. Del I. Victor Petterson. E.
11. Programbudgetering. Del I. Esselte. Fi.
12. Programbudgetering. Del II. — Studier och försök.
F7sselte. Fi.
13. Programbudgetering. Del III. — En sammanfattning.
Esselte. Fi.
14. Skolans arbetstider. Esselte. E.
15. Tjänsteställning inom krigsmakten. Esselte. Fö.
16. 1958 års utredning kyrka—stat. VII. Folkbokföringen.
Beckman. E.
17. 1958 års utredning kyrka—stat. VIII.
De teologiska fakulteterna. Almqvist & Wiksell,
Uppsala. E.
18. Invandringen. Esselte. I.
19. Statens stöd till ungdomsverksamhet. F2sselle. E.
20. Den statliga länsförvaltningen. I. Noirstedt
& Söner. K.
21. Den statliga länsförvaltningen. II. Bilagor.
Norstedt & Söner. K. j
22. Skatteförvaltningen. Norstedt & Söner. I\.
23. Länsindelningsutredningen. Victor Petterson. K.
24. Lag om skatterätt. Haeggström. Fi.
25. Narkotikaproblemet. Del I. Haeggström. S.
26. Partiell författningsreform. Esselte. Ju.
27. Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval.
Esselte. Ju.
28. Tryckfrihet och upphovsrätt. Berlingska boktryckeriet.
Lund. Ju.
29. Transportkostnaderna i Gotlandstrafiken.
Esselte; K.
30. Höga eller låga hus? Esselte. I.
31. Filmens inflytande på sin publik. Haeggström. E.
32. Vänerns och Vätterns förbindelse med västerhavet.
Esselte. K.
33. Vänerns och Vätterns förbindelse med västerhavet.
Bilagor. Esselte. K.
34. Kompensation i vissa fall för bensinskatt som utgår
vid användande av motorsåg och snöskoter. Berlingska
boktryckeriet. Lund. Fi.
35. Firmaskydd. Esselte. Ju.
36. Nykterhet svårdens läge. Del I. Esselte. S.
37. Nykterhetsvårdens läge. Del II. Bilagor. Esselle S.
38. Skoglig yrkesutbildning. II. Esselte. Jo.
39. Samhällets barntillsyn, barnstugor och familjedaghem.
Esselte. S.
40. Företagareföreningarnas framtida organisation och
verksamhet. Kihlström. I.
41. Narkotikaproblemet. Del II. Haeggström. S.
42. Utsädesbetningens effekter. Isaac Marcus. Jo.
43. Miljövård sforskning. Del I. Forskningsområdet.
Kihlström. Jo.
44. Miljövårdsforskning. Del II. Organisation och resurser.
Kihlström. Jo.
45. 1958 års utredning kyrka—stat. IX. Kyrklig organisation
och förvaltning. Beckman. E
46. 1958 års utredning kyrka—stat. X. Kyrklig egendom.
Skattefrågor. Prästerskapets privilegier.
F2sselte. E.
47. Lärarutbildning för folkhögskolan. Esselte. E.
48. Yrkesutbildningen. III. Haeggström, E.
49. Förslag till lag om skyldighet att föra räkenskaper,
in. m. Norstedt & Söner. Ju.
50. Kommunala befogenheter inom turistväsendet.
Esselte. K.
51. Läkares grundutbildning och vidareutbildning,
Esselte. S.
52. Barnbidrag och familjetillägg. Esselte. S.
53. Kommunerna och den sociala omvårdnaden.
F7sselte. S.
54. Fasta förbindelser över Öresund. Esselle. K.
55. Linköpings högskola. Del II. Esselte. E.
56. Svenska Institutet. Esselte. U.
57. Adoption av utländska barn. Victor Petterson. S.
58. Enhetlig kommuntyp. Städernas auktionsmonopol
m. m. Beckman. K.
59. Förundersökning. Beckman. Ju
60. Bättre hjälpmedel för handikappade. Esselte. S.
61. Semesterspridning. Esselte. S.
62. Stödformer för arbetslösa äldre arbetstagare. Kihlström.
I.
63. Förmåner och avgifter i sluten sjukvård m. in. Beckman.
S.
64. Samordnad banklagstiftning. Svenska Reproduktions
AB. Fi.
65. Vatten och avlopp. Esselte. Ju.
Anm. Om särskild tryckort ej anges, är tryckorten Stockholm.
Statens offentliga utredningar 1967
Systematisk förteckning
(SifJrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
J usti tiedepar t emea let
Allmänna arvsfonden. [2]
Utsökningsrätt VI. [3]
Ny domkretsindelning för underrätterna. [4]
Partiell författningsreform. [26]
Förtidsröstning och gemensamma tvädagarsval. [27]
Tryckfrihet och upphovsrätt. [28]
Firmaskydd. [35]
Förslag till lag om skyldighet att föra räkenskaper,
m. in. [49]
Förundersökning. [59]
Vatten och avlopp. [65]
Utrikesdepartementet
Svenska Institutet. [56]
FomaMdfpartementrt
Tjänsteställning inom krigsmakten. [15]
SociaidepartcKnentf t
Barnstugor. Barnavårdsmannaskap, Barnolycksfall. [8]
Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté. 1. Narkotikaproblemet.
Del. I [25] 2. Narkotikaproblemet. Del
II. [41]
1964 års nykterhetsvårdsundersökning. 1. Nykterhetsvårdens
läge. Del I. [36] 2. Nykterhetsvårdens läge.
Del II. Bilagor. [37]
Samhällets barntillsyn, barnstugor och familjedaghem.
[39]
Läkares grundutbildning och vidareutbildning. [51]
Barnbidrag och familjetillägg. [52]
Handikapputredningen. 1. Kommunerna och den sociala
omvårdnaden. [53] 2. Bättre hjälpmedel för handikappade.
[60]
Adoption av utländska barn. [57]
Semesterspridning. [61 ]
Förmåner och avgifter i sluten sjukvård m. m. [63]
Kommunikationsdepartementet
Länsförvaltningsutredningen. 1. Den statliga länsförvaltningen.
I. [20] 2. Den statliga länsförvaltningen. II.
Bilagor. [21]
Skatteförvaltningen. [22]
Länsindelningsutredningen. [23]
Transportkostnaderna i Gotlandstrafiken. [29]
Kanaltrafikutredningen. 1. Vänerns och Vätterns förbindelse
med västerhavet. [32] 2. Vänerns och Vätterns
förbindelse med västerhavet. Bilagor. [33]
Kommunalrättskommittén. IX. Kommunala befogenheter
inom turistväsendet. [50] X. Enhetlig kommuntyp.
Städernas auktionsmonopol in. m. [58]
Fasta förbindelser över Öresund. [54]
Finansdepartementet
Statlig publicering. [5]
Finansiella långtidsperspektiv. [6]
Statskontorets programbudgetutredning. 1. Programbudgetering.
Del I. [11] 2. Programbudgetering. Del
II — Studier och försök. [12] 3. Programbudgetering.
Del III — En sammanfattning. [13]
Lag om Skatterätt. [24]
Kompensation i vissa fall för bensinskatt som utgår vid
användande av motorsåg och snöskoter. [34]
Samordnad banklagstiftning. [64]
Utbildningsdepartementet
Rikskonserter. [9]
Organisationskommittén för anordnande av högre
utbildning i Linköping: Subkommittén för teknisk
högskola i Linköping. 1. Linköpings högskola. Del I.
[10] 2. Linköpings högskola. Del II. [55]
Skolans arbetstider. [14]
1958 års utredning kyrka—stat: VII. Folkbokföringen.
[16] VIII. De teologiska fakulteterna. [17] IX. Kyrklig
organisation och förvaltning. [45] X. Kyrklig egendom.
Skattefrågor. Prästerskapets privilegier. [46]
1962 års ungdomsutredning. Statens stöd till ungdomsverksamhet
V. [19]
Filmens inflytande på sin publik. [31]
Lärarutbildning för folkhögskolan. [47]
Yrkesutbildningen. III. [48]
J ordbruksdepartementet
Den framtida jordbrukspolitiken. [7]
Skoglig yrkesutbildning. II. [38]
1964 års naturresursutredning. 1. Utsädesbetningens
effekter. [42] 2. Miljövårdsforskning. Del I. Forskningsområdet.
[43]. 3. Miljövårdsforskning. Del II.
Organisation och resurser. [44]
Inrikesdepart emea tet
Kommunal bostadsförmedling. [1]
Invandringen. [18]
llöga eller låga hus? [30]
Företagareföreningarnas framtid organisation och verksamhet.
[40]
Stödformer för arbetslösa äldre arbetstagare. [62]
425
Stencilerade betänkande!!
avgivna av kommittéer, som redovisas i riksdagsberättelsen,
eller upprättade inom departement under år 1967
(Inom klämmer anges det nummer i riksdagsberättelsen, under vilket vederbörande
kommitté redovisas)
Justitiedepartementet
1. PM ang. myndighetsåldern och olika former av
omyndighet [40]
2. Försöksverksamhet med koordinatmetoden [37]
3. PM med förslag till viss ändring i lagen om aktiebolag
4.
PM 87 ang. befogenheten att besluta om förordnande
och entledigande av expropriationstekniker [34]
5. PM ang. förenklad fastighetsbokföring [47]
6. PM ang. organisationen vid parkeringskontoren i
Stockholm och Göteborg
7. PM med kommentar till den nya kungörelsen om
vissa avgifter i utsökningsmål in. in.
8. Betänkande ang. de enskilda övervakarna inom
kriminalvården [11]
9. PM med förslag om upphävande av 1924 års återköpslag
10.
PM med förslag om upphävande av 1926 års åborättslag
11.
PM med förslag till ny riksdagsstadga [51]
12. PM ang. koordinatregistrering av fastigheter [37]
13. PM med förslag till lag ang. ändring i lagen den 25
april 1930 (nr 115) om bostadsrättsföreningar [27]
14. Förslag ang. behovet av tillsynspersonal vid fångvårdsanstalter
och allmänna häkten i anledning av
arbetstidsförkortningen den 1 januari 1968 in. in. [58]
15. PM ang. organisationen vid åklagarmyndigheten i
Stockholms åklagardistrikt [12]
16. Betänkande ang. justitieråds, regeringsråds och
justitiekanslerns arbetsrättsliga ställning [10]
Försvarsdepartementet
1. 1964 års försvarskostnadsutredning: studier över försvarets
samhällsekonomiska kostnader [12]
2. PM ang. riktlinjer för programbudgetering
3. PM ang. kostnad—effektanalys
4. Betänkande ang. indragning av Göta flygflottilj [20]
5. Betänkande »Flygtekniska försöksanstaltens ekonomiska
förhållanden» [5]
6. Betänkande »Flygtekniska försöksanstalten — framtida
organisation och arbetsuppgifter» [5]
7. Betänkande »Ledning och samordning av totalförsvarets
signalskydd» [6]
8. Betänkande »Yrkesutbildning vid krigsmaktens
industrier och verkstäder» [4]
9. Betänkande »Försvarets tygverkstadsorganisation
m. m. Etapp 1» [18]
10. Betänkande med förslag till åtgärder för att aktiva
officerare i ett framtida system skall kunna övergå
till civila lärartjänster [10]
11. PM ang. rationaliseringsverksamheten inom försvaret
12.
Betänkande ang. den militära arbetstidsregleringen
13. Betänkande »Försvarets materielverk»
14. Betänkande om officerare som konsulenter inom försvarets
personalvård [10]
15. 1965 års försvarsutredning: studie av M. Fehrm, I.
Sundvik och S. Swanstein ang. vissa avvägningsfrågor
inom totalförsvaret [15]
16. Betänkande ang. indragning av Södertörns flygflottilj
och Boslagens flygkår [20]
17. PM ang. översyn av bestämmelserna om avlöning
m. m. till civilförsvarspliktiga
Socialdepartementet
1. Kartläggning och vård [27] (Sedermera tryckt SOU
1967: 25)
2. Kontrollsystemet [27] (Sedermera trvckt SOU 1967:
41)
3. Laboratorieorganisationen vid statens rättskemiska
laboratorium [9]
4. Översyn av sjukförsäkringens återbäringstaxa [6]
5. Bättre hjälpmedel för handikappade [23] (Sedermera
tryckt SOU 1967: 53)
6. Förslag ang. behovet av tillsynspersonal vid ungdomsvårdsskolorna
i anledning av arbetstidsförkortningen
den 1 januari 1968 [Ju 58]
7. Ang. arbetstidsförkortning vid de erkända vårdanstalterna
för alkoholmissbrukare [Ju 58]
8. PM ang. pensionärshemmet Svenska Victoriastiftelsen
i Köpenhamn och Svenska ålderdomshemmet
Margarethahemmet i London [32]
9. Föredragande i försäkringsdomstolen [7]
Kommunikationsdepartementet
1. Mellanriksväg Kiruna—Nordnorge [ 11 ]
2. Vissa övergångar i samband med Gotlands kommunala
indelning
3. PM ang. ifrågasatta ändringar i planerna för Jämtlands
och Västernorrlands läns indelning i kommuner
4. Konsultarvoden på det statliga byggnadsområdet
5. PM med förslag till säkerhetskrav på bilar
6. Civilbefälhavarnas ställning och uppgifter
6 a. PM om införande av tredje etappen av reformåtgärderna
i fråga om den yrkesmässiga biltrafiken
m. m.
6 b. PM om författningsändringar som föranleds av
sammanslagningen av överståthållarämbetet och
länsstyrelsen i Stockholms län till en länsstyrelse
7. PM med vissa undersökningar i fråga om konsumentupplysningar
ang. motorfordon
8. Dieselavgaser (utredn.ng med förslag till åtgärder)
9. Förslag till ny flygplats i Göteborgsområdet [12]
10, Sjöfartsverkets arbetsuppgifter och organisation [33]
Finansdepartementet
1. PM med förslag rörande antidumpingtullar m. m.
2—3. PM avsedda att ligga till grund för centrala avsnitt
i en kommande proposition rörande en statlig
investeringsbank
4. Om kontroll av ädelmetallarbeten [7]
5. PM med förslag rörande förundersöknings- och
åklagarverksamheten i tullmål m. m. [2]
6. PM ang. program för oljegeologiska arbeten i Sverige
och inom svenskt intresseområde av kontinentalsockeln.
7. Betänkande rörande Svenska uppfinnarkontoret [5]
8. Sveriges energiförsörjning 1955—1985 [21]
9. Hemslöjden i Sverige [4]
10. Betänkande ang. indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter
[8]
11. Branschforskning och forskningsstationer [26]
12. Industrins attityd till statligt forskningsstöd, en
enkät [26]
13. PM om ökad statlig satsning på teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete
14. Ranstadsutredningen [9]
426
15. Beskattning av försäkringsanstalter [3]
16. PM ang. effektivisering och samordning av statens
skogsföretag
Utbildningsdepartementet
1. Betänkande och förslag ang. viss fortbildning för
lärare i yrkesteknik [23]
2. Linköpings högskola. Läkarutbildning i Linköping
3. Linköpings högskola. Teknisk högre utbildning och
forskning i Linköping, del 1 [36]
4. PM ang. förvaltningen av Skokloster [12]
5. Hallwylska museets framtida organisation och verksamhet
[6]
6. Förordning om studiemedelsavgifter
7. Dramatiska Institutet [11]
8. Urval till högre utbildning. Förslag till provisoriska
bestämmelser [32]
9. Linköpings högskola. Biblioteksverksamhet [36]
10. Högre utbildning i Örebro [8]
11. Kurslitteraturbibliotek vid universitetsfilialen i
Karlstad [10]
12. Kurslitteraturbibliotek vid universitetsfilialen i Växsjö
[9]
13. PM med förslag till lag om försöksverksamhet i
fråga om ordningen för den allmänna gudstjänsten
14. Anpassning och yrkesutbildning av synskadade [3]
Jordbruksdepartementet
1. PM ang. omfattningen och finansieringen av potatisförädlingen
vid Sveriges utsädesförening efter år
1966 [7]
2. Förslag ang. stödet åt sockernäringen och därmed
sammanhängande frågor för tiden fr. o. m. den 1
september 1967 [6]
3. PM med förslag rörande fredningszoner för vandringsfiskens
framkomst i Torne skärgård [Ju 25]
4. PM rörande svensk lagstiftning m. m. i anledning av
förslag om fredningszoner för vandringsfiskens framkomst
i Torne skärgård [Ju 25]
5. Förslag till jordbruksprisreglering för perioden 1/9
1967—30/6 1969 [9]
6. Betänkande ang. sluten djursjukvård [21]
7. Betänkande ang. samordning av veterinärhögskolans
verksamhet med annan forskning och utbildning [4]
8. Ang. förstärkning av de geodetiska riksnäten m. m.
(rikets allmänna kartverk)
9. Betänkande ang. Havsfiskelaboratoriets hydrografiska
mätningar [8]
10. Förslag rörande statliga kreditgarantier och bidrag
på trädgårdsområdet [12]
11. Förslag till omorganisation av den centrala och
regionala administrationen vid domänverket (domänstyrelsen)
12.
PM ang. lokaliseringen av statens naturvårdsverk
[10]
13. Utredning om behovet att öka utbildningskapaciteten
vid jordbrukets högskolor (Samarbetsnämnden
för jordbrukets högskolor)
14. Förslag till provisorisk prissättning på de allmänna
kartorna [29]
15. Betänkandet »Lantbrukets företagsregister» [28]
16. Betänkande ang. skogsbrukets |planläggningsfrågor
[161
17. PM med förslag till ändrat urval av gårdar i 1968 års
jordbruksekonomiska undersökning [28]
Handelsdepartementet
1. Delbetänkande ang. Vålådalens framtid [6]
Inrikesdepartementet
1. Slutkapitel av betänkande ang. olika typer av flerfamiljshus
[1] (Sedermera tryckt SOU 1967: 30)
2. PM ang. konsulters medverkan vid rekrytering av
arbetskraft [3]
3. Delbetänkande ang. förslag till stödformer för äldre
arbetstagare som träffas av särskilda omställningssvårigheter
på arbetsmarknaden [9]
4. PM ang. låneunderlaget och produktionskostnaden
år 1966 [6]
Civildepartementet
1. PM om handläggningsordningen vid lönegrads
placering av tjänster i samband med organisationsfrågor
(AB-frågor) [16]
427
Nordisk Udredningsserie (NU) 1967
1. Nordiskt institut för samhällsplanering
2. Nordiskt samarbete inom forskningens och den högre
undervisningens område
3. Mellanriksväg Kiruna—Nordnorge
4. Internordisk verkställighet med anledning av beslut
rörande vårdnad om barn m. m.
5. Nordisk Institut for videreuddannelse i havekunst og
landskabsplanlsegning
6. Dansk, norsk og svensk presses indhold af nordisk stof
7. Jagt- og viltvårdskonference 1966
8. Nordiska bestämmelser för skeppsapotek
9. Nordisk skolmatematik
10. Matematik och ingenjörer
11. New School Mathematics in the Nordic Countries
12. Pohjoismainen koulumatematiikka
13. Konferens om mark- och vattenföroreningar 1967
14. Faste förbindelser i 0resund
15. Om forseldelse i nordisk strafferet
16. Boxningens skadeverkningar
17. Nordisk statistisk årsbok
428
Personregister till kommittéer
A
Aabye-Nielsen Hans . . .. |
Ci 10 |
Abelin Hans Henrik . . . . |
____ Fi 29 32 47 |
Abenius Håkan......... |
____ Fi 45 |
Adde Ragnar.......... |
____ Ju 39 |
Adler Hans............ |
____ Jo 5 |
Ag Lars............... |
U 44 |
Agdur Bertil........... |
____ U 36 40 |
Ager Ruth............. |
____ U 23 |
Agerberg Nils.......... |
____ Jo 18 |
Agrenius Gösta......... |
K 37 |
Agvald Sten........... |
____ Ju 24 |
Ahlberg Jan Erik....... |
S 33 |
Ahldin Henry.......... |
Ci 1 |
Ahlgren Nils........... |
____ K 15 |
Ahlkvist Emil.......... |
K 23 32 |
Ahlman Lars........... |
____ Jo 25 |
Ahlström Bengt........ |
____ U 44 49 |
Ahlström Karl-Georg____ |
____ U 44 |
Ahlström Olle.......... |
____ K 15 16 |
Ahlvarsson Lars........ |
____ Fi 52 |
Ahnsjö Sven........... |
Ju 15 |
Ahrbom Nils........... |
U 13, In 5 |
Ahrens Ragnar......... |
____ Fö 10 |
Albinsson Gillis........ |
. . S 19, K 32, Fi 4 |
Albinsson Göran........ |
____ U 43 |
Albåge Lars-Gunnar . . .. |
S 5 |
Aldestam Arne......... |
____Fö 7, Ci 6 10 17 |
Alemyr Stig (II)........ |
____ UD 4, Fi 47 |
Aler Bo............... |
____ Fi 21 |
Alexanderson Erik (I) . . . |
____ Fi 34, U 13 |
Alfort Axel............ |
U 23 |
Alfredsson Karl-Erik ... . |
____ U 25 |
Alfvén Hannes......... |
SB 1 |
Algott Stig............ |
____ Fi 36 |
Allard Henry (II)....... |
____ S 33, H 6 |
Allebeck Sten Sture..... |
____ U 44 49 |
Allgén Lars-Göran...... |
____ S 27 |
Alm Görel............. |
.... Ju 42 |
Almberger Pér......... |
____ Jo 20 |
Almefelt Paul.......... |
..... U 25 |
Almerud Sture......... |
____ K 14 |
Almgren Carl-Eric...... |
_____ Fö 15 |
Almquist Jan Carl...... |
..... In 3 |
Almqvist Gert.......... |
_____ U 44 |
Almqvist Sven......... |
..... In 6 |
Alpsten Börje.......... |
..... Ju 59 65, K 54 |
Alstermark Bengt...... |
..... Ju 12 |
Ambrosiani Björn...... |
..... U 38 |
Amilon Clas............ |
..... Ju 14 |
15 Bihang till riksdagens protokoll 1968.
Riksdagsberättelsen
Anclow Per................ Fi 47
Anderson Carl Albert (I) Ju 9, UD 2, K 13 32,
Jo 6
Anderson Åke.......... |
____ U |
18 |
Andersson Alvar........ |
____ UD 2 |
|
Andersson Anders...... |
Ci |
14 |
Andersson Bengt Joel .. . |
U |
44 |
Andersson Bertil....... |
S |
12 |
Andersson Birger (I) .... |
____ Ju 14, |
23 |
Andersson Bo.......... |
U |
3 |
Andersson Elvin........ |
U |
5 |
Andersson Elvir........ |
u |
26 |
Andersson Erling....... |
____ K |
19 |
Andersson Freddy...... |
____ u |
20 |
Andersson Gösta....... |
____ Fö |
13 |
Andersson Hans B...... |
U |
14 |
Andersson Hans E...... |
14 |
|
Andersson Holger....... |
Fö |
10 |
Andersson Ingemar..... |
.... Ju |
28 |
Andersson Karin....... |
U 23 |
43 |
Andersson Lars A...... |
____ Fö |
20 |
Andersson Lars-Erik E . . |
S |
19 |
Andersson Owen........ |
u |
26 |
Andersson Rosa (II) .... |
u |
32 |
Andersson Rubin....... |
. . . . Ju |
14 |
Andersson Sigvard .... |
Fi |
14 |
Andersson Sven Åke .... |
In 5 |
, 6 |
Andersson Thure....... |
K 15, H 9 |
|
Andersson Torsten (I) ... |
. . Ju 6, K 15, In 2 |
|
Andersson Torsten C . . .. |
. Ju 20, K 29, H 8 |
|
Andersson Åke......... |
____ In |
7 |
Andrée Torsten......... |
.... S 12, K 13 |
23 |
Andrén Gunnar........ |
Ci 4 E |
> 7 |
Andrén Nils............ |
U |
36 |
Antby Sven (II)........ |
Jo |
20 |
Antonsson Johannes (II). |
. . Ju 51, S 23, K |
14 |
Antvik Gunnar......... |
____ Fö |
5 |
Appelgren Göran....... |
Fö 5, K 22 26 33 |
36 |
Ardö Paul............. |
U |
47 |
Arén Torsten........... |
____ u |
1 |
Arfwidsson Nils........ |
____ K |
5 |
Arkéus Sune........... |
. . . . Ju |
59 |
Arnell Anders.......... |
u |
54 |
Arnér Borghild......... |
u |
31 |
Arnér Gotthard........ |
u |
31 |
Arnklint Helmer........ |
Fi |
28 |
Arnör Anders.......... |
S |
22 |
Aronson Albert......... |
____ Fi |
36 |
Aronsson Harald....... |
____ K 13 15 |
18 |
Arpstedt Harry........ |
____ K |
39 |
Arrhenius Karl......... |
____ Fi |
10 |
saml. |
429 |
Riksdagsberättelsen år 1968
Arsenius Bengt.......... |
U |
31 |
Arvidsson Guy.......... |
... Fi 15, In |
14 |
Arvidsson Marianne...... |
Fi |
15 |
Arweson Bengt (II)...... |
2 |
|
Arwidsson Ingmar....... |
S |
18 |
Askeberg Sven.......... |
U 5 |
53 |
Askerlund Rune......... |
Fi |
21 |
Asp Einar (II).......... |
K |
32 |
Aspelin Erland.......... |
36 |
|
Asplund Lennart........ |
Fi |
34 |
Assarsson Axel.......... |
U |
23 |
Asztély Sandor.......... |
S |
5 |
Attarp Torsten.......... |
K |
17 |
Augustinsson Bengt...... |
S |
18 |
Axelsson Carl-Axel....... |
Fö |
10 |
Axelsson Curt........... |
Fö |
10 |
Axelsson Stig........... |
14 |
Bergling Olof........
Bergljung Sven.......
Berglund Carl-Bertil . .
Berglund Erik........
Berglund Gustaf......
Berglund Helge......
Berglund Matteus (II)
Berglund Sten........
Berglund Sven.......
Berglöf Sigvard......
Bergman Christer.....
Bergman Eva........
Bergman Per (II)
Bergman Per-Axel
Bergman Sven-Eric ...
Bergman Åke........
Bergqvist Ernst......
Bergqvist, Hans......
Bergsmark Henry . . . .
K 46
Fi 40
U 40
Ju 53
U 48
K 15
S 33
K 42
Fö 9
Fi 3
Ju 30
U 6
Ju 11 65, In 5
In 5
U 41
S 11
Fi 13
H 3
Fi 25
Back Gunnar.......... |
Fö 10 |
Bergstrand Sten-Erik...... |
Fi 32 |
||
Back Pär-Erik......... |
K 32 |
Bergström Anders......... |
U 31 |
||
Backelin Måns......... |
U 35 |
Bergström Gunvor......... |
Ju 42 |
||
Backlund Fredrik....... |
K 42 |
Bergström Hans........... |
U 41 |
||
Backman Gösta........ |
K |
15 42 |
Bergström Hichens........ |
Fö 15 |
|
Barany Ernst.......... |
S 1 |
Bergström Inge........... |
Ju 25 |
||
Baude Annika.......... |
In 9 |
Bergström Olof............ |
Jo 20 |
||
Baude Hans........... |
U 35 |
Bergström Sune.......... |
SB 1, U 26, Jo 4 |
||
Bauer Anders.......... |
Ju 61 |
Bergström Svante......... |
Ju 9, U 49 |
||
Bauer Sven Harald..... |
U 20 |
Bergström Willy........... |
U 44 |
||
Beckman Birger........ |
U 37 |
Bergström-Walan Maj-Briht. |
U 27 |
||
Beckman Rune......... |
In 19 |
Berndtsson Berndt-Erik . . . . |
Ju 24 |
||
Bejerot Nils............ |
S 27 |
Bernhard Harry........... |
. U 40, In 5 6 |
||
Bellskog Sven.......... |
Ju 14 |
Bernitz Ulf............... |
H 3 |
||
Bengtson Sture......... |
U 37 |
Bertman Harry........... |
Fö 2, Ci 17 |
||
Bengtsson Bertil........ |
Ju 57 |
Betzfeldt Karl-Hugo....... |
Fö 20 |
||
Bengtsson Hugo (II) .... |
.....Tu |
48, |
K 14 |
Bexelius Ernst............ |
Ju 39 |
Bengtsson Ingemund (II) |
Ju 51, S |
23 |
In 9 |
Bildt Hugo............... |
S 25, U 33 |
Bentzel Ragnar........ |
In 7 |
Billström Frithiof.......... |
In 6 |
||
Berenholt Ulf.......... |
Jo 25 |
Binett Einar.............. |
U 23 |
||
Berfenstam Ragnar..... |
S 31 |
Birgersson Torsten......... |
. S 18, Jo 4 19 |
||
Berg Folke............ |
K 15 |
Biörnstad Margareta....... |
U 30 |
||
Berg Håkan........... |
U |
32 47 |
Bjerrek Bertil............. |
K 19 |
|
Berg Lennart.......... |
K 8 |
Björck Sven.............. |
Fö 3 |
||
Berg Marie-Louise...... |
S 27 |
Björhammar Carl.......... |
Ju 8 |
||
Berg Nils.............. |
Ci 11 |
Björinder Henry........... |
U 25 51 |
||
Berg Olof.............. |
Fi 40 |
Björk Bertil.............. |
S 13 |
||
Bergdahl Carl.......... |
Ci 7 |
Björk Kaj (I)............. |
. Ju 49 52, UD 4 |
||
Bergegren Astrid (II) ... |
40, |
Fi 33 |
Björklöf Sune............. |
Jo 19 |
|
Bergelin Sven-Eggert . . . |
____ Fö 15, K 4 |
Björkman Bo............. |
Fö 5, K 22 |
||
Bergengren Bengt Göran |
U 30 |
Björkman Erik............ |
Jo 19 |
||
Bergengren Bo......... |
Q |
6, |
Ci 11 |
Björkman Folke (II).....Ju 51, K 26, Fi 29 |
|
Bergérus Holger........ |
Ju 9 |
Björkman Fredrik......... |
K 10 29 |
||
Berggren Arne......... |
K 19 |
Björkman Gösta........... |
Jo 21 |
||
Berggren Erik.......... |
. Ju 34, K 1, H 1 |
Björkman Henning........ |
S 18 |
||
Berggren Rune......... |
51, |
K 28 |
Björkquist Erik........... |
S 33 |
|
Bergh Albert........... |
Ju 39, U 3 |
Björling Axel............. |
K 4 |
||
Bergh Carl Herman..... |
S |
33, |
Fi 39 |
Björne Gunnar............ |
S 21, Fi 27 |
Bergh Ragnar.......... |
Ju 23 |
Björne Hilding............ |
Fi 22 |
||
Bergius Einar.......... |
Ju 19 |
Björnegård Gudrun........ |
U 23 |
||
Bergkvist Tage......... |
U 36 |
Bladh Carl................ |
Ci 9 |
||
Bergling Bror Nils...... |
Fi 5 |
Bladh Stig................ |
S 13 |
430
Personregister
Blennow Ingemar....... |
____ Fi 16 |
Brinck Per.............. |
Jo |
19 |
Blidfors Johannes (II) . . |
K 4 26, Fi 29, U 43 |
Brindner Per............ |
Fi |
32 |
Blix Erik.............. |
____ U 23 |
Brink Thage............ |
Fi |
25 |
Blix Hans............. |
Brising Lars............ |
SB 1, U |
39 |
|
Block Eskil............ |
____ U 44 |
Brissman Hugo.......... |
K |
28 |
Blom Lennart.......... |
____ Fi 32 |
Broberg Bertram........ |
U 17 26 |
44 |
Blom Marianne......... |
____ Fö 10 |
Brodd Tore............. |
H |
6 |
Blom Mats............. |
____ Jo 17 |
Brodin Gunnar......... |
U |
36 |
Blom Torsten.......... |
____ S 17 |
Brohult Sven........... |
... SB 1, Jo |
19 |
Blom Åke............. |
S 14 |
Broman Tore........... |
U |
1 |
Blomberg Dick......... |
____ Ju 15, S 27 |
Brommesson Per-Axel. ... |
U |
26 |
Blomberg Erik......... |
U 23 |
Bromsjö Birger......... |
U |
27 |
Blomberg Karl-Erik .. . . |
____ S 12 |
Broomé Allan.......... |
Ci 3 8 |
15 |
Blomgren Boris........ |
____ In 5 |
Broomé Bertil........... |
U |
35 |
Blomquist Bernt....... |
U 15 |
Broström Rolf.......... |
Fi |
14 |
Blomquist Bo.......... |
____ K 54 |
Browaldh Tore.......... |
SB |
1 |
Blomquist Carl-Erik .... |
____ Fi 21 |
Brown Carl............. |
S |
35 |
Blomqvist Gösta....... |
____ Ju 27 |
Brundin Gerdt.......... |
Fi |
3 |
Blomqvist Rune........ |
Brundin Leif............ |
.. Ju 23 32 59, K 28 |
||
Boalt Carin............ |
____ U 40 |
Brundin Paul (I)......... |
S |
34 |
Boalt Gunnar.......... |
Ju 24 |
Brunnberg Artur........ |
K |
4 |
Boalt Sven............ |
Jo 3 |
Brunnberg Charlotte..... |
U |
48 |
Bodell Karl............ |
____ U 25 |
Brunnberg Hans......... |
S 12, U |
52 |
Bodström Lennart...... |
____ In 3 |
Brunnberg Karin........ |
S |
4 |
Boéthius Carl Gustaf .... |
____ U 27 |
Brunzell Frans-Olof...... |
U |
44 |
Bohman Fred.......... |
____ Fö 4 |
Bruzelius Nils........... |
K |
22 |
Bohman Gösta (II)..... |
____ Ju 28, Fö 15 |
Brynielsson Harry....... |
SB 1, Fi |
26 |
Bohman Karl Erik...... |
U 23 |
Brytting Evert.......... |
Ju 46 |
58 |
Bolding Lars Erik...... |
____ Ju 35 |
Bråland Ingrid.......... |
U |
23 |
Bolin Bertil........... |
.... Ju 19, U 14 |
Brändström Carl-Edvard . |
I< |
50 |
Bolin Lars............. |
____ Ju 15 |
Bubenko Janes.......... |
U |
36 |
Bolinder Erik.......... |
____ Jo 19 |
Bundsen Sven........... |
In |
17 |
Bolling Hugo.......... |
S 14 |
Bunner Tor............. |
Ju 14 36, S 11 |
12 |
Boman Johan (Jan)..... |
____ Fi 45 |
Buregren Torsten........ |
K |
7 |
Boman Rudolf......... |
S 11 |
Burén Carl-David........ |
K |
16 |
Boman Svante......... |
____ K 13 55 |
Burman Olof............ |
Fi |
33 |
Bonnichsen Roger...... |
____ Ju 48, S 27 |
Burman Svante......... |
S |
30 |
Boo Fritiof............ |
Jo 31 |
Bylund Erik............ |
In |
7 |
Boo Karl (II).......... |
____ Fi 33 51 |
Bystedt Britt-Marie...... |
Ci |
1 |
Borg Göran............ |
____ U 36 40 44 |
Bååw Hjalmar.......... |
... Ju 18, Fi |
48 |
Borggård Göran........ |
____ Ju 3 9 43, K 30 |
Bäck Karl-Axel......... |
In |
9 |
Borglund Erik......... |
K 13 55 |
Bäcklander Rune........ |
K |
15 |
Borgquist Frithiof...... |
____Fö 3 7 10 11 16 |
Bäckström Bo........... |
K |
53 |
Borgström Bengt....... |
____ U 26 |
Bäckström Sixten....... |
... U 23, Jo 11 |
20 |
Borgström Carl......... |
____ Ju 19 |
Bäärnhielm Mauritz...... |
14 |
|
Borgström Mats........ |
____ Ci 11 |
Bönnelyche Billy........ |
K |
8 |
Bose Curt............. |
____ Fi 32 |
Börjeson Börje.......... |
K |
4 |
Boström Bengt......... |
____ K 47 |
Börjesson Bengt......... |
U |
28 |
Boström Fredrik....... |
____ Ju 26 |
Börjesson Paul.......... |
Fö |
17 |
Bouvin Åke............ |
____ K 14 |
|||
Boye Yngve........... |
____ K 11 |
c |
||
Brade James........... |
____ Ju 61 |
|||
Bran Olle.............. |
____ Fö 14 |
Calissendorff Jacob...... |
U |
36 |
Brandel Åke........... |
U 20 |
Callans Arne............ |
... Fi 1 36, In |
11 |
Brandgård Evert....... |
U 23 |
Canarp Curt............ |
In |
7 |
Brandt Birger.......... |
Ju 23 |
Cannberg Göran......... |
Fö |
18 |
Brandt Erik (II)........ |
____ Fi 8 47 |
Caping Bengt........... |
U |
23 |
Brandt-Humble Kristina |
Ju 15 |
Carbell Erland.......... |
H |
3 |
Brantberger Per-Gunnar . |
Fö 2 10 |
Carbonnier Charles....... |
Jo |
11 |
Branting Malte......... |
H 2 |
Careborg Lars-Olof...... |
u |
26 |
Brattgård Sven-Olof .... |
S 23 |
Carlberg Bertil.......... |
u |
31 |
Braunerhielm Erik...... |
Ju 61 |
Carlegrim Erik.......... |
Fi |
41 |
Bretschneider Alfred .... |
____ Hl |
Carlgren Lennart........ |
... K 20, Ci |
5 |
431
Riksdagsberättelsen år 1968
Carling Alf.............. |
Fi |
15 |
||
Carlshamre Nils (II)..... |
S |
21 |
||
Carlson Lars............ |
Fö |
14 |
||
Carlson Sune............ |
UD 2 |
|||
Carlson Sören........... |
In |
9 |
||
Carlson Torsten......... |
Fi |
25 |
||
Carlsson AGA.......... |
S |
11 |
||
Carlsson Arne........... |
Fi |
43 |
||
Carlsson Arthur......... |
Ju |
14 |
||
Carlsson Carl-Gustaf..... |
K |
32 |
||
Carlsson Gösta.......... |
Ju |
15 |
||
Carlsson Ingrid.......... |
s |
11 |
||
Carlsson Ingvar (II)...... |
Ju |
51 |
S |
24 |
Carlsson Jan Olof........ |
Fi |
26 |
||
Carlsson Janne.......... |
U |
44 |
||
Carlsson Kjell........... |
K |
8 |
||
Carlsson Lennart........ |
S |
33 |
||
Carlsson Stig............ |
U |
20 |
||
Carlsson Sune........... |
U |
26 |
||
Carlsson Sven-Gunnar .... |
Fi |
33 |
||
Carlsson Ulf............ |
59, |
K |
28 |
|
Carlstein Rune (II)...... |
Ju |
39 |
||
Carlsten Claes........... |
K |
4 |
||
Carlström Stig.......... |
U |
23 |
||
Carlsund Bo............ |
K |
27 |
36 |
|
Cars Gunnar............ |
In |
3 |
||
Cassel Leif (II).......... |
K |
5 |
||
Castemark Einar........ |
Fö |
2 |
||
Cedercrantz Bror........ |
Ju |
30 |
||
Cedergren Ebba......... |
u |
44 |
||
Cederstrand Jan Erik .... |
K |
28 |
||
Cederwall Gustav........ |
In |
5 |
||
Cedheim Bengt.......... |
Ju |
37 |
||
Christianson Gunnar..... |
Fö |
1 |
||
Christoffersen Torgeir .... |
K |
37 |
||
Claeson Gunnel.......... |
U |
23 |
||
Claesson Hilding......... |
u |
34 |
||
Clemedson Carl-Johan .... |
u |
15 |
||
Colding Bertil........... |
u |
44 |
||
Collett John............ |
Ju |
36, |
Fi |
33 |
Conradi Erland.......... |
Ju |
57 |
||
Cosmo Carl-Johan....... |
Ju |
24 |
||
Crabo Sven ............. |
Fi 3 |
13 |
||
Creutzer Bertil.......... |
Fö |
14 |
||
Croneborg Rutger....... |
. . . Fi 32 45, H 2 |
|||
Cronqvist Lennart....... |
H |
9 |
||
Curtman Curt........... |
UD 2 |
D
........ K 28
........ U 23
........ U 23
........ Fö 15
........ K 27
........ In 5
........ S 10
........ In 1
Dahlberg Thure (I).........Ju 3 41 52, K 58
Dahlbom Rickard.......... U 26
Dahlgren Rolf.............. Fi 52
Dahlin Sven............... U 4
Dahl Sonja.......
Dahl Åke.........
Dahlander Gunnar .
Dahlberg Benkt ...
Dahlberg Bertil . . .
Dahlberg Erik.....
Dahlberg Gösta . . .
Dahlberg Sven
Dahlin Åke................ U 26
Dahlman Sven-Olof .... K 13 18 57, U 53
Dahlman Sven W........... UD 4
Dahlsten Gösta............. Ju 56
Dahlström Birger........... S 22
Dahlström Edmund......... U 46
Dahlström Erik............ S 25
Dahlström Gösta........... Fi 36, In 14
Dahlström Lennart......... Fi 1 30
Dahlström Åke............. Fö 6, K 25
Dahmén Erik.............. K 36
Dalén Ingrid............... In 1 16
Dalenius Tore.............. H 3
Danarö Lars............... S 13, 25
Danckwardt Jean-Carlos..... Fö 15
Danelius Hans............. Jul3
Danell Claes............... Jolll6
Danielson Gunnar.......... S 7, 16
Danielson Harry............ In 6
Danielson Nils-Gustav....... K 4
Danielsson Georg........... S 20
Danielsson Gunnar.......... Ju 36, K 21
Danielsson Jan............. K 33
Danielsson Åke............. K 4 45
Darpö Börje............... U 23
Davidson Rolf............. Jo 25
Delin Lars ................. Ju 35, Fi 45
Dellby Fritz............... K 51
Denecke Fredrik............ H 5
Dennis Bengt............Ju 61, S 24, In 10
Dinkelspiel Max............ Fi 19
Djurberg Håkan............ K 28 39
Dockered Robert (II)....... Ju 28, 45
Duke Karl-Erik............ S 13, Fi 18 23
Duregård Assar............ U 9
Diiring Ingemar............ U 22
Ebenius Ann-Mari..........
Eberstein, Gösta............
Eckerberg Per..............
Eckersten Ivan.............
E delsvärd Olle.............
Edgardh Claes.............
Edgren Gösta..............
Edholm Stig...............
Edlund Bertil......... Fi
Edlund Conny.............
Edlund Dag (II)............
Edlund Lars...............
Edstrand Karl-Ingmar......
Edström Gunnar (I)........
Edström Kjell..............
Edström Lennart..........
Eeg-Olofsson Ansgar.......
Eek Hilding..............
Eek Karin................
Egardt Knut..............
Egedal Nils...............
Egerstad Torbjörn.........
Ehnbom Bertil............
Ehrling Ingvar............
U 36
Ju 1
Ju 61, U 36
Fi 13, Jo 6 32
Ju 34
Ju 53, Ci 4
In 8
K 27
8 13 27 28 47
U 22
Fö 4
U 31
Fi 17
S 14, 22
K 25 28
K 24 57
U 22
Ju 21, U 46
Ju 39
Fi 14
K 4 16
Fö 11
K 28, Fi 12
Fö 12
432
Personregister
Eidem Ingmar....... |
...... U 40, Jo |
19 |
Einhorn Jerzy........ |
...... S |
10 |
Eiritz Sven-Gustaf .... |
...... Jo |
16 |
Ekberg Gustav....... |
...... K 22 29 38 |
53 |
Ekberg Hans......... |
...... K |
45 |
Ekberg Leif.......... |
...... S 20, K |
31 |
Ekberg Seved........ |
18 |
|
Ekblad Gunnar....... |
...... U 28 |
30 |
Ekdahl Lennart...... |
...... U |
13 |
Ekdahl Sven......... |
...... K 17, Fi |
16 |
Ekehorn Nils......... |
...... Fö |
12 |
Ekelöf Per Olof...... |
...... Ju |
23 |
Ekendahl Sigrid (II) . . |
...... s |
16 |
Ekestaf Bertil........ |
...... Fi |
3 |
Ekholm Herbert...... |
...... U |
23 |
Eklund Per.......... |
. . K 23, Fi 22 44, Jo |
20 |
Eklund Sven......... |
...... S 19, Ci 3 |
|
Eklöf Kurt.......... |
Fi 36 51, In |
11 |
Eklöf Olof........... |
...... Fö |
10 |
Ekman Bertil........ |
...... S |
22 |
Ekman Gunnar....... |
...... U |
28 |
Ekman Gösta........ |
...... Fi 28 |
48 |
Ekman Jacob........ |
...... S |
18 |
Ekman Torgil........ |
...... U |
36 |
Ekspong Gösta....... |
...... U |
39 |
Ekström Allan....... |
30 |
|
Ekström Bert........ |
...... In |
7 |
Ekström Harald...... |
...... K |
7 |
Ekström Per......... |
...... Jo 9 |
28 |
Ekström Sven (II) .... |
...... Ju 22, |
65 |
Ekström Tord........ |
13 |
|
Ekwall Hans......... |
...... U |
31 |
Eländer Kurt........ |
...... U |
23 |
Elf Algot............ |
...... In |
9 |
Elfström Bo......... |
...... Jo |
11 |
Elfvén Jan.......... |
...... S |
25 |
Elfving Gösta........ |
...... Fi |
4 |
Elghufvud Gösta..... |
...... Fi |
10 |
Eliasson Anders...... |
...... K |
19 |
Eliasson Gunnar...... |
...... Fi |
6 |
Eliasson Lars (II)..... |
...... Fö |
15 |
Eliasson Per-Erik..... |
...... Jo 1 3 |
22 |
Eliasson Torsten...... |
...... U 23 |
44 |
Elison Magnus....... |
11 |
|
Ellegård Alvar....... |
...... U |
47 |
Elliot Knut.......... |
...... Ju |
23 |
Elm Torsten......... |
...... u |
43 |
Elmén Brita......... |
...... s |
20 |
Elmhorn Kerstin..... |
15 |
|
Elmstedt Claes (II) . .. |
...... In |
9 |
Elofsson Axel........ |
...... Fi |
10 |
Elowson Anders...... |
...... S |
27 |
Elwing Carl Magnus . . |
...... Ju |
24 |
Enander Bengt....... |
...... u |
44 |
Enander Gunnar..... |
...... Jo |
1 |
Enander Olof........ |
...... I< |
34 |
Enarsson Arvid (I)____ |
...... S |
20 |
Enflo Olof........... |
...... 1< |
51 |
Engdahl Gunnar...... |
...... Fö |
12 |
Engdahl Roland...... |
...... Ju |
59 |
Engel Arthur........ |
......Ju 39, S 24 |
27 |
Englund Ingegerd .... |
...... S 15, |
18 |
Englund Sven........ |
...... Ju |
42 |
Englund Åke.............. H 2
Engman James............. Fi 34
Engqvist Börje.......... Fi 26, H 1, Ci 5
Engqvist Carl Olof.......... Ju 23 47
Engström Arne............. U 15
Engström Bengt-Olof....... U 31
Engström Carl-Erik......... K 34
Engström Gunnar.......... Ci 1
Engström Odd............. Fl 26
Engström Olof............. U 14
Engström Stina............ U 23
Engström Torsten.......... Fö 13
Engwall Ulf................ Ju 37
Enhagen Carl-Olof.......... K 25, Fi 39
Enmark Abel.............. S 12
Enquist Torsten............ Fi 18
Erbacke Gunnar........... . Fi 33
Erici Bernt................ In 9
Ericson Filip............... Jo 28
Ericson Folke.............. Ci 17
Ericson Gösta.............. In 5
Ericson Hans.............. K 29
Ericson Lars............... U 16
Ericson Maths.............. S 13
Ericson Ture............... S 11
Ericsson Axel.............. K 26
Ericsson Bengt............. S 7
Ericsson Britta............. U 32
Ericsson Carl Henrik........ Ju 14 59
Ericsson Georg...... Ju 63, U 16 18, Ci 14 16
Ericsson Gösta............. U 23 54
Ericsson Hans.............. S 9
Ericsson Ingvar............ K 28
Ericsson John (I)........... U 37
Ericsson Nils............... S 5
Ericsson Staffan............ Jo 7
Ericsson Yngve ÅR........ Jo 8 27
Ericsson S Yngve........... S 35
Erikson Birgitta............ U 52
Eriksson Arthur............ H 2
Eriksson Einar............. In 1
Eriksson John (II).......... S 33, K 58
Eriksson Karl-Erik (I)...... K 58
Eriksson Nancy (II)........ S 22, Fi 27
Eriksson Olof.............. In 15
Eriksson Ragnar........... Joll
Eriksson Seved............. S 23, In 16
Eriksson Sten.............. Ju 57
Eriksson Sune.............. U 25
Eriksson Tor............... K 27
Eriksson Torsten........... Ju 14 39 60
Eriksson-Öst Ove........... K 17
Erixon Ragnar............. Fi 32
Erlander Lillemor.......... H 9
Erlander Sven.............. K 22
Erlander Tage (II).......... UD 2
Erlandsson Bengt........... Ju 4
Ernest Gunnar............. U 23
Ernulf Gudmund (I)........ Ju 45 51
Ersson Valter.............. H 9
Esbo Harald............... Jo 17 19
Eskel Arvid (II)............ S 19, 33
Esping Hans............... K 32
433
Riksdagsberättelscn år 1968
Essén Eric............. |
Ju 55 |
Ettlinger Ruth......... |
S 27 |
Evers Tage............ |
____ Ju 14 |
Ewerdahl Sune........ |
K 27 |
F |
|
Fagerberg Gösta....... |
U 33 |
Fagerholm Per Olof .... |
____ ti 7 |
Fahlander Vidar....... |
____ Fi 32 |
Falk Eric............. |
U 23, Jo 1 |
Falk Gösta........... |
____ K 56 |
Falk Jan............. |
____ Ju 37 |
Falkehed Sven........ |
K 57 |
Falkemo Curt......... |
K 40 |
Fant George.......... |
Ull |
Farman Hugo......... |
____ Fi 38 |
Fastbom Lennart..... |
Fi 43, In 7, Ci 10 |
Faxén Karl-Olof....... |
.... Fi 13 15, In 8 |
Fehrm Martin......... |
. SB 1, Fö 15, U 15 |
von Feilitzen Styrbjörn . |
..... Ju 23 53, Ci 1 |
Feldt Kjell-Olof....... |
____ Ju 62, In 11 |
Felin Dag............ |
____ Ju 46 |
F’erm Anders.......... |
____ K 25 |
Ferngren Roland...... |
H 9 |
Finnveden Bengt...... |
____ IC 32 |
Fischler Josef......... |
Ju 16 |
Fitger Peter.......... |
____ S 18 |
Fjellander Nils........ |
. . Ju 8, U 12, Ci 1 |
Fjellström Carl-Gustaf . |
____ Ci 15 |
Flodén Bengt......... |
____ Fö 17 |
Floderus Åsel......... |
____ K 59 |
Fockstedt Sven........ |
UD 2 |
Folkmarson James..... |
____ U 23 |
Fornaeus Lars......... |
U 36 |
Fornander Nils-Uno---- |
..... Ju 14 |
Fornander Sven....... |
..... SB 1 |
Fornstad Bengt....... |
..... Fi 16 |
Fors Sixten........... |
..... S 11, U 1 26 |
F’ors Åke............. |
..... Ju 61, In 10 |
Forsberg Birger....... |
..... U 23 |
Fbrsberg Lennart...... |
..... Jo 6 |
Forsberg Tage......... |
..... Ju 62 |
Forsberg Uno......... |
..... U 23 |
Forsell Torbjörn....... |
..... U 35 |
Forshed Folke......... |
..... Fri 40 |
Forslund Birger....... |
..... S 23 |
Forss Ragnar......... |
..... K 25 |
Forssberg Gunnar..... |
..... Fi 30 |
Forssblad Douglas..... |
..... K 30 31, Fi 48 |
Forsselius Margareta ... |
..... Fi 4 |
Forssell Einar......... |
..... f 5 23 |
Forssman Sven........ |
..... S 36 |
Forssman Åke........ |
..... Jo 22 |
Forsström Gösta....... |
..... U 20 |
Forsström Karl-Erik ... |
..... Ju 60 |
Forstadius Erik....... |
..... Ju 57 |
Forthuber Bela........ |
..... S 13 |
Frank Aage........... |
..... Fö 2, 12 |
Frank Torsten........ |
..... U 48 |
Franzén Bengt........ |
..... U 31 |
Franzén Nils.......... |
..... Jo 26 |
Fredenmark Gunnar . .. |
..... K 29 |
Fredlund Lennart...... |
Ju 28, 51 |
Fredriksson Bert....... |
U 23 |
Freeman Lars-Erik..... |
K 39 |
Frendelius Gunhild..... |
U 31 |
Frey Torsten........... |
____ S 12 |
Friberg Hans.......... |
____ Ju 26 |
Friberg Hjalmar........ |
____ S 27 |
Friberg Karl-Erik...... |
U 43 |
Friberg Lars........... |
U 26 |
Friberg Torsten........ |
____ Jo 5 |
Frid Sven Rune........ |
In 13 |
Fridell Ingvar.......... |
____ Ju 29 |
Fridén Gunvor......... |
U 23 |
Fridh Göte............ |
... . S 16, 21, 24 |
Fridolin Hans.......... |
Fi 8 13 |
Fries Ingmar........... |
Fi 30 34 |
von Friesen Sten....... |
U 17 |
Frigren Suzanne........ |
____ Fi 20 |
Friman Hilding........ |
____ U 7 |
Frisk Hjalmar.......... |
U 10 |
Frisk Jan.............. |
____ K 21 |
Frithiof Lars-Arvid..... |
____ S 12 |
Frithiofson Karl........ |
.. Fö 15, K 12, H 6 |
From Gideon (II)....... |
Fi 33 |
Fromm Erik........... |
Fi 20 |
Fronaeus Sture......... |
____ U 26 |
Frostner Ivar.......... |
S 6, 27, 30 |
Frykholm Nils......... |
K 28 |
Frykholm Yngve....... |
____ UD 2 |
Fröding Nils........... |
.... Ju 24 |
Friöjd Arne............ |
Ju 51, S 24, K 2 5 18 |
Fröman Birgit......... |
____ H 5 |
Fröman Gösta.......... |
____ Ju 35 |
Funke Gösta........... |
____ U 39 |
Furestedt Karl......... |
____ U 37 |
Furhammar Leif........ |
____ U 28 |
Furhoff Lars........... |
____ Ju 62 |
Furumark Ann-Mari . .. . |
____ U 44 |
Furst Per-Erik......... |
____ Ju 7 |
Fäktenmark Erik....... |
U 23 |
Fälldin Thorbjörn (I) . . . |
H 6 |
G |
|
Gabrielson Lars........ |
____ Ju 19, K 37 |
Gabrielson Märta....... |
S 27 |
Gabrielsson Alf......... |
____ U 31 |
Gad Arne ............. |
____ Fi 51 |
Gamstedt Eric......... |
____ Ju 23 |
Gard Sven............. |
S 22 |
Garpe Joakim.......... |
..... Ju 22 |
Gehlin Jan............. |
____ Ju 9 |
af Geij erstam Gunnar ... |
..... Ju 42 |
af Geij erstam Olof...... |
..... Fö 10 |
af Geij erstam Sven..... |
.... Ju 35 |
Gelin Eric............. |
..... Fö 12 |
Gelinder Carl-Fredrik . . |
..... Jo 22 |
Gerentz Sven.......... |
..... K 27, U 43 |
Gerhardsson Gideon..... |
..... IC 38, U 23 |
Gerholm Tor Ragnar ... . |
..... U 46 |
Gerle Bo.............. |
..... Ju 15, S 12 |
Gerleman Gillis........ |
U 45 |
Gierow Karl Ragnar . .. |
U 22 |
434
Personregister
Gillberg Karl Erik.......... H 9
Gillström Anselm (I)........ Fö 15
Glimstedt Gunnar.......... Ju 1
Glimstedt Ulf.............. Fi 40
Godlund Sven .. K 2 3 5 7 36 43, In 7 13
Goldberg Leonard.......... Ju 48, S 27
Gomér David (II)........... S 20
Gordan Kurt............... Ju 46
Gottfarb Inga.............. In 10
Goude Gunnar............. U 31
Grabö Paul................ U 23
Gradin Anita............... In 16
Gradin Rolf................ Fi 40
Grafström Erik............. Fi 16 49
Grahn Ture................ K 36, Fi 29
Gralén Nils................ Fi 26, U 17 26
Gran Bertil................ U 47
Granath Karl-Erik.......... Ju 39
Granatli Nils............... Fi 38
Granberg Frank............ K 27
Granqvist Liss............. S 16
Granstrand Rolf............ U 27
Granström Karl-Otto....... U 3
Grant Gunnar.............. U 44
Grassman Sven............. Fi 46
Greberg Kurt.............. S 13
Grebäck Erik (II)...... Ju 22, K 26, Jo 2 25
Grenander Nils........ Ju 18, K 20 30 31 33
Grimlund Hugo............ Fö 7
Gripenstad Georg........... U 42
Groop Sven................ Fi 21
von Grothusen Carl-Johan ... In 6
Grubbe Tage............... Ju 30
Grundström Ingegerd....... U 9
Grunewald Karl............ Ju 39, S 12
Griibb Eskil............... UD 1
Gråberg Gunnar............ Ju 51
Gråby Lars................ Ju 39
Gräslund Per............... Fi 37
Grönberg Arvid............ Ju 46
Gröndal Hans.............. U 36
Grönfors Kurt.............. U 26
Grönhagen Nils-Olof........ K 28
Grönlund Börje............ S 9
Grönwall Anders........... S 11
Gudmundsson Nils.......... K 7
Gulbrandsen Odd........... Jo 28
Gullberg Hans............. Ju 35, Fi 45
Gullnäs Ingvar............. Ju 47, K 25
Gullstrand Tore............ Fö 5
Gumaelius Herman......... U 23
Gunnarsson Arne.......... S 25, U 33, Ci 3
Gunnarsson Olle............ S 36
Gunnarsson Per............ Fö 17
Gunnarsson Sven........... Fi 34
Gunne Stig................ K 19
Gustafson Arne............. Fi 13 28
Gustafson Birgitta.......... U 23
Gustafson Carl Erik ........ K 14 27
Gustafson Torsten.......... SB 1, U 17
Gustafsson Agne............ Iv 32
Gustafsson Anna-Greta...... U 4
Gustafsson Birger........... U 23
Gustafsson L Börje......... Jo 29
Gustafsson S Börje E ...... S 12
Gustafsson Einar (II)....... Ju 40
Gustafsson Evert........... U 23
Gustafsson Gunnar B....... K 37
Gustafsson M Gunnar (II) Fö 4 7 15, K 19, U 14
Gustafsson Henning (II)..... Ju 62, S 16
Gustafsson Henry.......... Jo 7
Gustafsson Karl Erik....... U 43
Gustafsson Lars............ u 5
Gustafsson Nils-Eric (I) . Ju 14 60, K 13, Fi 29
Gustafsson Ragnar.......... K 8
Gustafsson Rune........... U 31
Gustafsson Stig G.......... Ju 19 53
Gustafsson Stig G Y........ Fi 15
Gustafsson C Åke T......... SB 1, Jo 19
Gustafsson G Åke.......... Fi 42
Gustafsson Åke G..........S 23 24, Ci 16 17
Gustavsson Bengt (I) Ju 26, Fö 15 16, U 32
Gustavsson Rune (II)....... S 16, U 28
Gynnerstedt Tage.......... U 18
Gårding Lars............... SB 1
Gårdman John............. K 10
Gårdstedt Birger......Fi 50, U 11 23 33 54
Gärde Widemar Ingrid (II) . Ju 60 65, U 28
Gätje Eric................. K 29
Göranson Gunnar........... Fö 10
Göransson Göran........... U18
Göransson Harald.......... U31
Göransson Olle (II)......... Fö 18
Göransson Stig............. K 20
Görs Folke ................ K 12 47
Göthberg Bo............... U 7
H
Haapaniemi Oskar...... |
---- U 42 |
Hadrup Knut.......... |
---- K 30 31 |
Haeggblom Einar....... |
---- Jo 13 |
Haeggström Åke....... |
K 39 |
Hagander Johan........ |
---- Ju 10, U 12 |
Hagander Sten......... |
U 23 44 |
Hagardt Sten.......... |
---- K 16 |
Hagberg Erik.......... |
---- Fi 41, Jo 11 22 |
Hagberg Lennart....... |
---- Ju 18 |
Hagbergh Erik......... |
---- Ju 18 |
Hagbergh Göran........ |
|
Haggård Stig.......... |
K 7 |
Hagman Knut......... |
|
Hagnell Hans (II)...... |
Fi 15 |
Hagstedt Hedvig....... |
---- U 21 |
Hagström Tony........ |
---- Fi 15 |
Hahn Gunnar.......... |
U 20 |
Hahr Anders........... |
Fi 43 |
Flakelier Nils........... |
U 8 |
Haldén Folke.......... |
. . . . Fi 50, U 23 |
Hall Bertil............. |
|
Hall Gösta............. |
|
Hall Paul.............. |
.. S 29, K 21, Ci 6 |
Hall-Mikaelsson Barbro . . |
Ju 14 |
Hallbeck Oscar.......... |
U 23 |
Hallberg Rolf........... |
U 23 |
Halidén Gunnar......... |
S 14 |
435
Riksdagsberättelsen år 1968
Halidén Olof............... U 4
Halle Birger............... Ju 56
Hallenborg Ulf............. S 25
Hallendorff Herman........ U 36 44
Hallerby Allan............. In 2
Hallerdt Hans.............. Fö 11
Hallgren Bengt............. U 14
Hallgren Lars Olof.......... Fö 2, 17
Hallgren Susanne........... U 23
Hallhagen Gunnar.......... U 31
Hallin Erik................ Fö 8, Ci 1
Hallin Yngve.............. Fi 48
Hallman Eric.............. Fö 14
Hallqvist Britt............. U 29
Hallström Gunnar.......... S 20
Hallvig Ivar............... Ju 62
Hamberger Carl-Axel....... S 25
Hambraeus Bengt.......... U 20
Hamdahl Bengt............ Ju 8, Fi 8
Hamilton Fredrik-Adolf..... Jo 14
Hammar Lars.............. Ju 34
Hammar Stig.............. U 26
Hammarberg Cecil.......... Ju 59
Hammarberg Peter......... U 44
Hamrin-Thorell Ruth (I) . . .. Ju 16 42
Hanner Per................ Ju 19, Fi 36
Hanning Gösta............. K 24
Hansen Hans-Jörgen........ Jo 4
Hanson Lars............... Fi 21
Hansson Gustaf Henry...... Ju 22
Hansson Hans............. K 22 42
Hansson Karin............. U 23
Hansson Nils B (I).......... Jo 1
Hansson Nils G (II)......... Jo 12
Hansson Olof.............. Jo 28
Hansson Stig............... K 2 5 23 32
Hanström Carl............. Fö 8
Hanström Torsten.......... Fi 1
Haraldsson Harald.......... Fi 30
Harland Eyvind............ In 9
Hartler Hans.............. Fi 32
Hartvig Åke............... K 20
Hasselrot Brita............. S 8
Hasselström Carl-Gustaf..... Fö 2
Hasslev Nils-Olov..........Fi 16 31, U 43
Haverling Sven............. U 48
Hawerman Bertil........... Jol9
Hedborg Gustaf............ Fi 13 28
Hedborg Per Erik.......... Ju 18
Hedebrant Olle............. U 40
Heden Göran.............. Ju 4, Fi 2
Hedén Ragnar............. Jul8
Hedengren Sven-Olof....... S 24
Hedin Bernt............... In 9
Hedin Carl-Eric (II)........ In 4
Hedin Sven Fredrik......... UD 1
Hedkvist Charles........... S 22, U 3
Hedlén Bengt.............. U 3
Hedlund Folke ............ K 38
Hedlund Rune (I).......... Ju 48 60
Hedman Barbro............ U 26
Hedqvist Eric.............. U 30
Hedskog Arne.............. In 2
Hedström Anders....... |
____ Ju 56 |
Hedström Bo.......... |
____ Jo 10 22 |
Hedvall Rut........... |
S 12 |
van der Heeg Nils...... |
____ K 24, Fi 5 |
Heeger Birgitte......... |
U 27 |
von Heideken Gösta .... |
____ Ju 29 |
Heiman Oskar......... |
H 4 |
Heimklo Julius......... |
U 25 |
Heiroth Ulf............ |
Föll |
Hejdeman Gunnar...... |
Ju 40 |
Helander Curt.......... |
____ K 14 |
Heldtander Tore........ |
U 14 |
Helén Gunnar ......... |
____ UD 4, U 9 |
Hellberg Hans......... |
SI |
Hellberg Karl-Erik..... |
U 4 |
Hellberg Olle........... |
Ju 9 15 |
Helidén Daniel......... |
U 31 |
Hellers Hans........... |
U 25 |
Hellerström Sven....... |
____ S 10 |
Hellestam Sigvard...... |
U 40 |
Helling Olle............ |
U 23 |
Hellman Sven.......... |
____ Fö 15 |
Hellner Eskil........... |
. . Ju 50, K 37, In 4 |
Hellner Jan............ |
____ Ju 30 31 54 |
Hellners Vidar......... |
Ju 32 44 |
Hellquist Per-Anders .... |
U 20 |
Hellsten Sven.......... |
U 43 |
Hellström Emil......... |
____ U 44 |
Hellström Kajsa........ |
U 35 |
Hellström Matts........ |
____ In 8 |
Hellström Vidar........ |
____ S 18, H 1 |
Helmers Dag........... |
____ Fi 8 13 |
Helmerson Bo.......... |
____ K 29 |
Helte Verner........... |
U 23 |
Hemström Carl......... |
____ Ju 19 |
Henkow Ingvar........ |
____ Ju 23 |
Henrikson Arne........ |
.. . . Fö 12, Fi 13 |
Henriksson Gunnar..... |
. . . . U 13 26, In 5 |
Henriksson Rune....... |
Jo 4 |
Henrysson Sten........ |
U 32 |
Herlitz Claes........... |
____ In 7 |
Hermanson Gunnar..... |
____ H 7 |
Hermanson Waldemar . . |
____ Ju 28 |
Hermansson Hartwig . . . |
____ U 44 |
Hermansson Herbert (I) . |
____ F 47, Jo 1 |
Hermansson Nils....... |
____ UD 2 |
Hermansson Rune...... |
____ K 54, Fi 33 |
Hermansson Rune JK.. |
____ U 44 |
Hernelius Allan (I)...... |
____ Ju 6 50 51 |
Herner Göran.......... |
Ju 25 |
Herngård Karl-Erik..... |
____ S 32 |
Hernlund Carl Hugo .... |
____ Hl |
Hernmarck Michaél..... |
____ Ju 22 |
Hernroth Uno.......... |
____ K 15 |
Herrlin Hans........... |
____ Ju 43 |
Herrlin Sigvard........ |
Fi 2 |
Herulf Bengt........... |
____ S 27 |
Hesselblad Folke....... |
____ Fö 2 |
Hesselblad Gustav...... |
____ U 15 |
Hesselbom Knut....... |
____ Fi 40 |
Hesser Torwald........ |
. Ju 9, U 49, Jo 17 |
Hessler Henrik......... |
____ Fi 30 36 |
Heuman Maths......... |
____ Ju 48 |
436
Personregister
Heurgren Sven........ |
..... Ju 51 |
Ilildebrand Karl-Gustaf |
..... U 29 |
Hildebrand Per........ |
..... Jo 31 |
Hilding Bengt......... |
..... U 1 |
Hilding Ingrid........ |
..... S 21 |
Hilding Per (I)......... |
..... Ju 40 |
Hillbo Arne........... |
... Ju 36 59, Fi 33 |
Hiller Einar........... |
..... S 22 |
Hillert Sten........... |
..... K 14 |
Hilton Hans........... |
..... U 11 |
Himmelstrand Gunnar . . |
..... K 26 37 |
Hinno Rein........... |
..... Fi 43 |
Hirschfeldt Frank...... |
..... S 27 |
Hjalmarsson Bo........ |
..... Jo 26 |
Hjarlmarsson Sten..... |
..... K 4 |
Hjelm Lennart........ |
..... SB 1, Jo 4 22 |
Hjelmér Anders....... |
..... K 27 |
Hjelmqvist Bengt..... |
..... U 35 |
Hjern Bengt.......... |
..... Ju 36, K 49 |
Hjorth Gunilla........ |
..... U 32 |
Hjorth Jan............ |
..... U 4 30 |
Hjorth Lars........... |
..... Fi 15 |
Hjorth Ragnar........ |
..... Jo 20 |
Hjortzberg Agneta..... |
..... U 23 |
van der Hoeven Willem . |
..... Fi 6 |
von Hofsten Erland .... |
..... In 7 8 |
Hogstedt Christer...... |
..... S 27 |
Holdar Allan.......... |
..... Jo 5 |
Holgersson Leif........ |
..... S 2 |
Holm Lennart . . . SB 1, |
U 30 40 41, In 1 5 8 |
Holm Magnus......... |
..... In 8 |
Plolm Per.............. |
..... In 7 |
Holmberg Bengt........ |
..... U 44 |
Holmberg Carl........ |
..... Ju 9 49 |
Holmberg Erik G...... |
..... Ju 3 51, U 48 |
Holmberg N Erik G____ |
..... Ju 43 |
Holmberg Per Erik..... |
..... K 28 |
Holmberg Per HA . . . . |
..... In 8 |
Holmberg Sten......... |
..... U 23 |
Holmborn Börje........ |
..... U 26 |
Holmbäck Bure........ |
..... U 26 |
Holmen Hilmar........ |
..... Jo 11 |
Holmer Birger........ |
..... Fö 5 |
Holmgren Kurt....... |
..... Ju 28 |
Holmin Nils.......... |
..... Fi 21 |
Holmquist Bertil...... |
..... Ju 24, K 16 |
Holmquist Bo......... |
..... K 53 |
Holmqvist Mary (II) ... |
..... Ju 42, S 4 |
Holmqvist Sture....... |
..... K 13 18 |
Holmstedt Gustaf..... |
..... S 2 |
Holmstedt Yngve...... |
..... S 31 |
Plolmström Bengt..... |
..... U 35 |
Holmström Erik....... |
..... Fö 9 |
Holmström Gösta...... |
..... Fö 4 |
Holmström Lars-Gunnar |
____ U 31 44 |
Holstad Sigvard....... |
..... Ju 21 |
Holte Ragnar......... |
..... U 29 |
Hornwall Gert........ |
..... U 35 |
Hoving Walter........ |
..... UD 1 |
Hubendick Bengt...... |
..... U 30 |
Huhtasaari Johannes ... |
..... U 42 |
Huldén Tomas........ |
..... Ju 63 |
Hult Jöran........ |
........ Jo |
2 |
Hulteberg Mauritz .. |
........ U |
53 |
Hulthén Lamek .... |
........ Fi |
35 |
Hultin Gunnar..... |
........ Ju |
14 |
Hulting Georg...... |
6 |
|
Hultqvist Göran .... |
........ Fö 5, Fi |
26 |
Hultqvist Gösta .... |
........ I< |
56 |
Hultqvist Swen .... |
........ K |
60 |
Hultström Leif..... |
........ S 6, In |
15 |
Hurtig Folke....... |
........ U |
23 |
Husén Torsten..... |
. . . SB 1, Ju 15 24, U |
23 |
Hygstedt Thore .... |
........ Ju |
37 |
Hyrenius Hannes ... |
........ Jo |
18 |
Håkansson Hans . . . |
........SB 1, Fi 21, In 5 |
|
Håkansson Kaj..... |
........ S |
27 |
Hårdefelt Börje .... |
........ Ci |
16 |
Hårderup Göran .... |
........ Fö |
12 |
Häger Bengt....... |
........ U |
6 |
Hägerstedt Sven .... |
........ Fi |
30 |
Hägerstrand Torsten |
........ K 2 7, In 7 |
|
Hägg Ingemund .... |
........ U |
44 |
Hägglund John..... |
........ K |
19 |
Häggqvist Lennart . |
........ U |
38 |
Hähnel Folke...... |
........ U |
20 |
Härén Yngve...... |
........ U |
31 |
Härnqvist Kjell .... |
........ U |
47 |
Hävermark Gunnar . |
........ K |
48 |
Högberg Gunnar . . . |
........ In |
14 |
Högberg Hans..... |
........ U |
23 |
Högberg Paul...... |
........ Fö |
10 |
Höglund Olof...... |
........ Ju |
38 |
Högsell Sven Olof . . |
........ Fi |
31 |
Högström Bertha .. . |
........ Fö |
10 |
Höijer Gunnar..... |
........ Fö 2, |
20 |
Höjer Signe........ |
........ UD 2 |
|
Hölcke Olof........ |
........ K |
3 |
Hölne Karl-Vilhelm . |
........ U |
37 |
Hörjel Nils........ |
... K 7 36, Fi 11 29, U |
43 |
Hörkman Lars...... |
........ Fö |
6 |
Hörlén Ingemar .... |
........ U |
40 |
Hörmander Olof .... |
........ Fi |
20 |
Hörnlund Gördis (II) |
........ S 8, |
21 |
Höök Erik......... |
S 20, 24, K 27, In 7, Ci |
10 |
Höök Rune........ |
........ Ci |
12 |
I
Igelstam Rutger............ Fö 3
Ihrfelt Per................. Fi 19
Ihrfelt Åke................ Ju 48
Ingelman-Sundberg Martin... Fö 5
Ingelmark Bo.............. U 26
Ingelstam Erik............. U 44
Ingelstam Lars............. U 44
Inghe Gunnar.............. S 27
Ingvar Lars................ U 17 26
Isacson Bertil.............. K 41
Isacson Birger (I)........... H 5
Isacsson Göthe............. Fi 15
Isaksson Bruno............. Fi 9, In 5
Isling Åke................. U 23
Ivarsson Henrik............ U 14
Ivarsson Holger............ Fi 43, In 6
15f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml.
Riksdagsberättelsen
437
Riksdagsberätielsen år 1968
Ivarsson Sven-Ivar .... |
..... Fö 12, Fi 23 |
Johansson Stig........ |
Jo 17 |
|
Iveroth Axel.......... |
..... Ju 9, UD 2 |
Johansson Sune....... |
Ju 51 |
|
Johansson Sven A E ... |
U 17 40 |
|||
T |
Johansson Sven-Erik ... |
Ju 22 |
||
Johansson Torsten..... |
Ju 36 |
|||
Jacobaeus Christian .... |
..... U 40 |
Johnels Alf........... |
U 2 |
|
Jacobson Bengt ....... |
..... U 23 |
Johnselius Ingvar...... |
Fi 30 36 |
|
Jacobson Bertil....... |
..... U 36 |
Johnson Inez......... |
U 27 |
|
Jacobson Gustaf....... |
..... S 22 |
Johnson Olle P........ |
U 28 |
|
Jacobson Thord....... |
..... U 35 |
Johnson Solveig....... |
U 11 |
|
Jacobsson Ebbe....... |
..... Fi 38 |
Johnsson Gunnar...... |
Fi 48 |
|
Jacobsson Folke....... |
..... Fö 10, 18 |
Johnsson Jan......... |
..... K 25 36, Fi 11 29 |
|
Jacobsson Gösta (I) .... |
..... Ju 1, K 7 |
Johnsson Olle......... |
Ju 14 |
|
Jacobsson Per (I) ..... |
......lu 14 26, K 14 |
Johnsson Reidmond . .. |
H 2 |
|
Jacobsson Torvald..... |
..... Fi 11 |
Johnsson Roland...... |
U 26 |
|
Jagander Jan-Eric..... |
..... Ju 27 |
Johnson Sten......... |
In 6 |
|
Jakobsson Arne....... |
..... In 7 |
Jonasson Bertil (II) .... |
S 34 |
|
Jansson Eric.......... |
..... Fö 16 |
Jonsson Erland........ |
..... S |
31, Fi 33 |
Jansson Ingemar...... |
..... In 2 |
Jonsson Folke......... |
S 2 |
|
Jansson Jan Owen..... |
..... Fi 29 |
Jonsson Gustav....... |
Ju 15 |
|
Jansson Lennart....... |
..... Fi 32 |
Jonsson Gösta......... |
Fi 3 |
|
Jardal Jon-Gunnar .... |
..... Fö 4 |
Jonsson K Ivar....... |
K 7 |
|
Jarder Olle........... |
..... K 3 7 |
Jonsson K Ivar....... |
Jo 29 |
|
Jargin Ingvar......... |
..... In 6 |
Jonsson Kjell......... |
u |
23, Jo 1 |
Jenning Wolfgang..... |
..... S 17, 18 |
Jonsson Margit........ |
Ju 42 |
|
Jensen Powel......... |
..... K 49 |
Jonsson Mats......... |
K 28 |
|
Jeppson Jan.......... |
..... K 49 |
Jonsson William....... |
K 10 |
|
Jeppsson Torsten...... |
..... S 10 |
Jonzon Sven-Gösta .... |
Jo 13 |
|
Jerdenius Elof........ |
K 22, U 30 38, H 1 |
Josefson Ruben....... |
U 14 |
|
Jermsten Per......... |
..... Fi 25 |
Julin Bo.............. |
Fi 40 |
|
Jirlow Ulf............ |
..... In 11 |
Jung Ingvar.......... |
U 36 |
|
Joge Sven ............ |
..... H 2 |
Jung Jan............. |
Ju 54 |
|
Johannesson Erik...... |
..... K 19 |
Jungefors Stig......... |
.. Fi 8 13 |
33 34 47 |
Johannesson Ewald .... |
..... S 22 |
Jungen Rune......... |
In 7 |
|
Johannesson Ingvar____ |
____ U 4 |
Jungenfelt Karl....... |
Jo 20 |
|
Johanson Elvy........ |
..... Fö 14 |
Jungkvist Ragnar..... |
K 28 |
|
Johanson Ragnar...... |
____ In 12 |
Jungqvist Anna-Brita . . |
U 23 |
|
Johansson Alf......... |
____ In 1 |
Juréen Lars........... |
Jo 28 |
|
Johansson Allan....... |
..... Jo 1 10 19 |
Jussil Sune........... |
In 16 |
|
Johansson Anders..... |
____ Jo 13 |
Jägerskiöld Stig....... |
Ju 17 |
|
Johansson Bengt...... |
____ H 6, In 6 |
Jägerstedt Rune....... |
Fö 10 |
|
Johansson Erik........ |
U 23 |
Järdler Sven.......... |
____ K 13 18, Jo 25 |
|
Johansson A Erik M ... |
Ju 5, K 56, Fi 34 |
Järmark Bo........... |
Fi 31 |
|
Johansson Folke....... |
____ Jo 13 |
Järnbrink Hans....... |
Fi 34 |
|
Johansson Gotthard . . . |
U 23 |
Järnmark Sture....... |
S 6 |
|
Johansson K Gunnar ... |
____ Fö 8 |
Jönhagen Sven........ |
S 36 |
|
Johansson K Gunnar E . |
____ Ju 24, U 44 |
Jönsson Allan......... |
K 29 |
|
Johansson Göran...... |
____ Fi 15 |
Jönsson Börje......... |
.... U 23, In 5 19 |
|
Johansson Gösta...... |
Fö 18 |
Jönsson Elias (II)..... |
L |
40, H 5 |
Johansson Henry...... |
____ Fi 10 31 |
Jönsson E Gustav..... |
____ S 24 |
29, U 23 |
Johansson Hilding (II) . |
.... Ju 6 51, U 37 |
Jönsson Gustav V..... |
Jo 14 |
|
Johansson Inge........ |
U 4 23 44 |
Jönsson Göran........ |
Jo 21 |
|
Johansson John....... |
U 23 |
Jönsson Gösta......... |
K 23 |
|
Johansson Kjell....... |
____ Ci 9 12 |
Jönsson Göte......... |
Ju 59 |
|
Johansson Knut (I) . . . . |
____ Ju 22 |
Jönsson Hans......... |
K 23 |
|
Johansson Lars........ |
____ Jo 19 |
Jönsson Ingeborg...... |
S 8, 15 |
|
Johansson Lennart..... |
I< 27 43 |
Jönsson Ove.......... |
In 9 |
|
Johansson Nils I (I) ... |
Fö 15 |
Jörbeek Axel.......... |
Ju 37 |
|
Johansson Nils JO..... |
U 52 |
|||
Johansson Olof......... |
S 25 |
|||
Johansson Ralph....... |
____ In 1 |
|||
Johansson Rune (II) . . . . |
____ K 14 |
|||
Johansson Sten......... |
____ In 8 |
438
Personregister
K |
Krantz Margit........... Krantz Paul Olof......... |
S 27 |
||
Kaby Nils............ |
..... U 23 |
Kreitz Birger............ |
K 50 |
|
Kaijser Fritz.......... |
..... K 13 |
Kreitz Emanuel.......... |
Jo 23 |
|
Kaijser Rolf (I)....... |
. . Ju 60, UD 2, S 14 |
Kring Hilding............ |
Fö 10 |
|
Kalén Olof........... |
Fö 10, Fi 26, Ci 3 |
Kristenson Val ler (II)..... |
.. Fö 15, Fi 34 |
|
Karén Hugo.......... |
..... Fö 8 |
Kristensson Arne......... |
K 4 |
|
Karlbjörn Helge....... |
..... K 30 31 |
Kristensson Astrid (II) . . . . |
Ju 23 42 |
|
Karleby Olle.......... |
..... Ci 1 |
Kristensson Bengt........ |
Fi 32 |
|
Karlén Göran......... |
..... S 25 |
Kristensson Folke........ |
In 7 |
|
Karlgren Hjalmar..... |
..... Ju 30 31 |
Kristensson Yngve........ |
Ju 24 |
|
Karlin Bengt.......... |
..... U 25 |
Kristersson Helge......... |
Fi 13 |
|
Karlson Tore.......... |
. . Fö 4, Fi 50, U 23 |
Kritz Lars............... |
K 26 |
|
Karlsson Bengt Olof . .. |
..... Fi 16 |
Kromnow Åke........... |
Ju |
3, U 48 |
Karlsson Bror......... |
..... Jo 2 |
Krook Gunnar........... |
S 27 |
|
Karlsson Einar........ |
..... U 23 |
Krönmark Eric (II)....... |
S 33 |
|
Karlsson Elvy......... |
..... U 5 |
Kugelberg Eric........... |
S 10 |
|
Karlsson Erik......... |
..... U 23 |
Kull Börje............... |
Fi 23 |
|
Karlsson Erik L....... |
..... In 1 |
Kull Karl-Erik........... |
U 26 |
|
Karlsson Georg........ |
..... In 7 |
Kåks Olle............... |
U 52 |
|
Karlsson Gideon....... |
..... K 47 |
Källenius Sten........... |
Ju |
27, In 5 |
Karlsson Göran (I)..... |
..... S 16, K 59 |
Källner Claes-Göran...... |
. . K 39 52, In 17 |
|
Karlsson Helge (I)..... |
..... Jo 31 |
Ivällstad Thorvald (II) . .. . |
Ju 49 |
|
Karlsson Jan.......... |
..... Jo 20 |
Källström Åke........... |
K 7 |
|
Karlström Hans Åke ... |
..... U 32 35 |
Kämpe Anders........... |
Fö 18 |
|
Karpe Sven........... |
..... U 31 |
Kämpe Åke.............. |
S 18 |
|
Kautsky Gunnar...... |
..... Fi 20 |
Kärnek Ruth............ |
U 37 |
|
Kedner Gösta......... |
..... Ju 5 |
Kärrholm Gunnar........ |
Fö 5 |
|
Kellberg Love......... |
..... Ju 9, S 4 |
Kärrholm Marianne....... |
SB 1 |
|
Kellgren Nils (II)...... |
. Fö 15, U 23, H 8 |
Köhler Nils.............. |
Ju |
1 19 30 |
Kierkegaard Peder..... Kihlbom Magnus...... Kihlman Herbert...... Kihlstedt Curt........ |
..... U 26 ..... S 27 ..... U 1 26 ..... U 36, H 8 |
Körlof Voldmar.......... L |
. . Ju |
22, K 14 |
Kilander Ingemar..... |
..... Ju 23 |
Laestadius Lars-Levi...... |
U 11 |
|
Killander Fredrik...... |
..... Jo 15 |
Lager Carl-Gustav........ |
K 49 |
|
Kinell Erik........... |
..... Ju 15 |
Lagercrantz Bo........... |
U 30 |
|
Kirstein Lennart...... |
..... Ju 15 |
Lagervall Gunnar......... |
S 12 |
|
Kjellander Olof........ |
..... Jo 26 |
Lagerwall Hans.......... |
K 40 |
|
Kjellberg Sten........ |
..... H 8 |
Lagerwall Torbjörn....... |
U 44 |
|
Kjellén Lars.......... |
..... U 26 |
Laine Christian........... |
U 31 |
|
Kjellin Björn......... |
..... Ju 3 |
Land Johan.............. |
Ju 57 |
|
Kjellman Folke....... |
..... K 2 |
Landahl Lennart......... |
U 23 |
|
Kjellström Åke........ |
..... S 16 |
Landahl Sixten........... |
Jo 16 |
|
Kjessel Bo............ |
..... Fi 43 |
Landergren Nils.......... |
Fö 15 |
|
Klackenberg Henrik . . . |
..... Ci 1 |
Landh Lars.............. |
Ju 22 |
|
Klackenberg Lennart . . |
..... H 2 |
Landin Åke.............. |
K 12 |
|
af Klercker Bertil...... |
..... Fi 47 |
Landström Holger........ |
Fi 40 |
|
Klette Hans.......... |
..... Ju 48 |
Landström Lillemor....... |
In 1 |
|
Kling Herman (I)...... |
..... Ju 9 64 |
Landström Sten-Sture..... |
. . K 32 |
, U 5 49 |
af Klintberg Lennart .. |
..... Jo 2 18 |
Lane Sören.............. |
Jo |
10 19 30 |
af Klintberg Rolf...... |
..... K 3 45, Fi 21 |
Langborn Nils............ |
Fi 11 |
|
Knudsen Finn......... |
..... Jo 16 20 |
Langdal Henrv........... |
Jo 12 |
|
Knudsen Niels........ |
..... U 36 |
Lange Christian.......... |
U 46 |
|
Knutsson Anders...... |
.....Ju 30 31, S 5 15 |
Lange Gunnar (I)........ |
UD 2 |
|
Knutsson-Hall Torsten |
..... Fö 17 |
Langefors Börje......... |
U 36 |
|
Kolare Gustav........ |
..... K 26 |
Langenskiöld Carl....... |
Fi 36 |
|
Kolk Raimond........ |
..... Jo 21 |
Langton Börje.......... |
S 30 |
|
Kollind Hans......... |
..... Ci 4 |
Lannefjord Sture........ |
Ci 16 |
|
Korkman Nils......... |
..... Jo 4 |
Larborn Åke............ |
K 38 |
|
Kourtzman Per....... |
..... Fö 17 |
Larmén Evert........... |
Ju 62 |
|
Kragh Börje.......... |
..... Fi 6 |
Larnstedt Ossian........ |
3 36, S 2 |
|
Krantz Gunnar........ |
..... S 8 |
Larson Leif ............ |
U 35 |
439
Riksdagsberättelsen år 1968
Larson Sten................ |
H 2 |
Lindahl Jan-Mats....... |
U 6 22 |
||
Larsson Ceve............... |
Fö 12 |
Lindahl Lars........... |
|||
Larsson Einar (II).......... |
S 21 |
Lindahl Magnus........ |
Ju 40 |
||
Larsson Erik, i Norderön (II) |
Ju 23 |
Lindahl Olof........... |
---- Fi 1, Ci 10 |
||
Larsson Erik, i Öskevilcsby (II) |
Ju 48 |
Lindahl Per Eric....... |
____ U 2 |
||
Larsson E Erik............. |
Ju 37 |
Lindberg Arne (II)...... |
U 40 |
||
Larsson Gunnar K V (II) .... |
Ju |
52, |
K 18 |
Lindberg Egon......... |
K 39 |
Larsson S Gunnar.......... |
S 20 |
Lindberg Erik.......... |
Ju 14 |
||
Larsson Göran............. |
U 41 |
Lindberg Greger........ |
Fö 10 |
||
Larsson Helmer............ |
U 32 |
Lindberg Gösta......... |
---- U 23 |
||
Larsson Karl-Erik.......... |
U 36 |
Lindberg Ingemar...... |
S 21 |
||
Larsson Karl Gotthard...... |
Fi 33 |
Lindberg Janne........ |
---- K 12 |
||
Larsson Karl-Åke.......... |
UD 1 |
Lindberg Lars.......... |
---- Fi 47 |
||
Larsson Lars E (I).......... |
S 21 |
Lindberg Olof.......... |
---- Fi 42, Ci 4 |
||
Larsson Lars-Erik.......... |
Fi 45 |
Lindberg Ulf........... |
.... S 11, 12, 25 |
||
Larsson Lars-Erik.......... |
U 36 |
Lindberger Lars........ |
Fi 1 13 15 |
||
Larsson Lars-Gunnar........ |
SB 1, |
U 26 |
Lindberger Örjan....... |
---- U 26 |
|
Larsson Rune.............. |
U 23 |
Lindbergson Karl Albert |
---- Ju 35 |
||
Larsson Sixten............. |
Fi |
9, |
Fi 10 |
Lindblad Sven......... |
____ Fi 11 |
Larsson Sven F............. |
Fö 20 |
Lindblom Helena....... |
U 23 |
||
Larsson Sven 0............ |
Ci 1 |
Lindblom Paul......... |
U 52 |
||
Larsson Tage.............. |
S |
12, |
Fi 47 |
Linde Per Gunnar...... |
____ Fi 12 |
Larsson Thorsten (I)........ |
Ju |
62, |
Jo 14 |
Linde Ulf.............. |
U 52 |
Larsson Ulf................ |
S 21 |
Lindeborg Sven........ |
____ In 3 |
||
Larsson Ulla............... |
Ju 39 |
Lindegren Karl......... |
Jo 1 |
||
Larsson Urban............. |
Fi 7 |
Lindell Ebbe........... |
____ U 47 |
||
Larsson Åke............... |
K |
18, |
In 10 |
Lindell Ingvar......... |
____ K 13 58 |
Lassen Bengt.............. |
Ju 9 |
Lindell Nils............ |
____ Ju 35 |
||
Lassinantti Ragnar......... |
Jo 18 |
Lindelöw Karl-Gustav .. |
U 14 |
||
Lasson Knut-Inge.......... |
K |
22 37 |
Lindén Elis............ |
____ Fi 5 |
|
Laudon Axel............... |
U 17 |
Lindén Sven........... |
Fö 20 |
||
Laurell Gunnar............. |
Fö 10 |
Lindén Yngve.......... |
____ Fi 43, In 6 |
||
Laurell Karl Fredrik........ |
Fi 17 |
Lindencrona Alvar...... |
Fi 1 |
||
Laurin Joel................ |
Ju |
12 40 |
Lindencrona Fredrik . . . . |
----K 5 19 23 32 34 |
|
Laurin Kjell............... |
U 26 |
Lindencrona Gustaf..... |
____ Ju 18 |
||
Lauritzén Bertil............ |
U 11 |
Linder Helge........... |
____ Fi 32 |
||
Lebert Hans............... |
Jo 28 |
Linder Karl-Eric....... |
____ S 26 |
||
Lehander Bengt............ |
Fö 15 |
Linder-Aronson Lennart |
____ Jo 25 |
||
Leibing Arne............... |
K 49 |
Linderson Bengt........ |
____ Jo 29 |
||
Lindgren Alf........... |
____ Ju 52 |
||||
Leifland Leif............... |
Ju |
64, |
UD 4 |
Lindgren Gunnar O A .. |
____ S 19 |
Leissner Åke............... |
In 3 |
Lindgren J Gunnar..... |
____ Fi 15 |
||
Lemne Carl-Göran.......... |
Fi 46 |
Lindgren Göte......... |
____ U 51 |
||
Lemne Lars................ |
Fi 20 |
Lindgren Kurt......... |
____ U 31 |
||
Lemne Mats...........Fi 20 35, U 39 |
, In 13 |
Lindgren Olle.......... |
U 11 |
||
Lennander Sven............ |
U 26 |
Lindgren Stig.......... |
.... S 24, U 23 36 |
||
Leo Gunnar................ |
Ju |
27 |
In 5 |
Lindh Erik............ |
____ K 13 |
Leuf Nils Börje............. |
H 2 |
Lindh Gunnar.......... |
____ Ju 44 |
||
Lewén-Eliasson Anna Lisa (II) S 34, U |
33 53, |
Lindh Iwan............ |
____ U 14 |
||
H 5 |
Lindh Jörgen.......... |
____ K 60 |
|||
Liander Halvard........... |
SB 1 |
Lindh Leif............. |
H 8 |
||
Lidbeclc Ingmar............ |
Ci 14 |
Lindh Tore............ |
S 12, 24 |
||
Lidbom Carl............... |
Ju |
51, |
Fi 34 |
Lindh Åke............. |
____ Ju 22 |
Liedfeld Sven.............. |
K 28 |
Lindhagen Gösta....... |
K 36 |
||
Ligner Anders.............. |
IC 40 |
Lindholm Nore......... |
____ In 12 |
||
Lilje Bo................... |
Jo 24 |
Lindholm Sigurd (II) ... |
. Ju 62, Fi 33, U 31 |
||
Liljefors Ingemar........... |
U 31 |
Lindman Per........... |
____ U 23 |
||
Liljequist Erik............. |
S 35 |
Lindmark Lars......... |
____ Fi 31 |
||
Liljestrand Åke............ |
S 1 |
Lindnér Per Olof....... |
In 12 |
||
Lind Johan................ |
S 5 |
Lindquist Nils......... |
____ Fi 3 |
||
Lindahl Carl Erik........... |
Ju 57 |
Lindquist Rune ........ |
U 8 9 10 26 36, Jo 22 |
||
Lindahl Carl-Fredrik........ |
Fö 10 |
Lindquist Ulf.......... |
____ Iv 13 |
||
Lindahl Essen (II).......... |
Ju |
62 |
In 4 |
Lindqvist Inge......... |
____ Ju 27 |
440
Personregister
Lindqvist Olle........ |
|
Lindqvist Roland..... |
...... In 2 |
Lindqvist Rolf....... |
---- Fi 12 28, U 14 |
Lindqvist Sven....... |
...... U 43 |
Lindroth Gunnar..... |
|
Lindroth Kurt....... |
|
Lindskog Carl........ |
. S 18, K 50, Jo 23 32 |
Lindskog Elsa (II) .... |
...... H 5 |
Lindskog Lennart .... |
|
Lindskog Torsten..... |
...... Ju 37 |
Lindstedt Anders..... |
S 28, K 29 45, Fi 24 40 |
Lindstedt Hans...... |
|
Lindstrand Leif...... |
...... U 26 36 |
Lindstrand Lennart .. . |
|
Lindström Gunnar .... |
...... IJ 36 |
Lindström Harry..... |
|
Lindström Helge (11) .. |
...... U 18 |
Lindström Ingvar .... |
...... Jo 28 |
Lindström Olle....... |
|
Lindström Ulla (I) .... |
...... UD 2 |
Lindstål Ingvar...... |
...... S 36 |
Lindvall Harald...... |
|
Lindwall Åke........ |
|
Lindå Arne.......... |
|
Lingstrand Lars...... |
...... Fi 21 |
Linn Rjörn.......... |
|
Linné Rolf........... |
|
1 .inneroth Anna...... |
...... S 25 |
Linroth Klas.......... |
|
Litorell Ove.......... |
|
Litzén Anders......... |
|
Ljungar Jan.......... |
...... Ju 53 |
Ljungbeck Carl........ |
...... K 23 |
Ljungberg Blenda (II) . |
...... Ju 14 45 |
Ljungberg Göran...... |
...... Ju 52 |
Ljungberg Leif........ |
|
Ljungberg Lennart . . . . |
..... U 20 |
Ljungberg E G Lennart |
..... S 12, 27 |
Ljungberger Torsten . . . |
..... K 45 |
Ljunggren Lars........ |
...... Fö 3 |
Ljunggren Sven....... |
..... Fi 37 |
Ljunggren Torbjörn ... . |
..... U 5 |
Ljunghill Karl Gustav . |
...... U 23 |
Ljungholm Elof....... |
...... S 35 |
Ljungholm Kurt....... |
..... In 9 |
Ljungkvist Eva....... |
|
Ljungman Seve....... |
|
Ljungström Olof....... |
..... Kl |
Lockne Lars-Olof...... |
..... Fö 10 |
Loftenius Allan........ |
..... Jo 17 |
Loheman Arne........ |
..... Ju 19, Fi 36 |
Lothigius Carl-Wilhelm (II) . Ju 48, K 58 |
|
Lovén Börje.......... |
..... Fö 2 |
Luft Rolf............. |
|
l.ugn Robert.......... |
|
Lund Gunnar ......... |
|
Lund Ragnar......... |
|
Lundahl Ingrid........ |
..... In 16 |
Lundberg Arne........ |
..... K 23 |
Lundberg Arne S...... |
..... SB 1 |
Lundberg Lars........ |
|
Lundberg Lennart..... |
..... U 36 |
Lundberg Ragnar...... |
..... Fö 19 |
Lundberg Sten......... |
45 |
|
Lundberg Willy Maria ... |
---- In |
1 |
Lundblad Björn........ |
32 |
|
Lundblad Brita........ |
33 |
|
Lundblad Thomas...... |
U 26 |
41 |
Lunde Henry.......... |
5 |
|
Lunde Ingrid.......... |
U |
5 |
Lundeberg Christer..... |
---- U 23. Ci 1 |
|
Lundell Sture.......... |
■ K 2, Fi 8 13 |
49 |
Lundevall Owe......... |
16 |
|
Lundgren Nils.......... |
23 |
|
Lundgren Stig G....... |
U |
44 |
Lundgren Stig H E..... |
• . Ju 41 51, K |
58 |
Lundgren Sven......... |
H |
8 |
Lundgren Tu ve......... |
40 |
|
Lundh Carl.......... |
31 |
|
Lundh Jan Henrik...... |
---- U |
44 |
Lundholm Bengt....... |
Jo |
19 |
Lundmark Nils......... |
21 |
|
Lundquist Gunnar...... |
S 2, |
12 |
Lundquist Nils-Henrik . . |
---- Fö 6, U |
36 |
Lundström Birger (I) ... |
---- Ju 22 |
51 |
Lundström Gösta....... |
U |
45 |
Lundström Hans....... |
UD 2. H 2 |
|
Lundström Karin....... |
S |
23 |
Lunning Lars.......... |
42 |
|
Luterkort Ingrid....... |
U |
23 |
Luthman Gösta........ |
u |
36 |
Liining Karl-Gustav..... |
---- u |
26 |
Lyberg Bengt.......... |
35 |
|
Lyberg Folke.......... |
||
Lychou Dag........... |
||
Lycke Erik............. |
u |
26 |
Lysell Lennart.......... |
u |
26 |
Lyth Erik.............. |
11 |
|
Lännergren Bengt....... |
. . Ju 52, Fi 17, In 4 |
|
Löfberg Bertil.......... |
16 |
|
Löfberg Harald.......... |
S |
11 |
Löfgren Anne-Marie...... |
u 23 |
33 |
Löfgren Claes........... |
18 |
|
Löfgren N Sigfrid J...... |
K |
23 |
Löfgren Å Sigurd........ |
Ju 5 |
22 |
Löfqvist Ivar........... |
Ci |
14 |
Löfqvist Thvra (II)...... |
Jo |
12 |
Löfstedt Tomas......... |
51 |
|
Lönngren Rune......... |
. S 1 19 28, Jo |
19 |
Lönnqvist Birger........ |
Fi |
30 |
Lönnqvist Sven EV..... |
Fi |
1 |
Lönnqvist Å Sven G..... |
Fi |
21 |
Lönnqvist Ulf........... |
6 |
|
Lönnroth Erik.......... |
SB |
1 |
Lövegren Marianne...... |
15 |
|
Löwbeer Hans.......... |
Ju 39, S |
24 |
Löwbeer Torsten........ |
U |
12 |
Löwenadler Stellan...... |
Fö |
7 |
Löwenhielm Fredrik..... |
K |
24 |
M |
||
Magnander Ebbe........ |
31 |
|
Magnéli Arne........... |
2 |
|
Magnusson Alice......... |
U |
23 |
Magnusson Erik I....... |
26 |
441
Riksdagsberättelsen år 1968
Magnusson Erik O B (II) ....
Magnusson Nils (I)..........
Magnusson Robert..........
Magnusson Tage (II)........
Magnusson Åke............
af Malmborg Ragnar........
Malmfors Nils..............
Malmgren Allan............
Malmgren Bernt............
Malmgren Helge............
Malmgren Kurt............
Malmgren Nils.............
Malmquist Eve.............
Malmquist Sten............
Malmqvist Lars............
Malmsten Bo...............
Malmström Bengt..........
Malmström Gunnar.........
Malmström Gösta...........
Malmström Sven...........
Malmström Åke............
Mangård Nils..............
Manhem Seth..............
Mannerfelt Nils.............
Mannerskantz Axel.........
Marcus Stig................
Markén Karl-Erik..........
Markesjö Gunnar...........
Marklund Lennart..........
Marklund Sixten...........
Marklund Tage.............
Markman Kiddi............
Marknäs Sigurd......S 12, K
Marnell Gunnar............
Martenius Åke............. Fi 19, H 7
Martinsson Bo (II).....Ju 28 40 42 45, U 35
S |
23 |
Molander Stig.......... |
U 44 |
||
Jo |
32 |
Moll Olof.............. |
... U 8 9 10 26 41 |
||
Jo |
7 |
Mollstedt Bo........... |
Ju 10 |
||
s |
16, |
Fi |
28 |
Monie Yngve........... |
Ju 58 |
K |
25 |
Montan Nils........... |
H 2 |
||
s |
10, |
U |
17 |
Montelius Jan-Christian . |
Ci 2 16 17 |
Fi |
40 |
Montelius Sture........ |
Fö 2 |
||
U |
20 |
Montell Erik........... |
K 4 |
||
u |
1 |
Morales Christofer...... |
K 47 |
||
u |
23 |
Morath Axel........... |
Ju 24 |
||
Fi |
17 |
42 |
Mossberger Eric (I)..... |
Jo 1 14 |
|
K |
18 |
Mundebo Ingemar (II)... |
S 21, U 32 |
||
U |
5 |
Munthe Richard........ |
U 24 |
||
Ju |
15 |
Murray Carl........... |
Fö 12 |
||
Jo 12 |
Mutén Leif ............ |
____ Fi 27 |
|||
K |
32 |
von Miinchow Marianne . |
____ Fi 4 |
||
Ju 23 |
Muntzing Arne......... |
____ SB 1 |
|||
Fi |
16 |
Myhrman Gustaf....... |
____ Ju 36 |
||
K |
10 |
20 |
33 |
Myrdal Alva (I)........ |
____ Fö 15 |
Fi |
26, |
U |
36 |
Myrdal Hans-Göran..... |
U 5 |
Ju |
16 |
55 |
Myrsten Lennart....... |
. Ju 33 63, Fi 32, H 2 |
|
I< |
15 |
29 |
Månsson Arne.......... |
____ Fö 16 |
|
Fi |
41 |
Mårtensson Nils........ |
____ K 23 |
||
Ci |
16 |
Mäkinen Matti......... |
Fi 50 |
||
K |
13 |
18 |
Möller Yngve (I)....... |
____ Ju 50, U 28 |
|
Ju 26 |
|||||
U |
26 |
N |
|||
U |
36 |
44 |
|||
H |
2 |
Nabseth Lars.......... |
K 22 |
||
U 7 |
32 |
Nelander Eric (II)...... |
____ Ju 23 |
||
Fö |
5 |
Nellborn Olov.......... |
K 14 |
||
Ju |
1 |
Nemes Endre.......... |
____ U 52 |
||
7, Fi 44, In 12 |
Nerpin Rolf............ |
Fö 13 |
|||
Ju 14 |
Nettelbrandt Cecilia (II). |
____ Fi 27, In 16 |
Matsson Sven-Arne
Mattsson Bengt......
Mattsson Lennart (II)
Mattsson Lisa (I).....
Mattsson Roland.....
Mattsson Sten.......
Medin Knut........
Mehr Hjalmar.......
Meidner Rudolf.....
Mejegård Sigvard----
Melin Karl-Axel.....
Mellbourn Gert......
Mellnäs Arne........
Mellqvist Sven (II)
Metelius Bengt......
Meurling Karl.......
Meyerson Åke.......
Michanek Ernst.....
Mildner Erwin......
Millgård Olle........
Milstam Östen......
Minnhagen Lennart ..
Mjörnberg Agne.....
Moberg Lennart.....
Moberg Ragnar......
Moberg Sven........
Modigh Pontus......
In
Jo 24
S 18
U 32
Ju 45
U 4
Ju 15
Jo 28
K 18
7 8 14
Jo 17
S 22
U 36
U 31
Fö 15, K 2 5
Fi 46
U 27
U 24 30 52
UD 2 6
Fi 43
Ju 37
K 27 36, Fi 29
U 26
U 23
U 24
Jo 12
SB 1, S 24, U 39
. Fi 38
Netzén Gösta...........S 34, K 23 47, Jo 10
Neumiiller Jan......
Neymark Ejnar.....
Neymark Marit......
Nial Håkan.........
Nihlfors Folke (II) ...
Niklasson Harald ....
Nilson Allan........
Nilson Erland.......
Nilsonne Ulf........
Nilsson Axel........
Nilsson Bernt.......
Nilsson Börje (II)----
Nilsson A Erik......
Nilsson Erik........
Nilsson Erik F......
Nilsson Ernst.......
Nilsson Gustaf E . ...
Nilsson Gustaf V
Nilsson Harald......
Nilsson Hjalmar.....
Nilsson Jan H.......
Nilsson Jan-Ivan (II)
Nilsson Jöns (II) . . ..
Nilsson Kerstin......
Nilsson Kurt........
Nilsson Lennart.....
Nilsson Manfred.....
Nilsson Nils-Erik
Ju 53
U 32
Fi 17
Ju 19
Fö 15, 17
In 14
U 23 32
S 34
Ju 57
Fi 13
Fi 45
Ju 60
Ci 5 13
K 27 36 60
K 23
H 4
K 18
U 10, Jo 13
Ju 57
Jo 1 13 25
K 47
U 23, In 4
Jo 12
In 11
K 39
Ju 62
Ju 61
In 13
442
Personregister
Nilsson Nils H J......... |
... Ju 59, |
U |
35 |
Nilsson Per-Erik ......... |
Ju |
41 |
|
Nilsson Per-Olof......... |
U |
18 |
|
Nilsson Robert.......... |
Fi |
13 |
|
Nilsson Stig............. |
S |
5 |
|
Nilsson Sven-Åke........ |
S |
20 |
|
Nilsson Thora........... |
u |
23 |
|
NilSson Tom............ |
s |
2 |
|
Nilsson Tore............ |
Ju |
25 |
|
Nilsson Yngve (I)........ |
Ju |
41 |
|
Nilsson Åke............. |
Fi |
49 |
|
Norberg Dag............ |
. .. SB 1, U |
26 |
36 |
Norberg Erik........... |
In |
16 |
|
Nord Ingemar........... |
Fi 31, |
U |
25 |
Nordbeck Lennart....... |
K |
24 |
|
Nordell Erik............ |
U |
51 |
|
Nordenadler Anders...... |
Fi |
34 |
|
Nordenfalk Carl......... |
U |
30 |
|
Nordenfalk Johan....... |
... K 37. |
Fi |
16 |
Nordenskiöld Eira....... |
Ci |
1 |
|
Nordenskjöld Gustaf..... |
U |
23 |
|
Nordenson Jonas........ |
UD 2 |
||
Nordenson Ulf.......... |
Ju 9 |
55 |
|
Nordenstam Allan....... |
... K 56, |
Jo |
17 |
Nordgren Hans (II)...... |
In |
9 |
|
Nordholm Gunnar....... |
s |
20 |
|
Nordin Anna-Greta...... |
U |
23 |
|
Nordlander Carl-Henrik . . |
K |
5 |
|
Nordlander Carl-Oscar . . . |
K |
49 |
|
Nordlander Nils-Brage . . . |
s |
11 |
|
Nordlund Stig........... |
K |
13 |
18 |
Nordlöf Gunnar......... |
Fö |
12 |
|
Nordmark Hans......... |
Ju 35, |
U |
20 |
Nordqvist Björn......... |
Ju |
40 |
|
Nordqvist Stig.......... |
K |
15 |
27 |
Nordström Bengt........ |
Fi |
49 |
|
Nordström Clas......... |
. . . Ju 20, |
K |
44 |
Nordström Gert......... |
U |
23 |
|
Nordström Gösta........ |
s |
2 |
|
Nordström Lars-Erik..... |
Fö 5, |
K |
47 |
Nordström Lennart...... |
Fi |
23 |
|
Noreen Sven............ |
U |
30 |
|
Norell Olof............. |
In |
2 |
|
Norling Bengt........... |
K |
53 |
|
Norrbom Claes-Eric...... |
. . Jo 5 20 28 |
, In 18 |
|
Norrby Jonas........... |
Fi |
21 |
|
Norrgren Ulf............ |
Jo 12 |
||
Norström Carl........... |
. . . Fi 26, H 4, In 2 |
||
Nuder Ants............. |
Fi |
44 |
|
Nyberg Olaus (II)....... |
---- Ju |
23 |
41 |
Nybom Arne............ |
. . .. U 23, |
Jo |
21 |
Nygren Jan............. |
u |
26 |
|
Nykvist Gösta.......... |
u |
14 |
|
Nylund Per-Olof......... |
Fö |
5 |
|
Nyman Erik............ |
.... Ju |
39 |
59 |
Nyman Gunnar......... |
Fö |
12 |
|
Nyman Sven (I)......... |
u |
53 |
|
Nyquist Folke........... |
Ju |
27 |
|
Nyquist Ingemar........ |
In |
5 |
|
Nyqvist Tore........... |
K 6 |
24 |
56 |
Nyrén Bengt............ |
Fi |
32 |
|
Nyrén Per-Elof.......... |
Ci |
17 |
|
Nystedt Gunnar........ |
K |
4 |
Nystedt Stig.....
Nyström Bertil ...
Nyström Holger ..
Nyström Lars
Nyström Lennart .
Nyström Martin . .
Nyström Per.....
Nyström Samuel .
Nyström Sune____
Näsholm Birger . .
Näslund Bertil . ..
Näslund Manfred .
Näsström Emil (I)
Fö 16
S 25
Fi 32, Jo 12
Fi 46
K 58
Ci 9
K 32, Fi 49
U 45
Fö 7
Ci 8
U 36
Jo 4
U 13 40 53
O
Odebäek Paul.............. U 23
Odéen Bengt............... In 3, Ci 10
Odelberg Wilhelm.......... tf 26 38
Odén Äke.............K 4 10 26 53, Fi 29
Qdhammar Ivan............ Ju 59, I< 49
Odhner Clas-Erilc........... UD 2, Jo 9 28
Odhnoff Camilla............ In 16
Odquist Gudrun............ Ju 42
Ogner Stig................. Fö 8, Ci 4
Ohlon Rolf................ H 1
Ohlson Henry.............. H 6
Ohlsson Ingvar D . In 8
Ohlsson P T Ingvar .... Ju 59, U 25, In 7 20
Ohlsson Lennart............ U 4
Olderin Gunnar............ U 23 32
Oldgren Erik............... U 23
Olofsson Gunnar............ In 8
Olofsson Gunnar E......... S 14
Olrog Christer.............. U 26
Olson Hjalmar............. SB 1, U 17 40
Olson Lennart.............. Ci 12
Olson Sven-Olof............ Fö 15
Olsson Abel................ Jo 16
Olsson Agne Henry......... K 25
Olsson Bengt......... S 12 24, K 18, U 23 53
Olsson N Bertil............. Fi 32
Olsson S O Bertil....... Ju 39, S 24, In 1 19
Olsson Birger.............. U 22
Olsson Carl................ K 47
Olsson Curt................ Ju 14
Olsson Elvy (I)............. Ju 42, H 5
Olsson Evald............... U 4
Olsson Gustaf
Olsson Hans.....
Olsson Helmer . . .
Olsson Johan (I) ..
Olsson Karl Gustaf
Olsson Olle E . ...
Olsson Olle GA..
Olsson Osborn____
Olsson Rune G M .
Olsson Rune I . . ..
Olsson Sten......
Olvén Bernt.....
Olving Sven.....
Oredsson Bengt . .
Oredsson Malte ...
........ Jo 25
........ Ju 49 50
........ Fi 15, Jo 12
........ U 53
....... Ju 12
........ In 1
........ U 1
........ U 23 32
........ S 27
Ju 51, K 3 727, In 7 13
........ U 16
........ K 13
........ U 40
........ K 28
........ Fi 19 51
443
Riksdagsberättelsen år 1968
Orehag Lennart ........ |
U |
51 |
Petri Ingemar...... |
U 23 |
||
Orring Jonas........... |
____ S 24, U 32 |
44 |
Petrini Hasse...... |
K 21 |
||
Orrsten Henning....... |
____ K |
37 |
Pettersson Eric B ... |
Ju 30 |
||
Ortmark Åke.......... |
U |
43 |
Pettersson Erik G A |
Ju 58 |
||
Oscarsson Sigge........ |
.... Jo |
13 |
Pettersson Georg (I) |
Ju 6 51, K 8 |
||
Osvald Olof............ |
s |
35 |
Pettersson Gunnar .. |
U 18, Jo 14 |
||
Otteblad Arne.......... |
____ u |
44 |
Pettersson Harald (I) |
S 14, Jo 21 |
||
Ottenhag Tore......... |
____ K |
22 |
Pettersson Helge . . . |
K 22 26 |
||
von Otter Sten......... |
____ U |
14 |
Pettersson Lennart . |
Fi 15 |
||
Ottersen Ottar......... |
____ U |
27 |
Pettersson Ove..... |
Fö 5, U 17 40 |
||
Ottervik Gösta......... |
____ U 10 |
36 |
Pettersson Per-Arne. |
Fö 10 |
||
Otteryd Nils........... |
u |
31 |
Philipson Göran .... |
Fi 36 |
||
Ottosson Holge (I)...... |
____ Fi |
47 |
Pineus Kaj........ |
Ju 18 |
||
Ovegård Lars.......... |
21 |
Pleijel Åke......... |
U 17 |
|||
Plevin Eddie....... |
Jo 16 |
|||||
P |
Poppius Hans...... |
U 20 |
||||
Pålsson Inger...... |
U 46 |
|||||
Pagmar Sten........... |
U |
43 |
Pålsson Roland..... |
Ju 9 |
||
Palm Anders........... |
____ K |
15 |
||||
Palm Böret............ |
____ K 25, Fi 29 |
Q |
||||
Palm Sture (I)......... |
Fö 12, Fi 51 |
|||||
Palm Tore............. |
Fö 12 |
Quensel Nils........ |
U 22 |
|||
Palmqvist Arne........ |
U |
14 |
Quist Ove.......... |
S 31 |
||
Palmstierna Nils-Fredrik |
Fö 15 |
|||||
Patek Stanislaw........ |
H |
8 |
R |
|||
Paul Lars.............. |
U |
35 |
||||
Paulsen Margareta...... |
Ju 60 |
Ragnarsson Lennart . |
Fi 33 |
|||
Paulsson Valfrid S 24, Jo 9 10 19 20 28, In 18 |
Ragnå Nils......... |
Ci 17 |
||||
Pehrson C Gösta........ |
S |
10 |
Rahm A Håkan B . . . |
S 17 37 |
||
Pehrson Gösta H....... |
S |
11 |
Ralim Håkan M..... |
S 21 |
||
Pehrsson Wilhelm...... |
19 |
Rainer Ove......... |
Ju 33 59 65 |
|||
Perch Nielsen Ole....... |
Ju 64 |
Ramel Claes........ |
U 26 |
|||
Pernelid Åke........... |
K |
25 |
Ramnek Lennart .. . . |
In 12 |
||
Pers Anders Yngve..... |
Ju |
3 |
Ranhem Lars....... |
K 26 |
||
Personne Jon.......... |
Fi |
17 |
Rapaport Edmund .. |
U 25, Jo 21 |
||
Persson Arne........... |
U |
23 |
Raud Jaan ......... |
K 54 |
||
Persson Carl........... |
Ju 39 59, K 19 |
28 |
Ravelin Stefan...... |
Ju 34 |
||
Persson Eskil.......... |
Ju 63 |
Redemo Arne....... |
In 10 |
|||
Persson Göran......... |
K 38, Jo 19 |
Regen Gunnar...... |
Ci 3 |
|||
Persson Ivar........... |
U |
18 |
Rehnberg Bertil S 24, |
Fi 50, Jo 6, In 11 14 20 |
||
Persson Lars........... |
H |
1 |
Reichard Peter...... |
U 2 |
||
Persson Nils........... |
K 18 23 |
Reimers Lennart . . .. |
U 20 |
|||
Persson Olof (II)....... |
.... Jo |
1 |
Renberg Holger..... |
Fö 17 |
||
Persson Sigurd......... |
u |
52 |
Renborg Ulf........ |
Jo 6 |
||
Persson Stig............ |
U 23 33 |
Rengby Sven....... |
Ju 42 |
|||
Persson Sven (II)....... |
Jo 16 21 |
Renlund Gösta...... |
K 46, |
Fi 10 26, U 5 |
||
Persson Yngve (I)...... |
... S 14, Jo 13 20 |
Resare Alf.......... |
Fö 3, 10, 20 |
|||
Persson Blind Anders . . . |
Jo |
18 |
Resare Bengt Ju 59, |
Fi 11 50, |
U 39, Jo 16 |
|
Peterson Eric Gustaf (I) . |
Ju 48 |
Reuterskiöld Bo..... |
Fi 24 |
|||
Peterson Lars.......... |
K 18 26 |
Reuterskiöld Clas .... |
Jo 6 |
|||
Peterson Thage......... |
U |
28 |
Reuterswärd Edvard . |
U 6 50 |
||
Petersson Bertil (I)..... |
Ju 36, Jo 25 |
Reuterswärd Erik . . . |
Ju 28 |
Fi 12 13 27 |
||
Petersson Erik (I)....... |
In |
9 |
Reuterswärd Wilhelm |
Fö 16 |
||
Petersson Hans.......... |
U |
46 |
Rexed Bror . SB 1, Ju 39, |
S 24 25, K 22, U 1 |
||
Petersson Olof........... |
In 3 9 12 |
2 15 39, Jo 19 |
||||
Petersson Per (II)....... |
K |
32 |
Rexed Ingemar...... |
S 27 |
||
Petrelius Bengt.......... |
Ju |
7 |
Ribbing Manfred .... |
In 10 |
||
Petrén Gustaf........... |
Ju 28 43 |
Ribrant Gunnar..... |
Fi 15 |
|||
Petrén Otto............. |
Ju 23, K 45 |
Rickard Bengt...... |
. K |
3 20 |
33 35, In 2 |
|
Petrén Sture............ |
9 |
Riesenfeld Harald . . . |
U 22 |
|||
Petri Bengt............. |
SB |
1 |
Rigbäck Berndt..... |
Ju 58 |
||
Petri Carl-Axel.......... |
Ju 57, S 16, Jo 10 |
Rimmerfors Einar (II) |
UD 2 |
|||
Petri Folke............. |
K |
4 |
Rimås Sigvard (II) . . |
... K 32, Jo 12 31 |
444
Personregister
Ringaby Per-Erik (II) .. |
..... Jo 31 |
Sahlin Åke............ |
K 22 |
|
Ringborg Erland...... |
..... U 37 |
Sahlström Sven....... |
H 8 |
|
Ringdal Herry........ |
..... U 23 |
Salomonson Stig ...... |
Ci 17 |
|
Ringdén Hans-Fredrik . |
..... Jn 27 |
Salomonsson Ove...... |
In 7 |
|
Ringius Gösta......... |
..... Ju 14 |
Samuelson Karl....... |
K 39, Ci 11 |
|
Ringstedt Nils........ |
..... H 3 |
Samuelson Stig........ |
K 22 37 43 |
|
Ringström Björn...... |
..... .In 59 |
Samuelsson Kjell..... |
U 35 |
|
Ringström Georg...... |
..... Fi 30, In 2 |
Samuelsson Yngve..... |
S 15, 36 |
|
Rinman Olle.......... |
..... Ju 14 |
Sandberg Arnold...... |
K 28 |
|
Rittri Bror........... |
..... S 20, K 31 |
Sandberg Birger....... |
U 5 25 32 49 51 |
|
Rodhe Gösta.......... |
..... U 5 27 |
Sandberg Bror........ |
Jo 22 |
|
Rodhe Sten........... |
..... U 14 |
Sandberg Gunnar...... |
S 18, K 17 |
|
Roempke Sten........ |
..... S 11, U 36 |
Sandberg Per......... |
U 23 |
|
Rohlin Anders........ |
..... K 28 |
Sandblad Carl-Eric . . . . |
U 23 |
|
Romander Holger..... |
..... Ju 39 59 60 |
Sandblom Philip....... |
U 9 |
|
Romanus Sven........ |
..... Ju 9 45 |
Sandegren Erik........ |
Ju 1 |
|
Romberg Wilhelm..... |
..... S 24 |
Sandell Gösta......... |
Ju 51 |
|
Romson Rolf.......... |
Ju 3 53, K 13, Fi 40 |
Sandell Viola (II)...... |
S 15, In 9 |
|
Ronnås John.......... |
..... U 27 |
Sandels Stina......... |
U 31 |
|
Roos Gösta........... |
..... H 2 |
Sandgren Lennart..... |
. SB 1, S 24, U 39 47 |
|
Ros Erik............. |
..... Ju 4, Fi 2 |
Sandgren Percy....... |
K 14 |
|
Rosberg Gustav....... |
..... In 6 |
Sandin Lennart....... |
U 36 |
|
Rosén Allan.......... |
..... Ju 27 |
Sandlund Maj-Britt . ... |
UD 5, Fi 27 |
|
Rosén Göta........... |
..... Ju 39 |
Sandmark Bo......... |
Fö 14 |
|
Rosén Jan-Erik....... |
..... Fi 13 |
Sandström Bengt...... |
Ju 23 |
|
Rosén Nils Gustav..... |
..... SB 1 |
Sandström Carl Olof . . |
Fi 3 |
|
Rosenblad Urban...... |
..... Fö 7, 8, 10 |
Sandström Per........ |
Ju 45 |
|
Rova Eino............ |
..... K 25 |
Sanell Åke............ |
Fi 1 51, In 6 |
|
Rudberg Erik......... |
..... Fi 17 |
Sanmark Arvid........ |
Ju 34 |
|
Rudberg Per.......... |
..... Fö 11, 15 |
Sarap Hans........... |
Fi 20 |
|
Rudén Allan.......... |
..... Ci 17 |
Sarman Arthur........ |
U 43 |
|
Rudholm Bengt....... |
..... Jo 11 |
von Schantz Philip . . . . |
U 52 |
|
Rudholm Sten......... |
..... Ju 53 59 |
Schedvin Sven-Olof .... |
U 44 |
|
Rudstedt Gunnar...... |
..... Ju 11 14 |
Schein Harry......... |
Ju 9, U 11 |
|
Ruist Erik............ |
..... Fi 43 |
Schelin Bengt......... |
H 6 |
|
Rundqvist Enar....... |
..... Ju 34 |
Schiöld Gösta......... |
Ju 14 |
|
Rundström Tore....... |
..... K 4 |
Schmidt Torsten....... |
U 15 |
|
Rune Christer......... |
..... Ju 18 |
Schmiterlöw Carl...... |
Jo 4 22 |
|
Runnberg Bertil....... |
..... Fö 10 |
Schoerner Gunnar..... |
Fö 10 |
|
Rudhmer Gustav...... |
..... U 23 |
Schultz Allan......... |
Fi 7 |
|
Rydbeck Karin........ |
..... Jo 26 |
Schärman Olof........ |
S 20 |
|
Rydbeck Olof......... |
..... Ju 9 |
Schött Lars (I)........ |
Ju 65 |
|
Rydberg Karl-Evert . . . |
..... Jo 18 |
von Segebaden Gustaf . |
Jo 11, In 13 |
|
Rydberg Lars......... |
..... U 36 |
Segerdahl Tore........ |
Fö 13 |
|
Rydén Jan........... |
..... U 26, In 14 |
Segerfalk Bertil....... |
In 15 |
|
Ryding Göran......... |
..... H 2 |
Segerstedt Torgny..... |
U 8 |
|
Ryhninger Werner..... |
..... Ju 39 |
Segerstedt Wiberg Ingrid (I) |
In 4 |
|
Itylander Gösta....... |
..... S12, 27 |
Sehlin Halvar......... |
S 5 |
|
Rylander Ragnar...... |
..... S 35 |
Sehlstedt Ossian....... |
Fö 9 |
|
Ryman Sven-Hugo .... |
......lu 3, Ci 1 2 |
Selin Sven............ |
Ju 14 |
|
Ryttinger Lennart..... |
..... Fö 14 |
Selin Torsten.......... |
Fi 21 |
|
Rådberg Jan.......... |
..... K 3 |
Sellin Ivan............ |
Fö 2 |
|
Rådström Hans....... |
..... U 44 |
Senning Claes......... |
H 2 |
|
Rällfors Hans......... |
..... K 25 |
Seregard Ingvar....... |
S 5 |
|
Rönquist Karl-Axel .... |
..... K 6 56, Fi 47 |
Serenander Fritz....... |
Ju 14 |
|
Rönöberg Olof........ |
..... Jo 11 |
von Seth Torgil (II) ... . |
IC 14 |
|
Settergren Erik........ |
Ju 24 |
|||
Sellergren Gitte ....... |
Ju 15 |
|||
s |
Severin Erik.......... |
K 37, In 1 |
||
Sidenbladh Karl....... |
Ju 20 |
|||
Sahlin Martin......... |
..... K 54 |
Sidenvall Gunnar...... |
K 3 |
|
Sahlin Sivert.......... |
..... I< 15 |
Silén Sven............ |
U 14 |
|
Sahlin Sven........... |
..... Fö 5 |
Silenstam Per......... |
In 14 |
445
Riksdagsberättelsen år 1968
Silfverskiöld Boris....... |
S |
3 |
Siljeström Sten.......... |
Ju |
30 |
Sillén Bo............... |
Fi 50, In 2 |
|
Simlund Ernst-Olof...... |
U |
23 |
Simonsson Peter......... |
K |
20 |
Simson Gerhard......... |
Ju 24 |
42 |
Sjunnesson Georg........ |
U |
23 |
Sjunnesson Lars......... |
11 |
|
Sjunnesson Nils......... |
s |
12 |
Sjöbeck Christian........ |
U 23, In |
19 |
Sjöberg Arne............ |
. . . K 26 33, Fi |
16 |
Sjöberg Bengt........... |
Fö 17, S |
19 |
Sjöberg Hilding......... |
U |
23 |
Sjöberg Tage............ |
S |
2 |
Sjöborg Elvir........... |
Jo |
5 |
Sjögreen Lennart........ |
Ju |
40 |
Sjögren Tore............ |
s |
10 |
Sjökvist Stig............ |
K |
26 |
Sjölin Nils.............. |
Jo 24 25 |
29 |
Sjölin Stig.............. |
S |
17 |
Sjölund Bengt........... |
Jo |
5 |
Sjönander Bo Jonas...... |
. . . Fi 16 35, In |
20 |
Sjörs Hugo............. |
U 26, Jo |
19 |
Sjöstedt Lennart........ |
K |
30 |
Sjöstrand Arne.......... |
Fö |
10 |
Sjöstrand Torgny ........ |
U |
19 |
Sjöström Lars-Erik...... |
Ju |
53 |
Sjöström Åke........... |
S 24, |
29 |
Sjövall IClisabet (II)...... |
42 |
|
Sjövall Thorsten......... |
U |
27 |
Skans Svante........... |
Fö |
5 |
Skantz Anna-Greta (II) . . |
. . . S 14 23, In |
16 |
Skarstedt Carl-Ivar...... |
19 |
|
Skedelius Rolf........... |
Fö 6 |
|
Skeppstedt Sven......... |
Fö |
11 |
Skoglund Erland........ |
U |
31 |
Skoglund Folke......... |
Fö |
18 |
Skoglund Gösta (II)...... |
K |
27 |
Skoglund Lars........... |
Fö |
14 |
Skogmar Gunnar........ |
Fi |
35 |
Skoog Tord ............. |
S |
11 |
Skogsberg Gösta......... |
Fi |
8 |
Skärman Bo (I)......... |
S |
34 |
Sköld Hans............. |
K |
30 |
Sköld Karl-Gustaf....... |
Ju |
36 |
Sköld Lars............. Ju 51, U 8 26, Ci 1
Sköld Nils................. Fö 15
Sköld Per.................. Jo 16 31
Sköld Tage................ Fi 41, Jo 13
Sköldvall Johnny........... S 23
Slunge Walter.............. Fö 12
Smedler Jan-Eric........... Fö 14, 16
Smedman Gunnar.......... K 44
Smith Åke............... Fi 31, U 13, Jo 4
Snell William......... |
..... U |
42 |
Sohlman Ragnar...... |
..... U 44, In |
10 |
Spak Carl-Anton...... |
..... Ju 47 59, Ci 1 |
|
Sparr Jan............ |
..... Fö |
12 |
Sparre Per............ |
..... H |
4 |
Sparring Leena........ |
..... In |
10 |
Sperber Ivar.......... |
..... Jo |
4 |
Stat Karl-Rune........ |
..... U |
23 |
Stagg Ivan ........... |
..... Fi |
10 |
Stangenberg Eric....... |
----- Ju |
23 |
Stangenberg Harriet . ... |
23 |
|
Stare Peter ............ |
Ci |
12 |
Stargård Hugo......... |
---- Ju |
58 |
Staxäng Ernst......... |
____ K |
19 |
Steen Bengt........... |
---- Ju |
39 |
Steen Göran........... |
H 1, Ci |
17 |
Stefanson Stig (I)....... |
Fi 50, U 23, In 2 |
|
Steffner Bengt......... |
K |
28 |
Stenberg Gunvor (I) . . . . |
..... U |
40 |
Stenberg Härje......... |
Ci |
1 |
Stenberg Nils.......... |
..... H |
6 |
Stenberg Oscar......... |
_____ K |
23 |
Stenbäck Manne........ |
..... U |
44 |
Steneborn Arne ........ |
.... Fi 30 36 41 |
47 |
Stenhagen Einar........ |
.... Jo |
19 |
Stening Birger......... |
____ Fi; |
3 8 |
Stenius Jan-Erik....... |
____ IC |
13 |
Stenram Håkan........ |
____ Jo |
19 |
Stephani Carl.......... |
..... K |
4 |
Stern Torkel........... |
..... Fi 30 |
36 |
Sterne Bengt........... |
..... Fi |
21 |
Sterne Gunnar (II)...... |
..... K |
18 |
Sterne Gösta (II)....... |
..... IC 26, Fi |
29 |
Sterner Richard........ |
..... S |
22 |
Sterzel Fredrik......... |
..... Ju |
51 |
Sterzel Georg.......... |
.... Ju |
22 |
Stetler Emil........... |
..... U 23 |
32 |
Stiernstedt Jan......... |
..... S 24, U |
39 |
Stiernstedt Lars........ |
..... Ci |
13 |
Stiernstedt Lennart..... |
..... Jo |
1 |
Stiernstedt Stefan...... |
..... Ju |
19 |
Stime Per-Erik......... |
..... Ci |
12 |
Stjernquist Nils........ |
..... Ju 3 |
51 |
Stjernquist Per......... |
..... K |
32 |
Stjernqvist Hans....... |
..... Fö |
10 |
Stockman Lennart...... |
..... U |
13 |
Stolt Lennart.......... |
..... u |
18 |
Stoltz Wilhelm......... |
..... K |
16 |
Storm David........... |
..... U |
32 |
Storm Olof............ |
..... U 37 |
49 |
Stoye Peter............ |
..... U 36 |
44 |
Strahl Ivar........... |
..... Ju |
53 |
Strand Axel (I)......... |
..... Ju 6, S |
20 |
Strand Sigfrid.......... |
..... U |
20 |
Strandberg Bertil (I) ... |
..... IC |
13 |
Strandberg Margit...... |
..... In |
9 |
Strandlund Bertil...... |
..... S 12, Ci |
13 |
Stroh Olof ............. |
..... UD 2 |
|
Sträng Gunnar (I)...... |
..... UD 2 |
|
Sträng Ingrid......... |
..... H |
3 |
Ström Bertil.......... |
..... K |
7 |
Ström Evert.......... |
..... S 20, Ci 6 |
|
Ström Fingal.......... |
..... Ci |
1 2 |
Ström Gunnar......... |
. S 11, U 2 15 36 |
44 |
Ström Gunne......... |
..... U |
23 |
Ström Per............ |
..... Fi 44, In |
12 |
Ström Turid.......... |
..... H |
9 |
Strömberg Sven....... |
..... Fi |
19 |
Strömberg-Lind Karin . . |
____ U |
31 |
Strömbäck Erland..... |
53 |
|
Strömdahl Ingvar..... |
..... IC 39 |
52 |
Strömgren Holger...... |
..... U |
23 |
446
Personregister
Stukåt Karl-Gustaf....... |
U |
47 |
Sturkell Carl-Edvard..... |
11 |
|
Ståhl Ingemar............. |
Fö 12, Fi |
21 |
Ståhl Manne (II)........ |
... Fö 15, K : |
2 5 |
Ståhle Carl Ivar......... |
U |
22 |
Stål Barbro............. |
U |
31 |
Stålnacke Erik.......... |
U |
23 |
Sundbergh Arne......... |
K |
27 |
Sundblad Lars.......... |
I< |
26 |
Sundelin Gustaf......... |
Fö |
7 |
Sundelin Åke........... |
K |
57 |
Sundelius Ove........... |
K |
24 |
Sandell Yngve.......... |
Fi |
44 |
Sundgren Lars.......... |
Fi |
33 |
Sundin Bertil........... |
Fi 16, U |
31 |
Sundin Sven (I)......... |
Jo |
13 |
Sundmark Bo........... |
S |
23 |
Sundquist Hans-Torgil . . . |
Jo |
15 |
Sundquist Åke.......... |
H |
3 |
Sundström Bror......... |
K |
14 |
Sundström Helge........ |
K |
27 |
Sundström Monica....... |
Fi |
15 |
Sundström Thorsten..... |
S |
34 |
Sundvik Ivar........... |
Fö |
15 |
Sunner Stig............. |
U |
26 |
Svahn Iba.............. |
Ju |
15 |
Svahn Olov............. |
U 36 |
44 |
Svanberg Ingvar (II)..... |
U |
40 |
Svanfeldt Göran......... |
U |
32 |
Svanström Bengt........ |
Ju 1, K 2 |
32 |
Svanström Ivan (I)...... |
Ju 41, Fi |
52 |
Svantesson Gösta........ |
Ci |
12 |
Svedberg Erik (I)........ |
Ju 16 |
23 |
Svedberg Johan......... |
. . . In |
3 |
Svedberg Lage (I)........ |
12 |
|
Svengren Gösta-Olaus .... |
K |
14 |
Svenke Erik............ |
K |
38 |
Svenner Jan............ |
Fi |
8 |
Svennilson Ingvar....... |
SB 1, In |
8 |
Svenning Eric (II)....... |
Ju 27, S |
34 |
Svenson Göte........... |
. .. In 5 6 7 11 |
20 |
Svenson Sven........... |
Fi |
1 |
Svensson Bengt......... |
In |
1 |
Svensson Birger......... |
K |
19 |
Svensson Gustaf (II)..... |
23 |
|
Svensson Helge.......... |
In |
12 |
Svensson Inge........... |
S 36, In 9 |
|
Svensson Nils-Eric....... |
... U 7 25 44 |
: 47 |
Svensson Olle........... |
Ju |
61 |
Svensson Per............ |
K |
8 |
Svensson Rosa (II)....... |
Fi |
4 |
Svensson Stig........... |
Fi |
13 |
Svensson Sven.......... |
U |
27 |
Svensson Sven Erik...... |
S |
18 |
Svensson Sven V........ |
Fi 11 |
i 22 |
Svenungsson David...... |
U |
14 |
Sveri Knut............. |
. Ju 24 39 48, U 28 |
|
Sverkman Evert......... |
U |
7 |
Svärd Gunnar........... |
K |
22 |
Swanstein Stig.......... |
. Fö 6 15, K 24 25 |
|
Swarén Kerstin.......... |
S |
19 |
Swarting Sven....... Ju 35, Fi 16 20 21 45 |
||
Swedberg Bo............. |
u |
14 |
Swedenborg Jesper.......... U 13
Swensson Dag.............. Ju 42
von Sydow Christian......... Jo 20
von Sydow Erik............ S 18
von Sydow Gunnar ......... H 2
Sylvén Christer............. Ju 9
Sylvén Jan................ K 7
Sylwan Hellis.............. S 31
Sylwan Åke................ K 2, Jo 10
Säfström Stig.............. Fl 16 23
Säkk Karl................. Jo 12 32, H 2
Sälde Henry............... S 3, 12, 27
Sällström Folke............ U 31
Sännås Bertil................ K 2
Särlvik Bertil............... Ci 1
Söderberg Erik............. Fi 13
Söderberg Gustaf........... Fö 7, Ci 9
Söderberg Henry........... K 44
Söderberg Sten (I).......... Ju 53, In 2
Söderlund Göran........... Ju 11
Söderlund Sigge............ S 11
Söderlund Yngve........... Ju 43, H 4
Söderqvist Bengt........... S 12, 24
Söderström Göran.......... In 13
Söderström Nils............ U 36
Söderström Olle............ Fi 44, In 12
Söderström Olof AV........ Fi 37
Sönnerhed Gunnar.......... Ju 47
Sönnerlind Arne............ U 7 51
Sörensen Eric.............. Fö 7
Sörensson Joel (I)........... S 23
T
Tael Toomas............... Ju 59
Tammelin Erik............. U 14
Tammelin Paul.......... Ju 14 23 47, Ci 1
Tegen Martin.............. U 20
Tegman Olle............... U 23
Tegner Göran .............. U 23
Tegström Rudolph.......... U 3
Tell Anna Greta............ Ci 4
Tengblad Åke.............. H 1
Tengelin Sten.............. H 3
Tengroth Karl-Erik......... S 34, K 57
Tengzelius Rutger.......... Fö 13
Teorell Torsten............. U 1
Terstad Gösta.............. Fö 6
Thalén Bo................. K 53
Thapper Fridolf (II)........ S 24, K 18
Thege Ingvar.............. Jo 21
Thelander Erik............. Fi 34
Thiberg Sven.............. In 16
Thomé Karl Erik........... Jo 3
Thorburn Bertil............ K19
Thore Johan............... Ju 18, K 30 31
Thorell Arne...............Ju 20, K 26 29
Thorell Rune............... S 23, U 3
Thornstedt Hans .... Ju 13 48, Fi 34, U 26
Thorselius Ulf.............. Fi 22 41
Thorsén Åke............... Föl8
Thorson Tore.............. UD 1
447
Riksdagsberättelsen år 1.968
Thorstenson Billy ..,
Thorvinger Hjördis .
Thufvesson Bengt . .
Thulin Einar.......
Thun Ragnar......
Thunberg Börje
Thunholm Lars-Erik
Tliurén Gunnar.....
Thuresson Erik.....
Thyberg Jan.......
Thyresson Gunnar ..
Thyresson Nils.....
Tiberg Lennart.....
Tiby Ivar..........
Tidefelt Sune......
Tilert Reidar.......
Tillinger Lars-Erik ..
Tiselius Arne.......
Tistad Eskil (I).....
Tjernberg Harry____
Tjällgren Per Olov ..
Tobé Erik (II) ......
Tolgfors Börje......
Torell Arnold......
Torén Lars Erik
Torfgård Sven......
Tornberg Gunnar ...
Tottie Anders......
Tottie Carl-Eric . ...
Tottie Thomas.....
Trahn Christian
Trana Folke (II)
Tranaeus Jarl......
Tranell Olof........
Trankell Arne......
Trapp Lennart.....
Traung Brita.......
Troell Lars........
af Trolle Ulf.......
Tronét Bertil.......
Trotzig Fredrik.....
Tryggveson Fritz .
Träff Sven Olov ....
Tscherning Tom ....
Turesson Bo (II)... .
Tylén Halward.....
Tynelius Erik......
Tynelius Sven......
Tännérus Lars.....
Törnlund Sven.....
Törnquist Harry____
Törnqvist Gunnar . .
S 8
........ U 23
........Ju 37 51, Fi 51
........ Fi 29
........ U 26
........ K 27
........ UD 2, Fi 1
........ Ju 14
........ Fi 4
........ Fi 21 26 35
........ Ju 2 26
........ S 11
........ Jo 28
Ju 23, Fö 10, Ci 3 10 13
........ Fi 15
........ S 24, In 11 20
........ Ju 6 47
........ SB 1
........ Fi 47
........ In 4 17
........ K 11 27, In 12
........ In 5
........ U 8
........ K 3 27
........ Fi 1
........ Fö 14
........ K 16
........ K 57
........ Fö 20
........ U 26
........ Fö 6
........ Jo 31
........ UD 3
........ H 7
........ Ull
........ S 11
........ Ju 14
........ U 15
........ H 3
........ Fö 18
. Ju 59, Fö 14, K 28 54
....... Jo 17
........ K 15
....... Ju 16
....... U 18, Jo 16
....... U 25
........ S 11
....... K 15
....... Fö 7, Ci 11 13
....... U 26
U 8 9 10 26 33 41 Jo 22
....... In 7
u
Uggla Claes........... |
Ju 1 9 43, Jo |
17 |
Uggla Hans........... |
..... K |
40 |
Uggla Karl-Lennart .... |
..... Ci |
11 |
Uhlin Georg.......... |
..... Fi |
48 |
Uhlin Karl-Erik....... |
..... Fi |
11 |
Ulfsparre Sixten....... |
..... SB |
1 |
Ullberger Kurt........ |
____ U |
30 |
Ullstad Evert......... |
10 |
Ulvenäs Karl-Ivan.......... In 2:
Ulvfot Benkt..........v. Fi 5 42
Unelius Nils............... S 1$
Unell Gunnar.............. Fö 15
Unnerbäck Eyvind......... U 30
Upmark Erik.............. K 7
Utbult Bruno.............. S 22, 23-
Uvnäs Börje............... U 15
V
Vahlberg Gustav........... K 14
Varenius Bo............... Fö 20-
Velén Folke................ K 28
Verständig Sigmund........ Jo 32
Vestin Margareta........... U 23
Vestlund Gösta............. S 22, U 7 44
Vilhelmsson Edvard........ S 201
Villner Sven............... Fi 38
Vinde Pierre............... Fö 15, K 28
Virdebrant Carl-Erik........ U 23
Virgin Fritz-Ivar........... Ju 26
Virgin Henning............. U 26
Virgin Ivar (I)............. Fö 15
Vogel Lorentz.............. Ju 28
Voss Bertil................ K 16
Vrethammar Harald........ U 23
Vängby Staffan............ Ju 16 44
W
Wachtmeister Hans .... |
U |
6 |
|
Wachtmeister Wilhelm |
Fö |
15 |
|
Wadén Ingel.......... |
Ju |
3 |
|
Wadensjö Eskil....... |
In |
14 |
|
Wadenstein Hemming .. |
S |
12 |
|
Wagner Wilhelm...... |
K |
47 |
|
Wahlgren Göran....... |
..... Fi |
36 |
52 |
Wahlstedt Helge...... |
Fö |
10 |
|
Wahlström Karl-Erik . . |
K |
54 |
|
Wahlström Lars....... |
U |
23 |
|
Wahlund Sten (II)..... |
Ju |
51 |
|
Wahren Patrik........ |
Ju |
52 |
|
Walberg Sten......... |
..... K 2 6, |
Fi |
47 |
Walck Karl-Janne..... |
S |
9 |
|
Waldau Göran........ |
..... In 10 11 |
14 |
19 |
Waldenström Jan...... |
SB |
1 |
|
Walin Gösta.......... |
16 |
44 |
|
Wallberg Ursula....... |
U 43, H 1 3, In 8 |
16 |
|
Wallén Axel.......... |
.....lu 8, Fi 1 |
25 |
49 |
Wallén Birger......... |
Fö |
9 |
|
Wallén Thord......... |
H |
9 |
|
Wallén Åke........... |
Ci |
12 |
|
Waller Arne.......... |
K |
3 |
|
Waller Sture.......... |
U |
14 |
|
Wallin Bengt-Arne..... |
u |
31 |
|
Wallin Bengt G....... |
K |
4 |
|
Wallin Nils GM....... |
S |
22 |
|
Wallin Nils L......... |
u |
20 |
|
Wallin Per-Arne....... |
Jo |
2 |
|
Wallmark Gunnar (I) . . |
..... U |
32 |
53 |
Wallner Bo........... |
..... U |
20 |
31 |
Wallner Helmer....... |
..... Ju 37, |
Jo |
13 |
448
Personregister
Walstam Rune............. S 10
Ward Kurt................ K 23, U 4
Warfvinge Kurt............ UD 1
Warholm Birgit............ Fi 19
Wedén Sven (II)............ Ju 6
Wedin Nils................ Ju 59, K 28
Wedler Rolf............... S 36
Weibo Björn............... In 8
Weibull Martin............. U 26
Weibull Widar............. Jo 17
Weidstam Åke............. Ju 20 51
Weimar Åke............... K 40
Welamson Lars............. Ju 21
Welin Gösta............... K 18
Welin Thorild.............. Ci 11 13
Welinder Carsten........... Fi 11
Wenner Brita.............. Fi 25
Wennerfcrs Alf............. Fi 33, U 28
Wennergren Bertil.......... Fi 32
Wennerhorn Karl Otto Fö 20, K 1 7 11 38
Wennersten Gösta.......... H 2
Wennström Gunnar......... U 2 36
Wentz Nils................ Ju 51 57
Werbell Bror............... UD 1, Fi 51
Wermdalen Hans........... Fö 6
Werner Curt............... Jo 21
Werner Finn............... Fö 8
Werner Gunnar............ S 36
Werner Ivar............... Ci 5
Werner Ulf................ Ci 2 15
Wernlund Brita............ U 23
Wernlund Stig............. Fi 19, In 2
Wernstedt Lage ........... Fö 7
Wersén Dag................ Ju 21
Wesström Eric............. Fö 20
Westberg Olof (II).......... K 13
Westberg Verner........... Ju 42
Wester Sven............... Ci 3
Westergård Bertil.......... Fö 5
Westerlind Erik............ K 8
Westerlind Oscar........... Fi 40, H 1 5
Westerström Karl-Henrik____ Fö 12
Westin Gunnar............. U 30
Westin Olle................ Ju 22, In 5 11
Westling Klas.............. Fi 42
Westman Eric............. U 23
Westman Erik Gustaf....... Ju 7 22
Westman Gottfrid.......... U 5
Westmar Åke.............. S 6
Wetterhall Hans............ Jo 3 5 13
Wetterström Karin (II)..... U 23
Wiberg G Lennart E:son..... Ju 30
Wiberg N Lennart.......... In 1
Wiberg Ragne.............. K 37
Wickberg Algot............. Ju 39
Wickbom Sten............. K 58, In 3
Wickbom Torsten.......... U 27
Wickman Krister........... H 2
Widding Åke.............. Ju 57
Widegren Björn............ Ju 41, Jo 14
Widell Gösta............... Jo 12
Widén Ingvar.............. Jo 9 25 28
Widén Lars................ S 29
Widgren Jonas............. In 10
Widlund Jan............... Ju 13
Widman Dag.............. u 6
Widmark Sam............. K 56, H 4
Widmark Sverker........... Ju 11, Fi 34
Wiebe Stig................. K 30 31
Wieselgren Sven............ K 28
Wieslander Bengt........... K 31
Wieslander Magnus......... Jo 5
Wieslander-Kristensen, Anna UD 2
Wigren Bo................. U 18
Wigren Jolin............... K 28 56
Wigur Rolf................ Fö 14
Wihlborg Hans............. Ju 46 58
Wijkman Gunnar........... K 2 20, U 26
Wijnbladh Mauritz.......... Ju 5
Wik Harald................ Fi 50
Wikander Sten............. Fi 36
Wikberg Axel (I)........... Jo 20 31
Wikland Lars.............. Jo 2
Wiklander Bertil........... Fö 8
Wiklund Bengt (II)......... Ju 62
Wiklund Daniel (II)......... Ju 36 53
Wiklund Eric.............. S 11
Wiklund Holger............ Ju 23
Wiklund Oscar............. U 26
Wikman Gunnar........... S 6
Wikman Åke.............. Jol8
Wikner Åke................ Ju 29, S 18
Wikstrand Rolf............. U 23 44
Wikström Hans............ U 23
Wikström Harry............ Jol6
Wikström Karl Johan....... K 30 31
Wikström Solveig........... Fi 15
Wilander Sven............. S 34
Wilhelmson Lars........... U 14
Wilhelmson Lennart........ Ju 37
Wilhelmsson Börje.......... S 16
Wilken-Fehrm Birgit........ U 32
Wilkens Gösta.............. K 40
Willart Bo................. Fi 32, H 2
Willers Uno................ U 36
William-Olsson Inger........ K 59
Wilson Sven............... Ju 9
Winblad von Walter Torkel .. U 26
Winéus Bengt.............. Ci 4
Wingren Josef.............. S 35
Winqvist Carl-Henrik....... U 43
Winroth Charles............ Jo 16
Winther Otto.............. Ju 11, Fö 10
Wirén Erik................ In 7
Wirén Karl-Gunnar......... U 20
Wisén Thore............... Ju 53, S 4
Wistrand Anders........... Ci 13
Wohlin Hans............... K 59
Wohrne Vulf............... U 23
Wolgast Hans.............. Fi 48
de Woul Bert.............. Ju 59
Woxén Ragnar........... U 13 26 36 41 44
Wredmark Conrad.......... S 6
Wretlind Arvid............. S 17 18
Wretmark Gerdt............ S 12
Wulff Kurt................ Fi 36
449
Rik.sdags berättelsen år 1968
Wålmder Jan .......... |
Ju 56 |
Åhström Sven-Erik.......... |
S 27 |
|
Wängberg Hans-Åke |
K 45 |
Åhström Åke ........... |
... Fi 17 36, H 2 |
|
H 8 |
Åkerberg Erik _______________ |
Jo 17 |
||
U 36 |
Åkerlind Lars........... |
V 44 |
||
K 18 |
Åkerlund Henrik (I) .... |
Ju 52 |
||
Fi 28 52 |
Åkerlund Lars......... |
Fi 32 |
||
U 43 |
Åkerlund Mimmi__________ |
____ Ci 3 |
||
Åkerstedt Jonas________... |
U 35 |
|||
v |
Åkeson Bruno.......... |
____ K 28 |
||
Åkesson Åke............ |
Ju 37 |
|||
Yregård Rune...... |
Ju 37 |
Ålsäter Inga........... |
Ci 1 |
|
Ysänder Bengt-Christer ... |
Fö 17, U 46 |
Ålund Jan-Erik ......... |
____ Fö 2 |
|
Ytterbrink Ingemar . |
Ju 5 |
Åman Valter ............ |
...Ju 51. UD 2, tf 8 |
|
Åmark Curt........... |
____ Ju 14, S 12 |
|||
7 |
Åmark-Wintzer Lucia ... |
____ U 23 |
||
Åslander Olof.......... |
K 38 |
|||
Zackrisson Birgit ... |
U 23 |
Åstrand Halvdan....... |
____ Fi 1 |
|
Zachrisson Carl-Axel |
Fi 1 |
Åström Eva............ |
____ H 1 5 |
|
Zeime Claes ..... — |
Ju 12 |
Åström Karl Johan..... |
..... U 44 |
|
Zetterberg Lars-Henning . |
U 36 40 |
Åström Lars-Åke....... |
S 21 24 |
|
Zetterberg Åke (II) . |
U 14 |
|||
Zetterblad Ult...... |
S 25 |
Ä |
||
Zetterman Lorenz . . |
.. . Ju 18 |
|||
Zetterquist Göran . . |
Ju 19 |
Ängqvist Bror.......... |
U 23 |
|
Zetterström Rolf . . . |
S 31 |
|||
Zickerman Björn . . . |
Fi 10 |
Ö |
||
Ziemelis Sarmite---- |
U 31 |
|||
von Zweigbergk Åke |
Ju 1 9 43 |
Öberg Axel............ |
____ Fi 12 |
|
Öberg Kjell............ |
____ In 10 |
|||
A |
Öberg Per-Erik......... |
S 13 |
||
Öbrink Karl Johan..... |
____ U 26 |
|||
Åberg Bertil....... |
K 29 |
Ödeen Stig............. |
____ Fi 44, In 12 |
|
Åberg Börje....... |
Jo 19 |
Ögersten Stig.......... |
____ S 18 |
|
Åberg Carl Johan ... |
1J 43 |
Öb Tage................ |
____ In 5 |
|
Åberg Erik ........ |
U 14 18 |
Öhlén Gustav.......... |
H 2 |
|
Åberg Lars-Gunnar . |
Jo 16 |
Öhman Birger.......... |
U 23 |
|
Åberg Lennart..... |
S 11 |
Öhrberg Kjell.......... |
____ Ju 42 |
|
Åberg Per......... |
Ci 10 |
Öhrn Bruno............ |
. K 4 10 26 36, Fi 29 |
|
S 20 |
Öhrström Arne......... |
____ Jo 14 |
||
Ådahl Henry....... |
Ju 64 |
Öhrström Lennart...... |
Fi 16 |
|
Ågren Gunnar...... |
U 1, Jo 4 |
Öjborn Lars............ |
____ Jo 13 20 |
|
Ågren Ingvar...... |
Ju 39 |
Öländer Arne . ......... |
U 26 |
|
Ågren Lars........ |
K 39 |
Önnesjö Karl Erik...... |
____ Fi 9, Jo 20 |
|
Ågren Olof......... |
S 18 |
Örtegren Harry ........ |
____ Ju 37 |
|
Åhberg Bengt-Erik . |
Ju 1 |
Östensson Magnus....... . |
____ Ci 3 |
|
Åhlén Knut........ |
U 23 |
Österberg David......... |
U 13 |
|
Åhlén Lars......... |
Östergren Bertil........ |
Ci 1 |
||
Åhström Gustaf .... |
Fi 12 |
Österling Olov......... |
.....lu 39, S 27 |
450
Sakregister
Sakregister till kommittéer
A
ADB inom rättsväsendet............ Ju 59
Abortkommitté: 1965 års............ Ju 42
Administrativ rättskipning. Se Förvaltningsdomstolskommiltén.
Adoption: av utländska barn........ S 4
— internationell adoptionsrätt...... Ju 44
Affärsverksutredningen............. Fi 16
Akademiska sjukhuset i Uppsala: kommittén
för dess utbyggande...... S 11
Aktiebolagsutredningen............. Ju 19
Aktiefondsutredningen.............. Fi 19
Alkoholpolitiska utredningen......... Fi 33
Apotekspersonal. Se Pension.
Arbetsförmedlingslagen.............. In 3
Arbetslöshet: kontant stöd........... In 9
Arbetsmarknadsfrågor.............. In 14
Arbetstid: 1963 års arbetstidskommitté S 20
— 1964 års sjöarbetstidsutredning ... K 31
— arbetstidsnämnden för personal
inom sjömätningsverksamheten ... Ci 7
— flygarbetstidsutredningen........ K 49
Arkiv: landstingens arkivutredning ... K 14
— arkivfrågorna för den moderna in
formationsbehandlingens
databärare
m. in........................ U 48
Arrendelagsutredningen............. Jo 14
Arvsfondsutredningen............... Ju 8
Atomenergiutredning: 1966 års....... Fi 35
Automatisk databehandling. Se ADB
inom rättsväsendet och Arkiv.
Avtalsstatistikutredningen........... Ci 10
B
Barnmisshandel. Se Medicinalstyrelsen.
Barns utemiljö...................... K 59
Befästningar, Se Försvaret.
Begravningsplatser: sammanförande till
vissa begravningsplatser av stoften
efter i Sverige jordade tyska soldater
m. fl.......................... U 34
Bensinhandelsutredningen........... H 8
Bernkonventionen: organisationskom
mittén
för konferensen 1967 för revision
av 1886 års Bemkonvention Ju 9
Betalningsbalansutredningen......... Fl 46
Betygsutredningen.................. Ci 15
Bibelkommitté: 1963 års............. U 22;
Bibliotekspersonal. Se Utbildning.
Bilavgasområdet................... K 38
Bilregisterutredningen............... K 25
Bilresor: avdrag för kostnader mellan
bostad och arbetsplats........... Fi 52,
Bilskatteutredningen................ Fi 29
Biografer. Se Film.
Bisyssleutredningen................ Ci 14
Blindvärdsutredning: 1960 års....... U 3
Bokföring: översyn av bokföringslagen Ju 5
Se även Byggnadsstyrelsen.
Bostad: bostadsrättskommittén...... Ju 27
— bostadsbyggnadsutredningen..... In 1
— bostadsfinansiering.............. In 11
— servicekommittén............... In 16
Boxningens skadeverkningar......... S 3
Brandförsvarsutredningen........... K 60
Butiksetableringsutredningen......... H 7
Byggnadskommitté. Se Tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delegation
för förhandlingar med Stockholms
stad............................ Fi 10
— byggnadsindexkommittén........ Fi 43
— byggnadsupphandlingsutredningen. Fi 44
— byggindustrialiseringsutredningen . In 5
— byggnadsforskningsavgift........ In 15
— arbetskraftsbehov m. m. inom byggnadsverksamheten
.............. In 19
— planering av byggnadsverksamhe
heten
............................ In 20
— fastprisgruppen ................ In 12,
Byggnadsstyrelsen: organisationen av
bokföringsarbetet m. m.......... K 17
Båttrafiken i Stockholms skärgård..... K 1
C
Civilbefälhavarutredning: 1964 års .... K 24
D
Departementsulredningen............ Ju 34
Dom. Se Verkställighet av utländsk dom.
Domstolkommittén.................. Ju 23
Drosknäringen..................... K 10
451
Riksdagsberättelsen år 1968
E
Ecklesiastika löneboställen Se Kyrkan.
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt
samarbete.
Eldistributionsutredningen........... Fi 40
Energikommittén................... Fi 21
Exekutionsväsendets organisations
nämnd.
........................ K 28
Expropriationsutredningen.......... Ju 22
F
FFA-utredningen................... Fö 5
Fackskoleutbildning. Se Gymnasie- och
fackskoleutbildning.
Familjedaghemsutredning: 1966 års ... S 8
Familjepolitiska kommittén.......... S 21
Famitjerättskommittén.............. Ju 16
Familjeskatteberedningen............ Fi 27
Fartygsinteckning.................. Fi 24
Fastigheter: 1963 års utredning rör. underhållet
av statliga fastigheter ... Fi 18
Fastighetsbildnings- och mätningsväsen
det.
........................... Jo 25
Fastighetsregisterutredningen......... Ju 37
Fastighetstaxeringskommittéer........ Fi 14,
41
Faslprisgruppen................... In 12
Film: ordnings- och säkerhetsföreskrifter
för film och biografer......... K 52
— filmcensurutredningen........... U 28
Firmautredningen.................. Ju 1
Fisk, fiske: fritidsfiskeutredningen ... Jo 2
— avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare i
Norrbottens läns lappmarker..... Jo 15
— fiskmottagningsplatser inom västkustens
prisregleringsområde..... Jo 23
— prisregleringen för fisk........... Jo 32
— 1967 års fiskhamnsutredning...... K 50
Fluorkommittén................... S 35
Flygarbetstidsulredningen............ K 49
Flygtekniska försöksanstalten........ Fö 5
Flygtrafikledningskommittén......... K 47
Fly ingedelegation: 1966 års.......... Jo 26
Folkhögskola: lärarutredning........ U 7
Folkrätt: bekantgörande av folkrättens
regler för krig...................Ju 17
Folktandvårdsutredning: 1967 års .... S 33
Fondbyråutredningen............... Fi 23
Fondbörsutredningen ............... Fi 36
Forskningsberedningen.............. SB 1
Fotogrammetrisk beställningsverksamhet Jo 24
Fylleristraff utredningen............. Ju 36
Fångvård. Se Kriminalvård.
Fältexperter: anställningsvillkor inom
biståndsverksamhet m. m........ UD 3
Förarskyddsutredningen............. Fi 39
Förenta Nationerna: lagstiftning för
genomförande av FN:s säkerhetsråds
beslut och rekommendationer Ju 50
— kvinnans ställning.............. UD 5
Företagareföreningsutredning: 1962 års. In 2
Företagsskatteutredningen........... Fi 13
Författningspublicering............. Ju 63
Förhandlingsutredningen............ Ci 16
Förmynderskapsutredningen......... Ju 40
Försvaret: 1964 års civilbefälhavarut
redning.
....................... K 24
— försvarets fastighetsförvaltningsut
redning.
....................... Fö 2
— försvarets fredsorganisationsutred
ning.
.......................... Fö 20
— 1964 års försvarskostnadsutredning Fö 12
— 1965 års försvarsutredning....... Fö 15
— krigsavlöningsberedningen....... Ci 4
— krigsmaktens lärlingsutredning ... Fö 4
— marinens befälsutredning........ Föll
— militära tjänstgöringsåldersutred
ningen.
........................ FölO
— militärstraffsakkunniga.......... Ju 26
— tjänsteställningsutredningen...... Fö 3
— 1965 års signalskyddsutredning ... Fö 6
— redovisning av försvarets befästningar
......................... Fö 1
— verksamheten vid flygtekniska anstalten
......................... Fö 5
— 1966 års verkstadsutredning...... Fö 18
— 1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning
.................... Fö 19
Se även Militära myndigheter, Militärmusik
och Värnplikt.
Försvarsmedicinsk forskning......... U 15
Försäkringsdomstolen: rekrytering av
föredragande m. m.............. S 7
Försäkringsskattekommitté: 1963 års . . Fi 3
Förvaltningsdomstolskommittén....... Ju 28
G
Geologiutredning: 1964 års........... Fi 20
Glesbygdsfrägor.................... In 18
Godsbefordran..................... Ju 20
K 29
Grundlagberedningen............... Ju 51
Gruvor: gruvfyndigheter............ Fi 37
•— gruvrättsutredningen............ Ju 35
— 1967 års gruvutredning.......... Fi 45
Gränsälvskommiltén: finsk-svenska ... Ju 25
Gymnasie- och fackskoleutbildningen .. U 32
Göteborgs stad. Se Landsting.
Göteborgs universitet: utrustningskom
mitté.
......................... U 1
Göteborgs örlogsvarvsutredning........ Fö 13
H
Hallwylska museet................. U 6
Hamnutredningen.................. K 37
Se även Fisk, fiske.
Handelsagentur. Se Kommission, handelsagentur
och handelsresande.
Handelsresande. Se Kommission, handelsagentur
och handelsresande.
Handikappade: handikapputredningen S 23
— statens handikappråd ............ S 22
Se även Blindvårdsutredning.
Hembilrädeslagstiftning............. S 15
452
Sakregister
Hemkonsulentutredningen........... H 5
Hemslöjdsutredningen............... Fi 4
Huvudmannautredningen............ U 53
Hydrografisk mätningsverksamhet .... Jo 8
Hälsokontroll. Se Statstjänstemän.
Högskolor. Se U niversiteten.
I
Idrottsutredningen.................. H 6
Industriforskningsutredningen........ Fi 26
Informationsutredningen............ Ju 61
Inskrivnings- och personalredovisnings
ulredning.
..................... Fö 14
Inskrivningsväsendet: inskrivningskom
mittén.
........................ Ju 47
Institutet för växtförädling av frukt och
bär........................... Jo 30
lntegritetsskyddskommiltén .......... Ju 52
Internationella biständsfrågor........ UD 2
Invandrarfrågor................... In 10
J
Jaktfrågor........................ Jo 31
Jordbruk: jordbrukspriskommittén .. . Jo 9
— taxesättningen vid vissa anstalter . Jo 27
— jordbruksstatistikkommittén..... Jo 28
Jordbrukets högskolor: lokal- och ut
rustningsprogramkommitté.
...... Jo 22
Jordlagsulredning: 1958 års.......... Jo 13
Justitieråds, regeringsråds och justitie
kanslerns
arbetsrällsliga ställning . . Ju 10
Järvafåltet: dispositionsplan......... Fi 31
K
KS A-utredning en.................. In 9
Kanaler: kanaltrafikutredningen..... K 3
— Falsterbokanalens framtida bestånd K 51
Kapitalskatleutredningen............ Fi 47
Karolinslca sjukhuset:
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande...... S 10
— lokal- och utrustningsprogramkom
mitté.
......................... S 25
— driftbokföring m. m............. S 13
Kartprisatredningen................ Jo 29
Klientelundersökning rör. ungdomsbrottslingar:
1956 års............. Ju 15
Kommission, handelsagentur och handelsresande
..................... Ju 31
Kommumlskattekommitté: 1967 års ... Fi 51
Kommuntr: kommunalrättskommittén K 13
— kommunala demokratien......... K 18
•— riksnämnden för kommunal beredskap
.......................... K 57
Se även Val.
Komparativ rätt. Se Nordiskt samarbete.
Kompetensutredningen (KU)......... U 32
Koncentralionsutredningen........... Fi 15
Konsertbyiåutredningen............. U 20
Konstnärsitbildningssakkunniga
(HUS)......................... U 52
Konsumentupplysningskommitté: 1963
års............................ H 3
Konsumenlupplysningsutredningen ... H 1
Konsumentutredningen.............. H 9
Kreditinstitututredningen............ Fi 1
Krigsavlöningsberedningen........... Ci 4
Kriminalvård: fångvårdens byggnadskommitté
...................... Ju 14
— övervakare inom kriminalvården .. Ju 11
— förpassningsutredningen......... Ju 46
— tillsynsutredningen.............. Ju 58
— kommittén för anstaltsbehandling
inom kriminalvården............ Ju 60
Se även Ungdomsbrottslighet.
Kvinnans ställning................. UD 5
Kyrkan: 1963 års bibelkommitté..... U 22
— Skeppsholms församling......... U 16
— 1958 års utredn. kyrka—stat..... U 14
— 1960 års ecklesiastika boställsutred
—
ning........................... U 18
— översyn av den till evangelieboken
hörande »En liten bönbok»....... U 29
•— ny finskspråkig psalmbok........ U 42
— textserie ur gamla testamentet för
högmässopredikningar........... U 45
Könstillhörighet.................... Ju 56
Köp av lös egendom: sakkunniga rör.
lagstiftning om................. Ju 30
L
LUP-kommitléerna................. U 26
Landskonlorsulredningen............ K 6
Landsmålsarkiven.................. U 24
Landstingen: Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns
landsting...................... K 19
— landstingens arkivutredning...... K 14
— landstingskommunernas beredskap. I< 34
— Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting............... K 23
— författningsbestämmelser för ett
storlandsting.................... K 55
Lantbruksorganisationsutredning: 1965
års............................ Jo 5
Livsmedelskontroll. Se Nordiskt samarbete.
Livsmedelsstadgekommittén.......... S 18
Livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut
.......................... Jo 3
Lotslöneberedningen................ Ci 5
Loisorganisationsutredningen......... K 20
Lotteriverksamheten................. H 4
Luftfart: beredskapslagstiftning...... K 41
— flygplatsfrågan i Göteborgsregionen I< 12
— flygtrafikledningskommittén...... K 47
— frågor rör. icke regelbunden luftfart
........................... K 44
Låginkomslutrcdningen.............. In 8
Låneunderlagsgruppen.............. In 6
Läkarförhandlingsdelegationen....... Ci 11
Läkemedelsförsörjningsutredningen .... S 19
Läkemedelskommitté. Se Nordiskt samarbete.
453
Riksdagsberättelsen år 1968
Länsdemokratiutredningen........... K 32
Länsförvaltningsutredningen......... K 2
Länsindelningsutredningen.......... K 5
Länsstyrelserna: landskontorsutred
ningen.
........................ K 6
— organisationskommittén för AB län K 56
Lärarnas arbetsförhållanden.......... U 25
Läromedelsutredningen (LU)......... U 37
Lön: representanter för statsverket i
mentalsjukvårdens löneförhandlingsdelegation.
................. Ci 13
— uppläggningen av det för statliga
löneförhandlingarna erforderliga utrednings-
och statistikarbetet..... Ci 10
— lönesystemutredningen.......... Ci 17
Lös egendom. Se Köp av läs egendom.
M
Malmö. Se Landstingen.
Marinens befålsulredning............ Fö 11
Markdelegationen.................. Fi 10
Medicinalstyrelsen: utredn. ang. barnmisshandel
..................... S 31
— narkomanvårdskomitté.......... S 27
Medicinska utbildningsfrågor........ U 2
Mentalsjukvård. Se Lön och Sjukvård.
Metrologiska enheter................ Fi 17
Militära myndigheter............... Ju 2
Militära tjånstgöringsåldersutredningen Fö 10
Militärmusik...................... Fö 8
Militärstraff sakkunniga............. Ju 26
Motorredskapsutredningen........... K 53
Musei- och utställningssakkunniga
(MUS)........................ U 30
Musikutbildningskommitté: 1965 års . . U 31
Mynllagstiftning................... Fi 42
Mått och vikt. Se Metrologiska enheter.
N
Narkomanvårdskommitté. Se Medicinalstyrelsen.
Naturresursutredning: 1964 års....... Jo 19
Nedskräpning: kommittén för ett renare
samhälle..................... S 34
Nordiskt samarbete: boxningens skadeverkningar
..................... S 3
— enhetliga regler för auktorisation av
glasögonoptiker m. m............ S 30
— enhetliga regler för märkning av
brand- och hälsofarliga ämnen .... S 28
-—- frågor rör. icke regelbunden luftfart K 44
— nordiska ekonomiska samarbetsut
skottet.
....................... H 2
— nordiska kommittén för utredning
av formerna för de självstyrande
områdenas representation i Nordiska
rådet..................... Ju 64
— nordisk kommitté för utredning
av förutsättningarna för enhetlig
nordisk utlänningslagstiftning .... In 17
— nordisk läkemedelskommitté..... S 1
— nordisk medicinalstatistikkommitté S 29
— nordisk patentbesvärsinstans..... Ju 43
— nordisk receptkommitté.......... S 26
— nordisk utredn. om samarbete betr.
lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet
................. S 17
— nordisk vägtrafikkommitté....... K 16
— nordiska kommittén för transportekonomisk
forskning (NKTF)..... K 43
— nordiskt institut för komparativ
rätt........................... Ju 55
— nordiskt samarbetsutskott rör. den
nordiska rättsgemenskapen....... Ju 33
— rättssociologisk undersökning inom
skadeståndsrätten............... Ju 54
— samnordisk översyn av aktiebolags
lagstiftningen.
.................. Ju 19
— skadestånd för förlust av arbetsinkomst
m. m.................... Ju 57
— svenska sakkunniga inom nordiska
kommittén för trafiksäkerhetsforskning(NKT).
................... K 42
Nykterhet. Se Alkoholpolitiska utredningen
och Trafik.
Nykterhetsvårdsundersökning: 1964 års S 2
Näringslivet: ägandeförhållanden och
maktkoncentrationen............ Fi 15
O
Obligationsteknikkommittén.......... Fi 30
Offentlighetskommittén.............. Ju 3
Oljeledningar...................... K 45
Ortnamnsarkivet: svenska........... U 24
P
Parkeringskommittén............... K 15
Parlamentarisk nämnd i Wennerström
affären.
....................... Ju 6
Patent. Se Nordiskt samarbete.
Pedagogikutredningen (PU).......... U 47
Pension: pensionsbestämmelser för
apoteksinnehavare och apoteksanställda.
........................ Ci 3
— pensionsförsäkringskommittén ... S 16
Personalutbildningsberedningen...... Ci 1
Polisväsendet: 1967 års polisutredning. Ju 65
Postverket: taxorna i tidningsrörelsei K 46
Potatis. Se Växtförädling.
Pressutredning: 1967 års............ Ju 62
Privata näringslivet. Se Koncentratiom
utredningen.
R
Ranstadsutredningen.............. . Fi 9
Rasdiskriminering ................ Ju 49
Regeringsrätten. Se Förvaltningsdonslolskommittén.
Regional utredningsverksamhet...... In 7
Reklamutredningen................. U 43
Rennär ing ssakkunnig a: 1964 års..... Jo 18
Riksantikvarieämbetet............... U 38
Riksnämnden för kommunal beredskap K 57
Räddningstjänstutredningen.......... K 39
454
Sakregister
S
Samarbete. Se Nordiskt samarbete.
Samhällsekonomin: finansiella långtidsperspektiv
.................... Fi 6
Samlevnadsfrågor och sexualupplysning U 27
Sekretess. Se Offentlighetskommittén.
Semesterspridning.................. S 5
Servicekommittén................... In 16
Sexualupplysning. Se Samlevnadsfrågor.
Signalskyddsutredning: 1965 års...... Fö 6
Sjukförsäkring: 1961 års sjukförsäk
ringsutredning.
................. S 14
— sjukförsäkringens återbäringstaxa . S 6
Sjukgymnastutbildningen............ U 19
Sjukvård: mentalsjukvårdsberedningen S 12
— sjukhusorganisationen m. m...... S 37
— socialdepartementets sjukvårdsde
legation.
....................... S 24
Se även Lön och Statstjänstemän.
Sjukvårdspersonal: utbildning av..... U 21
Sjöarbetstidslagen. Se Arbetstid.
Sjöfartsutredningen................. K 33
Sjölag skommittén .... Ju 18
Sjöman: 1964 års sjömanslagskommitté K 30
— sjömansregister................. K 48
Sjömansskattekommitté: 1967 års..... Fi 48
Sjömätningsverksamheten: arbetstids
nämnden
för personal........... Ci 7
Sjötrafik: övervakning av sjötrafiken . Ju 4
— 1964 års Gotlandstrafikutredning . K 8
Se även Fartygsinteckning och Transportdokument.
Skadestånd: rättssociologisk undersökning
inom skadeståndsrätten..... Ju 54
— skadestånd för förlust av arbetsinkomst
m. m.................... Ju 57
Skatt: definitiv källskatt............ Fi 28
— indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter
................... Fi 8
— skatterättsliga fastighetsbegreppet. Fi 38
— skattestrafflagutredningen....... Fi 34
Se Bilskatteutredningen, Familjeskalte -
beredningen, Företagsskatteutredning,
Försäkringsskattekommitté, Kap italskatteutredningen,
Kommunalskattekommitté,
Sjömansskattekommitté
och Skog.
Skeppsfart. Se Småskeppsfartsutredning.
Skeppsholmen: utredu. rör använd -
ningen ......................... Fö 9
Skeppsholms församling............. U 16
Skifte av dödsbo.................... Ju 38
Skiljedom ......................... Ju 32
Skog: skogsbruksutredningen........ Jo 16
— skogsbrukets yrkesutbildningskom
mitté.
......................... Jo 1
— skogspolitiska utredningen....... Jo 20
— skogsskattekommittén........... Fi 22
— virkesbalansutredningen......... Jo 11
— västsvenska skogsindustriutred -
ningen ......................... In 13
Se även Undervisning.
Skoklosters fideikommiss............ U 12
Skolarbetstidsutredningen ........... U 5
Skolledarutredningen............... U 51
Skärgårdsfrågor. Se Båttrafiken.
Småskeppsfartsulredning: 1965 års ... K 35
Socialdepartementets sjukvårdsdelega
tion.
.......................... S 24
Socialförsäkringsavgifter. Se Skatt.
Sockerutredning: 1966 års........... Jo 6
Specialstraffrätten.................. Ju 13
Statens handikappråd............... S 22
Statens institut för hantverk och industri Fi 50
Statens naturvårdsverk: organisationskommitté
...................... Jo 10
Statens personalutbildningsnämnd .... Ci 2
Statens rättskemiska laboratorium..... S 9
Stat-kyrka. Se Kyrka-stat.
Statistik. Se Avtalsstatistikutredningen,
Betalningsbalansutredningen och
Jordbruk.
Statliga arbetstagare: 1965 års anställ -
ningsutredning................. Ci 9
— förhandlingsutredningen......... Ci 16
— lönesystemutredningen.......... Ci 17
Statsförvaltningen. Se Betygsutredningen
och Personalutbildningsberedningen.
Statstjänstemän: offentligrättsliga
bestämmelser om rätten att inneha
bisysslor....................... Ci 14
— utredn. rör. hälsokontroll........ Ci 6
Se även Betygsutredningen.
Sloraccelerator..................... U 39
Straff- och disciplinmedel mot krigsmän.
Se Militärstraffsakkunniga.
Straffregister. Se Militära myndigheter.
Studentbostadskommittén............ U 41
Städning: vid statliga myndigheter ... Ci 12
Svenska institutet: 1966 års utredning . UD 4
Svenska uppfinnarkontoret.......... Fi 5
Svenskt visarkiv................... U 50
Svävarfartsutredningen.............. K 40
T
TRU-kommittén................... U 44
Tandvård. Se Fluorkommittén och Folktandvårds
utredning.
Teknisk högskola i Lund: organisationskommitté
...................... U 17
Teknisk utbildning i Norrland........ U 40
Tekniska högskolan i Stockholm: byggnadskommitté
.................. U 13
Televisionen: reklamens verkningar . . U 43
— television och radio i utbildningsväsendet
...................... U 44
Tjänstebegreppsutredningen.......... Ci 8
Tjånstestållningsutredningen......... Fö 3
Torrläggning av mark: vattenlagens
torrläggningsbestämmelser....... Ju 29
Trafik: bilregisterutredningen....... K 25
455
Riksdagsberättelsen år 1968
~ drosknäringen.................. K 10
— expertgrupp för utredningsarbete på
bilavgasområdet................ K 38
— körkortsutredningen............. K 54
— motorredskapsutredningen....... K 53
— trafikmålskommittén............ Ju 24
— trafiknykterhetsbrott............ Ju 48
— trafikpolitiska delegationen....... K 26
— vägplaneutredningen............ K 27
Se även Nordiskt samarbete och Svävar
1
artsutredningen.
Transportdokument: standardisering... K 9
Transportforskningsutredning: 1964 års K 22
Tranportkommittén: centrala civila ... K 4
Tryckfrihet. Se Yttrande- och tryckfrihet.
Trädgårdsnäringsutredningen........ Jo 12
Tullagstiftning: förundersöknings- och
åklagarverksamheten i tullmål .... Fi 2
— tullagstiftningskommittén........ Fi 32
u
XJ-beredningen..................... UD 2
Understödsföreningar............... Fi 25
Undervisning: läromedelsutredningen . U 37
-— avtalsreglering av upphovsrättsliga
frågor på undervisningsområdet ... U 49
— skolledarutredningen............ U 51
— huvudmannautredningen........ U 53
— jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
skolor............ U 54
Se även Samlevnadsfrågor och sexualupplysning.
Ungdomsbrottslighet: 1956 års klientelundersökning
rör. ungdomsbrottslingar
.......................... Ju 15
— samarbetsorgan för åtgärder mot
ungdomsbrottsligheten........... Ju 39
Ungdomsutredning: 1962 års......... U 4
Universiteten: lokal- och utrustningsprogramkommittéer
för universitet
och högskolor................... U 26
— kommittén för internationell politik U 46
— pedagogikutredningen (PU)...... U 47
— utredn. om egendomsförvaltning . . Fi 11
•— organisationskommittén för anordnande
av högre utbildning i Linköping
......................... U 36
— 1966 års Örebro-kommitté........ U 8
— 1966 års Växjö-kommitté........ U 9
— 1966 års Karlstad-kommitté...... U 10
Se även Göteborgs universitet.
Universitetssjukhusen. Se Akademiska
sjukhuset i Uppsala och Karolinska
sjukhuset.
Uppbördsutredningen............... Fi 12
U ppfinnarkontoret: svenska......... Fi 5
Upphandling: upphandling till fasta
priser m. m..................... In 12
Upphovsrätt. Se Undervisning.
Utbildning: av bibliotekspersonal .... U 35
— av vissa yrkesgrupper inom tea
terns,
filmens, televisionens och
radions områden ................ U 11
■— television och radio i utbildningsväsendet
....................... U 44
— konstnärsutbildningssakkunniga
(KUS)......................... U 52
— teknisk utbildning i Norrland..... U 40
Se även Sjukvårdspersonal, Skog, Universiteten
och Yrkesutbildningsberedningen.
Utländsk dom. Se Verkställighet av utländsk
dom.
Utlänningsutredningen.............. In 4
Utrikesförvaltningen: kamerala organisationen
...................... UD 1
Ulrustningskommitté: Se Göteborgs universitet,
Jordbrukets högskolor, Karolinska
sjukhuset och Värdyrkesskola.
Utvecklingshjälp: U-beredningen..... UD 2
— långtidsplan för utvecklingsbiståndet
............................ UD 6
V
Val: valteknisk utredning........... Ju 41
— kommunalvalskommittén........ I< 58
Vattenlagens torrläggningsbestämmelser Ju 29
Vatten- och avloppsutredning: 1964 års . Ju 7
Verkställighet av utländsk dom....... Ju 21
Veterinärmedicinsk utredning: 1965 års Jo 4
Velerinärväsendeutredningen......... Jo 21
Vikt. Se Metrologiska enheter.
Virkesbalansutredningen............ Jo 11
Vitlerhets-, historie- och antikvitetsakademien
.......................... U 38
Vårdyrkesskola: lokal- och utrustnings
programkommitté.
.............. U 33
Vägplaneutredningen............... K 27
Vägsalckunniga: 1960 års............ K 14
Vägtrafik: mellanriksväg Kiruna—
Nordnorge..................... K 11
— vägkostnadsutredningen......... K 36
Se Godsbefordran och Nordiskt samarbete.
Värnplikt: 1954 års värnpliktsavlö
ningsutredning.
................ Fö 7
— 1966 års värnpliktskommitté..... Fö 16
— handräckningsvärnpliktiga....... Fö 17
— 1964 års inskrivnings- och personal
redovisningsutredning.
........... Fö 14
Växtföräding: fortsatta driften av Institutet
för växtförädling av frukt och
bär............................ Jo 30
— växtförädlingsskyddsutredningen .. Jo 17
— växtförädling av potatis vid Sveriges
utsädesförening................. Jo 7
w
Wennerströmaffären................ Ju 6
456
Sakregister
Y
Yrkesskadeförsäkring: finansiering
m. m.......................... S 36
Yrkesutbildningsberedningen......... U 23
Se även Skog.
Yttrande- och tryckfrihet............ Ju 45
Å
Åklagarväsendet: organisationen vid
åklagarmyndigheten i Stockholms
åklagardistrikt.................. Ju 2
-— 1967 års polisutredning.......... Ju 65
Ålderdomshem: för svenskar i utlandet S 32
Ä
Ädelmetallarbeten: statlig kontroll .... Fi 7
Äktenskapslagstiftning. Se Familjerätlskommittén
Ämbetsansvarskommittén.
........... Ju 53
Ö
Öresundsgruppen: svenska........... K 7
Övervakare. Se Kriminalvård.
457
Innehållsförteckning
Allmän berättelse .............................................. 1
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december
1966—november 1967 .......................................... 5
Redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar............................ 13
Under år 1967 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål
...................................................... 15
Under år 1967 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande .... 17
Under år 1967 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande . . 19
Under budgetåret 1966/67 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden .... 21
Under budgetåret 1966/67 influtna medel till och beviljade bidrag ur
statens lappfond.............................................. 21
Under budgetåret 1966/67 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden 22
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under
budgetåret 1966/67 ........................................ 22
Kommittéer:
Statsrådsberedningen (SB) .................................. 23
Justitiedepartementet (Ju) .................................. 25
Utrikesdepartementet (UD) .................................. 82
Försvarsdepartementet (Fö) ................................ 87
Socialdepartementet (S) .................................... 104
Kommunikationsdepartementet (K) .......................... 138
Finansdepartementet (Fi) .................................. 186
Utbildningsdepartementet (U)................................ 229
Jordbruksdepartementet (Jo) ................................ 293
Handelsdepartementet (H) .................................. 321
Inrikesdepartementet (In) .................................. 335
Civildepartementet (Ci) .................................... 356
Centralt krisorgan:
Statens utlänningslcommission .............................. 370
Uppgift på kostnader för kommittéer.............................. 372
Betänkanden utkomna från trycket under 1967 .................... 424
Stencilerade betänkanden avlämnade under 1967 ................... 426
Nordisk Udredningsserie ........................................ 428
Personregister till kommittéer.................................... 429
Sakregister till kommittéer ...................................... 451
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 670627