Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

1

Nr 99

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr
25), m. m.; given Stockholms slott den 22 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25),

2) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391),

3) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)
om utjämningsskatt å vissa varor,

4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk,

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa tulländringar, bl. a. beträffande syntetiska
textilfibrer samt bilar och bildelar, som aktualiserats i samband med genomförandet
av Sveriges åtaganden i Kennedyronden. Vidare föreslås införande
av råvaruprisutjämning för vissa slag av mandelmassa samt avgiftsbeläggning
av importen av vissa slag av wafers och biscuits.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 99

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

1. Förslag
till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25)

Härigenom förordnas, att rubriken till 34 kap. samt tulltaxenr 21.04,
21.05, 34.07, 41.10, 56.01, 56.02, 56.03, 56.04, 56.05, 56.06, 59.17, 62.05, 73.03,
84.13, 87.03, 87.04 och 87.05 ävensom Anm. efter tulltaxenr 22.10, 24.02 och

48.10 tulltaxan den 12 januari 1968 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges. Till följd härav kommer 21, 22, 24, 34, 41, 48, 56, 59, 62, 73, 84
och 87 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den dag då denna
förordning träder i kraft.

TULLTAXA

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

3

21 kap. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföres till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom

extrakter därav..........................................

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser......................

21.03 Senapspulver och beredd senap:

A. senapspulver.........................................

B. beredd senap.........................................

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat...........

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger..

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:

A. bakpulver..........................................

B. andra slag.........................................

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker

B. konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer.............

C. grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner med en fetthalt av:
1. högst 15 %:

a. steriliserade och förpackade i slutna glaskärl eller bleck -

burkar, rymmande högst 1/4 liter........... 100 kg

b. andra.................................... 100 kg

2. mer än 15 % men icke mer än 40 %........... 100 kg

3. mer än 40 %............................... 100 kg

D. andra slag............................................

fri

fri

15 %
8 %
6,4 %
8,8 %

12 %
15 %

9,2 %
8 %

30: —
80: —
125: —
200: —
fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

5

22 kap. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28.58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d) medikamenter (nr 30.03);

e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt
uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid -f 15° C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten .... 100 1 33: —

B. andra slag............................................ fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat
vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktoch
köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:

A. kolsyrade drycker................................ 100 1 33: —

B. andra slag............................................ fri

22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)............ 1001 22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent

(Öl av typ A).................................. 100 1 60: —

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent

(Öl av typ B).................................. 100 1 108: —

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl)............... 100 1 155: —

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits
på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1 40: —

B. på andra kärl.................................... 100 1 16: —

22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom
tillsats av alkohol:

A. musserande..................................... 1001 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 80: —

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar
eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 40: —

2. på andra kärl................................. 100 1 16: —

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —

2. på andra kärl................................. 100 1 80: —

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 22 kap.

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och

mjöd:

A. musserande, andra än cider........................ 100 1 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 80: —

22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),
denaturerad, oavsett alkoholhalten:

A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling .. fri

B. andra................................................ 9,6 %

22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra
alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade
extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker.................. 100 1 148: —

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —

2. på andra kärl.....100 lav 50 % alkoholhalt vid + 15° C 28: —

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker............................ 8 %

22.10 Ättika.................................................. 9,6 %

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka Införes 1 den ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull
med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac................................................................... 49: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky .................................... 42: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 35: —

Vin:

musserande:

champagne ........................................................... 19: —

annat................................................................. 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent........................................... 12: —

icke överstigande 14 volymprocent....................................... 7: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,
utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt
belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på
sprit och vin; samt

3) allmän varuskatt enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

7

24 kap. Tobak

24.01

24.02

Råtobak samt avfall av tobak .......................... fri

Tobaksvaror och tobaksextrakt:

A. cigarrer och cigariller:

1. vägande per styck högst 1,7 g................. 100 st. 2: 66

2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer än 3 g 100 st. 5: 12

3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer än 5 g 100 st. 10: 50

4. vägande per styck mer än 5 g................. 100 st. 14: 18

B. cigarretter:

1. vägande per styck högst 0,85 g................ 100 st. 0: 96

2. vägande per styck mer än 0,85 g.............. 100 st. 1: 70

C. röktobak...................................... 100 kg 780: —

D. andra tobaksvaror.................................... fri

E. tobaksextrakt........................................ fri

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen
den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966 (nr 394)
om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,
tull med följande belopp:

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

högst 3
mer än 3
högst 0,85

över 0,85 t. o. m. 1,20

» 1,20 » 1,55

» 1,55 » 1,90

» 1,90

18

40

12

18

22

26

30

70: -

Andra slag av färdiga tobaksvaror ..

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

9

34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;
smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; putsoch
skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa
och s. k. dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även innehållande
tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel,
slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enligt

anm. 3 till 27 kap.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast

följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjorda); G.

blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på
basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra
ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska;

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen
........................................100 kg1

B. andra slag............................................

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa...........

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användes
för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller
andra material, dock med undantag av produkter, innehållande
minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa
mineral:

A. smörjfetter.................................... 100 kg

B. andra slag............................................

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulgerbara
med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke
innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul gerbara

vaxer........................................

B. andra slag............................................

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metall föremål,

skurpulver samt liknande preparat, med undantag av
beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 .....................

40: —
9,6 %

9,6 %

1: 60
fri

10,8 %
fri

6,4 %

1 Tullen beräknas efter varans vild. inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 34 kap.

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor........... 6,5 %

34.07 Modelleringspastor, även inkommande i satser eller utgörande
leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,

i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e. d....... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

11

ÅTTONDE AVDELNINGEN

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;
reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

41 kap. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres
dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och
hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande
lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm),
av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren,
gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade

eller picklade)........................................... fri

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr
41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.06 Sämskläder.............................................. 6,6 %

41.07 Pergament.............................................. 6,6 %

41.08 Lackläder samt metalliserat läder.......................... 6,6 %

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller pergament,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver .... fri

41.10 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor eller

rullar.................................................. 6,6 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

13

48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa,
papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel
(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande preparat
(nr 34.05);

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt
varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);

g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.);

h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper
(nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr
48.07;

k) metallfolier, fästade på papper eller papp (femtonde avd.);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar
m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp,
som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även
torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats
i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller
impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller
flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02,
för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller
bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder.

4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt
glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en
slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet,
som är avsett för tryckning av tidningar.

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det
antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller —
därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad
eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flätningsändamål
eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar
eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor,
pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt
tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa,
papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta
kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn till varans
användning.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

48 kap.

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbe -

gripen, i rullar eller ark:

A. tidningspapper........................................ fri

B. grålumppapp och grålumppapper....................... 2,4 %

C. kondensatorpapper.................................... 2,4 %

D. karbonråpapper....................................... 3,2 %

E. andra slag............................................ 4 %

48.02 Papper och papp, handgjorda.............................. 4 %

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även imiterade,
samt pergamyn, i rullar eller ark.................... 4 %

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel

förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med
invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark..... 4 %

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade,
mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark.......................................... 4 %

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark...... 4 %

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder
inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade annorlunda
än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till
nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)
............................................ 3,2 %

B. andra slag............................................ 4,8 %

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa................ fri

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vegetabiliska
fibrer, även innehållande naturharts, konstharts

eller liknande ämne som bindemedel................. 100 kg 4: — II.

II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av
papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor...... 4 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införas i den ordning
som avses i 1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande
m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för
varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigar -

rett.

48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och s. k.

fönsterpapper............................................ 8 %

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleum massa,

tillskurna eller icke tillskurna....................... 8 %

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av
papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, tillskurna,

även förpackade i askar................................... 6,4 %

48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp........ 6,4 %

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål:

A. kondensatorpapper.................................... 2,4 %

B. andra slag............................................ 4,8 %

48 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 15

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper

eller papp............................................... 6,4 %

48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande

artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d......... 6,4 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,
orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlings -

pärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor,
kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag,
av papper eller papp..................................... 6,4 %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder,

även överdragna med gummi arabicum, lim e. d.............. 6,4 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper

eller papp, även perforerade eller härdade................... 6,4 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd
................................................... 6,4 %

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella
fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som:

a) har cn längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gäller endast i
fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per m:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);
i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,
kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska textilfibrer................................ fri

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda
textilfibrer:

A. av syntetiska textilfibrer ............................ fri

B. av konstgjorda textilfibrer............................ 7,6 %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller

korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke
kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning ...... fri

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av
syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),
kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska textilfibrer................................ fri

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar: A.

t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering:

1. av syntetiska textilfibrer.......................... 7 %

2. av konstgjorda textilfibrer ........................ 10 6°/

B. över nr 89............................................ fri °

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar: A.

av syntetiska textilfibrer ............................ 7 %

B. av konstgjorda textilfibrer .......................... 10,6 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer:

1. vägande per m2 200 g eller däröver.................. 18,4 %,

dock minst
460: — per
100 kg

2. vägande per m2 under 200 g ...................... 18,4 %,

dock minst
644: — per
100 kg

B. andra slag............................................ 13 0/

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

19

59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor
samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med
impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk
Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap.
eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten,
hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08
eller 58.09, spetsar och spets vävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till
nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke framträder
synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på
vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulisser,
ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader
med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade
med gummi, oavsett vikten per in2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i
enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel.

4. Till nr 59.16 hänföres icke:

a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjocklek av
mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi
eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi
(nr 40.10).

5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer
i elfte avd.:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller laminerade
med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra
dylika varor för tekniskt ändamål;
siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även
av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),
med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller
för annat tekniskt ändamål;

vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning
eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med
förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor, packningar
och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd:

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger................. 12,6 %

2. andra slag......................................... 9,6 %

B. stoft, noppor o. d...................................... fri

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 59 kap.

59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor

av stampad filt, även med impregnering eller överdrag....... 10,6 %

59.03 Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller överdrag
.................................................... 10,6 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial:

1. enkelt............................................. 8,6 %

2. flertrådigt......................................... 0,2 %

59.05 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät,
tillverkade av i nr 59.04 upptaget material; avpassade fisknät
samt andra fiskredskap av nät, tillverkade av gran, tågvirke
eller linor:

A. fisknät samt andra fiskredskap av nät:

1. av bomull.................................. 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial....................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 15 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 20 %

3. av annat textilmaterial.............................. 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor,
med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 9,2 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister
eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för
tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; vävnader,
beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för
tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat
eller andra plaster:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja............. 12,6 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader
ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av

annan massa, även i tillskurna stycken..................... 9,4J%

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer................ 14,8 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............. 18,4 %,

dock minst
175: — per
100 kg

C. andra slag............................................ 12,6 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d...................... 12,6 %

21

59 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i
förening med gummitråd:

A. band:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................... 12%

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................... 17,2 %,

dock minst
500: — per
100 kg

3. av annat textilmaterial ............................. 12,6 %

B. andra:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 11,2 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 17,2 %

3. av annat textilmaterial............................ 11,8%

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor,

kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt
slangformiga ämnen därtill................................ 10,4 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även ar merade

eller försedda med beslag eller kopplingar av annat
material................................................ 10,6 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta

med metall eller annat ämne.............................. 9,6 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:

A. siktduk.............................................. 7,6 %

B. andra slag............................................ 10,2 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

23

62 kap. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikåvaror
och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar:

A. av vävnad hänförlig till nr 53.11, 53.12 eller 53.13 ...... 13 %,

dock minst
300: — per
100 kg

B. andra ............................................ 13 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gardiner
och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 20 %

C. av annat textilmaterial................................ 14 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade................................. fri

B. andra slag:

1. tillverkade av juteväv väsande per m2 310 g eller däröver 8 %

2. andra.......................................... 10,6 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar....... 13,6 %

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster härunder
inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...................... 12,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

25

73 kap. Järn och stål

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla:
mindre än 15 % fosfor,
högst 8 % kisel,
högst 6 % mangan,
högst 30 % krom,
högst 40 % volfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin,
molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för
stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan
och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för varning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid
järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter,
efter vikten räknat, nämligen
mer än 8 % kisel,
mer än 30 % mangan,
mer än 30 % krom,
mer än 40 % volfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden,
niob m. m.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar,
innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men
icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat,
nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % volfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor,

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller
minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt ståt (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre
än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för varning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning
av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller

genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot
eller av välljärn.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

73 kap.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av
mer än 1 225 mm2 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden,
ij) Stabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och
en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst
1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst
500 kg.

l) Universaljärn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i
universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med
en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

m) Band (nr 73.12):

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en
bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel
av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm.
1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär
form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär
samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under
förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer
hänförlig vara.

o) Tråd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av
högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade
produkter av samma dimension.

p) Slång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o
här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat,
rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella
sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående
definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar
o. d.), åstadkomna under valsningen.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett
största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre
tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11):

massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon
av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan
som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller lcolrikt stål (nr 73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål
av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn
eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och
sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

5. Med högtrycksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder
inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek
av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet....................

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %

kisel.......................................... 100 kg

B. andra slag............................................

fri

5: 60
fri

73 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

27

73.03 Avfall och skrot av järn eller stål.......................... fri

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat.......... 4,8 %

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp....................... fri

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn
eller stål:

A. smältstycken och råskenor............................. fri

B. andra slag............................................ 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen av

järn eller stål, grovt tillformade genom smidning............. 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.............. 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål ............................ 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,
strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd
härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 6 %

2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varm valsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd........................................ 5 %

b. ihåligt bergborrstål ............................ 5,6 %

c. annan........................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade...................... 6,6 %

73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd
eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade
och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 6 %

2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom spont pålar

och bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löpmeter
.......................................... fri

b. andra slag...................................... 6 %

2. kallbearbetade..................................... 6,6 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn ......... fri

2. med överdrag av zink............................... 6 %

3. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsat........................................ 6 %

2. kallvalsat.......................................... 6,6 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn......... fri

2. med överdrag av annan metall....................... 6 %

B. andra slag............................................ 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk

isolering................................................ 6,6 %

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 73 kap.

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr
73.06—73.14:

A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat .. 6 %

B. plåt av rostfritt stål ................................ 5 %

C. band av rostfritt stål med en bredd av:

1. mer än 250 mm.................................. 5 %

2. andra:

a. varmvalsade.................................. 5,6 %

b. kallvalsade .................................. 6,2 %

D. andra slag:

belägges med samma tull som motsvarande artiklar, hänförliga
till nr 73.06—73.14

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,
spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,
sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare,
spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning
eller fästande av räler:

A. räler................................................. fri

B. andra slag............................................ 6,8 %

73.17 Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver.................................. fri

B. mindre än 510 mm.................................... 8 %

73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,
hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 7 %

2. med överdrag av annan metall....................... 8 %

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade................................. 7 %

2. kallbearbetade..................................... 8 %

73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer, även

med förstärkning......................................... 8 %

73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar.................................................. 8 %

73.21 Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,
samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och
brosektioner, slussportar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk,
tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket);

plåt, band, stång, profilstång, rör o. d. av järn eller stål, bear -

betade för användning i konstruktioner..................... 7,2 %

73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre
beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan
maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .... 7,2 %

73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av järn eller

stålplåt, för transport eller förpackning av varor......... 7,2 %

73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av

järn eller stål............................................ 7,2 %

73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av järn eller

ståltråd, utan elektrisk isolering....................... 7,2 %

73 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 29

73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller
vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt
stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål.................................................... 7,2 %

73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................... 7,2 %

73.28 Klippnät av järn eller stål................................. 7,2 %

73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd....... 8,4 %

B. andra slag............................................ 7,2 %

73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål...... 6,4 %

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor
och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller

stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar....... 7,2 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,
skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor
(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av järn eller stål......................................... 7,2 %

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande
artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,
brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............... fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papiljotter
och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål: A.

knappnålar och säkerhetsnålar.......................... 8 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................... 7,2 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,
tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor
av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen
användes i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål 7,2i%

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor
och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska,
samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och
varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även
kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad
luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordri -

ven fläkt eller biåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål 7,2 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller
stål:

A. av plåt, emaljerade.................................... 8,4 %

B. andra................................................ 7,2 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn

eller stål, för skurning, polering e. d......................... 6,4 %

73.40 Andra varor av järn eller stål.............................. 7,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

31

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap
Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av
andra oädla metaller (74—81 kap.);

e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr
85.06).

2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och apparater,
vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60,
enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföres dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)
och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvamindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror
(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en
erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till
maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföres icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke
större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40.

4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel
eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål,
efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga
användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer,
hänföres maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaski -

ner) av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmeledningspannor
................................................. 8 %

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, över hettare,

ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar
för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner....... 8 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)
och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare 8 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna.......... 8 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna.............................. 8 %

84.06 Förbränningskolvmotorer................................. 8 %

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer .... 8 %

84.08 Andra motorer........................................... 8 %

84.09 Vägvältar, maskindrivna.................................. 8 %

84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder inbe gripet

icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;
vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.)............ 8 %

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968

84 kap.

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra
gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknande
maskiner............................................. 8 %

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt

och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet,
allt sammanbyggt till en enhet...................... 8 %

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller
gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eldstadsrostar,
mekaniska anordningar för avlägsnande av aska
samt liknande anordningar:

A. rostar till mekaniska eldstadsrostar...................... fri

B. andra................................................ 8 •%

84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11.................................... 8 t%

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även

elektriska............................................... 8 • %

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än
metallvalsverk och maskiner för varning av glas) ävensom valsar

därtill.................................................. 8 %

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för
uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering,
pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,
kondensering, avkylning eller annan behandling, som erfordrar
temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som
huvudsakligen användes i hushåll; varmvattenberedare, icke

elektriska............................................... 8 %

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller

gaser................................................... 8 %

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor
eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning,
kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar
eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för
förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i

drycker; diskmaskiner.................................... 8 %

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra än
vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för

vågar................................................... 8 %

84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,

spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga
ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler
och liknande apparater; sandbläster- och ångblästerapparater
samt liknande apparater......................... 8 %

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller
transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyftkranar,

telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23 8 %

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,
schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (grävmaskiner,
s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,

ej hänförliga till nr 87.03 .................................. 8 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, såsom
plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;

vältar för gräsmattor och idrottsplatser..................... 8 %

84 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 33

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halmoch
foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och
sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner
för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med
undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda

maskiner och apparater................................... 8 %

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen
............................................. 8 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,

cider, fruktsaft e. d....................................... 8 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel,
fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning
eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater
samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k.

kycklingmödrar)......................................... 8 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner
och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,
med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta
kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-,
makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna
samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller

grönsaker............................................... 8 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner

härunder inbegripna...................................... 8 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa,
papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,

för papper eller papp..................................... 8 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;
maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra
tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47);
matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra
tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska
stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,
kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %

B. andra slag............................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater,
falsapparater och andra hjälpapparater till
dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder
inbegripna...................................... 8 %

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller
konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning
av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin ning,

dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,
spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp 3

Iiihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 84 kap.

maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och
apparater för förberedning av garn till vävning e. d........... 8 %

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till
nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare
samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,
igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda
för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller
till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag,
nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar

och solv samt nålar för trikåmaskiner:

A. trikåmaskinsnålar..................................... fri

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.............. 4 %

C. andra slag............................................ 8 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder
inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt
hattformar.............................................. 8 %

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,
torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling
av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,
stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för
vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning
av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning
av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner

för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,
omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och
tryckvalsar till sådana maskiner............................ 8 %

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner
härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar....................................... fri

B. andra slag............................................ 9,2 %

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning
av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn),
dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41........... 8 %

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för
metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill.... fri

B. götkokiller samt delar därtill........................... 4 %

C. andra slag............................................ 8 %

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer........................... 6,4 %

B. andra slag............................................ 8 %

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,
ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000

kg.................................................. fri

B. andra slag............................................ 8 %

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter,
betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen

eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........ 8 %

84 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 33

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slåtter, tröskverk, halm och

foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och
sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner
för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med
undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda
maskiner och apparater................................... 8 %

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen
............................................. 8 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,

cider, fruktsaft e. d....................................... 8 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning
eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater
samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k.
kycklingmödrar)......................................... 8 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner
och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,

med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-,
makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna
samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller
grönsaker............................................... 8 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner

härunder inbegripna...................................... 8 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa,
papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,

för papper eller papp..................................... 8 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;
maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra
tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47);
matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra
tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska
stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,
kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %

B. andra slag............................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater,
falsapparater och andra hjälpapparater till
dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder
inbegripna...................................... 8 %

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller
konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning
av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin ning,

dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,
spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp 3

liihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

34 Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968 84 kap.

maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och
apparater för förberedning av garn till vävning e. d........... 8 %

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till
nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare
samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,
igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda
för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller
till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag,
nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar
och solv samt nålar för trikåmaskiner:

A. trikåmaskinsnålar..................................... fri

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.............. 4 %

C. andra slag............................................ 8 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder
inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt
hattformar.............................................. 8 %

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,
torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling
av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för
vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning
av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning
av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner
för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,
omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och

tryckvalsar till sådana maskiner............................ 8 %

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner
härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar....................................... fri

B. andra slag............................................ 9,2 %

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning
av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn),
dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41........... 8 %

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för
metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill.... fri

B. götkokiller samt delar därtill........................... 4 %

C. andra slag............................................ 8 %

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer........................... 6,4 %

B. andra slag............................................ 8 %

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,
ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000

kg.................................................. fri

B. andra slag............................................ 8 %

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter,
betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen

eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........ 8 %

84 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 35

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning
av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda

ämnen.................................................. 9 2 %

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—

84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg,
självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar
och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshål lare

till alla slags handverktyg............................. 8 %

84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-elektrisk

motor.................................................. 8 o/q

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuklödning),
skärning eller ythärdning med gas................. 8 %

84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater o. d. 8 %

84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater,

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande maskiner
och apparater med räkneverk........................ 8 %

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,

stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.)...... 8 %

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom dup liceringsmaskiner

(hektografer och stencilapparater), adresseringsmaskiner,
maskiner för sortering, räkning och förpackning
av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater.
.............................................. 8 %

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen kännliga

såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för
maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 ....... 8 %

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller
andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för
hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,
keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen
i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar
av sand.......................................... 8 %

84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av
glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning
av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör

e- d- • • •;................................................ 8 %

84.58 Försälj ningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad och

livsmedelsautomater.................................. 8 %

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej
hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill............. fri

B. andra slag............................................ 8 %

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar för
metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller andra mineraliska
ämnen (keramiska massor, betong o. d.), gummi eller

Plast................................................... 8%

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ångpannor,
cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreg lerade

ventiler härunder inbegripna........................ 8 %

84.62 Kul- och rulla er......................................... 8 %

3f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 84 kap.

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,

lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kuggväxlar
och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse,
svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder
inbegripna) samt axelkopplingar........................... 8 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.

asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier;
satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel
eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar
.............................................. 8 %

84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar
eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel................................... 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

37

87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon
Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade
väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last,
även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras
huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till
nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller
som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d.......... 9,2 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran:

A. gränsletruckar........................................ 8 %

B. personbilar, även i delar för sammansättning............. 13 %

C. andra slag............................................ 15 %

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastar bilar,

verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning för
sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för
speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ................. 13 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01—

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01............ 9,2 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03:

1. till personbilar................................... 13 %

2. till andra fordon................................. 15 %

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter
härunder inbegripna:

A. till personbilar........................................ 13 %

B. till andra fordon.................................... 15 %

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01...... 9,2 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 13 %

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)
för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar

till dylika truckar........................................ 8 %

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be styckning;

delar till dylika fordon.......................... fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),
även med sidvagn; särskilt inkommande sidvagnar till motorcyklar
eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av

högst 245 cm3..................................... 12 %

2. andra............................................. 8 %

B. särskilt inkommande sidvagnar........................ 8 %

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 87 kap

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan

motor............................................. 1 st- 16: —

87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 .. 12 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon............. 8 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk

framdrivningsanordning samt delar därtill................... 8 %

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

39

2. Förslag
till

Förordning

om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tuiltaxeringsförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att 6 § 2 mom. och 8 § tuiltaxeringsförordningen
den 13 maj 1960 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §■

2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad
vara, som i utlandet undergått
reparation, må återinföras mot tull,
motsvarande 10 % av det belopp,
som betingats för reparationen.

Efter tillstånd av generaltullstyrelsen
och på villkor som styrelsen bestämmer
må tull för vara, vilken efter
reparation i utlandet införs i utbyte
mot svensk eller i Sverige förtullad
vara av samma slag, beräknas
efter 10 % av ett belopp som svarar
mot reparationskostnaden.

8

Tullfrihet åtnjutes -— --sjöfolk,

nar;

2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad
vara, som i utlandet undergått
reparation, må återinföras mot tull,
motsvarande 5 % av det belopp,
som betingats för reparationen.

Efter tillstånd av generaltullstyrelsen
och på villkor som styrelsen bestämmer
må tull för vara, vilken efter
reparation i utlandet införs i utbyte
mot svensk eller i Sverige förtullad
vara av samma slag, beräknas
efter 5 % av ett belopp som svarar
mot reparationskostnaden.

i den mån Konungen därom förord 23.

handgjorda textilvaror, i den mån
Konungen därom förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Tull som avses i 6 § 2 mom. skall dock utgöra

8 % under tiden den 1 juli 1968—den 31 december 1969,
7 % under år 1970 och
6 % under år 1971.

Senaste lydelse av rubriken se 1968: 26, av 6 § 2 mom. se 1966: 344 och av 8 § se 1967: 243.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

3. Förslag
till

Förordning

angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om
utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas, att 2—4 och
utjämningsskatt å vissa varor skall
anges.1

(Nuvarande lydelse)

2

Utjämningsskatt skall-----

b) wafers och biscuits, i tulltaxan
den 12 september 1958 (nr
4-75) hänförliga till tulltaxenummer
19.08;

c) Öl av typ B och starköl.

3

I fråga om skattskyldighet samt
den tidpunkt då sådan skyldighet
inträder äga, för inom riket tillverkat
Öl av typ B och starköl, bestämmelserna
i förordningen den 27 maj
1960 (nr 253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker
samt i övrigt bestämmelserna
i förordningen om särskild varuskatt
motsvarande tillämpning.
Skattskyldighet skall dock ej föreligga
vid tillverkning av wafers och
biscuits i allenast ringa omfattning.

7 §§ förordningen den 3 juni 1960 om
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

(Föreslagen lydelse)

§•

— av läskedrycker;

b) fondantmassor, pastor och andra
liknande halvfabrikat, innehållande
mindre än 80 viktprocent sötningsmedel,
i bulk, i tulltaxan den
12 januari 1968 (nr 25) hänförliga
till tulltaxenummer 17.04, samt s. k.
fastlagsmassa, hänförlig till samma
tulltaxenummer;

c) wafers och biscuits, i tulltaxan
hänförliga till tulltaxenummer 19.08;

d) Öl av typ B och starköl.

§•

I fråga om skattskyldighet samt
den tidpunkt då sådan skyldighet
inträder äga, för inom riket tillverkat
Öl av typ B och starköl, bestämmelserna
i förordningen den 27 maj
1960 (nr 253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker
samt i övrigt bestämmelserna i
förordningen om särskild varuskatt
motsvarande tillämpning. Skattskyldighet
skall dock ej föreligga vid
tillverkning i allenast ringa omfattning
av varor som avses i 2 § b och c.

1 Senaste lydelse av 2—4 och 7 §§ se 1966: 656.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

41

(Nuvarande lydelse)

4

För choklad- och konfektyrvaror
samt wafers och biscuits utgår skatten
med 60 öre för kilogram. I varans
vikt inräknas sådant förefintligt
emballage med vilket varor av
ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.

För Öl av typ B utgår skatten med
3 öre för liter och för starköl med 4
öre för liter.

7

Bestämmelserna angående anmälan
och registrering i 5 § förordningen
om särskild varuskatt äga motsvarande
tillämpning i fråga om utjämningsskatt
för i 2 § avsedda wafers
och biscuits.

(Föreslagen lydelse)

För choklad- och konfektyrvaror
som avses i 2 § a samt för wafers och
biscuits utgår skatten med 60 öre för
kilogram. För fondantmassor, pastor
och andra varor som avses i 2 § b
utgår skatten med 35 öre för kilogram.
I varans vikt inräknas sådant
förefintligt emballage med vilket varor
av ifrågavarande slag försäljes i
detaljhandeln.

För Öl av typ B utgår skatten med
3 öre för liter och för starköl med 4
öre för liter.

Bestämmelserna angående anmälan
och registrering i 5 § förordningen
om särskild varuskatt äga
motsvarande tillämpning i fråga om
utjämningsskatt för varor som avses
i 2 § b och c.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

4. Förslag
till

Förordning

om avgift vid införsel av vissa bakverk
Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För wafers och biscuits som innehåller choklad och i tulltaxan den 12 januari
1968 (nr 25) liänföres till tulltaxenummer 19.08 utgår särskild avgift
till staten vid införsel.

2 §•

Avgiften utgår med 2 kronor för kilogram choklad som ingår i varan.

3 §.

Avgiften erlägges i den ordning som är föreskriven beträffande tull. Även
i övrigt gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivits om tull.

4 §•

Det åligger varuhavare eller, i fråga om vara som införes för annans räkning,
denne att uppge den sammanlagda vikten av choklad i varan vid införseln.
Uppgiften skall styrkas med intyg från tillverkaren, om tullverket
ej medger annat.

5 §•

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av
Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Kungi. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

43

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
22 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Geijer, Odhnoff, Wickman,
Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa tullfrågor m. m. och
anför.

Inledning

I enlighet med vad som föreslagits i prop. 1967: 150 med förslag till tulltaxa
har riksdagen bl. a. godkänt protokollet rörande GATT-förhandlingarna
inom Kennedyronden och antagit en ny tulltaxa att gälla från den 1
juli 1968 (BeU 63, rskr 348). I överensstämmelse med riksdagens beslut
har Kungl. Maj :t utfärdat tulltaxa den 12 januari 1968 (nr 25). I propositionen
framhölls att det under rådande förhållanden inte fanns anledning
att — som ifrågasatts i vissa remissyttranden i ärendet — göra en fullständig
revision av tulltaxan. Däremot kunde punktvisa ändringar i tulltaxan
framdeles visa sig önskvärda.

Vid remissbehandlingen av generaltullstyrelsens förslag till ny tulltaxa
berördes ett antal frågor som inte kunde tas upp till närmare behandling
i propositionen eftersom ytterligare utredning visat sig erforderlig. Så var
fallet i fråga om bl. a. tullarna på syntetfiber och TV- och radioapparater,
tullsättningen på bilområdet samt den tull som utgår vid reparation utomlands,
främst av maskiner. Vid riksdagsbehandlingen av propositionsförslagen
togs också upp frågan om tullen på linoljeprodukter (Motion I: 902, BeU
63).

På mitt uppdrag har kommerskollegium den 8 och 14 mars 1968 i samråd
med generaltullstyrelsen och, i de delar som berör jordbrukets område,
efter kontakt med statens jordbruksnämnd tagit upp de sålunda aktuella
frågorna till behandling och lagt fram förslag till vissa ändringar
i den nya tulltaxan. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i en den

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

6 februari 1968 dagtecknad promemoria föreslagit vissa smärre av tulltekniska
skäl betingade ändringar i tulltaxan. Kommerskollegium har samtidigt
med sina förslag överlämnat yttranden över förslagen av Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund, Sveriges
kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Textilrådet,
Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, SAAB Aktiebolag, Aktiebolaget
Volvo, Motorbranschens riksförbund, Motorrenoverarna, Gummiverkstädernas
och Gummiringshandlarnas riksförbund, Sveriges Gummiindustriförening,
Kooperativa förbundet samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg
och Malmö. Härjämte har överlämnats en till kollegium ställd framställning
från Aktiebolaget Scania Vabis in. fl. bilimporterande företag. I framställningar
den 27 juni 1967 och den 8 januari 1968 har vidare Föreningen Sveriges
Industriförnödenhetsleverantörer och Svensk industriförening hemställt
om vissa tulländringar, över dessa framställningar har yttranden avgetts
av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har i sin tur
överlämnat yttranden av Textilrådet.

Statens jordbruksnämnd har den 10 oktober 1967 efter samråd med generaltullstyrelsen,
kommerskollegium och kontrollstyrelsen inkommit med
förslag till utformning av prisutjämningsåtgärder beträffande vissa slag av
mandelmassa m. m. Härjämte har Svenska choklad- och konfektyrfabrikantförening
en u.p.a. i skrivelser den 21 februari 1967 och den 5 februari
1968 aktualiserat vissa frågor rörande skatt på choklad som ingår i biscuits
och wafers. Häröver har yttranden avgetts av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen
och kommerskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden av
Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet
samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I detta sammanhang ämnar jag även ta upp en tullfråga som sammanhänger
med ett av chefen för jordbruksdepartementet redovisat förslag
till ändring av fettvaruregleringen. Slutligen kommer jag att ta upp frågan
om vilka åtgärder som erfordras för att Sverige, tillsammans med övriga
nordiska länder, skall kunna medge tullfri införsel av vissa handgjorda
textilvaror från u-länderna.

Förslag och remissyttranden

Linoljeprodukter

För oblekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 1, utgår enligt nu gällande taxa
den 12 september 1958 (nr 475) tull med 7 kr. per 100 kg. Genom förordnande
med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),
som avser tullfrihet för varor som inte tillverkas inom landet, har Kungl.
Maj :t dock medgett att oblekt linolja får införas tullfritt. Vissa bearbetade
linoljeprodukter (blekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 2, och kokt, oxiderad eller

Kungl. Maj:Is proposition nr 99 år 1968

43

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
22 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Geijer, Odhnoff, Wickman,
Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa tullfrågor m. m. och
anför.

Inledning

I enlighet med vad som föreslagits i prop. 1967: 150 med förslag till tulltaxa
har riksdagen bl. a. godkänt protokollet rörande GATT-förhandlingarna
inom Kennedyronden och antagit en ny tulltaxa att gälla från den 1
juli 1968 (BeU 63, rskr 348). I överensstämmelse med riksdagens beslut
har Kungl. Maj :t utfärdat tulltaxa den 12 januari 1968 (nr 25). I propositionen
framhölls att det under rådande förhållanden inte fanns anledning
att — som ifrågasatts i vissa remissyttranden i ärendet — göra en fullständig
revision av tulltaxan. Däremot kunde punktvisa ändringar i tulltaxan
framdeles visa sig önskvärda.

Vid remissbehandlingen av generaltullstyrelsens förslag till ny tulltaxa
berördes ett antal frågor som inte kunde tas upp till närmare behandling
i propositionen eftersom ytterligare utredning visat sig erforderlig. Så var
fallet i fråga om bl. a. tullarna på syntetfiber och TV- och radioapparater,
tullsättningen på bilområdet samt den tull som utgår vid reparation utomlands,
främst av maskiner. Vid riksdagsbehandlingen av propositionsförslagen
togs också upp frågan om tullen på linoljeprodukter (Motion I: 902, BeU
63).

På mitt uppdrag har kommerskollegium den 8 och 14 mars 1968 i samråd
med generaltullstgrelsen och, i de delar som berör jordbrukets område,
efter kontakt med statens jordbruksnämnd tagit upp de sålunda aktuella
frågorna till behandling och lagt fram förslag till vissa ändringar
i den nya tulltaxan. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i en den

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

6 februari 1968 dagtecknad promemoria föreslagit vissa smärre av tulltekniska
skäl betingade ändringar i tulltaxan. Kommerskollegium har samtidigt
med sina förslag överlämnat yttranden över förslagen av Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund, Sveriges
kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Textilrådet,
Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, SAAB Aktiebolag, Aktiebolaget
Volvo, Motorbranschens riksförbund, Motorrenoverarna, Gummiverkstädernas
och Gummiringshandlarnas riksförbund, Sveriges Gummiindustriförening,
Kooperativa förbundet samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg
och Malmö. Härjämte har överlämnats en till kollegium ställd framställning
från Aktiebolaget Scania Vabis m. fl. bilimporterande företag. I framställningar
den 27 juni 1967 och den 8 januari 1968 har vidare Föreningen Sveriges
Industriförnödenhetsleverantörer och Svensk industriförening hemställt
om vissa tulländringar, över dessa framställningar har yttranden avgetts
av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har i sin tur
överlämnat yttranden av Textilrådet.

Statens jordbruksnämnd har den 10 oktober 1967 efter samråd med generaltullstyrelsen,
kommerskollegium och kontrollstyrelsen inkommit med
förslag till utformning av prisutjämningsåtgärder beträffande vissa slag av
mandelmassa m. m. Härjämte har Svenska choklad- och konf ektyrf abrikantföreningen
u.p.a. i skrivelser den 21 februari 1967 och den 5 februari
1968 aktualiserat vissa frågor rörande skatt på choklad som ingår i biscuits
och wafers. Häröver har yttranden avgetts av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen
och kommerskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden av
Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet
samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I detta sammanhang ämnar jag även ta upp en tullfråga som sammanhänger
med ett av chefen för jordbruksdepartementet redovisat förslag
till ändring av fettvaruregleringen. Slutligen kommer jag att ta upp frågan
om vilka åtgärder som erfordras för att Sverige, tillsammans med övriga
nordiska länder, skall kunna medge tullfri införsel av vissa handgjorda
textilvaror från u-länderna.

Förslag och remissyttranden

Linoljeprodukter

För oblekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 1, utgår enligt nu gällande taxa
den 12 september 1958 (nr 475) tull med 7 kr. per 100 kg. Genom förordnande
med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),
som avser tullfrihet för varor som inte tillverkas inom landet, har Kungl.
Maj :t dock medgett att oblekt linolja får införas tullfritt. Vissa bearbetade
linoljeprodukter (blekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 2, och kokt, oxiderad eller

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

på annat sätt modifierad linolja samt vissa liknande produkter av träolja,
oiticicaolja, tulltaxenr 15.08 A) beläggs f. n. med en tull av 9 kr. per 100 kg.
Som framgår av prop. 1967: 150 (s. 256) har Sverige i Kennedyronden som
ett medgivande åt u-länderna bundit sig att medge tullfri införsel av oblekt
linolja. För de nämnda bearbetade produkterna innebär förhandlingsåtagandet
en halvering av nu gällande tull. I propositionen föreslogs med hänsyn
till att tullfrihet medgetts för råvaran, att tullen för de bearbetade varorna
skulle sättas till 3 kr. per 100 kg.

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen togs frågan om
tullen på linolja och linoljeprodukter upp i motionen 1:902. I motionen
påpekades att en tullsats om 3 kr. per 100 kg för linoljeprodukter och
liknande varor skulle innebära en höjning av manufaktureringsskyddet i
förhållande till tidigare gällande 2 kr. per 100 kg. Härigenom skulle enligt
motionärens uppfattning konkurrensförhållandena mellan importen
av bearbetad linolja och den inhemska produktionen av blekt och kokt eller
på annat sätt modifierad linolja påverkas. I motionen yrkades därför att
tullen på bearbetade linoljeprodukter m. m. skulle sättas till 2 kr. per 100
kg. Utskottet (BeU:63) fann det för sin del utomordentligt svårt att med
ledning av tillgängliga uppgifter ta bestämd ställning till frågan om manufaktureringsskyddets
storlek. Eftersom departementschefen avsåg att i annat
sammanhang återkomma till de punktvisa ändringar i tulltaxan som
kunde visa sig nödvändiga, förutsatte utskottet att den i motionen aktualiserade
frågan skulle komma att uppmärksammas. Med hänvisning till det anförda
avstyrkte utskottet bifall till motionen. Riksdagen beslöt i enlighet
därmed.

Kommer skollegium och generaltullstgrelsen har nu närmare utrett denna
fråga. Kollegiet omtalar, att den svenska produktionen av förädlad linolja
år 1965 uppgick till sammanlagt närmare 6 000 ton. Importen av förädlad
linolja var vid samma tidpunkt drygt 2 500 ton. Kostnadskalkyler för
framställningen av linoljeprodukter visar, framhåller kollegiet, att en tull
på 4: 50 kr. per 100 kg skulle utgöra ett mycket högt skydd för tillverkningen.
Ett bibehållande av en tullskillnad mellan obearbetade och förädlade
linoljeprodukter om 2 kr. per 100 kg skulle däremot innebära ett
förhållandevis lågt manufaktureringsskydd jämfört med vad som är normalt
i närliggande branscher. Kollegiet har därför funnit att ett lämpligt
avvägt tullskydd skulle ligga vid 3 kr. per 100 kg, dvs. den tullnivå som
föreslagits.

Vid remissbehandlingen av denna fråga har Sveriges färgfabrikanters
förening, Sveriges grossistförbund och Sveriges kemiska industrikontor förklarat
sig kunna godta det sålunda föreslagna tullskyddet för linoljebearbetningen.
Kemikontoret framhåller att en tull om 3 kr. per 100 kg utgör
en rimlig avvägning mellan de intressen som företräds av tillverkare
och förbrukare av linoljeprodukter.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

Syntetull och syntetullgarn, m. m.

För syntetull, tulltaxenr 56.01—04, utgår f. n. tull enligt tulltaxan med
8 % av värdet. För garn av syntetmaterial, tulltaxenr 56.05—06, utgår med
visst undantag tull med 11 %.

Åtagandena i Kennedyförhandlingarna innebär för Sveriges del en sänkning
av tullen för syntetull från 8 till 4 % och för garn av syntetmaterial
från 11 till 10 %.

På grundval av en framställning från Textilrådet medgav Kungl. Maj :t
den 1 december 1967 tullfrihet med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen
för syntetull fr. o. m. den 1 januari 1968. Som motiv för framställningen angav
Textilrådet att syntetull inte tillverkades i Sverige samt att tullfrihet
eller mycket låga tullar tillämpades i de övriga nordiska länderna, vilket
påverkar konkurrensförhållandena på den nordiska marknaden. Tullfriheten
omfattar inte avfall av syntetmaterial, tulltaxenr 56.03, av vilket viss
produktion, bl. a. i form av maskintrassel, förekommer i Sverige.

Kommerskollegium erinrar i sin nu föreliggande skrivelse om att 1952
års tull taxekommitté under förutsättning av tullfrihet för syntetullen förordat
en garntull om 5 %. Sedan tulltaxekommittén avgett sitt betänkande
(SOU 1956: 15) har emellertid relationerna mellan råvaru- och manufaktureringskostnaderna
förändrats avsevärt. Enligt kollegiet skulle nu en tullsats
om 7—9 % ge ett manufaktureringsskydd av den storlek som tulltaxekommittén
allmänt sett förordade. En anpassning till den tullnivå som föreligger
efter Kennedyförhandlingarna skulle enligt kollegiets och generaltullstyrelsens
uppfattning tala för en tullsats om 7 %. En sadan tullsättning
skulle också innebära ett närmande till tullnivån i de nordiska länderna. De
nämnda myndigheterna föreslår därför att tullen på syntetullgarn för de
nu tullbelagda kvaliteterna fastställs till 7 % av värdet.

Kommerskollegium framhåller att den svenska produktionen av syntetullgarn
under åren 1965—1967 uppgått till resp. 2 200, 3 000 och 4 000 ton.
Importen av garn omfattade samma år 1 700, 1 900 och 2 500 ton med ett
värde av 31, 33 och 38 milj. kr. Något mindre än hälften av garnimporten
kom från EFTA-länderna. Vidare förekom viss import av garn i uppläggningar
för detaljhandeln, huvudsakligen från EEC-länderna.

Yttranden i denna fråga har avgetts av Textilrådet, Sveriges kemiska industrikontor
och Sveriges grossistförbund, Textilrådet förordar med hänsyn
till det förändrade kostnadsläget en tull om 10 eller 9 % för syntetullgarn.
Rådet erinrar också om att utländsk export av sådant garn till Sverige
i många fall gynnas av olika former av exportstöd. Ett lågt tullskydd
kan enligt rådets uppfattning innebära risk för minskning av spinnkapaciteten.
Kemikontoret anser det för sin del mindre lämpligt att i tulltaxan
sänka tullen för syntetullgarn, vilket kunde försvåra ett återinförande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 47

tull på syntetullen om svensk tillverkning i framtiden blir aktuell. Grossistförbundet
anser sig ej ha möjlighet att bedöma den lämpligaste storleken
av manufaktureringsskyddet för syntetullgarn. I princip anser förbundet
att tullen för garnet bör medföra ett oförändrat manufaktureringsskydd i
förhållande till det läge tullförhandlingarna medfört, dvs. en skillnad i tullbelastningen
på råvarorna och garnerna om 6 %.

Ett genomförande av förslaget om tullsättningen på syntetullgarn kräver
enligt kommerskollegiets uppfattning att tullfriheten för syntetullen införs
i tulltaxan. Förslag härom har även framförts av generaltullstyrelsen i särskild
promemoria den 6 februari 1968. Myndigheterna framhåller att några
planer på svensk tillverkning inte påvisats. Hinder bör därför inte föreligga
för att tullfriheten regleras i tulltaxan. Frågan om återinförande av
tull om inhemsk tillverkning skulle komma till stånd får bedömas med hänsyn
till det behov som i ett sådant läge kan föreligga. Sveriges industriförbund
liksom också Textilrådet och Kemikontoret avstyrker dock att tullfrihet
för syntetull införs i tulltaxan med hänsyn till möjligheten av att svensk
tillverkning av syntetull kan komma att upptas.

Föreningen Sveriges industriförnödenhetsleverantörer har i sin förut
nämnda framställning hemställt om tullfrihet för maskintrassel, utgörande
avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer. Som motiv anges att de
olika tullarna pa skilda slag av textilavfall som Kennedyronden medfört kan
leda till svårigheter och osäkerhet i fråga om tullbehandlingen. Framställningen
tillstyrks av kommerskollegium, generaltullstyrelsen och Sveriges
grossistförbund medan Textilrådet och Sveriges industriförbund motsätter
sig tullfriheten. Kommerskollegium framhåller att importen till Sverige år
1967 av avfall av syntetiska och konstgjorda textilfibrer uppgick till 1 045
ton (2 milj. kr.), varav uppskattningsvis 400 ton trassel. Den inhemska produktionen
av sådant trassel kan beräknas till 120 ton per år. Den större delen
av konsumtionen utgörs av bomullstrassel, som är tullfritt. Kommerskollegium
förordar att textilavfall inte beläggs med högre tull än nya fibrer,
något som hittills också iakttagits i tulltaxan. Någon särbehandling av trassel
i förhållande till annat avfall har inte förekommit varken i fråga om
syntet- och rayonullavfall eller bomullsavfall. En ensartad tullsättning på
detta område förutsätter tullfrihet för avfall såväl av syntetull som rayonull.
Kollegiet har som nämnts tillstyrkt tullfrihet för syntetull. I fråga om
avfall av rayonull torde enligt kollegiets mening inte några hinder mot tullfrihet
föreligga. Kollegiet föreslår mot denna bakgrund med instämmande
av generaltullstyrelsen att tullfrihet för syntet- och rayonullavfall införs i den
nya tulltaxan. Textilrådet erinrar om att viss produktion av trassel finns
inom landet. De kostnads- och prisförhållanden som f. n. råder medger endast
minimimarginaler för denna tillverkning. Emellertid kan olika tull för

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

syntet- och rayontrassel medföra svårigheter och Textilrådet föreslår därför
alt för dessa varor skall uttas en enhetlig tull om 4 %. För annat avfall av
syntetfibrer förordas tullfrihet jämlikt 13 § tulltaxeringsförordningen.

I den tidigare nämnda framställningen från Svensk industriförening hemställs
om tullfrihet för fibrer och garn av akryl. Som motiv anför föreningen
att dessa material används för tillverkning av jumprar, och att konkurrensen
på detta område är utomordentligt hård från bl. a. Korea och Hongkong.
Föreningen framhåller vidare att den svenska tillverkningen av akrylgarn
är utomordentligt ringa. I yttrandena över förslaget har kommerskollegium,
generaltullstgrelsen och Textilrådet understrukit att särbehandling
av akrylfibrer och alcrylgarn i förhållande till andra syntetullvaror inte kan
tillstyrkas med hänsyn till föreliggande substitutskonkurrens. Andelen av
akrylprodukter i den svenska produktionen av syntetullgarn låter sig, framhålls
det, inte närmare fastställas.

Filterduk m. m.

För vissa textilvaror avsedda för tekniskt bruk, tulltaxenr 59.17, utgår
f. n. tull med 8 % (siktduk) eller 11 % (filter-, tryck- och pressduk samt
bl. a. vävd maskinfilt). Åtagandena i Kennedyronden innebär tullsänkningar
till 7 % för siktduk, tulltaxenr 59.17 A, till 10 % för filter, tryck- och
pressduk, tulltaxenr 59.17 B, samt till 9 % för övriga varor, tulltaxenr 59.17

C. Den svenska produktionen av filterduk o. d. uppgick år 1965 till 1,9 milj.
kr. och av maskinfilt och övriga varor till 75 milj. kr. Någon produktion av
siktduk förekom inte. Importen av siktduk utgjorde år 1967 900 000 kr.,
och av andra varor 21 milj. kr. Generaltullstgrelsen har av tulltekniska skäl
föreslagit enhetlig tull med 9 % för varor hänförliga till tulltaxenr 59.17 B
och C. Förslaget tillstyrks av kommerskollegium som påpekar att den betydelsefullaste
varugruppen såväl i fråga om produktion som import faller
under tulltaxenr 59.17 C, för vilken position en tull på 9 % accepterats under
tullförhandlingarna. Förslaget godtas också av Sveriges grossistförbund.
Sveriges industriförbund och Textilrådet finner inte de åberopade tulltekniska
skälen tillräckliga för en tullsänkning utan motprestation från annat
lands sida.

För vissa textilvaror av ändlösa syntetiska textilfibrer, tulltaxenr 62.05 A,
utgår f. n. tull med 13 %. Efter Kennedyronden blir tullen för bl. a. dammoch
skurtrasor, polérdukar etc. sänkt till 12 % och för vissa andra varor till
11 %. Importen är obetydlig. Generaltullstgrelsen har föreslagit enhetlig tull
om 11 % för dessa varor. Förslaget har vid remissbehandlingen godtagits
eller lämnats utan erinran.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

49

Bilar och bildelar

Som närmare redovisats i prop. 1967: 150 (s. 267) innebär de svenska förhandlingsåtagandena
för bilar i Kennedyronden att tullen för personbilar,
tulltaxenr 87.02, sänks från 15 till 10 %. För specialbilar (bärgningsbilar,
brandbilar m. in.), tulltaxenr 87.03, samt för underreden och karosserier till
personbilar, tulltaxenr 87.04 och 87.05 sänks tullen från 15 till 11 %. För
bildelar, inklusive delar till lastbilar och bussar, tulltaxenr 87.06, sker slutligen
tullsänkning från 15 till 10 %. För bussar och lastbilar, tulltaxenr 87.02,
samt för underreden och karosserier till sådana fordon, tulltaxenr 87.04 och
87.05, gjordes inte något åtagande varken i form av tullsänkning eller bindning
av tullnivån och tullsatsen för dessa varor förblir sålunda 15 %.

De svenska åtagandena på bilområdet får ses mot bakgrunden av den
uppgörelse som nåddes i förhandlingarna mellan de stora bilproducerande
länderna. Denna uppgörelse innebär beträffande personbilar i princip en
halvering av tidigare tullar. Sluttullen i EEC och Storbritannien blir härigenom
11 % och i USA 3 %. Något motsvarande resultat kunde inte uppnås för
tyngre lastbilar och bussar. EEC-tullen för dessa lastbilar och bussar förblir
sålunda 22 %. Däremot sänks tullen i EEC för sådana fordon med explosionsmotorer
vars cylindervolym understiger 2,8 1 eller dieselmotorer vars
cylindervolym understiger 2,5 1 i samma mån som tullen för personbilar,
dvs. till 11 %. Motsvarande åtagande gjordes av Storbritannien och i stort
sett även av USA.

I Sverige har som nämnts hittills tillämpats en enhetlig tull om 15 % för
flertalet typer av bilar och bildelar. De problem som införandet av skilda
tullsatser för olika bilkategorier kan aktualisera har nu behandlats av kommerskollegium
och generaltullstyrelsen. Myndigheterna framhåller att enhetlig
tull på bilområdet både av tulltekniska skäl och med hänsyn till behovet
av tullskydd skulle vara önskvärd. Storleken av ett sådant enhetligt
tullskydd anses även böra bedömas med hänsyn till det tullskydd som tillkommer
annan industri inom verkstadssektorn. I första hand vill myndigheterna
därför förorda att tullen sätts till 10 % såväl för personbilar som för
lätta lastbilar och bussar. För tyngre lastbilar och bussar föreslås tullen få
förbli 15 %. Förslaget har vid remissbehandlingen biträtts av representanterna
för handeln, medan industrins talesmän ifrågasätter lämpligheten att nu
genomföra tullsänkningar som går längre än åtagandena i Kennedyronden.
Sveriges industriförbund framhåller sålunda att alldeles speciella
skäl måste föreligga om sänkningar skall vidtas utan motprestationer av
andra länder. Tulltekniska svårigheter att göra en gränsdragning mellan
personbilar och lätta lastbilar bör därvid inte vara avgörande. Dessa synpunkter
delas av Sveriges mekanförbund.

Myndigheterna förordar vidare att tullen för underreden och karosserier,
tulltaxenr 87.04 och 87.05, får bli densamma som tullen på de färdiga bilar -

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

na, dvs. 10 resp. 15 %. Gränsdragningen mellan underreden och karosserier
för olika fordonstyper får då ske i överensstämmelse med vad som gäller för
färdiga bilar. Beträffande underreden och karosserier för personbilar innebär
förslaget en tullsänkning utöver åtagandena i Kennedyronden från 11
till 10 %.

I detta sammanhang berör myndigheterna också frågan om en eventuell
ändring av bestämmelserna i 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen. Dessa
medger möjlighet till import av delar och tillbehör för tillverkning av bilar
mot en tull motsvarande fyra femtedelar av tullen för bilar som införs under
enahanda omständigheter. Generaltullstyrelsen har tidigare ifrågasatt om
inte skilda tullsatser för olika bilkategorier borde medföra ändring av dessa
bestämmelser. Myndigheterna är dock inte f. n. beredda föreslå någon ändring
av bestämmelserna i 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen.

I myndigheternas yttrande föreslås slutligen att tullen för bärgningsbilar,
brandbilar och andra specialbilar, tulltaxenr 87.03, med hänsyn till önskemålet
om enhetlig tullsättning på bilområdet sänks från 11 till 10 %.

Förslagen om tullsättningen för karosserier och underreden samt för specialbilar
ävensom synpunkterna i fråga om tullättnaderna för bildelar har
vid remissbehandlingen fått stöd av bl. a. Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening.
Sveriges industriförbund kan inte finna att tullen unilateralt
bör sänkas från 11 till 10 % för specialbilar eller för underreden och karosserier
för personbilar. Vad gäller import av delar för biltillverkning enligt
5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen föreslår förbundet liksom Sveriges
grossistförbund att tullättnaderna skall medges med utgångspunkt från tullen
för personbilar, vilka utgör den övervägande delen av den svenska biltillverkningen.
Sveriges mekanförbund delar de av Industriförbundet framförda
synpunkterna, men vill dock inte motsätta sig tullsänkningen om 1 %
för specialbilar samt underreden och karosserier för personbilar om detta
av olika skäl anses önskvärt.

TV-mottagare

Katodstrålerör, tulltaxenr 85.21, är nu belagda med tull av 10 %. För TVmottagare,
tulltaxenr 85.15, utgår tull med 17 %. Åtagandena i Kennedyronden
för dessa varor innebär för rören en tull om 5 % och för TV-mottagarna
11 %.

Genom beslut den 1 december 1967 har Kungl. Maj:t med stöd av 13 §
tulltaxeringsförordningen förordnat om tullfrihet för katodstrålerör. Kommerskollegium
och generaltullstyrelsen har prövat frågan om tullfriheten för
rören kunde motivera tulländring också för TV-apparaterna. Myndigheterna
har kommit till slutsatsen att en ändring av tullförhållandena för TV-apparater
inte bör genomföras f. n. med hänsyn till bl. a. svårigheterna att nu be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

51

döma pris- och kostnadsförhållandena inom branschen. Tullsänkningar för
TV-apparater utöver åtagandena i Kennedyronden avstyrks även av Sveriges
grossistförbund och Mekanförbundet.

Nomenklaturändringar i tulltaxan

Generaltullstyrelsen har i förevarande sammanhang föreslagit vissa nomenklaturändringar
för att åstadkomma bättre överensstämmelse mellan
den svenska texten och Bryssel-nomenklaturens nuvarande lydelse på
franska och engelska språken. Ändringarna innebär inte några ändrade tullförhållanden
och några invändningar mot förslagen har inte framförts vid
remissbehandlingen.

Reparationstullen

Enligt 6 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen får under vissa förutsättningar
en vara som i utlandet undergått reparation vid återinförseln till
Sverige beläggas med en tull som svarar mot 10 % av det belopp som betingats
för reparationen. För denna s. k. reparationstull har något åtagande
inte gjorts vid Kennedyförhandlingarna. I samband med remissbehandlingen
av förslaget till ny tulltaxa restes frågan om reparationstullen skulle
sänkas för att relationen till tullarna på andra områden, främst maskinområdet
skulle bibehållas. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen redovisar
kostnaderna för reparation utomlands under åren 1966 och 1967
med resp. 31 och 35 milj. kr. Härav avsåg huvuddelen, 27 milj. kr. per år,
maskiner och apparater samt 1—2 milj. kr. regummering av däck. Myndigheterna
framhåller att reparationstullen ursprungligen fastställts till 10 %
för att svara mot tullarna på maskinområdet. Enligt myndigheternas uppfattning
bör denna relation i tullsättningen bibehållas även i framtiden.
Myndigheterna föreslår därför att reparationstullen sänks från 10 till 5 %
med avtrappning i den ordning som fastställts för tullsänkningarna på maskinområdet.

Förslaget har vid remissbehandlingen tillstyrkts av Sveriges mekanförbund,
Motorbranschens riksförbund och Stockholms handelskammare. Sveriges
kemiska industrikontor motsätter sig inte sänkningen av reparationstullen
men vill erinra om vikten av att kravet på identitet mellan exporterade
och importerade varor uppehålls beträffande bildäck. Gummiverkstädernas
och Gummiringshandlarnas Riksförbund anser sig inte kunna tillstyrka en
sänkning av reparationstullen, liksom inte heller handelskamrarna i Göteborg
och Malmö.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

Mandelmassa

Enligt förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa
varor skall sådan skatt erläggas för vissa livsmedelsprodukter som tillverkas
i Sverige eller införs till landet. Utjämningsskatt utgår på choklad- och
konfektyrvaror, wafers och biscuits samt på mellanöl och starköl.

Utjämningsskatten har till syfte att täcka kostnaderna för den prisutjämning
beträffande vissa livsmedelsprodukter som tillkommit för att underlätta
tullavvecklingen inom EFTA. Genom prisutjämningsförfarandet
får den svenska livsmedelsindustrin tillgång till råvaror till världsmarknadspris
för sin tillverkning.

Skatten uttas f. n. med 60 öre per kg för choklad- och konfektyrvaror
samt wafers och biscuits, med 3 öre per 1 för mellanöl och 4 öre per 1 för
starköl.

I enlighet med ett förslag av 1960 års jordbruksutredning har en arbetsgrupp
inom jordbruksdepartementet närmare undersökt behovet av kompletteringar
av det gällande systemet för råvaruprisutjämning (Stencil Jo 1966:
16). Arbetsgruppen framhöll att det förhållandet att mandelmassa i förpackningar
om minst 1 kg undantagits från prisutjämning kunde medföra vissa
snedvridningar i konkurrensen mellan olika varor på området. Chefen för
jordbruksdepartementet förordade med hänsyn härtill i prop. 1967:95 angående
riktlinjer för jordbrukspolitiken att prisutjämning skulle medges
också för mandelmassa i förpackningar om minst 1 kg och uppdrog åt statens
jordbruksnämnd att i samråd med berörda myndigheter inkomma med
förslag till den närmare utformningen av sådan prisutjämning.

Förslag rörande prisutjämningens utformning har nu framlagts av jordbruksnämnden
efter samråd med generaltullstyrelsen, kommerskollegium
och kontrollstyrelsen. Vid utarbetandet av förslaget har myndigheterna haft
att beakta en framställning från Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen.
Förslaget innebär att fondantmassor, pastor och liknande halvfabrikat
i bulk, innehållande mindre än 80 viktprocent sötningsmedel, samt
s. k. fastlagsmassa (tulltaxenr 17.04), görs till föremål för prisutjämning
enligt samma system som nu tillämpas för choklad- och konfektyrvaror
samt wafers och biscuits. Prisutjämningen skall enligt förslaget beräknas
på grundval av industrins redovisade förbrukning av råvarorna socker, sockerkulör,
sirap, glykos (druv- och stärkelsesocker), fettvaror, mjölk samt
mjöl av spannmål. Kostnaderna för prisutjämningen föreslås bli täckta genom
utjämningsskatt. Liksom i fråga om wafers och biscuits skall skattskyldighet
inte föreligga vid tillverkning i endast ringa omfattning. Skattesatsen
föreslås, på grundval av de beräknade kostnaderna, bli 35 öre per kg
färdig vara. Enligt myndigheternas förslag bör vidare tullen för dessa varor
sänkas från nuvarande 20 % till den tullsats som gäller för övriga utjäm -

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1968

53

ningsskattebelagda varor. Denna är f. n. 10 %, men kommer genom åtagandena
i Kennedyronden att stegvis sänkas till 5 %.

Kostnaderna för prisutjämningen kan på grundval av tillgängliga uppgifter
om produktion och råvaruåtgång, huvudsakligen i fråga om socker,
beräknas till ett belopp av 2,5 milj. kr. per år.

Myndigheternas förslag överensstämmer med de önskemål som framförts
av Chokladfabrikantföreningen med den skillnaden att föreningen begärt
undantag från prisutjämningen för sådana massor som innehåller mindre
än 30 % socker. Som skäl härför har föreningen åberopat att prisutjämningen
för varor med låg sockerhalt skulle medföra en betydande kostnadsfördyring
för dessa. Myndigheterna har härvidlag framhållit att massor med
sådan låg sockerhalt endast utgör en ringa del av produktionen. Ett undantag
för vissa massor skulle, påpekas det, medföra administrativa problem
och dessutom innebära risk för att både svenska och utländska tillverkare anpassar
sin produktion med hänsyn till skattegränsen. Myndigheterna har
därför ansett att prisutjämningen bör omfatta samtliga typer av massor,
oavsett sockerhalten.

Avgift på wafers och biscuits innehållande choklad

Tillverkare av bakverk som genom blandning av råvaror framställer
choklad för fyllning eller överdrag av bakverken är skyldiga att erlägga
skatt enligt förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt
för den sålunda tillverkade chokladen. Har tillverkaren köpt chokladen i
form av halvfabrikat ingår varuskatten i priset på chokladen. Detta medför
att i Sverige producerade chokladöverdragna wafers och biscuits och liknande
artiklar belastas med en skatt som inte utgår då varor av samma slag
importeras. Exporteras svensktillverkad vara avlyfts inte heller denna skatt.

I sin framställning den 21 februari 1967 har Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen
påtalat den diskriminering som varuskatten på
råvaror och halvfabrikat innebär för svenska tillverkare av wafers och biscuits.
Föreningen framhåller att konkurrenssituationen medfört en alltmer
ökande import och yrkar på åtgärder i syfte att åstadkomma en utjämning
mellan inhemska och utländska produkter. En lösning skulle enligt föreningen
vara att införa en avgift vid import som till storleken motsvarar den
råvarukostnadsfördyring skatten utgör för här i landet tillverkade produkter.
En sådan metod tillämpas redan i Danmark och Norge framhåller föreningen.

Vid remissbehandlingen av framställningen har behovet av åtgärder för
utjämning av rådande olikheter i princip inte ifrågasatts. Kontrollstyrelsen
ha för sin del utarbetat ett förslag till avgiftsbeläggning vid import. Kommerskollegium
anser att den konstaterade merbelastningen i skattehänseen -

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

de kan inverka menligt på den svenska industrins konkurrensförmåga och
finner det i och för sig rimligt att merbelastningen elimineras. Kollegiet vill
dock av bl. a. tekniska och handelspolitiska skäl inte tillstyrka en importavgift.
Generaltullstijrelsen avstyrker införandet av importavgift men föreslår
— om en åtgärd skall vidtas —- att ett restitutionsförfarande införs. Ett
restitutionsförfarande skulle enligt styrelsen möjliggöra att den kostnadsfördyring
som uppkom genom den särskilda varuskatten eliminerades.

Departementschefen

När förslaget till ny tulltaxa på grundval av förhandlingsresultatet i Kennedyronden
lades fram framhöll jag att ändringar på vissa punkter kunde
komma att visa sig nödvändiga. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen
har nu närmare utrett några av de problem beträffande enskilda varor som
aktualiserades vid utarbetandet av den nya tulltaxan. För vissa varor, såsom
linoljeprodukter och TV-apparater, finner jag i likhet med myndigheterna
att ändringar i tulltaxan inte är påkallade. I fråga om ett antal andra varor
bör emellertid vissa tullanpassningar kunna komma i fråga.

De svenska åtagandena i Kennedyförhandlingarna skulle för tillverkningen
av garn av syntetull innebära en marginal om 6 % mellan tullarna
på ull och garn. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen har emellertid
framhållit att den tullfrihet som med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen
medgetts för syntetull motiverar en anpassning av tullsättningen för garnet.
Myndigheterna erinrar därvidlag om att tulltaxekommittén på sin tid
förordade en tull om 5 % för garner om ullen skulle vara tullfri. Representanterna
för textilindustrin har emellertid påpekat att kostnadsläget nu förändrats,
varför ett högre tullskydd än det kommittén förordat kunde vara
motiverat. Jag delar generaltullstyrelsens och kommerskollegiets uppfattning
att tullfriheten för syntetull inte i och för sig bör föranleda en ökning
av skyddet för garntillverkningen. Utvecklingen på kostnadssidan bör emellertid
som myndigheterna framhållit beaktas. Mot bakgrunden av rådande
förhållanden finner jag en tullsats på 7 % för garn tillverkat av syntetull
innebära en lämplig avvägning och jag förordar sålunda att tullen sätts till
denna nivå. Ett genomförande av detta förslag kräver en ändring i den nyligen
antagna tulltaxan. I anslutning härtill bör den temporärt medgivna tullfriheten
för syntetullen också införas i tulltaxan. Vid remissbehandlingen av
förslaget har visserligen påpekats att en sådan åtgärd kunde försvåra ett
återinförande av tullen om tillverkningen av syntetull skulle tas upp i Sverige.
Några planer på sådan tillverkning torde emellertid inte f. n. vara aktuella.
Jag förordar sålunda att tullfriheten för syntetull nu införs i tulltaxan.

55

Kungl. Maj :ts proposition nr 99 år 1968

Någon anledning att i tullhänseende därvid skilja mellan nya syntetfibrer och
avfall synes enligt min uppfattning inte föreligga, liksom inte heller att i
tullhänseende skilja mellan trassel och annat avfall. Myndigheterna har
föreslagit att tullfriheten också skall omfatta avfall av rayonull. Också denna
tullfrihet torde kunna genomföras utan nämnvärda problem och jag
vill därför ansluta mig till förslaget.

De ändringar i tulltaxan jag nu föreslagit innebär en anpassning till den
redan införda tullfriheten för syntetull. Någon stegvis avtrappning av tullsatserna
i likhet med vad som bestämts för åtagandena i Kennedyförhandlingarna
blir därför inte aktuella.

Jag vill också ansluta mig till myndigheternas förslag i fråga om vissa
andra textilvaror, bl. a. sådana för tekniskt bruk. Med hänsyn till de tulltekniska
svårigheterna att skilja akrylfibrer från andra syntetfibrer synes
någon särbehandling av akrylgarn i förhållande till övriga garner av syntetull
inte böra komma i fråga.

När det gäller tullsättningen på bilområdet har de myndigheter som uttalat
sig framhållit värdet av så enhetliga tullar som möjligt. I överensstämmelse
härmed är jag beredd föreslå att de tullar på specialbilar och på
karosserier och underreden med motorer för personbilar som i Kennedvronden
sattes till 11 % sänks till 10 %. I fråga om lastbilar och bussar har
något svenskt förhandlingsåtagande emellertid inte gjorts. Några betydande
tullsänkningar på detta viktiga område utan motprestationer från andra länder
vill jag i det rådande handelspolitiska läget inte förorda. Tullsatsen för
lastbilar och bussar bör sålunda bibehållas vid 15 % även om härigenom
vissa tulltekniska svårigheter skulle uppkomma vid gränsdragningen mellan
lätta lastbilar och personbilar. För tullsättningen i fråga om sammansättningsdelar
till bilar samt karosserier och underreden med motorer bör
tullsatserna för de färdiga bilarna vara vägledande.

Ett bibehållande av en tullsats av 15 % för lastbilar och bussar innebär
med hänsyn till de sänkta tullarna för bildelar en viss förstärkning av tullskyddet
för den tyngre bilindustrin. Med hänsyn härtill är jag inte beredd
att föreslå ytterligare lättnader i bestämmelserna om tullar för delar till
biltillverkning i 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen. Däremot kan jag förorda
att den s. k. reparationstullen enligt 6 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen
avtrappas på samma sätt som tullarna på maskinområdet.

Generaltullstyrelsen har i förevarande sammanhang föreslagit vissa tekniska
ändringar i tulltaxan som inte i nämnvärd grad medför ändrade tullförhållanden.
Jag förordar att dessa ändringar genomförs. Vidare bör en
anpassning av tullarna för vissa såser och soppor ske som följd av att dessa
varor i anslutning till vad som föreslagits i prop. 1968: 85 avförs från fettvaruregleringen.
Slutligen bör i den nya tulltaxan införas de tullar på sprit

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

och tobak som riksdagen antagit med giltighet från och med den 5 februari
i år, se förordningen den 2 februari 1968 (nr 4) om ändring i tulltaxan den
12 september 1958 (nr 475).

I samband med Kennedyronden har de nordiska länderna som redovisats
i prop. 1967: 150 s. 256 förhandlat med Indien om tullfrihet för handvävda
textilier från u-länderna. Som villkor för tullättnader förutsattes att varorna
vid importen åtföljdes av särskilt upprättade certifikat utvisande varornas
ursprung och framställningssätt. Förhandlingarna har nu fortskridit så
långt att de nordiska länderna gemensamt förklarat sig beredda att på försök
medge sådan tullfrihet för vissa handvävda bomullstextilier. Det närmare
varuurvalet liksom också vilka krav som skall uppställas i fråga om certifikaten
m. m. skall enligt den avgivna förklaringen fastställas av myndigheterna
i importländerna. För tullfriheten krävs riksdagens medgivande.
Jag förordar att ett sådant medgivande ges i form av ett tillägg till 8 § tulltaxeringsförordningen,
som handlar om tullfrihet i särskilda fall. Medgivandet
torde böra ges sådan form att tullfriheten kan utvidgas att avse även
andra handgjorda textilvaror än bomullsväv om detta i en framtid skulle
visa sig lämpligt.

Beträffande frågan om prisutjämning för mandelmassa har riksdagen redan
i princip tagit ställning till behovet av sådan utjämning. Det förslag om
den närmare utformningen av prisutjämningen som framlagts av jordbruksnämnden
i samråd med övriga berörda myndigheter ansluter sig väl till vad
som gäller för andra varor inom prisutjämningssystemet. Jag förordar att
prisutjämningen genomförs i enlighet med myndigheternas förslag och att
en utjämningsskatt om 35 öre per kg införs för mandelmassa m. m. i förpackningar
om minst 1 kg samt för s. k. fastlagsmassa. I samband med införandet
av prisutjämningen bör tullen för de berörda varorna bli densamma
som gäller för utjämningsberättigade konfektyrvaror. För denna tullsänkning
krävs inte ändring i tulltaxan, eftersom varorna i framtiden tulltaxeras
under rubriken varor belagda med utjämningsskatt.

Vad slutligen beträffar behovet av åtgärder för att utjämna den snedvridning
i konkurrensen som råder mellan importerade och inom landet
tillverkade wafers och biscuits innehållande choklad har detta vitsordats
under remissbehandlingen. Även jag anser att det finns skäl att förbättra de
inhemska tillverkarnas konkurrensläge. Det enklaste sättet att få till stånd
en utjämning av villkoren mellan utländska och inhemska tillverkare är enligt
min mening att införa en avgift vid import av berörda varor. Avgiften
bör såsom kontrollstyrelsen föreslagit lämpligen sättas till 2 kr. per kg
choklad som ingår i bakverket. Jag förordar att bestämmelser i ämnet tas in
i en särskild förordning. Förslag till sådan förordning har upprättats inom
finansdepartementet.

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

De författningsändringar jag här föreslagit bör träda i kraft den 1 juli
1968. Riksdagen har tidigare godtagit en plan för tullavveckling i anledning
av åtagandena i Kennedyronden, bilaga 5 till prop. 1967: 150. Vissa av
de nu föreslagna tulländringarna påverkar även awecklingsplanen och jag
förordar att de ändringar som sålunda aktualiseras införs också i denna.
Förslag till ändringarna torde som bilaga få fogas vid statsrådsprotokollet i
detta ärende.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t i proposition
föreslår riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag
till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968
(nr 25),

2) förordning om ändrad Igdelse av 6 § 2 mom. och 8 §
tullaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),

3) förordning angående ändring i förordningen den 3
juni 1960 (nr 258) om utjämnings skatt å vissa varor,

4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att den 1 januari vart och

ett av åren 1970, 1971 och 1972 genomföra de ändringar i
tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 i bilaga till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Ggllensten

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968

Bilaga

PM ang. ändring av plan för tullavtrappningen i samband med åtaganden
i Kennedyronden (se prop. 1967:150, bilaga 5)

Tulltaxenr

Motsva-

Nuva-

Tullsats uttryckt i

/0, om ei annat

Anm.

rande

varunr

rande

tullsats

anges, fr

o. m.

1/7 1968

1/1 1970

1/1 1971

1/1 1972

1

2

3

4

5

6

7

8

21.03 B......

21.04 ........

8%

6,4

5,6

4,8

4

21.05 ........

21.06 A......

____

10%

8,8

8,2

7,6

7

55.09 A 2 ____

56.01 A......

100

8%

fri

B ......

200

8%

7,6

7,4

7,2

7

56.02 A......

100

8%

fri

B ......

200

8%

7,6

7,4

7,2

7

56.03 ........

8%

fri

56.04 A......

100

8%

fri

B ......

200

8%

7,6

7,4

7,2

7

56.05 A. 1 ....

101, 109,

11 %

7

300

A. 2 ... .

500, 700

11 %

10,6

10,4

10,2

10

56.06 A......

101, 109

11 %

7

B ......

200

11 %

10,6

10,4

10,2

10

56.07 A. 1 ... .

59.17 A......

59.17 B......

60.01 B......

202—909

11 %

10,2

9,8

9,4

9

62.04 ........

62.05 A......

210—290

13%

12,2

11,8

11,4

11

— — —

B ......

87.02 C......

87.03 ........

87 04 A

15%

13

12

11

10

B. 1 . .

200

15 %

13

12

11

10

87.05 A......

100

15%

13

12

11

10

B ......

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680212