Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

1

Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
priserna på vissa jordbruksprodukter, m. in.; given
Stockholms slott den 15 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 9 juni 1967 (nr 340)
med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område,

2) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19 februari
1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp,
som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser m. in.,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en justering av gränsskyddet för jordbruksprodukter
som skall möjliggöra en inkomstförstärkning för jordbruket med 30
milj. kr. regleringsåret 1968/69. Justeringen som skall ske per den 1 juli
1968 har föreslagits av jordbruksnämnden i samförstånd med jordbrukets
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Vidare föreslås att
Kungl. Maj:t skall få besluta om ytterligare behövliga justeringar av prissättningen
per den 1 juli 1968 för regleringsårct 1968/69, om utvecklingen
av rensad konsumentprisindex fram till mitten av maj i år ger anledning
därtill. I propositionen förordas också mindre justeringar i prissättningen
på sockerbetor och socker på grund av ändringar i EEC:s sockerreglering.
Ett stödsystem för vallfröodlingen föreslås liksom vissa regleringstekniska
omläggningar.

1 Bihang till riksdagens protokoll i968. 1 saml. Nr 85

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa
bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 9 juni 1967 med vissa bestämmelser
om prisreglering på jordbrukets område och bilagan till förordningen
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

7

Tillverkare eller,--------

h) fett, olja och fettsyra som erhålles
ur fettråvara, hänförlig till
tulltaxenununer 12.01, 12.02 och 21.03
(fettvaruavgift),

i) oljekraftfoder som--— ---

(Föreslagen lydelse)

§•

--av potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som
erhålles ur fisk eller havsdäggdjur
eller ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer
12.01, 12.02 och 21.03
(fettvaruavgift),

---och frukter.

Tulltaxe- Varuslag
nr

Bilaga

ur 15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur, med
undantag av högvitaminhaltig tran och olja............... F

ur 15.10 Fettsyror och sura oljor från raffinering, med undantag av olein,
linoljefettsyra och andra fettsyror med ett jodtal av minst 170,
ricinoljefettsyra, dehydraliserad ricinoljefettsyra, högraffinerad
tallfettsyra och ullfettsyra............................... F

ur 20.02 Potatisprodukter

ur 21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer (med undantag
av dels icke alkoholhaltiga beredningar för framställning
av drycker, dels konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer):
fettemulsioner och andra vid tillverkning av bakverk använda slag
av beredningar, innehållande minst 10 viktprocent fett .... Fp
andra slag

ur 23.07 Fodermedel med tillsats av melass eller socker samt andra beredda
fodermedel, med undantag av hundbröd samt sådana vitamin-
och mineralfodermedel som ej innehåller torrmjölk:

innehållande torrmjölk................................. K

andra slag

ur 35.02 Äggalbumin

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

3

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71)
om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts
vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 19 februari 1954 om rätt
att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa
för prisreglering bildade stiftelser, in. m.,1 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Vid beräkning av nettointäkt av
rörelse enligt kommunalskattelagen
och förordningen om statlig inkomstskatt
äger skattskyldig njuta
avdrag för belopp, som enligt särskilda
av Kungl. Maj:t den 11 december
1953, den 18 mars 1955, den
13 april 1956 samt den 4 mars 1966
godkända avtal mellan statens jordbruksnämnd,
å ena, samt Sveriges
export- och importförening för ägg,
förening u. p. a., Svensk kötthandel,
förening u. p. a., Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a., sistnämnda
förening och Sveriges bränneriidkareförening
u. p. a., Sveriges
Oljeväxtodlares Centralförening
u. p. a. och Sveriges Oljeväxtintressenter,
förening u. p. a., Västkustfisk,
förening u. p. a., Sydkustfisk, förening
u. p. a., Svensk spannmålshandel,
ekonomisk förening, samt Ostkustens
prisregleringsförening, ekonomisk
förening, å andra sidan, tillförts
någon av de enligt avtalen bildade
stiftelserna (konjunkturutjämningsfonder).

Såsom förutsättning-----

Vid beräkning av nettointäkt av
rörelse enligt kommunalskattelagen
och förordningen om statlig inkomstskatt
äger skattskyldig njuta
avdrag för belopp, som enligt särskilda
av Kungl. Maj:t den 11 december
1953, den 18 mars 1955, den
13 april 1956, den 4 mars 1966 samt
den 15 mars 1968 godkända avtal
mellan statens jordbruksnämnd, å
ena, samt Sveriges export- och importförening
för ägg, förening
u. p. a., Svensk kötthandel, förening
u. p. a., Sveriges Oljeväxtodlares
Centralförening u. p. a. och Sveriges
Oljeväxtintressenter, förening u.p.a.,
Västkustfisk, förening u. p. a., Sydkustfisk,
förening u. p. a., Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening,
Ostkustens prisregleringsförening,
ekonomisk förening, Stärkelseoch
bränneriintressenter, ekonomisk
förening, samt Föreningen för mejeriprodukter,
ekonomisk förening, å
andra sidan, tillförts någon av de enligt
avtalen bildade stiftelserna
(konjunkturutjämningsfonder),
för beskattningsåret.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1966:233.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Äldre bestämmelser äger alltjämt tillämpning vid 1969 års taxering så
vitt gäller verksamhet, som före ikraftträdandet drivits av Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. och Sveriges bränneriidkareförening u. p. a.
samt den av dessa föreningar enligt avtal med statens jordbruksnämnd bildade
stiftelsen, samt vid 1968 års taxering eller vid eftertaxering för år 1967
eller tidigare år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
15 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, LIolmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff,
Wickman, Moberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering
av priserna på vissa jordbruksprodukter, in. m. och anför.

Inledning

I samband med att 1967 års riksdag (prop. 95, JoU 25, rskr 280) fastställde
riktlinjerna för jordbrukspolitiken fattades även beslut om prisregleringen
på jordbrukets produkter under tiden den 1 september 1967—den 30
juni 1969.

För regleringsåret 1968/69 är prissättningen för mjölk och mjölkprodukter
helt fastlagd medan för övriga produkter — utom socker — nnttpriser,
prisgränser och införselavgifter skall justeras per den 1 juli 1968
om den allmänna prisutvecklingen under regleringsåret 1967/68 ger anledning
till det. Hänsyn skall därvid tas även till den allmänna utvecklingen av
världsmarknadspriserna, om denna visar mera betydande förändringar, som
bedöms bestå under längre tid. I fråga om prisregleringen för sockerbetor
och socker skall för regleringsåret 1968/69 vidtas de eventuella justeringar
som kan föranledas av ändringar i EEC:s sockerreglering.

Statens jordbruksnämnd har den 9 juni 1967 fått i uppdrag att, med
utgångspunkt från förutnämnda riksdagsbeslut, lägga fram förslag

dels efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen
samt jordbruksnämndens konsumentdelegation om de
eventuella justeringar av prisregleringen för sockerbetor och socker som
kan erfordras för regleringsåret 1968/69,

dels efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och
jordbruksnämndens konsumentdelegation om den närmare utformningen
av prisregleringen för Övriga jordbruksprodukter för regleringsåret 1968/69.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Samtidigt uppdrogs åt jordbruksnämnden att bl. a. se över prisortsystemet
för brödsäd, prisregleringssystemet för matpotatis, fettvaruregleringen
samt gällande bestämmelser för att fastställa införselavgifter för s. k. övriga
köttvaror och konserver som innehåller kött och fläsk. Resultatet av angivna
översyner skulle redovisas senast i samband med att jordbruksnämnden
kom in med förslaget om den närmare utformningen av prisregleringen för
regleringsåret 1968/69.

Vidare har åt jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen uppdragits att
gemensamt utreda frågan om och på vilket sätt stöd åt den inhemska odlingen
av vallväxtfrö bör ordnas.

Jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen har den 24 januari 1968 överlämnat
gemensam skrivelse med förslag till ökat skydd för den inhemska
odlingen av vallväxtfrö. I skrivelser den 16 februari 1968 har jordbruksnämnden
dels redovisat resultaten av översynen av fettvaruregleringen, dels
lagt fram förslag i fråga om vissa förluster för jordbruket till följd av EFTAavtalet.

I en den 6 mars 1968 inkommen skrivelse angående prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område under regleringsåret 1968/69, m. m. har jordbruksnämnden
vidare redovisat övriga nämnda uppdrag och lagt fram förslag
i anledning därav samt anmält vissa ytterligare frågor sammanhängande
med de aktuella prisregleringarna på jordbrukets område. Nämnden
har innan förslagen lagts fram haft överläggningar och nått samförstånd
med jordbrukets förhandlingsdelegation och sin konsumentdelegation.

Reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter 1968/69

Justering av införselavgifter och prisgränser fr. o. m. den 1 juli 1968

Efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation lägger jordbruksnämnden i samförstånd
med delegationerna fram följande förslag i fråga om den översyn av
prisgränser och införselavgifter för samtliga varor utom socker, mjölk och
mejeriprodukter, som enligt statsmakternas beslut skall ske per den 1 juli
1968.

Till grund för justeringen skall enligt vad som utan erinran från riksdagens
sida anförts i prop. 1967: 95 (JoU 25, rskr 280) ligga utvecklingen av
den allmänna prisnivån mätt med statistiska centralbyråns konsumentprisindex.
Konsumentprisindex skall därvid vara rensad från inverkan av indirekta
skatter, av bostadskostnader (exkl. bränsle och lyse), av priserna för
alkoholhaltiga drycker och tobak samt av sådana prisändringar i livsmedelsposten
som registreras i jordbruksnämndens producentprisindex.

Förslag till metodik för den anbefallda rensningen av konsumentprisindex

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

har framlagts av jordbruksnämndens indexkommitté efter samråd med experter
från statistiska centralbyrån. Förslaget har godkänts av nämnden
och de båda delegationerna.

För perioden juli 1967—januari 1968 steg rensad index med 0,45 %• En
uppgång i konsumentprisindex av denna storleksordning motsvarar 17 milj.
kr. att tillföras jordbruket. En viss ytterligare uppgång av konsumentprisindex
kan dock väntas under februari—maj 1968, men jordbruksnämnden
anför att storleken av denna är svårbedömbar.

Förutom till utvecklingen av konsumentprisindex har man vid överläggningarna
haft att beakta den allmänna utvecklingen av världsmarknadspriserna,
om denna visar mera betydande förändringar, som bedöms bestå
under längre tid. Nämnden erinrar även om vad som anförts i tidigare riksdagsbeslut
angående hänsyn till mera betydande förändringar i växelkurserna
(prop. 1967: 95, s. 296, jfr prop. 1959: 147, s. 25—27).

Enligt jordbruksnämndens världsmarknadsprisindex har priserna på utlandsmarknaderna
fallit avsevärt under de hittills gångna månaderna av
regleringsåret 1967/68, vilket enligt nämndens mening till stor del får tillskrivas
effekten av devalveringen av de brittiska och danska valutorna. Visserligen
har inte devalveringen i England och Danmark haft så stor direkt
betydelse för den svenska ekonomin, men eftersom dessa länder intar en
nyckelställning på världsmarknaden för livsmedel har devalveringen genom
sitt inflytande på priserna på denna marknad indirekt fått betydelse för det
svenska jordbrukets avsättningsmöjligheter. I förhållande till den genomsnittliga
nivån under 1966/67 beräknas nedgången av världsmarknadspriserna
i januari ligga vid ca 10 % och i februari preliminärt vid 12 %. Jordbruksnämndens
producentprisindex, som i tämligen stor utsträckning påverkas
av utvecklingen i världsmarknadspriserna, har mellan september
1967 och januari 1968 fallit med närmare 4 % men ligger dock i januari
vid i stort sett samma nivå som genomsnittligt under 1966/67. För februari
beräknas preliminärt index ha sjunkit med ytterligare 0,5 %. Om man rensar
producentprisindex från de utanför överläggningarna liggande varuslagen
(socker, mjölk och mejeriprodukter) och tar hänsyn till den höjning
av producentprisindex som beräkningsmässigt bort ske till följd av importavgiftsändringar
in. in. den 1 mars och den 1 september 1967, får man en
indexserie, där nedgången i februari 1968 preliminärt beräknas till 7 %
jämfört med september 1967 och till ca 3,75 % jämfört med regleringsåret
1966/67. Den sålunda konstaterade nedgången i världsmarknadspriserna och
dess verkningar på den inhemska producentprisnivån har av nämnden bedömts
vara av sådan omfattning och varaktighet att verkningarna bör i
någon mån dämpas. Nämnden har i samförstånd med delegationerna funnit
det skäligt att prisnedgången motverkas genom ökat gränsskydd till ett belopp
av 30 milj. kr. utöver vad som kan följa av konsumentprisindexutvecklingen.
Härvid har från jordbrukets sida förklarats att man inte vidare gör

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

anspråk på särskild kompensation för förluster under innevarande och
nästa regleringsår med anledning av de brittiska och danska devalveringarna
i november 1967.

Mot bakgrund av överväganden, för vilka redogörs i det följande under
spannmålsavsnittet, föreslår nämnden ett oförändrat odlarpris för vete och
råg och en höjning av förmalningsavgiften med minst 2 kr. per dt. En höjning
av förmalningsavgiften med 2 kr., varigenom spannmålsregleringen
tillförs ca 12 milj. kr., innebär att motsvarande belopp tas i anspråk av den
inkomstförstärkning som nämnden föreslår skola genom importavgiftsjusteringar
tillföras jordbruket per den 1 juli 1968.

Eftersom beräkningen av det totala kompensationsbeloppet alltjämt är
mycket osäker och beloppet torde bli jämförelsevis ringa har nämnden funnit
det mindre ändamålsenligt att redan nu lägga fram något förslag om beloppets
fördelning på de olika varuslagen (utom de ca 12 milj. kr. som föreslås
skola tilltöras brödsädsodlingen). Jordbruksnämnden och delegationerna
är därför eniga om att fördelningen lämpligen bör i sin helhet äga rum i
samband med de överläggningar som ändå måste hållas i juni.

Vid jordbruksnämndens avgörande av nu nämnda frågor har utlåtande
avgetts av byråchefen hos nämnden Lars Juréen. Denne ställer sig kritisk
till det system enligt vilket definitiv kompensation för det hittills konstaterade
prisfallet på världsmarknaden förutsätts skola redan nu lämnas jordbruket
för tiden 1 juli 1968—30 juni 1969. Definitivt beslut i sådan fråga
bör i fortsättningen kunna fattas — med beaktande av alla kända förhållanden
— senast möjligt före övergången till ett nytt regleringsår.

Spannmål

Prisorterna, m. m. Som ett led i nu gällande spannmålsreglering ingår att
brödsädsskörden inlöses av föreningen Svensk spannmålshandel på vissa
s. k. prisorter. På A-prisorterna får odlarna fullt inlösenpris. A-prisorter är
Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar, Kristianstad, Ystad, Malmö, Landskrona,
Hälsingborg och Göteborg. På B-prisorterna, vilka utgörs av Karlshamn,
Trelleborg, Halmstad och Falkenberg, får odlaren inlösenpriset minus
25 öre per dt. C-prisorter är Uppsala, Nyköping, Gamleby och Visby. Avdraget
är där 50 öre per dt. Vidare finns två D-prisorter, Mjölby och Örebro,
med avdrag på 75 öre per dt samt E-prisorter — Vänerhamnarna —
med avdrag på 1 kr. per dt.

I anledning av uppdraget att se över prisortsystemet för brödsäd har
nämnden anmodat föreningen Svensk spannmålshandel att efter utredning
föreslå sådana ändringar i systemet som kan främja en rationalisering. Föreningen
har med anledning härav utarbetat ett förslag, som bl. a. innebär att
antalet egentliga prisorter begränsas, dvs. orter där odlarna erhåller fullt
inlösenpris utan avdrag (A-prisorter). Föreningen föreslår därutöver ett be -

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

gränsat antal s. k. sekundärprisorter (B-, C- och D-prisorter), vid vilka avdrag
från inlösenpriset skall utgå i stigande skala. Sekundärprisorterna —
exporthamnar — graderas efter lämplighet ur lagrings- och utskeppningssynpunkt
och därigenom också ur kostnadssynpunkt. Föreslagna prisorter
och deras gradering i förhållande till inlösenpriset framgår av följande uppställning.

A-pr isort er (inlösenpris) Stockholm, Norrköping, Kalmar, Kristianstad,
Malmö, Landskrona, Hälsingborg och Göteborg

B-prisorter (inlösenpris minus 25 öre per dt) Karlshamn, Trelleborg och
Y stad

C-prisorter (inlösenpris minus 50 öre per dt) Gävle, Uppsala, Gotlandshamnar,
Nyköping, Halmstad och LMdevalla

D-prisort (inlösenpris minus 1 kr. per dt) Lidköping.

Jordbruksnämnden meddelar vidare att föreningen även har föreslagit
vissa ändringar i det nuvarande prisstödsystemet för fodersäd. Stödpriser
för fodersäd har hittills endast gällt inom de traditionella överskottsområdedena.
Genom den ökade fodersädsodlingen har gränsen mellan överskottsoch
underskottsområden för fodersäd efter hand suddats ut. För att export
av fodersädsöverskotten skall kunna företas från de lämpligaste utskeppningshamnarna
har föreningen funnit det önskvärt att stödpriset utsträcks
till att gälla hela riket. En sådan åtgärd innebär inte något ökat skydd åt fodersädsodlingen
men gör det möjligt för föreningen att minska kostnaderna
genom rationellare transporter.

Vidare föreslår föreningen att marknadsmässigt betingade ändringar i
fråga om prisorter för brödsäd och stödprissystemet för fodersäd skall få
beslutas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.
Jordbruksnämnden hemställer om beslut i enlighet med
föreningen Svensk spannmålshandels förslag med bemyndigande för nämnden
att besluta i fråga om avsedda marknadsmässiga ändringar.

Spannmålsregleringens ekonomi m. m. Jordbruksnämnden meddelar att
vid överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen
har enighet nåtts om oförändrade odlarpriser för vete och råg
under år 1968/69 och om höjning av förmalningsavgifterna. Det preliminära
priset för råg och vete skall fastställas till oförändrat 55 kr. per dt, och förmalningsavgiften
höjas fr. o. m. den 1 juli 1968 med minst 2 kr. pr dt. Enighet
har vidare nåtts om oförändrade stödpriser för fodersäd (51 kr. per dt
för korn och 47: 50 kr. per dt för havre).

För s. k. kvalitetsvete förutsätts även under nästa regleringsår komma
att utgå ett särskilt kvalitetstillägg av 5 kr. per dt. Nämnden föreslår, i samråd
med de två delegationerna, att införselavgiften för vete fr. o. m. den 1
juli 1968 härutöver, generellt, höjs med 1 kr. per dt. Höjningen skall främja

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 85

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

avsättningen till kvarnarna inom landet av sådant svenskt vete, som prisreglerats
uppåt med hänsyn till högre kvalitet, och inverkar inte på den
inhemska odlarprisnivån, vilken helt bestäms av gällande inlösenförfarande.

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt de för spannmålsregleringen
fastställda grunderna skall vid bestämmande av inlösenpriset för brödsäd
kalkyleras med att föreningen Svensk spannmålshandels konjunkturutjämningsfond
vid regleringsårets slut inte skall underskrida 50 milj. kr. Till
följd av den mycket stora spannmålsskörden 1967 och det därav föranledda
exportöverskottet har emellertid föreningen under innevarande regleringsår
nödgats ta i anspråk hela den behållning om nära 93 milj. kr., som förelåg
i konjunkturutjämningsfonden vid ingången av nu löpande regleringsår.

Nämnden framhåller att om den föreslagna höjningen av förmalningsavgiften
med 2 kr. per dt för såväl vete som råg medges, beräknas föreningen
Svensk spannmålshandel under nästa regleringsår komma att tillföras minst
12 milj. kr. Nämnden anmäler vidare att härutöver har vissa hittills odisponerade
medel inom ramen för de belopp, som får användas för regleringsändamål,
reserverats för spannmålsregleringen. Dessa medel beräknas till
sammanlagt 22 milj. kr.

Genom föreslagna eller redan vidtagna åtgärder beräknas den ifrågavarande
konjunkturutjämningsfonden komma att få en förstärkning med omkring
34 milj. kr.

Nämnden framhåller vidare att det har bedömts såsom icke realistiskt
att förutsätta att konjunkturutjämningsfonden, som ju vid ingången av
regleringsåret 1968/69 kommer att sakna tillgångar, redan under nästkommande
regleringsår skall kunna förstärkas så, att dess utgående behållning
blir 50 milj. kr. Å andra sidan kan givetvis anspråken på Svensk spannmålshandel
även nästa regleringsår bli sådana, att den kalkylerade behållningen
i fonden om 34 milj. kr. inte förslår för att fullgöra föreningens
åligganden. På grund härav föreslår nämnden, att Svensk spannmålshandel,
i den mån så skulle visa sig nödvändigt, skall — utom de riksgäldskrediter,
som redan står till förfogande för inlösen av spannmål — under regleringsåret
1968/69 för att finansiera föreningens aktuella exportkostnader äga ta
upp ett räntelån på högst 30 milj. kr. att återbetalas inom tre år.

Sockerbetor och socker

I fråga om grunderna för prisreglering av sockerbetor och socker har
i prop. 1967: 95 utan erinran från riksdagens sida (JoU 25, rskr 280) anförts
att anpassningen av den svenska sockernäringens villkor till EEC:s prisnivå
skall helt genomföras under tiden den 1 juli 1968—den 30 juni 1969. En
anpassning av det svenska betpriset till en med EEC konkurrensmässig nivå
beräknades göra det nödvändigt att för 1968/69 sänka det svenska priset på
betor med 16 % sockerhalt (betgrundpriset) till 9: 80 kr. per dt.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Vid tiden för nämnda riksdagsbeslut kunde emellertid inte alla enskildheter
fastläggas i prisregleringen för sockerbetor och socker för 1968/69.
EEC-beslut förelåg inte om hur fraktkostnaderna skulle inverka på tröskelpriset
och därmed via fabrikspriset på betpriset och inte heller om hur skillnaden
mellan basinterventionspriset och riktpriset skulle fördelas mellan
betodlare och sockerindustrin. Vidare saknades beslut om prisrelationerna
mellan de olika sockerkvaliteterna, emballagekostnaderna för färdigt socker
samt förädlingsmarginalen för raffinering av socker.

Jordbruksnämnden upplyser nu, att EEC den 18 december 1967 har fastställt
att tröskelpriset för socker skall vara lika med summan av riktpriset
och de ungefärligen beräknade transportkostnaderna från det största överskottsområdet,
dvs. norra och nordvästra Frankrike, till det mest avlägsna
konsumtionsområdet med underskott, dvs. södra Italien. Vid beräkningen
av det svenska sockerpriset för 1967/68 fanns tillgänglig endast en äldre
undersökning av fraktkostnaderna, vari fraktkostnaden angavs till 1,6
kontoenheter eller 8: 28 kr. per dt. Enligt en nu föreliggande, nyare undersökning
utgör kostnaden 13: 40 kr. per dt. ökningen av fraktkostnaden utöver
tidigare beräknad nivå uppgår sålunda till 5: 12 kr. per 100 kg socker.
Nämnden framhåller att beslut om en häremot svarande uppräkning av
tröskelpriset sannolikt kan väntas under loppet av de närmaste månaderna.

Genom förordning den 18 maj 1967 har EEC vidare meddelat bestämmelser
angående fastställandet av standardkvaliteter samt justeringar till utjämning
av kvalitetsskillnader vid import. I förhållande till baskvaliteten,
som motsvarar svenskt strösocker KN, har inom EEC för de två högsta
sockerkvaliteterna förutsatts prisspänningar på 5,69 resp. 2,59 öre per kg.
Enligt tillgängliga kvalitetsdefinitioner ligger svenskt strösocker av annan
kvalitet än KN mellan dessa två högsta kvaliteter och därvid klart närmare
den högre. Detta förhållande har av tillverkaren åberopats för en högre prisspänning
i förhållande till baskvaliteten än de 2,5 öre per kg, som den nuvarande
sockerregleringen tillåter.

Jordbruksnämnden framhåller att vid nämndens överläggningar med
företrädare för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen samt konsumentdelegationen
har gentemot producenternas ståndpunkt anförts att den
förutnämnda höjningen av tröskelpriset i nuvarande läge inte helt bör få
slå igenom i priset på socker av inhemskt ursprung. Vid 1967 års förhandlingar
mellan 1966 års socker utredning och företrädare för sockernäringen
enades man om att låta endast något över 56 % av den aktuella fraktkostnaden
komma till uttryck i priset på socker ur svenska betor. Om samma andel
av den uppräknade frakten skulle få påverka priset på svenskproducerat
socker, skulle detta komma att stiga med 2,88 öre per kg i stället för 5,12
öre och således komma att ligga ytterligare 2,24 öre under EEC:s tröskelpris.
Eftersom avvikelsen från EEC:s tröskelpris under regleringsåret 1967/
68 utgör 3,64 öre per kg kommer den totala avvikelsen från tröskelpriset

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

under regleringsåret 1968/69 därmed att uppgå till 5,88 öre per kg. Genom
att den inhemska odlingen är begränsad till avrundat 40 000 ha, vilket motsvarar
en självförsörjningsgrad av ca 65 %, kommer uppräkningen av fraktkostnaderna
med 2,88 öre per kg att leda till en höjning av fabrikspriset för
allt inom landet försålt socker med ca 1,9 öre per kg.

Den ifrågasatta prisjusteringen om 2,88 öre per kg skall med tillämpning
av EEC:s regelsystem delas mellan odlare och socker fabrikant så,
att ca 60 % tillfaller odlaren och resten fabrikanten. Omräknat till betpris
uppgår odlarandelen därvid till 23 öre per dt betor med 16 % sockerhalt.
Betgrundpriset för 1968 års skörd skulle i enlighet härmed uppgå till
(9,80 + 0,23 =) 10:03 kr. per dt, vilket är 47 öre lägre än det för 1967
års skörd gällande priset.

Vad angår frågan om ökade tillägg för högre sockerkvaliteter upplyser
nämnden att sockerindustrins företrädare har accepterat att justeringen
för regleringsåret 1968/69 begränsas till att tillverkaren medges att vid
försäljning av strösocker av annan kvalitet än KN i säck eller bulk få öka
prisspänningen i förhållande till baskvaliteten med högst 2 öre per kg. En
sådan ändring påverkar inte införselavgiften.

Samtliga övriga villkor i sockerregleringen för regleringsåret 1967/68
föreslås i tillämpliga delar även gälla regleringsåret 1968/69, dock att
systemet med rörliga införselavgifter, avpassade med hänsyn bl. a. till den
inhemska betarealen, skall baseras på storleken av den faktiskt tecknade
arealen för 1968 års inhemska betodling. Vidare föreslås införselavgifterna
på sockerområdet fr. o. in. den 1 juli 1968 bli beroende av den genomsnittliga
världsmarknadsprisnivån enligt de den 24 juni 1968 senast kända fem
sockernoteringarna på Paris-börsen.

Sammanfattningsvis föreslår nämnden, efter uppnådd enighet härom
med företrädare för sockerbetsodling och sockertillverkning och med
konsumentdelegationen, att för regleringsåret 1968/69 skall gälla att betgrundpriset,
inkl. skördeskadeavgift, för samtliga odlingsdistrikt skall vara
10: 03 kr. per dt betor med en sockerhalt av 16 %. Hela betpriset skall betalas
av tillverkaren. Något speciellt tillskott till betpriset från sockerregleringsfonden
skall sålunda inte längre utgå. Ej heller krävs några särskilda
arrangemang för ö-distrikten.

Tillverkningspriset på socker av inhemskt ursprung får höjas med 2,88
öre per kg, vilket vid fortsatt fraktsubventionering till vissa områden i Norrland
resulterar i ett fabrikspris av 122,61 öre per kg. Höjningen av fabrikspriset
på grundkvaliteten stannar vid ca 1,9 öre per kg. Samtliga prisspänningar
i förhållande till baskvaliteten skall kvarstå oförändrade; dock
får tillverkaren för strösocker av annan kvalitet än KN vid leverans i säck
eller bulk öka prisspänningen till baskvaliteten med ytterligare 2 öre per kg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

13

Potatis och potatisprodukter

Prisregleringssystemet för matpotatis. I anledning av uppdraget att se
över prisregleringssystemet för matpotatis anför jordbruksnämnden, att
varuslaget knappast är lämpat att helt inordnas i ett regleringssystem liknande
det som gäller för jordbruksprodukter i allmänhet. Den pågående
förskjutningen av potatiskonsumtionen till mer eller mindre industriellt
beredda produkter kan också väntas komma att alltmera bestämma utvecklingen
på matpotatismarknaden. Nämnden är inte nu beredd att föreslå någon
ändring av gällande matpotatisreglering men upplyser att den kommer
att noga följa effekten av de pågående ändringarna på marknaden. Nämnden
avser att, sedan ytterligare erfarenheter vunnits, återkomma till Kungl.
Maj :t med de förslag som kan finnas påkallade.

Rabatteringen av potatisstärkelse till derivatindustrin. Jordbruksnämnden
föreslår i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen,
att nu gällande kvantitetsgräns vid föreningen Stärkelseoch
bränneriintressenters rabattering av potatisstärkelse till derivatindustrin
— 17 500 ton per regleringsår — skall få överskridas om så kan ske
utan att kostnaden för rabatteringen medför att behållningen i föreningens
konjunkturutjämningsfond vid regleringsårets slut understiger behållningen
vid årets ingång.

Fettregleringen

Nämnden föreslår, i anledning av uppdrag att se över fettregleringen, att
vissa varor skall avföras från regleringen, att avgiftssystemet för s.k. sjödjursoljor
skall läggas om, att varubeskrivningen för sjödjursoljor och bakhjälpmedel
skall ändras samt att regleringsbidrag skall kunna beviljas för
sådana livsmedelsfärger som bereds med fett eller olja. Förslagen förutsätter,
utom i det sista fallet, ändring i förordningen den 9 juni 1967 (nr 340)
med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område eller i
bilagan till förordningen. I ett fall förutsätts även att tulltaxan ändras.

Vissa varor avförs från fettregleringen. De varor som av nämnden föreslås
bli avförda är vissa såser och soppor in. in. (ur 21.04 och 21.05), smöroch
ostfärger, beredda med olja (ur 32.04), samt högraffinerad tallfettsyra
(ur 15.10).

Såser och soppor in. in. innehållande mer än 20 % fett importeras numera
fritt från EFTA-länder och mot en särskild fettvaruavgift av 7 öre per kg
från tredje land. Motsvarande varor med högst 20 % fett ingår inte i fettregleringen.
För dessa varor utgår vid import från tredje land tull med 8 %
av värdet för såser och 10 % för soppor. Nämnden föreslår att även varor
med mer än 20 % fetthalt utgår ur fettregleringen och blir tullbelagda i likhet
med motsvarande varor med låg fetthalt. De svenska tillverkarna av

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

såser och soppor får oavsett varans fetthalt prisutjämning för i produkterna
ingående jordbruksvaror, varför gränsskyddet för samtliga varuslag främst
bör utgöra ett manufaktureringsskydd.

Avgiften på smör- och ostfärger framstår enligt nämndens mening numera
som helt verkningslös i förhållande till de intressen som fettregleringen
skall tillgodose. Den är utan betydelse för såväl avsättningen avsvensk
olja som ur regleringsekonomisk synpunkt. Nämnden föreslår därför
att dessa varor avförs från regleringen.

Högraffinerad tallfettsyra har uteslutande teknisk användning och saknar
intresse ur jordbruksregleringssynpunkt. Den bör också enligt nämndens
uppfattning avföras från fettregleringen.

Omläggning av avgiftssystemet för s.k. sjödjursoljor. Oljor av fisk eller
liavsdäggdjur, s. 1c. sjödjursoljor, används till livsmedelsändamål nästan
enbart i härdat skick och då främst som margarinråvara. Under de senaste
fem budgetåren har inblandning i margarin av härdad sjödjursolja varierat
mellan 21 800 och 26 200 ton, vilket motsvarar 22 resp. 28 % av samtliga
använda margarinråvaror.

Enligt nu gällande bestämmelser kan fettvaruavgift tas ut vid import av
sjödjursoljor. För i Sverige producerade sjödjursoljor kan däremot ingen
avgift tas ut.

En omläggning av avgiftssystemet för sjödjursoljor är enligt jordbruksnämndens
mening motiverad av två faktorer, nämligen dels det s. k. tullrestitutionsförbudet
inom EFTA, dels den ökade produktionen av sjödjursoljor
i Sverige.

Det s.k. tullrestitutionsförbudet, som trädde i kraft inom EFTA den 31
december 1966, innebär att det i princip inte skall vara tillåtet att för eu
vara som sänds från ett EFTA-land till ett annat få den dubbla förmånen
av oinrådesbehandling i importlandet och tullrestitution i den medlemsstat,
där varan undergått den sista produktionsprocessen. För den svenska industri
som importerar sjödjursoljor och härdar dem för att exportera dem till
annat EFTA-land innebär förbudet att det inte är möjligt att fortsätta med
verksamheten. Införselavgiften fördyrar nämligen exportvaran så att priset
inte blir konkurrenskraftigt, om exportören väljer förmånen av områdesbehandiing.
Ifall exportören föredrar förmånen av tullrestitution, verkar
EFTA-ländernas tullsatser prohibitivt.

Den svenska produktionen av sådan sjödjursolja som nu kan avgiftsbeläggas
vid import har hittills varit av mindre omfattning och produkterna
bär i regel exporterats. Fettvaruavgift har inte tagits ut för i Sverige producerad
olja. Under senare år har emellertid produktionen i Sverige ökat kraftigt.
Tillverkningskapaciteten uppgår enligt vad jordbruksnämnden inhämtat
till ca 10 000 ton sillolja. Nämnden räknar dock med att den årliga produktionen
skall uppgå till endast ca 5 000 ton.

Den ökade produktionen av inhemsk sjödjursolja utgör enligt nämndens

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

uppfattning den andra anledningen till att bestämmelserna på området bör
läggas om. Den svenskproducerade och nu avgiftsfria oljan kan, om den
stannar inom landet och härdas, användas inom den egentliga livsmedelssektorn.
Den kan också användas inom sådan industri som är berättigad till
regleringsbidrag (teknisk industri, tillverkning av läkemedel, fiskkonserver
och emulgatorer). Enligt nämnden kan det beräknas att produktionen av
svensk sjödjursolja i ökande utsträckning kan komma ut på den svenska
marknaden.

Mot bakgrund av dessa förhållanden föreslår nämnden att även den svenska
sjödjursoljan (15.04, 15.08, 15.10 och 15.12) skall kunna beläggas med
fettvaruavgift på samma sätt som motsvarande importvara. I praktiken
avser nämnden dock att begränsa avgiftsuttaget — såväl för svensktillverkad
som importerad olja — till att gälla härdad vara (15.12), eftersom endast
sådan vara torde kunna användas inom den egentliga livsmedelssektorn.
Utanför denna sektor skall oljan tillhandahållas till världsmarknadspris,
varvid det framstår som överflödigt att då först avgiftsbelägga och sedan
lämna regleringsbidrag (eller restitution) för en icke härdad sjödjursolja.

Förslaget medför enligt nämndens mening betydande administrativa förenklingar.
En annan viktig fördel är att frågan om restitution av fettvaruavgift
löses för importerad rå sjödjursolja vid reexport av varor i härdat skick
till EFTA-land. En inhemsk avgift på tillverkning av härdad vara möjliggör
att man — utan kollision med EFTA- och GATT-reglerna — kan lägga på
motsvarande avgift vid import och lyfta av avgiften vid export.

Avgörande för frågan om icke härdade varor skall vara fria från avgift är
enligt nämndens mening att dessa varor inte används som födoämne. Denna
fråga har på uppdrag av nämnden undersökts av en särskild expert. Av
utlåtande, som avgetts, framgår att sådan användning framstår som osannolik.

Nämnden förutsätter att inflytande avgifter för härdad sjödjursolja skall
efter avdrag för alltjämt kvarstående regleringsbidrag få disponeras och redovisas
på samma sätt och inom samma ram som de fettvaruavgifter, vilka
nu las upp vid införsel av fett, oljor och fettsyror.

Nämnden framhåller, att regleringsekonomiskt bör den föreslagna omläggningen
inte få någon inverkan i förhållande till nuläget. Visserligen
faller de avgifter bort som hittills influtit för den importerade ohärdade varan.
men dessa har utgjort en nettotillgång endast i den man denna vara
efter härdning använts inom den egentliga livsmedelssektorn.

Nämndens förslag i vad avser sjödjursoljor förutsätter att förordningen
med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område (SFS 1967:
340) ändras så att även i Sverige producerade sjödj ursoljor, hänförliga till
tulltaxenr 15.04, 15.08, 15.10 och 15.12, kan beläggas med fettvaruavgift.

Ändring av varubeskrivningen för bakhjälpmedel. Bland de varor, som
upptas i bilaga till jordbruksregleringsförordningen, ingår »fettemulsioner

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

och bakhjälpmedel, innehållande mer än 10 % fett» (nr 21.07). Innebörden
av begreppet bakhjälpmedel torde enligt jordbruksnämndens uppfattning
alltid ha varit något oklar. Nämnden föreslår, att i regleringsförfattningarna
»bakhjälpmedel» byts ut mot den av EFTA använda varurubriken »fettemulsioner
och andra vid tillverkning av bakverk använda slag av beredningar,
innehållande minst 10 viktprocent fett».

Regleringsbidrag för smör- och ostfärger; slakterifett. Nämnden föreslår
vidare att tillverkare av fett- eller oljehaltiga smör- och ostfärger samt andra
livsmedelsfärger skall få s. k. regleringsbidrag inom fettregleringens ram
i likhet med vad som sker exempelvis i fråga om tillverkare av fiskkonserver.
Kostnaden för regleringsbidragen kan beräknas till omkring 25 000 kr.
per år.

Nämnden redovisar i sin skrivelse också vissa överväganden angående det
svenska slakterifettets ställning inom fettregleringen. Dessa överväganden
har dock f. n. inte ansetts böra föranleda något förslag från nämnden till
Kungl. Maj :t.

Jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation
har utan erinran tagit del av i det föregående redovisade förslag
och överväganden på fettregleringens område. I frågan angående regleringsbidrag
för vissa livsmedelsfärger har samråd skett med kommerskollegium,
som anfört att det med hänsyn till omständigheterna inte velat motsätta sig
förslaget.

Mjölk och mjökprodukter

Smörpriset. Jordbruksnämnden erinrar om att enligt beslut av 1967 års
riksdag (prop. 1967:95, JoU 25, rskr 280) skall regleringsåret 1967/68 garanteras
ett smörpris som motsvarar en riksnotering på 6: 30 kr. per kg vid
en försäljning på hemmamarknaden av högst 47 milj. kg. Skillnaden mellan
det faktiska smörpriset och delta garantipris skall kunna täckas med hjälp
av ett garantibelopp av 16,5 milj. kr., som ställts till vederbörande regleringskassas
förfogande. Hittills under regleringsåret 1967/68 har det faktiska
sinörpriset utgjort 6: 30 kr. per kg, varför garantibeloppet inte behövt
tas i anspråk. Nedre prisgränsen för smör är för innevarande regleringsår
fastställd till 6: 42 kr. per kg. Priset ligger alltså nu under den
nedre prisgränsen. I samband med vissa utbud av smör från EEC-området
till mycket låga priser har jordbruksnämnden fått Kungl. Maj:ts bemyndigande
att, för att stödja det inhemska smörpriset för tiden t. o. m. den
30 juni 1968, höja införselavgiften för smör till högst 3: 30 kr. per kg. Detta
bemyndigande har jordbruksnämnden begagnat för att fr. o. m. den 20
december 1967 höja avgiften från 1: 78 kr. (normalinförselavgiften är 1: 62
kr.) till det högsta medgivna beloppet 3: 30 kr. per kg.

För regleringsåret 1968/69 skall enligt nyssnämnda riksdagsbeslut garan -

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1968

tipriset för smör utgöra 7: 30 kr. per kg vid en försäljning på hemmamarknaden
av högst 49 milj. kg. På samma sätt som under innevarande regleringsår
skall skillnaden mellan faktiskt uppnått pris och garantipriset kunna
täckas av det nämnda garantibeloppet.

Den 1 juli 1968 skall enligt samma beslut nedre prisgränsen för smör genom
höjning med 1 kr. per kg fastställas till ett belopp, som motsvarar det
för regleringsåret 1968/69 gällande garantipriset 7: 30 kr. per kg. Normalinförselavgiften
för smör skall höjas till 2: 53 kr. per kg. Vidare skall jordbruksnämnden
få befogenhet att, om det aktuella smörpriset ligger under
nedre prisgränsen, vid behov skydda denna genom att höja införselavgiften
till högst 3: 50 kr. per kg.

För att redan före den 1 juli 1968 möjliggöra en upptrappning av
smörpriset mot det för nästa regleringsår bestämda garantipriset och därmed
en smidigare prisuppgång föreslår jordbruksnämnden — i enlighet
med överenskommelse mellan förhandlingsdelegationen och konsumentdelegationen
— att den nedre prisgränsen för smör snarast möjligt, dock
senast fr. o. m. den 1 juni 1968, höjs till den nivå som skall gälla från den 1
juli 1968, nämligen 7:30 kr. per kg, med rätt för jordbruksnämnden alt
till skydd för smörpriset redan fr. o. m. den 1 juni höja införselavgiften
till 3: 50 kr. per kg. Den höjning av smörpriset, som på grund härav kan
komma att ske före den 1 juli, förutsätts i förslaget bli uppvägd genom att
smörpriset fr. o. in. sistnämnda dag hålls under garantipriset under så
lång tid och med sådant belopp som motsvarar höjningen.

Nämnden framhåller att med den försämring av smörmarknaden, som har
inträtt sedan prisgränser och införselavgifter fastställdes våren 1967 främst
till följd av överproduktion inom EEC, synes det inte längre möjligt att
med de förutsatta införselavgifterna försvara eu högre prisnivå än den nuvarande.
Nämnden föreslår därför — enligt vad som har överenskommits
vid överläggningar med de två delegationerna —att den får betogenhet att
under regleringsåret 1968/69 till försvar av nedre prisgränsen lör smör
vid behov höja införselavgiften till 4: 50 kr. per kg. Den som maximiavgift
förut angivna införselavgiften av 3:50 kr. per kg förutsätts härvid få tilllämpas
som normalavgift.

Köttvaror m. m.

Buffertzonsystemet. I syfte att dämpa prissvängningar inom prisgränserna
prövas under regleringsåret 1967/68 ett system med s. k. buffertzoner för
kött och fläsk. Enligt detta system skall den normala importavgiften sänkas
med 5 % då det inhemska priset passerar över en nivå som motsvarar den
övre prisgränsen minus 5 % av mittpriset. På samma sätt skall den normala
importavgiften höjas med 5 % då priset passerar under en nivå som motsvarar
den nedre prisgränsen plus 5 % av mittpriset.

•j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Xr So

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Jordbruksnämnden upplyser, att priset för varugruppen nöt- och hästkött
under den gångna delen av reglcringsåret vid två tillfällen befunnit sig i nedre
buffertzonen, den ena gången 41 dagar och den andra gången 13 dagar.
Priset för kalvkött har befunnit sig i den övre buffertzonen vid ett tillfälle
under sammanlagt 33 dagar. Priset för får- och lammkött befinner sig i nedre
buffertzonen sedan den 4 februari 1968 och fläskpriset sedan den 29 december
1967. Enligt nämndens och delegationernas uppfattning har systemet
i stort sett fungerat så som det var avsett, dvs. verkat dämpande på prisrörelserna
på den inhemska marknaden. Man har därför enats om att föreslå
att systemet får oförändrat prövas även under regleringsåret 1968/69,
dock med den skillnaden att en ändring av införselavgifterna till följd av
prisets inträde i någon av buffertzonerna inte skall påverka införselavgifterna
för charkuterivaror, organ och inälvor, ätbara djurdelar samt köttoch
fläskkonserver. Ledamoten av jordbruksnämnden, W. Brangmo, har
såvitt gäller buffertzonerna för köttvaror uttalat att samma förfarande skall
tillämpas, som då nedre prisgränsen underskrids, nämligen att jordbruksnämnden
skall kunna avvakta i vissa fall och regeln sålunda inte bör vara
helt automatisk.

Införselavgifter för s. k. övriga köttvaror och konserver av kött och fläsk.
Med anledning av det uppdrag som lämnats har jordbruksnämnden sett
över gällande bestämmelser för uttagande av införselavgift för s. k. övriga
köttvaror och konserver, som innehåller kött och fläsk. Nämnden erinrar
först om att de grunder, som nu tillämpas för avgiftsbeläggningen på köttvaruområdet,
i princip utformades i samband med den omläggning av jordbruksprisregleringen,
som företogs den 1 september 1959 efter förslag av
jordbruksnämnden. Nämndens dåvarande förslag hade utformats efter samråd
med kötthandelns branschorganisationer. I fråga om kött konstaterades
vid detta tillfälle att svårigheter förelåg att differentiera avgifterna för de
olika varuslagen. På grund härav föreslogs införselavgiften för benfritt och
styckat kött utgå med ett enhetligt belopp oberoende av djurslaget.

För styckat fläsk ansågs en viss differentiering möjlig. Sortimentet kunde
i fråga om avgiften delas in i tre grupper. För hjärta och lunga ansågs
införselavgiften tills vidare böra bindas vid en nivå av 50 öre per kg, medan
för andra organ och inälvor, charkuterivaror samt övriga ätbara djurdelar
av nötkreatur, häst, får och svin införselavgiften skulle utgå med 150 % av
det ovägda medeltalet av importavgifterna för nötkött och för fläsk med huvud
(exkl. kompensationsavgifter). Samma avgift skulle även gälla för konserver
innehållande kött och fläsk med ett innehåll av köttvara av minst
80 %. Övriga köttkonserver borde delas in i tre grupper efter innehåll av
köttvara och införselavgiften för varje grupp fastställas i relation till köttinnehållet.

Nämndens förslag till avgiftsbeläggning antogs i oförändrat skick av
Kungl. Maj :t och riksdagen (prop. 1959: 147, JoU 29, rskr 283).

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1068

På grundval av riksdagsbeslutet har jordbruksnämnden utarbetat tillämpningsföreskrifter.
Enligt dessa är införselavgifterna för benfritt kött
och fläsk samt styckningsdetaljer baserade på de relationer i gränsskyddet
mellan ostyckad och styckad vara, vilka förelåg den 1 september 1959. För
nötkött var relationen 1,3 och för fläsk 1,25. Omräkningsfaktorn för styckat
kött har fr. o. m. den 1 mars 1966 ändrats till 1,4.

De regler för avgiftsbeläggningen, som infördes den 1 september 1959,
medförde en högre grad av differentiering än tidigare. Jordbruksnämnden
framhåller, att några egentliga klagomål över de nuvarande tillämpningsreglerna
endast har förekommit i undantagsfall. Nämnden har varit i kontakt
med köttbranschens huvudorganisationer. De har därvid anfört att de
anser att det nuvarande systemet ur teknisk synpunkt i stort sett fungerat
tillfredsställande.

Vid överläggningarna med branschorganisationerna konstaterades emellertid,
att några mindre omläggningar kunde vara motiverade. Den s. k. omräkningsfaktorn
mellan styckat och ostvckat kött vilken sedan den 1 mais
1966 är 1,4 bör tillämpas även på kompensationsavgiften. Ändringen innebär
i nuläget att gränsskyddel för benfritt och styckat kött av nötkreatur,
häst, får och lamm höjs med 11 öre per kg. Ändringen medför ett visst manufaktureringsskydd
för styckat kött med ben. Nämnden avser att med stöd
av tidigare bemyndigande genomföra ifrågavarande ändring fr. o. in. den 1
juli 1968.

I fråga om fläsk anför jordbruksnämnden att den införselavgift av 262
öre per kg, som f. n. gäller för huvudgruppen styckat fläsk då det inhemska
priset befinner sig i ett »normalläge», är högre än det tekniska utbytet vid
styckning av hel kropp i och lör sig skulle motivera. Detta förhallande kan
också uttryckas så, att det finns elt visst manufaktureringsskydd inom denna
sektor, vilket kan uppskattas till ca 20 öre per kg. Nämnden har i samband
med överläggningar med branschorganisationerna jämfört det svenska
avgiftssystemet med det avgiftssystem som tillämpas inom EEC och har
därvid funnit att systemet i EEC är mera differentierat och att skyddet i
förhållande till hel kropp för väsentliga delar av sortimentet är högre än
i Sverige.

Vid överläggningarna med branschorganisationerna har dessa framhållit,
att de fördelar, som skulle vinnas med en uppdelning av avgifterna efter
den modell som tillämpas inom EEC, inte uppvägs av nackdelarna om därmed
endast avses att åstadkomma en omfördelning. Man har emellertid
funnit, att det ur teknisk synpunkt är befogat med en högre införselavgift för
rökt fläsk. Koefficienterna har dock inte ansetts böra höjas lika mycket
som inom EEC. Ett tillägg med It) % har ansetts utgöra ett rimligare mått
på det s. k. röksvinnet. Nämnden föreslår därför att för sådant rökt, styckat
fläsk, som tulltaxeras under stat. nr 02.06.359, införselavgift skall utgå med
110 % av den avgift, som vid varje tillfälle gäller för annat styckat fläsk än

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1!)68

fotter, huvud, läggar och cj renskrapade ben. Detta motsvarar en höjning i
nuläget av 26 öre per kg.

Enligt nuvarande regler utgör införselavgiften för charkuterivaror 150 %
av det ovägda medeltalet av införselavgifterna för ostyckat nötkött och fläsk.
Denna konstruktion innebär att samma avgift utgår för hela sortimentet.
I praktiken verkar detta så att gränsskyddet blir prohibitivt för import av
lågprisvaror men underlättar import av charkuterivaror av högre kvalitet.
Inom EEC, där införselavgifterna f. n. sätts i relation till motsvarande avgift
för ostyckat fläsk, förekommer en viss uppdelning av sortimentet i avgiftshänseende.
Även om en uppdelning av det slag som tillämpas inom EEC
torde vara riktigare ur teknisk synpunkt anser jordbruksnämnden och
branschorganisationerna det inte f. n. föreligga tillräckliga skäl att ändra
nuvarande regler.

I fråga om organ och inälvor samt övriga ätbara djurdelar anför jordbruksnämnden
att överenskommelse träffats om att de föreslagna avgiftshöjningarna
för styckat kött med 11 öre och för rökt fläsk med 26 öre per kg
skall utjämnas genom alt införselavgiften sänks för organ och inälvor samt
Övriga ätbara djurdelar med 85 öre per kg. Sänkningen motiveras av att det
är önskvärt att i detta sammanhang undvika att vinst eller förlust uppkommer
för jordbruket. Sänkningen innebär, att införselavgiften för denna varugrupp
i fortsättningen skall fastställas till 118 % av den ovägda införselavgiften
för ostyckat nötkött och fläsk i stället för nuvarande 150 %.

Nämnden har även sett över avgiftsbeläggningen för köttkonserver. Nu
gällande regler härför föreslås böra tills vidare bibehållas.

Köttrealisationen i april 1967. I särskild skrivelse den 7 november 1967
har jordbruksnämnden redovisat verkningarna av den s. k. köttrealisationen
i april 1967. Bakgrunden till denna realisation var det under hösten 1968
rådande överskottet på nötkött. Efter vissa utredningar anbefallde Kungl.
Maj:t den 17 februari 1967 jordbruksnämnden att vidta sådana åtgärder att
högst 2 500 ton i fryslager befintligt nötkött kunde säljas till nedsatt pris till
allmänheten. Kvantiteten motsvarar ca 1 kg per hushåll.

Realisationen föregicks av överläggningar mellan å ena sidan jordbruksnämnden
och statens pris- och kartellnämnd och å andra sidan företrädare
för Slakteriförbundet, Kooperativa förbundet, Köttbranschens riksförbund
och Sveriges livsmedelshandlareförbund. Vid dessa överläggningar enades
man om i huvudsak följande.

1) Realisationen borde omfatta en kvantitet av 2 500 ton fryst ungnötkött
av de högsta kvalitetsklasserna.

2) Tilldelningen av kött skulle kvoteras till skilda köparkategorier.

3) För att få köpa kött till nedsatt pris skulle styckningsföretag samt detaljhandlare,
som själv utförde styckning, lämna förbindelse om att föra
prisnedsättningen vidare till nästa led. Detaljistföretagen skulle förbinda sig
att i reklam och annonsering ange att prisnedsättningen avsåg »reakött».

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968 21

4) Ingen försäljning skulle ske till allmänna inrättningar eller näringsställen.

5) Frysavdraget för ostyckade kroppar skulle uppgå till 2 kr. per kg.

Berörda organisationer utfärdade rekommendationer till sina medlemmar
att solidariskt medverka vid realisationens genomförande och att härvid
följa de givna föreskrifterna.

Köttrealisationen började den 6 april och var i stort sett avslutad efter två
veckors tid.

Medverkande branschorganisationer samt över huvud taget handeln såsom
helhet nedlade ett omfattande och förtjänstfullt arbete för att genomföra
försäljningen på det sätt som var avsett. Nämnden påpekar att det är
möjligt att eventuella framtida realisationer inte kommer att väcka sådant
intresse och få samma anslutning. Erfarenheterna från försäljning av smör
till nedsatt pris synes ge belägg för ett sådant uttalande.

Nämnden framhåller att bl. a. på grund av den korta tid, under vilken
realisationen pågick, har storleken av den merförsäljning av nötkött, som
uppnåddes genom prisnedsättningen, inte varit möjlig att mäta. Även om
den realiserade kvantiteten var relativt liten och det extra frysavdraget också
ganska litet i förhållande till det avdrag som normalt brukar utgå, bön
dock någon merförsäljning ha kommit till stånd. Som redovisas i det följande
behövs det inte så stor merförsäljning för att uppväga det extra frysavdrag
som iitgick under realisationen.

Svårigheterna att mäta konsumtionsförändringarna medverkar också till
att bedömningen av realisationens verkningar ur producentsynpunkt blir
osäker. Under förarbetena till realisationen uttrycktes från olika håll farhågor
för att denna visserligen skulle medverka till en omsättning av fryslagrat
kött, men att detta i sin tur skulle inkräkta på försäljningen av färskt
kött och att nettoeffekten sålunda skulle bli en nyinlagring av motsvarande
kvantiteter. Vidare skulle försäljningen kunna gå ut över konsumtionen av
fläsk och andra animala livsmedel, t. ex. broiler.

Nämnden framhåller att några negativa effekter på försäljningen av fläsk
emellertid inte kan konstateras. Ej heller har några kostnader uppstått, som
kan sättas i samband med en nyinlagring av nötkött. För den kvantitet fryst
nötkött om 2 500 ton, som realiserades, utgick ett frysavdrag som var 75 öre
per kg högre än det normala på 1:25 kr. per kg. Det »extra» avdraget om
75 öre per kg motsvarar ett belopp av 1 875 000 kr. Nämnden framhåller att,
om realisationen inte skulle ha kommit till stånd, hade lagret kanske måst
avsättas till ett frysavdrag som varit större än 1: 25 kr. per kg. Sålunda ansåg
sig Slakteriförbundet böra sätta ett frysavdrag av 1:50 kr. för ungnötkött
undertiden 18 juni—5 juli år 1967. Merkostnaden utgör vid ett avdrag
av denna storlek 1 225 000 kr. Mot nu anförda kostnader bör ställas de besparingar
som kan ha uppstått därigenom att en merförsäljning av nötkött
uppnåddes på hemmamarknaden. Denna merförsäljning representerar så -

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

lunda kvantiteter, som annars hade måst exporteras. Kostnaden härför för
Svensk kötthandels regleringskassa kan uppskattas till något över 4 kr.
per kg. Vid 75 öres extra frysavdrag beräknas balans nås mellan kostnader
och besparingar vid en merförsäljning av ca 460 ton och vid 50 öres frysavdrag
vid ca 300 ton.

Prisutjämning för flytande äggalbumin

Enligt beslut vid 1962 års riksdag (prop. 95, JoU 10, rskr 199) tillämpas
för torkat äggalbumin ett prisregleringssystem som innebär att införselavgiften
begränsats till ett fast manufaktureringsskydd, vilket betraktas som
bastull och sålunda nu helt avtrappats gentemot EFTA-länderna. Vidare
sker prisutjämning genom att äggtorkningsindustrin får ett visst bidrag för
de kvantiteter ägg, som går åt för att framställa torkat äggalbumin för hemmamarknadens
behov och som köps in från medlemmar i Sveriges exportoch
importförening för ägg. Bidrag utgår med belopp som bestäms av jordbruksnämnden,
dock att bidraget inte får överstiga 50 % av införselavgiften
för ägg i skal vid inköpstillfället. Prisutjämningen har efter årliga beslut
av Kungl. Maj:t och riksdagen bekostats av införselavgiftsmedel, som inflyter
utöver vad som disponeras för den egentliga, löpande prisregleringsverksamheten.
Någon prisutjämning för flytande äggalbumin har inte behövt
ske då import av varan för human konsumtion varit förbjuden av sanitära
skäl.

Förhållandena på äggalbuminmarknaden har nu förändrats genom att
veterinärstyrelsen sedan någon tid medgett import av pastöriserad, flytande
äggvita. Under tiden september—december 1967 infördes 203 ton, medan
importen för hela år 1965 uppgick till 18 ton. Under år 1966 skedde inte
någon import av varan.

Gränsskydd för flytande äggvita förekommer numera endast vid import
från länder utanför EFTA. Införselavgiften är 1 kr. per kg. Importen under
år 1967 kom uteslutande från EFTA-länder.

Flytande äggalbumin används som råvara huvudsakligen inom bageriindustrin.
Den årliga tillverkningen inom landet omfattar ca 300 ton varför
importen under 1967 måste anses vara förhållandevis stor.

Med hänsyn till den ändrade situationen föreslår nämnden att prisutjämning
för flytande äggalbumin införs efter samma modell som redan
gäller i fråga om prisutjämning för torkat äggalbumin.

Nämnden har erfarit, att veterinärstyrelsen inom kort kommer att kräva
obligatorisk pastörisering av flytande äggalbumin. Med hänsyn härtill finner
nämnden att som villkor för prisutjämningen bör föreskrivas, att varan
skall vara pastöriserad efter en av veterinärstyrelsen godkänd metod. Om
ett sådant villkor sätts upp, blir det sannolikt högst ett tiotal äggpackerier
och andra företag, som kan komma att medges prisutjämning.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Nämnden, som har samrått med kommerskollegium, hemställer om bemyndigande
att fr. o. in. den 1 juli 1968 av införselavgiftsmedel utanför
normalramen få lämna prisutjämning för ägg, som används för att framställa
flytande äggalbumin för hemmamarknadens behov. Prisutjämningen
föreslås få uppgå till högst 50 % av införselavgiften för ägg i skal.

Användning av införsel- och regleringsavgiftsmedel, m. m.

EFTA-ersättning regleringsåret 1966/67. Jordbruksnämnden har undersökt
om förluster och inkomstbortfall har uppstått för jordbruket under
regleringsåret 1966/67 till följd av EFT A-konventionen. Nämnden framhåller,
att jordbruket inom normalramen av införselavgiftsmedel bekostat prisutjämning
för dextrin o. d. med anledning av EFTA med 7 703 655 kr. Enligt
nämndens uppfattning bör jordbruket få gottgörelsc för dessa kostnader
genom att beloppet återförs till de för stärkelseregleringen avsedda regleringsmedlen
med anlitande av den 31 augusti 1967 kvarstående införsclavgiftsmedel
utanför normalramen. Till prisutjämning för äggalbumin och för
kärnbindemedel har använts 1 141 393: 40 kr. resp. 417 888 kr. Dessa belopp
har preliminärt bekostats med införselavgiftsmedel utanför normalramefi
för regleringsåret 1966/67. Någon förlust för jordbruket redovisas sålunda
inte.

Något nämnvärt inkomstbortfall beroende på avsättningsminskning för
jordbruksråvaror till följd av att gränsskyddet minskats mot EFTA synes
enligt nämnden inte kunna påvisas.

Användningen av införselavgiftsmedel för regleringsåren 1966/67 och
1967/68. Fr. o. in. regleringsåret 1967/68, som omfattar 10-månadersperioden
september—juni, motsvaras det tidigare begreppet »införselavgiftsmedel»
dels av inkomster av införselavgifter för andra varor än fettvaror, dels
av inkomster av fettvaruavgifter, dvs. avgifterna för importerade fettvaror
och för fett, oljor och fettsyror, som tillverkas av annan råvara än svenskt
oljeväxtfrö. Statens jordbruksnämnd redovisar dessa båda typer av inkomster
under beteckningen »införselavgiftsmedel m. in.». Nämnden redovisar
reviderade beräkningar av inkomsterna av införselavgiftsmedel m. m. för
regleringsåret 1967/68 (med undantag av införselavgifter för sockerregleringsvaror).
Beräkningarna bygger på de avgiftssatser som hittills gällt under
regleringsåret. Jämfört med de uppskattningar av motsvarande avgiftsinkomster
för samma regleringsår, som redovisades av jordbrukspriskommittén
i prop. 1967: 95, innebär beräkningen en höjning av inkomsten från
250 milj. kr. till 273,1 milj. kr. Ökningen hänger samman med att avgiftssatserna
höjts för vissa fodermedel och med att importkvantiteterna för
bl. a. majs, ostyckat nötkött och fettvaror beräknas öka. Den huvudsakliga
medelsdispositionen såsom den redovisas av jordbruksnämnden framgår av
följande tabell.

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter

och räntor ....................................

Under regleringsåret influtna införselavgifter.......... 284 953

Vissa ränteinkomster.............................

Summa inkomster

Utgifter

a) Av medel inom resp. regleringsårs normalram

Svensk spannmålshandel........................

Sveriges stärkelseproducenters förening:

införselavgifter för stärkelse....................

« « potatis ....................

Sveriges oljeväxtintressenter ....................

Svenska mejeriernas riksförening..................

Svensk kötthandel..............................

Sveriges export- och importförening för ägg........

Svensk kötthandel

Sveriges export- och importförening för ägg........

Svenska mejeriernas riksförening..................

1966/67

1 000 kr.

1967/68

prel.

1 000 kr.

42 464

42 754

284 953

273 117

3 050

3 060

330 467

318 931

13 800

52 000

2 300

1 500

| x8 000

29 000

46 000

42 000

241 500

47 400

42 000

1 900

14 200

■ 22 100

Summa 160 000

b) Av under resp. regleringsår utanför normalramen inflytande
medel

Sveriges potatisodlares riksförbund................

Svensk matpotatiskontrol! ......................

Sveriges utsädesförening........................

Statens jordbruksnämnd förkonsumtionsmjölkskontroll

Veterinärstyrelsen..............................

Prisutjämning på torkat äggalbumin..............

Prisutjämning på kärnbindemedel................

Bidrag för avsättning av brödsäd..................

Avgifter för fodermedel..........................

För sänkning av priset på mjölk ................

203 700

1 000

833

150

125

65

—

—

50

62

150

1 141

1 400

418

400

34 023

25 995

38 896

—

25 000

20 800

Summa

100 755

49 753

c) Av medelsöverskott från tidigare regleringsår

Jordfonden ..................................

EFT A-förluster................................

Del av utbetalning till Danmark..................

20 000

5 189

1 769

10 000

7 704

25 000

Summa

26 958

42 704

Summa utgifter 287 713

1 Överförs till Stärkelse- och bränneriintressenter, ekonomisk förening.

2 Överförs till Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening.

296 157

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

25

Saldo vid utgången av regleringsåret

På överskottskonto ......................

På konto för särskild införselavgift för brödsäd

1966/67
1 000 kr.

36 685
6 069

1967/68

prel.

1 000 kr.

16 372
6 402

För användningen av införselavgiftsmedel in. m. med undantag av medel,
som inflyter för varor under sockerregleringen, gäller för regleringsåret
1967/68 att medlen intill ett sammanlagt belopp av 152,7 milj. kr. i mån
av behov förs över till de olika regleringsföreningarna på jordbrukets område.
I detta belopp räknas in införselavgifter för fodermedel till ett belopp
av 18 milj. kr. Jordbruket tillgodoförs därjämte sådana införselavgifter för
fodermedel, preliminärt beräknade till 31 milj. kr., vilka inflyter utöver
nämnda belopp. Tillhopa skall sålunda ett beräknat belopp av 183,7 milj.
kr., av nämnden betecknat normalram, överföras till regleringsföreningarna
för att enligt en av 1967 års riksdag beslutad preliminär fördelningsplan
användas enligt hittillsvarande grunder. Härutöver skall enligt nämnden liksom
hittills föreningen Svensk spannmålshandel tillföras införselavgifter för
sådan brödsäd, som importeras i utbyte mot svensk brödsäd, vilken exporteras
till följd av kvalitativa brister eller måste användas till foder.

Den reviderade beräkningen av införselavgifterna för fodermedel för regleringsåret
1967/68 visar, att dessa med ca 20 milj. kr. kommer att överstiga
det tidigare antagna totalbeloppet av 49 (18 + 31) milj. kr. Med anledning
härav har jordbruksnämnden, enligt vad som har förutsatts i prop.
1967: 95, i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen,
jämkat den preliminära fördelningsplanen mellan de olika
regleringsområdena enligt följande tabell.

fördelning
1967/68
milj. kr.

Fördelas till:

Svensk spannmålshandel .................... ]52,0

Sveriges oljeväxtintressenter .................. 46,0

Stärkelse- och bränneriintressenter ............ 8,0

Föreningen för mejeriprodukter................ 241,5

Svensk kötthandel ............................ 42,0

Sveriges export- och importförening för ägg .... 14,2

Reserv till jordbruksnämndens förfogande......

Summa kr. "203,7

Därav 13,5 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.
Därav 6,5 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.
Därav beräknade ytterligare foderavgiftsmedel 20,0 milj. kr.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Definitiv fördelningsplan kan fastställas först efter utgången av regleringsåret
1967/68, då de verkliga införselavgifterna för fodermedel är
kända.

Jordbruksnämnden har med stöd av beslut vid 1967 års riksdag utgått
från att av sådana införselavgiftsmedel m. m„ som under regleringsåret
1967/68 inflyter utöver normalramen, skall få användas dels 20,8 milj. kr.
för att sänka partipriset på konsumtionsmjölk, dels 833 000 kr. till Sveriges
potatisodlares riksförbund för att effektivisera matpotatisodlingen in. in.,
dels erforderliga belopp för prisutjämningen på torkat äggalbumin och på
kärnbindemedel, dels 125 000 kr. till Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) för
upplysningsverksamhet, dels högst 30 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens
kostnader för importkontroll av animala livsmedel, dels högst 120 000
kr. för att täcka veterinärstyrelsens utgifter för de statliga kostnaderna för
pastöriseringskontrollen och dels 50 000 kr. för den kontroll av konsumtionsmjölk,
som ankommer på jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden har vidare bemyndigats att under regleringsåret 1967/
68 intill ett belopp av 1 milj. kr. besluta om användningen av vissa införselavgiftsmedel
och andra regleringsmedel till upplysningsverksamhet inom
regleringsföreningarnas verksamhetsområde.

Beräknad storlek och huvudsaklig disposition av införselavgiftsmedlen
m. m. för regleringsåret 1968/69. Storleken av de medel, som flyter in genom
införselavgifterna in. m. under regleringsåret 1968/69, blir beroende
bl. a. av de ändringar av avgiftssatserna som skall företas i juni 1968. Nämndens
prognoser om avgiftsmedlens storlek under nästa regleringsår inskränker
sig därför till en beräkning av storleken av de rörliga fodermedelsavgifterna
och en bedömning av totalbeloppet av samtliga hithörande avgiftsmedel.
Nämnden beräknar att fodermedelsavgifterna med omkring 23 milj. kr.
kommer att överstiga det belopp på sammanlagt 59 milj. kr., som förutsattes
enligt prop. 1967: 95. Totalbeloppet för införselavgiftsmedel m. in. under
regleringsåret 1968/69 kommer enligt nämndens bedömning i varje fall
inte att underskrida det för innevarande regleringsår beräknade totalbeloppet
omräknat för eu period av 12 månader.

Rambeloppet för regleringsåret 1968/69 har enligt prop. 1967: 95 beräknats
till 220,7 milj. kr. Nämnden anför, att därvid torde ha förutsatts att
sockeravgiftsmedlen liksom nu skall tillföras sockerregleringsfonden utanför
normalramen och att Svensk spannmålshandel liksom hittills, utöver
medel inom ramen, skall tillföras införselavgifterna för viss utbytesimport
av brödsäd. Med den beräknade ökningen av fodermedelsavgifterna på 23
milj. kr. innebär detta enligt nämndens mening att normalramen för regleringsåret
1968/69 kommer att uppgå till 243,7 milj. kr.

Vid överläggningarna har enighet nåtts om att det nyss angivna rambeloppet
skall fördelas på följande sätt mellan de olika regleringsförening -

arna.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968 27

preliminär fördelning
1968/69
milj. kr.

Fördelas till:

Svensk spannmålshandel .....................

Sveriges oljeväxtintressenter................... 55,0

Stärkelse- och bränneriintressenter............. 9,5

Föreningen för mejeriprodukter................ 1 2 349,1

Svensk kötthandel............................ 50,0

Sveriges export- och importförening för ägg...... 17,0

Reserv till jordbruksnämndens förfogande......

Summa kr. H243,7

Framställningar om tilldelning för regleringsåret 1968/69 av införselavgiftsmedel
in. in. utöver normalramen har kommit in till jordbruksnämnden
från veterinärstyrelsen och från Svensk Matpotatiskontroll, SMAK. Med anledning
av dessa framställningar och i överensstämmelse med beslut som
gäller för innevarande regleringsår eller redan har beslutats eller har föreslagits
för regleringsåret 1968/69, hemställer jordbruksnämnden att av införselavgiftsmedel
utanför normalramen få bestrida utgifter till olika ändamål
enligt följande.

milj. kr.

Till Föreningen för mejeriprodukter för att sänka partipriset på

konsumtionsmjölk ........................................ 25,0

Till Sveriges potatisodlares riksförbund för att effektivisera matpotatisodlingen
in. in....................................... 1,0

Till SMAK för upplysningsverksamhet ........................ 0,15

Till veterinärstyrelsen för att täcka kostnader för importkontroll av

animala livsmedel......................................... 0,03

Till veterinärstyrelsen för att täcka kostnader för pastöriseringskon trollen

................................................... 0,12

Till jordbruksnämndens konsumtionsmjölkskontroll ............ 0,05

Summa kr. 26,35

I fråga om prisutjämning för äggalbumin och kärnbindemedel liksom utbetalningar
till Danmark enligt avtal inom ramen för EFTA förutsätter
nämnden att erforderliga belopp skall ställas till förfogande.

Enligt överenskommelse med de två delegationerna föreslår jordbruksnämnden
vidare att prisregleringsföreningarna av införselavgiftsmedel in. in.

1 Därav 15,9 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

2 Därav 7,1 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

3 Därav beräknade ytterligare foderavgiftsmedel 23,0 milj. kr.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

inom normalramen och av andra regleringsmedel på jordbrukets område
skall efter nämndens medgivande för upplysningsverksamhet inom föreningarnas
områden under nästa regleringsår få disponera ett från 1 milj.
till 2 milj. kr. höjt totalbelopp. Av höjningen förutsätts ett belopp av 150 000
kr., efter närmare anvisningar från jordbruksnämnden, få användas för
fortsatt utveckling av odlingen av matpotatis för konservering.

I fråga om användningen under regleringsåret 1968/69 av interna regleringsavgifter
inom jordbruket och av motsvarande kompensationsavgifter
föreslår jordbruksnämnden inte någon ändring. Nämnden hemställer, att
de bemyndiganden, som nämnden fått för innevarande regleringsår, utan
ändring förlängs att gälla under nästa regleringsår.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att regleringsavgiften för fettvaror
avskaffats med utgången av augusti 1967. Med anledning härav kommer på
motsvarande inkomstpost på riksstaten inte att inflyta annat än regleringsavgifter
för tiden före den 1 september. Dessa avgifter har beräknats till 7,8
milj. kr. Mot denna tillgång står dels eftersläpande utgifter för regleringsbidrag
och prisnedsättningar, vilka beräknas uppgå till sammanlagt 9,8 milj.
kr., dels utbetalningar till danska lantbruksministeriet på sammanlagt 25
milj. kr. På inkomstposten i fråga kan därför beräknas komma att föreligga
en brist av 7,8 — (9,8 + 25) = 27 milj. kr. Med hänvisning till uttalande
i prop. 1967: 95 om att utbetalningarna till Danmark skall kunna
täckas av vissa kvarstående tidigare införselavgiftsmedel påpekar jordbruksnämnden
att av införselavgifterna för regleringsåret 1965/66 kvarstår en
odisponerad behållning av 16,7 milj. kr. och av införselavgifterna inklusive
ränteinkomster för regleringsåret 1966/67 en odisponerad behållning av 22,7
milj. kr.

Konjunkturutjämningsfonderna. Jordbruksnämnden tar därefter upp frågor
om konjunkturutjämningsfonder för de båda nybildade regleringsföreningarna
för fabrikspotatis och mejeriprodukter.

Nämnden erinrar om att i jordbrukskommitténs förslag angående reglering
på fabrikspotatisområdet ingick att potatisodlingens konjunkturutjämningsfond
skulle föras över till en nybildad regleringsförening. Denna skulle
överta i stort sett de arbetsuppgifter som tidigare hade vilat på Sveriges
stärkelseproducenters förening. Förslaget bifölls av Kungl. Maj:t och riksdagen
(prop. 1967: 95).

Nämnden meddelar att den åsyftade nya regleringsföreningen numera har
trätt i verksamhet under namnet Stärkelse- och bränneriintressenter, ekonomisk
förening. Mellan denna intressentförening å ena sidan och jordbruksnämnden
för staten å andra sidan har — under förbehåll av Kungl.
Maj :ts godkännande — träffats avtal om att inrätta en stiftelse, benämnd
Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond, med ändamål att mellan
olika år utjämna vinster och förluster i intressentföreningens verksamhet.
I anslutning härtill har, likaledes under förutsättning av Kungl. Maj :ts

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

29

godkännande, mellan jordbruksnämnden, intressentföreningen, Sveriges
stärkelseproducenters förening u. p. a. och Sveriges bränneriidkareförening
— de båda sistnämnda föreningarna i egenskap av grundare på sin tid av
stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond — avtalats att samtliga
tillgångar per den 1 oktober 1967 i sistnämnda stiftelse skall föras över
till den nybildade stiftelsen Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond,
att den nybildade stiftelsen härvid skall överta stiftelsen Potatisodlingens
konjunkturutjämningsfonds samtliga skulder och förpliktelser per
nämnda dag samt att sistnämnda stiftelse härvid upphör. Enligt föreliggande
beräkningar utgör nettobehållningen den 1 oktober 1967 i stiftelsen Potatisodlingens
konjunkturutjämningsfond omkring 20,4 milj. kr.

En förutsättning för avtalet har varit att överföringen av medel från den
avvecklade stiftelsen till den nya kan ske utan skattekonsekvenser samt att
för den nya stiftelsen skall gälla samma beskattningsregler som gäller för
övriga stiftelser inom jordbrukets och fiskets prisregleringsföreningar enligt
förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst
njuta avdrag för belopp som tillförts vissa för prisreglering bildade
stiftelser, in. m.

På mjölkregleringens område innebar 1967 års riksdagsbeslut bl. a. att en
särskild regleringsförening för mjölk och andra mejeriprodukter borde bildas,
varvid de uppgifter som Svenska mejeriernas riksförening hittills haft
om hand inom den statliga marknadsregleringen på området skulle flyttas
över på den nya föreningen i den mån de ej lämpligen borde ankomma på
jordbruksnämnden. I samband härmed skulle behållningen i den av Svenska
mejeriernas riksförening förvaltade regleringskassan för mjölk föras över
till en stiftelse för utjämning av regleringsföreningens årsresultat. För regleringsföreningens
avsättningar till konjunkturutjämningsfonden skulle
gälla samma regler som för jordbrukets regleringsföreningar i övrigt gäller
enligt förordningen 1954: 71. Vidare angavs att beslut om skattefrihet skulle
anstå till dess att regleringsföreningen konstituerats och stiftelseurkund blivit
upprättad för konjunktur ut jämningsf onden.

Nämnden meddelar att mellan den nybildade regleringsföreningen, Föreningen
för mejeriprodukter, ekonomisk förening, å ena sidan, och jordbruksnämnden
för Kungl. Maj :t och staten, å andra sidan, har numera —
under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande — träffats avtal om inrättande
av eu stiftelse benämnd Konjnnkturiitjämningsfonden för mejeriprodukter
med ändamål att mellan olika år utjämna vinster och förluster i
föreningens verksamhet. Avtalet innebär bl. a. att stiftelsen såsom grundkapital
tillförs den enligt senast verkställt bokslut redovisade behållningen
i regleringskassan för mjölk. Denna behållning utgör ca 44,3 milj. kr. Stiftelseurkund
för den nya fonden har samtidigt upprättats.

Liksom i fråga om konjunkturutjämningsfonden för fabrikspotatis har cn
förutsättning för åtgärderna varit att överföringen från regleringskassan

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

till stiftelsen kan ske utan skattekonsekvenser och att för den nya stiftelsen
kommer att gälla samma beskattningsregler som för andra dylika stiftelser
enligt förordningen 1954: 71.

Jordbruksnämnden hemställer att Kungl. Maj :t godkänner de nämnda avtalen
om de nya konjunkturutjämningsfonderna samt föreslår att förordning
utfärdas om sådan ändring av förordningen den 19 februari 1954 (nr
71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp som tillförts
vissa stiftelser m. in., att förordningen blir tillämplig på de nya fonderna.

Skydd för odlingen av vallväxtfrö

Statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen har den 24 januari 1968
överlämnat gemensam skrivelse med förslag till ökat skydd för den inhemska
odlingen av vallväxtfrö. I skrivelsen anförs bl. a. följande.

Den totala skördade arealen vallfrö år 1966 uppgick till inemot 28 000 ha.
Timotejfrö och rödklöverfrö, som är de stora frösorterna, odlas i huvudsak
i Mellansverige samt i Östergötland, medan vitklöver, rajgräs, rödsvingel
m. fl. grässlag odlas huvudsakligen i Skåne.

Fröarealernas och fröskördarnas storlek har under perioden 1958—1966
varierat inom vida gränser. Totalarealen och totalskörden har successivt
sjunkit. Under de senaste åren har totalarealen inte uppgått till mer än
ungefär hältten av arealen i slutet av 1950-talet samtidigt som lotalskörden
legat vid storleksordningen 2/3 eller mindre. Arealerna av slåttervall och
betesvall har minskat under senare år vilket varit starkt bidragande orsak
till alt utsädesbehovet sedan 1958 gått ned med 45—50 %. — Den nuvarande
vallfröarealen uppgår till sammanlagt 20 000—25 000 ha och torde i stort
sett vara tillräcklig för att täcka landets behov av vallutsäde.

Utrikeshandeln med vallfrö har fram till skördeåret 1963 karakteriserats
av fortlöpande exportöverskott som därefter förbytts i importöverskott. Under
säsongen 1965/66 uppgick importöverskottet till inte mindre än 1 600
ton, dvs. avsevärt mer än exportöverskottet under flertalet av de tidigare
säsongerna.

Exporten har huvudsakligen omfattat timotej och klöver. Fram till säsongen
1963/64 svarade timotej för ca 75 % av den totala årliga exporten
på vanligen 1 500—2 000 ton. År 1965/66, då totalexporten var mindre än
hälften av den normala, svarade timotej däremot endast för ca 50 %. Främsta
orsaken till timotejexportens tillbakagång är konkurrens från Canada på
den brittiska marknaden.

Importen av vallfrö uppgick fram till säsongen 1963/64 till mellan ca
700 och 1 000 ton per år och har därefter i stort sett fördubblats.

Den inhemska årsförbrukningen av vallfrö utgör f. n. ca 10 000 ton vilket
är ca 2 000 ton mindre än i början av 1960-talet. Minskningen är särskilt

31

Kungi. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

inaikant betiäffandc timotej och klöver. Å andra sidan liar förbrukningen
av diverse andra fröslag i stort sett ökat med ca 50 % från slutet av 1950-talet. Åtgången av fröslag för grönytor beräknas vara 3 000—3 500 ton per
år.

Trots större variationer i avkastningen ansågs vallfröodlingen fram till
år 1958 vara mera lönande än spannmålsodlingen medan förhållandet därefter
varit det motsatta. I ekonomiskt avseende kan vallfröodlingen enligt
ämbetsverkens mening knappast framstå som särskilt lockande i jämförelse
med odling av spannmål och oljeväxter. Om odlingen av vallfrö inte kan
göras mera lönsam måste man räkna med att den nuvarande vallfröarealen
successivt kommer att utnyttjas för produktion av spannmål och oljeväxter
varigenom den svenska vallfröodlingen så småningom kan komma att helt
försvinna.

Som bidragande orsaker till den minskade lönsamheten för vallfröodlingen
i Sverige nämner ämbetsverken den ökade internationella handeln
med frö till låga priser samt det höga kostnadsläget i Sverige. Som en följd
av det ökade utbudet på världsmarknaden av vallutsäden har allt flera länder
ansett det nödvändigt att skydda sin inhemska odling av vallfröer. Som
exempel nämns att enligt EEC:s gemensamma tulltaxa gräsfröer är belagda
med en tull av 8 % och vitklöver med 5 %. Storbritannien tar ut en värdetull
om 10 % för vallfrö från andra stater än samväldesländerna — alltså
även EFTA-länderna. Norge och Finland har system med licenstvång, som
ger saväl kvalitativt som kvantitativt skydd åt den inhemska fröodlingen. I
Sverige finns endast en kvalitativ reglering av importen av frö.

Ämbetsverken redovisar därefter olika skäl för att en vallfröodling bör
vidmakthållas i Sverige. Det är angeläget att ha kvar en inhemsk växtförädling
av vallväxter med anpassning till bl. a. de klimatiska förhållandena i
Sverige. Möjligheterna att med någon större framgång och till rimliga kostnader
beredskapslagra tillräckliga kvantiteter ter sig av olika skäl inte särskilt
goda varför också beredskapsskäl talar för att en inhemsk vallfröodling
bör vidmakthållas. I ett avspärrningsläge skulle bristande tillgång på
godtagbart vallutsäde kunna få allvarliga konsekvenser för vallodlingen och
därmed också för animalieproduktionen.

Ett ytterligare skäl för att ha kvar vallfröodlingen är att ett bortfall sannolikt
skulle leda till att de arealer som nu besås med vallfrö kommer att
besås med i lörsta band stråsäd eller oljeväxter. Eftersom Sverige under
överskådlig framtid torde komma att ha kostnadskrävande exportöverskott
av spannmål och oljeväxter, bör en ökning av arealerna av dessa grödor
undvikas. Vallfröodlingen har vidare betydelse både ur växtföljdsynpunkt
och med hänsyn till arbetsfördelningen under vegetationsperioden i jordbruket.

Ämbetsverken har mot bakgrund av vad nu anförts övervägt olika former
av stöd åt vallfröodlingen. De föreslår att den svenska vallfröodlingen stöd -

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

jes på samma sätt som andra jordbruksprodukter, dvs. genom att ta ut införselavgift
och regleringsavgift så att pristillägg samt export- och lagringsstöd
kan ges. Vidare bör statsplombering ske av all i landet marknadsförd
frövara. Kostnaderna för stödet, som föreslås begränsat till kontraktsbundna
odlingar på en för varje år ungefärligen bestämd areal, uppskattas bli av
storleksordningen 4 milj. kr. per år. Stödet till vallfröodlingen föreslås organiserat
enligt följande.

Allt vallfrö som marknadsförs i Sverige skall vara statsplomberat. Vid
import av timotej, rödklöver, alsikeklöver, hundäxing, ängssvingel, rajgräs
och foderlosta, i den mån de inte områdesbehandlas enligt EFTA-konventionen,
skall utgå införselavgift. Avgiften bör utgå med viss procent av varans
importpris.

På allt vallfrö, som marknadsförs i Sverige, uttas en särskild prisregleringsavgift.
Denna avgift, som är att jämställa med övriga interna avgifter
inom jordbruksregleringen, uppbärs i samma ordning som växtförädlingsavgifterna
och inlevereras till statens jordbruksnämnd. Till att börja med
bör avgiften inte sättas högre än 25 öre per kg.

En särskild regleringsförening bildas för vallfrö. Denna sammankopplas
administrativt och organisatoriskt med Sveriges oljeväxtintressenter eller
Svensk spannmålshandel. I god tid före sådden tar regleringsföreningen upp
överläggningar med Sveriges fröodlareförbund och handeln för att fastställa
det beräknade behovet av utsäde av olika slag. Sedan jordbruksnämnden
efter samråd med lantbruksstyrelsen med ledning av sålunda insamlade
uppgifter fastställt den ungefärliga areal på vilken odling bör stödjas inbjuds
till kontraktsteckning genom handeln. Efter utgången av tiden för
kontraktsteckningen skall handeln anmäla kontraktsbunden areal till regleringsföreningen.

Uppstår på grund av årsmånsvariation överskott av visst eller vissa Iröslag
skall regleringsföreningen inom ramen av tillgängliga medel lämna export-
eller lagringsbidrag för att avlägsna överskottet från marknaden.

Uppnås inte erforderlig odling av visst eller vissa fröslag på annat sätt
skall regleringsföreningen inom ramen av tillgängliga medel stödja en produktion,
som högst svarar mot det inhemska behovet. Stödet lämnas i dylika
fall i form av ett pristillägg till det marknadsmässigt avvägda pris, som
köparen enligt odlingskontrakt förbundit sig betala odlaren. Stöd i form av
pristillägg och export- eller lagringsbidrag utgår endast för frövara, som
producerats enligt odlingskontrakt.

Det kan antas, alt de medel, som enligt vad nyss sagts skall tas ut genom
införsel- och regleringsavgifter, inte kommer att törslå till att fullgöra det
här skisserade stödet åt vallfröodlingen. På grund härav bör vid de årliga
överläggningarna med jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation angående jordbruksprisregleringen under
det kommande året medel för stöd åt vallfröodlingen kunna avdelas av in -

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

33

förselavgifter som ligger inom det s. k. rambeloppet. Härvid bör i första hand
sådana medel tas i anspråk, som influtit genom spannmåls- och oljeväxtregleringarna.

För att genomföra förslaget krävs ändring av förordningen den 26 april
1967 om obligatorisk statsplombering av utsädesvara och om växtförädlingsavgift
samt förordningen den 9 juni 1967 med vissa bestämmelser om prisreglering
på jordbrukets område.

Efter remiss har yttranden över lantbruksstyrelsens och jordbruksnämndens
förslag avgetts av riksrevisionsverket, generaltullstyrelsen, kommerskollegium,
styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt, Sveriges lantbruksförbund,
Riksförbundet Landsbygdens folk (RLFj, Svensk spannmålshandel,
ekonomisk förening, Sveriges oljeväxtintressenter, förening
u. p. a., Svenska lantmännens riksförbund, Sveriges fröodlareförbund, Sveriges
fröhandlareförening, Sveriges fröengrossistförening, Svenska fodermedels-
och spannmålshandlareföreningen, Kooperativa Förbundet, Allmänna
Svenska Utsädes AB (Svalövsbolaget), W. Weibull AB, Sveriges utsädesförening
samt J. E. Ohlsens Enke AB.

Sveriges lantbruksförbund och Svenska lantmännens riksförbund har avgett
gemensamt yttrande.

Samtliga remissinstanser med undantag av fyra ansluter sig till huvuddragen
i lantbruksstyrelsens och statens jordbruksnämnds förslag till skydd
för den svenska odlingen av vallväxtfrö. Bland de fyra instanserna som anmäler
erinringar mot förslaget är kommerskollegium som anför att åtgärder
innebärande ökad protektionism i dagens läge ter sig betänkliga ur allmän
handelspolitisk synpunkt. Generaltullstijrelsen anser stöd till odlingen
av vallväxtfröer i första hand bör ges genom att tullbelägga den del av importen
där tullbindningar inte finns enligt GATT. Skydd för sådan odling av
fröer som inte krävs av beredskapsskäl bör undvikas liksom odlingsstöd som
kan ge anledning till exportstöd. Sveriges fröengrossistförening anser de föreslagna
åtgärderna otillräckliga och vill för den skull inte tillstyrka förslaget.
Föreningen hemställer att frågan utreds på nytt. Ej heller Svenska fodermedels-
och spannmålshandlareföreningen finner att det framlagda förslaget
kan läggas till grund för en reglering. Föreningen föreslår därför att
frågan tas upp till förnyad och allsidig utredning.

RLF tillstyrker i princip förslaget om stöd för fröodlingen men förutsätter
att frågan om fröstödet blir föremål för överläggningar i vanlig ordning
mellan staten och jordbrukets organisationer eftersom den i hög grad berör
j or dbruk sregleringen.

Förslaget att allt vallfrö som marknadsförs i Sverige skall vara statsplomberat
möter vissa erinringar. RLF framhåller att den obligatoriska
statsplomberingen inte bör avse partier som köps och säljs mellan grannar.
Sveriges fröhandlareförening och J. E. Ohlsens Enke AB hävdar att det
måste slå helt klart att statsplombering kan ske av alla aktuella fröslag.

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Främst gräsmattegräsen som hittills i detta sammanhang fallit under begreppet
vallväxter har kunnat statsplomberas endast om de samtidigt varit
användbara för jordbruksändamål. Fröhandlareföreningen anser att innan
möjligheter skapats att ta in gräsmattefrö på rikssortlistan kan kravet på
obligatorisk statsplombering inte ställas. Sveriges utsädesförening ansluter
sig till tanken på obligatorisk statsplombering men föreslår att förslaget
kompletteras med eu bestämmelse om att allt plomberat vallfrö även skall
vara sorlbetecknat.

Den av ämbetsverken föreslagna importavgiften för vissa fröslag,
som inte åtnjuter områdesbehandling enligt EFTA-konventionen samt r e glerings
a vgiften för allt vallfrö som marknadsförs i Sverige, behandlas
av några remissinstanser. Kommerskollegium konstaterar att införselavgiften
enligt förslaget innebär en EFTA-preferens. Såsom nämnts i det
föregående har generaltullstyrelsen anfört att man i första hand bör överväga
att tullbelägga sådana frövaror där tullfriheten inte är bunden i GATT.
Svensk spannmålshandel anser att införselavgifterna bör fastställas till
visst belopp av importpriset. Sveriges fröengrossistförening framhåller att
en införselavgift, hur högt den än sätts, blir ett slag i luften om exempelvis
brittiska och danska fröodlare ges möjlighet att uppföröka och saluföra
svenskt frömaterial på samma villkor som kanadensiska fröodlare f. n. åtnjuter.
Svenska fodermedels- och spannmålshandlareföreningen understryker
alt verkningarna av en införselavgift — oberoende av dess höjd blir
svårbedömbara genom att avgiften inte kan utga på import från EFTA. Om
garantier inte kan skapas mot alt utsädesfrö, som i annat land reproducei ats
av svenskt stamutsäde, säljs vidare till tredje land finns det risk att odling
av främst svenskt timotejfrö flyttas exempelvis till Danmark och England.
Det skulle få till följd att införselavgiften i stor utsträckning förfelar sitt
syfte. W. Weibull AB tillstyrker att importavgift tas ut enligt förslaget
men ifrågasätter om det inte är bättre att fastställa importavgiften i örestal.
Bolaget påpekar vidare att den föreslagna regleringsavgiften — 25 öre per

kg_kan bli en ganska avsevärd belastning på konsumtionspriset, särskilt

när det gäller billiga frövaror.

Förslaget att bilda en regleringsförening som administrativt
och organisatoriskt sammankopplas med Sveriges oljeväxtintressenter eller
Svensk spannmålshandel har tagits upp av sju remissinstanser. Fem av dessa
förordar närmast att den nya föreningen knyts till Sveriges oljeväxtintressenter
som har erfarenhet av kontraktsodling, medan tva instanser
föreslår sammankoppling med Svensk spannmålshandel. Såväl sistnämnda
förening som Sveriges oljeväxtintressenter har förklarat sig beredda att medverka
i den mån det anses önskvärt.

Den kontraktsodling som föreslås ingå som ett element i den
tänkta regleringen anser Sveriges utsädesförening vara ett lämpligt instrument
för att styra produktionen av svenskt vallfrö. Odlingsvillkoren bör av -

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1988

vägas så att odlingen i normala fall inte medför någon export. Svalövsbolaget
förutsätter att den kvalificerade fröhandelns berättigade intressen kommer
att beaktas i förslå hand i fråga om att utforma odlingskontrakt, bestämma
odlingsareal och fastställa odlarpriser. Sveriges fröodlareförbund
förklarar sig berett att aktivt medverka till att få vallfröodlingen organiserad
som kontraktsodling. Förberedande åtgärder har redan vidtagits härför.
W. Weibull AB instämmer helt med ämbetsverkens förslag att endast
frö som odlats på kontrakt bör omfattas av regleringsföreningens verksamhet
och åtnjuta stöd. Kontraktsteckning bör ske i intim samverkan med regleringsföreningen
och handeln. Principen bör vara att fröodling skall ske i
de områden där den passar bäst klimatiskt. Svenska fodermedels- och spannmålshandlareföreningen
har erinringar mot förslaget om kontraktsodling
som bas för stödåtgärder, bl. a. av det skälet att det inte klarlagts hur den
odlade arealen skall anpassas till den önskade odlingsvolymen. Sveriges fröengrossistförening
anser den föreslagna konstruktionen med kontraktsodling
vara verklighetsfrämmande. Avgörande för vallfröodlingens storlek
kommer i praktiken att bli det pris som bestäms för produkten och inte eu
av myndigheterna fastställd areal.

Lantbruksstyrelsens och jordbruksnämndens förslag om att ge exportoch
lagringsbidrag för att avsätta överskott av vallväxtfrö samt pristillägg
vid risk för otillräcklig produktion har i huvudsak inte mött någon erinran
hos remissinstanserna. Kommerskollegium pekar på att enligt EFTA-konventionen
får subventioner inte förekomma som medför ökning av exporten
jämfört med en föregående representativ period så att andra medlemsländers
intressen skadas. Även med hänsyn till GATT anses det angeläget att
undvika subventioner av den karaktär förslaget innebär.

Departementschefen

I samband med att 1967 års riksdag fastställde allmänna riktlinjer för
jordbrukspolitiken fattades även beslut om prisregleringen på jordbrukets
produkter under de närmast följande två regleringsåren 1967/68 och 1968/
69. I fråga om det sistnämnda året beslöts att de för 1967/68 fastställda införselavgifterna
och prisgränserna skulle justeras den 1 juli 1968 enligt en
viss metod, om prisutvecklingen under 1967/68 gav anledning härtill. För
mjölk och mjölkprodukter fastlades emellertid priserna för 1968/69 helt
redan i 1967 års riksdagsbeslut. Socker och sockerbetor var också undantagna
såtillvida att i nämnda riksdagsbeslut föreskrevs att endast justeringar
som föranleddes av ändringar i grunderna för EEC:s sockerreglering
fick vidtas för regleringsåret 1968/69.

Jordbruksnämndens förslag i fråga om justering av prisnivån den 1 juli
1988 för regleringsåret 1968/69 — för vilket förslag jag redogjort i det före -

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

gående — har framlagts efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation
och jordbruksnämndens konsumentdelegation. I frågor rörande
socker och sockerbetor har överläggningar ägt rum med, förutom konsumentdelegationen,
företrädare för sockernäringen.

Vid sina beräkningar har jordbruksnämnden funnit att den allmänna
prisnivån, mätt med rensad konsumentprisindex, för perioden juli 1967—
januari 1968 ökat med 0,45 %. Enligt den av 1967 års riksdag godtagna
metodiken beräknas denna uppgång medföra att 17 milj. kr. skall tillföras
jordbruket. För tiden februari—maj 1968 väntas en viss ytterligare uppgång
i konsumentprisindex, men jordbruksnämnden har ansett att storleken
av denna är svårbedömbar. Av denna anledning har nämnden inte funnit
det motiverat att nu beräkna det belopp som på grund av förändringar
i den allmänna prisnivån kan bli aktuellt att tillföra jordbruket genom
justering av införselavgifter och prisgränser den 1 juli 1968. Beräkningen
av beloppet liksom dess fördelning på de olika varuslagen föreslås därför
av nämnden få äga rum i juni 1968.

Priserna på världsmarknaden har under de hittills gångna månaderna
av regleringsåret 1967/68 enligt nämnden fallit avsevärt. I relation till den
genomsnittliga nivån under 1966/67 beräknas nedgången för februari 1968
till preliminärt 12 %.

Nedgången i världsmarknadspriserna och dess verkningar på den inhemska
producentprisnivån bedöms av nämnden vara av sådan omfattning
och varaktighet att verkningarna bör i någon mån dämpas.. Nämnden har
därför i samförstånd med delegationerna funnit det skäligt att prisnedgången
motverkas genom ökat gränsskydd varigenom jordbruket kan tillföras
ett belopp av 30 milj. kr. utöver vad som kan följa av förändringen i
konsumentprisindex. Nämnden föreslår att fördelningen av detta belopp
på olika varugrupper skall — med visst undantag för spannmål — få anstå
till juni 1968 och då göras samtidigt med en eventuell justering för den
allmänna prisutvecklingen inom landet.

Jag biträder att införselavgifterna justeras uppåt den 1 juli 1968 motsvarande
det av nämnden föreslagna beloppet av 30 milj. kr. Detta belopp utgör
ca 0,5 % av jordbrukets produktionsvärde. Jag finner mig även böra godta
nämndens förslag att storleken av den justering som kan krävas i anledningav
den allmänna prisutvecklingen inom landet fastställs senast i juni i år.
Detta förslag har godkänts av såväl jordbrukets förhandlingsdelegation som
nämndens konsumentdelegation. Frågan om behövliga justeringar av införselavgifter
och prisgränser den 1 juli 1968 bör prövas av Kungl. Maj:t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av statens jordbruksnämnd.

I nu gällande spannmålsreglering inlöses brödsädsskörden av föreningen
Svensk spannmålshandel på vissa s. k. prisorter. På A-prisorterna får odlarna
fullt inlösenpris medan de på B-, C- och D-prisorter får vidkännas
ett avdrag om högst 1 kr. per dt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1068

37

Som jag förut redovisat har jordbruksnämnden haft i uppdrag att göra
eu översyn av prisortsystemet för brödsäd. Nämndens förslag innebär en viss
anpassning till ändrade lagrings- och utskeppningsförhållanden. Jag finner
att förslaget bör godtas. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
jordbruksnämnden bör få besluta om marknadsmässigt betingade
ändringar i fråga om prisort- och stödprissystemet för brödsäd och fodersäd.

Jordbruksnämnden föreslår vidare i samråd med de två delegationerna
att det preliminära priset för råg och vete skall fastställas till oförändrat
55 kr. per dt samt att stödpriserna för korn och havre likaledes fastställs till
oförändrat 51 resp. 47:50 kr. per dt. Förmalningsavgiften föreslås den 1
juli 1968 bli höjd med minst 2 kr. per dt. Detta innebär att minst ca 12 milj.
kr. av den för jordbruket avsedda inkomstförbättringen per den 1 juli 1968
intecknats redan nu. För s. k. kvalitetsvete förutsätts även under nästa regleringsår
komma att utgå ett särskilt kvalitetstillägg av 5 kr. per dt. Nämnden
föreslår i samråd med de två delegationerna, att införselavgiften för
vete den 1 juli 1968 höjs med 1 kr. per dt.

Genom den föreslagna höjningen av förmalningsavgiften med 2 kr. per
dt för såväl vete som råg beräknas föreningen Svensk spannmålshandel
under nästa regleringsår komma att tillföras minst 12 milj. kr. Härutöver
har vissa hittills odisponerade medel inom ramen för de belopp, som får
användas för regleringsändamål, reserverats för spannmålsregleringen. Dessa
medel beräknas till sammanlagt 22 milj. kr. Genom de sålunda vidtagna
åtgärderna beräknas Svensk spannmålshandels konjunkturutjämningsfond,
som vid ingången av regleringsåret 1968/69 beräknas vara förbrukad på
grund av de stora exportförlusterna regleringsåret 1967/68, komma att få
eu förstärkning med sammanlagt omkring 34 milj. kr.

Nämnden anser det orealistiskt att förutsätta att konjunkturutjämningsfonden
redan under nästkommande regleringsår skall kunna förstärkas så
att dess utgående behållning uppgår till 50 milj. kr., vilket belopp förutsatts
utgöra ett minimum för att regleringsföreningen skall kunna fullgöra sina
marknadsreglerande uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Nämnden föreslår
därför, att för att finansiera Svensk spannmålshandels exportkostnader
under regleringsåret 1968/69 föreningen vid behov skall äga ta upp ett
räntelån på högst 30 milj. kr. att återbetalas inom tre år.

Fjolårets exceptionellt stora spannmålsskörd innebar en hård belastning
på spannmålsregleringens ekonomi. För att minska exportförlusterna och
öka medelstillgången fastställdes de definitiva inlösenpriserna för brödsäd
till 55 kr., dvs. 2: 50 kr. per dt lägre än vad som preliminärt beslutats. Förmalningsavgifterna
höjdes i motsvarande mån. Sett från jordbrukarnas synpunkt
kompenserades emellertid prissänkningen av den större volymen
skördad spannmål vilket gjorde att bruttoinkomsterna för spannmål ökade.
Trots nu nämnda åtgärder fick hela behållningen i konjunkturutjämningsfonden,
93 milj. kr., tas i anspråk. Mot bakgrund av vad statsmakterna ut -

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

talat om konjunkturutjämningsfondens storlek bör fonden höjas till avsedd
nivå. Jag är i princip ense med nämnden om att denna förstärkning inte
kan ske inom loppet av ett regleringsår. Med hänsyn till den starka påfrestning
på regleringsekonomin, som en ny stor skörd år 1968 skulle kunna
innebära, kan viss tvekan hysas inför den avvägning av spannmålspriserna
som nämnden nu föreslagit. Jag vill emellertid understryka att brödsädspriserna
endast är preliminära.

Det kan inte uteslutas att behov kan uppkomma att — som jordbruksnämnden
föreslagit —- låta Svensk spannmålshandel få ta upp ett tillfälligt
lån. Denna fråga får emellertid aktualiseras av föreningen och prövas av
Kungl. Maj :t vid den senare tidpunkt, då det ekonomiska läget för regleringsverksamheten
bättre kan överblickas.

Förslaget att främja avsättningen till kvarnarna inom landet av svenskt
kvalitetsvete genom att generellt höja införselavgiften för vete med 1 kr.
per dt den 1 juli 1968 har jag ansett mig böra godta med hänsyn till det
angelägna i att stimulera avsättningen av svenskt kvalitetsvete.

I enlighet med beslut av 1967 års riksdag (prop. 95, JoU 25, rskr 280)
skall villkoren för den svenska sockerbetsodlingen och sockertillverkningen
under regleringsåren 1967/68 och 1968/69 konkurrensmässigt anpassas till
vad som gäller inom EEC. Anpassningen till EEC:s prisnivå för sockerbetor
och socker skall enligt beslutet helt genomföras regleringsåret 1968/69.

För ett år sedan ansågs det inte möjligt att fastlägga alla enskildheter i
sockerregleringen för regleringsåret 1968/69 eftersom vissa element i EEC:s
sockerreglering inte var helt kända. De förslag som jordbruksnämnden i anledning
av erhållet uppdrag framlagt efter överläggningar med företrädare
för betodlarna, sockertillverkaren och jordbruksnämndens konsumentdelegation
har som bakgrund dels nya beräkningar av transportkostnaderna i
EEC, dels av EEC meddelade bestämmelser om pristillägg för högre sockerkvaliteter.

I fråga om transportkostnadernas inverkan på EEC:s tröskelpris, dvs. det
sockerpris som tjänar som jämförelsepris mot omvärlden och som kan sägas
i viss mån normera prisnivån på socker i EEC, har EEC-kommissionen
reviderat tidigare beräkningar. Enligt föreliggande kommissionsförslag,
som enligt jordbruksnämnden torde komma att godkännas av EEC:s råd
inom de närmaste månaderna, kommer fraktkostnaderna — och därmed
också tröskelpriset — alt höjas med elt belopp som i svenskt mynt motsvarar
5: 12 kr. per dt.

Vid de överläggningar som för ett år sedan fördes om sockerregleringen
för åren 1967/68 och 1968/69 överenskoms att endast ca 56 % av fraktkostnaden
skulle komma till uttryck i priset på socker ur svenska betor.
Med tillämpning av denna regel på de nu uppräknade fraktkostnaderna
skulle priset på svenskproducerat socker komma att stiga med 2,88 öre
per kg. Under förutsättning av en självförsörjningsgrad av ca 65 % kom -

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

mer höjningen av fabrikspriset på allt inom landet försålt socker att inskränka
sig till ca 1,9 öre per kg. Fördelningen av en prishöjning av här
aktuellt slag skall enligt EEC:s regler göras så att ca 60 % tillfaller odlaren
och resten fabrikanten. För odlaren innebär detta en höjning av
betpriset med 23 öre per dt för betor med 16 % sockerhalt. Betgrundpriset
för 1968 års skörd kommer därmed att uppgå till (9: 80 -j- 0: 23 ==) 10: 03
kr. per dt. Jämfört med betpriset för regleringsåret 1967/68 innebär detta
emellertid en sänkning med 47 öre per dt. Något tillskott till betpriset ur
sockerregleringsfonden kommer inte att utgå.

I jordbruksnämndens förslag redovisas jämväl vissa EEC-bestämmelser
som reglerar prisskillnaden mellan den fastställda baskvaliteten och högre
kvaliteter. I förhållande till baskvaliteten, som motsvarar svenskt strösocker
I\N, har för de två högsta kvaliteterna medgetts prisspänningar om 5,69
resp. 2,59 öre per kg. Eftersom svenskt strösocker av kvalitet K 5 kvalitetsmässigt,
enligt vad jordbruksnämnden framhållit, torde ligga ca 4,5 öre per
kg över baskvaliteten, har en höjning av den hittills medgivna pnisspänningen
2,5 öre per kg ansetts motiverad. Jordbruksnämnden har sålunda i samförstånd
med företrädare för sockernäringen och konsumentdelegationen
föreslagit att tillverkaren för sådant strösocker, som är av högre kvalitet än
KN och som levereras i säck eller bulk, skall få öka prisspänningen till baskvaliteten
med ytterligare 2 öre per kg, dvs. till högst 4,5 öre. Förslaget innebär
inte någon prishöjning för konsumentförpackat socker.

Enligt jordbruksnämndens förslag bör samtliga övriga villkor för sockerregleringen
1967/68 i tillämpliga delar gälla även regleringsåret 1968/69,
varvid anpassningen av införselavgifterna till inhemsk betareal och världsmarknadspris
skall avse 1968 års betareal. Vidare föreslås att införselavgifterna
på sockerområdet fr. o. m. den 1 juli 1968 baseras på de den 24 juni
1968 senast kända fem sockernoteringarna på Paris-börsen.

Med hänsyn till att statsmakterna beslutat att villkoren för den svenska
sockernäringen i princip skall anpassas till vad som gäller i EEC och att
fastställandet av enskildheterna i den svenska sockerregleringen för regleringsåret
1968/69 skulle anstå i avvaktan på väntade EEC-beslut, bör de nu
aktuella ändringarna i EEC-regleringen få återverka på svenska förhållanden.
Jag finner mig, ehuru med viss tvekan med hänsyn till att EEC-regleringen
ännu inte fastställts, böra biträda de av jordbruksnämnden föreslagna
ändringarna i den svenska sockerregleringen.

Den av 1967 års riksdag fastställda utformningen av fabrikspotatisregleringen
för regleringsåren 1967/68 och 1968/69 innebär bl. a. att föreningen
Stärkelse- och bränneriintressenter får rabattera potatisstärkelse
till derivatindustrin intill en kvantitet av 17,5 milj. kg per regleringsår.
Enligt förslag av jordbruksnämnden bör föreningen få överskrida den
angivna kvantiteten om så kan ske utan att kostnaden för rabatteringen
medför att behållningen i föreningens konjunkturutjämningsfond vid reg -

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1!)68

leringsårets slut understiger behållningen vid årets ingång. Den föreslagna
ändringen innebär att en rabattering av den större kvantiteten inte skall
finansieras med medel som avsatts till konjunkturutjämningsfonden. Jag
har ingen erinran mot att vad som föreslagits tillämpas för nästa regleringsår.

Jordbruksnämndens förslag på fettvaruregleringens område innebär att
vissa varor skall avföras från regleringen, att avgiftssystemet för s. k. sjödj
ur soljor skall läggas om, att varubeskrivningen för sjödj ursoljor och bakhjälpmedel
skall ändras samt att regleringsbidrag skall kunna beviljas för
sådana livsmedelsfärger som bereds med fett eller olja. Nämnden meddelar
att jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation
utan erinran tagit del av förslagen.

Jag tillstyrker nämndens förslag att vissa såser och soppor in. in. (ur
21.04 och 21.05) skall avföras från fettregleringen och i stället bli tullbelagda.
En sådan ändring bör tas in i den tulltaxa som avses träda d kraft den
1 juli 1968. Chefen för finansdepartementet avser att anmäla denna fråga
för Kungl. Maj :t.

Jag godtar vidare nämndens förslag att smör- och ostfärger, beredda
med olja (ur 32.04) samt högraffinerad tallfettsyra (ur 15.10) avförs ur
fettregleringen.

S. k. sjödjursoljor används till livsmedelsändamål nästan enbart i härdat
skick och då främst som margarinråvara. Enligt nu gällande bestämmelser
kan fettvaruavgift tas ut vid import av dessa oljor. För sjödjursoljor
som produceras i Sverige kan däremot ingen avgift tas ut. En omläggning
av avgiftssystemet för sjödjursoljor är enligt jordbruksnämndens åsikt
motiverad med hänsyn till dels det s. k. tullrestitutionsförbudet inom
EFTA, dels den ökande produktionen av sjödjursoljor i Sverige. Nämndens
förslag innebär att den svenska sjödjursoljan (15.04, 15.08, 15.10 och 15.12)
skall kunna beläggas med fettvaruavgift på samma sätt som motsvarande
importvara. I praktiken avser nämnden dock att begränsa avgiftsuttaget
till att gälla härdad vara (15.12), enär endast sådan vara torde kunna komma
till användning inom den egentliga livsmedelssektorn. Utanför denna
sektor skall oljan tillhandahållas till världsmarknadspris. Det framstår
som överflödigt att först avgiftsbelägga och sedan lämna regleringsbidrag
eller restitution för en icke härdad sjödj ursolja.

Jag delar nämndens uppfattning att inhemsk sjödjursolja bör beläggas
med fettvaruavgift i likhet med motsvarande importvara. Jag har heller
intet att erinra mot nämndens övriga förslag till omläggningar av fettvaruregleringen.
Varubeskrivningen för bakhjälpmedel bör sålunda ändras på
sätt som angetts i det föregående. Vidare bör regleringsbidrag i fortsättningen
få utgå vid tillverkning av livsmedelsfärger, beredda med fett eller
olja. Förslag till förordning angående ändring i förordningen den 9 juni

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

1967 (nr 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område
har upprättats inom jordbruksdepartementet.

Priserna på mjölk och mjölkprodukter är enligt 1967 års riksdagsbeslut
fastlagda för regleringsåren 1967/68 och 1968/69. Sålunda skall partipriset
på konsumtionsmjölk sänkas med 2 öre den 1 juli 1968 utöver deu
sänkning med 4 öre som skedde den 1 september 1967. Trots avvecklingen
av det allmänna mjölkpristillägget och utjämningsförfarandet samt sänkningen
av partipriset på mjölk, förutsattes avräkningspriset på mjölk kunna
höjas med 2,5 öre under regleringsåret 1967/68 och med 2 öre under regleringsåret
1968/69. Detta beräknades bli möjligt genom en förutsatt minskning
av mjölkproduktionen med 4 % vardera regleringsåret varigenom den
mindre lönsamma smörproduktionen skulle nedbringas. Smörpriset förutsattes
vidare kunna höjas med 1 kr. per kg under det första regleringsåret
och med ytterligare 1 kr. under regleringsåret 1968/69.

Under regleringsåret 1967/68 skall enligt riksdagsbeslutet ett smörpris
garanteras som motsvarar 6: 30 per kg vid en försäljning på hemmamarknaden
av högst 47 milj. kg. Det faktiska smörpriset har under regleringsåret
också utgjort 6: 30 kr. per kg varför det garantibelopp om 16,5 milj.
kr. som ställts till förfogande för att stödja avsett garantipris inte har behövt
tas i anspråk. På grund av vissa utbud av smör från EEC-området till
mycket låga priser har jordbruksnämnden för att stödja smörpriset, som nu
ligger under nedre prisgränsen, bemyndigats att för tiden t. o. m. den 30
juni 1968 höja införselavgiften för smör till högst 3: 30 kr. per kg. Normalinförselavgiften
för regleringsåret 1967/68 är 1: 62 kr. per kg.

För regleringsåret 1968/69 skall garantipriset på smör höjas med 1 kr.
till 7: 30 kr. per kg vid en försäljning av högst 49 milj. kg på hemmamarknaden.
Nedre prisgränsen för smör skall också höjas till 7: 30 kr. För att
uppnå avsett garantipris för regleringsåret 1968/69 har förutsatts dels att
normalinförselavgiften den 1 juli 1968 skall höjas till 2: 53 kr. per kg, dels
att nämnden skall få befogenhet att vid behov skydda nedre prisgränsen
genom att höja införselavgiften till högst 3: 50 kr. Jordbruksnämnden framhåller
i sitt förslag att den försämring av smörmarknaden som har inträtt
sedan prisgränser och införselavgifter fastställdes av riksdagen våren 1967
främst är en följd av överproduktionen inom EEC. Enligt nämndens uppfattning
synes det nu inte längre möjligt att med de för 1968/69 förutsatta
införselavgifterna — normalavgift om 2: 53 kr. per kg och högsta avgift om
3: 50 kr. per kg — försvara en högre prisnivå än den nuvarande om 6: 30 kr.
per kg. Nämnden föreslår därför, i samförstånd med de båda delegationerna,
att den får befogenhet att under regleringsåret 1968/69 till skydd av nedre
prisgränsen för smör vid behov höja införselavgiften till 4:50 kr. per kg.
Den som maximiavgift förut angivna införselavgiften av 3:50 kr. per kg
föreslås härvid få tillämpas som normalavgift. Vidare föreslår nämnden

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

att höjningen av smörpriset per den 1 juli 1968 skall genomföras successivt.
Höjningen skall påbörjas den 1 juni 1968 och avsett pris, nämligen 7: 30 kr.
per kg, skall nås först efter den 1 juli.

Utvecklingen har under regleringsåret 1967/68 i huvudsak följt de riktlinjer
som angavs i 1967 års riksdagsbeslut. Minskningen i mjölkproduktionen
har sålunda kunnat utnyttjas till avsedd prissänkning för konsumenterna
och till höjning av avräkningspriset. En viss avmattning i produktionsnedgången
är emellertid nu märkbar. En förutsättning för att kunna
följa de riktlinjer, som angavs i 1967 års beslut och som innebär att priserna
till konsumenterna hålls så låga som möjligt samtidigt som avräkningspriset
till producenterna förbättras, är en fortsatt minskning av totalproduktionen.

Smöröverskottet inom EEG har medfört utbud av smör till mycket låga
priser. Det är svårt att nu bedöma hur länge dessa låga priser kommer att
bestå. Jag vill emellertid tillstyrka förslaget att, för att skydda nedre prisgränsen
för smör, jordbruksnämnden får befogenhet att under regleringsåret
1968/69 vid behov ta ut en införselavgift av högst 4: 50 kr. per kg.
Detta medgivande bör gälla tills vidare och inte påverka den normala införselavgiften
som bör fastställas till 2: 53 kr. per kg såsom förutsattes av 1967
års riksdag. Jag biträder nämndens förslag att höjningen av smörpriset påbörjas
redan den 1 juni och att avsett pris, nämligen 7: 30 kr. per kg, nås
först efter den 1 juli 1968. Såsom nämnden förutsatt skall detta inte innebära
några nackdelar för vare sig producenter eller konsumenter, övergången
till det högre priset kan emellertid ske smidigare enligt den föreslagna
ordningen.

Under regleringsåret 1967/68 har försöksvis tillämpats ett system med
s. k. buffertzoner för att dämpa prissvängningarna på kött och fläsk. Systemet
har inneburit att en automatisk justering av införselavgifterna gjorts
när det inhemska priset närmat sig prisgränserna. Sådana justeringar har
hittills under regleringsåret 1967/68 vidtagits när priserna närmat sig nedre
prisgränsen för nöt- och hästkött, fläsk samt får- och lammkött resp. den
övre prisgränsen för kalvkött. Enligt jordbruksnämndens mening har systemet
medfört en avsedd dämpning av prisrörelserna på den svenska marknaden.
Nämnden föreslår att systemet prövas även under regleringsåret
1968/69, dock med den ändringen att om införselavgifterna för kött och
fläsk skall justeras på grund av att priset når någon av buffertzonerna skall
detta inte få påverka införselavgifterna för charkuterivaror, organ, inälvor
och övriga ätbara djur delar samt kött- och fläskkonserver.

Jag kan biträda förslaget att systemet med buffertzoner för kött och fläsk
skall, med den nämnda ändringen, få fortsätta att prövas under regleringsåret
1968/69. Dock bör justeringen ej ske helt automatiskt när priset når
den nedre buffertzonen. När den nedre prisgränsen passeras till följd av
onormal produktionsutveckling inom landet och import av betydelse inte

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

förekommer, gäller generellt enligt 1967 års riksdagsbeslut att nämnden har
att iaktta viss återhållsamhet med åtgärder i form av införselavgiftshöjning.
Dessa förhållanden bör också beaktas när priset når den nedre buffertzonen.

Översynen av införselavgifterna för övriga köttvaror samt konserver
som innehåller kött och fläsk har, som jag redovisat i det föregående, utmynnat
i förslag att införselavgifterna för benfritt och styckat nötkött, rökt
fläsk samt lever, tunga och övriga ätbara djurdelar ändras. För nötköttet och
fläsket motiveras ändringarna från teknisk synpunkt. I fråga om charkuterivaror
och konserver har jordbruksnämnden funnit att det f. n. inte föreligger
tillräckliga skäl att modifiera de nu tämligen schematiskt beräknade
införselavgifterna. För lever, tunga och övriga ätbara djurdelar föreslår
nämnden att införselavgiften sänks med 85 öre per kg. För jordbrukets del
innebär denna sänkning en inkomstminskning. Jordbruksnämnden föreslår
därför att inkomstbortfallet kompenseras genom att införselavgiften för
benfritt och styckat kött av nötkreatur, häst, får och lamm höjs med 11 öre
per kg samt för rökt, styckat fläsk med 26 öre per kg. Nämnden har — såsom
nyss framhållits — ansett dessa ändringar motiverade även från teknisk
synpunkt. Jag finner de föreslagna ändringarna av införselavgifterna
kunna godtas.

Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 95, JoU 10, rskr 199) får den
svenska äggtorkningsindustrin bidrag ur införselavgiftsmedel till prisutjämning
för de kvantiteter ägg som används för att framställa torkat äggalbumin
för hemmamarknaden. Prisutjämningen innebär att äggtorkningsindustrin
får köpa sin råvara till ett pris som möjliggör konkurrens med utländsk
sådan industri på jämförbara villkor. Beslutet föranleddes främst av
Sveriges deltagande i EFTA-samarbetet. I fråga om flytande äggalbnmin,
som används som råvara främst inom bageriindustrin, ansågs år 1962 prisutjämning
inte erforderlig, eftersom veterinärstyrelsen på grund av risk för
salmonellaepidemier inte medgav någon import. Veterinärstyrelsen har sedan
en tid tillåtit import av pastöriserat, flytande äggalbumin. År 1967 motsvarade
importen drygt 2/3 av den svenska årsproduktionen, som är ca 300
ton. Jordbruksnämnden har nu föreslagit att även för flytande äggalbumin
bör ges möjlighet till prisutjämning efter samma system som redan gäller
för torkat äggalbumin. Prisutjämningsbidrag, som bör avse endast pastöriserat,
flytande äggalbumin, föreslås sålunda utgå med högst 50 % av införselavgiften
för ägg i skal och gälla produktion av albumin för den svenska
marknaden. Jag har intet att erinra mot att prisutjämning för flytande äggalbumin
genomförs enligt jordbruksnämndens förslag.

Av det förslag till ökat skydd för den inhemska odlingen av vallfrö som
gemensamt lagts fram av statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen
framgår att svårigheter uppkommit för odlingen genom att priserna på frö
av olika slag fallit starkt och genom att importen av frö ökat kraftigt. Införseln
av frö under de senaste åren har utgjort mellan 2 000 och 2 500 ton

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

vilket innebär en fördubbling jämfört med de första åren under 1960-talet.

Enligt myndigheternas förslag bör vallfröodlingen stödjas genom att
regleringsavgift och införselavgift införs samt pristillägg till odlarna jämte
export- och lagringsstöd får lämnas. All marknadsförd frövara föreslås bli
statsplomberad. Stödet, som enligt förslaget skall begränsas till kontraktsodlad
vara, avses i första hand gälla sådana fröslag som med hänsyn till
landets behov inte antas bli odlade i tillräcklig omfattning. Den föreslagna
ordningen tillstyrks i princip av det övervägande antalet remissinstanser.
Erinringar har anförts av vissa representanter för uLsädeshandeln som anser
att den obligatoriska statsplomberingen inte kan tillämpas. De föreslagna
åtgärderna anses otillräckliga och förnyad utredning föreslås. Vidare
anser kommerskollegium att de föreslagna åtgärderna ter sig betänkliga
ur allmän handelspolitisk synpunkt. Generaltullstyrelsen anför att man i
första hand bör stödja den svenska vallfröodlingen genom att tullbelägga
sådana fröslag som inte är GATT-bundna.

Jag finner i likhet med remissinstanserna att situationen för vallfröodlingen
nu synes vara sådan att särskilda stödåtgärder är försvarbara. Såsom
förslagsställarna framhållit bör sådana åtgärder vidtas redan för nästa budgetår.

Med hänsyn till bl. a. de betänkligheter som framförts mot förslaget torde
en delvis annan utformning av stödet än den som föreslagits av de nämnda
myndigheterna böra prövas. Jag finner systemet med prisregleringsavgift
och därav föranlett krav på obligatorisk statsplombering även av andra skäl
vara olämpligt. I den mån odlingen av visst eller vissa fröslag bedöms otillräcklig,
bör en ökad produktion främjas genom i första hand odlingspremier,
vilkas storlek sätts i relation till den odlade arealen. Avsättningen av
inhemskt frö bör även kunna stödjas. Stödet bör inte ges sådan omfattning,
att odlingen överstiger det inhemska behovet. Då vallfröodlingen, såsom
framgår av myndigheternas förslag, utgör alternativ gröda till stråsäd
och oljeväxter, synes administrationen av stödsystemet böra knytas
till en av de för dessa grödor fungerande regleringsföreningarna. Kungl.
Maj :t eller, efter Kungl Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd
bör äga bestämma den närmare utformningen av stödsystemet. Till den
förening som anses böra komma i fråga bör knytas en särskild nämnd med
representanter för berörda intressenter.

Det föreslagna stödet har av myndigheterna överslagsmässigt beräknats
kosta i runt tal totalt 4 milj. kr.

Det system för stöd åt vallfröodlingen som jag nu föreslagit bör prövas
försöksvis och frågan om fortsatt stöd bör tas upp i anslutning till överläggningar
om prisregleringen efter den 30 juni 1969.

För att verksamheten skall komma i gång bör dels 1 milj. kr. anvisas för
ändamålet av införselavgiftsmedel utanför det belopp som jag i det följande
förordar skall få användas för regleringsändamål på jordbrukets område

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

under regleringsåret 1968/69, dels ock tas i anspråk minst samma belopp av
de medel som avses för jordbrnksregleringsändamål. Jag har inhämtat att
detta kan godtas från jordbrukarnas synpunkt.

Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1966/67
framgår av den föregående redogörelsen liksom också jordbruksnämndens
beräkningar rörande dispositionen av införselavgifter och vissa fettvaruavgifter
— i det följande gemensamt betecknade införselavgiftsmedel — som
inflyter under regleringsåret 1967/68. Jag har ingen erinran mot vad jordbruksnämnden
i detta sammanhang redovisat.

Enligt jordbruksnämndens redovisning har den av Sveriges deltagande i
EFTA föranledda prisutjämningen av kärnbindemedel och äggalbumin bekostats
av införselavgiftsmedel som influtit utöver det belopp som får användas
för regleringsändamål på jordbrukets område. De preliminära utbetalningarna,
vilka för prisutjämning av kärnbindemedel anges till 417 888
kr. och för äggalbumin till 1 141 393 kr. bör kunna godkännas. Jordbruksnämnden
har vidare föreslagit att liksom för tidigare år ersättning skall utgå
till Sveriges stärkelseproducenters förening för utgifter under regleringsåret
1966/67 för sådan prisutjämning på vissa stärkelseprodukter som föranletts
av tullavvecklingen inom EFTA. Jag biträder jordbruksnämndens
förslag och förordar att 7 703 655 kr. tas i anspråk härför av införselavgiftsmedel
som influtit utöver vad som får användas för regleringsändamål och
som kvarstod odisponerade vid utgången av regleringsåret 1966/67. Härefter
återstår av odisponerade införselavgiftsmedel i runt tal 29 milj. kr.,
av vilka enligt prop. 1968: 1 (bil. 11 s. 205) 10 milj. kr. bör tillföras jordfonden.
Återstående medel som således uppgår till ca 19 milj. kr. bör tills
vidare kvarstå hos jordbruksnämnden. Kungl. Maj :t bör liksom hittills äga
använda odisponerade kvarstående införselavgiftsmedel för att täcka utbetalningar
i anledning av det inom ramen för EFTA träffade avtalet mellan
Sverige och Danmark om samhandeln med jordbruksprodukter.

Enligt jordbruksnämndens beräkningar kommer under regleringsåret
1968/69 att inflyta totalt ca 327 milj. kr. i införselavgiftsmedel för andra
jordbruksprodukter än socker. Detta belopp motsvarar det för regleringsåret
1967/68 beräknade beloppet, omräknat för 12 månader. Av beräknade
327 milj. kr. torde ca 82 milj. kr. komma att utgöras av fodermedelsavgifler,
dvs. en ökning med 23 milj. kr. jämfört med tidigare beräkningar.
Jordbruksnämnden har även lagt fram förslag till fördelning av det belopp
som bör få användas för regleringsändamål på jordbrukets område för
1968/69. Enligt nämndens beräkningar kommer beloppet att uppgå till
243,7 milj. kr. eller 23 milj. kr. mer än som beräknats enligt prop. 1967: 95.
Ökningen hänför sig till den reviderade beräkningen av fodermedelsavgifterna.
Beräkningen av det sammanlagda belopp som skall få användas för
jordbruksregleringsändamål regleringsåret 1968/69 följer de riktlinjer som
beslutats av 1967 års riksdag och bör således godtas.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

I fråga om övriga införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåret
1968/69 har jordbruksnämnden föreslagit att 25 milj. kr. liksom hittills
får användas för att sänka priset på konsumtionsmjölk. Sveriges potatisodlares
riksförbund föreslås i likhet med vad som tidigare gällt erhålla 1
milj. kr. för att effektivisera matpotatisodlingen m. m.

Mot jordbruksnämndens förslag till användning av införselavgiftsmedel
för nyss angivna ändamål har jag ingen erinran. Inte heller har jag någon
erinran mot att bidrag utgår enligt de särskilda framställningar som inkommit
till nämnden. Sålunda bör Svensk matpotatiskontroll under regleringsåret
1968/69 erhålla bidrag, 150 000 kr., av införselavgiftsmedel. Vidare bör
under regleringsåret 1968/69 utgå högst 30 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens
kostnader för importkontroll av animala livsmedel och högst
120 000 kr. för de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Jag förordar
även att 50 000 kr. ställs till jordbruksnämndens förfogande för den
kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på nämnden. Vidare bör såsom
jag förordat i det föregående 1 milj. kr. få disponeras för stöd åt vallfröodlingen
samt medel ställas till förfogande för prisutjämning av flytande
äggalbumin.

Jordbruksnämnden har föreslagit att av det belopp av införselavgiftsmedel
in. m., som skall få användas för regleringsändamål på jordbrukets område
1968/69, skall 2 milj. kr. efter nämndens prövning få disponeras för
upplysningsverksamhet inom prisregleringsföreningarnas områden. Av beloppet
förutsätts 150 000 kr. få användas för fortsatt utveckling av odlingen
av malpotatis för konservering. Jag har intet att erinra mot vad jordbruksnämnden
föreslagit.

I fråga om användningen under regleringsåret 1968/69 av intäkterna av
interna regleringsavgifter och av motsvarande kompensationsavgifter bör de
bemyndiganden, som jordbruksnämnden erhållit för innevarande regleringsår,
utan ändring förnyas för regleringsåret 1968/69.

Som redovisats i det föregående har en ny regleringsförening tillkommit
under namnet Stärkelse- och bränneriintressenter, ekonomisk förening.
Jordbruksnämnden har med denna intressentförening träffat avtal om inrättande
av en stiftelse, benämnd Fabrikspotatisodlingens konjunktur utjämningsfond
med ändamål att mellan olika år utjämna vinster och förluster
i intressentföreningens verksamhet. I anslutning härtill har mellan
jordbruksnämnden, intressentföreningen, Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. och Sveriges bränneriidkareförening — de båda sistnämnda
föreningarna i egenskap av grundare på sin tid av stiftelsen Potatisodlingens
konjunkturutjämningsfond — avtalats att samtliga tillgångar per den 1
oktober 1967 i sistnämnda stiftelse skall föras över till den nybildade stiftelsen
Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond, att den nybildade
stiftelsen härvid övertar stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjäm -

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

ningsfonds samtliga skulder och förpliktelser per nämnda dag samt att sistnämnda
stiftelse härvid upphör. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag godkänt
dessa avtal.

Som förutsättning för avtalet om att överföra medel från den avvecklade
stiftelsen till den nya gäller att överföringen kan ske utan skattekonsekvenser
samt att för den nya stiftelsen skall gälla samma beskattningsregler som
gäller för övriga stiftelser inom jordbrukets och fiskets prisregleringsföreningar
enligt förordning den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering
för inkomst njuta avdrag för belopp som tillförts vissa för prisreglering
bildade stiftelser, in. in.; senaste lydelse SFS 1966: 233.

Jordbruksnämnden har vidare träffat avtal med den nybildade regleringsföreningen,
Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening, om att
inrätta en stiftelse benämnd Konjunkturutjämningsfonden för mejeriprodukter
med ändamål att mellan olika år utjämna vinster och förluster i föreningens
verksamhet. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag godkänt avtalet.
Avtalet innebär bl. a. att stiftelsen såsom grundkapital tillförs den enligt
senast verkställt bokslut redovisade behållningen i regleringskassan för
mjölk.

Liksom i fråga om konjunkturutjämningsfonden för fabrikspotatis är förutsättningen
för avtalet att överföringen av medel från regleringskassan till
stiftelsen kan ske utan skattekonsekvenser och att för den nya stiftelsen
kommer att gälla samma beskattningsregler som för andra dylika stiftelser
enligt 1954 års förordning.

Jag har i samråd med chefen för finansdepartementet låtit upprätta författningsförslag
enligt vilket vad i 1954 års förordning föreskrivs om rätt
att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp som tillförts vissa stiftelser
m. m. skall bli tillämpligt på stiftelsen Konjunkturutjämningsfonden
för mejeriprodukter och — i stället för på stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond
— på stiftelsen Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond.
De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli
1968.

Medelsöverföringen från Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond till
Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond samt fråp regleringskassan
för mjölk till Konjunkturutjämningsfonden för mejeriprodukter föranleder
givetvis inte någon inkomstbeskattning för de nybildade fonderna.
Inte heller kommer gåvoskatt i fråga.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) anta förslag till förordning angående ändring i förordningen
den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser
om prisreglering på jordbrukets område,

2) anta förslag till förordning angående ändrad lydelse

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt
att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som
tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser m. m.,

3) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering
av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret
1968/69,

4) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts
medgivande, statens jordbruksnämnd, att vidta erforderliga
åtgärder för att genomföra prisregleringen under regleringsåret
1968/69,

5) godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen
av införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1968/69, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

6) godkänna de förslag som framlagts i det föregående
rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter
eller influtit under regleringsåret 1967/68 eller tidigare regleringsår,
och av andra i samband med jordbruksregleringen
under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680187