Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

1

Nr 87

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag med
vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare
för perioden 1969—1972, m.m.; given Stockholms
slott den 15 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden, föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till

1) lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för
perioden 1969—1972,

2) lag med vissa bestämmelser om valen den 15 september 1968 till riksdagens
andra kammare,

3) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen,

4) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås bl. a. att det proportionella valsystem med jämkad
uddatalsmetod och kartellförbud som provisoriskt tillämpats vid andrakammarvalen
sedan år 1952 skall tillämpas även vid andrakammarvalen hösten
1968. Vidare föreslås för samma val provisoriska regler om valsedels ogiltighet
i syfte att förebygga onödig kassation i vissa kommuner där kommunalval
kommer att hållas samtidigt med andrakammarvalen. Propositionen
innehåller också förslag om ändringar i vallagstiftningen för att göra det
möjligt för sådana röstberättigade som är intagna i eller tjänstgör på kriminalvårdsanstalt
att i större utsträckning än nu delta i val.

Slutligen föreslås i propositionen vissa ändringar i gällande bestämmelser
om valdistriktsindelningen och om ansvaret för kostnaderna för röstkortsblanketter.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 87

Kungt. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden

1969—1972

Med avseende på val och särskilda röstsammanräkningar för besättande
av plats i riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972 förordnas
härigenom,

att 56 § 3 mom. lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen1
icke skall gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i 1920 års lag, nämligen 56 §
4 mom., 59 § andra stycket, 79 § första stycket, 81 § och 87 §, skall gälla
de bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finns upptagna
i lagen den 30 maj 1952 (nr 267 ) med vissa bestämmelser om val till
riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956,

att vad i 57 § 2 mom. tredje stycket och 72 § sjätte stycket 1920 års lag
sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1952 års lag och nu ifrågavarande
lag,

att det i 59 § fjärde stycket 1920 års lag angivna formuläret skall ersättas
av formulär av den lydelse bilaga vid 1952 års lag utvisar

samt att i 88 § andra stycket 1920 års lag orden »enligt 87 § av lagen om
val till riksdagen» skall utbytas mot orden »enligt lagen med vissa bestämmelser
om val till riksdagens andra kammare för perioden 1969—1972».

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,
vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.

1 Senaste lydelse av 56 § 3 mom. se 1944: 84, av 56 § 4 mom. se 1952: 264, av 57 och 72 §§ se
1967:832, av 59 och 79 §§ se 1952:264 samt av 81 och 87 §§ se 1940:550.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

3

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om valen den 15 september 1968 till riksdagens

andra kammare

Härigenom förordnas som följer.

Förrättas samtidigt med valen den 15 september 1968 till riksdagens andra
kammare i något valdistrikt även kommunalt val, skall den omständigheten
att vid riksdagsmannavalet avgetts valsedel som har val- eller valkretsbeteckning
för det kommunala valet icke föranleda att sedeln blir ogiltig.
Sedeln tillgodoräknas det parti som angetts på denna men namnen anses
obefintliga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val till
riksdagen1, dels att 31, 32, 70 och 95 §§ skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan anges, dels att rubriken omedelbart före 70 § skall lyda »Om rätt
för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, hos svensk utlandsmyndighet
eller å fartyg».

(Nuvarande lydelse)

31

1. Varje kommun skall med de
undantag, som här nedan i mom.

2—7 angivas, bilda ett valdistrikt.

2. Är stad delad i valkretsar för
val av stadsfullmäktige, utgör sådan
valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval,
såvida icke jämlikt
mom. 3 ytterligare delning i valdistrikt
beslutes.

3. Stad eller valkrets för stadsfullmäktigval
må, där så finnes
lämpligt, delas i två eller flera valdistrikt.

4. Är landskommun delad i valkretsar
för val av kommunalfullmäktige,
utgör sådan valkrets ett
valdistrikt vid riksdagsmannaval,
såvida icke jämlikt mom. 6 eller 7
ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Varje kommun skall med de
undantag, som här nedan i mom.
2—3 angivas, bilda ett valdistrikt.

2. Är kommun delad i valkretsar
för val av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige, utgör sådan
valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval,
såvida icke jämlikt inom.
3 ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

3. Kommun eller valkrets för val
av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
må, där så finnes lämpligt,
delas i två eller flera valdistrikt
för riksdagsmannaval.

1 Senaste lydelse av 31 § se 1930:180, av 32 § se 1963:127 samt av 70 och 95 §§ se 1967: 832.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 7968

.)

(Nuvarande lydelse)

5. Höra delar av landskommun
till olika valkretsar för riksdagsmannaval
eller landstingsmannaval,
bildar varje del ett valdistrikt för
riksdagsmannaval, där ej jämlikt
mom. 6 eller 7 ytterligare delning i
valdistrikt beslutes.

6. Landskommun, valkrets för
kommunalfullmäktigval eller sådan
del av kommun, som i mom. 5 sägs,
skall, där antalet invånare i sådan
kommun, valkrets eller del av kommun
överstiger 3 000, indelas i två
eller flera valdistrikt med högst
3 000 invånare; dock att på framställning
av kommunalstämma
Konungens befallningshavande må
härifrån medgiva undantag, där särskilda
förhållanden inom kommunen
anses göra sådan indelning obehövlig
eller olämplig.

7. Om landskommun, valkrets för
kommunalfullmäktigval eller sådan
del av kommun, som i mom. 5 sägs,
till följd av samfärdsförhållanden
eller andra orsaker finnes icke lämpligen
böra utgöra ett enda valdistrikt,
må sådan kommun, valkrets
eller del av kommun delas i två eller
flera valdistrikt.

32

1. Förslag om indelning i valdistrikt,
som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,
må väckas genom framställning hos
Konungens befallningshavande av
den, som är boende och vid riksdagsmannaval
röstberättigad inom den
kommun eller del av kommun, om
vars delning i valdistrikt är fråga.
Ej må framställning bifallas med
mindre yttrande inhämtats från
1*—Bihang till riksdagens protokoll

(Föreslagen lydelse)

1. Förslag om indelning i valdistrikt,
som i 31 § 3 mom. sägs, må
väckas genom framställning hos
Konungens befallningshavande av
den, som är boende och vid riksdagsmannaval
röstberättigad inom
den kommun eller del av kommun,
om vars delning i valdistrikt är fråga.
Ej må framställning bifallas med
mindre yttrande inhämtas från kom1968.
1 samt. Nr 87

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 ur 1968

ti

(Nuvarande lydelse)
munalfullmäktige eller i stad stadsfullmäktige.
Skall kommun på landet
delas, må delar av samma by eller
hemman ej utan synnerliga skäl
förläggas till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning
vare Konungens befallningshavande
berättigad och i fall, varom stadgas
i 81 § 6 inom., pliktig att om indelning
i valdistrikt eller ändring i redan
skedd indelning förordna, sedan
på landet kommunalfullmäktige
och i stad stadsfullmäktige beretts
tillfälle att i ärendet avgiva yttrande.
Om ändring i distriktsindelning
vare Konungens befallningshavande
pliktig att i den ordning nyss sagts
förordna även för det fall, att så erfordras,
då kommun, efter att tidigare
hava indelats i valdistrikt för
riksdagsmannaval, delas i valkretsar
för val av kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäktige.

Beslut angående--------------

2. Över beslut, som i 1 mom. avses,
må besvär anföras i den ordning,
som är bestämd för överklagande
av Konungens befallningshavandes
utslag i mål, vilka bedömas
efter förordningarna om kommunalstyrelse.

70

1. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han
är i röstlängden uppförd, må han å
valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda

(Föreslagen lydelse)
fullmäktige eller i stad stadsfullmäktige.
Skall kommun på landet delas,
må delar av samma by eller hemman
ej utan synnerliga skäl förläggas
till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning
vare Konungens befallningshavande
berättigad att om indelning i valdistrikt
eller ändring i redan skedd
indelning förordna, sedan på landet
kommunalfullmäktige och i stad
stadsfullmäktige beretts tillfälle att
i ärendet avgiva yttrande. Om ändring
i distriktsindelning vare
Konungens befallningshavande pliktig
att i den ordning nyss sagts förordna
för det fall, att så erfordras, då
kommun, efter att tidigare hava indelats
i valdistrikt för riksdagsmannaval,
delas i valkretsar för val av
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige.

------skall angivas.

2. över beslut, som i 1 mom. avses,
må besvär anföras i den ordning,
som är bestämd för överklagande
av Konungens befallningshavandes
utslag i mål, vilka bedömas
efter kommunallagen den 18 december
1953 (nr 753) och kommunallagen
för Stockholm den 1 mars 1957
(nr 50).

§•

1. Är någon på grund av vistelse
å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han
är i röstlängden uppförd, må han å
valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

/

(Nuvarande lydelse)
distrikt hör, å postanstalt. Den som
vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt
inom riket, vid vilken postanstalt
finnes inrättad, må å valdagen
där avlämna valsedel, som nyss
sagts, ändock att sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där han är i
röstlängden uppförd.

2. Kan med----7------------

3. Vistas röstberättigad-------

Förekommer, då------

(Föreslagen lydelse)
distrikt hör, å postanstalt. Den som
vårdas eller tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt
eller anstalt som förvaltas
av kriminalvårdsstyrelsen,
vid vilken postanstalt finnes inrättad,
må å valdagen där avlämna valsedel,
som nyss sagts, ändock att anstalten
är belägen å den ort, där han
är i röstlängden uppförd.

--inom riket.

-------å fartyget.

---skall ske.

95 §.

Valnämnden åligger ------------ ordentligen verkställas.

Kostnaden för de anordningar,
som avses i 60 § och 60 a §, och för
kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, samt för blanketter
till röstkort, som upprättas av
valnämnderna, skall gäldas av kommunerna,
vilka jämväl hava att tillhandahålla
lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å----------uppdragets fullgörande.

Kostnaden för de anordningar,
som avses i 60 § och 60 a §, och för
kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, skall gäldas av
kommunerna, vilka jämväl hava att
tillhandahålla lämpliga vallokaler.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt däxå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 35 § 1 inom. och 59 § kommunala vallagen
den 6 juni 19301 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att
rubriken till 6 kap. skall lyda »Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna
valsedel å postanstalt, hos svensk utlandsmyndighet eller å fartyg».

(Nuvarande lydelse)

35

1 inom. Vid allmänt val av landstingsman,
kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket
Konungen förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å
valdagen, må röstberättigad som på
grund av vistelse å annan ort inom
riket är förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättning för del
valdistrikt, där han är uppförd i
röstlängden, å valdagen avlämna valsedel
å postanstalt. Vid val som nu
sagts må den, som vårdas eller
tjänstgör å sjukvårdsanslalt inom
riket, vid vilken postanstalt finnes
inrättad, å valdagen där avlämna
valsedel, ändock att sjukvårdsanstalten
är belägen å den ort, där väljaren
är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som
avses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före val -

(Föreslagen lydelse)

§•

1 inom. Vid allmänt val av landstingsinän,
kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige, så ock vid annat
kommunalval, beträffande vilket
Konungen förordnat att röstmottagning
å postanstalt skall äga rum å
valdagen, må röstberättigad som på
grund av vistelse å annan ort inom
riket är förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättning för det
valdistrikt, där han är uppförd i
röstlängden, å valdagen avlämna valsedel
å postanstalt. Vid val som nu
sagts må den, som vårdas eller
tjänstgör å sådan sjukvårdsanstalt
eller anstalt som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen,
vid vilken postanstalt
finnes inrättad, å valdagen
där avlämna valsedel, ändock att
anstalten är belägen å den ort, där
väljaren är uppförd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som
avses i första stycket må röstberättigad
närmaste helgfria dag före val -

1 Senaste lydelse av 35 § 1 mom. se 1962: 72 och av 59 § se 1966: 94.

9

Kiingl. Maj. ts proposition nr 87 år 1968

(Nuvarande lydelse)
dagen avlämna valsedel å postanstalt,
om det med skäl kan antagas
att den röstberättigade på grund av
vistelse å annan ort inom riket eller
på grund av vård eller tjänstgöring
a sjukvårdsanstalt inom riket är förhindrad
att utöva sin rösträtt a valdagen.

(Föreslagen lydelse)
dagen avlämna valsedel å postanstalt,
om det med skäl kan antagas
att den röstberättigade på grund av
vistelse å annan ort inom riket eller
på grund av vård eller tjänstgöring
å sjukvårdsanstalt eller anstalt som
förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen
är förhindrad att utöva sin rösträtt
å valdagen. : ■

59

Valnämnden åligger —---order

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande,
ävensom utgifter för blanketter till
röstkort och för kuvert, som avses
i 26. 28 och 29 §§, samt de i 84 § omförmälda
omslagen skola gäldas vid
val av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommunen,
vilken jämväl har att tillhandahålla
lämpliga vallokaler och bestrida
kostnaden för de anordningar,
som avses i 26 § och 26 a §.

Röstmottagare å---------uppdrag

§•

tligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande,
ävensom utgifter för kuvert, som avses
i 26, 28 och 29 §§, samt de i 34 §
omförmäldå omslagen skola gäldas
vid val av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommunen,
vilken jämväl har ätt tillhandahålla
lämpliga vallokaler och
bestrida kostnaden för de anordningar,
som avses i 26 § och 26 a §.

sfs fullgörande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

10

Kung!. Maj. ts proposition nr 87 år 1068

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den lä mars

1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Asp ling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tillämpning av
den jämkade uddatalsmetoden med kartellförbud vid 1968 års val till riksdagens
andra kammare, in. m., och anför.

Ordinarie val till riksdagens andra kammare skall äga rum den 15 september
i år. Inför de förestående valen måste statsmakterna ta ställning till
frågan om förlängning av den provisoriska lagstiftning om ett valsystem
med jämkad uddatalsmetod och kartell förbud som hittills tillämpats vid
alla andrakammarval sedan år 1952.

Dessutom bör övervägas viss uppmjukning av bestämmelserna i lagen
den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) om kassation
av valsedlar på grund av misstag från väljarnas sida. En sådan uppmjukning
aktualiseras av att kommunalval torde komma att förrättas samtidigt
med andrakammarvalen i ett antal kommuner, som berörs av kommunsammanslagning.
Tidigare erfarenheter visar att nuvarande, jämförelsevis
stränga kassationsbestämmelser kan leda till onödig kassation i andrakamrnarvalen
när flera val förrättas på samma gång.

Riksdagen har vid flera tillfällen diskuterat möjligheterna att underlätta
valdeltagandet för intagna i kriminalvårdsanstalt och för anställda vid
sådan anstalt genom att på valdagen inrätta tillfälliga postanstalter vid
kriminalvårdsanstalterna. Detta är numera praktiskt genomförbart. För att
denna nya möjlighet till poströstning skall kunna utnyttjas i full utsträckning
bör nu övervägas vissa ändringar i ValL och kommunala vallagen den
6 juni 1930 (nr 253) (KVL).

1965 års valtekniska utredning1 avlämnade på våren 1967 betänkandet
»Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval» (SOU 1967:27). Betän 1

Ledamöter borgmästaren Björn Widegren, ordförande, riksdagsledamoten Thure Dahlberg,
byrådirektören Stig Lundgren samt riksdagsledamöterna N. Yngve Nilsson, Olaus Nyberg och

Ivan Svanström.

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

kandet har remissbehandlats. Yttranden liar avgetts av regeringsrättens ledamöter,
poststyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet
(ÖÄ), samtliga länsstyrelser, grundlagberedningen, Svenska landstingsförbundet,
Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.
ÖÄ och vissa länsstyrelser bär vid sina remissyttranden fogat yttranden från
valnämnder och andra kommunala organ.

I sitt betänkande har valtekniska utredningen föreslagit åtskilliga ändringar
i valförfarandet. Några av dessa, som har omedelbart samband med
den förestående författningsreforinen, har behandlats i prop. 1968: 27. Andra
bär eu annan karaktär och bör prövas fristående. I detta sammanhang bör
las upp ett förslag av valtekniska utredningen om sådana ändringar i bestämmelserna
i ValL om valdistriktsindelning att samma principer kommer
att gälla för landskommuner som för städer.

Slutligen bör här behandlas en fråga om kostnaderna för röstkortsblankctter.
Nyligen införda tekniska metoder och arbetsrutiner i fråga om framställning
av röstkort ger anledning att överväga om staten skall överta de
kostnader för blanketter till röstkort som kommunerna hittills har svarat
för. Även en sådan reform förutsätter ändringar i ValL och KYL.

Fråga om tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden med kartellförbud vid
1968 års val till riksdagens andra kammare

Enligt 18 g riksdagsordningen (RO) skall andra kammarens ledamöter
väljas för en tid av fyra år genom omedelbara och proportionella val. Närmare
bestämmelser om valen meddelas i ValL.

Val förrättas inom valkretsar. Fördelningen av platserna grundar sig på
användningen av välj arbeteckningar. Minst en välj arbeteckning skall finnas
på valsedeln. På samma sedel får användas högst tre sådana beteckningar
(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning). Vid röstsammanräkningen ordnas
valsedlarna efter välj arbeteckning. Valsedlar med samma första beteckning
förs samman i grupper. Genom särskilda uträkningar bestäms ordningsföljden
mellan grupperna. Fördelningen sker enligt den s. k. d’Hondtska
metoden. Platserna tilldelas, en efter annan, den grupp som för varje gång
uppvisar det största jämförelsetalet. För varje grupp utgörs jämförelsetalet
av gruppens röstetal, så länge gruppen inte fått någon plats. Därefter
får man gruppens jämförelsetal genom att man delar röstetalet med antalet
redan erhållna platser ökat med 1.

1 skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) hemställde riksdagen om utredning av
frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakaminarval.
Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutred•ling.
I betänkandet »Det proportionella valsättet vid val till riksdagens andra
kammare» (SOU 1951:58) lade utredningen fram förslag till en ny
fördelningsmetod vid andrakammarval. Denna metod, den s. k. uddatals -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 ur 1OU8

metoden, innebär att mandaten fördelas mellan partierna med ledning av
jämförelsetal, som erhålls genom att successivt dividera röstetalet med 1.
d, 5, 7 osv. För att förebygga partisplittring och valtaktisk uppdelning ar''
parti i mindre väljargrupper föreslog utredningen att uddatalsmetoden
skulle kombineras med eu spärr. Parti som inte fått minst 60 % av sammanlagda
antalet röster i valkretsen, delat med det antal platser, som skulle
besättas i kretsen, skulle inte få vara med i mandatfördelningen.

I prop. 1952: 175 framhöll dåvarande chefen för justitiedepartementet
att det var vanskligt att utan ytterligare överväganden ta slutlig ställning
till frågan hur valsättet i framtiden borde vara utformat. Han föreslog därför
att en jämkad uddatalsmetod, som på det föreliggande utredningsmaterialet
kunde bedömas som den mest ändamålsenliga, skulle prövas för valperioden
1953—1956. Den förordade metoden skilde sig från utredningens
förslag på det viset att den inte innehöll någon särskild spärr. I stället sattes
det första divisionstalet till 1,4. Jämförelsetalen skulle alltså erhållas se O nom

att man Successivt dividerade partiernas röstetal med först 1,4 och sedan
3, 5, 7 osv. Mer än en beteckning skulle inte få förekomma på valsedel.
Någon möjlighet för två eller flera partier att som tidigare gå samman i kartell
skulle alltså inte finnas. Det förordades att de nya reglerna skulle tas
in i en särskild lag som skulle gälla för valperioden 1953—1956.

Riksdagen antog det framlagda förslaget med vissa jämkningar (KU 22,
rskr 265). Den 30 maj 1952 utfärdades lag med vissa bestämmelser om val
till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956 (SFS 267). Samma
bestämmelser kom enligt beslut år 1956 (prop. 11, EU 4, rskr 125, SFS 78)
att gälla för andrakammarval för perioden 1957—1960 och enligt beslut är

1960 (prop. 8, KU 8, rskr 135, SFS 68) för perioden 1961—1964 samt enligt
beslut år 1964 (prop. 29, KU 2, rskr 84, SFS 58) för perioden 1965—
1968.

Det år 1952 för andrakammarvalen provisoriskt antagna valsystemet blev
år 1954 (prop. 71, KU 3, rskr 111, SFS 79) provisoriskt gällande också för
val av landstingsmän och kommunala fullmäktige för perioden 1955—1958.
Dess giltighet för kommunalvalen förlängdes enligt beslut år 1958 (prop. 24,
KU 11, rskr 156, SFS 139) för perioden 1959—1962 och enligt beslut år

1961 (prop. 175, KU 18, rskr 376, SFS 608) för perioden 1963—1966 samt
enligt beslut år 1966 (prop. 31, KU 27, rskr 129, SFS 92) för perioden
1967—1970.

I prop. 1968: 27 har lagts fram förslag till en partiell författningsreform.
Propositionen har utarbetats på grundval av grundlagberedningens betänkande
»Partiell författningsreform» (SOU 1967:26) och valtekniska utredningens
inledningsvis omnämnda betänkande »Förtidsröslning och gemensamma
tvådagarsval» samt de remissyttranden som avgetts över dessa. I
propositionen föreslås bi. a. införandet av ett nytt kammar- och valsystem.
Den nuvarande tvåkammarriksdagen skall enligt förslaget ersättas med en

Kiingl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968 1 3

enkammarriksdag med 350 ledamöter. Det nya systemet för val Ull riksdagen
går i princip ut på att varje parti skall få mandat i riksdagen i förhållande
till det antal röster som i hela landet avgetts för partiet (riksproportionalitet).
Av de 350 mandaten i riksdagen skall 310 fördelas inom valkretsarna
medan återstående 40 mandat skall användas för att utjämna de
avvikelser från riksproportionaliteten som kan uppstå vid fördelningen inom
valkretsarna. För att motverka en inte önskvärd partisplittring i riksdagen
har emellertid vissa spärrar mot småpartier byggts in i systemet. I det nya
systemet skall mandaten fördelas mellan partierna enligt den jämkade uddatalsmetoden
med 1,4 som första divisor, dvs. samma metod som provisoriskt
tillämpats sedan år 1952. I propositionen föreslås också alt bestämmelserna
om det nya valsättet skall tas in i RO.

Författningsreformen föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Det första
valet till den nya riksdagen kommer att hållas i september 1970.

Antar riksdagen de förslag som lagts fram i prop. 1968:27, kommer
valperioden för ledamöterna i de nuvarande två kamrarna att upphöra vid
utgången av år 1970 Det val till riksdagen andra kammare, som skall hållas
den 15 september i år, måste emellertid självfallet ske enligt nuvarande
bestämmelser i RO och ValL och avse perioden 1969—1972. Vid valet
bör användas samma valmetod i förening med kartellförbud som hittills
tillämpats vid andrakammarvalen sedan år 1952. Jag förordar därför
att det nuvarande provisoriska valsystemet får gälla för den valperiod som
börjar löpa den 1 januari 1969. Bestämmelserna bör — med vissa redaktionella
jämkningar — utformas på motsvarande sätt som i lagen den 13
mars 1964 (nr 58) med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra
kammare för perioden 1965—1968.

Det nuvarande provisoriska valsystemet med jämkad uddatalsmetod är
konstruerat så att det utan samverkan mellan partier skall ge en rimlig
proportionell rättvisa mellan partierna om man ser till valresultatet för
landet i dess helhet. En grundläggande förutsättning för att systemet skall
ge ett sådant resultat är att kartellförbudet respekteras och valtaktisk samverkan
mellan partier inte etableras. Denna förutsättning har varit klart uttalad
både då systemet första gången antogs och vid senare tillfällen då förlängning
av provisoriet beslutats (se bl. a. prop. 1966:31 s. 14). Jag utgår
från att de politiska partierna inte skall försöka hindra den åsyftade proportionaliteten
vid mandatfördelningen genom valtaktisk samverkan som
är oförenlig med grundtankarna i systemet.

Fråga om viss uppmjukning av Vallas kassationsbestämmelser

Den kommunreform, som riksdagen år 1962 fattade principbeslut om, innebär
att antalet borgerliga primärkommuner successivt nedbringas genom
ändringar i den kommunala indelningen. Åtskilliga indelningsändringar har

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 8/ ar 1!)(>8

redan kommit till stånd. Dessa har genomförts i anslutning till de allmänna
valen till riksdagen och de kommunala församlingarna. Samtidigt med valen
till andra kammaren år 1964 och vid kommunalvalen år 1966 förrättades
val av fullmäktige i åtskilliga kommuner som berördes av indelningsändringarna.
Ytterligare indelningsändringar är avsedda att genomföras vid
kommande årsskifte. Kommunala val som föranleds av dessa indelningsändringar
torde genomgående komma all förläggas till dagen för höstens
andrakammarval, den 15 september 1966, och alltså ske samtidigt med detta
val.

Samtidiga riksdags- och kommunalval kan med nuvarande valförfarande
och kassationsbestämmelser vålla vissa problem. Om väljarna förväxlar valsedlarna
för olika val kan detta leda till att fellagda valsedlar kasseras.
Reglerna om vad valsedel får innehålla är olika för riksdags- resp. kommunalval
(59 t; ValL och 25 S KVL). Sålunda får valsedel för kommunalt val
innehålla valbeteckning — dvs. beteckning i ord för det val sedeln avser
medan sådan beteckning inte är tillåten på riksdagsvalsedel. Förekommer
sådan beteckning på riksdagsvalsedeln anses enligt stadgad praxis sedeln
märkt och därför ogiltig.

Erfarenheter från tidigare tillfällen, då riksdags- och kommunalval förrättats
samtidigt, visar att det på sina håll förekommer att valsedlar förväxlas
i inte obetydlig utsträckning. År 1964 förrättades val av stadsfullmäktige
i Sundsvall samtidigt med riksdagsvalet. Vid sammanräkningen
konstaterades, all omkring 800 av totalt närmare 82 000 vid riksdagsvalet
i valdistrikten avgivna valsedlar — över 2 ''/ — var försedda med valbeteckning
för stadsfullmäktigvalet. Dessa valsedlar förklarades ogiltiga. Totala
antalet ogiltiga valsedlar exklusive poströsterna var knappt 1 100. Som
jämförelse kan nämnas att kassationsprocenten för hela riket vid samma
val var 0,65. Anmärkas kan också att den definitiva sammanräkningen i
Väslernorrlands län visade att det sisla mandatet i kretsen erövrades med
mycket liten röstmarginal.

Prop. 1968:27 innehåller förslag till omfattande ändringar i vallagstiftningen,
bl. a. i fråga om valsedels utseende och ogiltighet. De nya reglerna
har utformats mot bakgrund av förslaget att ordinarie riksdagsval och
allmänna borgerliga kommunalval i fortsättningen alltid skall förrättas vid
ett och samma tillfälle. Enligt förslaget skall valsedlarna vid de samtidigt
förrättade valen vara olikfärgade. Valbeteckning blir tillåten på valsedlar
för alla slag av val. Kassationsbestämmelserna uppmjukas väsentligt och valsedel
blir — bortsett från fall då sedeln saknar partibeteckning eller inte
upptar något giltigt namn i princip ogiltig endast då det framgår av omständigheterna
att väljaren uppenbarligen haft för avsikt afl »märkas, sedeln.
Felaktigt placerade beteckningar eller ovidkommande uppgifter eller
anteckningar skall alltså enligt förslaget i princip inte leda till kassation. Har
väljaren i samma kuvert lagt två eller tre valsedlar som alla har samma partibeteckning
skall visserligen namnen enligt förslaget anses som obelintliga

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 ur 1968 15

men en röst tillgodoräknas det parti som ungetts på valsedlarna. De nya
reglerna om valsedels utseende och ogiltighet har förelagts årets riksdag till
antagande under förutsättning att de samtidigt föreslagna grundlagsändringarna
blir definitiva och de skall enligt propositionen tillämpas första
gången vid de samtidiga val till riksdag och kommunala församlingar som
föreslås skola hållas hösten 1970.

De i prop. 1968: 27 föreslagna nya bestämmelserna om valsedels ogiltighet
ger i viss mån uttryck för en ny inställning till kassationsproblematiken.
Man bör enligt propositionen kunna vara väsentligt mindre sträng vid
prövningen av valsedlar med felaktig utformning än f. n. utan att valhemligheten
äventyras därigenom.

1 och för sig skulle det enligt min mening ha varit önskvärt att tillämpa
de nya, mildare reglerna redan vid 1968 års andrakammarval i sådana kommuner
där det blir aktuellt med samtidiga riksdags- och kommunalval. Bestämmelserna
i prop. 1968: 27 om valsedels ogiltighet är emellertid nära
anknutna till de nya regler som föreslagits beträffande valsedlarnas utformning.
Bl. a. skall enligt propositionen i framtiden användas valsedlar av
olika färg för olika slag av val. Av praktiska skäl är det inte möjligt att
genomföra systemet med olikfärgade valsedlar redan till 1968 års andrakammarval.
Däremot bör man utan olägenhet kunna uppmjuka nuvarande ogiltighetsregler
i ValL på sådant sätt att den vanligast förekommande kassationsanledningen
— att väljaren använt valsedel med kommunal valbeteckning
vid riksdagsvalet — inte längre utgör grund för ogiltigförklaring av
valsedeln. För sådana fall hör regeln vara att valsedeln tillgodoräknas partiet
men namnen på valsedeln anses obefintliga.

Med hänsyn till att de bestämmelser jag här föreslagit får aktualitet
endast i vissa kommuner och, om den planerade författningsreformen genomförs,
endast vid höstens andrakammarval torde den bästa lagtekniska
lösningen vara att man kompletterar ValL:s bestämmelser om valsedels
ogiltighet med en särskild lag som tar sikte just på kommuner med samtidiga
riksdags- och kommunalval och gäller endast för valet den 15 september
1968.

Fråga om poströstning på kriminalvårdsanstalter

I fråga om sättet för rösträttens utövning vid allmänna val gäller enligt RO
samt ValL och KVL som huvudregel att de röstberättigade på valdagen skall
infinna sig i vallokalen i det valdistrikt där de är uppförda i röstlängden och
där avlämna sina valsedlar. Från denna huvudregel har emellertid gjorts
vissa undantag. Sålunda får röstberättigad som på valdagen kommer att
uppehålla sig utom landet eller som tillhör vissa i vallagarna uppräknade
yrkeskategorier rösta på postanstalt före valdagen. För de röstberättigade
som vistas utom riket anordnas röstmottagning hos svenska utlandsmyn -

16

Knngl. Maj ris pre position nr 87 år 1968

digheter och på svenska fartyg. Röstberättigad som på valdagen befinner
sig på annan ort inom riket än den där han är uppförd i röstlängden får
rösta på posten på den ort där han befinner sig. Vårdas eller tjänstgör röstberättigad
på sjukhus, där postanstalt finns eller är tillfälligt inrättad, får
han på valdagen rösta på sådan postanstalt, även om sjukhuset ligger på
ort, där han är uppförd i röstlängden. Vidare får gift väljare rösta genom
sin make med s. k. valsedelsförsändelse. Sådan valsedelsförsändelse kan avlämnas
antingen i vallokalen på valdagen eller på posten före eller på valdagen
om den make som avlämnar försändelsen själv har rätt att poströsta.
Slutligen har också sjuka och handikappade vissa möjligheter att på valdagen
rösta med valsedelsförsändelse genom annan än make i vallokalen i sitt
eget. valdistrikt.

Gällande lagstiftning saknar alltså särbestämmelser beträffande röstberättigade
som är intagna i kriminalvårdsanstalt. I den mån sådan röstberättigad
inte kan rösta genom make eller under permission på valdagen
är han utestängd från möjligheten att delta i val.

Krav på att röstberättigade som är intagna i kriminalvårdsanstalt skall
ges ökade möjligheter att delta i val har rests tid efter annan både i riksdagen
och i den allmänna debatten. Frågan har även behandlats av olika
utredningar. I betänkandet »Underlättande av deltagande i allmänna val»,
som 190- års vallagssakkunniga avgav år 1945 och som ligger till grund
för de nuvarande reglerna om poströstning på sjukhus (SOU 1945:64),
berördes frågan om röstning på sjukvårdsanstalter inom fångvården. De
sakkunniga menade, att intagning i fångvårdsanstalt måste anses innebära
ett faktiskt hinder för rösträttsutövning, och ansåg att valhemligheten
inte skulle kunna bevaras på grund av de censurbestämmelser som
gällde för sådana anstalter. De sakkunniga avvisade tanken att öppna särskilda
möjligheter för intagna i fångvårdsanstalt att delta i val.

I betänkandet »Vissa frågor rörande allmänna val» (SOU 1961:20) tog
1955 års vnlntredning upp frågan på nytt. Utredningen ansåg det i och för
sig inte omotiverat att bereda personer som var intagna i fångvårdsanstalt
möjlighet att rösta. Emellertid borde man enligt utredningen i första hand
inrikta sig på att lösa frågan om de sjukas och handikappades röstning.
1 betänkandet framlades inte något förslag i fråga om intagna i fångvårdsanstalter.

Vid remissbehandlingen av betänkandet förordade inte någon remissinstans
att omedelbara åtgärder skulle vidtas i syfte att underlätta valdeltagandet
för intagna i fångvårdsanstalt. I fångvårdsstyrelsens remissyttrande
framhölls att ungefär hälften av de intagna redan hade möjlighet att
rösta genom äktamakeförsändelse eller vid personlig röstavgivning under
permission. Fångvårdsstyrelsen konstaterade att övriga intagna var utestängda
från valdeltagande och fortsatte.

17

Kung!. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

Enligt fångvårdsstyrelsens uppfattning kan det inte anses tillfredsställande
att en grupp väljare sålunda till följd av tvångsåtgärder från samhällets
sida är avskuren från rätten att deltaga i de allmänna valen. Att den ena
hälften av de intagna men inte den andra har möjlighet att rösta kan med
skäl uppfattas som eu orättvisa. Ur resocialiseringssynpunkt skulle det också
vara av värde om de intagnas samhällsintresse kunde väckas genom att
de får tillfälle att följa valkampanjerna och själva rösta. Särskilda åtgärder
bör därför vidtagas för att underlätta de intagnas röstning. Då åtgärder
i detta syfte onekligen skulle kunna te sig utmanande mot andra grupper av
väljare som av olika yttre omständigheter är förhindrade att rösta, såsom
sjuka, avlägset boende och personer med viss tjänstgöring på valdagen, förutsättes
dock att utredningens förslag skall resultera i att det sörjes för att
sådana väljargrupper får ökade möjligheter att deltaga i valen. Styrelsen
erinrar också om att — därest frågan löses med en form av poströstning —
jämväl den på valdagen tjänstgörande personalen hör beredas tillfälle att
rösta på postanstalten även om denna är belägen i befattningshavarens
hemort.

Generalpoststyrelsen betonade i sitt remissyttrande att flera skäl — framför
allt den rådande personalsituationen — talade mot inrättande av tillfälliga
postanstalter för röstmottagning på fångvårdsanstalterna. Under alla
omständigheter ansåg styrelsen att frågan borde vila i avvaktan på ätt spörsmålet
om de sjukas röstning blev slutgiltigt löst.

Valutredningen återkom till frågan om de intagnas valdeltagande i sitt
år 1963 avgivna slutbetänkande »Några valfrågor» (SOU 1963:54) och
föreslog —- »icke utan viss tvekan» — att postanstalt för röstning på valdagen
skulle få inrättas vid fångvårdsanstalt och allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare. Utredningen återgav uppgifter i fångvårdsstyrelsens
cirkulär nr 5/1962 om vård och behandling vid fångvårdsanstalterna, enligt
vilket röstberättigad intagen inte kan påräkna permission för att få
delta i allmänt val men intagen, som är gift, på begäran skall erhålla
möjlighet att avlämna valsedel genom sin make. Den tveksamhet utredningen
kände inför sitt eget förslag motiverades med att klarhet om de organisatoriska
förutsättningarna för förslagets genomförande kunde vinnas
först sedan det nya systemet för sjukas och åldringars valdeltagande kommit
till användning. Utredningens förslag beträffande intagna i fångvårdsanstalter
och anstalter för alkoholmissbrukare föranledde emellertid inte
någon åtgärd. Statsmakterna ansåg (prop. 1964: 59, KU 11, rskr 188) att
prövningen av förslaget, i enlighet med vad flertalet remissinstanser förordade,
borde anstå tills vidare.

Vid fjolårets och årets riksdag har i motioner (1967 I: 188 och 203 och
II: 242 och 263 samt 1968 I: 207 och 227 och II: 270 och 297) yrkats att åtgärder
skall vidtas för att ge intagna i kriminalvårdsanstalt större möjligheter
att delta i val. Vid sin behandling av 1967 års motioner anslöt sig konstitutionsutskottet
(utlåtande nr 39) visserligen till motionernas syfte men
utskottet förordade inte något initiativ från riksdagens sida. Utskottet hän -

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

visade till gjorda utredningar och framhöll att vallagstiftningen f. n. var
föremål för en fullständig översyn. Det var att vänta, uttalade utskottet, att
frågan om de i kriminalvårdsanstalt intagnas röstningsmöjligheter därvid
skulle komma upp till prövning. I sitt utlåtande (nr 4) över motionerna
1:207 och 11:270 vid årets riksdag hänvisar utskottet till sitt år 1967 avgivna
utlåtande. Riksdagen har både år 1967 och i år godkänt vad utskottet
anfört.

1 skrivelse till Kungl. Maj :t den 8 mars i år har poststyrelsen anmält att
postverket nu har betydligt bättre möjligheter än tidigare att bedöma i vilken
utsträckning dess resurser kan komma att tas i anspråk för röstningen
vid de ordinarie postanstalterna samt vid de tillfälliga postanstalterna på
sjukhusen. Med hänsyn härtill och till den avsevärt förbättrade tillgången
på utbildad personal anser sig postverket kunna åta sig att i samarbete med
kriminalvårdsmyndigheterna anordna röstmottagning även vid kriminalvårdsanstalterna
vid årets andrakammarval. Åtagandet gäller dock — botonas
det i skrivelsen — under förutsättning att postanstalterna inte i övrigt
kommer att åläggas några i förhållande till senast hållna val väsentligt
ökade uppgifter i samband med poströstningen. Styrelsen sammanfattar.

Postverket har således för sin del nu resurser för att anordna poströstning
på kriminalvårdsanstalter enligt f. n. gällande poströstningssystem. För att
poströstningen vid dessa anstalter skall kunna utnyttjas till fullo erfordras
ändring av 70 § 1 mom. lagen om val till riksdagen och 35 § 1 inom. kommunala
vallagen, så att även interner och vårdpersonal, som är uppförda i
röstlängden på den ort där kriminalvårdsanstalten är belägen, får rätt att
poströsta på vårdanstalten.

Avslutningsvis framhåller poststyrelsen att den förutsätter att postverkets
kostnader för röstmottagning på kriminalvårdsanstalterna, liksom verkets
övriga kostnader för röstmottagningen, helt bestrids av statsverket.

Det reformarbete som sedan lång tid tillbaka pågått på vallagstiftningens
område har som ett av sina främsta mål haft att underlätta valdeltagande
för väljarna. Mycket har också gjorts för att ge väljare som av olika skäl
inte kan inställa sig personligen vid valförrättningen i det egna valdistriktet
möjlighet att på annat sätt utöva sin rösträtt. Fortfarande finns emellertid
vissa kategorier av väljare som har svårt att delta i val eller är avskurna
trån möjlighet härtill. En sådan kategori är de som intagits för vård i
kriminalvårdsanstalt. Antalet intagna i kriminalvårdens anstalter uppgick
den 1 februari 1968 till 5 546. I denna siffra ingår inte bara sådana som
dömts till fängelse eller internering eller genom bötesförvandling ålagts
fängelse utan även häktade och sådana som dömts till ungdomsfängelse
samt ytterligare några smärre grupper intagna. Om de beräkningar som
fångvårdsstyrelsen på sin tid gjorde i remissyttrande över valutredningens

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1!)68

år 1991 avgivna betänkande är riktiga, kan man utgå från att omkring
hälften av antalet intagna varken kan rösta genom valsedelsförsändelse eller
beredas permission på valdagen.

Principiellt är det inte tillfredsställande att en så stor del av de intagna
saknar möjlighet att rösta. De förslag som tidigare lagts fram och som gått
ut på att tillfälliga postanstalter skulle inrättas på kriminalvårdsanstalterna
för att råda bot på detta förhållande har inte kunnat realiseras av organisatoriska
skäl.

Det är glädjande att kunna konstatera att postverket, enligt vad poststyrelsen
uppgett i sin skrivelse den 8 mars 1968, nu har resurser att ordna
röstmottagning även på kriminalvårdsanstalterna. Tillfälliga postanstalter
bör under sådana förhållanden anordnas redan vid årets val. För att poströstningsmöjligheten
på kriminalvårdsanstalter skall kunna utnyttjas fullt
ut bör, som poststyrelsen påpekal i sin skrivelse, göras vissa ändringar i
vallagarna. Enligt nuvarande bestämmelser om poströstning är sådan röstning
inte tillåten för den som på valdagen vistas på den ort där han är uppförd
i röstlängden. Så t. ex. kan en i Stockholms stad mantalsskriven och på
Långholmen intagen intern inte poströsta på anstalten även om en tillfällig
postanstalt inrättas där. Detta hinder bör nu undanröjas. På motsvarande
sätt som gäller i fråga om personal på sjukhus, bör också den som tjänstgör
på kriminalvårdsanslalt på valdagen få rösta på anstalten även om denna är
belägen i vederbörandes hemort.

Vad jag här föreslagit kräver ändringar i 70 § ValL och 35 § 1 mom.
första stycket KVL. Dessutom bör 35 § 1 mom. andra stycket KVL justeras
så att väljare som vårdas i eller tjänstgör på kriminalvårdsanslalt i likhet
med den väljare som vårdas eller tjänstgör vid sjukhus får rösta på postanstalt
före valdagen i vissa undantagsfall då poströstning på valdagen inte
förekommer. I lagtexten bör användas uttrycket »anstalt som förvaltas av
kriminalvårdsstyrelsen». Under detta begrepp går in även anstalter för dem
som är omhändertagna enligt lagen den 4 juni 1964 (nr 450) om åtgärder
vid samhällsfarlig asocialitet.

Fråga om ändrade regler för valdistriktsindelning i landskommun

För att underlätta valens genomförande indelas valkretsarna, inom vilka
valen förrättas, i valdistrikt. Indelningen i valdistrikt är en rent valteknisk
anordning. Den innebär inte att valdistrikten får någon representation och
den har ingen betydelse för mandatfördelningen.

Reglerna om valdistriktsindelningen vid andrakammarval ges i 31 och
32 §§ ValL. Som huvudregel gäller att varje kommun skall utgöra ett valdistrikt.
Från denna huvudregel uppställs följande undantag.

1. Är stad delad i valkretsar för val av stadsfullmäktige utgör sådan valkrets
ett valdistrikt, om inte ytterligare delning enligt punkt 2 beslutas.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

2. Stad eller valkrets för stadsfullmäktigval får delas i två eller flera valdistrikt
om detta bedöms lämpligt.

o. Är landskommun delad i valkretsar för val av kommunalfullmäktige,
utgör sådan valkrets ett valdistrikt, om inte ytterligare delning i valdistrikt
beslutas.

4. Hör delar av landskommun till olika valkretsar för riksdags- eller
landstingsval, bildar varje del ett valdistrikt för riksdagsval, om inte ytterligare
delning beslutas.

5. Landskommun, valkrets för kommunalfullmäktigval eller sådan del av
kommun som avses i punkt 4 skall i sin tur indelas i två eller flera valdistrikt
med högst, 3 000 invånare om antalet invånare i kommunen, valkretsen
eller kommundelen överstiger 3 000. Länsstyrelsen kan dock medge
undantag härifrån om särskilda förhållanden inom kommunen gör en sådan
indelning obehövlig eller olämplig.

6. Om landskommun, valkrets för kommunalfullmäktigval eller del av
sådan kommun, som omtalas vid punkten 4, till följd av samfärdsförhållanden
eller av andra orsaker, inte lämpligen bör utgöra ett enda valdistrikt,
tår sådan kommun, valkrets eller del av kommun delas i två eller flera
valdistrikt.

Enligt 32 § ValL får förslag om sådan indelning i valdistrikt, som avses
i punkterna 2 och 6, väckas genom framställning hos länsstyrelsen av den
som bor och vid riksdagsval är röstberättigad inom den kommun eller kommundel,
om vars indelning det är fråga. Sådan framställning får inte bifallas
utan att yttrande inhämtats från kommunal- eller stadsfullmäktige.
Länsstyrelsen är berättigad och i fall som omnämns under punkten 5 skyldig
att utan föregående framställning förordna om indelning i valdistrikt
eller ändring i redan skedd indelning sedan yttrande inhämtats från
kommunal- eller stadsfullmäktige. Länsstyrelsen är även skyldig att om
så erfordras förordna om ändring i distriktsindelning då kommun, efter
att tidigare ha indelats i valdistrikt för riksdagsval, delas i valkretsar för
val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige.

Är kommun indelad i valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare
gäller indelningen även vid val av landstingsmän och stads- eller kommunalfullmäktige
(3 § 1 mom. KVL). För val av municipal- och kyrkofullmäktige
gäller särskilda indelningsregler (3 § 2 och 3 mom. KVL).

Valtekniska utredningen har i sitt betänkande »Förtidsröstning och gemensamma
tvådagarsval» lagt fram förslag till ändrade regler för valdistriktsindelningen
i landskommuner. Enligt förslaget skall landskommun
eller del av sådan kommun inte längre obligatoriskt delas i valdistrikt när
invånarantalet i kommunen eller kommundelen överstiger 3 000. Den för
städerna gällande bestämmelsen att indelningen i valdistrikt skall ske efter
vad som med hänsyn till de lokala förhållandena kan anses lämpligt föreslås
gälla även för landskommunerna. Utredningen hänvisar till att de nu -

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

varande reglerna tillkom år 1921, då förhållandena på landsbygden var helt
andra än i dag. Landskommunernas tätorter växer mycket snabbt. De gällande
bestämmelserna om indelning av vissa kommuner i valdistrikt tvingar
till översyn av denna indelning nära nog varje år. Att genomföra en ny valdistriktsindelning
är emellertid en tidskrävande och omständlig procedur.
Täta ändringar av indelningen vållar också irritation bland väljarna. Många
kommuner begär därför dispens hos länsstyrelsen från skyldigheten att
göra ändringar i valdistriktsindelningen. Dispens meddelas bara för ett år
i taget. Länsstyrelsernas dispensgivning är restriktiv. Enligt utredningens
mening saknas numera skäl att låta valdistriktsindelningen i landskommunerna
ske efter andra och stelare regler än i städerna.

Utredningens förslag i nu behandlade del har tillstyrkts av alla remissinstanser
som yttrat sig över detta. Förslaget bör genomföras nu. Härför
krävs ändringar i 31 g och 32 § 1 mom. ValL. Samtidigt bör göras en redaktionell
ändring i 32 g 2 mom. ValL. Hänvisningen till förordningarna om
kommunalstyrelse bör ändras att avse kommunallagen den 18 december 1953
(nr 753) och kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50).

Fråga om ändrade regler rörande kostnadsansvaret för röstkortsblanketter

Enligt 55 a § ValL och 19 § KVL är det valnämndens uppgift att upprätta
röstkort för varje röstberättigad, som är upptagen i allmän röstlängd, då
andrakammarval och kommunalval skall förrättas. För den som är upptagen
i särskild röstlängd upprättas röstkort av länsstyrelsen. Röstkort skall
i princip innehålla uppgifter av tre slag, dels vissa personuppgifter, bl. a. den
röstberättigades namn, dels uppgifter om valdistrikt, vallokal och tid då
denna är öppen för röstmottagning, dels också uppgifter om det nummer
i röstlängden där den röstberättigade är upptagen. De närmare bestämmelserna
om upprättande av röstkort meddelas av Kungl. Maj :t i särskilda röstkortskungörelser.

Röstkortsframställningen har hittills i allmänhet skett på följande sätt.
Kommunerna bär anskaffat blanketter till röstkort och på dem låtit trycka
uppgifterna om valet. För denna tryckning har i regel kommunaktiebolaget
svarat. Dessa förtryckta blanketter har sedan sänts till länsstyrelserna som
med hjälp av sitt tryckande register försett dem med de nödvändiga personuppgifterna.
Röstkorten har därefter sänts till de olika valnämnderna som
kontrollerat korten och på dem fört in uppgifterna om var i röstlängden den
röstberättigade står upptagen.

I 95 § ValL och 59 § KVL föreskrivs att kommunerna skall svara för kostnaden
för blanketter till de röstkort som upprättas av valnämnderna. Med
hittills använd framställningsmetod har detta inneburit att kommunerna
svarat för papperskostnaden och för tryckningen av uppgifterna om valet.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1968

Däremot har kommunerna inte påförts kostnaden för den medverkan vid
röstkortsframställningen som länsstyrelserna lämnat.

De röstkort som skall användas vid årets val framställs på ett nytt sätt.
I och med med övergången till ADB-system inom folkbokföringen har länsstyrelsernas
tryckande register försvunnit och ersatts med personband. ADBtekniken
kräver enhetliga blanketter. Enligt röstkortskungörelsen den 2
februari 1968 (nr 21) som gäller upprättande av röstkort både vid riksdagsoch
kommunalval skall statskontoret tillhandahålla länsstyrelserna och
kommunerna erforderliga blanketter. ADB-tekniken tillåter inte att blanketter
är förtryckta när personuppgifterna skall föras på dessa. Den nuvarande
ordningen enligt vilken blanketterna är förtryckta med uppgifterna
om valet när de kommer till länsstyrelsen blir alltså inte möjlig att använda
i fortsättningen. Enligt den nya framställningstekniken skall de uppgifter
som röstkortet — utöver personuppgifterna — skall innehålla i stället föras
in på personbandet och från detta över på röstkortsblanketterna. Röstkorten
kommer med denna ordning att i ett sammanhang förses med alla de uppgifter
som skall finnas på dem.

Den framställningsmetod som kommer att tillämpas fr. o. in. i år innebär
alltså att kommunernas befattning med röstkorten helt upphör. Valnämndernas
uppgifter kommer att inskränkas till att kontrollera de färdigställda
röstkorten mot uppgifterna i den justerade allmänna röstlängden. Under
sådana förhållanden bör enligt min mening kommunerna inte längre svara
för kostnaderna för röstkortsblanketter. Samtliga kostnader för röstkortsframställningen
bör i stället bestridas med statsmedel. Den merutgift som
statsverket därigenom åsamkas torde bli obetydlig. Jag förordar att 95 § ValL
och 59 § KVL ändras i enlighet med vad jag nu anfört.

Utöver de sakliga ändringar i vallagarna som jag här förordat bör rubrikerna
omedelbart före 70 § ValL och till 6 kap. KVL ändras så att de överensstämmer
med den lydelse som 70 § ValL och 35 § KVL erhöll år 1967 i samband
med införandet av rösträtt för utlandssvenskar (prop. 145, KU 55 och
rskr 379 ).

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att antaga inom justitiedepartementet upprättade
förslag till

1) lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens
andra kammare för perioden 1969—1972,

2) lag med vissa bestämmelser om valen den 15 september
1968 till riksdagens andra kammare,

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1968

3) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920
(nr 796) om val till riksdagen,

■i) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson