Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

1

Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fortsatt utbyggande
av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m.;
given Stockholms slott den 8 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som en andra etapp av pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i
Uppsala föreslås uppförande av en behandlingsbyggnad och en vårdavdelningsflygel
för kirurgiska specialiteter samt en aulabyggnad. Etappen omfattar
i stort sett kliniker och mottagningsavdelningar för allmänkirurgi,
ortopedi och lcirurgisk urologi samt del av centraloperationsavdelning och
röntgendiagnostikavdelning för hela sjukhuset. Vidare föreslås att en parkeringsanläggning
uppförs. Den sammanlagda kostnaden för byggnadsåtgärderna
beräknar sjukhusets byggnadskommitté till ca 95 milj. kr.

För budgetåret 1968/69 föreslås ett investeringsanslag av 11 milj. kr. till
sjukhusets utbyggande.

Vidare redovisas vissa överenskommelser med Uppsala läns landsting
rörande akademiska sjukhuset, enligt vilka de psykiatriska samt barn- och
ungdomspsykiatriska klinikerna skall den 1 oktober 1968 vara helt inordnade
i sjukhuset.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 71

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 8 mars
1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,
Moberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om fortsatt utbyggande
av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. och anför.

I prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 245) har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1968/69 beräkna till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
ett investeringsanslag av 11 milj. kr.

Beredningen av detta ärende är nu avslutad. Jag anhåller om att få dels
redogöra för nämnda fråga närmare, dels anmäla uppkommen fråga om
godkännande av överenskommelser med Uppsala läns landsting om ändring
av 1954 års avtal angående samarbete för drift av akademiska sjukhuset i
Uppsala samt om beräkning av landstingets kostnadsandel av den s. k. löpande
utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 2 880 000 kr., varav 280 000 kr. på tilläggsstat.

Inledning

Utbyggnaden av akademiska sjukhuset i Uppsala grundar sig på en av
1958 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop.
1958: B 1, SU B 40, rskr B 60). Första delen av utbyggnaden enligt generalplanen
har nyligen slutförts.

De förutsättningar, som förelåg vid tiden för upprättandet av 1958 års
reviderade generalplan, har i viss utsträckning ändrats. Bl. a. har regionsjukvården
införts. Antalet medicine studerande har ökat. År 1958 räknade
man således med 80 kliniska utbildningsplatser vid sjukhuset. Enligt statsmakternas
senaste beslut (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) skall årsin -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

taget vara 106 medicine studerande i de propedeutiska och kliniska ämnena
fr. o. in. höstterminen 1968. Vidare har sjukvården alltmer differentierats
och de medicinska standardkraven ökats.

Mot bakgrunden av de ändrade förutsättningarna har kommittén för
akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande år 1965 lagt fram en översyn
av 1958 års reviderade generalplan med förslag till fortsatt utbyggnad
av sjukhuset. Byggnadskommittén har därvid räknat med att antalet vårdplatser
vid sjukhuset bör ökas från f. n. ca 1 300 till ca 1 750 vid fullständig
utbyggnad. Förslaget till fortsatt utbyggnad, som är redovisat i prop. 1965: 1
bil. 7 (s. 396—397, SU 5, rskr 5), innebär i stort sett följande.

Beträffande centralkomplexet utbyggs centrallängan söderut. Här inryms
i huvudsak de kirurgiska och neurologiska klinikernas behandlingsavdelningar
samt röntgendiagnostik. Till denna behandlingsbyggnad fogas två
vårdavdelningsflyglar för nämnda specialiteter. Sedermera utbyggs centrallängan
mot norr för specialmedicin, fysikalisk terapi och rehabilitering,
varvid en vårdavdelningsflygel tillkommer för specialmedicin. Centrallängan
kan i sin norra del anslutas till f. d. medicinkliniken, vilken byggnad -_

i varje fall övergångsvis — kan bibehållas. Väster om och anslutande till
centrallangans norra del placeras en byggnadsgrupp för laboratorier, apotek
och djurexperimenten avdelning. I randbebyggelsen reserveras väster
om centrallängan på området för nuvarande lungkliniken plats för kvinnooch
barnklinikerna. För dessas anslutning till centrallängan sänks nuvarande
platå. Den gamla sjuksköterskeskolan används efter förbättringsai
beten till administrationslokaler. Förutvarande administrationsbyggnad
utnyttjas för barndaghem och patienthotell. I det omedelbart söder om
sjukhusområdet belägna panncentralsområdet tillkommer en verkstadsbyggnad.

Följande etappindelning föreslogs av byggnadskommittén.

Etapp nr
2

3

4

5

6

Omfattning

Byggtid (prel.)

Allmänkirurgi, ortopedi, urologi, delar av centraloperation och
röntgendiagnostik, kirurgpolikliniker, akutintagning, intensiv vårdsavdelning,

centralsterilisering m. m....................

Neuroblock, ögonklinik, resterande delar av centraloperation och

röntgendiagnostik. Ev. thoraxkirurgi.......................

Kvinno- och barnklinikerna........................

Dermatologi, reumatologi, geriatrik, kardiologi och lungmedicin.

Ev. thoraxkirurgi..........................

Socialmedicin, rehabilitering (inkl. fysioterapi), apotek, laboratorier
in. m..................

1966—1970

1970—1973

1973—1977

1977—1980

1980—1983

Denna etappindelning jämte klinikernas inbördes placering avsåg att
möjliggöra ett sammanförande av dels kirurgiska specialiteter, dels neurospecialiteter
och ögonklinik, dels kvinno- och barnklinikerna samt ev. även
thoraxspecialiteterna. Vidare skulle möjliggöras en i huvudsak centraliserad
operationsverksamhet, central röntgendiagnostik och centralsterilisering
samt ett för sjukhuset gemensamt akutintag. För uppehållande av
1*—Eib ang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 71

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

sjukhusets normala verksamhet under utbyggnadstiden behövdes övergångsvis
ett antal delvis ganska kostnadskrävande provisorier.

° Tyngdpunkten av utbyggnaden skulle tidsmässigt ligga redan i slutet av
1960-talet och början av 1970-talet.

Departementschefen framhöll i prop. 1966: 1 (bil. 7 s. 304, SU 5, rskr 5)
att ställningstagande till de olika utbyggnadsetapperna enligt generalplaneöversynen
inte knnde ske förrän i samband med prövningen av utarbetade
byggnadsprogram. Generalplaneöversynen, som helt grundade sig på
av statsmakterna tidigare tastställda principer för sjukhusets utbyggnad,
krävde därför inte i det sammanhanget något särskilt beslut av Kungl.
Maj :t eller riksdagen.

Byggnadskommittén har sedermera överlämnat förslag till byggnadsprogram
för nybyggnad för etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad vid akademiska
sjukhuset i Uppsala. Programmet omfattade lokaler för allmän
kirurgi, ortopedi, urologi, centraloperation, röntgendiagnostik, kirurgpolikliniker,
akutintagning, intensivvårdsavdelning och centralsterilisering
in. in. Kostnaden för byggnadsföretaget uppskattades av kommittén till
ca 100 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965.

över förslaget avgavs utlåtanden av nämnden för undervisningssj likhusens
utbyggande, centrala sjukvårdsberedningen, rådet för sjukhusdriftens
rationalisering, medicinalstyrelsen, statskontoret, byggnadsstyrelsen
och universitetskanslersämbetet, som överlämnade yttrande av rektorsämbetet
vid Uppsala universitet, vilket i sin tur hört universitetets medicinska
fakultet.

Kungl. Maj :t uppdrog i juni 1966 åt byggnadskommittén att på grundval
av'' byggnadsprogrammet och med beaktande av vad som anförts i eu till
beslutet fogad departementspromemoria utföra projektering fram till och
med färdigställande av huvudhandlingar samt verkställa kostnadsberäkning
för nybyggnad för etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad, omfattande
lokaler för allmän kirurgi, ortopedi och urologi in. m., vid akademiska
sjukhuset i Uppsala.

I promemorian framhölls lika. att viss programyta för garage inte ingått
i det av Kungl. Maj :t prövade lokalprogrammet. Vidare hade ställning
inte tagits till ett ev. behov av lokaler för medicinsk urologi. Byggnadskommittén
skulle under den fortsatta projekteringen särskilt beakta vad
remissmyndigheterna anfört angående föreslagen enskild vårdavdelning,
personalutrymmen inom centrala operationsavdelningen och eu ev. särskild
parkeringsbyggnad. Vid planeringen av den framtida byggnadsverksamheten
vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle kommittén utgå ifrån en
total investeringsvolym av högst 75 milj. kr. för tiden den 1 juli 1967 den
30 juni 1971. Beloppet skulle täcka kostnader för såväl nämnda etapp av
sjukhusets utbyggnad som andra erforderliga byggnadsåtgärder under tidsperioden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

Byggnadsförslaget

Etappen 2

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har överlämnat
huvudhandlingar för nybyggnad för etappen 2 av centralkomplexets
utbyggnad vid akademiska sjukhuset. Etappen omfattar i stort sett kliniker
för allmän kirurgi, ortopedi och kirurgisk urologi samt mottagningsavdelningar
för nämnda specialiteter. Vidare inryms i etappen del av centraloperationsavdelning
och röntgendiagnostikavdelning, vilka avdelningar
avses bli gemensamma för hela sjukhuset. Kostnaderna har i prisläget den
1 juli 1967 beräknats till 55 milj. kr. för en behandlingsbyggnad, 35 milj.
kr. för en vårdbyggnad och 1,9 milj. kr. för en byggnad för aula. Sammanlagt
skulle byggnadskostnaderna sålunda bli 91,9 milj. kr. i nämnda prisläge.

Behandlingsbyggnaden (B 9), som föreslås omfatta sex plan varav fyra
över marknivån, utgör en fortsättning av befintligt centralkomplex mot
söder. Vårdavdelningsflygeln (Bil) utgår österut från behandlingsbyggnadens
södra del. Flygeln avses uppföras i tolv plan, varav tio över marknivån.
Till den härigenom bildade gården förläggs aulabyggnaden (B 10),
som ansluts till behandlingsbyggnaden genom ett hiss- och trapphus. Aulahyggnaden
föreslås få tre plan varav ett över marknivån.

Kommittén framhåller särskilt att det föreslagna kirurgiska blocket kommer
att få en central plats i sjukhuset, när detta blivit helt utbyggt.

Behandlingsbyggnaden (B 9). I behandlingsbyggnadens våningsplan 1 och
2, som ligger under marknivån, placeras centrala röntgen- och journalarkiv.
Vidare anordnas skyddsrum, en depå för underhållsarbeten samt centrala
omklädningsrum med tvätt- och duschrum. Steriliseringsarbetet inom sjukhuset
avses koncentreras till en steriliseringscentral i plan 2. T sistnämnda
plan skall även ligga en akutmottagning med eu direkt ansluten intagningsavdelning
om 15 vårdplatser.

Genom byggnadens våningsplan 3 avses löpa en förbindelsegång för personal,
besökare och patienter. Utmed denna och anslutande korridorer ligger
polikliniker och överläkarmottagningar för tidsbeställda patienter inom
specialiteterna allmän kirurgi, ortopedi, kirurgisk urologi och anestesi. I planet
finns vidare ett operationsrum för smärre ingrepp, utrymmen för gipsningsverksamhet,
en poliklinikföreläsningssal med 80 platser och ett kliniskt—kemiskt
filiallaboratorium.

Våningsplan 4 omfattar främst den del av eu röntgendiagnostikavdelning,
som omfattas av etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad. Avdelningen
består av tjugo laboratorier. Laboratorierna är uppdelade på två sektioner
om vardera tio laboratorier. Den ena sektionen avses för allmänkirurgi-, internmedicin-
och ortopediundersökningar. Inom denna sektion skall två labo -

(> Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1968

ratorier utnyttjas för akuta undersökningar. Den andra sektionen reserveras
för bl. a. thorax-, gynekologi- och urologiundersökningar.

Inom våningsplan 5 avses placeras den centrala operationsavdelningen
och en uppvakningsavdelning. I etappen 2 utgörs avdelningen av tolv operationssalar
med förberedelse- och efterbehandlingsrum. Normalt skall av
salarna användas sex för allmänkirurgi, tre för ortopedi, två för urologi och
en för akuta operationer. Uppvakningsavdelningen omfattar 20 platser.
Inom våningsplanet skall även ligga en polildinik-operationsenhet om två
salar, en försörj ningsdepå, och en enhet för gipsningsverksamhet.

Laboratorier för klinisk forskning inom de kirurgiska disciplinerna samt
anestesi och medicin är förlagda till våningsplan 6. Till laboratoriedelen hör
ett bibliotek, tillika konferensrum, samt en verkstad. Detta plan föreslås
vidare omfatta ett antal jourrum och en enhet för sjukgymnastik. Planet
upptas f. ö. till en stor del av fläktutrymmen.

Vårdavdclningsflygeln (Bil). Våningsplanen 1 och 2 i vårdavdelningsflygeln
— vilka plan ligger under marknivån — föreslås omfatta skyddsrum,
som i fredstid kan användas som förråd, rum för avlidna, omklädningsrum
för personal, städcentral och förråd m. in. Härutöver upptas våningsplanen
av tekniska utrymmen.

Byggnaden ansluts till beliandlingsbyggnaden i plan 3 med en för blocket
gemensam huvudentré. Entréhallen är försedd med garderob och cafeteria
för ca 80 personer.

I byggnadens östra del har införts ett extra våningsplan mellan plan 3
och 4. Till dessa tre plan i östra delen har koncentrerats läkarnas tjänsterum
med undervisnings-, konferens- och biblioteksutrymmen samt garderob.
Till plan 4 har även förlagts en centralexpedition för skrivarbetet och
kuratorsexpeditionerna för blocket.

En intensivvårdsavdelning, som skall vara gemensam för samtliga sjukhusets
kliniker med undantag för de thoraxkirurgiska och neurokirurgiska
klinikerna, ligger inom plan 5. Den föreslås ha 24 vårdplatser. I planet
planeras även utrymmen för klinikföreståndare och kliniklärarinnor.

De sex översta planen av vårdavdelningsflygeln (plan 6—11) upptas enligt
förslaget av vårdavdelningar. Varje vårdavdelning omfattar i princip
46 patienter och upptar ett våningsplan. Under den aktiva tiden på dagen
kan vårdavdelningen delas upp på två vårdenheter om 23 vårdplatser. Varje
vårdenhet består som regel av tre 4-patientrum, fyra 2-patientrum och tre
1-patientrum. En gemensam enskild vårdavdelning, som upptar ett halvt
våningsplan, har i princip samma utformning som övriga vårdenheter. Sålunda
beräknas ca 115 vårdplatser för allmän kirurgi, ca 94 platser för
ortopedi, ca 46 platser för urologi och ca 19 platser på den enskilda vårdavdelningen.
Totalt blir detta ca 274 vårdplatser, bortsett från nyssnämnda 24
platser för intensivvård.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968 7

Mathållningen bygger på att brickor dukas i centralköket och att maten
värms upp i elektronugnar i vårdavdelningens kök.

Aulabyggnaden (B 10). Aulan avses rymma 300 platser. Byggnaden skall
härutöver bl. a. innehålla studio för intern televisionsanläggning, kontrollrum,
rum för programledare, lokaler för verkstad och förråd samt eu yta
av ca 400 m2, som kan användas antingen som del av berört parkeringshus
eller som journalarkiv.

I etappen 2 ingår installation av 17 hissar, varav 9 sänghissar, 5 personhissar
och 3 varuhissar.

Enligt en preliminär tidplan skulle schaktnings- och grundarbetena kräva
ca ett år och vara utförda under våren 1969. Behandlings- och vårdbyggnaderna
skulle kunna stå klara under första halvåret 1971.

Uppsala läns landsting har vid ordinarie landstingsmöte under hösten
1967 godtagit föreslagen omfattning och utformning av etappen 2.

Parke ringsanläggning

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande föreslår enligt
ett överlämnat byggnadsprogram att ett parkeringshus (B 8) anordnas
under jord i direkt anslutning till etappen 2.

Parkeringsbyggnaden skulle omfatta 8 500 in2 och inrymma ca 290 bilplatser.
Byggnadskostnaden beräknas till 3,1 milj. kr. i prisläget den 1 juli
1967. Ett övre plan skulle vara tillgängligt för allmänheten och förses med
parkeringsautomater. Ett nedre plan avses för personal. Byggnaden skulle
kunna uppföras under första hälften av år 1969.

Investeringsberäkning

Byggnadskommittén räknar med en investeringsvolym för byggnadsverksamheten
under tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1971 av 93 milj. kr.
Härav hänför sig 83 milj. kr. till etappen 2 och 10 milj. kr. till förberedande
arbeten in. in. Efter indexhöjning motsvarar den i Kungl. Maj :ts projekteringsbeslut
medgivna investeringsramen 83 milj. kr. i prisläget den 1
juli 1967. överskridandet skulle bli 10 milj. kr. Vidare har projektering
in. m. för etappen 2 skett för ca 4 milj. kr. före den 1 juli 1967. För etappen
2 erfordras ytterligare 8 milj. kr. efter den 30 juni 1971. Kommittén har vid
denna beräkning inte tagit hänsyn till kostnader för den kommande etappen
3, som skall omfatta s. k. neuroblock m. in.

Anslagsframställning

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande föreslår, alt
11 040 000 kr. anvisas enligt följande sammanställning.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

1. Etappen 2, byggnadsarbeten............................................ 10 000 000

2. Förberedande arbeten.................................................. 4qq qoo

3. Etappen 3, programmering m. m......................................... 400 000

4. Allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet.................... 240 000

It 040 000

Statens andel motsvarar 40 % av de totala kostnaderna.

1. För programmering och projektering av i etappen 2 ingående lokaler
liksom för vissa schakt- och grundarbeten har huvudmännen t. o. in. budgetåret
1906/67 anvisat sammanlagt 13 584 000 kr., varav 5 172 000 kr. av statsmedel.
Under budgetåret 1967/68 bedrivs inom ramen för anvisade medel
projektering samt schakt- och grundarbeten. För de egentliga byggnadsarbetenas
bedrivande under budgetåret 1968/69 beräknar kommittén,
att totalt 25 milj. kr. kommer att erfordras.

2. I samband med byggandet av etappen 2 erfordras en ny mottagningsstation
för sjukhusets elkraftförsörjning och en omläggning av det interna
högspänningsnätet. Medelsbehovet för dessa förberedande arbeten (etapp
XI) beräknas till totalt 1 milj. ler. under budgetåret 1968/69.

3. Etappen 3 skall omfatta lokaler för neurologi, neurokirurgi, neurofysiologiskt
laboratorium och ögonklinik in. in. (»neuroblock»). Etapperna
2 och 3, som båda är förlagda till sjukhusets centralkomplex, utgör i flera
avseenden eu enhet. Särskilt gäller detta lokaler för centraloperation, röntgendiagnostik,
centralsterilisering, viss poliklinikverksamhet och journalarkiv.
Det är bl. a. inte möjligt att i etappen 2 bygga de för sjukhuset
erforderliga centraloperations- och röntgendiagnostikavdelningarna i sin
helhet. Det förslag till fortsatt utbyggnad som lagts fram i 1964 års generalplaneöversyn
innebär, att resterande utbyggnad av dessa enheter sker i
etappen 3 under åren 1970—73. I etappen 3 skall flera kliniker och avdelningar
erhålla sina definitiva lokaler, såsom neurologiska och neurokirurgiska
klinikerna, ögonkliniken och det neurofysiologiska centrallaboratoriet.
Vidare innebär etappen 3 en väsentlig upprustning av flera av de vid
sjukhuset förekommande regionspecialiteterna, däribland neurologi och
neurokirurgi. Det är väsentligt att projekteringen av etappen 3 utförs parallellt
med projektering och byggande för etappen 2. Kommittén har lagt
tram förslag till byggnadsprogram för etappen 3. Av byggnadsprogrammet
framgår bl. a., att thoraxkirurgins behov avses lösas slutligt i en senare
etapp än etappen 3.

4. För allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet har huvudmännen
för budgetåret 1967/68 resp. kalenderåret 1967 tillsammans
anvisat 1 097 000 kr.

Med dessa medel bestrids kostnader för löner, arvoden, resor, hyror
och expenser in. in., samt för utredningar. Sistnämnda kostnader berör
ekonomiskt-organisatoriska samt tekniska utredningar, som avser sjukhusets
utbyggnad i stort, samt utredningsarbetet för att fortlöpande hålla
generalplanen aktuell. Med hänsyn till att en behållning av anvisade medel

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

förelåg vid ingången till innevarande budgetår om ca 467 000 kr. beräknar
kommittén behovet av medel för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1968/69 till totalt 600 000 kr.

Kommitténs framställningar till huvudmännen beträffande byggnadsmedel
för kalenderåret 1968 resp. budgetåret 1968/69 framgår av följande
sammanställning.

Framställningar för 1968 resp. 1968/69

Ändamål

Av Uppsala läns landsting

Totalt

för egen del

för regionlands-tingen

Av staten

Etapp 2: byggnadsar-beten (del)........

25 000 000

7 500 000

7 500 000

10 000 000

Förberedande arbeten
(et. XI)...........

1 000 000

300 000

300 000

400 000

Etapp 3: fortsatt pro-grammering och pro-jektering ..........

1 000 000

300 000

300 000

400 000

Allmänna utredningar
och kommitténs
ecen verksamhet. . .

600 000

180 000

180 000

240 000

Summa kr.......

27 600 000

8 280 000

8 280 000

11 040 000

Yttranden

Socialstyrelsen bar i stort sett inte något att erinra mot förslagen avseende
etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad och byggnadsprograin
för parkeringsbyggnad i anslutning härtill. Styrelsen beklagar emellertid
att begränsningen av investeringsvolymen och den därav följande reduceringen
av programytan medfört en inte önskvärd beskärning av lokalerna,
vilket i synnerhet ger sig tillkänna beträffande akutintaget. Styrelsen ifrågasätter
också lämpligheten av fönsterlösa jourrum.

Byggnadsstyrelsen har inte någon erinran mot föreslagen utformning
av vårdbyggnaden (B 11) och aulabyggnaden (B 10).

Behandlingsbyggnaden (B 9) har getts ett mycket stort husdjup, 49 m, "vilket
medför inte dagsljusbelysta lokaler och därmed behov av god belysning
och ventilation. Kravet på god ventilation medför ett mycket avancerat
luftbehandlingssystem, som kräver en mängd regler utrustning och ett
dyrbart, tekniskt avancerat övervakningssystem. Programförutsättningarna
med stora centraliserade avdelningar leder dock till en utformning i princip
lika den föreslagna, om samtidigt krav uppställs på att byggnaden skall ha
god flexibilitet då det gäller olika planlösningssystem och framtida möjligheter
till omdisponeringar. Detta kräver en bärande stomme med stora
spännvidder och få vertikala schakt, vilket är utmärkande för den föreslagna
lösningen. Med hänsyn härtill förordar styrelsen den föreslagna

10

Kungl. Maj:is proposition nr 71 år 1968

utformningen av behandlingsbyggnaden trots de ökade krav som ställs på
installationssidan. Förhållandet mellan totalyta och rumsyta är normalt
för motsvarande anläggningar.

De redovisade kostnadsberäkningarna kan av styrelsen godtas under förutsättning
att en fortlöpande kostnadskontroll äger rum under projekteringsarbetet
och under byggnadstiden. Kostnaderna för behandlingsbyggnaden
och för vårdavdelningsbyggnaden är emellertid höga i förhållande
tdl jamförbara objekt. Alla möjligheter bör tillvaratas att genomföra en reducering
av kostnaderna vid det fortsatta projekteringsarbetet.

Styrelsen tillstyrker att den föreslagna parkeringsbyggnaden kommer
till stånd. Kostnaden per bilplats blir ca 10 700 kr., vilket bär jämföras med
kostnaden ca 8 000 kr. per bilplats i ett parkeringshus med öppna däck.
Dock bör beaktas att den föreslagna anläggningen, som utförs med prefabricerade
element, kan rationellt utnyttjas för personalutrymmen, materialupplag,
verkstäder osv. under den avsevärt längre byggnadstiden för
övriga objekt.

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader — som övertagit centrala
sjukvårdsberedningens uppgifter när det gäller att handlägga hithörande
frågor framhåller, att centrala sjukvårdsberedningen under projekteringens
gång följt utarbetandet av huvudhandlingarna. Vad beredningen
under hand framfört har på ett tillfredsställande sätt beaktats. Nämnden
anser det vara beklagligt att garaget på grund av begränsad tomtyta
inte kan uppföras som eu fristående byggnad. Det stora behov av parkeringsplatser
som idag existerar och som inom en snar framtid kommer
att bli betydligt större, bör delvis kunna lösas på det sätt som föreslås

1 programmet. Nämnden tillstyrker således den underjordiska parkeringsanläggningen.
Kostnaderna för etappen 2 bör enligt nämnden kunna reduceras
med omkring 10 %.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anför, att vad nämnden
tidigare erinrat angående en föreslagen enskild vårdavdelning, personalutrymmen
inom den centrala operationsavdelningen och forskningsresurser
för allmänmedicin beaktats vid byggnadspr oj ekteringen av etappen

2 pa ett tillfredsställande sätt. Även i övrigt bar lokalprogrammet omsatts
till ett ändamålsenligt byggnadsförslag. De beräknade kostnaderna för uppförande
av behandlings- och vårdbyggnaderna framstår vid en jämförelse
med vissa motsvarande byggnadsobjekt vid andra sjukhus såsom påtagligt
höga. Nämnden bedömer att ifrågavarande byggnader — utan äventyrande
av deras vederbörliga funktioner — bör kunna uppföras inom en kostnad,
som med åtminstone 10 % understiger de av byggnadskommittén beräknade
kostnaderna. Det anförda bör kunna gälla även aulabyggnaden.

Nämnden finner det ofrånkomligt, att f. n. tillgängliga biluppställningsplatser
i vart fall ökas med det antal, som den nu föreslagna garagebyggnaden
omfattar. Denna byggnad kan ej utan betydande merkostnder upp -

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1968 11

löras separat sedan byggnadsetappen 2 färdigställts. Frågan om ventilationen
från detta relativt stora garage bör särskilt uppmärksammas. Mot
uppskattningen av byggnadskostnaderna för garaget har nämnden ingen
erinran.

Departementschefen

lill grund för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset ligger en
a\ 1958 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset. En första
etapp av utbyggnaden enligt generalplanen är slutförd.

Mot bakgrunden av ändrade förutsättningar, såsom införandet av regionsjukvård,
ökningen av antalet medicine studerande och ändrade sjukvårdskrav
in. in., har kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
år 1965 lagt fram en översyn av nämnda reviderade generalplan. Enligt
denna översyn skulle, som en andra etapp av utbyggnaden, sjukhusets
centrallänga byggas ut åt söder för att bereda lokaler för allmän kirurgi,
ortopedi, urologi, delar av centraloperation och röntgendiagnostik, kirurgpolikliniker,
akutintagning, imtensivvårdsavdelning samt cenlralsterilisering
in. in. Byggnadskommittén lämnade sedermera över förslag till byggnadsprogram
för nybyggnad för etappen 2 av centralkomplexets utbyggnad.
Kungl. Maj :t uppdrog år 1966 åt byggnadskommittén att på grundval av
byggnadsprogrammet utföra projektering t. o. m. huvudhandlingar för
denna nybyggnad. Därvid skulle kommittén vid planeringen av den framlida
byggnadsverksamheten vid akademiska sjukhuset utgå från en total investeringsvolym
av högst 75 milj. kr. för tiden den 1 juli 1967_den 30

juni 1971. Beloppet skulle omfatta kostnader för såväl nämnda etapp av sjukhusets
utbyggnad som andra erforderliga byggnadsåtgärder under tidsperioden.

Byggnadskommittén har nu föreslagit uppförande av en behandlingsbyggnad
(B 9) i sex våningsplan, eu vårdavdelningsflygel (Bil) i tolv
våningsplan och en byggnad för aula (B 10). I behandlingsbyggnaden skall
enligt förslaget ligga bl. a. kirurgblockets polikliniker, röntgendiagnostikavdelning
och central operationsavdelning. Vårdavdelningsflygeln skall inrymma
totalt 274 vårdplatser för allmän kirurgi, ortopedi och urologi. Härtill
kommer 24 platser för intensivvård. I vårdbyggnaden skall även finnas
eu huvudentré och ett antal tjänsterum in. m. för läkarna.

Byggnadskommittén har vidare föreslagit att en parkeringsanläggning för
ca 290 bilplatser anordnas under jord i anslutning till etappen 2.

Kostnaderna beräknas enligt prisläget den 1 juli 1967 till 55 milj. kr.
för behandlingsbyggnaden, 35 milj. kr. för vårdbyggnaden och 1,9 milj. kr.
för aulabyggnaden. Parkeringsanläggningen beräknas kosta totalt 3,1 milj.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 71 ur 1968

kr. Den sammanlagda byggnadskostnaden skulle således bli 95 milj. kr.,
garaget inräknat.

Vissa grundarbeten, som redan påbörjats, beräknas vara klaia under
våren 1969. Garaget kan uppföras under första hälften av år 1969. Behandlings-
och vårdbyggnaderna skulle kunna stå klara under första hal\aret
1971.

Den totala investeringsvolymen för tiden den 1 juli 1967—den 30 juni
1971 beräknar byggnadskommittén till 93 milj. kr., varav 83 milj. kr. för
etappen 2 och 10 milj. kr. för olika förberedande arbeten in. in. Byggnadskommittén
framhåller att den investeringsvolym om 75 milj. kr., som fastställdes
år 1966, på grund av kostnadsökning enligt index motsvarar 83
milj. kr. i prisläget den 1 juli 1967. Kommitténs förslag innebär således
ett överskridande av medgiven investeringsvolym med ca 10 milj. kr. Härtill
kommer att projekteringen in. in. för etappen 2 kostat 4 milj. kr. före
den 1 juli 1967 samt att 8 milj. kr. erfordras efter den 30 juni 1971 för
slutförandet av etappen 2. Den totala investeringen för etappen 2 in. in.
blir därför 105 milj. kr. Vid dessa beräkningar har hänsyn inte tagits till
kostnaderna för genomförandet av etappen 3, som omfattar nervblock och
ögonklinik in. in. och för vilken ett lokalprogram nyligen lagts fram.

Remissinstanserna har i stort sett tillstyrkt byggnadsförslagen. Byggnadsstyrelsen
anser emellertid, liksom nämnden för sjuk- och socialvårdsbyggnader
och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, att de beräknade
kostnaderna för behandlings- och vårdbyggnaderna är höga i föihållande
till jämförbara objekt. Nämnderna anser att en reducering av
kostnaderna med omkring 10 % borde vara möjlig.

Uppsala läns landsting har under hösten 1967 godtagit omfattningen
och utformningen av etappen 2.

Jag finner de framlagda byggnadsförslagen rörande etappen 2 vara godtagbara.
Jag har vidare inte någon invändning mot att ett underjordiskt
garage anordnas på föreslaget sätt. Genom avgiftsbeläggning bör garaget bli
självbärande.

Jag förordar således att byggnadsprojektet genomförs. Även jag anser
dock att kostnaderna för objektet är höga. Jag vill därför understryka vikten
av att alla möjligheter tas till vara för att bringa ned kostnaderna. Jag
är inte beredd att ta ställning till en kostnadsram för hela objektet innan
kostnadsberäkningar föreligger, som är baserade på anbud. Vid upphandling
för detta objekt bör man bl. a. pröva möjligheterna av att erhålla
entreprenadanbud till fast pris utan indexklausul.

Jag avser att senare i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att för
riksdagen redovisa en slutgiltig kostnadsram för detta objekt.

Byggnadsföretaget innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landsting
träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala
m. m. (prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265; prop. 196/: 105 bil. 2 s. 11, SU
73, rskr 185). Statens andel uppgår till 40 % av byggnadskostnaderna. Även

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1968

Övriga åtgärder, för vilka byggnadskommittén begär medel för budgetåret
1968/69, omfattas av nämnda avtal.

För programmering, projektering och vissa grundarbeten för etappen 2
bar av statsmedel hittills anvisats 5 172 000 kr. från investeringsanslaget till
^byggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. För bestridande av statens
andel av kostnaderna för byggnadsåtgärder under budgetåret 1968/69 för
etappen 2 av sjukhusets utbyggnad och för anordnande av bilgaraget bör
beräknas 10 milj. kr.

Kommittén har även redovisat vissa förberedande arbeten, som bör utföras
under budgetåret 1968/69 och som avser sjukhusets elkraftförsörjning.
Jag finner de föreslagna åtgärderna motiverade och beräknar 400 000
kr. för bestridande av statens andel av kostnaderna under nämnda budgetår.

Byggnadskommittén har vidare föreslagit, att medel anvisas för statens
andel av kostnaderna för programmering in. in. av etappen 3, som omfattar
nervbloc.k och ögonklinik in. in. Kungl. Maj :t har ännu inte prövat
det av byggnadskommittén framlagda byggnadsprogrammet för etappen.
Jag anser, att medel för programmering och projektering o. d. bör liksom
tidigare an\isas under nämnda anslag. Jag har inte någon erinran mot
kommitténs beräkning av medelsbehovet. För ifrågavarande ändamål bör
för statens del beräknas 400 000 kr. för nästa budgetår.

För bestridande av statens andel av kostnaderna för allmänna utredningar
och kommitténs egen verksamhet bör i enlighet med kommitténs
förslag för nästa budgetår beräknas 240 000 kr.

Sammanlagt bör för nästa budgetår under anslaget anvisas avrundat 11
milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Utbyggande an akademiska sjukhuset i Uppsala
för budgetåret 1968/69 på kapitalbudgeten under statens
allmänna fastighetsfond, socialdepartementet, anvisa ett
investeringsanslag av 11 000 000 kr.

Avtalsändring m. m. rörande akademiska sjukhuset i Uppsala

Statens förhandlingsnämnd

Följande överenskommelser rörande akademiska sjukhuset i Uppsala bär
träffats under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t och Uppsala läns
landsting, nämligen

avtal om ändring av 1954 års avtal angående samarbete för drift av
akademiska sjukhuset i Uppsala samt
överenskommelse angående beräkning av landstingets kostnadsandel i

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i
Uppsala.

Överenskommelserna har följande lydelse.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landstings förvaltningsutskott
har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t och
landstinget — träffats följande avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Uppsala läns landsting om ändring av 1954 års
avtal angående samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala.

Från och med den 1 oktober 1968 skall § 1 och § 3 mom. 1 i det av
Kungl. Maj :t den 12 mars 1954 godkända avtalet angående samarbete för
drift av akademiska sjukhuset erhålla nedan angivna, ändrade lydelse,
varjämte till § 4 skall fogas protokollsanteckning på sätt nedan angives.

§ 1.

Universitetet i Uppsala tillhandahåller i enlighet med detta avtal Uppsala
läns landsting för vård av patienter från Uppsala län i mån av behov
minst 650 sängplatser på akademiska sjukhuset. Avtalet innefattar även
sjukhusets polikliniker.

Protokollsanteckning till § 1. Såsom patient-------inom lanet.

§ 3.

1. För vård av patienter, som avses i § 1 i detta avtal, betalar landstinget
årligen ersättning till universitetet enligt följande grunder.

§ 4.

Landstinget bidrager----------ta8es i bruk.

Protokollsanteckning till § i. Vid beräkning av landstingets bidrag till
underhåll av den byggnad som inrymmer den vuxenpsykiatriska kliniken
skall landstinget antagas ha bidragit med 30 procent av kostnaderna för
denna byggnads uppförande.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landstings förvaltningsutskott
har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t och
landstinget — träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan svenska staten och Uppsala läns landsting angående beräkning av
landstingets kostnadsandel i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen
till akademiska sjukhuset i Uppsala.

1. Uppsala läns landstings andel av kostnaderna för den s. k. löpande utrustningsanskaffningen
till akademiska sjukhuset i Uppsala skall utgöra

K 87K x VI

kr.

varvid K motsvarar

5^ 300X Vt
rustningsanskaffningen till sjukhuset re

kostnaderna för den löpande utspektive
budgetår, VI det vårddag -

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1968

antal som belöper på patienter från Uppsala län och Vt det totala antalet
vårddagar vid sjukhuset.

2. Vad som stadgas i punkt 1. denna överenskommelse gäller från och
med den 1 juli 1969 och ersätter därvid en den 19 december 1966 träffad
och av Kungl. Maj :t den 25 maj 1967 godkänd överenskommelse.

3. För tiden den 1 oktober 1968—den 30 juni 1969 skall landstinget bidraga
till den löpande utrustningsanskaffningen vid de psykiatriska klinikerna
med 8 000 kr.

Statens förhandlingsnämnd anför bl. a. följande.

Föredragande departementschefen anförde i prop. 1960: 159 med förslag
till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande in. m. (s. 137, SU 189, rskr
381) bl. a., att de psykiatriska klinikerna i Uppsala och Lund borde inordnas
i sjukhusorganisationen inom resp. sjukvårdsområden. De psykiatriska
och barnpsykiatriska klinikerna i Lund skall enligt gällande avtal fr. o. m.
den 1 januari 1970 inordnas i lasarettet i Lund och sålunda i fråga om drifthidrag
likställas med lasarettet i övrigt (prop. 1962: 77, SU 146, rskr 324.).

Förhandlingsnämnden har i uppdrag att bl. a. förhandla med Uppsala läns
landsting om översyn av gällande avtal angående samarbete för drift av
akademiska sjukhuset i Uppsala. Därvid skall nämnden beakta frågan om
ett inordnande av de psykiatriska samt barn- och ungdomspsykiatriska
klinikerna vid akademiska sjukhuset i Uppsala i den för sjukhuset i övrigt
gällande organisationen.

I samband med överlämnande i december 1966 av vissa avtal in. m. med
Uppsala läns och Stockholms läns landsting framhöll nämnden, att det syntes
naturligt att vid en översyn av 1954 års samarbetsavtal rörande akademiska
sjukhuset i Uppsala (prop. 1951:123, SU 151, rskr 295; prop.
1953: 161, SU 129, rskr 262; prop. 1967: 105 bil. 2, SU 73, rskr 185) aktualisera
frågan om ändrat huvudmannaskap för sjukhuset. Landstinget var
emellertid i avvaktan på resultatet av länsindelningsutredningens arbete
inte berett att diskutera frågan. Sedermera har landstinget begärt, att frågan
om en översyn av samarbetsavtalet jämte ändrat huvudmannaskap för
akademiska sjukhuset skall behandlas först i anslutning till de samordnade
förhandlingar, som förhandlingsnämnden — i syfte att få till stånd enhetliga
statsbidragsregler för kommunala undervisningssjukhus — planerar
att föra med huvudmännen för sådana sjukhus. 1 detta läge har
nämnden ansett sig böra ta upp frågan med landstinget om ett inordnande
av de båda psykiatriska klinikerna i sjukhuset utan att avvakta förhandlingarna
om en allmän översyn av samarbetsavtalet eller om huvudmannaskapet.

Parterna har enats om att driftkostnaderna vid de psykiatriska klinikerna
fr. o. m. den 1 oktober 1968 skall ingå i de totala driftkostnaderna för sjukhuset
samt att landstingets ersättning för vård av patienter från Uppsala
län på de psykiatriska klinikerna skall beräknas på det sätt som anges i

16

Iiungl. Maj:In proposition nr It år 1968

1954 års samarbetsavtal. Denna överenskommelse mellan parterna kräver
vissa ändringar i samarbetsavtalet.

Sålunda bör de bestämmelser i § 1 och § 3 mom. 1 avtalet utgå, som
begränsar avtalet till att inte omfatta de psykiatriska klinikerna. I detta
sammanhang har parterna dessutom enats om att justera det minsta antalet
sängplatser, som enligt § 1 skall tillhandahållas patienter från Uppsala
län, från 500 till 650.

Enligt § 4 i samarbetsavtalet skall landstinget bidra till sjukhusbyggnadernas
underhåll i samma förhållande beträffande varje särskild byggnad,
vari landstinget bidragit till kostnaderna för byggnadens uppförande.
Landstingets andel av kostnaderna för att uppföra de byggnader, vari de
psykiatriska klinikerna är inrymda, har begränsats till 30 % av kostnaderna
för den byggnad, som innehåller bl. a. den barn- och ungdomspsykiatriska
kliniken. Denna kostnadsandel har fastställts i gällande avtal om
utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala in. in. Genom en protokollsanteckning
till § 4 uttalas nu, att landstinget skall antas ha bidragit med
30 % av motsvarande kostnader även beträffande kliniken för vuxenpsykiatri.

Enligt 1967 års överenskommelse om Uppsala läns landstings kostnadsandel
i den löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset
i Uppsala gäller, att det vid beräkning av nämnda kostnadsandel skall bortses
från den löpande utrustningsanskaffning som hänför sig till de psykiatriska
klinikerna.

Parterna har enats om att 1967 års överenskommelse i frågan skall ersättas
av en ny överenskommelse, enligt vilken den löpande utrustningsanskaffningen
även till de psykiatriska klinikerna skall ligga till grund
för beräkning av landstingets kostnadsandel i utrustningsanskaffningen
till sjukhuset. Av praktiska skäl har fastställts, att landstinget för tiden
den 1 oktober 1968—den 30 juni 1969 skall bidra med 8 000 kr. till den
löpande utrustningsanskaffningen för de psykiatriska klinikerna. Beloppet
har fastställts på grundval av det av direktionen för sjukhuset beräknade
behovet av löpande utrustning till de psykiatriska klinikerna för budgetåret
1968/69.

Vårdavgifterna vid de psykiatriska klinikerna vid akademiska sjukhuset
utgår f. n. med belopp, som fastställts av Kungl. Maj :t. Vid förhandlingarna
har förutsatts, att ersättning för vård på de psykiatriska klinikerna vid
akademiska sjukhuset av patienter från andra län än Uppsala län skall
fr. o. in. den 1 oktober 1968 utgå som för vård på övriga kliniker vid sjukhuset.
I fråga om Stockholms läns landsting har gällande avtal rörande vård på
sjukhuset av sjuka från Stockholms län uppsagts fr. o. in. den 1 juli 1968.
Nämnden har i uppdrag att ta upp förhandlingar med Stockholms läns
landsting rörande nytt avtal i denna fråga.

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1968

Departementschefen

Föredragande departementschefen framhöll i prop. 1960: 159 med förslag
till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. in. att de psykiatriska
och barnpsykiatriska klinikerna i Uppsala och Lund borde inordnas i
sjukhusorganisationen inom respektive sjukvårdsområden (s. 137). Denna
fråga skulle tas upp till förhandlingar med vederbörande landsting. Såvitt
avser nämnda kliniker i Lund föreligger numera 1962 års avtal om de psykiatriska
och barnpsykiatriska klinikerna i Lund. Enligt detta avtal tas
driftkostnaderna för klinikerna successivt över av Malmöhus läns landsting.
Fr. o. m. år 1970 utgår endast sedvanligt läkarutbildningsbidrag till klinikerna.

Statens förhandlingsnämnd har nu för godkännande överlämnat dels avtal
om ändring av 1954 års avtal angående samarbete för drift av akademiska
sjukhuset i Uppsala, dels överenskommelse angående beräkning av landstingets
kostnadsandel av den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till
akademiska sjukhuset i Uppsala. Sistnämnda överenskommelse träder i
stället för en tidigare överenskommelse i frågan. Genom de nu träffade
överenskommelserna skall de psykiatriska samt barn- och ungdomspsykiatriska
klinikerna vid akademiska sjukhuset inordnas i sjukhuset i övrigt
den 1 oktober 1968. Samtidigt höjs det minsta antalet sängplatser vid sjukhuset
för patienter från Uppsala län från 500 till 650.

Jag har inte något att erinra mot innehållet i eller utformningen av ifrågavarande
avtal och överenskommelse. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna
dels avtal mellan svenska staten och Uppsala läns landsting
om ändring av 1954 års avtal angående samarbete för
drift av akademiska sjukhuset i Uppsala,

dels ock överenskommelse mellan samma parter angående
beräkning av landstingets kostnadsandel i den s. k. löpande
utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten