Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968
1
Nr 69
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet samt
teknisk provning och standardisering; given Stockholms
slott den 15 mars 1968.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF ADOLF
Krister Wickman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås för budgetåret 1968/69 anslag till atomenergiverksamhet
med sammanlagt 98,5 milj. kr. Av beloppet avses 84 milj. kr.
för forsknings- och utvecklingsarbete m. in. inom Aktiebolaget Atomenergi.
För drift av bolagets uranverk i Ranstad föreslås ett särskilt anslag av 11
milj. kr. I sammanhanget tas även upp vissa frågor rörande Sveriges långsiktiga
försörjning med uran.
Vidare förslås anslag till statens provningsanstalt med 9 milj. kr. och
till statens skeppsprovningsanstalt med 4 milj. kr. Förslagen innebär eu
viss ökning av dessa anstalters resurser för forsknings- och utvecklingsarbete.
Till Sveriges standardiseringskommission föreslås ett bidrag av 1,4
milj. kr.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt Nr 69
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 15
mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff,
Wickman, Moberg.
Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets
övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret 1968/69 under sjunde huvudtiteln
till atomenergiverksamhet samt teknisk provning och standardisering
och anför.
Vid anmälan i statsverkspropositionen (bil. 9 s. 110) av vissa anslag under
finansdepartementet anförde jag att vissa utredningar aktualiserat olika
frågor på den tekniska forskningens och det industriella utvecklingsarbetets
områden. Vidare anförde jag, att förslag på grundval av dessa utredningar
lagts fram i en departementspromemoria angående ökad statlig satsning på
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete (Stencil Fi 1967:13).
.lag förklarade mig ämna föreslå Kungl. Maj :t att lägga fram särskild proposition
i ämnet sedan beredningen av de angivna frågorna slutförts. Kungl.
Maj :t föreslog därför riksdagen att, i avvaktan härpå, till teknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete in. m. för budgetåret 1968/69 beräkna ett
anslag av 150 milj. kr.
I beräkningsunderlaget för detta belopp ingick även anslag till atomenergiverksamhet
och standardisering.
För att möjliggöra en samlad bedömning av alla frågor rörande teknisk
forskning och utveckling föreslog jag att även anslagen till statens provningsanstalt
och statens skeppsprovningsanstalt skulle behandlas i den
nämnda särskilda propositionen. Dessa anslag togs således i statsverkspropositionen
upp med beräknade belopp, som uppgick till sammanlagt
12 099 000 kr.
Vid anmälan tidigare denna dag av fråga om ökat statligt stöd till teknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete (prop. 1968:68) har jagföreslagit
bl. a. väsentligt ökade resurser för stöd åt tekniska forskningsprojekt
och kollektiv forskning samt inrättandet den 1 juli 1968 av en central
myndighet på området, styrelsen för teknisk utveckling. Eftersom för
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
slagen inte påverkar frågan om anslag för budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet
och teknisk provning in. m. anser jag att denna fråga bör
anmälas särskilt.
De förslag som jag lägger fram i det följande innebär i huvudsak oförändrade
riktlinjer för verksamheten under nästa budgetår. Jag vill emellertid
framhålla att de statliga och slatsfinansierade forskningsinstituten utgör
viktiga led i statens allmänna stöd åt teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete. Detta gäller beträffande såväl Aktiebolaget Atomenergi,
vars forskningsstation i Studsvik torde kunna utnyttjas i ökad omfattningför
uppgifter utanför atomenergiområdet, som de statliga provningsanstalterna.
Frågan om organisationsformer för dessa institut måste bedömas mot
bakgrund av behovet av att effektivt utnyttja samhällets resurser inom det
tékniskt-vetenskapliga området. Därför hör möjligheterna undersökas att
samordna vissa statliga forskningsinstitutioner, förutom de nämnda hl. a.
försvarets forskningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten. Jag har för
avsikt att efter samråd med cheferna för berörda departement hemställa om
bemyndigande att tillkalla sakkunniga med uppgift att utreda dessa frågor
sedan resultaten av vissa pågående utredningar framlagts.
I det följande anmäls även fråga om bidrag till Sveriges slandardiseringskommission
för nästa budgetår.
Teknisk provning och standardisering
Statens provningsanstalt: Driftkostnader
1966/67 Utgift ................... 8 841 119
1967/68 Anslag .................. 7 990 000
1968/69 Förslag .................. 8 200 000
Anstalten utför på uppdrag av myndighet eller enskild provningar och
undersökningar av material och konstruktioner och därmed förenad verksamhet.
I den mån anstaltens utrustning och förhållandena i övrigt medger
det görs också andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver
även teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde.
Anstalten är uppdelad på tre tekniska avdelningar, en central verkstad
och ett kansli. Verksamheten är huvudsakligen lokaliserad till Stockholm,
men vissa mätningar med transportabel apparatur och vissa provtagningar
och kontroller görs även på andra håll. Filialer med utrustning för byggnadstekniska
provningar finns i Hälsingborg, Karlskrona, Jönköping, Norrköping,
Borlänge, Härnösand och Luleå samt fr. o. m. våren 1968 även i
Lund. Inom det textiltekniska området finns en filial i Borås.
De tre tekniska avdelningarna betecknas A, B och C. Inom avdelning A
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
utförs mekanisk-teknologisk provning och undersökning av metalliska material
och andra konstruktions- och byggnadsmaterial samt av färdiga konstruktioner
och byggnadsdelar. Avdelningen har fyra laboratorier — det
byggnadstekniska, det mekaniska, det värme- och ventilationstekniska samt
det brandtekniska. Olika materials struktur och kemiska sammansättning
samt materialens därmed sammanhängande egenskaper och funktion undersöks
av avdelning B med fem laboratorier: analyslaboratoriet, polymertekniska
laboratoriet, ytskyddslaboratoriet, laboratoriet för metallografi och
korrosion samt bränsle- och smörj medelslaboratoriet. På avdelning G utförs
elektriska och fysikaliska mätningar och undersökningar. Här finns ett
elektriskt, ett akustiskt och ett fysikaliskt laboratorium.
Fr. o. in. budgetåret 1966/67 tillämpar anstalten försöksvis programbudgetering.
Detta innebär att anvisade medel inte primärt knyts till kostnadsslag
såsom avlöningar och omkostnader utan till vissa aktiviteter. Av anslaget
för innevarande budgetår har sålunda 5 190 000 kr. avsetts för anstaltens
uppdragsverksamhet medan återstoden 2 800 000 kr. utgör ramen för den
allmänna verksamheten, varmed avses forsknings- och utvecklingsarbete
samt expertverksamhet. I fråga om den allmänna verksamheten föreligger
inte något krav på kostnadstäckning. För uppdragsverksamheten gäller däremot
att intäkterna skall täcka både synliga och kalkylmässiga kostnader.
De sistnämnda kostnaderna, som inte belastar anstaltens egna anslag, utgörs
av schablonmässigt beräknade pensionskostnader, hyreskostnader, avskrivningar
och räntor på anstaltens utrustning samt värdet av tjänstebrevsrätten.
För budgetåren 1966/67 och 1967/68 har provningsanstalten redovisat
sitt medelsbehov fördelat dels på anslagsposter, dels på kostnadsbärare enligt
programbudgetprinciper. Den nu föreliggande anslagsframställningen
har emellertid utformats helt som en programbudget. Framställningen redovisar
i enlighet med uttalande av chefen för handelsdepartementet (prop.
1966: 1 bil. 12 s. 77) kostnader, intäkter och planerad verksamhet vid anstaltens
avdelningar och laboratorier. Den ger också upplysning om graden
av kostnadstäckning såväl totalt som inom de olika arbetsenheterna.
1967/68 |
Beräknad ändring 1968/69 |
||
Tjänster |
Anstalten |
Föredr |
|
Enligt personalförteckningen .... |
151 |
+ 1 |
— |
Övriga...................... |
94 |
+ 11 |
1 |
Programbudget |
245 |
+ 12 |
1 |
Uppdragsverksamheten ........ |
.. 5 190 000 |
+ 338 000 |
- 190 000 |
Allmänna verksamheten........ |
.. 2 800 000 |
+ 751 000 |
+ 400 000 |
7 990 000 |
+ 1 089 000 |
+ 210 000 |
1 Enligt anstaltens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Kungl. Maj :ts proposition nr 69 år 1968
0
Statens provningsanstalt
Provningsanstalten redovisar inledningsvis vissa uppgifter om den ekonomiska
utvecklingen under budgetåren 1961/62—1966/67. Uppdragsverksamheten
har under denna period ökat med ca 50 %. Budgetåret 1966/67
inregistrerades 26 283 uppdrag, varav 8 999 vid filialerna. Intäkterna har
under perioden mer än fördubblats. Denna ökning är delvis resultatet av de
betydande taxeliöjningar som vidtagits under perioden. Graden av kostnadstäckning,
som budgetåret 1962/63 uppgick till 69,0 %, har förbättrats väsentligt
och nådde budgetåret 1966/67 94,2 %. Uppdragsverksamheten vid
filialerna är självbärande.
Resurserna för den allmänna verksamheten har under femårsperioden
successivt byggts ut. Provningsanstalten har medvetet satsat på betydelsefulla
provningsområden såsom ytskydd, brandteknik, elektroteknik, värmeoch
ventilationsteknik samt fysikalisk mätteknik i syfte att för framtiden
skapa goda förutsättningar för kvalificerade material- och konstruktionsprovningar
inom dessa områden.
Beträffande programmet för verksamheten under budgetåren 1967/68—
1972/73 framhåller provningsanstalten följande. Målsättningen bör vara att
utarbeta lämpliga provnings- och mätmetoder inom anstaltens kompetensområde
samt att bygga upp tillräckligt goda resurser för de olika slag av
framtida kvalificerade provningar och mätningar som ett tekniskt högt utvecklat
näringsliv kommer att ha behov av. Ett område för vilket provningsanstalten
har stor betydelse är byggnadsmaterialområdet. Utvecklingen inom
byggnadsbransch^! har lett till att ett mycket stort antal nya material m. m.
kommit till användning. Den typgodkännande verksamheten anses därför
böra ges eu väsentligt ökad spridning. Även i fråga om brandtekniska provningar
och egenskapsredovisning för material och produkter föreligger betydande
behov.
Med hänsyn härtill kan uppdragsverksamheten vid provningsanstalten
väntas få en allt större omfattning. Anstaltens möjligheter att tillgodose behovet
av provningar måste emellertid bedömas mot bakgrunden av den besvärande
lokalbristen. För att i någon mån avhjälpa denna har provningsanstalten
föreslagit inrättandet av en filial i Lund. Vidare undersöks förutsättningarna
för att inrätta filialer i Skellefteå och i Värmlands län. Med
hänsyn till lokalsituationen bör dock den realiserbara ökningen av uppdragsverksamheten
ej uppskattas till mer än 3—4 % om året.
Beträffande provningsanstaltens allmänna verksamhet framhålls särskilt
materialfrågornas betydelse. Grundläggande kännedom om materialens kemiska
sammansättning och fysikaliska egenskaper skapar betingelser för
metodförbättringar och en förfinad mätteknik och utgör härigenom en förutsättning
för det praktiska provningsarbetet. Anstaltens resurser måste
därför i högre grad än tidigare inriktas på forsknings- och utvecklingsarbete,
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968
som tillsammans med annat allmänt arbete på fem års sikt bör få lika stor
omfattning som uppdragsverksamheten.
Forsknings- och utvecklingsarbetet inom brandteknikens område framstår
som mycket angeläget. Frågan om ett nytt brandlaboratorium med förläggning
till Studsvik eller Järvafältet bör därför ånyo prövas.
För budgetåret 1968/69 beräknas kostnader, intäkter och medelsbehov i
enlighet med följande tabell:
Enligt vinst- och förlusträkning 1. Redovisade under anstaltens anslag.................... 2. Kalkylmässiga kostnader .... |
Uppdrag 5 528 000 2 149 000 |
Allmänt arbete 4 051 000 1 807 000 |
Summa 9 579 000 |
Summa |
7 677 000 |
5 858 000 |
13 535 000 |
Intäkter |
|||
Redovisade under inkomsttitel .. |
7 677 000 |
500 000 |
8 177 000 |
Nettokostnad |
0 |
5 358 000 |
5 358 000 |
A nslagsberäkn ing |
|||
Utgifter att täckas under VII:e |
|||
huvudtiteln................ |
5 528 000 |
4 051 000 |
9 579 000 |
Intäkter .................... |
7 677 000 |
500 000 |
8 177 000 |
Saldo (= på riksstaten synlig
nettokostnad för verksamheten) —2 149 000 3 551 000 1 402 000
De belopp som beräknats för uppdragsverksamheten baseras på inträffade
kostnadsökningar och en volymökning av ca 3,5 %. Kostnader för två nya
filialer har medräknats. De angivna uppdragsintäkterna förutsätter en kostnadstäckningsgrad
av 100 %.
Anslagsbehovet för den allmänna verksamheten anges till 4 051 000 kr.
Härav väntas 500 000 kr. kunna täckas med bidrag från forskningsråd m. in.
Nettobehovet uppgår alltså till 3 551 000 kr., en ökning med 751 000 kr.
jämfört med rambeloppet för 1967/68. Av ökningen är 255 000 kr. att betrakta
som omräkning. Resterande belopp av 496 000 kr. utgör den reella
ökning av ramen för den allmänna verksamheten som erfordras för att realisera
de redovisade planerna för provningsanstaltens framtida verksamhet.
— De beräknade beloppen innefattar medel för en tjänst som laboratoriechef
i Be 6 vid laboratoriet för bränsle och smörjmedel.
Programbudgetförslaget för budgetåret 1968/69 innebär sammanfattningsvis
följande:
1. Godkännande av det allmänna programmet och riktlinjerna för anstaltens
verksamhet.
2. Godkännande av förslaget om att inrätta nya filialer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
7
3. Anvisande av medel för programmets genomförande. Därvid erfordras
en uppräkning av driftkostnadsanslaget med 1 089 000 kr., varav 338 000
kr. för uppdragsverksamheten och 751 000 kr. för den allmänna verksamheten.
4. Inrättande av en tjänst som laboratoriechef i Be 6.
5. Anvisande av ett särskilt anslag av 250 000 kr. för projektering av ett
brandtekniskt laboratorium.
Föredraganden
Verksamheten vid statens provningsanstalt bedrivs sedan budgetåret
1966/67 försöksvis efter programbudgetprinciper. Jag har ingen erinran mot
den föreslagna allmänna inriktningen av verksamheten under nästa budgetår.
För att ge provningsanstalten de ökade möjligheter till metodförbättringar
in. m. som förutsätts i programbudgeten bör ramen för den allmänna
verksamheten höjas från 2,8 milj. kr. till 3,2 milj. kr. Av höjningen kan
200 000 kr. hänföras till kostnadsförändringar.
Beträffande den av provningsanstalten begärda laboratoriechef st j änsten
vill jag erinra om vad chefen för handelsdepartementet anfört angående inrättandet
av extra-ordinarie tjänster hos anstalten (prop. 1966: 1 bil. 12 s.
78). Frågan om förläggning av ett brandtekniskt laboratorium torde böra
las upp i samband med den inledningsvis nämnda utredningen om samordning
av vissa statliga forskningsinstitutioner.
Mot bakgrund av en viss stagnation i provningsanstaltens uppdragsverksamhet
under den gångna delen av budgetåret 1967/68 beräknar jag kostnaderna
för verksamheten under nästa budgetår till 5 000 000 kr., en minskning
med 190 000 kr. i förhållande till det budgeterade beloppet för innevarande
budgetår. Med hänsyn till den föreslagna ökningen av ramen för
den allmänna verksamheten bör dock anslaget räknas upp med 210 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens provningsanstalt: Driftkostnader för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 8 200 000 kr.
Statens provningsanstalt: Utrustning
1966/67 Utgift ...... 786 496 Reservation ...... 803 211
1967/68 Anslag ...... 800 000
1968/69 Förslag...... 800 000
Statens provningsanstalt
För att anstalten skall kunna fullgöra sina uppgifter måste utrustningen
hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Anslaget kan väntas till
största delen bli utnyttjat för att ersätta försliten och omodern utrustning.
Därjämte föreligger även behov av nyanskaffningar bl. a. vid filialerna.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
På grund av att planerade inköp inte kunnat genomföras i beräknad takt
föreslås att anslaget t. v. tas upp med ett oförändrat belopp av 800 000 kr.
Föredraganden
I enlighet med provningsanslaltens förslag bör anslaget tas upp med oförändrat
belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.
Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar
1966/67 Utgift .................. 2 565 755
1967/68 Anslag .................. 2 562 000
1968/69 Förslag.................. 3 177 000
Statens skeppsprovningsanstalt utför på uppdrag av myndighet eller enskild
provningar och undersökningar av betydelse för skeppsteknik och
sjöfart samt, i den mån anstaltens utrustning och förhållandena i övrigt
medger det, andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver
också teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde.
Anstalten är organiserad på tre avdelningar, nämligen ritkontorsavdelningen,
beräkningsavdelningen samt drifts- och verkstadsavdelningen.
Inom anstalten finns vidare ett kansli. |
1967/68 |
Beräknad ändring 1968/69 |
|
Tjänster Enligt personalförteckningen.......... |
38 |
Anstalten + 4 |
Föredr. |
Extra tjänstemän, verkstadsarbetare och |
60 |
— |
1 |
98 |
+ 4 |
1 |
|
Anslag Avlöningar till tjänstemän............ |
1 500 000 |
+ 323 000 |
+ 83 000 |
Arvoden bestämda av Kungl. Maj:t .... |
1 000 |
— |
_ |
Avlöningar till extra tjänstemän, verk-stadsarbetare och tillfälliga biträden .. |
1 058 000 |
+ 292 000 |
+ 532 000 |
2 562 000 |
+ 615 000 |
+ 615 000 |
|
1 Enligt anstaltens bestämmande inom ramen |
för tillgängliga medel. |
Statens skeppsprovningsanstalt
1. Med hänsyn till aktuella utvecklingstendenser på sjötransportområdet
och till det hårda konkurrensläget inom berörda näringsgrenar bör
skeppsprovningsanstalten kontinuerligt vidareutrustas och vidareutbyggas.
Medel bör i ökad utsträckning ställas till förfogande för anstaltens egen
9
Kungi. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
basforskning. För att utnyttja de experimentella resurserna vid det nya
kavitalionslaboratoriet rationellt och optimalt måste ett noggrant planlagt,
långsiktigt målforskningsprogram sättas i gång. Det utrymme för egen
forskning, som för budgetåret 1967/68 beviljats anstalten genom att de inlevererade
inkomsterna från uppdragsverksamheten medgetts understiga
rekvirerade medel för avlöningar och omkostnader med 300 000 kr., föreslås
öka till 500 000 kr.
2. Genom Stiftelsen Svensk skeppsforskning bedrivs ett utvecklingsprogram
rörande handelsfartygs konstruktion och drift. Programmet genomförs
med stöd från statens tekniska forskningsråd och Malmfonden, vilka
under vart och ett av budgetåren 1965/66 och 1966/67 beviljade ca 400 000
kr. för undersökningar avsedda att utföras vid skeppsprovningsanstalten.
Stiftelsen lägger därefter hos anstalten ut beställningar som debiteras enligt
uppdragstaxa. Tillvägagångssättet försvårar en rationell planering av skeppsprovningsanstaltens
kapacitet. Anstalten föreslår därför att statens bidrag
till fartygshydromekaniska undersökningar av gemensamt intresse för landets
varv och rederier kanaliseras direkt till anstalten och att bidraget samtidigt
väsentligt ökas. Detta bör ske i den formen att inkomsterna från
skeppsprovningsanstaltens uppdragsverksamhet medges understiga rekvirerade
medel för avlöningar och omkostnader med — utöver vad som begärts
för anstaltens egen målforskning — 800 000 kr.
3. På grund av den ökande verksamheten speciellt avseende målforskningsuppdrag
bär behov uppstått av nya högre teknikertjänster på beräkningsavdelningen
av vilka en som avdelningsdirektör och två som förste
forskningsingenjör (174 240 kr.). Vidare föreslås inrättandet av en extra
ordinarie tjänst som avdelningsdirektör på drifts- och verkstadsavdelningen
s 65 904 kr.).
4. Anslagsposten till extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga
biträden bör räknas upp med hänsyn till belastningen och till inträffade
löneökningar (292 000 kr.).
5. Löneomräkning 82 536 kr.
Yttrande över skeppsprovningsanstaltens petita har avgetts av statens
tekniska forskningsråd. Beträffande anstaltens begäran om ökat utrymme
för egen forskning finner rådet väl motiverat att anstalten bereds ökade
forskningsmöjligheter inom kavitationsområdet, som inrymmer ett stort
antal viktiga men ännu olösta problem. Förslaget om att medel för tekniskt
utvecklingsarbete skall ställas direkt till skeppsprovningsanstaltens förfogande
avstyrks emellertid av rådet.
Föredraganden
För budgetåret 1966/67 redovisade skeppsprovningsanstalten uppdragsinkomster
av 2 961 000 kr., vilka — i enlighet med gällande regler för verk
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968
samhetens finansiering — täckte de sammanlagda utgifterna under anstaltens
avlönings- och omkostnadsanslag. Av dessa utgifter hänförde sig
558 000 kr. till anstaltens egen målforskning. I syfte att möjliggöra en viss
ökning av denna forskning har anstaltens uppdragsinkomster för innevarande
budgetår medgetts understiga utgifterna på de nämnda anslagen med
300 000 kr. (prop. 1967: 1 bil. 12 s. 63).
I likhet med tekniska forskningsrådet anser jag att skeppsprovningsanstaltens
utrymme för egen forskning, främst vid det nya kavitationslaboratoriet,
bör ökas ytterligare. För nästa budgetår bör alltså inkomsterna från
uppdragsverksamheten medges understiga rekvirerade medel för avlöningar
och omkostnader med 500 000 kr. (1).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 177 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 3 177 000
kr.
Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
1966/67 Utgift .................... 381 636
1967/68 Anslag .................... 347 000
1968/69 Förslag ................... 407 000
1. Sjukvård m. m...................
2. Ersättningar för resor inom och utom
landet ..........................
3. Expenser
a) Bränsle, lyse och vatten..........
b) Övriga expenser................
4. Publikationstryck ................
5. Övriga utgifter
a) Bibliotek......................
b) Provningsmateriel m. m.........
c) Verktyg, förbrukningsartiklar och
provningsanordningar, m. m.......
d) Underhåll av maskiner och apparater
e) Frakter och transporter..........
Föredraganden
1967/68 Beräknad ändring 1968/69
Anstalten |
Föredr. |
|
2 000 |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
60 000 |
— |
— |
33 000 66 000 13 500 |
+ 6 000 |
+ 6 000 |
8 000 8 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
150 000 4 000 2 500 |
+ 30 000 + 1000 |
+ 30 000 + 1 000 |
347 000 |
+ 60 000 |
+ 60 000 |
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 407 000 kr.
Kungl. Maj :ts proposition nr 69 år 1968
11
Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
1966/67 Utgift ....... 383 044 Reservation....... 54 172
1967/68 Anslag ...... 300 000
1968/69 Förslag ...... 400 000
Statens skeppsprovningsanstalt
1. För erforderlig nyanskaffning, komplettering och modernisering av
teknisk utrustning bör anslaget räknas upp med 100 000 kr.
2. För en teknisk utredning om ett kombinerat styrnings- och våglaboratorium
erfordras 200 000 kr.
3. Förslag till en mindre skeppsprovningsränna i anslutning till den befintliga
bör utarbetas. Kostnaderna för instrumentering och inredning beräknas
till 400 000 kr.
Föredraganden
Jag godtar anstaltens förslag under 1 och hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för
budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kr.
Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
1966/67 Utgift ................... 1 070 000
1967/68 Anslag .................. 1 185 000
1968/69 Förslag .................. 1 425 000
Enligt av Kungl. Maj:t fastställda stadgar utgör Sveriges standardiseringskommission
centralorgan för den nationella standardiseringsverksamheten
och företräder denna i det internationella standardiseringsarbetet.
Kommissionen skall vidare utarbeta och fastställa svensk standard samt
verka för att denna används inom statlig och kommunal verksamhet liksom
inom näringslivet. Bland övriga uppgifter ingår samordning mellan standardiseringsarbetet
och varudeklarationsverksamheten.
Kostnaderna för kommissionens verksamhet bestrids genom statsanslag,
genom kontantbidrag från näringslivet och ersättningar från statliga verk
in. m. samt genom försäljning av standard. Vid beräkningen av statsanslaget
tillämpas fr. o. m. budgetåret 1966/67 den principen att anslaget skall stå i
visst förhållande till näringslivets kontantbidrag till verksamheten under
det sistförflutna budgetåret. Förhållandet har fastställts till 60 %. Härigenom
kommer staten att svara för ca en fjärdedel av kostnaderna för verksamheten
(prop. 1966: 1 bil. 12 s. 42).
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
Sveriges standardiseringskommission
Näringslivets kontantbidrag till kommissionen och dess fackorgan under
budgetåret 1966/67 uppgick till 2 376 100 kr. Kommissionen hemställer om
statsanslag till verksamheten under budgetåret 1968/69 med 60 % av detta
belopp eller avrundat 1 425 000 kr.
Föredraganden
Standardiseringskommissionens beräkning av statsbidraget för budgetåret
1968/69 föranleder ingen erinran från min sida. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 1 425 000 kr.
Åtomenergiverksamhet
Delegationen för atomenergifrågor
1966/67 Utgift........ 250 082 Reservation....... 24 824
1967/68 Anslag ...... 330 000
1968/69 Förslag...... 370 000
Delegationen för atomenergifrågor har till uppgift bl. a. att vara tillsynsmyndighet
jämlikt atomenergilagen den 1 juni 1956 (nr 306) och att såsom
rådgivande organ dra upp riktlinjer för atomenergiverksamheten mot
bakgrunden av det allmänna bränsle- och kraftförsörjningsläget i landet.
Delegationen består av fem ledamöter. Inom delegationen finns en reaktorförläggningskommitté
med uppgift att biträda vid behandling av ärenden
som angår säkerhetsförhållanden vid atomenergianläggningar in. m. Hos
delegationen är f. n. fyra tjänstemän anställda, varav tre är handläggande
personal.
Från anslaget bestrids samtliga kostnader för delegationens verksamhet
och för de tekniska utredningar reaktorförläggningskommittén låter utföra.
Delegationen för atomenergifrågor
Den ökning av arbetsuppgifterna, som följer av atomkraftutbyggnaden,
gör en förstärkning av delegationens heltidsanställda personal nödvändig.
För reaktorförläggningskommitténs räkning bör anställas ytterligare en
tjänsteman med kvalificerad teknisk utbildning och erfarenhet från kärnenergiområdet
(61 000 kr.). Därjämte föreligger ett ökat behov av teknisk
expertis (26 000 kr.). Den AÖdgade verksamheten medför vidare ökning aA?
omkostnader (7 000 kr.). För löneomräkning beräknas 11 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968
13
Medelsförbrukningen för innevarande budgetår beräknas komma att bli
ca 310 000 kr. Detta innebär att reservationen på anslaget kommer att uppgå
till ca 45 000 kr. vid utgången av innevarande budgetår. För budgetåret
1968/69 räknar delegationen med en medelsförbrukning av ca 415 000 kr.
I förhållande till budgetåret 1967/68 innebär detta en ökning med 105 000
kr. För att täcka den sålunda beräknade medelsförbrukningen erfordras för
budgetåret 1968/69 en medelsanvisning under delegationens anslag av
370 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder delegationens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 370 000 kr.
Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
1966/67 Utgift..... 93 500 000 Reservation .......... —
1967/68 Anslag____ 92 000 000
1968/69 Förslag . . 84 000 000
Riktlinjer för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet underställdes
riksdagen år 1956 och lämnades därvid utan erinran (prop. 176, 3LU 22,
rskr 344). En viss omläggning av atomenergiprogrammet godkändes av
1958 års B-riksdag (prop. R 49, SU B 94, rskr B 123). Av bolagets styrelse
antagna riktlinjer för bolagets arbetsuppgifter och samarbete med industrin
godkändes av statsmakterna även åren 1960 och 1961 (SU 1960: 10, rskr
10 och prop. 1961: 1 bil. 12 s. 128). I samband med anslagsbehandlingen
har programmet årligen prövats om. Frågan om statens fortsatta insatser
på atomenergiområdet m. m. utreds f. n. av 1966 års atomenergiutredning.
Huvudansvaret för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet i vårt land
vilar på Aktiebolaget Atomenergi, som har sin verksamhet förlagd främst
till Stockholm, Studsvik och Ranstad. Bolagets huvudkontor ligger i Stockholm,
där en del anläggningar är belägna, såsom vissa laboratorier, forskningsreaktorn
Rl, en bränsleelementfabrik samt en anläggning för raffinering
av uran. I Studsvik ligger bolagets forskningsstation med bl. a. reaktorerna
RO, R2, R2-0 och FR0 samt olika laboratorier. Stationen är nu färdigställd
i planerad omfattning. Bolagets uranverk i Ranstad har likaledes
färdigställts och provdrift pågår.
Bolagets personal — utom personalen i Ranstad —- under de tre senaste
åren med fördelning på kategorier redovisas enligt följande (läget den 30
juni).
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
1965 |
1966 |
1967 |
|
Akademiker och jämställda ......... |
.......... 265 |
244 |
236- |
Läroverksingenjörer och jämställda ... |
.......... 401 |
365 |
346 |
Biträden och jämställda............. |
......... 426 |
397 |
382 |
Kollektivavtalsanställda............. |
.......... 246 |
240 |
235 |
Summa 1 338 |
1 246 |
1 199 |
Av personalen den 30 juni 1967 tjänstgjorde 419 i Stockholm och 780
i Stud svik.
Bolagets verksamhet finansieras till helt övervägande del med statsmedel.
Kostnaderna för bolagets del av Marvikens kraftstation bestrids huvudsakligen
från ett investeringsanslag under kapitalbudgeten (prop. 1968: 1 bil.
9 s. 146). Medel för drift av Ranstadsverket anvisas fr. o. m. budgetåret
1966/67 under särskilt förslagsanslag. Återstoden av bolagets verksamhet
finansieras över förevarande anslag.
Forsknings- och utvecklingsarbete, inkl. gemensamma
kostnader m. m...................
Isotoptjänst..............................
Lagerinköp av uran m. m...................
Tillverkning av bränsleelement..............
Räntor m. m.............................
Summa bruttoutgifter
Inkomster
Summa nettoutgifter
Finansiering av uraninköp och tillverkning av
bränsleelement med rörlig kredit ..........
Anslag
1967/68 Beräknad ändring 1968/69''
milj. kr. |
milj. kr. Bolaget Föredr. |
|
76,6 |
+ 7,3 |
+ 4,3 |
L9 |
— 0,2 |
- 0,2 |
8,8 |
— 6,5 |
— 6,5 |
6,5 |
— 2,3 |
— 2,3 |
7,5 |
— 2,0 |
- 2,0 |
101,3 |
— 3,7 |
-6,7 |
9,3 |
+ 1,3 |
+ 1,3 |
92,0 |
— 5,0 |
— 8,0 |
— |
+ 9,5 |
— |
92,0 |
— 14,5 |
— 8,0 |
Aktiebolaget Atomenergi
Efter eu översikt av den internationella utvecklingen på atomenergiområdet
anför bolaget vissa allmänna synpunkter på atomkraftens roll i vårt
land och på bolagets arbete. Det betecknas som en väsentlig uppgift för bolaget
att i samråd med kraftindustrin och i samarbete med verkstadsindustrin
fortsätta att stödja en sådan utveckling av atomenergitekniken
inom landet, att den svenska industrin kan hävda sig i konkurrensen främst
i Sverige men även på exportmarknaden. Det råder emellertid en synner
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968
15
ligen stark konkurrens på detta område, och företagen i de stora industriländerna
får ofta ett direkt eller indirekt statligt stöd för att etablera sig
inte bara på hemmamarknaden utan även i andra länder.
Bolaget framhåller vidare att vårt lands industri i dag kan leverera
trycktankreaktorer av både lättvatten- och tungvattentyp samt reaktorkomponenter
och bränsleelement. Med hänsyn till det stöd som de nationella
atomenergiorganen i andra länder ger den inhemska reaktorindustrin är det
enligt bolagets mening ofrånkomligt att även i vårt land staten ger industrin
motsvarande stöd för reaktorutvecklingen, om den också på längre
sikt skall kunna leverera reaktorer. Det mest angelägna är härvid att fullfölja
och befästa arbetena beträffande termiska reaktorer och bränslecykeln
för dem. Sådana reaktorer kommer nämligen att helt dominera den
förutsedda utbyggnaden av kärnkraft på 10 000—15 000 MW fram till
mitten av 1980-talet. Under 1966 och 1967 har bolaget medverkat i industrins
offertgivning på utländska projekt. Bolaget anser en sådan medverkan
önskvärd även framdeles för att främja industrins export.
Bolaget framhåller som en annan viktig uppgift att förbereda införandet
av mera avancerade reaktorsystem av långsiktigt intresse. Bolaget anser
sannolikt att i en framtid de snabba reaktorerna kommer att svara för en
stor del av utbyggnaden av atomenergin, varför Sverige bör göra en egen
insats med beaktande av erfarenheterna i de stora ländernas program och
i samarbete med dem. I överensstämmelse härmed överlägger bolaget med
utländska atomenergiorganisationer och industriföretag om samarbete vid
utvecklandet av snabba reaktorer.
Bolaget redogör härefter för olika initiativ för att få till stånd ett mera
allmänt utnyttjande av forskningsstationen i Studsvik. Bolaget erinrar om
att till Studsvik förlagts ett för forskningsråden gemensamt laboratorium
samt bolagets isotopcentral, som tillgodoser en stor del av sjukvårdens,
vetenskapens och näringslivets behov av radioaktiva isotoper. Där pågår
också verksamhet beträffande brandforskning och undersökning av bilavgaser.
Härutöver har bolaget haft överläggningar med bl. a. statens provningsanstalt
om förläggning av ett brandtekniskt laboratorium till Studsvik
samt med andra intressenter om forskning i Studsvik beträffande ångpannor
för överkritiskt tryck.
Bolagets samarbete med utländska atomenergiorganisationer och företag
är alltjämt omfattande. Förutom det tidigare etablerade trepartssamarbetet
med Storbritannien och Kanada på tungvattenområdet nämns det svenska
samarbetet med Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland beträffande
tungvattenreaktorer av en typ som nu offereras av svensk industri. Med
Storbritannien, Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland samarbetar
bolaget i fråga om snabba reaktorer. Liksom tidigare företräder bolaget
Sverige i de tre OECD-projekten Dragon, Eurochemic och Halden.
Vad gäller det nordiska samarbetet erinrar bolaget om att Nordiska rådet
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
år 1966 (rekommendation nr 31/1966) hemställde om en redogörelse för
planerna på en utvidgning av samarbetet på atomenergiområdet. Inom det
nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor har därefter tillsatts en arbetsgrupp
med företrädare för atomenergiorganisationerna i Danmark, Finland,
Norge och Sverige. Gruppen studerar förutsättningarna för ett närmare
nordiskt samarbete på atomenergiområdet.
Bolaget övergår härefter till frågan om anslaget till atomenergiverksamhet
för budgetåret 1968/69. Bolaget framhåller att tidigare anslagsminskningar
inneburit att bolaget måst upphöra med vissa i och för sig betydelsefulla
arbetsuppgifter. Andra arbetsuppgifter har planenligt kunnat reduceras genom
att verkstadsindustrin nu kan offerera och bygga kärnkraftstationer.
Fortlöpande rationaliseringar inom bolaget har också inneburit att personalstyrkan
kunnat minskas. I avvaktan på 1966 års atomenergiutrednings
förslag och statsmakternas ställningstagande därtill har bolaget förutsatt
att forsknings- och utvecklingsarbetet under nästa budgetår skall fortgå
inom ramen för tillgängliga resurser. Arbetet kommer att ytterligare koncentreras
på de arbetsfält som särskilt angetts i 1967 års statsverksproposition.
Alltjämt tillämpar bolaget synnerligen stor restriktivitet i fråga om
nyanskaffning av experimentella utrustningar.
Det framhålls att bolaget till skillnad från anslagsäskande statliga myndigheter
inte kan få kompensation för lönehöjningar genom särskilda statsanslag.
Verksamheten är inte heller sådan att bolaget genom höjningar av
avgifter och taxor annat än i begränsad omfattning kan öka intäkterna
motsvarande väntade pris- och lönestegringar. Bolaget har därför måst utgå
från det beräknade löneläget under nästa budgetår och begär sålunda redan
nu medel för att täcka de fördyringar som förutses under budgetåret 1968/
69.
Bolaget lägger fram följande beräkning av medelsbehovet under innevarande
och nästa budgetår. Driftkostnaderna för materialforskningsreaktorn
R2 fördelas på de olika arbetsuppgifterna och återfinns alltså under
motsvarande rubriker i tabellen. Fr. o. m. innevarande år har även kostnader
för vissa andra forskningsreaktorer m. m. och för Ågesta kraftvärmeverk
interndebiterats.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
17
Beräknad Förslag |
Ändring för |
||
utgift för för |
1968/69 i |
||
1967/68 |
1968/69 |
förhållande |
|
till 1967/68 |
|||
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
|
1. Reaktorprojekt |
|||
a) Drift av Ågesta kraftvärmeverk |
|||
Bruttokostnader................... |
. 5,9 |
6,1 |
|
Inkomster ....................... |
. 5,0 0,9 |
5,2 0,9 |
— |
b) Utvecklingsarbete och driftförberedelser för |
|||
Marvikens kraftstation ............ |
.... 6,7 |
6,5 |
— 0,2 |
c) Utvecklingsarbete för Oskarshamnsverket.. 5,4 |
6,3 |
+ 0,9 |
|
13,0 |
13,7 |
+ 0,7 |
|
2. Utveckling av olika reaktorsystem |
|||
a) Vattenreaktorer .................. |
.... 1,6 |
1,5 |
- 0,1 |
b) Snabba reaktorer.................. |
.. .. 3,2 |
6,1 |
+ 2,9 |
4,8 |
7,6 |
+ 2,8 |
|
3. Gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete för |
|||
reaktorer |
|||
a) Reaktorfysik...................... |
.. .. 4,4 |
5,5 |
+ 1,1 |
b) Reaktormaterial .................. |
.... 6,4 |
6,2 |
— 0,2 |
c) Reaktorbränsle.................... |
.... 12,2 |
12,2 |
— |
d) övrig reaktorteknologi.............. |
.... 4,6 |
5,8 |
+ 1,2 |
27,6 |
29,7 |
+ 2,1 |
|
4. Långsiktig målanknuten forskning |
|||
a) Fysik............................ |
.. .. 4,7 |
4,7 |
— |
b) Fasta tillståndets fysik ............ |
.... 3,4 |
3,8 |
+ 0,4 |
c) Kemi............................ |
.... 1,7 |
1,7 |
— |
d) Strålskydd ...................... |
.... 1,7 |
1,8 |
+ 0,1 |
e) Instrumentering och mätmetodik .... |
.... 1,6 |
1,7 |
+ 0,1 |
13,1 |
13,7 |
CD o + |
|
5. Isotoptjänst |
|||
Bruttokostnader .................... |
3,2 |
3,5 |
|
Inkomster.......................... |
1,3 1,9 |
1,8 1,7 |
— 0,2 |
6. Utrustning och drift av forskningsreaktorer |
|||
m. m. |
|||
a) R 1 ............................ |
.. .. 0,5 |
0,7 |
+ 0,2 |
b) R 2 och R 2-0.................... |
.... 0,3 |
0,7 |
+ 0,4 |
c) Aktiva laboratorier................ |
.... 1,9 |
2,0 |
-t- 0,1 |
2 Bihang till riksdagens protokoll i968. i samt. Nr 69
2,7
3,4
+ 0,7
18
Kungi. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
Beräknad milj. kr. |
Förslag för 1968/69 milj. kr. |
Ändring för |
||
7. |
Produktion av bränsleelement................ |
6,5 |
4,2 |
- 2,3 |
8. |
Gemensamma kostnader |
|||
a) Företagsledning och administration ...... |
4,2 |
4,4 |
Öl o + |
|
b) Gemensam allmän service .............. |
7,4 |
7,4 |
— |
|
c) Strålskydds- och säkerhetstjänst.......... |
3,8 |
4,0 |
+ 0,2 |
|
15,4 |
15,8 |
+ o t- |
||
9. |
Lagerökning, räntor, m. m. a) Lagerökning.......................... |
8,8 |
2,3 |
— 6,5 |
b) Räntor.............................. |
6,9 |
6,9 |
— |
|
c) Betalningsförskjutningar m. m........... |
0,6 |
-1,4 |
- 2,0 |
|
16,3 |
7,8 |
— 8,5 |
||
Summa bruttoutgifter 101,3 |
97,6 |
— 3,7 |
||
10. |
Inkomster .............................. |
9,3 |
10,6 |
1,3 |
Summa nettoutgifter |
92,0 |
87,0 |
— 5,0 |
|
11. |
Finansiering med rörlig kredit.............. |
— |
9,5 |
9,5 |
Anslag resp. anslagsbehov |
92,0 |
77,5 |
— 14,5 |
1 a) Statens vattenfallsverk, som har ansvaret för driften, har ansökt
om tillstånd att höja den termiska effekten från högst 65 till 80 MW. Av
inkomsterna för budgetåret 1968/69 hänför sig 1,8 milj. kr. till försäljning
av el och värme. Reaktorn fyller en viktig funktion även för utprovning av
bränsle och reaktormaterial. Under det kommande budgetåret har planerats
bestrålningar motsvarande en interndebitering av 2,4 milj. kr. Dessutom
beräknas 1,0 milj. kr. som inkomst av bestrålningsuppdrag'' från utomstående.
1 b) Kostnaderna för det återstående utvecklingsarbetet för Marvikenrealctorn
redovisas här. Detta arbete omfattar väsentligen verifierande utredning,
bl. a. för säkerhetsredovisningen. Även kostnaderna för driftförberedelser
redovisas under denna post. Arbetet innefattar provdrift med lätt
vatten, uppgörande av program för tungvattendrift inklusive mätningar, utredningar
om stationens driftegenskaper, utarbetande av instruktioner och
utbildning inom driftorganisationen samt bearbetning av driftserfarenheter.
Av de begärda medlen avser 2,3 milj. kr. utvecklingsarbeten och 4,2 milj. kr.
driftförberedelser.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
1 c) Oskarshamnsverket kräver en fortsatt utvecklingsinsats huvudsakligen
beträffande reaktorfysik, värmeteknik och bränsleelement. Arbetet bedrivs
i samarbete med ASEA enligt gällande avtal. De mest kostnadskrävande
insatserna görs inom bränsleelementutveckling i samband med bestråiningsförsök
i R2. Av det begärda beloppet avser 3,8 milj. kr. bränsleutveckling
och 2,5 milj. kr. reaktorfysik och värmeteknik.
2 a) Utvecklingsarbete för tung- och lättvattenreaktorer sker främst i samband
med kommersiella projekt hos industrin och väsentligen på dennas bekostnad.
Dessutom kan internationellt samarbete på området ge anledningtill
vissa insatser, eventuellt innefattande olika systemstudier. Av särskilt
intresse är arbeten med utveckling av trycktankar i förspänd betong för vattenreaktorer.
Vissa försök planeras i samarbete med industrin, kraftindustrin
samt övriga nordiska länder.
2 b) Arbetet på snabba reaktorer under budgetåren 1967/68—1968/69 bedrivs
i samarbete med ASEA, som även finansierar vissa egna insatser. Arbetet
innefattar väsentligen fortsatta fullskalestudier samt en inledande
projektering för ett snabbt reaktorexperiment, främst för komponent- och
bränsleutveckling. En breddning av den teknologiska bakgrunden eftersträvas
genom deltagande i utländska projekt samt genom ett utvidgat experimentellt
arbete.
3 a) Inom termisk reaktorfysik görs vissa beräkningsarbeten samt bedrivs
fysikalisk-ekonomiska studier av bränslecykler, bl. a. användning av plutonium
i lättvattenreaktorer. Beträffande reaktorfysik för snabba reaktorer
fortsätts utvecklingsarbetet på beräkningsmetoder och experimentellt arbete
med FRO-reaktorn. Av beloppet för nästa budgetår hänför sig 2,1 milj. kr.
till termisk reaktorfysik och 3,4 milj. kr. till snabb reaktorfysik. Av sistnämnda
belopp avses 1,1 milj. kr. för anskaffning av mera bränsle till FRO.
3 b) Forsknings- och utvecklingsarbetet avser de i reaktorhärden ingående
kapslings- och konstruktionsmaterialen. Syftet är att fastställa möjligheterna
att ekonomiskt och säkerhetsmässigt använda materialen med beaktande
av den radioaktiva strålningens destruktiva inverkan. Alltmer ökade
reaktorprestanda och därmed tilltagande risker för dyrbara materialhaverier
skärper kravet på en rätt användning av dessa material. Av de begärda
medlen avser 0,7 milj. kr. arbeten med zirkoniummaterial, 3,7 milj. kr. rostfritt
stål och nickelbaslegeringar av intresse bl. a. för snabba reaktorer samt
allmänna metallografiska och korrosionstekniska problem, 0,9 milj. kr.
tryckkärlsstål samt 0,9 milj. kr. kapslingsteknik m. in.
3 c) Forsknings- och utvecklingsarbetet koncentreras på uranoxidelement
med eller utan plutoniumtillsats för användning i vatten- eller ångkylda
reaktorer. De högre utbränningar och prestanda i övrigt som numera eftersträvas
kräver allt säkrare kännedom om de utnyttjningsbegänsande faktorerna
hos bränsleelement. Strävan i tillverkningen att nå lägre kostnader
påverkar såväl prestandanivån som driftsäkerheten hos elementen i större
2f Biliang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 69
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
eller mindre omfattning. Bestrålningsförsök utförs i R2, Ågesta och Haldenreaktorn
i Norge.
Plutoniumanrikade bränsleelement utvecklas för såväl termiska som
snabba reaktorer. Huvudvikten är tills vidare lagd på termiskt bränsle. De
planerade arbetena innefattar såväl framställning av bränslestavar som bestrålningsexperiment
i R2 och Ågesta. En försöksanläggning för tillverkning
av plutoniumelement i Studsvik beräknas bli färdigställd i mitten av år
1969.
Av det för budgetåret 1968/69 begärda beloppet avser 7,7 milj. kr. utvecklingsarbeten
med bränslematerial och uranelement samt 4,5 milj. kr. utveckling
av plutoniumanrikade element.
3 d) Det värmetekniska forsknings- och utvecklingsarbetet knyts till de
aktuella projekten, inklusive snabba reaktorer. Det övriga teknologiska utvecklingsarbetet
behandlar grupper av komponenter, som är av speciellt
intresse för reaktorteknologin såsom ventiler, pumpar, värmeväxlare och
processinstrument. Dessa komponenter är ofta allmänt användbara inom
industrin.
Det reaktorkemiska arbetet inriktas främst på kylmediets beteende i reaktorer.
En fortgående förskjutning sker mot vissa undersökningar rörande
användning av ånga och natrium som kylmedel i snabba reaktorer.
Av medelsbehovet för 1968/69 hänför sig 2,9 milj. kr. till värmetekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete, 0,9 milj. kr. till komponentteknologi och
standardiseringsarbeten samt 2,0 milj. kr. till reaktorkemiska arbeten.
4 a) Inom neutronfysik fortsätts arbetena vid van de Graaff-generatorn i
Studsvik. Försök utförs där med neutronspridning i element av intresse för
det snabba reaktorprogrammet och för vissa systematiska studier av kärnmodeller.
Vid R2-0- och R2-reaktorerna bedrivs studier av neutroninducerade
reaktioner av intresse för material för snabba reaktorer. Anslag söks
från utomstående håll för vissa undersökningar. Vidare bedriver bolaget
strålskärmsarbeten, som inriktas på vissa problem i anslutning till snabba
reaktorer samt arbeten med direkt konversion, som avser system som är
lämpliga i anslutning till nukleära värmekällor, främst gaskylda eller ångkylda
reaktorer. Av de begärda medlen avser 3,3 milj. kr. neutronfysik med
strålskärmar och 1,4 milj. kr. direkt konversion.
4 b) Inom det fasta tillståndets fysik studeras bl. a. interatomära krafter
och atomärdynamik samt laddade partiklars nedbromsning i kristallint material.
Den materialfysikaliska forskningen syftar till ökad förståelse av
dels de strukturförändringar som uppstår genom bestrålning, dels sambandet
mellan mikrostrukturen hos bestrålat material och dess mekaniska egenskaper.
Av kostnaderna 1968/69 beräknas 2,3 milj. kr. för fasta tillståndets
fysik och 1,5 milj. kr. för materialfysik.
4 c) Den grundläggande strålningskemin inriktas på studium av strålningskemiska
primärprocesser och bedrivs i samarbete med den danska
21
Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968
atomforskningsstationen Risö, tekniska högskolan i Stockholm och forskningsrådens
laboratorium. Inom den tillämpade strålningskemin undersöks
metoder för framställning av produkter av kommersiellt intresse, i första
hand träplastkombinationer. För budgetåret 1968/69 beräknas 0,6 milj. kr.
för arbeten inom strålningskemin, 0,6 milj. kr. för utveckling av analysmetoder
och 0,5 milj. kr. för övriga kemiska forskningsarbeten.
4 d) Inom strålskyddsforskningen ligger huvudvikten vid en fortsatt undersökning
av jodriskerna, vilka är av speciellt intresse i samband med
förläggningen av reaktorer nära tätorter. Testning av transportbehållare för
radioaktiva och klyvbara ämnen fortsätter i samarbete med det Internationella
atomenergiorganet. Vidare studeras upptagning i fisk i brackvattenmiljö
av de viktigaste radioaktiva korrosionsprodukterna. Av det begärda
beloppet avser 1,0 milj. kr. undersökningar av jodriskerna, 0,2 milj. kr.
testning av transportbehållare, 0,4 milj. kr. undersökningar av radioaktiva
korrosionsprodukter i fisk samt 0,2 milj. kr. övriga arbeten.
4 e) Utvecklingen inom instrumenterings- och mätmetodikområdena avser
dels instrumentering för atomkraftanläggningar, dels utrustning för bolagets
forsknings- och utvecklingsarbete. Bolagets insatser tar sikte på sådan
utrustning som inte vare sig görs kommersiellt eller är under utveckling
vid ändra institutioner. Av anslaget för nästa budgetår avser 0,7 milj.
kr. reaktorinstrumentering och 1,0 milj. kr. utvecklingsarbete på utrustning
för forskningsverksamheten.
5. Bestrålningstjänsten vid R1 och R2 möter i stort sett landets behov av
neutronbestrålningar och isotoper i form av bestrålade standardkemikalier.
Beredningar för medicinskt bruk representerar det avgjort största värdet.
Efter avdrag för beräknade inkomster av 1,8 milj. kr. behövs för budgetåret
1968/69 ett anslag av 1,7 milj. kr.
6 a) R1 används i stor utsträckning för utomståendes forskning. Enligt
beslut av 1967 års riksdag skall dock bolaget — i avbidan på ställningstagandet
till förslag från 1966 års atomenergiutredning — alltjämt inneha R1
och svara för driftkostnaderna. Dessa beräknas för 1968/69 till 1,1 milj. kr.,
varav 0,4 milj. kr. belastar isotoptjänsten.
6 b) Reaktorerna R2 och R2-0 ställs till förfogande för forskningsändamål
utan att bolaget får full kostnadstäckning. Utomstående forskargrupper
får sålunda använda R2 utan att betala ersättning för deras experiments
andel i reaktorns driftkostnader. Det stöd som bolaget på detta sätt ger
forskningen beräknas för 1968/69 till 0,6 milj. kr. Ett belopp av 8,9 milj. kr.
beräknas under budgetåret 1968/69 komma att internfördelas på olika arbetsuppgifter
inom bolaget, främst materialundersökningar och bränsleutveckling.
6 c) Kapaciteten vid det aktiva metallurgiska laboratoriet i Studsvik är
hårt ansträngd och för vissa efterbestrålningsundersökningar avser bolaget
att anlita den danska atomenergikommissionens anläggning i Risö. Även i
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968
övrigt kräver omfattningen av arbetet i Studsvilc en ökad insats för driften
av de aktiva laboratorierna där.
7. Sedan kokarelement för Marvikens första bränslesats levererats hösten
1968 beräknas tillverkning av ersättningselement börja under slutet av budgetåret
1967/68.
8 a) Under denna rubrik redovisas utöver företagsledningen bl. a. ekonomi-,
budget- och personalavdelningar samt informations- och rationaliseringsverksamhet.
En omfattande rationalisering har genomförts och beräknas
fortsätta.
8 b) Den gemensamma allmänna servicen omfattar — utom bl. a. inköpsverksamhet,
kontorsservice, personalmäss o. d. — även underhåll av bolagets
samtliga anläggningar i Studsvik och Stockholm.
8 c) Den intensifierade verksamheten vid R2 liksom arbeten i ökad omfattning
med plutonium ställer ytterligare krav på strålskyddsverksamheten.
9 a) Minskningen sammanhänger med att större delen av det anrikade
uranet till Marviken köps före budgetåret 1968/69.
9 b) Beloppet avser ränta på statens lån av 120 milj. kr. ur fonden för
låneunderstöd.
9 c) Genom att vissa skulder beräknas kunna regleras under 1967/68 reduceras
medelsbehovet.
10. Förutom de belopp som redovisats under petitarubrikerna 1 a) för
försäljning av värme och elkraft från Ågesta kraftvärmeverk samt 5 för försäljning
av isotoper beräknas inkomsterna uppgå till 10,6 milj. kr. Därav
märks 4,6 milj. kr. för konsulttjänster och andra uppdrag från utomstående,
1,0 milj. kr. för utnyttjande av forskningsreaktorer och van de Graaff-generatorn,
2,3 milj. kr. för teknisk service och 2,7 milj. kr. för hyror, arrenden,
räntor m. m.
11. Kostnaderna för tillverkningen av bränsleelement för Marvikens
kraftstation täcks över bolagets driftbudgetanslag. Med hänvisning till att
dessa kostnader enligt avtal med statens vattenfallsverk skall återvinnas i
samband med elkraftleveranser under stationens provtid hemställde bolaget
år 1966 om ett särskilt rörelsekapital för tillverkningen i form av en rörlig
kredit. Bolagets hemställan bifölls inte (prop. 1967: 1 bil. 12 s. 104).
Bolaget framhåller nu, att skäl talar för att finansieringen av den första
satsen bränsleelement till Marviken bör ske genom anslag på driftbudgeten.
För kommande bränsleelementleveranser till Marviken bör emellertid en
rent affärsmässig finansiering tillämpas. Bolaget hemställer sålunda att finansiering
genom en rörlig kredit får äga rum beträffande ersättningselement
för Marviken. Kostnaderna för tillverkningen — inklusive det anrikade
uranet — beräknas till 9,5 milj. kr. Taket för den rörliga krediten föreslås
till 15 milj. kr.
I särskild skrivelse har bolaget tagit upp frågan om kompensation av stats -
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
medel vid skador på bolagets anläggningar. En utfästelse om sådan kompensation
lämnades år 1965, dock endast avseende s. k. atomrisk (prop.
1965: 1 bil. 12 s. 119). I enlighet härmed sade bolaget upp försäkringen för
atomrisk hos försäkringsgivaren. Denne förklarade sig emellertid då ej fortsättningsvis
kunna lämna konventionell brand- och vattenskadeförsäkrinc
för bolagets reaktoranläggningar. Forskningsrealctorerna R1 i Stockholm,
R2 och FRO i Studsvik samt bolagets andel av Ågesta kraftvärmeverk är således
f. n. inte brand- eller vattenskadeförsäkrade. Försäkringsvärdet för
nämnda anläggningar utgör sammanlagt 117 milj. kr. Inte heller finns brandoch
vattenskadeförsäkring för bolagets innehav av tungt vatten i förråd,
som har ett försäkringsvärde varierande mellan 3 och 10 milj. kr. Rolaget
framhåller att det inte torde finnas någon annan försäkringsgivare som är
beredd att lämna konventionell försäkring på de angivna objekten till en
rimlig premiekostnad. Bolaget hemställer därför att det vid inträffade skadefall
till följd av brand- eller vattenskada måtte få ersättning av statsmedel
med belopp och inom en tidrymd motsvarande vad som — på samma
sätt som nu gäller i fråga om atomrisker — skulle ha tillkommit bolaget
genom försäkring.
Yttrande över Aktiebolaget Atomenergis anslagsframställning har avgetts
av delegationen för atomenergifrågor. Delegationen anser sig kunna förorda
den av bolaget föreslagna allmänna uppläggningen av forsknings- och utvecklingsarbetet
under nästa budgetår. Bolaget bör således ges resurser att
fullfölja redovisade utvecklingsprojekt och i övrigt fortsätta arbetet beträffande
termiska reaktortyper. Vid bolagets samarbete med industrin bör
enligt delegationens mening en fortsatt anpassning ske till de ändrade förutsättningar
som följer av att atomkraften uppnått ett kommersiellt utvecklingsskede.
En medverkan från bolagets sida i eventuella kommande
kraftreaktorprojekt bör således ske efter uppdrag mot ersättning som ger
täckning för bolagets kostnader.
Beträffande det mera långsiktiga arbetet på avancerade reaktortyper —
främst snabba bridreaktorer — som kan väntas bli kommersiellt introducerade
först under 1980-talet framhåller delegationen att underlag ännu
saknas för ett ställningstagande till ambitionsnivån för ett svenskt program.
Med hänsyn härtill och till den nuvarande oklarheten beträffande
atomenergiverksamhetens framtida organisation anser delegationen lämpligt
att uppbyggnaden av resurser på det snabba området begränsas till vad
som ger möjlighet att bevara ett rimligt mått av handlingsfrihet.
Vid sidan av det på industriella tillämpningar inriktade utvecklingsarbetet
bedriver atombolaget forskning av grundläggande natur, som på lång sikt
väntas få betydelse för utvecklingsarbetet. Delegationen erinrar om att en
viss nedskärning av denna forskning skett i syfte alt tillgodose statsmakternas
krav på en starkare målinriktning av den verksamhet som finansieras
över atomenergianslaget. I avvaktan på 1966 års atomenergiutrednings
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
förslag rörande den framtida organisationen och finansieringen av kärnforskningen
i Sverige anser delegationen att bolagets insatser på området
inte bör ytterligare minskas. Delegationen framhåller särskilt att den kvalificerade
grundforskningen ger ett positivt bidrag till miljön i Studsvik,
vilket har stor betydelse med hänsyn till strävandena att få till stånd ett
bättre utnyttjande av forskningsstationens resurser.
För gemensamma kostnader och viss utrustning begär bolaget för nästa
budgetår 19,2 milj. kr. Om även internfördelade kostnader för reaktortjänster
och för teknisk service medräknas uppgår totalkostnaderna för
vad som betecknas som bolagets basorganisation till närmare 40 milj. kr.
om året, vilket till övervägande del avser driften av forskningsstationen i
Studsvik. Delegationen framhåller angelägenheten av att bolaget genom
olika åtgärder söker begränsa dessa kostnader. Vid prövningen av anslagsframställningen
har delegationen företagit en särskild genomgång av dels
bolagets strålskydds- och säkerhetstjänst, dels administration och förvaltning.
Genomgången av strålskydds- och säkerhetstjänsten har koncentrerats
till den radiologiska skyddsverksamheten, för vilken bolaget begär 2,8
milj. kr. Slutsatsen av denna genomgång är att bolagets insatser är rimliga
och i huvudsak riktigt avvägda. Delegationen har därvid utgått från den
allmänna säkerhetsnivå, som bolaget bl. a. på grundval av tillsynsmyndigheternas
krav anser sig böra upprätthålla. Beträffande bolagets administration
och förvaltning, för vilken 11,8 milj. kr. begärs, konstaterar delegationen
att en betydande rationalisering med åtföljande personalminskning
ägt rum under de senaste budgetåren. Denna utveckling beräknas fortgå
även under nästa budgetår. Vid de enheter som redovisats för delegationen
tillämpar bolaget rationella principer av det slag som är gängse inom moderna
industriföretag. Bolaget synes här ha tillvaratagit alla väsentliga besparingsmöjligheter.
Delegationen framhåller dock att vissa kostnadskrävande
dubbleringar är ofrånkomliga så länge den nuvarande uppdelningen
av verksamheten på Stockholm och Studsvik består.
Beträffande medelsbehovet för bolagets verksamhet för budgetåret 1968/
69 framhåller delegationen följande. Främst genom den mera begränsade
ökning av resurserna på snabbrealctorområdet som delegationen uttalat sig
för torde det vara möjligt att begränsa ökningen av nettokostnaderna för
forsknings- och utvecklingsarbetet till ca 3 milj. kr., jämfört med 6 milj.
kr. enligt bolagets förslag. Övriga poster i bolagets anslagsframställning föranleder
inga erinringar eller kommentarer från delegationens sida. Delegationen
anser sig således böra föreslå att anslaget tas upp med 84 milj. kr.
Därest bolagets begäran om en rörlig kredit för finansiering av viss bränsleelementtillverkning
beviljas — en fråga som delegationen inte tar ställning
till — minskas anslagsbehovet med 9,5 milj. kr.
I yttranden över Aktiebolaget Atomenergis hemställan om viss kompensation
av statsmedel vid inträffande skadefall tillstyrker försäkringsinspek
-
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968
tionen och riksrevisionsverket att statens självrisk i fråga om atomskada
på bolagets reaktoranläggningar m. m. utsträcks till att omfatta även brandoch
vattenskada.
Föredraganden
Aktiebolaget Atomenergi har beräknat medelsbehovet för den verksamhet
som finansieras huvudsakligen över detta anslag till 97,6 milj. kr. Av beloppet
utgör 83,9 milj. kr. kostnaderna för det egentliga forsknings- och utvecklingsarbetet
inom bolaget, inberäknat administration och gemensam
service m. m., medan återstoden 13,7 milj. kr. avser viss industriell verksamhet
och poster av finansiell natur. Genom inkomster av 10,6 milj. kr.
minskar det av bolaget beräknade anslagsbehovet för nästa budgetår till
87,0 milj. kr. Om bolagets tillverkning av ersättningsbränsle för Marvikens
kraftstation finansieras genom en rörlig kredit minskar anslagsbehovet
ytterligare med 9,5 milj. kr. till 77,5 milj. kr.
Delegationen för atomenergifrågor har i sitt yttrande över bolagets anslagsframställning
i huvudsak godtagit de av bolaget föreslagna riktlinjerna
för verksamheten under nästa budgetår. Delegationen har emellertid
ansett möjligt att — främst genom en mera begränsad ökning av insatserna
på snabba reaktorer — minska det av bolaget föreslagna anslagsbeloppct
med 3 milj. kr. Jag ansluter mig till delegationens uppfattning. Det bör ankomma
på bolaget att vidta erforderliga omdispositioner och besparingsåtgärder.
Jag vill även — i likhet med delegationen — understryka önskvärdheten
av att bolaget söker uppnå full täckning för sina kostnader i
samband med deltagande i industriella projekt. Detta bör kunna ske utan
att avvakta en slutlig lösning av de frågor om fördelningen av finansieringsansvar
m. in. mellan staten och industrin, som f. n. utreds av 1966 års
atomenergiutredning.
Utredningen har i en särskild promemoria redovisat möjligheterna att
utnyttja bolagets forskningsstation i Studsvik för verksamhet utanför
atomenergiområdet och därvid även föreslagit vissa organisatoriska åtgärder.
Promemorian har remissbehandlats. Vid anmälan tidigare denna dag
av fråga om ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
(prop. 1968: 68) har jag redogjort för atomenergiutredningens
promemoria och för remissinstansernas synpunkter samt även
redovisat mina egna ställningstaganden. Dessa innebär att ingen förändring
bör vidtas under nästa budgetår i fråga om huvudmannaskap in. m.
för verksamheten i Studsvik. Jag förutsätter dock att bolaget liksom hittills
genom olika åtgärder söker förbättra utnyttjandet av de nuvarande
anläggningarna.
Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag till 84
milj. kr. Jag utgår därvid från en oförändrad finansieringsform för bolagets
bränsleelementtillverkning.
Beträffande den särskilda frågan om kompensation av statsmedel vid
26
Knngl. Maj.ts proposition nr 69 år 1968
skador på bolagets anläggningar har jag ingen erinran mot förslaget att
statens självrisk i fråga om atomskada utsträcks till att omfatta även konventionell
brand- och vattenskada. Medelsbehovet för ersättningsanskaffning
eller andra åtgärder i anledning av sådan skada bör — i likhet med
vad som gäller vid atomskada (prop. 1965: 1 bil. 12 s. 119, SU 10, rskr 10)
— täckas genom anslagsanvisning eller i brådskande fall genom disposition
av anslaget Oförutsedda utgifter.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag
av 84 000 000 kr.
b) godkänna vad jag i det föregående anfört om försäkring
av Aktiebolaget Atomenergis anläggningar.
Internationellt atomenergisamarbete
1966/67 Utgift.................... 3 072 876
1967/68 Anslag .................. 2 400 000
1968/69 Förslag .................. 3 100 000
Från anslaget bestrids främst Sveriges kostnader för deltagande i verksamheten
inom det Internationella atomenergiorganet (IAEA) samt inom
det av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
bildade Europeiska atomenergiorganet (ENEA). I övrigt belastas anslaget av
resekostnader m. m. i samband med internationella atomenergisammanträden
och studiebesök utomlands avseende säkerhetsproblem vid drift av atomreaktorer.
De största kostnaderna hänför sig till Sveriges medverkan i
ENE A-projekten Halden och Dragon samt under tidigare budgetår även
Eurochemic.
Delegationen för atomenergifrågor
I följande tablå ges en översikt över anslagets användning.
Utfall |
Beräknad utgift |
Ändring för |
||
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1968/69 i förh. |
|
tusen kr. |
tusen kr. |
tusen kr. |
till 1967/68 |
|
1. IAEA......... |
576 |
810 |
710 |
— 100 |
2. Halden....... |
. 1 060 |
1 190 |
1 000 |
— 190 |
3. Dragon....... |
. 1 112 |
1 160 |
1 100 |
— 60 |
4. Eurochemic ... |
— |
— |
— |
— |
5. Övrigt ....... |
329 |
240 |
290 |
+ 50 |
Summa utgift . |
. 3 077 |
3 400 |
3 100 |
— 300 |
Anslag ....... |
. 2 300 |
2 400 |
3 100 |
+ 700 |
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
1. IAEA:s reguljära budget för år 1968 har fastställts till 10 477 000 dollar.
Sveriges andel beräknas till 114 800 dollar. Härtill kommer den operativa
budgeten, som beräknas till 2 372 500 dollar. Sveriges andel av detta belopp
uppgår till 22 600 dollar. Sveriges totala bidrag till IAEA beräknas sålunda
till 137 400 dollar eller 710 000 kr.
2. Sedan år 1958 har ett antal länders atomenergiorgan inom ramen för
ENEA drivit ett projekt med en försöksreaktor av tungvattentyp i Halden i
Norge. Sverige har genom Aktiebolaget Atomenergi från början deltagit i projektet.
Detta är av stor betydelse för det svenska atomenergiprogrammet.
Samarbetet regleras genom avtal, som flera gånger förnyats. Det nu gällande
samarbetsavtalet avser treårsperioden 1967—1969. Totalt beräknas kostnaden
för avtalsperioden uppgå till 5 milj. *EMA-enheter. Sveriges bidrag
beräknas till 600 000 enheter. Därav beräknas ca 195 000 enheter eller ca
1 milj. kr. erfordras under budgetåret 1968/69.
3. Sedan år 1959 har genom avtal mellan atomenergiorganen i vissa europeiska
länder och Euratom drivits ett projekt med en gaskyld högtemperaturreaktor
i Winfrith i Storbritannien, det s. k. Dragon-projektet. Samarbetsavtalet
ingicks ursprungligen för en femårsperiod men har senare i flera
etapper förlängts. Den senaste förlängningen gäller till slutet av år 1967.
Förhandlingar pågår om fortsatt samarbete fram till den 1 april 1970, då
projektet planenligt skall upphöra. En interimsöverenskommelse om att fortsätta
samarbetet under år 1968 har kunnat uppnås. För detta år erfordras
totalt 2 100 000 pund, varav Sveriges bidrag skulle bli 92 400 pund eller ca
1 155 000 kr. Om en överenskommelse beträffande hela den återstående perioden
skulle uppnås beräknas den totala kostnaden till 4 450 000 pund, varav
Sveriges andel enligt samma fördelningsgrund skulle bli 195 000 pund
eller ca 2 440 000 kr. Under förutsättning av att en sådan uppgörelse kommer
till stånd blir det svenska bidraget under budgetåret 1968/69 ca 1,1 milj. kr.
4. Den fabrik som bolaget Eurochemic uppfört i Mol i Belgien för att upparbeta
bestrålat atombränsle togs i drift år 1966. Delägarna i bolaget är
atomenergiorgan i 13 OECD-länder, för Sveriges del Aktiebolaget Atomenergi.
Genom att delta i Eurochemic har atombolaget kunnat hålla de egna
insatserna beträffande upparbetning på en mycket låg nivå.
Euroehemics aktiekapital uppgår till 35 750 000 EMA-enheter och Sveriges
andel utgör 2,7 milj. enheter motsvarande 14 milj. kr. Aktiekapitalet jämte
ett lån av 1,3 milj. EMA-enheter har helt tagits i anspråk för att uppföra anläggningen.
Denna väntas ej kunna täcka sina driftkostnader under 1960-talet. År 1964 ingicks en överenskommelse om att för fyraårsperioden 1964—
1967 lämna bidrag över den ordinarie OECD-budgeten till driften och till
forsknings- och utvecklingsarbeten med 8 milj. EMA-enheter, varav 431 000
enheter eller ca 2,2 milj. kr. utgör Sveriges bidrag (prop. 1965: 1 bil. 12 s.
121).
1 Avräkningsenheter i Europeiska monetära avtalet.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
Eu överenskommelse om fortsatt drift fram till utgången av år 1969 har
nu ingåtts. Bidraget för denna tvåårsperiod beräknas till 5,3 milj. EMA-enheter,
varav Sveriges andel utgör 430 000 enheter eller ca 2,2 milj. kr. Under
budgetåret 1968/69 beräknas det svenska bidraget uppgå till ca 1 110 000
kr. Medlen bör liksom hittills anvisas över tredje huvudtitelns anslag till
OECD. En utredning pågår inom ENEA för att ge underlag för beslut om
verksamheten från år 1970.
5. Under posten Övrigt har tagits upp kostnader för dels resor m. m. vid
svenskt deltagande i internationella atomenergisammanträden, dels anordnandet
av internationella kongresser och symposier på atomenergiområdet i
Sverige. Posten innefattar även bidrag till Aktiebolaget Atomenergi för dels
ett av IAEA tidigare delvis finansierat undersökningsprogram rörande transportbehållare
för klyvbart material, dels ett ENE A-projekt rörande utveckling
av en prototyp till hjärtstimulator.
Föredraganden
I enlighet med den beräkning som lagts fram av delegationen bör anslaget
för nästa budgetår tas upp med 3,1 milj. kr. Kostnader för tekniska projekt,
som bedrivs inom ramen för internationella atomsamarbetsorgan men som
avser kärntekniska tillämpningar utanför atomenergiområdet, bör dock i
fortsättningen inte belasta detta anslag. Sådana projekt bör prövas i samma
ordning som bidrag till tekniska forskningsprojekt i allmänhet. Jag vill här
erinra om vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av frågan om statligt
stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete (prop.
1968: 68). De förslag som jag i detta sammanhang fört fram innebär att
väsentligt ökade resurser ställs till förfogande för bl. a. deltagande i internationellt
tekniskt samarbete. Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att
till Internationellt atomenergisamarbete för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.
Drift av Ranstadsverket m. m.
1966/67 Utgift.............. l7 363 000
1967/68 Anslag.............. 6 900 000
1968/69 Förslag ............ 11 000 000
1 Anslaget anvisat på tilläggsstat.
Under åren 1958—1965 uppförde Aktiebolaget Atomenergi ett uranverk
i Ranstad i syfte att möjliggöra en exploatering av den stora fyndigheten
av lågvärdig uranskiffer i Billingen. Anläggningen projekterades för en kapacitet
av 120 ton uran om året. Sedan våren 1966 drivs Ranstadsverket
med tre sjundedelar av full kapacitet. Bolaget avgav i augusti 1966 en rap
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968
29
port om bakgrunden, uppförandet, provdriftsresultatet samt olika alternativ
för fortsatt verksamhet.
Under budgetåren 1958/59—1965/66 anvisades sammanlagt 140 milj. kr.
till uppförande av verket under anslaget Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget
Atomenergi. Medel för att täcka återstående investeringskostnad av
2,5 milj. kr. jämte underskottet av den fortsatta driften och kostnader för
visst utvecklingsarbete anvisades under förevarande anslag (prop. 1967:1
bil. 12 s. 80, SU 43, rskr 128; prop 1967:2, SU 22, rskr 65).
Antalet anställda vid verket upppgår till ca 130.
Ranstadsutredningen
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 tillkallade
chefen för handelsdepartementet en sakkunnig för att utreda de ekonomiska
och marknadsmässiga förutsättningarna för en fortsatt verksamhet vid
uranverket i Ranstad.1 Härvid syftades främst på möjligheterna att genom
framställning av andra produkter än uran förbättra verkets ekonomi. Den
sakkunnige överlämnade i november 1967 betänkandet Ranstadsutredningen
(Stencil Fi 1967:14) jämte en inom Aktiebolaget Atomenergi utarbetad teknisk
lägesrapport för verket.
Utredningen framhåller inledningsvis att uranverket fungerat tillfredsställande
och att erfarenheterna av driften konfirmerat de projekterade
värdena såväl tekniskt som ekonomiskt. Det konstateras dock att någon
nämnvärd förbättring av rörelseresultatet vid det nuvarande verket genom
rationaliseringar och ökad produktivitet inte kan förväntas. Helt avgörande
för resultatet blir därför uranprisernas utveckling.
Utredningen har översiktligt berört frågan om möjligheterna att i Ranstad
utan samband med uranproduktion framställa andra produkter —
främst svavelsyra, elenergi och byggnadsmaterial — för avsättning på den
allmänna marknaden. Utredningens bedömning är att det saknas möjligheter
att med sådan ändrad produktionsinriktning till någon del göra nuvarande
anläggning räntabel.
Frågan om möjligheterna till kompletterande produktion baserad på lakrester
från uranutvinningen har mera ingående analyserats. Utredningen
framhåller att sådan produktion av svavelsyra, elenergi och ånga delvis kan
avsättas internt till uranproduktionen, varav följer högre intäkt än som kan
erhållas vid försäljning på den allmänna marknaden. Det saknas dock ur
företagsekonomisk synpunkt tillräckliga skäl för att överväga de mycket
betydande investeringar som skulle erfordras för produktion av svavelsyra
m. in. vid ett verk av nuvarande storlek. Frågan anses få egentlig aktualitet
först vid anläggningar av väsentligt större kapacitet och erbjuder enligt utredningen
då betydande ekonomiska fördelar genom att huvuddelen av kompletteringsproduktionen
kan avsättas internt.
1 Direktören K. E. Önnesjö.
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968
Utredningen understryker att de ekonomiska förutsättningarna för uranproduktionen
i vårt land väsentligt förbättras vid förstorade anläggningar.
Utredningens bedömningar anknyter till verk av ungefär fyra gånger det
nuvarande Ranstadsverkets kapacitet, d. v. s. med eu årlig produktion av ca
500 ton. Investeringskostnaderna för sådana uranverk med integrerade serviceanläggningar
för ånga och el uppskattas till nära 500 milj. kr. Framställningskostnaderna
för uranet uppskattas till $ 12—13 per lb1, jämfört
med $ 19 per lb inklusive kapitalkostnader vid full drift av det nuvarande
Ranstadsverket. Utredningen har bortsett från möjligheterna till kompletterande
produktion av byggnadsmaterial, som bedöms sakna praktisk aktualitet.
Efter undersökningen av olika möjligheter till alternativ eller kompletterande
produktion i Ranstad drar utredningen slutsatsen att frågan om det
nuvarande verkets användning är helt beroende av de motiv som föreligger
med hänsyn till uranproduktionen.
Avslutningsvis redovisar utredningen vissa allmänna synpunkter på handlingsalternativen
beträffande Ranstadsverket. Därvid uppmärksammas
framför allt den överraskande och snabba förändring som under loppet av
ett år inträffat beträffande såväl efterfrågeprognoserna som pris- och marknadsutvecklingen
för uran. Utredningen understryker mot denna bakgrund
starkt angelägenheten av att riktlinjer för en genomtänkt, planmässig och
långsiktigt bärkraftig uranförsörjningspolitik i vårt land klarläggs. Skulle
en bedömning ur energipolitiska synpunkter ge vid handen att vårt lands
uranförsörjning i framtiden till någon väsentlig del bör baseras på inhemsk
produktion är detta enligt utredningens uppfattning ett starkt skäl för fortsatt
drift av Ranstadsverket även till priset av rimliga driftunderskott. Detta
motiveras bl. a. med nödvändigheten att kunna basera genomförandet av
nyinvesteringar av den storleksordning som här kommer ifråga på erfarenheter
av ett igång varande verk. Utredningen är emellertid medveten om
att den osäkerhet som f. n. präglar bedömningen av den internationella
uranmarknaden skapar särskilda svårigheter att nu göra ett välgrundat
ställningstagande beträffande den långsiktiga inriktningen av den svenska
uranförsörjningspolitiken. Om tidpunkten således inte skulle anses lämplig
för att nu ta klar ståndpunkt i denna principfråga bör även ställningstagandet
till Ranstadsverkets framtida användning uppskjutas och verket tillsvidare
drivas på samma premisser som hittills. Skulle slutligen förutsättningar
anses föreligga att nu ta den principiella ståndpunkten att uranförsörjningen
långsiktigt kan baseras uteslutande på import, bör Ranstadsverket
enligt utredningens mening avvecklas.
1 Uranpriset anges vanligen i dollar per pund (lb) uranoxid. $ 10 per lb uranoxid motsvarar
135 kr per kg uran.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
31
Aktiebolaget Atomenergi
Bolaget lägger fram följande beräkning av medelsbehovet för driften av
Ranstadsverket.
Beräknad |
Förslag |
Ändring |
|
utgift för |
för |
1968/69 i |
|
1967/68 |
1968/69 |
förhållande |
|
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
|
1. Drift av verket .......... |
.. 6,1 |
5,8 |
— 0,3 |
2. Forskning och utveckling .. . |
.. 1,2 |
1,1 |
-0,1 |
Summa.................... 7,3 6,9 —0,4
1. Produktionen vid Ranstadsverket har hittills gått i stort sett planenligt
med tre sjundedels drift. Kostnaderna för driften har kunnat verifieras
och de tidigare förhandskalkylerna bekräftats, samtidigt som en klar tendens
till förbättrad effektivitet och ekonomi kunnat noteras under år 1967.
Då endast en del av Ranstadsverkets kapacitet utnyttjas, försvåras möjligheten
att genom rationalisering och processförbättringar helt kunna kompensera
löne- och andra kostnadsstegringar. Genom sådana åtgärder och till
följd av ökningen av uranpriset beräknas dock nettoutgiften för verket
minska även under budgetåret 1968/69. Med nettoutgiften avses kostnaderna
för drift av verket, sedan därifrån avdragits värdet av det producerade
uranet.
Eftersom underlag saknas för att bedöma reparations- och underhållskostnader
vid stabiliserade driftförhållanden innefattar anslagsyrkandet inte
medel för eventuella mer omfattande reparationer eller anskaffning av större
ersättningsdelar.
2. Arbetet inriktas främst på att utnyttja råvaran mera fullständigt bl. a.
genom att tillvarata uranet i damm och stybb samt att förbättra skifferns
mogning. I den kemiska processen undersöks lakningsförlopp och reningssteg,
där vunna erfarenheter kan leda till processförbättringar. Försök bör
även göras med sådana metoder att utvinna uran som inte har lika nära
anknytning till den nuvarande processen men som bedöms ha utvecklingspotential
såsom komplement eller alternativ i framtida produktion. I första
hand bör försöken avse vittringslakning, där man med ingen eller begränsad
svavelsyratillsats under bakterieinverkan kan utlaka uranet ur skiffern.
Arbetet utgör ett exempel på sådan verksamhet där laboratorieundersökning
och försök i stor skala är nödvändiga komplement till varandra.
Bolaget har i särskild ordning redogjort för omfattningen av produktionen
i Ranstad, driftutgifter och beräknat försäljningspris. Det producerade
uranet har på grund av efterfråge- och prisutvecklingen på den internationella
uranmarknaden av bolaget ansetts böra lagras för kommande svenska
32
Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968
behov. Eftersom inkomsterna av uranproduktionen varit en förutsättning
för beräkningen av anslaget till drift av Ranstadsverket hemställer bolaget
om gottgörelse för det producerade uranet. Enligt bolagets beräkningar uppgår
värdet av produktionen t. o. m. budgetåret 1967/68 till ca 8,1 milj. kr.
För nästa budgetår beräknas produktionsvärdet till ca 4,3 milj. kr.
Yttrande över Ranstadsutredningen och Aktiebolaget Atomenergis anslagsframställning
har avgetts av delegationen för atomenergifrågor. Delegationen
framhåller att utvecklingen på atomenergiområdet under år 1967
lett till att tidigare utbyggnadsprognoser måste revideras kraftigt uppåt.
Den produktionskapacitet för uran som är tillgänglig nu eller som lätt kan
byggas ut väntas vara helt ianspråktagen omkring år 1975. Världens nu
kända urantillgångar i prisklassen under .$10 per lb kommer — om inga
betjulande nya fyndigheter upptäcks — att vara uttömda i början av 1980-talet. Mot bakgrund av dessa prognoser har de stora producentländernas
uranprospektering — som legat nere sedan slutet av 1950-talet — återupptagits
i stor skala. Det torde kunna förutsättas att dessa arbeten kommer
att resultera i betydande nya uranfyndigheter, men samtidigt råder stor
ovisshet om vid vilken tidpunkt de nya fyndigheterna kan börja ge bidrag
till marknaden och vilka produktionskostnader som då kommer att gälla.
Under intryck av denna ovisshet har en markant prisstegring — från ea
$ 5 till ca $ 6—7 per lb — under det senaste året skett för naturligt uran.
Samtidigt har en rad länder med planer på en betydande atomkraftutbyggnad
sökt trygga sin uranförsörjning genom ökade prospekteringsinsatser
och framför allt genom långtidskontrakt. Efterfrågeprognoserna och tendensen
att genom avtal binda upp den tillgängliga produktionskapaciteten
har lett till farhågor för att utbudet av uran mot slutet av 1970-talet kan
komma att bli begränsat och att kraftiga prishöjningar kan komma att äga
rum.
Delegationen erinrar om att det år 1966 ingångna avtalet mellan Sverige
och Förenta staterna innebär ett amerikanskt åtagande att under 30 år leverera
såväl naturligt uran som anrikningstjänster för de reaktorer som tas i
drift till år 1976. Enligt föreliggande prognoser förutses emellertid en snabb
atomkraftutbyggnad under de följande åren, varigenom den kvantitet uran
som garanteras i avtalet kommer alt utgöra en minskande andel av det totala
svenska behovet.
Delegationen framhåller att frågor om den framtida uranförsörjningssituationen
under de närmaste åren måste följas med stor uppmärksamhet
från svensk sida. På grund av frågornas långsiktiga natur och växande betydelse
för hela vår energiförsörjning torde ansvaret för att utforma en
uranpolitik böra åvila staten. Bedömningen av framtida svenska uranbehov
och möjligheterna att — med hänsyn till utvecklingen av uranmarknaden
— tillgodose dessa genom import bör ske i nära samråd med kraftindustrin.
33
Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1968
Vid utformningen av en långsiktig uranpolitik bör vidare övervägas huruvida
vår uranförsörjning till någon del bör baseras på egna tillgångar. Delegationen
anser i likhet med Ranstadsutredningen att frågan om Ranstadsverkets
framtid bör bedömas i detta perspektiv, inte med hänsyn till
den ur såväl beredskaps- som allmän försörjningssynpunkt tämligen betydelselösa
produktionen vid den nuvarande anläggningen. Enligt delegationen
bör övervägandena om en svensk uranpolitik omfatta även behovet av
prospektering efter nya fyndigheter.
Med utgångspunkt från det anförda anger delegationen vissa frågor rörande
den svenska uranpolitiken som bör närmare analyseras. Dessa frågor
gäller bl. a. möjligheterna att genom långtidsavtal trygga en import av uran
från mitten av 1970-talet, organisationen av ett program för uranprospektcring,
problem av teknisk-ekonomisk eller annan natur vid uranutvinning
i anläggningar av minst fyra gånger det nuvarande Ranstadsverkets storlek
samt uppläggning och tidsplan för ett utvecklingsarbete med sikte på industriell
exploatering i stor skala av Billingen-fyndigheten. Vid analysen av
sistnämnda fråga bör enligt delegationen särskilt prövas behovet av att upprätthålla
en verksamhet av nuvarande omfattning vid Ranstadsverket som
underlag för utvecklingsarbete och framtida investeringsbeslut. Delegationen
anser sannolikast att tidpunkten för en eventuell utbyggnad av ett stort
uranverk vid Billingen är så avlägsen att en sådan verksamhet inte framstår
som företagsekonomiskt motiverad. Inte desto mindre anser delegationen
frågorna om marknadsutvecklingen för uran och om förberedelser
för en eventuell framtida exploatering av Billingen-fyndigheten vara av sådan
betydelse att de bör analyseras närmare innan ett beslut om den framtida
verksamheten i Ranstad fattas.
Beträffande anslaget till Ranstadsverket för budgetåret 1968/69 har delegationen
— under den angivna förutsättningen i fråga om fortsatt drift —
ingen erinran mot Aktiebolaget Atomenergis beräkning av medelsbehovet.
Föredraganden
En utförlig redogörelse för Ranstadsfrågans bakgrund lämnades i prop.
1967: 1 (bil. 12 s. 100) av chefen för handelsdepartementet. Denne framhöll
därvid, att det hittillsvarande arbetet i Ranstad gett erfarenheter av uranutvinning
ur skiffer, som för framtiden kommer att visa sig värdefulla för
vår försörjning och beredskap på energiområdet. Detta ansågs emellertid
inte utgöra ett tillräckligt motiv för att upprätthålla en förlustbringande
uranutvinning. Möjligheterna att genom annan produktion förbättra verkets
ekonomi borde därför undersökas närmare. Chefen för handelsdepartementet
tillkallade sedermera med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
en sakkunnig för att utreda de ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningarna
för en fortsatt verksamhet i Ranstad. Medel för drift av Ranstadsverket
under budgetåret 1967/68 anvisades av riksdagen (SU 43, rskr 128).
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968
Av det utredningsresultat, som nu föreligger, framgår att det torde saknas
möjligheter att genom en ändrad produktionsinriktning förbättra Ranstadsverkets
ekonomi. En kompletterande produktion ger ekonomiska fördelar
endast vid anläggningar av minst fyra gånger det nuvarande Ranstadsverkets
kapacitet. Utredningen anser en fortsatt drift av det nuvarande
verket motiverad endast i den mån man önskar skapa underlag för en
framtida produktion av uran i stor skala.
Utredningens slutsats är att ställningstagandet till Ranstadsfrågan blir
beroende av de motiv som kan finnas för att till någon väsentlig del basera
den framtida svenska uranförsörjningen på inhemsk produktion. Utredningen
framhåller att det här gäller en energipolitisk bedömning, som inte
ingått i utredningens uppdrag. Mot bakgrund av det senaste årets utveckling
på uranmarknaden anser sig dock utredningen böra understryka vikten av
att riktlinjer för en svensk uranpolitik klarläggs.
Delegationen för atomenergifrågor har närmare tagit upp de av Ranstadsutredningen
antydda frågorna om den framtida svenska uranpolitiken.
Delegationen framhåller att överväganden om en sådan politik bör omfatta
inte endast våra egna urantillgångars roll utan även möjligheter till import
genom långtidsavtal samt behovet av prospektering. Delegationen anger
även vissa konkreta frågor som bör analyseras närmare innan ett beslut
om den framtida verksamheten i Ranstad fattas.
Jag delar uppfattningen att en långsiktig uranförsörjningspolitik nu bör
utformas. Mot bakgrund av att atomkraften från mitten av 1970-talet kan
väntas få en snabbt växande betydelse för vår energiförsörjning påkallar
de aktuella tendenserna på uranmarknaden särskild uppmärksamhet. Det
synes därför önskvärt att skapa ökad klarhet om förutsättningarna för en
eventuell framtida kommersiell exploatering i stor skala av Billingen-fyndigheten.
Såsom påpekas av atomenergidelegationen finns även andra möjligheter
att tillgodose våra långsiktiga uranbehov. De olika försörj ningsalternativen
kan delvis komplettera varandra. För att få till stånd en lämplig
avvägning av de åtgärder som kan bli aktuella bör frågan om vår framtida
uranförsörjning nu tas upp i ett sammanhang. Härvid bör beaktas inte
enbart försörjningen med naturligt uran utan även tillgången till anrikningst
jänster.
Ansvaret för uranförsörjningsfrågorna delas f. n. mellan flera organ.
Kraftföretagen har ett självklart intresse av att tillgodose bränslebehovet
för de reaktorer som ingår i de aktuella utbyggnadsplanerna. Aktiebolaget
Atomenergi svarar för utvecklingsarbetet beträffande uranutvinning och
bränsleelementtillverkning i vårt land. Bolagets ansvar för uranprospekteringsfrågorna
fördes fr. o. m. budgetåret 1967/68 över till Sveriges geologiska
undersökning. Flera offentliga utredningar, bl. a. 1964 års geologiutredning,
energikommittén och 1966 års atomenergiutredning, har uppdrag
som berör uranfrågorna. Slutligen bör erinras om det speciella ansvar
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1968 35
för energiförsörjningen som vilar på överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.
Jag avser att efter samråd med angivna myndigheter och företag m. in.
lägga fram förslag för Kungl. Maj:t om de åtgärder som bör ingå som led
i en långsiktig uranpolitik. Frågan bör beredas så skyndsamt att förslagen
— i de delar riksdagens medverkan erfordras — kan redovisas i 1969 års
statsverksproposition. Samtidigt härmed bör slutlig ställning tas till den
framtida verksamheten i Ranstad.
Drift av Ranstadsverket utgör en förutsättning för såväl utvecklingsarbete
med anknytning till den nuvarande processen som försök med nya metoder
som kan bli aktuella vid en utbyggd produktion. Medel för drift av
verket och för visst forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning därtill
bör därför anvisas även under nästa budgetår.
Bolagets beräkning av medelsbehovet under budgetåret 1968/69 innefattar
5,8 milj. kr. för drift av verket och 1,1 milj. kr. för forsknings- och utvecklingsarbete.
Beloppet för driften avser — i enlighet med de grunder
som hittills tillämpats vid anslagsberäkningen -— nettokostnaden efter avdrag
för värdet av det producerade uranet. Bolaget har emellertid anmält
att det med hänsyn till marknadsläget ansetts lämpligt att tills vidare lagra
detta uran. Jag delar denna uppfattning. Med hänsyn härtill bör anslaget
beräknas med utgångspunkt från bruttokostnaderna för verkets drift. Medelsbehovet
för budgetåret 1968/69 uppgår under denna förutsättning till
11 milj. kr. Vid eventuell försäljning av uran under budgetåret 1968/69
kommer anslagsbelastningen att minska i förhållande till detta belopp.
De uteblivna försäljningsinkomsterna för det t. o. m. innevarande budgetår
producerade uranet har förskottsvis täckts av Aktiebolaget Atomenergis
medel. Bolaget bör nu lämnas ersättning härför från förevarande anslag.
Ersättningen kan beräknas till ca 9 milj. kr. Anslaget kommer att i
motsvarande mån belastas med högre belopp än som beräknats i riksstaten
för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Drift av Ranstadsverket m. m. för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 68019?
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
- f ;i i