Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
1
Nr 65
Kungl.Maj.ts
ämneslårarutbildning in. m. för budgetåret 1968/69; given
Stockholms slott den 1 mars 1968.
Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,
om vilkas avlatande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Moberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I enlighet med riksdagens beslut år 1967 skall den 1 juli 1968 finnas sammanlagt
femton lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning
m. m. i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala samt lärarhögskolor
för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. I varje kommun med lärarhögskola
skall vidare finnas särskilda kommunala skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet,
som har till uppgift att medverka vid grundutbildning, fortbildning
och vidareutbildning av lärare i grundskolan och på det gymnasiala stadiet.
Intagningskapaciteten vid lärarhögskolorna m. m. under budgetåret 1968/69
föreslås bli 1 776 platser för lågstadielärarutbildning, 2 136 platser för mellanstadielärarutbildning,
2 300 platser för ämneslärarutbildning och 511 platser för
speciallärarutbildning. Medel beräknas för 322 ordinarie lärartjänster vid lärarhögskolorna,
756 ordinarie särskilda lärarutbildningstjänster vid kommunala skolenheter
för försöks- och demonstrationsverksamhet samt 497 arvodestjänster som
handledare vid kommunala skolenheter för praktik. Två professurer i praktisk pedagogik
föreslås inrättade den 1 juli 1969, den ena vid lärarhögskolan i Linköping
och den andra vid lärarhögskolan i Uppsala.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 65
2
Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968
Utdrag av protokollet över utbildnings ärenden, hållet inför Hans Maf:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 1 mars
1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Tf. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Moberg, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående anslag till
klass- och ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret 1968/69 och anför.
I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 354) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lärarhögskolorna m. m.
för budgetåret 1968/69 beräkna ett förslagsanslag av 126 500 000 kr.
Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
3
1. Inledning
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1967:4, SU 51, rskr 143) skall den
1 juli 1968 finnas sammanlagt 15 lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för
klass- och ämneslärarutbildning i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå
och Uppsala och — under förutsättning att godtagbara överenskommelser träffas
mellan staten och berörda städer — lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning
i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och
Växjö. Vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm kommer hksom
hittills att anordnas även speciaUärarutbildning. Fortbildningsavdelning kommer den
1 juli 1968 att finnas vid lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm,
Umeå och Uppsala.
Folkskoleseminariema i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs skall
övergångsvis finnas kvar. Vid dessa intas fr. o. m. budgetåret 1968/69 småskollärare
för utbildning i huvudsak enligt nu gällande undervisningsplaner. Folkskoleseminarierna
i Göteborg, Linköping, Stockholm, Umeå och Uppsala avvecklas
fr. o. m. läsåret 1968/69 med en årskurs i sänder. Ännu inte avslutade lärokurser
av den nuvarande folkskoleseminarieorganisationen på övriga seminarieorter inordnas
organisatoriskt i de lärarhögskolor, som inrättas på dessa orter den 1 juli
1968.
Kungl. Maj:t uppdrog den 14 april 1967 åt skolöverstyrelsen att vidta erforderliga
förberedande åtgärder i anslutning till de förslag som framlagts i prop. 1967: 4
angående reformerad lärarutbildning och med beaktande av statsutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 51. Med anledning härav tillkallade dåvarande departementschefen
såsom experter för organisationsfrågor avseende den nya lärarhögskoleorganisationen
rektorn Erik Bhx, rektorn Bengt Bolin, byrådirektören Bertil
Cederlund, undervisningsrådet Verner Engström och undervisningssrådet Einar
Hårleman, med uppgift för Hårleman att vara expertgruppens ordförande. Expertgruppen
skuhe för varje lärarhögskola framlägga förslag angående dels den utbildning
som borde anordnas, dels intagningens omfattning, dels lokalprogram, dels
behov av personal och utrustning, dels ock behov och förläggning av försöks- och
demonstrationsverksamhet samt praktikutbildning. Expertgruppens arbete skulle
bedrivas i samråd med byggnadsstyrelsen samt i förekommande fall med vederbörande
lokal- och utrustningsprogramkommitté.
Med skrivelse den 7 juni 1967 har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat
förslag till timplaner m. m. för klasslärarutbildningen. Med skrivelse den 4 oktober
1967 har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat framställning om anslag
för lärarhögskolor och folkskoleseminarier för budgetåret 1968/69. Till grund för
skolöverstyrelsens anslagsframställning ligger statsmakternas beslut angående reformerad
lärarutbildning samt tidigare fattade beslut angående speciallärarutbildning
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
ens inordnande i lärarhögskoleorganisationen. Samtidigt med anslagsframställningen
redovisar skolöverstyrelsen vissa resultat av sitt utredningsarbete. Allteftersom
utredningsarbetet fortskridit, har skolöverstyrelsen successivt kompletterat
anslagsframställningen.
I det följande tar jag upp förslag som berör såväl lärarhögskoleorganisationen
som folkskoleseminarieorganisationen. På vissa punkter redovisas för sammanhangets
skull även förslag, som inte kräver beslut av riksdagen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968
5
2. Skolöverstyrelsens förslag
2.1 Utbildning av klasslärare
2.1.1 Utbildningen vid lärarhögskola
2.1.1.1 Lågstadiet
Den nya utbildningen av lågstadielärare omfattar enligt riksdagens beslut fem
terminer. Utbildningen rymmer ämnesstudier, pedagogik, metodik och praktik. Ämnesstudierna
utformas så, att varje lärarkandidat genomgår en grundkurs i vart och
ett av de åtta ämnen som ingår i utbildningen, nämligen svenska, engelska, matematik,
religionskunskap, hembygdskunskap, bild- och formarbete, musik och gymnastik.
Grundkurserna är förlagda till utbildningens första del. Vidare skall varje
lärarkandidat skaffa sig fördjupade kunskaper i två ämnen, vilket sker i form av
obligatoriska tillvalskurser under utbildningens senare del. Under den tredje och
femte terminen skall varje lärarkandidat således bedriva fördjupade studier i ett av
ämnena svenska, engelska, matematik och orienteringsämnen (den första tillvalskursen)
samt i ett av ämnena bild- och formarbete, musik och gymnastik (den andra
tillvalskursen). Båda tillvalskurserna föreslås ge kompetens för undervisning på
grundskolans mellanstadium.
Utbildningen i pedagogik överensstämmer med motsvarande utbildning för mellanstadiets
lärare. Utbildningen i metodik knyter an till de grundkurser och tillvalskurser,
som förekommer vid ämnesstudierna. Nästan hälften av timtalet i metodik
hänför sig till ämnet svenska, medan övriga timmar fördelas mellan engelska, matematik,
orienteringsämnenas och den samlade undervisningens metodik, tekniska
läromedel och handskrivning. I ämnena bild- och formarbete, musik och gymnastik
samordnas metodikstudierna med ämnesstudierna.
Timplan för lågstadielärarutbildning vid lärarhögskola
Ämnesområde
Antal timmar
ÄMNESSTUDIER
A. Obligatoriska ämnen:
Svenska ...............
Engelska ...............
Matematik .............
Orienteringsämnen:
Religionskunskap .....
Hembygdskunskap:
Samhällskunskap
Historia
Geografi
Biologi
Kemi
Fysik
Miljöinriktade moment
Lägerskola
120
77
30
45
160
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968
Ämnesområde
Antal timmar
Bild- och formarbete.............................. 120
Musik ......................................... 140
Gymnastik ...................................... 140
B. Obligatoriska tillvalskurser
Svenska ........................................ 60
Engelska ........................................ 60
Matematik ...................................... 50
Orienteringsämnen:
Religionskunskap ........................... 10
Samhällskunskap .......................... 10
Historia .................................. 10
Geografi .................................. 10
Biologi ................................... 10
Kemi ..................................... 10
Fysik .................................... 10 70
Bild- och formarbete.............................. 60
Musik .................. 60
Gymnastik........................ 60
PEDAGOGIK
Psykologi och allmän pedagogik | J75
Allmän metodik )
Skolhygien ........................................ 12
METODIK
A. Obligatoriska ämnen:
Svenska ........................................ 100
Engelska ........................................ 15
Matematik ...................................... 50
Orienteringsämnenas och den samlade undervisningens
metodik ...................................... 50
Tekniska läromedel .............................. 15
Handskrivning ................................... 20
B. Obligatoriska tillvalskurser
Svenska ........................................ 20
Engelska ........................................ 20
Matematik ...................................... 30
Orienteringsämnen ................................ 10
Summa för varje lärarkandidat 1409
PRAKTIK
Praktikperioder ................................ ca 320
Praktiktermin .................................. ca 425
Anmärkning. För varje 48-tal lärarkandidater disponerar rektor 20 timmar
till förfogande.
Den praktiska utbildningen sker dels under sammanlagt tio praktikveckor, dels
under en längre praktiktjänstgöring, praktikterminen, som utgör den fjärde terminen
i utbildningen. Praktikveckorna omfattar auskultationer och övningsundervisning.
Två sådana praktikveckor förläggs till den andra terminen, fyra till den tredje samt
ytterligare fyra till den femte.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Skolöverstyrelsen föreslår, att relationen mellan antalet timmar för varje 24-tal
lärarkandidater och antalet lärartimmar blir 1:1,4 på lågstadielärarlinjen. 1960 års
lärarutbildningssakkunniga räknade för klasslärarutbildningen med relationen
1:1,63. För handledning under övningsundervisning och praktiktjänstgöring beräknar
skolöverstyrelsen sammanlagt 29 timmar för varje lärarkandidat under dennes
utbildningstid, varav 9 timmar förutsätts falla på övningsämnenas metodik.
Skolöverstyrelsen föreslår en intagning av lägst 48 lågstadielärarkandidater per
termin vid varje lärarhögskola. Vid intagning av 48 studerande per termin erhålls
genom samläsning av lärarkandidater från två terminskurser ett studerandeunderlag
om ca 24 lärarkandidater för varje ämne i den första tillvalskursen och ett studerandeunderlag
om ca 32 lärarkandidater för varje ämne i den andra tillvalskursen.
Ämnesstudier i lågstadielärarutbildningen vid lärarhögskola
Antal
undervisnings timmar -
200-
Re1 Hb2 BoF Mu
Sv Eng Ma
CD Grundkurs Q Tillvalskurs
1 Tillvalskursen i religionskunskap ingår i hembygdskunskapens tillvalskurs.
2 Hembygdskunskapens tillvalskurs går under beteckningen orienteringsämnen.
2.1.1.2 Mellanstadiet
Utbildningen av mellanstadielärare omfattar enligt riksdagens beslut sex terminer.
Ämnesstudierna utgörs dels av grundkurser, dels av tillvalskurser. Den blivande
läraren på mellanstadiet genomgår grundkurs i tretton ämnen, nämligen i svenska,
engelska, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi,
biologi, kemi, fysik, bild- och formarbete, musik och gymnastik. Ämnesfördjupningen
sker i form av tre obligatoriska tillvalskurser, förlagda till den fjärde och
sjätte terminen. Dessa tillvalskurser skall omfatta dels studier i ett av ämnena
8
Kungl. Maj ds proposition nr 65 år 1968
Timplan för mellanstadielärarutbildning vid lärarhögskola
Ämnesområde
Antal timmar
ÄMNESSTUDIER
A. Obligatoriska ämnen:
Svenska ........................................ 220
Engelska ........................................ 160
Matematik ...................................... 65
Orienteringsämnen:
Religionskunskap .............................. 60
Samhällskunskap .............................. 25
Historia ...................................... 25
Geografi ...................................... 25
Biologi ....................................... 50
Kemi ........................................ 25
Fysik ........................................ 25
Bild- och formarbete.............................. 120
Musik .......................................... 50
Gymnastik ...................................... 50
B. Obligatoriska tillvalskurser
Religionskunskap, svenska, matematik, kemi eller sam -
hällskunskap .................................. 140
Historia, engelska, fysik, biologi eller geografi........ 140
Musik eller gymnastik ............................ 150
PEDAGOGIK
Psykologi och allmän pedagogik I 1lt.
Allmän metodik / .................... 1/5
Skolhygien ........................................ 12
METODIK
A. Obligatoriska ämnen:
Svenska ........................................ 50
Engelska ........................................ 30
Matematik ...................................... 40
Orienteringsämnenas och den samlade undervisningens
metodik ...................................... 77
Tekniska läromedel ............................... 15
Handskrivning ................................... 16
B. Obligatoriska tillvalskurser
Religionskunskap, svenska, matematik, kemi eller sam -
hällskunskap .................................. 20
Historia, engelska, fysik, biologi eller geografi........ 20
Summa för varje lärarkandidat 1785
PRAKTIK
Praktikperioder ................................. ca 320
Praktiktermin .................................. ca 425
Anmärkning. För varje 48-tal lärarkandidater disponerar rektor 20 timmar
till förfogande.
Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968
9
religionskunskap, svenska, matematik, kemi och samhällskunskap (den första tillvalskursen),
dels studier i ett av ämnena historia, engelska, fysik, biologi och
geografi (den andra tillvalskursen), dels studier i ett av ämnena musik och gymnastik
(den tredje tillvalskursen). Tillvalskursen i musik eller gymnastik ger endast
kompetens att undervisa på grundskolans mellanstadium. De två förstnämnda tillvalskurserna
föreslås ge kompetens att undervisa på grundskolans högstadium.
Ämnena samordnas med varandra på ett sådant sätt, att de bildar fasta ämneskombinationer:
religionskunskap och historia, svenska och engelska, matematik och
fysik, kemi och biologi, samhällskunskap och geografi. Den lärarkandidat, som
t. ex. valt tillvalskurs i kemi under den fjärde terminen, fullföljer således sina fördjupningsstudier
med tillvalskurs i biologi under den sjätte terminen.
Undervisningen i pedagogik omfattar lika många timmar på mellanstadielärarlinjen
som på lågstadielärarlinjen. Utbildningen i metodik är huvudsakligen koncentrerad
till grundkurserna och är förhållandevis jämnt fördelad på de olika ämnena.
Bild- och formarbetets, musikens och gymnastikens metodik är, liksom på lågstadielärarlinjen,
integrerad med ämnesstudierna i motsvarande ämnen. Den praktiska
utbildningen för mellanstadielärare består av dels tio praktikveckor med
auskultationer och övningsundervisning, dels en praktiktermin, som utgör den
femte terminen i utbildningen. Praktikveckorna fördelas på utbildningsterminerna
på följande sätt: en praktikvecka förläggs till den andra terminen, två praktikveckor
till den tredje, tre till den fjärde och fyra till den sjätte.
Skolöverstyrelsen föreslår, att relationen mellan antalet timmar för varje 24-tal
lärarkandidater och antalet lärartimmar blir 1:1,46 på mellanstadielärarlinjen.
Lärarutbildningssakkunniga räknade med relationen 1:1,63. För handledning under
övningsundervisning och praktiktjänstgöring föreslås sammanlagt 29 timmar
för varje lärarkandidat under dennes utbildningstid, varav 9 timmar beräknas
falla på övningsämnenas metodik.
Skolöverstyrelsen förutsätter en intagning av lägst 48 mellanstadielärarkandidater
per termin vid varje lärarhögskola. För tillvalskurserna räknas med ett studerandeunderlag
om cirka 24 lärarkandidater för varje ämne. Vad gäller den första och
andra tillvalskursen, kan vid lärarhögskolor med en intagning av 48 lärarkandidater
per termin utbildning anordnas i åtta ämnen (fyra ämneskombinationer) med nyss
angivet antal lärarkandidater för varje ämne genom att lärarkandidater från två
terminskurser samläser. Fördelningen av de olika tillvalskurserna på lärarhögskolor
framgår av följande tabell. Det har eftersträvats att ämnena skall förekomma i lika
antal och att samtliga ämneskombinationer skall finnas representerade inom varje
region. Vid fördelningen har också hänsyn tagits till utrustningen vid de olika
lärarutbildningsanstalternas institutioner.
Vid uttagningen av deltagare i obligatorisk tillvalskurs bör enligt överstyrelsen
hänsyn tas till den studerandes egna önskemål och till förkunskaper i ämnet. Preliminärt
val av tillvalskurser förutsätts böra ske redan vid ansökan om inträde till
lärarhögskola, eftersom samtliga tillvalskurser ej förekommer vid alla lärarhögskolor.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Ämnesstudier i mellanstadielärarutbildningen vid lärarhögskola
Antal
undervisnings timmar 400-i -
Sv Eng Ma Re Sk Hi Ge Bi Ke Fy BoF Mu Gy
''
■
''
■■
^ Grundkurs Tillvalskurs
Antal tillvalskurser vid lärarhögskolorna
Lärarhögskolan i |
Vari- ant nr |
Tillvalskurs 1 |
Tillvalskurs 2 |
Tillvals-kurs 3 |
||||||||
Re |
Sv |
Ma |
Ke |
Sk |
Hi |
Eng Fy |
Bi |
Ge |
Mu Gy |
|||
Falun ................... |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 1 |
||
Gävle ................... |
4 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 1 |
||
Göteborg ................ |
8 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
O L, |
2 |
2 |
2 3 |
Härnösand ............... |
3 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 1 |
||
Jönköping ............... |
5 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
1 1 |
||
Kalmar .................. |
1 |
1 |
i |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 1 |
||
Karlstad ................. |
2 |
1 |
i |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 1 |
||
Kristianstad .............. |
3 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 1 |
||
Linköping ................ |
10 |
2 |
2 |
i |
2 |
1 |
2 |
2 |
1 |
2 |
1 |
2 2 |
Luleå ................... |
4 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 |
l |
1 |
1 |
1 1 |
||
Malmö .................. |
7 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 3 |
Stockholm ............... |
6 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
3 2 |
Umeå ................... |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 1 |
||
Uppsala ................. |
9 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
2 2 |
Växjö ................... |
5 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 1 |
||
17 |
17 |
17 |
18 |
17 |
17 |
17 |
17 |
18 |
17 |
21 22 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
11
2.1.2 Utbildningen vid folkskoleseminarium
2.1.2.1 Lågstadiet
Enligt riksdagens beslut skall övergångsvis utbildningen på den 3-åriga småskollärarlinjen
vid folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och
Strängnäs bedrivas i huvudsak enligt gällande undervisningsplaner. Skolöverstyrelsen
föreslår i sin anslagsframställning vissa förändringar av dessa undervisningsplaner
för att bringa dem i bättre överensstämmelse med den nya lågstadielärarutbildningen.
Den praktiska utbildningen utvidgas med en vecka och undervisningen
i engelska ökas från 6 till 9 veckotimmar. Lärarkandidat på 3-årig linje föreslås
få samma behörighet att undervisa i engelska som de lärarkandidater, som genomgått
den nya lågstadielärarutbildningen. Undervisningen i hemkunskap, trädgårdsskötsel
och slöjd bortfaller, eftersom undervisning i dessa ämnen ej förekommer
i den nya utbildningen. Den 3-åriga småskollärarlinjens studieplan i teckning kommer
att överarbetas så att den överensstämmer med studieplanen i bild- och formarbete.
Förändringarna föreslås äga tillämpning fr. o. m. läsåret 1968/69 i fråga om årskurs
1, fr. o. m. läsåret 1969/70 i fråga om årskurs 2 och fr. o. m. läsåret 1970/71
i fråga om årskurs 3.
2.1.2.2 Mellanstadiet
Utbildningen på den 4-åriga folkskollärarlinjen, som övergångsvis kommer att
finnas vid vissa lärarhögskolor, skall enligt riksdagens beslut bedrivas i huvudsak
efter gällande undervisningsplaner. För att dessa bättre skall överensstämma med
den nya mellanstadielärarutbildningen föreslår skolöverstyrelsen, att den praktiska
utbildningen utvidgas med en vecka och att undervisningen i engelska ökas från
12 till 15,5 veckotimmar. Denna undervisning skall, liksom den nya mellanstadielärarutbildningens
grundkurs, leda till behörighet att undervisa i engelska på mellanstadiet.
Sommarkursen i engelska om 54 timmar utgår. Likaså bortfaller den
frivilliga undervisningen i trädgårdsskötsel samt undervisningen i slöjd, eftersom
undervisning i dessa ämnen inte förekommer i den nya utbildningen. Överstyrelsen
kommer att överarbeta den 4-åriga folkskollärarlinjens studieplan i teckning så att
den bringas i överensstämmelse med studieplanen i bild- och formarbete.
Förändringarna föreslås äga tillämpning fr. o. m. läsåret 1968/69 i fråga om årskurs
1, fr. o. m. läsåret 1969/70 i fråga om årskurs 2, fr. o. m. läsåret 1970/71
i fråga om årskurs 3 och fr. o. m. läsåret 1971/72 i fråga om årskurs 4.
2.1.3 Dimensionering
I prop. 1967: 4 räknade dåvarande departementschefen med en intagning till utbildningen
av lärare för lågstadiet och mellanstadiet av ca 1 400 resp. 1 800 studerande
i början av 1970-talet. Skolöverstyrelsen föreslår av två skäl, att dessa tal
höjs, och förordar en intagning av 1 536 lågstadielärarkandidater och 2 064 mel
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
lanstadielärarkandidater per år i den nya lärarhögskoleorganisationen. Beträffande
viss intagning övergångsvis på 3-årig småskollärarlinje och 4-årig folkskollärarlinje
hänvisas till vad nedan anförs.
Det första skälet för den ökade intagningen är att examinationen av lågstadielärare
och mellanstadielärare, som en följd av utökningen av utbildningstiden,
övergångsvis kommer att bli mycket låg. De lägsta talen, ca 700 resp. ca 600, nås
under läsåret 1969/70. Med hänsyn till lärarbehovet under nu överskådlig tidsperiod
bedömer skolöverstyrelsen det som angeläget, att denna minskning av examinationen
blir återhämtad genom att intagningen och därmed också examinationen
ökas under de närmaste åren. Utbildningsanstalternas organisation bör dock inte förändras
språngvis. Utgångspunkt för beräkningen av intagningens storlek har därför
varit att medeltalet utbildade klasslärare under de närmaste 15 åren skulle
överensstämma med de tal som angetts i prop. 1967: 4, nämligen ca 1 400 lågst
adielärarkandid ater och ca 1 800 mellanstadielärarkandidater per läsår.
Det andra skälet för den föreslagna ökningen av intagningen på klasslärarlinjen
hänger samman med själva utbildningsorganisationen. Med angiven total dimensionering
kan varje lärarhögskolas organisation baseras på en intagning av lägst 48
lärarkandidater per termin och linje. Skolöverstyrelsen bedömer effekten av en
lägre intagning än 48 lågstadielärarkandidater och 48 mellanstadielärarkandidater
per termin och lärarhögskola som ogynnsam av flera anledningar, främst på grund
av tillvalssystemets utformning. Lågstadielärarutbildningen omfattar t. ex. fyra
ämnen i den första obligatoriska tillvalskursen. Vid intagning av 48 studerande per
termin och lärarhögskola erhålls genom samläsning av lärarkandidater från två
terminskurser fyra grupper med ett antal av ca 24 studerande per grupp. Vid en
lägre intagning, t. ex. av 24 lärarkandidater per termin, kan — om gruppstorleken
bibehålls — endast undervisning i två ämnen anordnas i den första obligatoriska
tillvalskursen. En minskning av den genomsnittliga gruppstorleken till 12 lärarkandidater
per ämne skulle medföra alltför höga utbildningskostnader. En intagning
av sammanlagt 96 klasslärarkandidater per termin och lärarhögskola anses vara
en förutsättning för ett rationellt utnyttjande av materiel, biblioteksutrustning och
övriga resurser.
I den nya klasslärarutbildningsorganisationen finns flexibiliteten, när det gäller
intagningens storlek, i första hand vid de större lärarhögskolorna. Om utbildningsbehovet
i fråga om lågstadielärare skulle minska, kan dock vid de mindre lärarhögskolorna,
med fullt utnyttjande av de lokala resurserna, en intagning av 24 lågstadielärarkandidater
och 72 mellanstadielärarkandidater per termin tänkas. Därvid
skulle lågstadielärarkandidaterna erbjudas utbildning i två ämnen i både den första
och den andra tillvalskursen och mellanstadielärarkandidaterna utbildning i samtliga
ämneskombinationer i såväl den första som den andra tillvalskursen.
Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminarierna i Haparanda,
Landskrona, Skara och Strängnäs avvecklas så snart som
möjligt. Överstyrelsens motivering härför är, att den nya lärarutbildningsorganisationen
har en stor utbildningskapacitet och att så många lärare som möjligt bör
Kungl. Maj ds proposition nr 65 år 1968
13
Intagning av klasslärarkandidater vid lärarhögskolorna fr. o. m. budgetåret
1968/69 enligt skolöverstyrelsens förslag
Lärarhögskolan i |
Intagning per termin |
|
Lågstadielärarlinje 48 72 |
Mellanstadielärarlinje 48 96 120 |
|
Falun ......................... |
X |
X |
Gävle ................... |
X |
X |
Göteborg .......................... |
X |
X |
Härnösand ............. |
X |
X |
Jönköping ......................... |
X |
X |
Kalmar ............... |
X |
X |
Karlstad ........................... |
X |
X |
Kristianstad ................... |
X |
X |
Linköping ....................... |
X |
X |
Luleå .......................... |
X |
X |
Malmö .............. |
X |
X |
Stockholm ............. |
X |
X |
Umeå ............................. |
X |
X |
Uppsala ......................... |
X |
X |
Växjö ............................. |
X |
X |
Summa ............................ |
624 144 |
480 192 360 |
Intagning per termin ................ |
768 |
1032 |
Intagning per läsår .................. |
1536 |
2 064 |
genomgå den nya lågstadielärarutbildningen. För budgetåret 1968/69 föreslås dock
en intagning av 240 lågstadielärarkandidater vid nämnda seminarier. I överstyrelsens
förslag har intagning vid folkskoleseminariet i Haparanda ej beräknats efter
läsåret 1968/69. Vid vart och ett av folkskoleseminariema i Landskrona, Skara
och Strängnäs bör för läsåret 1969/70 finnas två intagningsavdelningar och för läsåret
1970/71 en intagningsavdelning. Läsåret 1971/72 föreslås intagningen vid
dessa folkskoleseminarier upphöra. Seminarieorganisationens successiva avveckling
enligt överstyrelsens förslag framgår av nedanstående tablå över antalet undervisningsavdelningar
om 24 elever på de angivna orterna.
Folkskoleseminariet i _^ a s a r_
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Haparanda ....................... 3
Landskrona ...................... 9
Skara ........................... 9
Strängnäs ........................ 9
Summa avdelningar 30
2
7
7
7
23
1
6
6
6
19
3
3
3
9
1
1
1
3
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Med samma motivering som i fråga om den treåriga småskollärarlinjen föreslår
skolöverstyrelsen, att intagningen till den 4-åriga folkskollärarlinjen upphör läsåret
1971/72. Under vart och ett av läsåren 1968/69—1970/71 bör 72 lärarkandidater
tas in på denna linje, nämligen 24 var och en av lärarhögskolorna i Karlstad,
Kristianstad och Luleå.
För såväl ny som äldre lärarutbildningsorganisation föreslår skolöverstyrelsen
således en sammanlagd intagning av 1 776 lågstadielärarkandidater och 2 136
mellanstadielärarkandidater läsåret 1968/69. Efter en successiv avveckling av den
3-åriga småskollärarlinjen och den 4-åriga folkskollärarlinjen förutsätts för läsåret
1971/72 och de därpå följande åren en intagning varje läsår av 1 536 lågstadielärarkandidater
och 2 064 mellanstadielärarkandidater.
2.2 Utbildning av ämneslärare
Den praktisk-pedagogiska utbildningen av blivande ämneslärare skall enligt 1967
års beslut om en lärarutbildningsreform vara uppdelad på en förberedande del i
anslutning till de ämnesteoretiska studierna vid universitet eller högskola och en
avslutande del vid lärarhögskola. Den förberedande delen föreslogs i prop. 1967: 4
bestå av en introduktionskurs och en s. k. pedagogisk strimma, dvs. inslag av pedagogik,
metodik och praktik som skall ge en första kontakt med läraryrket redan
under de ämnesteoretiska studierna. Den avslutande, egentliga lärarutbildningen
omfattar ett år. Den består av en utbildningstermin vid lärarhögskola och en därpå
följande termin med handledd praktik.
2.2.1 Förberedande praktisk-pedagogisk utbildning i anslutning till den ämnesteoretiska
utbildningen
Skolöverstyrelsen föreslår, att den pedagogiska strimman får den omfattning och
den organisatoriska uppläggning som 1960 års lärarutbildningssakkunniga föreslog.
Detta innebär i fråga om metodik, att ämnesstudierna under den första terminen
inleds med fyra timmar ämnesmetodik och under den andra terminen interfolieras
av åtta timmar metodikundervisning, som fördelas över hela terminen och så långt
möjligt samordnas med innehållet i de ämnesteoretiska studierna. Samordningen
av de ämnesteoretiska studierna och den förberedande praktisk-pedagogiska utbildningens
praktikmoment föreslås ske på så sätt, att den studerande under sin andra
studietermin i ett ämne bereds tillfälle att auskultera fyra timmar i en skola och att
auskultationen förbereds och följs upp av metodiklektoms undervisning.
De pedagogiska momentens samordning med den övriga utbildningen under de
ämnesteoretiska studierna skulle enligt prop. 1967: 4 tillgodoses genom en introduktionskurs,
som förläggs till början av det första årets studier. Av olika skäl anser
sig skolöverstyrelsen inte nu kunna genomföra lärarutbildningssakkunnigas för
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968
15
slag. Det första skälet är organisatoriskt. Enligt riksdagsbeslutet skall alla studerande
på vissa utbildningslinjer ha rätt att delta i introduktionskursen, oavsett om de
avser att bli lärare eller ej. Överstyrelsen har utgått ifrån att ca 8 800 studerande
kan komma att delta i kursen läsåret 1968/69. Ett så stort deltagarantal gör det
omöjligt att organisera kursen enligt lärarutbildningssakkunnigas förslag. Det andra
skälet är pedagogiskt. Överstyrelsen anser, att en bättre effekt uppnås om all undervisning
i pedagogik fördelas jämnt över de tre studieåren förslagsvis så, att den
studerande — för varje ämne han läser — får fyra timmar pedagogik i början av
den första terminen i anslutning till den förberedande ämnesmetodiken och 10 timmar
under den andra terminen, varvid en långtgående integration med övriga komponenter
i utbildningen är möjlig. Överstyrelsen framhåller dock, att det kan bli
nödvändigt att pröva andra vägar för uppläggningen av den förberedande praktiskpedagogiska
utbildningen.
Modell för timantal per termin i pedagogik, metodik och praktik under de tre
första studieåren
Ämne Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 * i
Pedagogik ............. 4 10 4 10 4 10
Metodik ............... 4 8 4 8 4 8
Praktik ................ 4 4 4
Det höga studerandeantalet leder till ett stort lärarbehov. Det är skolöverstyrelsens
avsikt att successivt producera lärarersättande program. Redan för budgetåret
1968/69 begärs medel för ITV-produktion, som avses komma till användning
i den pedagogiska strimman. Beträffande organisationen av den pedagogiska strimman
vid universitetsfilialerna i Karlstad, Växjö och Örebro räknar överstyrelsen
med att lärarhögskolan i Göteborg skall ha ansvar för utbildningen i Karlstad,
lärarhögskolan i Malmö för utbildningen i Växjö och lärarhögskolan i Uppsala
för utbildningen i Örebro.
2.2.2 Praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola och under praktiktermin
Under utbildningsterminen vid lärarhögskola förekommer undervisning i pedagogik,
ämnesmetodik, teknisk metodik, språkvård m. m. samt ca 50 auskultationer
och 45—60 timmar undervisningsövningar. De praktiska och teoretiska momenten
samordnas så mycket som möjligt. Terminen inleds med fem till sex veckors
teoriundervisning och avslutas med två till tre veckors teoriundervisning. Den
praktiska utbildningen delas upp på t r e olika treveckorsperioder, mellan
vilka ligger teoristudier om en vecka. För varje treveckorsperiod erhåller lärarkandidaten
en handledare, som handleder honom huvudsakligen i ett ämne. Handledaren
låter lärarkandidaten följa med till de klassavdelningar, där han själv undervisar
i det för lärarkandidaten aktuella ämnet. Efter en tids auskultation över
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
tar lärarkandidaten några av handledarens lektioner. Från början kan undervisningsövningarna
gälla enskilda elever eller en mindre grupp av elever för att så småningom
komma att gälla hela klassen.
Under den efterföljande praktikterminen tjänstgör lärarkandidaten som praktiklärare
med en undervisningsskyldighet, som i allmänhet är två tredjedelar av
full tjänst för lärare i läroämnen. För varje ämne, som ingår i praktiklärarens
tjänstgöring, är en handledare förordnad. Denne skall vara praktikläraren behjälplig
i allt som praktiktjänsten bör förmedla kunskap om, såsom långtidsplanering,
planering av mindre avsnitt, klassföreståndarskap, elevvård i övrigt, samarbete skolahem,
materielvård, institutionsföreståndarskap m. m. Praktiktjänstgöringen omfattar
även auskultation. Auskultationen fullgörs företrädesvis under terminens första
hälft med minst 10 lektioner hos varje handledare och med minst 10 lektioner efter
anvisning av praktikskolans rektor eller studierektor hos övriga lärare, som undervisar
i praktiklärarens klasser.
Timplan för ämneslärarutbildning vid lärarhögskola
Ämnesområde |
Antal timmar |
|
Första terminen |
Andra terminen |
|
PEDAGOGIK ........................................ |
761 |
|
METODIK |
||
Ämnesmetodik ........................................ |
120 |
8 |
Teknisk metodik ...................................... |
15 |
|
PRAKTIK |
||
Auskultationer ........................................ |
5 02 |
30—50 |
Undervisningsövningar .................................. |
45—60 |
|
Praktiktjänstgöring ..................................... |
ca 300 |
|
ÖVRIGA ÄMNEN Språkvård och muntlig framställning ...................... Röst- och talvård ...................................... |
8 |
|
5 |
Anmärkning. För varje 50-tal lärarkandidater disponerar rektor 20 timmar till förfogande.
1 För dem som har kunskaper i pedagogik motsvarande 16 § stadgan angående filosofiska
examina den 25 september 1953 (nr 610) anordnas kurs om 46 timmar.
2 Angivna 50 timmar avser den tidpunkt, då föreslagna auskultationsersättande ITV-program
färdigställts. Övergångsvis räknar överstyrelsen med 60 timmar.
Enligt skolöverstyrelsens förslag skall relationen mellan antalet lärarkandidat -timmar för varje 24-tal lärarkandidater och antalet lärartimmar vara för pedagogik
1:1,6, för teknisk metodik 1:3,0, för språkvård och muntlig framställning 1:3,0
samt för röst- och talvård 1:11,3. För ämnesmetodik räknar överstyrelsen med
relationen 1:1,6 för varje 20-tal lärarkandidater. För pedagogiklektorernas handledning
av lärarkandidaterna under övningsundervisning föreslås därjämte 0,25 timmar
för varje lärarkandidat. För varje 50-tal lärarkandidater bör rektor, liksom nu,
disponera 20 s. k. timmar till förfogande, t. ex. för dagsaktuella skolfrågor, alkohol-,
narkotika- och tobaksfrågor, disciplinfrågor m. m.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Ämnesmetodiken upptar en huvuddel av timmarna på timplanen. Beträffande
relationen 1:1,6 mellan antalet lärarkandidattimmar och antalet lärartimmar vid
undervisning i ämnesmetodik framhåller skolöverstyrelsen, att skilda behov av
gruppindelning förekommer mellan ämnena, varför relationen inte strikt kan tilllämpas
på enskilt ämne. Relationen 1:1,6 ger i stället den totala ram, inom vilken
gruppindelning skall ske. I varje ämne ges som regel dels en grundläggande metodisk
utbildning om ca 40 timmar, dels en fortsatt metodisk utbildning om ytterligare
ca 20 timmar med sikte på det gymnasiala stadiets behov. Lärarkandidat
med tre ämnen genomgår vanligtvis grundläggande metodisk utbildning i alla tre
ämnena, medan en blivande gymnasielärare med två ämnen utbildas ca 60 timmar
i varje ämne.
Metodiklektorernas handledning vid undervisningsövningar och praktiktermin
beräknas uppgå till sammanlagt 34 timmar för varje lärarkandidat. Med utgångspunkt
häri har överstyrelsen framräknat den totala ram, inom vilken nämnda
verksamhet får bedrivas. För enskild kandidat kan timtalet tillåtas variera inom
vissa gränser. Av de 34 timmarna beräknas 21 timmar falla på den första utbildningsterminens
undervisningsövningar och 13 timmar på praktikterminen. Överstyrelsen
föreslår dessutom beträffande praktikterminen, att seminarier i metodik
skall kunna hallas under denna. I enlighet med lärarutbildningssakkunnigas förslag
beräknas fyra seminarieövningar om vardera två lektionstimmar. Gruppernas storlek
bör få variera beroende på praktikplatsernas belägenhet i förhållande till varandra.
Med utgångspunkt i en gruppstorlek av fyra lärarkandidater har överstyrelsen
beräknat den timtalsram, inom vilken denna verksamhet får bedrivas.
2.2.3 Dimensionering
Den förberedande praktisk-pedagogiska utbildningen har förutsatts få 8 800 deltagare.
Överstyrelsen räknar med en intagning av 2 300 ämneslärarkandidater för
läsår vid lärarhögskola fr. o. m. budgetåret 1968/69. Den praktiska lärarkursen
beräknas vara avvecklad med utgången av innevarande läsår. 2 300 utbildningsplatser
kan dock inte erhållas enbart i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm,
Umeå och Uppsala. Praktisk-pedagogisk utbildning måste därför förläggas även till
andra orter och då i första hand till orter med universitetsfilialer, nämligen Karlstad,
Växjö och Örebro. Denna utbildning bör emellertid organisatoriskt knytas till lärarhögskolorna
i Göteborg, Malmö och Uppsala.
Hittills har alla därtill behöriga kunnat antas till praktisk lärarutbildning. Intagningen
till praktisk lärarubildning bör enligt överstyrelsen nu närmare planeras, dels
med hänsyn till den totala kapaciteten, dels med hänsyn till nödvändigheten av att
tillgodose varierande behov av utbildade lärare i skilda ämnen och ämnesgrupper.
2.3 Utbildning av speciallärare
Specialutbildning anordnas enligt tidigare fattade beslut vid lärarhögskolorna i
Göteborg, Malmö och Stockholm. Speciallärarlinjen är uppdelad på tre olika ut2
— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 65
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
bildningslinjer. Den första utbildningslinjen omfattar utbildning av lärare för
särskolundervisning, hjälpunaervisning, observationsundervisning, undervisning av
elever med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning av rörelsehindrade och synsvaga,
den andra linjen utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade
samt av talpedagoger och den tredje linjen utbildning av förskollärare för särskolebarn
och sjuka barn. Behörig att intas vid speciallärarlinjen är som regel den
som genomgått ifrågakommande vanlig lärarutbildning och som sedan fullgjort
lärartjänstgöring under minst tre år.
I avvaktan på resultat av anbefalld utredning angående bl. a. dimensioneringen
av utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade m. m. (prop. 1967:70
s. 35) föreslår skolöverstyrelsen oförändrad intagning på utbildningslinje 1 och 2
för läsåret 1968/69.1 prop. 1967: 142 angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m. m. förordar chefen för socialdepartementet, att ökade möjligheter till
utbildning och sysselsättning bereds de psykiskt utvecklingsstörda. Med anledning
härav tänker skolöverstyrelsen senare framlägga ett detaljerat förslag om särskild
utbildning av lärare för denna kategori. Nu föreslås emellertid att utbildningslinje
3 av speciallärarlinjen inrättas vid lärarhögskolan i Malmö redan läsåret
1968/69, så att utbildning av förskollärare för psykiskt utvecklingsstörda kan
påbörjas där nästa läsår. Föreslaget antal intagningsplatser vid speciallärarlinjen
framgår av nedanstående tablå.
Antal intagningsplatser vid speciallärarlinjen läsåret 1968/69
Utbildningslinje Antal intagningsplatser
Göteborg |
Malmö |
Stockholm |
Summa |
|
Utbildningslinje 1 Lärare för särskolundervisning, hjälpundervisning, |
120 |
120 |
120 |
360 |
Utbildningslinje 2 Lärare för synskadade ....................... Lärare för hörselskadade .................... |
12 |
15 48 |
15 60 |
|
Talpedagoger ............................... |
12 |
16 |
28 |
|
Utbildningslinje 3 Förskollärare för särskolebarn och sjuka barn .... |
24 |
24 |
48 |
|
144 |
144 |
223 |
511 |
Vid lärarhögskolornas speciallärarlinjer anordnas 3-veckorskurser (s. k. fortbildningskurser)
för klasslärare och lärare i läroämnen utan specialutbildning samt
18-veckorskurser (s. k. fortbildningskurser) för övningslärare utan specialutbildning.
Utbildningen omfattar pedagogisk psykologi med speciellt beaktande av olika
elevsvårigheter och härtill anknytande ämnesmetodiska frågor rörande stoffurval
och stoffbehandling samt praktisk belysning av specialundervisningen genom
demonstrationer och studiebesök. Skolöverstyrelsen föreslår för budgetåret 1968/69
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
dels att antalet platser vid 3-veckorskurser ökas, dels att sådana kurser får anordnas
även vid lärarhögskolan i Malmö. Föreslaget antal platser vid 3-veckorskurser
framgår av nedanstående tablå.
Antal platser vid 3-veckorskurser vid lärarhögskolorna läsåret 1968/69
Deltagare Antal kursplatser
Göteborg Malmö Stockholm Summa
Lärare i läroämnen för elever inom specialundervisning. . |
24 |
24 |
24 |
72 |
Lärare för elever med läs- och skrivsvårigheter........ |
24 |
24 |
24 |
72 |
Lärare för elever med inskolningssvårigheter.......... |
24 |
24 |
24 |
72 |
Lärare för observationsundervisning............. |
24 |
24 |
24 |
72 |
96 |
96 |
96 |
288 |
Vad gäller 18-veckorskurser för övningslärare för elever inom specialundervisning
eller särskolor föreslås oförändrat antal platser, nämligen 24 platser vid lärarhögskolan
i Göteborg och 24 platser vid lärarhögskolan i Stockholm. Motsvarande
18-veckorskurs för yrkeslärare ges vid de yrkespedagogiska instituten.
För deltagare i specialutbildning från övriga nordiska länder beräknar skolöverstyrelsen
sex utbildningsplatser, i första hand vid utbildningslinje 2. Överstyrelsen
avser att senare framlägga förslag om storleken av den ersättning vederbörande
land bör erlägga per utbildningsplats.
2.4 Lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar
De nuvarande fortbildningsinstituten skall i enlighet med riksdagens beslut inordnas
i lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning den 1 juli 1968 som
fortbildningsavdelningar. Vid den nyinrättade lärarhögskolan i Linköping upprättas
en fortbildningsavdelning vid samma tidpunkt.
Den personal, som tillförs lärarhögskolornas kansli i och med att fortbildningsinstituten
inordnas i lärarhögskoleorganisationen, förutsätts bli integrerad med den
övriga personalen i den utsträckning de lokala förhållandena vid varje lärarhögskola
medger det. Skolöverstyrelsen har räknat med att chef och biträdande chef för
avdelningen jämte en kurs- och konferenssekreterare samt en kansliskrivare helt
skall avdelas för fortbildningsavdelningen och att övrig personal i en slutlig organisation
skall ingå i andra kanslienheter. En sådan samordning anses medföra vissa
rationaliseringsvinster. Vid flertalet lärarhögskolor beräknas dock fortbildningsavdelningens
kansli tills vidare behöva förläggas utanför lärarhögskolans övriga
kansli, såsom fallet nu är med fortbildningsinstituten.
Huvuduppgift för fortbildningsavdelningens chef är att under medverkan av erforderlig
expertis svara för utformningen av lärarfortbildningen med avseende på
innehåll, arbetsformer och organisation samt att även svara för en fortgående utveckling
av samma verksamhet. I arbetsuppgifterna ingår vidare att göra upp
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Personal vid fortbildningsavdelningarna1
Tjänster Göteborg Linköping Malmö Stockholm Umeå Uppsala Summa
tjänster
Chef ............... 1 1 1 1 1 1 6
Biträdande chef...... 1 1 1 1 1 5
Kurs- och konferenssekreterare
.......... 1 1 1 1 1 5
Kontorsskrivare...... 1 1 1 1 1 1 6
Kansliskrivare ....... 1 2 2 1 1 8
Vaktmästare ........ 2 1 1 1 1 5
Kontorsbiträde ...... 3 2 3 3 2 2 15
1 Härtill kommer 135 000 kr. till extra biträdeshjälp enligt skolöverstyrelsens förslag.
förslag till och planlägga kurs- och konferensverksamhet, anställa kursledning, ha
inseende över genomförandet av beslutade kurser samt följa upp och tillvarata
idéer och metoder som framkommer vid dessa. Vidare svarar han för utbildningen
av fortbildningskonsulenter och för samordningen av fortbildningsverksamheten
inom den region, som motsvarar vederbörande lärarhögskolas huvudsakliga verksamhetsområde.
Till de ekonomisk-administrativa uppgifterna förutsätts höra förhandlingar
och överenskommelser med kursledning och internatvärdar samt med
institutioner och företag, som erhållit uppdrag att helt eller delvis ansvara för viss
kursverksamhet.
Skolöverstyrelsen räknar med såväl ordinarie som extra metodiklektorer som
medverkande i lärarhögskolas fortbildning. Fortbildningsinsatsen skall inte knytas
till vissa speciella tjänster, utan själva skyldigheten att medverka i fortbildning bör
i princip åvila alla lektorer och arbetet bör fördelas på ett så stort antal av dem
som det bedöms lämpligt. Målet bör vara en naturlig kontakt mellan grundutbildning
och fortbildning. Såsom ett exempel på regelbundet och organiserat ianspråktagande
av metodiklektorer för fortbildningsuppgifter nämns ledning av eller medverkan
vid ämnes-, handledar- och huvudlärarkonferenser, vilket till stor del kan
ske i samband med besök hos praktiklärare.
Man har att räkna med en utomordentligt stor variation med avseende på fortbildningsbehovet,
eftersom de i fortbildning deltagande lärarna har fått sin grundutbildning
under skilda tider och högst skiftande betingelser och dessutom under sin
lärarverksamhet kommit att skaffa sig högst olikartade erfarenheter. Skolöverstyrelsen
diskuterar i sin framställning dels läsårskurser, dels feriekurser. Valet av
kurstyp betingas av flera omständigheter. I fråga om utformningen av verksamheten
uttalar överstyrelsen, att kurserna ofta med fördel organiseras som intematkurs.
Denna form har visat sig äga ett stort värde inte bara när det gäller att
skapa trivsel och gemenskap utan även från pedagogisk synpunkt. Internatformen
gör det möjligt för deltagarna att träffas för samvaro och utbyte av erfarenheter
även utanför den schemalagda tiden och det är av många kursdeltagare
omvittnat, att detta i hög grad verkat berikande och stimulerande. Särskilda kursgårdar
i anslutning till lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning bör
därför knytas till den slutliga lärarutbildningsorganisationen.
Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968
21
2.5 Organisation av lärarhögskolornas försöks- och demonstrationsverksamhet
samt övrig praktisk lärarutbildning vid kommunala
skolenheter
Enligt riksdagens beslut skall en eller flera skolenheter inom det kommunala
skolväsendet ställas till varje lärarhögskolas förfogande för demonstrationer och
försök. Dessa enheter benämns skolenheter för försöks- och d e -monstrationsverksamhet. Vid sidan av försöks- och demonstrationsverksamheten
skall vid dessa skolenheter även bedrivas viss praktisk lärarutbildning
i form av övningsundervisning och auskultationer. Verksamheten bör vid full
utbyggnad i fråga om grundskolans låg- och mellanstadier omfatta 6—8 paralleller
och i fråga om grundskolans högstadium och de gymnasiala skolformerna 4—6
paralleller av varje skolform. Dessa skolenheter avses få en central uppgift i lärarutbildningen.
Uppbyggnaden av försöks- och demonstrationsverksamheten har föreslagits ske
som regel successivt. Vissa lärare som tjänstgör vid skolenheter för försöks- och
demonstrationsverksamhet skall ha ordinarie kommunal tjänst med beteckningen
Up och förordnas för sex år eller, om särskilda skäl föreligger, för kortare tid.
Sådan kommunal tjänst lediganmäls för sökande från hela riket. Utöver dessa lärare
med Up-tjänst, i det följande kallade Up-lärare, finns för lärarkandidaternas
auskultationer och övningsundervisning m. in. två kategorier handledare i det kommunala
skolväsendet, nämligen lärare som förordnats som handledare för tre år och
lärare som erhållit förordnande för ett läsår eller en termin för handledning i mindre
omfattning. Även annan, icke korttidsförordnad lärare kan ifrågakomma för mer
tillfällig medverkan i lärarutbildningen.
En lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet anses böra koncentreras
till så få skolenheter som möjligt. Demonstrationsverksamheten vid skolenheten
kan exempelvis få formen av direktauskultationer av större grupper lärarkandidater
med eller utan förelagda auskultationsuppgifter, auskultationer genom s. k. oneway
screen under lärares ledning eller inspelning av ITV-program. Up-lärarna tas
inte alla på en gång i anspråk för försöks- och demonstrationsverksamhet. Sådana
arbetsuppgifter förutsätts i stället kunna växla mellan dessa lärare. De lärare,
som därvid inte leder försök och demonstrationer, handleder lärarkandidater vid
övningsundervisning och tar emot auskultanter. Skolöverstyrelsen räknar med att
den egentliga försöks- och demonstrationsverksamheten skall ha en omfattning som
ungefär motsvarar två paralleller av varje årskurs på låg- och mellanstadiet samt
beträffande högstadiet och det gymnasiala stadiet en omfattning som ungefär motsvarar
sammanlagt sex tjänster, förutom den andel som kan bestridas genom metodiklektorernas
s. k. skoltjänstgöring vilken i första hand skall förläggas till skolenhet
med försöks- och demonstrationsverksamhet. Omfattningen av den egentliga
försöks- och demonstrationsverksamheten föreslås kunna variera med antalet metodik-
och pedagogiklektorer och antalet intagna lärarkandidater vid lärarhögskolan.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning beräknas försöks- och
demonstrationsverksamheten få en sådan omfattning redan läsåret 1968/69, att
skolöverstyrelsen bedömer det som nödvändigt att i berörda kommuner inrätta särskilda
tjänster som koordinerande studierektor. Den reguljäre skolledaren vid
resp. skolenhet med sådan verksamhet skall fortfarande ha vissa fastställda lärarutbildningsuppgifter,
medan innehavaren av föreslagen särskild tjänst förutsätts
ha ansvar för samordningen av försöks- och demonstrationsverksamheten i kommunen.
Studierektorns verksamhetområde och arbetsuppgifter sammanfattas av
överstyrelsen bl. a. på följande sätt. Studierektor skall 1) delta i planeringen av
försöks- och demonstrationsverksamheten vid konferenser på lärarhögskolan med
pedagogik- och metodiklektorer samt i konferenser med de Up-lärare som medverkar
i verksamheten, 2) samordna försöks- och demonstrationsverksamheten och
anpassa den till skolenhetens resurser med hänsyn till tillgången på klasser och
lärare, 3) svara för att demonstrationsverksamheten blir ett effektivt medel att
samordna de teoretiska och praktiska delarna av lärarutbildningen, vilket innebär
att han dels från lärarhögskolans lektorer tar emot önskemål om lämpliga demonstrationslektioner,
dels medverkar till att dessa kommer till stånd, dels schemamässigt
planlägger besök av grupper av lärarkandidater, 4) svara för samordningen
med annan försöksverksamhet på orten som drivs kommunalt eller i utvecklingsblocken
samt 5) informera lärarhögskolans lärare och ortens lärare i övrigt om
pågående försöksverksamhet och om de resultat som sådan försöksverksamhet
gett.
En stor del av den praktiska lärarutbildningen, nämligen huvuddelen av lärarkandidaternas
auskultationer och övningsundervisning samt all deras tjänstgöring
under praktikterminen, måste förläggas till andra skolenheter än dem, som inrymmer
försöks- och demonstrationsverksamhet. Vid dessa skolenheter för
praktik förordnas särskilda handledare. Lågstadielärarkandidaternas praktiktermin
infaller som redovisats i det föregående under den fjärde utbildningsterminen
och mellanstadielärarnas praktiktermin under den femte utbildningsterminen.
Två lärarkandidater från klasslärarlinje handledes normalt av en handledare. Handledare
och lärarkandidater undervisar var och en i genomsnitt 20 veckotimmar i
två klasser, helst parallellklasser. Handledaren har 10 veckotimmar i vardera klassen
och varje lärarkandidat 20 veckotimmar i sin klass. Handledningen uppgår till
i genomsnitt 5 veckotimmar per lärarkandidat. Ämneslärarkandidaternas praktiktermin
följer som redovisats i det föregående omedelbart efter utbildningsterminen
vid lärarhögskola. Under praktikterminen tjänstgör den s. k. praktikläraren med
undervisningsskyldigheten nedsatt med ungefär en tredjedel.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
23
2.6 Anslagsberäkningar
2.6.1 Lärarhögskolorna
2.6.1.1 Lärarhögskolorna: Avlöningar
1967/68 Anslag ____ 84 310 000
1968/69 Förslag .... 112 000 000
Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämligen
sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. (Göteborg, Linköping,
Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala) och nio lärarhögskolor för enbart
klasslärarutbildning (Falun, Gävle, Flärnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad,
Luleå och Växjö), samt för kvarvarande klassavdelningar av den gamla
seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm och Uppsala
(se 2.6.3.1).
1967/68 |
Beräknad ändring 1968/69 |
||
Tjänster |
Skolöverstyrelsen |
Departements- chefen |
|
Lärar- och forskarpersonal ............ |
460 |
+ 583 |
+ 390 |
Övrig personal....................... |
142,5 |
+ 194,5 |
+ 157,5 |
Anslag |
602,5 |
+ 777,5 |
+ 547,5 |
Avlöningar till tjänstemän ............. |
. . . . 83 740 000 |
+ 34 828 000 |
+28 190 000 |
Arvoden och särskilda ersättningar...... |
570 000 |
— 478 000 |
— 500 000 |
84 310 000 |
+ 34 350 000 |
+ 27 690 000 |
Skolöverstyrelsen
Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till avlöningar
vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Anslaget
till avlöningar vid lärarhögskolorna har för budgetåret 1968/69 räknats från grunden.
I kostnadsredovisningen anges därför på vissa punkter dels den totala kostnaden,
dels ökningen för budgetåret 1968/69 ( + ).
Rektorer, lärare m. m.
1. 15 rektorer i Up 27 (1 185 072 kr.); ( + 10 rektorer, +790 072 kr.).
2. 1 rektor i Up 22 för speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm (personlig
tjänst 68 100 kr.).
3. 61 lektorer i pedagogik i Uo 22 (3 986 436); ( + 28 lektorer, +1 829 836
kr.).
4. 153 lektorer i högstadiets metodik i Uo 22 samt 70 lärare för ämnesfördjupning
(14 198 900 kr.); ( + 38 lektorer och 70 lärare, +6 683 400 kr.). Med anledning
av en utvidgad ämnesfördjupning i den nya klasslärarutbildningen, bl. a.
bestående av olika tillvalskurser, föreslår skolöverstyrelsen att en ny tjänstetyp,
avsedd för lärare för ämnesfördjupning, tillkommer vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
5. 147 lektorer i högstadiets metodik i Uo 21 vid lärarhögskolorna för klass- och
ämneslärarutbildning (8 785 200 kr.); ( + 72 lektorer, + 4 352 800 kr.).
6. 25 lektorer i högstadiets metodik i Uo 22 eller Uo 21 vid lärarhögskolorna för
klass- och ämneslärarutbildning (1 560 000 kr.); ( + 22 lektorer, +1 372 800 kr.).
7. 1 lektor i vuxenundervisningens metodik i U 22 eller U 20 vid lärarhögskolan
i Stockholm (60 000 kr.).
8. 1 lektor i logopedi i Uo 20 vid lärarhögskolan i Stockholm (personlig tjänst
54 800 kr.).
9. 23 lektorer i specialundervisningens metodik i Uo 18 eller Uo 16 vid lärarhögskolorna
i Göteborg, Malmö och Stockholm (1 009 900 kr.); ( + 8 lektorer,
+ 351 200 kr.).
10. 50 lektorer i mellanstadiets metodik i Uo 17 (2 304 600 kr.); ( + 23 lektorer,
+ 1 060 116 kr.).
11. 110 lektorer i övningsämnenas metodik i Uo 17 (5 070 120 kr.); ( + 72 lektorer,
+ 3 318 624 kr.).
12. 15 lärare i musik (instrumentalmusik) i Uo 15 (+ 620 280 kr.).
13. 34 lektorer i lågstadiets metodik i Uo 17 eller Uo 14 (1 332 528 kr.); ( + 18
lektorer, +705 456 kr.).
14. 9 lärare i röst- och talvård i U 16 vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning
(391 100 kr.); ( + 3 lärare, +131 000 kr.).
15. Medel till lärartimmar över stat för undervisning i dramatik vid lärarhögskolan
i Uppsala ( + 40 000 kr.).
16. Medel till lärartimmar över stat (16 093 894 kr.); (+9 231 894 kr.). Under
denna punkt beräknas det totala behovet av timmar i pedagogik, ämnesmetodik,
ämnesteori, mellanstadiets metodik, lågstadiets metodik, övningsämnenas metodik,
instrumentalmusik, röst- och talvård, språkvård och muntlig framställning, specialundervisningens
metodik, vissa ämnen vid speciallärarlinjen, tekniska läromedel
(lärarhögskolorna för enbart klasslärarutbildning), slöjd, välskrivning (de två senare
ämnena avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen) samt behovet av
timmar till förfogande vid lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning. Sedan
det totala antalet timmar räknats fram, har 75 procent av detta tagits i anspråk för
ordinarie tjänster, i vilka i förekommande fall inkluderats s. k. skoltjänstgöring.
De överskjutande timmarna har kostnadsberäknats enligt TFU, Avd. G. Särskilda
bestämmelser, punkt 25. Därtill kommer 20 000 kr. för tillgodoräkningstimmar för
lektorers besök hos praktiklärare. Lärarkostnader för introduktionskursen och den
s. k. pedagogiska strimman redovisas under punkt 24.
17. Medel till lärartimmar över stat m. m. för undervisning i tekniska läromedel
vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (308 000 kr.). Skolöverstyrelsen
framlägger vissa förslag till rationalisering av undervisning i ämnet tekniska
läromedel. Förslagen innebär att undervisningen i viss utsträckning bedrivs med
hjälp av programmerat material och att undervisningsgruppernas storlek ökas till
minst 8 kandidater per grupp. Medel beräknas för dels en extra tjänsteman som
skall svara för undervisningen i ämnet, dels en särskild institutionstekniker för
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
25
ämnet tekniska läromedel vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm.
Dessa institutionstekniker föreslås utöver dem som redovisas i punkt 46.
18. Medel till lärartimmar över stat för nedsättning av undervisningsskyldigheten
för 25 biträdande utbildningsledare (650 600 kr.); (+13 arvodestjänster,
+ 303 600 kr.). Vid lärarhögskola kan finnas inrättade arvodestjänster såsom biträdande
utbildningsledare för ämneslärarutbildning, för klasslärarutbildning och
för speciallärarutbildning. Den undervisningsskyldighet som åvilar biträdande utbildningsledare
i dennes egenskap av lärare vid lärarhögskolan nedsätts enligt av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. För budgetåret 1968/69 beräknar skolöverstyrelsen,
att arvodestjänster såsom biträdande utbildningsledare skall finnas inrättade
till det antal som framgår av följande tabell och med den nedsättning
av undervisningsskyldigheten, som framgår av anmärkningar till tabellen.
Typ av utbildning Lärarhögskolan i Lärarhög
-
skolorna för
Göte- Lin- Mal- Stock- Umeå Upp- enbart klassborg
köping mö holm sala lärarutbild
ning
-
Ämneslärarutbildning ........... I1 l1 l1 l1 l1 l1
Klasslärarutbildning ............ 23 l3 24 l1 l3 l3 95
Speciallärarutbildning ........... I1 l3
Anmärkningar:
1 Undervisningen nedsätts med 80 procent.
2 Den med ifrågavarande två tjänster förenade undervisningsskyldigheten nedsätts med sammanlagt
160 procent av full undervisningsskyldighet på en tjänst.
3 Undervisningsskyldigheten nedsätts med 60 procent.
4 Den med ifrågavarande två tjänster förenade undervisningsskyldigheten nedsätts med sammanlagt
120 procent av full undervisningsskyldighet på en tjänst.
5 Undervisningsskyldigheten nedsätts med 40 procent.
19. Medel till lärartimmar över stat för nedsättning av undervisningsskyldigheten
för en lektor i specialundervisningens metodik vid lärarhögskolan i Stockholm (utbildningslinje
2 av speciallärarlinjen); (16 000 kr.).
20. Uppdragstillägg till lärare, som är biträdande utbildningsledare (288 300
kr.); ( + 149 916 kr.). Antal m. m. redovisas under punkt 18.
21. Uppdragstillägg till lärare, som är institutionsföreståndare (839 600 kr.);
( + 553 400 kr.).
22. Uppdragstillägg till lärare, som är bibliotekarie vid speciallärarlinjen vid lärarhögskolorna
i Göteborg och Stockholm (1 900 kr.).
23. 12 assistenter vid de naturvetenskapliga institutionerna vid lärarhögskolorna
för klass- och ämneslärarutbildning ( + 419 000 kr.).
24. Medel till introduktionskurs och den s. k. pedagogiska strimman ( + 985 000
kr.). Ämnet pedagogik fordrar under det första läsåret 1/3 lärartimmar per kandidat,
metodik 4/9 lärartimme per kandidat och praktiken 4/5 lärartimme per
kandidat. För administration av den pedagogiska strimman begär skolöverstyrelsen
att medel tilldelas lärarhögskolorna motsvarande 20 kr. per deltagare.
25. Medel till engelska lärare vid sommarkurser i engelska (avser kvarvarande
klasser av seminarieorganisationen, + 27 000 kr.).
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
26. Medel till utbildning av kyrkomusiker (avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen,
+ 74 000 kr.).
27. Medel till kurser i yrkesvägledningsfrågor (avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen,
+60 200 kr.).
28. Medel till kurser och föreläsningar vid lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning
(timmar till förfogande, + 45 000 kr.).
29. Tjänstgöringstillägg enligt AST 29 § Specialbestämmelser (del XIV. Avd.
A. 4 mom.). Skolöverstyrelsen föreslår, att dessa kostnader, som innevarande budgetår
belastar förevarande anslag, belastar anslagen till bidrag till driften av grundskolor
m. m., resp. kommunala gymnasiala skolor (se 2.6.2 punkten C.).
De pedagogiska institutionerna vid lärarhögskolorna
för klass- och ämneslärarutbildning
30. 6 professorer i Uo 27 (424 600 kr.); ( + 2 professorer i Linköping och Uppsala,
+ 141 500 kr.).
31. 6 laboratorer i Uo 22 (383 900 kr.); ( + 4 laboratorer i Göteborg, Malmö,
Stockholm, varav två tjänster vid lärarhögskolan i Malmö, +255 900 kr.).
32. Medel för forskartermin för professorer och laboratorer (80 800 kr.);
( + 40 200 kr.). Med hänsyn till föreslagen ökning av antalet tjänster har uppräkning
skett med en tiondel av årslönen för varje ny tjänst.
33. 4 skolpsykologer i A 28 (216 100 kr.); ( + 3 skolpsykologer i Göteborg,
Malmö, Uppsala, +162 600 kr.).
34. 4 forskningssekreterare i U20 (216 700 kr.); (+1 forskningssekreterare i
Umeå, +54 200 kr.).
35. 25 assistenter å 1 000 timmar (879 800 kr.); (+14 assistenter, +492 800
kr.).
36. Medel till vissa extra tjänster in. m. ( + 692 000 kr.). För varje lärarhögskola
beräknas medel till en forskarassistent i U 17 och en institutionssekreterare i A 21
samt medel motsvarande en halv tjänst som lektor i U 22 för koordination och produktionsledning
i fråga om annan ITV-produktion än den som föreslås under
2.6.1.4.
37. Medel för experters (inkl. vissa lektorers) deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete
( + 420 000 kr.).
38. Medel till psykometrisk och statistisk expertis vid lärarhögskolan i Malmö
(58 300 kr.); ( + 3 300 kr.).
39. Medel för slutförande av forskningsprojekt vid statens försöksskola i Linköping
( + 238 400 kr.). Den forskningsverksamhet, som nu bedrivs vid försöksskolan
i Linköping, anses inte kunna slutföras före skolans avveckling den 1 juli 1968.
Enligt tidigare fastställt program kommer en del av undersökningarna att pågå under
budgetåret 1968/69. Skolöverstyrelsen föreslår därför, att de för forskningsuppgifter
vid försöksskolan anställda tjänstemännen under budgetåret 1968/69
upptas på personalstaten för lärarhögskolan i Linköping med samma benämningar
och förordnandeförhållanden som nu. Tjänstemännen är en försöksledare i Up 22,
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
27
en skolpsykolog i Ae 28, en forskningsassistent i Ae 23 och en kansliskrivare i
Ae 11. Vid eventuellt ledigblivande bör tjänsterna inte få återbesättas eller uppehållas
utan särskilt medgivande av överstyrelsen. På lärarhögskolans avlöningsstat
bör vidare upptas 60 000 kr. för ersättningar åt experter och extra biträdeshjälp
i anledning av ifrågavarande forskningsverksamhet. Vissa omkostnader (sjukvård,
reseersättningar och kostnader i anslutning till särskilda försök) beräknar överstyrelsen
under lärarhögskolornas omkostnadsanslag.
40. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för laboratorn i utvecklingspsykologi
vid lärarhögskolan i Stockholm (+ 5 900 kr.).
41. Medel för föreläsningar och testhandledning vid barnpsykologiska forskningsinstitutets
psykologutbildning i Stockholm (6 000 kr.); ( + 300 kr.).
42. Auskultationsersättningar vid barnpsykologiska forskningsinstitutets psykologutbildning
i Stockholm (5 300 kr.); ( + 300 kr.).
Fortb i1dningsa vde1ning arna vid lärarhögskolorna för
klass- och ä m n e s 1 ä r a r u t b il dni ng
43. Medel till personal m. m. (+ 1 519 000 kr.).
Bibliotekspersonal
44. Personal till bibliotek enligt följande tablå (690 244 kr.); (+416 444 kr.).
Tjänstebe-n amning |
Löne- grad |
Lärarhögskolan i |
Lärarhög-skolorna |
|||||
Göte- borg |
Linkö- ping |
Mai- mö |
Stock- holm |
Umeå |
Upp- sala |
|||
Bibliotekarie .. . |
A 24 |
1 |
l(+l) |
i |
1 |
K+l/2) |
1 |
|
Biblioteksassi- |
||||||||
A 13 17 |
9(+9) |
|||||||
Förste biblio- |
||||||||
teksbiträde .... |
A 11 |
1(+1) |
i |
1(+1) |
||||
Biblioteksbiträde |
A 9 |
1 |
i |
1 |
K+D |
K+D |
För innehav av tjänst som biblioteksassistent förutsätts studentexamen samt 4—6
månaders statlig biblioteksutbildning vid kungl. biblioteket eller universitetsbiblioteken.
Personal till administration m. m.
45. Personal till administration m. m. (exkl. fortbildningsavdelningarna) enligt
tablå på följande sida (3 888 504 kr.); (+1 977 772 kr.).
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1968
Tjänstebenämning |
Löne- grad |
Lärarhögskolan |
Lärarhög-skolorna |
|||||
Göte- borg |
Lin- kö- ping |
Mal- mö |
Stock- holm |
Umeå |
Upp- sala |
|||
Byrådirektör .......... |
A 26 |
1 |
l(+l) |
i |
1 |
1 |
1 |
|
Kamrerare ........... |
A 17 |
1 |
i |
1 |
K+D |
9(+9) |
||
Kanslist .............. |
Agli— |
|||||||
Ae 17 |
2 |
H+l) |
2 |
3 |
K+D |
2 |
9(+9) |
|
Kontorsskrivare ....... |
A 13 |
5(+2) |
H+l) |
5( + 2) |
5 |
l |
3 |
|
Kansliskrivare ........ |
A 11 |
7(+1) |
2(+2) |
6(+2) |
4 |
3(+2) |
4(+2) |
18(+18) |
Kontorist ............ |
A 9 |
9(4 U/2) |
H+l) |
4 |
5 |
3(+2) |
4(+l) |
|
Kontorsbiträde ........ |
Ae 3— |
|||||||
Ae 9 |
6 |
H+l) |
8 |
5(+2) |
2 |
2(+2) |
27(+27) |
Personal till vakttjänst, vissa institutioner m. m.
46. Personal till vakttjänst, vissa institutioner m. m. enligt följande tablå
(2 058 248 kr.); (+ 1 341 344 kr.).
Tjänstebenämning |
Löne- grad |
Lärarhögskolan i |
Lärarhög-skolorna |
|||||
Göte- borg |
Lin- kö- ping |
Mal- mö |
Stock- holm |
Umeå |
Upp- sala |
|||
TV-tekniker .......... |
A 15 |
K+D |
K+D |
H+l) |
K+D |
|||
Maskinist ............ |
A 13 |
H+l) |
||||||
Institutionstekniker .... |
A 12 |
3(+l) |
2(+2) |
3(+2) |
3(+2) |
2( + 2) |
3(+2) |
9(+9) |
Expeditionsförman..... |
A 11 |
1 |
1 |
K + D |
K+D |
K+D |
||
Maskinist ............ |
All |
3(+1) |
H+l) |
1 |
2(—1) |
9(+9) |
||
Vaktmästare .......... |
A9 |
9(+2) |
3(+3) |
7(+l) |
6 |
3(+2) |
3 |
18(4-18) |
47. Arvode till extra biträdespersonal (337 000 kr.); ( + 96 000 kr.).
48. Arvoden till extra personal som biträder med pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter
vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (322 000
kr.); ( + 74 400 kr.).
49. Arvoden till experter och särskilda sakkunniga vid lärarhögskolorna för
klass- och ämneslärarutbildning (148 000 kr.); ( + 22 000 kr.).
50. Expert- och assistenthjälp vid speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna
i Göteborg, Malmö och Stockholm (45 000 kr.); ( + 6 500 kr.).
Övrigt
51. Medel för lokal ledning och administration av ämneslärarutbildning på annan
ort än lärarhögskoleorten ( + 230 000 kr.).
52. Medel till organisation av s. k. praktikcentra ( + 58 000 kr.).
53. Ersättning för mistad lön för handledare under konferenser eller annan
handledarutbildning ( + 270 000 kr.). Vid beräkning av medelsbehovet har skolöverstyrelsen
utgått från mistad lön under 2 dagar för 100 handledare per termin
och lärarhögskola med klass- och ämneslärarutbildning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
29
54. Kallortstillägg (110 000 kr.); ( + 85 000 kr.).
55. Organisationsföredragandetillägg ( + 21 688 kr.).
56. Vikariats- och övertidsersättningar m. m. (2 280 000 kr.); ( + 980 000 kr.).
57. Arvoden åt läkare och sköterska vid lärarhögskolorna för enbart klasslärarutbildning
( + 91 452 kr.). Under omkostnadsanslaget till lärarhögskolor har inräknats
medel för täckande av kostnader för granskning av inträdessökandes läkarintyg.
58. Avlöningsförmåner åt lärarkandidater (41 830 000 kr.); (+10 204 000 kr.).
Dessa förmåner avser dels ämneslärarkandidater under den första utbildningsterminen
vid lärarhögskolan (2 300 lärarkandidater, dvs. en ökning med 650 lärarkandidater),
dels klasslärarkandidater under praktikterminen (816 lärarkandidater, dvs.
en ökning med 96 lärarkandidater), dels deltagare i speciallärarutbildning (utbildningsarvoden).
59. Arvoden för skötsel av trädgårdar i Växjö och Härnösand (+1 080 kr.).
60. Utbildning av oexaminerade lärare på grundskolans låg- och mellanstadium
( + 423 000 kr., varav 281 000 kr. till lärarlöner, 32 922 kr. till biträdande utbildningsledare,
24 012 kr. till skrivhjälp m. m., 79 791 kr. till omkostnader, 4 800 kr.
till materiel, böcker m. m. samt 475 kr. till intagningsnämnd). Kungl. Maj:t uppdrog
den 29 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning angående utbildning
av oexaminerade lärare. Nu föreslagen utbildning, som förläggs till Stockholm
och utformas i så nära anslutning som möjligt till den nya klasslärarutbildningen,
beräknas ta sin början i juli 1968 och få en linje för utbildning av lärare
på lågstadiet och en linje för utbildning av lärare på mellanstadiet. För lärare på
lågstadiet omfattar den teoretiska utbildningen dels dagundervisning under två feriekurser
(var och en om sex veckor), dels kvällsundervisning under två läsår, sammanlagt
1 050 timmar. För lärare på mellanstadiet omfattar den teoretiska utbildningen
dels dagundervisning under tre feriekurser (två om sex veckor och en om
sju veckor), dels kvällsundervisning under två läsår, sammanlagt 1 445 timmar.
För både lågstadielärare och mellanstadielärare börjar utbildningen med en feriekurs.
Det förutsätts, att den som genomgår utbildningen varit förordnad som lärare
med full tjänstgöring på låg- och/eller mellanstadiet under minst fyra terminer.
De studerande beräknas under studietiden ha förordnande som lärare med minst
halv tjänstgöring på det stadium som utbildningen avser. Lärarkandidaternas praktiska
utbildning sker i direkt anslutning till deras lärartjänstgöring och under ledning
av särskilt utsedda handledare. Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarkandidat som antagits
till den förkortade utbildningen skall kunna förordnas som vikarie på tjänst
utan att denna tjänst anmäls till den offentliga arbetsförmedlingen. Om utbildningen
såsom överstyrelsen föreslår anordnas i Stockholm, kommer detta att innebära, att
lärare från andra delar av landet, som önskar deltaga i utbildningen, först måste
förvissa sig om minst halvtidsförordnande som lärare i Stockholm. Utbildningen
bör dock i princip stå öppen för varje sökande, som uppfyller behörighetskraven,
oberoende av nuvarande tjänstgöringsort och bör därför också annonseras för fri
ansökan. Skolöverstyrelsen avser slutföra sin utredning med en enkät om behov och
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
intresse för motsvarande utbildning inom Göteborgs- och Malmöområdena och i
anslutning därtill eventuellt inom andra aktuella områden.
61. Försöksverksamhet med viss kompletterande utbildning i matematik, fysik
och kemi ( + 240 000 kr.). Som allmänt behörighetsvillkor för tillträde till utbildning
av klasslärare för lågstadiet och mellanstadiet gäller krav på genomgången
fackskola, gymnasium eller motsvarande utbildning. Speciella behörighetskrav uttrycks
i krav på kunskaper i särskilt specificerade ämnen enligt fackskolans läroplan.
Den 12 maj 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt kompetensutredningen att inkomma
med förslag om behörighet och om urval bland sökande vid intagning till klasslärarutbildning.
I skrivelse den 12 december 1967 har kompetensutredningen överlämnat
sådant förslag. Därvid föreslås bl. a. att den som ej har förkunskaper i matematik,
fysik och kemi motsvarande årskurs 1 på social linjes naturvetenskapliga
gren under vissa förutsättningar skall få genomgå kompletterande utbildning vid
lärarhögskola. För varje grupp om 24 deltagare i sådan utbildning beräknar skolöverstyrelsen
en kostnad av 16 000 kr., varav 2 500 kr. utgör omkostnader. Antalet
deltagare uppskattas till ca 360.
Läsåret 1967/68 undervisades barn i statlig övningsskola eller externa klasser
av den statliga övningsskolan. Den 1 juli 1968 överförs kostnaderna för undervisningen
av dessa barn till anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m., resp.
kommunala gymnasiala skolor. Tjänster m. m. (punkterna 1—22, 30—58), som
för budgetåret 1967/68 finns upptagna på avlöningsstaten för lärarhögskolorna i
Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala, beräknas för budgetåret 1968/
69 motsvara en sammanlagd kostnad av 65 038 468 kr. Viss del av kostnadsökningarna
under lärarhögskolornas avlöningsanslag för budgetåret 1968/69 utgörs
av överföringar från folkskoleseminariernas avlöningsanslag.
2.6.1.2 Lärarhögskolorna: Omkostnader
1967/68 Anslag ...... 4 712 000
1968/69 Förslag ...... 6 420 000
Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämligen
sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. och nio lärar
-
1. Sjukvård m. m........................
2. Reseersättningar åt tjänstemän ..........
3. Reseersättningar åt lärarkandidater m. fl.. .
4. Expenser
a) Bränsle, lyse och vatten..............
b) Städning och renhållning ............
c) Övriga expenser ....................
5. Bidrag till studie- och idrottsutfärder m. m.
Uppbördsmedel
Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse ....
Nettoutgift
Beräknad ändring 1968/69
1967/68 |
Skolöverstyrelsen |
Departements- chefen |
44 000 1 128 000 |
+ 76 500 + 556 000 |
+ 76 000 + 450 000 |
451 000 1 564 000 |
+ 675 000 |
+ 675 000 |
4 712 000 |
+ 5 210 000 |
+ 1719 000 |
— |
+ 11 000 |
+ 11 000 |
4 712 000 |
+ 5 199 000 |
+ 1708 000 |
Kungl. May.ts proposition nr 65 år 1968
31
högskolor för enbart klasslärarutbildning samt för kvarvarande klassavdelningar
av den gamla seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm
och Uppsala (se 2.6.3.1).
Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till omkostnader
vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå.
2.6.1.3 Lärarhögskolorna: Materiel, böcker m. in.
1967/68 Anslag ...... 1 960 000
1968/69 Förslag...... 6 915 000
Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämligen
sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. och nio lärarhögskolor
för enbart klasslärarutbildning samt för kvarvarande klassavdelningar av
den gamla seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm och
Uppsala (se 2.6.3.1).
Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till materiel,
böcker m. m. vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och
Uppsala. Anslaget bör enligt skolöverstyrelsen ökas med 1 605 000 kr. och föras
upp med 3 565 000 kr. Kostnaderna under anslaget har beräknats schablonmässigt
med utgångspunkt i de belopp som under den senaste femårsperioden anvisats till
materiel, böcker m. m. samt utrustning för lärarhögskolor och folkskoleseminarier
med undantag för folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och
Strängnäs.
Övningsskolorna vid ifrågavarande utbildningsanstalter föreslås av skolöverstyrelsen
upphöra den 1 juli 1968. Materielkostnaderna för övningsskolorna uppgår
i genomsnitt till 20 procent av materielanslagen. Lärarhögskolornas och berörda
folkskoleseminariers anslag har därför minskats med 20 procent.
De fortsatta beräkningarna har gjorts efter bl. a. följande principer.
1. Av anslagen till materiel m. in. till lärarhögskolor och berörda folkskoleseminarier
(exklusive övningsskolor) beräknas ca 75 procent användas till investeringar
och 25 procent till förbrukningsmateriel.
2. Det för budgetåret 1967/68 framräknade beloppet för förbrukningsmateriel
beräknas öka proportionellt mot förändringarna i antalet lärarkandidater.
3. Det för åren 1963/64—1967/68 framräknade beloppet för investeringar har
omräknats till 1966 års priser (konsumentprisindex 1949=100). Medel för reinvesteringar
beräknas med utgångspunkt i en avskrivningstid på fem år.
Avskrivningskostnaderna uppgår till en femtedel av återanskaffningsvärdet av de
fem föregående årens inköpta utrustning av investeringskaraktär.
32
Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968
4. Behovet av medel till nyinvesteringar beräknas på följande sätt.
För att även nytillkommande lärarkandidater skall tillförsäkras en utrustningsstandard
jämförlig med tidigare, framräknas ett basbelopp för nyinvestering, vilket
utgörs av 1967/68 års genomsnittliga investeringskostnad per närvarande lärarkandidat
multiplicerad med antalet tillkommande studerande.
5. Det framräknade totalbeloppet har räknats upp med fem procent med hänsyn
till prisstegringar.
Medel till speciella ändamål (ITV, inlärningsstudio eller särskild materiel
med anledning av lärarutbildningsreformen) bör enligt skolöverstyrelsen begäras
separat och med särskild motivering. För budgetåret 1968/69 begär överstyrelsen
medel för sådana ändamål under särskilt utrustningsanslag.
2.6.1.4 Lärarhögskolorna: Utrustning m. ni.
Skolöverstyrelsen föreslår, att ett nytt anslag med angiven rubrik upptas på
riksstaten och uppförs med 6 170 000 kr. för kostnader avseende nyanskaffningar
m. m. som föranleds av lärarutbildningsreformen.
A. Undervisningsmateriel m. m. för klass- och ämneslärarutbildningen
(3 milj. kr.).
Vid klasslärarlinjerna behövs enligt skolöverstyrelsen för budgetåret 1968/69
särskilda medel med anledning av de nya grundkursernas och tillvalskursemas utformning.
En förstärkt utrustning krävs i samtliga ämnen, för låg- och mellanstadiets
metodik samt för institutionen för tekniska läromedel. Vid ämneslärarlinjerna
uppstår ett nytt och betydande utrustningsbehov för de nyupprättade lärarhögskolorna
i Linköping och Umeå (den senare inrättad den 1 juli 1967). En preliminär
beräkning av utrustningsbehoven ger vid handen, att under treårsperioden
1968/69—1970/71 krävs ett sammanlagt belopp av 9 988 000 kr. och att för budgetåret
1968/69 bör utgå 3 000 000 kr.
B. Möbler, inventarier m. m. för klass- och ämneslärarutbildningen
(1,2 milj. kr.).
Utarbetandet av lokalprogram m. m. för de olika lärarhögskolorna pågår f. n.
Skolöverstyrelsen räknar med att budgetåret 1968/69 kunna ta i bruk nya lärosalar,
studie- och grupprum samt lektorsrum. De beräknade inredningskostnaderna
anges per lärosal till 12 000 kr., per studie- och grupprum till 3 500 kr. för rum om
24 m2 och 2 000 kr. för rum om 12 m2 samt per lektorsrum till 2 500 kr. Det sammanlagda
medelsbehovet för budgetåret 1968/69 uppskattas till 1,2 milj. kr.
Ytterligare medel för detta ändamål kommer att behövas under följande två budgetår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
33
C. Särskild utrustning för speciallärarutbildningen
(157 000 kr.)
Behovet av nyutrustning för speciallärarlinjerna föranleds av dels beslutet att
förlägga utbildningen av lärare för synskadade och hörselskadade till lärarhögskola,
dels skolöverstyrelsens förslag att anordna utbildningslinje 3 av speciallärarlinjen
samt särskilda 3-veckorskurser vid lärarhögskolan i Malmö.
D. Intern television m. m. (776 000 kr.)
Enligt skolöverstyrelsen kan intern television (ITV) bidra till att lösa ett flertal
utbildningsproblem, som eljest svårligen kan bemästras. Den nya lärarutbildningen
bygger på samverkan mellan teori och praktik samt mellan ämnesstudier, pedagogik
och metodik. Exemplifierande undervisningssituationer inpassas lättast på en
bestämd plats i den teoretiska utbildningsgången genom användning av ITV eller
videobandspelare. Rätt använd medför intern television stora kvalitativa förbättringar
av utbildningen. ITV kan emellertid också rationalisera utbildningen och på
sikt åstadkomma ekonomiska vinster, t. ex. genom att antalet auskultationstimmar
per lärarkandidat i skolväsendet kan nedbringas. ITV löser vidare lärarutbildningens
växande kvantitetsproblem, t. ex. när det gäller att ge goda och målinriktade
auskultationstillfällen till så många som möjligt under den s. k. pedagogiska strimman
(se 2.2.1).
Skolöverstyrelsen har låtit utreda investeringsbehov för ITV-utrustning vid lärarhögskolorna
med sikte på en etappvis uppbyggnad. De olika etapperna anges nedan.
Etapp 1 (50 000 kr.)
Den första etappen innebär installation av apparatur för återgivning av program
som producerats vid annan lärarhögskola. För återgivning av sådana program krävs
en videobandmaskin samt kontrollutrustning till fem observationslokaler med universalmottagare.
Etapp 2 (utan kontrollrum) ( + 50 000 kr.)
Denna etapp innebär installation av förenklat 2-kamerasystem för begränsad
produktion av egna program. Anläggningen kan användas för bandning med befintlig
videobandmaskin eller direktsändning till observationslokalerna med eller utan
samtidig bandning.
Etapp 3 (med kontrollrum) (+ 50 000 kr.)
Om kontrollrum disponeras, utökas möjligheterna för högkvalitativ upptagning
väsentligt. 2-kamerautrustningen för etapp 2 bör i denna etapp kompletteras med
studiokontrollbord med utbyggbar ljud- och bildmixer samt anslutningsmöjligheter
för i etapp 4 tillkommande apparatur. Kontrollfunktionerna kan valfritt förläggas
till kontrollrummet eller studion.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Etapp 4 (4-kamerasystem) (+ 60 000 kr.)
Studions möjligheter utökas väsentligt vid installation av 4-kamerasystem. Härför
krävs två studiokameror på stativ med komplett fjärrmanövermöjlighet av
nig- och svängrörelser och zoom-objektiv samt en översiktskamera och en reprokamera
för återgivning av textunderlag, av- och påannonsering in. m.
Etapp 5 (+ 90 000 kr.)
I denna etapp kompletteras utrustningen till den nivå, som motsvarar fullständiga
studiomöjligheter med ljud- och bildupptagning från studio och telecine-enhet
samt samtidig redigering och distribution med tre videobandmaskiner.
Enligt skolöverstyrelsen bör vid lärarhögskola för enbart klasslärarutbildning normalt
etapp 1 och 2 komma till utförande samt etapp 3, om de lokala förhållandena
medger separat kontrollrum. Lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm
förfogar f. n. över ITV-utrustning, som ungefär motsvarar etapp 4 och alltså
möjliggör egen produktion, medan övriga lärarhögskolor helt saknar ITV. Överstyrelsen
hemställer, att varje lärarhögskola budgetåret 1968/69 förses med ITVutrustning
motsvarande minst etapp 1 (beträffande Umeå och Uppsala etapp 2
därest den första etappen kommer till stånd under budgetåret 1967/68, varom
framställning gjorts i särskild ordning) och beräknar ett medelsbehov av
(12X50 000=) 600 000 kr. för utrustning.
I anslagsframställningen för budgetåret 1968/69 lämnar skolöverstyrelsen även
förslag till en centralplanerad produktion av program för lärarutbildningen. Den
avses komma till stånd vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm
under läsåren 1968/69—1970/71 och omfattar 117 program under treårsperioden.
Varje program beräknas omfatta 30 minuter och kosta ca 5 500 kr. För produktion
av 32 program läsåret 1968/69 begär överstyrelsen 176 000 kr. Erhålls de
fyra tjänster som TV-tekniker som föreslås under lärarhögskolornas avlöningsanslag,
anses beloppet för produktionskostnader kunna minskas i motsvarande mån.
E. Inlärningsstudio (600 000 kr.)
Den ämnesfördjupning i engelska som blivande mellan- och lågstadielärare skall
erhålla vid lärarhögskolorna utgörs till stor del av praktisk språkträning. Även för
ämneslärarna är det viktigt, att utbildningen vid lärarhögskola ger ökad språkfärdighet.
Endast med hjälp av inlärningsstudio anses den praktiska träningen kunna
bli tillräckligt omfattande. Vidare anför överstyrelsen, att varje skola inom en snar
framtid kommer att ha inlärningsstudio som standardutrustning. Också av den
anledningen bör lärarkandidaterna få förtrogenhet med denna inlärningsform.
Enligt överstyrelsens uppfattning bör varje lärarutbildningsanstalt vara försedd
med inlärningsstudio. Överstyrelsen beräknar för budgetåret 1968/69 medel för
en inlärningsstudio å 16 platser, en s. k. halvklassanläggning, för de lärarhögskolor,
som ännu inte har fullgod sådan. Dessa är till antalet tolv och kostnaden beräknas
till (12X50 000 = ) 600 000 kr. För de följande två budgetåren räknar överstyrelsen
med utrustningskomplettering vid samtliga lärarhögskolor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
35
F. Särskild utrustning vid skolenheter med försöksoch
demonstrationsverksamhet (485 000 kr.)
Vid skolenheter med försöks- och demonstrationsverksamhet ställer verksamheten
krav på särskild utrustning utöver av kommunen bekostad normalutrustning.
Enligt skolöverstyrelsen bör medel för ändamålet stå till lärarhögskolornas förfogande.
2.6.2 Lärarutbildningskostnader vid kommunala skolenheter som används för
praktisk lärarutbildning
Enligt skolöverstyrelsen bör samtliga kostnader för den praktiska lärarutbildningen
belasta anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala
gymnasiala skolor. Löner och andra ersättningar till i lärarutbildningen
medverkande, kommunalt anställd personal avses skola utbetalas av kommunen.
De särskilda lärarutbildningskostnaderna är av sex slag: kostnader som är förenade
med inrättande av tjänst med beteckningen Up, kostnader som är förenade
med inrättande av arvodestjänst som handledare med förordnande för tre år, tjänstgöringstillägg
enligt AST 29 § Specialbestämmelser (del XIV. Avd. A. 4 mom.),
avlöningsförstärkning enligt TFU Avd. A. 3 §, kostnader för särskilda tjänster som
studierektor samt kostnader för nedsättning av praktiklärares undervisningsskyldighet.
Klasslärare eller lärare i läroämnen, som innehar tjänst med beteckningen Up
eller arvodestjänst som handledare med förordnande för tre år, beräknas bli tagen
i anspråk för lärarutbildningsuppgifter under ca 50 % av sin undervisningstid.
De sammanlagda kostnaderna för försöks- och demonstrationsverksamhet samt
övrig praktisk lärarutbildning i det kommunala skolväsendet beräknas för budgetåret
1968/69 uppgå till 28 436 219 kr. Härav beräknas tre femtedelar belasta anslaget
till bidrag till driften av grundskolor m. m. och två femtedelar anslaget till
bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor. Fördelningen av denna totalkostnad
på olika huvudposter framgår av följande redovisning.
A. Lärare med beteckningen Up (13 161 590 kr.)
Av skolöverstyrelsen föreslaget antal tjänster framgår av följande tablå. Viss
del av detta antal utgörs av tjänster för egentlig försöks- och demonstrationsverksamhet.
Övrig del är avsedd för den praktiska utbildningen av lärarkandidater.
I fråga om antalet Up-tjänster för klasslärare utgör beräkningsgrunden en lärartjänst
för varje klass som ingår i organisationen för försöks- och demonstrationsverksamhet.
Antalet tjänster för lärare i läroämnen har för varje klass i organisationen
beräknats med utgångspunkt i lärarkoefficienten 1,8 för gymnasiet, 2,0
för fackskolan och 1,3 för högstadiet.
3* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65
36
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1968
Föreslagen Up-lärarkategori För utbildning av:
Klasslärare Ämneslärare Speciallärare
Lågstadielärare.....
Mellanstadielärare . .
Övningslärare ......
Lärare i läroämnen .
Speciallärare.......
168
192
72
28
De merkostnader för lärarutbildning som är förenade med Up-tjänst består av
dels särskilda löneförmåner, dels kostnaden för lägre undervisningsskyldighet. Vid
följande merkostnadsberäkning har ordinarie, vanlig tjänst av motsvarande kategori
(näst högsta löneklassen, ortsgrupp 4) tjänat som utgångspunkt.
1. Up-lågstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 13 558 kr.)
2. Up-mellanstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 16 423 kr.)
3. Up-speciallärare (lågstadielärare); (beräknad kostnad per tjänst 15 667 kr.)
4. Up-speciallärare (mellanstadielärare); (beräknad kostnad per tjänst 15 578
kr.)
5. Up-lärare i läroämnen (beräknad genomsnittskostnad per tjänst 16 900 kr.)
6. Up-lärare i gymnastik, teckning eller musik (beräknad kostnad per tjänst
14 858 kr.)
7. Up-lärare i slöjd (textilslöjd; trä- och metallslöjd); (beräknad kostnad per
tjänst 14 954 kr.)
B. Arvodestjänster som handledare med förordnande
för tre år (5 266 797 kr.)
Av skolöverstyrelsen föreslaget antal tjänster framgår av följande tablå.
Föreslagen handledarkategori För utbildning av:
Klasslärare Ämneslärare Speciallärare
Lågstadielärare .............................. y4
Mellanstadielärare ............................ 74
Lärare i läroämnen ..........................
Speciallärare.................................
De merkostnader för lärarutbildning som är förenade med arvodestjänst som
handledare består av dels särskilda löneförmåner, dels kostnaden för nedsatt undervisningsskyldighet.
Vid följande merkostnadsberäkning har ordinarie, vanlig
tjänst av motsvarande kategori (näst högsta löneklassen, ortsgrupp 4) tjänat som
utgångspunkt.
1. Lågstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 7 805 kr.)
2. Mellanstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 9 676 kr.)
3. Speciallärare (lågstadielärare); (beräknad kostnad per tjänst 9 190 kr.)
4. Speciallärare (mellanstadiet); (beräknad kostnad per tjänst 10 819 kr.)
5. Lärare i läroämnen (beräknad genomsnittskostnad per tjänst 12 700 kr.)
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968
37
C. Tjänstgöringstillägg enligt AST 29 § Specialbe
stämmelser
(del XIV. Avd. A. 4 mom.) (13 407 832 kr.)
Ifrågavarande tjänstgöringstillägg utgår för följande slag av medverkan i praktisk
lärarutbildning.
1. Rektor eller studierektor vid skola, där klasslärarkandidat eller ämneslärarkandidat
fullgör praktiktermin (klasslärarutbildning 46 512 kr. och ämneslärarutbildning
108 300 kr.)
2. Handledning vid övningsundervisning och mottagande av auskultanter (klasslärarutbildning
2 485 080 kr., ämneslärarutbildning 3 895 717 kr. och speciallärarutbildning
225 351 kr.)
Anm. För varje ämneslärarkandidat beräknas 60 auskultationstimmar under den
första utbildningsterminen. En del av dessa 60 auskultationstimmar kommer att
ske hos lärare, som inte äger uppbära särskilt arvode härför, nämligen Up-lärare
och handledare med förordnande för tre år. Särskilt auskultationsarvode förutsätts
utgå till 50 procent av det totala antalet auskultationstimmar. Vid varje sådan timme
beräknas i medeltal fyra lärarkandidater samtidigt närvara.
3. Handledning under praktik (klasslärarutbildning 934 320 kr. och ämneslärarutbildning
5 712 552 kr.)
Anm. Under den andra utbildningsterminen på ämneslärarlinjen förordnas en
handledare per kandidat och ämne. Det övervägande antalet kandidater har handledd
praktik i två ämnen, medan de övriga, uppskattningsvis 10 procent, har handledd
praktik i tre ämnen. Den senare kategorien väntas öka i den nya lärarutbildningsorganisationen.
Budgetåret 1968/69 beräknas dock antalet lärare, som skall
förordnas såsom handledare, uppgå till i medeltal 2,1 per lärarkandidat.
För lärare som meddelats förordnande att för en termin eller ett läsår medverka
vid utbildning av klass- och ämneslärare, får tillägg som här avses sammanlagt inte
utgå med högre belopp än som motsvarar skillnaden mellan lönen enligt den löneklass,
i vilken läraren är placerad, och lönen enligt den löneklass, vars nummer med
tre enheter överstiger numret för nämnda löneklass.
D. Avlöningsförstärkning enligt TFU Avd. A. 3 § (200 000
kr.)
Skolledare vid skolenhet med försöks- och demonstrationsverksamhet. Närmare
redogörelser för sådana skolenheters organisation har lämnats i det föregående.
E. Särskilda tjänster (400 000 kr.)
Sju studierektorer för försöks- och demonstrationsverksamhet.
F. Kostnader för nedsatt undervisningsskyldighet för
praktiklärare (skolöverstyrelsen har i annat sammanhang begärt medel härför)
Praktiklärare
får nedsättning av undervisningsskyldigheten med i genomsnitt en
tredjedel av full undervisningsskyldighet.
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
G. Statligt anställda metodiklektorers skoltj änstgöring
i kommunen (—4 milj. kr.)
Lektorer i metodik förutsätts fullgöra en del av sin tjänstgöringsskyldighet i
form av undervisning i det kommunala skolväsendet. Kommunernas behov av kommunalt
anställda lärare minskas genom de statliga metodiklektorernas undervisningsinsats.
Denna beräknas läsåret 1968/69 motsvara ett ungefärligt belopp av
4 miij. kr., om man utgår från de löneförmåner som gäller för det reguljära skolväsendets
lärare. Denna kostnad svarar staten direkt för via lärarhögskolornas avloningsanslag
och den skall därför balanseras av en motsvarande besparing under anslagen
till bidrag till berörda skolformer. Vid beräkning av de samlade lärarutbildningskostnaderna
skall nämnda belopp upptas såsom minuspost, medan däremot,
som konstaterats i det föregående, kostnaden för Up-lärares och vissa handledares
lägre undervisningsskyldighet skall upptas såsom pluspost.
2.6.3 Folkskoleseminarierna
2.6.3.1 Folkskoleseminarierna: Avlöningar
1967/68 Anslag ..... 39 570 000
1968/69 Förslag..... 7 780 000
Tjänster
Lärarpersonal ...........................
Övrig personal...........................
Anslag
Avlöningar till tjänstemän . . ...............
Arvoden och särskilda ersättningar..........
1967/68 |
Beräknad Skolöverstyrelsen |
ändring 1968/69 |
601,5 89 |
-463,5 |
—463,5 |
690,5 |
—524,5 |
—524,5 |
39 320 000 |
—31 581 720 |
—31 581 720 |
39 570 000 |
—31 790 000 |
—31 790 000 |
Skolöverstyrelsen har utgått från att folkskoleseminarierna i Falun, Gävle,
Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö upphör
med utgången av juni 1968. Medelsbehovet under budgetåret 1968/69 för kvarvarande
seminarieavdelningar på dessa orter har beräknats under lärarhögskolornas
avlöningsanslag. Detsamma gäller folkskoleseminarierna i Göteborg, Linköping
och Umeå, som fr. o. m. läsåret 1968/69 avvecklas med en årskurs i sänder och
som av skolöverstyrelsen föreslås inordnade i lärarhögskoleorganisationen på orten
fr. o. m. den 1 juli 1968. Övningsskolorna vid dessa tolv folkskoleseminarier föreslås
upphöra med utgången av juni 1968.
Under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna beräknas för budgetåret
1968/69 medel för folkskoleseminarerna i Haparanda, Landskrona, Skara och
Strängnäs, inklusive deras övningsskolor. Under samma anslag beräknar skolöverstyrelsen
även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala, som
39
Kungl. Maf:ts proposition nr 65 år 1968
avvecklas successivt med början läsåret 1968/69 och som under detta läsår kommer
att ha kvar särskilda rektorstjänster. Övningsskolorna vid dessa två seminarier
föreslås upphöra med utgången av juni 1968. Överstyrelsen utgar från att
den praktiska lärarutbildningen vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala
skall i mån av behov kunna bedrivas med utnyttjande av de personella resurserna
för motsvarande verksamhet vid lärarhögskolorna i Stockholm och Uppsala.
Överstyrelsen föreslår sammanlagt tio intagningsklasser vid folkskoleseminarierna
i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Antalet klassavdelningar vid dessa
seminarier och folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala framgår av följande
sammanställning.
Antal klassavdelningar vid folkskoleseminarierna
Folkskoleseminarium Antal avdelningar med 24 lärarkandidater
Mellanstadie- Lågstadielärarutbildning Summa
lärarutbildning
p IF F II3 III3 I2 IF
3
2 9
2 9
2 5
2 9
1 3
38
Undervisningen kommer att bedrivas i huvudsak enligt nu gällande undervisningsplaner.
Kostnadsberäkningarna beaktar vissa förslag till förändringar i undervisningsplanerna
för 3-årig småskollärarlinje som redovisats i det föregående (se
2.1.2).
Haparanda
Landskrona
Skara ......
Stockholm
Strängnäs .
Uppsala ..
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
2.6.3.2 Folkskoleseminarierna: Omkostnader
1967/68 Anslag ...... 3 306 000
1968/69 Förslag ..... 842 000
De organisatoriska förutsättningarna för överstyrelsens beräkning av detta anslag
är desamma som redovisats under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminariema.
Under anslaget till omkostnader vid folkskoleseminarierna beräknas sålunda
för budgetåret 1968/69 medel för folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona,
Skara och Strängnäs, inklusive deras övningsskolor. Under samma anslag beräknar
skolöverstyrelsen även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala,
som avvecklas successivt med början läsåret 1968/69.
Beräknad ändring 1968/69 |
|||
Utgifter |
1967/68 |
Skolöverstyrelsen |
Departements- chefen |
1. Sjukvård m. m........................ |
56 000 |
— 43 000 |
— 43 000 |
2. Reseersättning åt tjänstemän ............ |
33 000 |
— 25 000 |
— 25 000 |
3. Reseersättning åt lärarkandidater ........ |
579 000 |
— 494 000 |
— 524 000 |
4. Expenser |
|||
a) Bränsle, lyse och vatten ............. |
850 000 |
— 660 000 |
— 660 000 |
b) Städning och renhållning ............ |
950 000 |
— 535 000 |
— 535 000 |
c) Övriga expenser .................... |
554 000 |
— 444 000 |
_ 444 000 |
5. Bidrag till studie- och idrottsutfärder..... |
15 000 |
— 10 400 |
— 10 400 |
6. Skötsel av trädgårdar.................. |
210 000 |
— 185 000 |
— 185 000 |
7. Särskilda kurser och föreläsningar....... |
83 000 |
— 58 000 |
— 58 000 |
8. Underhåll och förnyelse av inventarierna i |
|||
riet i Haparanda...................... |
600 |
of. |
of. |
3 330 600 |
—2 454 400 |
—2 484 400 |
|
Uppbördsmedel |
|||
1. Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse .. |
14 000 |
— 10 400 |
— 10 400 |
2. Inkomster av trädgårdarna ............. |
10 000 |
— 10 000 |
— 10 000 |
3. Lärarkandidatavgifter till underhåll och för-nyelse av inventarierna i lärarkandidaternas |
|||
bostadsrum vid seminariet i Haparanda . . . |
600 |
of. |
of. |
Nettoutgift |
3 306 000 |
—2 434 000 |
—2 464 000 |
2.6.3.3 Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
1967/68 Anslag ...... 2 215 000
1968/69 Förslag...... 380 000
De organisatoriska förutsättningarna för överstyrelsens beräkning av detta anslag
är desamma som redovisats under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna.
Överstyrelsen föreslår, att anslaget till materiel, böcker m. m. vid folkskoleseminarierna
för budgetåret 1968/69 förs upp med 460 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
41
3. Departementchefen
1967 års riksdag har beslutat om reformerad lärarutbildning (prop. 1967: 4, SU
51, rskr 143). Skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet har haft Kungl.
Maj:ts uppdrag att vidta erforderliga förberedande åtgärder och göra i samband
därmed påkallade framställningar avseende reformens genomförande. Med anledning
härav har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat framställning om
anslag för lärarhögskolor och folkskoleseminarier för budgetåret 1968/69.
I enlighet med riksdagens beslut skall den 1 juli 1968 finnas sammanlagt femton
lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning i
Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala samt — under förutsättning
att godtagbara överenskommelser träffas mellan staten och berörda
städer — lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand,
Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. Statens förhandlingsnämnd
har fört förhandlingar med berörda städer om vissa frågor i samband med
inrättande av lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning samt med städerna
Linköping och Umeå om klass- och ämneslärarutbildning på dessa orter. Villkorligt
slutna avtal med dessa städer har av nämnden med skrivelse den 27 februari 1968
överlämnats till Kungl. Maj:t. Härtill återkommer jag i det följande.
I fråga om intagning av klasslärarkandidater vid lärarhögskolorna
och vid folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och
Strängnäs för budgetåret 1968/69 föreslår skolöverstyrelsen sammanlagt 1 776
intagningsplatser för lågstadielärarkandidater och 2 136 intagningsplatser för mellanstadielärarkandidater,
varav 1 536 resp. 2 064 platser vid lärarhögskolorna.
Innevarande budgetår intas 1 296 lågstadielärarkandidater och 1 416 mellanstadielärarkandidater.
Anledningen till den föreslagna intagningsökningen är, förutom
aktuella beräkningar av lärarbehovet, att examinationen av lågstadielärare och
mellanstadielärare som en följd av förlängningen av utbildningstiden övergångsvis
kommer att bli mycket låg. De lägsta talen, ca 700 resp. ca 600, nås enligt skolöverstyrelsen
under läsåret 1969/70. Med hänsyn till lärarbehovet under nu
överskådlig tidsperiod bedömer skolöverstyrelsen det som angeläget, att denna
minskning av examinationen blir återhämtad genom att intagningen och därmed
också examinationen ökas under de närmaste åren. Jag finner skolöverstyrelsens
förslag om dimensionering av klasslärarutbildningen välgrundat. I lärarutbildningsorganisationen
bör alltså budgetåret 1968/69 finnas 1 776 intagningsplatser
på lågstadielärarlinje och 2 136 intagningsplatser på mellanstadielärarlinje. Kungl.
Maj:t bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för klasslärarutbildning.
Skolöverstyrelsens förslag att avveckla folkskoleseminarierna i Haparanda,
Landskrona, Skara och Strängnäs fr. o. m. läsåret 1969/70 är jag inte beredd att
nu ta ställning till. Frågan bör ytterligare övervägas. Jag avser att i annat samman
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
hang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma
med ett preciserat förslag angående avvecklingens utformning, lokalernas
användning och personalens framtida placering. Härvid bör även skolöverstyrelsens
förslag angående utbildning av finsktalande klasslärare redovisas.
År 1965 fastställde statsmakterna (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) riktlinjer
för utbyggande och organisation av universitets- och högskoleväsendet fram till
början av 1970-talet. Som en väsentlig del i dessa riktlinjer ingick frågan om en
fastare organisation av den ämnesteoretiska utbildningen fram till primärexamen
(s. k. fasta studiegångar) vid de filosofiska fakulteterna. Universitetskanslersämbetet
har i uppdrag att inkomma med närmare förslag i frågan. Den praktisk-pedagogiska
utbildningen för ämneslärare avsågs i prop. 1967: 4 bli uppdelad på en förberedande
del i anslutning till den ämnesteoretiska utbildningen och en avslutande del
vid lärarhögskola. Dåvarande departementschefen räknade med att den förberedande
delen — i enlighet med 1960 års lärarutbildningssakkunnigas förslag —
skulle bestå av en introduktionskurs och en s. k. pedagogisk
strimma, dvs. inslag av pedagogik, metodik och praktik som skall ge en första
kontakt med läraryrket redan under den ämnesteoretiska utbildningen vid universitet
eller högskola. Enligt den preliminära tidsplanen avsågs de fasta studiegångarna
komma att införas successivt med början läsåret 1968/69. Vissa förskjutningar i
tidsschemat har emellertid uppstått trots att utredningsarbetet har bedrivits med
största skyndsamhet. Fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna beräknas
därför komma att införas först med början läsåret 1969/70. Detta innebär en senareläggning
med ett år i förhållande till den ursprungliga planeringen, vilket påverkar
skolöverstyrelsens förslag angående förberedande praktisk-pedagogisk utbildning
under läsåret 1968/69. Den föreslagna förberedande utbildningen är nämligen
intimt förknippad med de fasta studiegångarna och jag räknar därför inte med
att den skall ta sin början förrän läsåret 1969/70. Mot den av skolöverstyrelsen
föreslagna utformningen av den del av den förberedande praktisk-pedagogiska utbildningen
som utgörs av den pedagogiska strimman har jag i stort ingen erinran.
Beträffande introduktionskursen föreslår skolöverstyrelsen en fördelning av timmarna
i introduktionskursen på de olika studieterminerna men framhåller samtidigt,
att det kan bli nödvändigt att pröva andra vägar för uppläggningen av denna
förberedande utbildning. Enligt min mening bör detta bl. a. kunna ske genom att
den av lärarutbildningssakkunniga föreslagna uppläggningen av introduktionskursen
prövas på åtminstone en universitetsort eller universitetsfilialort. Jag avser senare
föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att försöksvis anordna introduktionskurs
i enlighet med vad jag anfört.
Genom beslut den 4 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen och
lärarhögskolornas rektorer att fatta de beslut och vidta de åtgärder som erfordras
för att öka intagningen av ämneslä rarkandidater i den utsträckning
som är möjlig. Sedan dess har också samtliga behöriga sökande antagits
till utbildning. Den ökade examinationen vid universitet och högskolor under
senare år har medfört svårigheter för lärarutbildningsorganisationen att ta emot
Kungl. Mai:ts proposition nr 65 år 1968 43
alla sökande. Svårigheterna beror bl. a. på det förhållandet att antalet sökande
inte fördelas jämnt på höst- och vårtermin. Antalet sökande till praktisk lärarutbildning
var t. ex. för höstterminen 1966 drygt 1 400 och för vårterminen 1967
ca 1 050. För att lärarhögskolornas resurser skall kunna utnyttjas effektivt blir det
nödvändigt att åstadkomma en bättre balans mellan höstterminsintagning och vårterminsintagning.
Den ökande examinationen vid universiteten kan vidare leda till
att alla sökande inte längre kan beredas plats vid lärarhögskola, eftersom möjligheterna
att öka lärarhögskolornas resurser i fråga om lämpliga handledare och
praktikplatser har en gräns. Vid en eventuell begränsning av intagningen av ämneslärarkandidater
bör i första hand de tas in som har ämnesteoretisk utbildning för
adjunktstjänst. Kungl. Maj:t bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för ämneslärarutbildning.
I enlighet med vad dåvarande departementschefen uttalade i
prop. 1967: 4 beräknar jag medel för en intagning av ca 2 300 ämneslärarkandidater
under läsaret 1968/69. Om antalet sökande någon termin skulle överstiga
antalet intagningsplatser, kommer det att krävas ett urvalsförfarande. Bestämmelser
härom meddelas i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer.
I fråga om speciallärarutbildningen tillstyrker jag skolöverstyrelsens
förslag, att utbildningslinje 3 av speciallärarlinjen, dvs. speciallärarutbildning
för förskollärare, inrättas vid lärarhögskolan i Malmö den 1 juli 1968. Det totala antalet
intagningsplatser på lärarhögskolornas speciallärarlinje bör för budgetåret
1968/69 vara i enlighet med skolöverstyrelsens förslag vid den första utbildningslinjen
360 platser, vid den andra utbildningslinjen 103 platser och vid den tredje
utbildningslinjen 48 platser. Jag förordar vidare, att föreslaget antal fortbildningskurser
om 3 resp. 18 veckor kommer till stånd under nästa budgetår. Kungl. Maj: t
bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för speciallärarutbildning.
De nuvarande fortbildningsinstituten skall den 1 juli 1968 inordnas som fortbildningsavdelningar
i lärarhögskoleorganisationen. Därigenom kommer
grundutbildning och fortbildning att kunna knytas närmare samman och utbyte
av erfarenheter underlättas. Det är enligt min mening värdefullt att lärare som
sysslar med grundutbildning också kan engageras i fortbildning och omvänt. Reglerna
för detta bör närmare preciseras. Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt
skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till bestämmelser.
Kungl. Maj:t har den 1 mars 1968 fastställt timplan för klasslärarutbildning
vid lärarhögskola. Mot skolöverstyrelsens förslag i fråga om timplan för den praktisk-pedagogiska
utbildningen av ämneslärare har jag intet att erinra. Beräkningen
av antalet lärartimmar i ämnesmetodik bör dock liksom när det gäller klasslärarlinjen
grundas på en genomsnittlig gruppstorlek av 24 lärarkandidater.
Metodiklektorerna beräknas av skolöverstyrelsen komma att medverka i den
praktiska utbildningen under lärarhögskoleterminen och under praktikterminen
med drygt trettio timmar för varje lärarkandidat på ämneslärarlinje. I fråga om
lärarkandidat på klasslärarlinje föreslår skolöverstyrelsen, att metodiklektorer medverkar
i ungefär samma omfattning. I den praktiska utbildningen av lärarkandidater
medverkar därjämte dels särskilda handledare med lärartjänst som har beteck
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
ningen Up, dels handledare med särskild arvodestjänst. Tillkomsten av dessa
särskilda tjänster i det kommunala skolväsendet den 1 juli 1968 innebär att handledarorganisationen
väsentligt förbättras och stabiliseras. Det är angeläget att en
rationell arbetsfördelning mellan handledare och metodiklektorer åstadkommes.
En huvuduppgift för metodiklektorerna bör vara att medverka till att handledarnas
lärarutbildningsinsats blir så effektiv som möjligt. Jag förutsätter att tidsåtgången
för lektorernas direkta medverkan i den praktiska utbildningen härigenom kommer
att minskas. Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att meddela
de anvisningar rörande fördelning av handledares och metodiklektorers arbetsuppgifter
som fordras.
Med anledning av den utvidgade ämnesfördjupningen i den nya klasslärarutbildningen,
bl. a. i form av olika tillvalskurser, föreslår skolöverstyrelsen att en ny
tjänstetyp tillkommer vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer. Det betydande behovet
av timmar för undervisning i ämnesteori i klasslärarutbildningen motiverar också
enligt min mening att en ny kategori lärare införs, som endast svarar för ämnesteoretisk
utbildning och som därmed kompletterar befintliga lärarkategorier. Vid
lärarhögskolorna bör alltså fr. o. m. den 1 juli 1968 för den ämnesteoretiska utbildningen
på klasslärarlinje kunna inrättas inte bara ordinarie eller extra tjänster
som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik, utan även ordinarie eller extra tjänster
som adjunkt i ämnesteori. För klasslärarkandidaternas utbildning i ämnesteori
räknar jag med ungefär lika många lektorstjänster som adjunktstjänster. Vid lärarhögskola
för enbart klasslärarutbildning bör vid full utbyggnad finnas tio tjänster
som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik. Adjunktstjänsterna skall kunna inrättas
i ett eller i två ämnen, i senare fallet med eller utan företräde för visst ämne.
Innehavare av adjunktstjänst skall, om så erfordras, kunna fullgöra viss fyllnadstjänstgöring
inom det allmänna skolväsendet. I adjunktstjänst skall jämte annat
ämne även kunna ingå pedagogik. Löneställningen för den nya tjänstetypen är
beroende på förhandlingar mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer.
Beträffande speciella extra ordinarie adjunktstjänster i enbart pedagogik
återkommer jag i det följande.
För nästa budgetår bör i fråga om nya tjänster som rektorer och lärare
m. m. vid lärarhögskolorna medel beräknas för 10 tjänster som rektor, 13 ordinarie
tjänster som lektor i pedagogik, 83 ordinarie tjänster som lektor i U 22 i ämnesteori
och ämnesmetodik alternativt ämnesmetodik, 30 ordinarie tjänster som lektor
i U 22 eller U 21 i ämnesteori och ämnesmetodik alternativt ämnesmetodik,
60 ordinarie tjänster som adjunkt i ämnesteori alternativt ämnesteori och pedagogik,
8 ordinarie tjänster som lektor i specialundervisningens metodik, 23 ordinarie
tjänster som lektor i mellanstadiets metodik, 72 ordinarie tjänster som lektor i
övningsämnenas metodik, 18 ordinarie tjänster som lektorer i lågstadiets metodik,
15 ordinarie tjänster som lärare i musik och 3 extra ordinarie tjänster som lärare
i röst- och talvård till en beräknad sammanlagd kostnad av 18 725 000 kr. (1, 3,
4, 6, 9—14).
Med anledning av förslaget angående medel för undervisning i dramatik vid
lärarhögskolan i Uppsala förordar jag, att försöksverksamhet vid lärarhögskola
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
må efter beslut av rektor kunna anordnas inom ramen för av riksdagen anvisade
medel till lärarhögskolan (15). För lärartimmar över stat beräknar jag en höjning
av tidigare medelsanvisning med 6 500 000 kr. Vid anslagsberäkningarna för
budgetåret 1969/70 bör överstyrelsen utgå från att av totalantalet timmar skall
75 % utgöra underlag för ordinarie tjänster och minst 15 % underlag för extra
tjänster (16). Jag har intet att erinra mot skolöverstyrelsens förslag angående
undervisning i tekniska läromedel vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning
(17). Jag beräknar medel till ytterligare fyra arvodestjänster som biträdande
utbildningsledare vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning.
Vid dessa lärarhögskolor finns redan denna typ av arvodestjänst. Skolöverstyrelsen
har i uppdrag att utreda hur ledningen av en lärarhögskola skall vara
organiserad. I avvaktan på resultatet av denna utredning är jag inte beredd föreslå
att arvodestjänster som biträdande utbildningsledare inrättas vid de nya lärarhögskolorna
för enbart klasslärarutbildning. Däremot föreslår jag, att till dessa lärarhögskolor
anvisas 225 000 kr. till anställande av personal, som biträder rektor med
pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter (18, 20). Medel bör beräknas för uppdragstillägg
till lärare som är institutionsföreståndare (21). Jag tillstyrker överstyrelsens
förslag om medel till engelska lärare vid sommarkurser i engelska, till
utbildning av kyrkomusiker, till kurser i yrkesvägledningsfrågor samt till vissa andra
kurser och föreläsningar (25—28). Tjänstgöringstillägg av olika slag till medverkande
i den praktiska lärarutbildningen har av överstyrelsen föreslagits belasta
anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala gymnasiala
skolor och utbetalas av kommun. Gjorda undersökningar har gett vid handen, att
en sådan anordning medför praktiska problem. Tjänstgöringstillägg av här nämnt
slag bör liksom hittills utbetalas av lärarhögskolorna direkt till de medverkande.
Jag beräknar 13 410 000 kr. för ändamålet under lärarhögskolornas avlöningsanslag.
Professur i praktisk pedagogik finns f. n. vid de pedagogiska institutionerna
vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå.
Enligt min mening bör två nya professurer i praktisk pedagogik inrättas den 1 juli
1969, den ena vid lärarhögskolan i Linköping och den andra vid lärarhögskolan i
Uppsala (30). Samordning av verksamhetsformerna vid universitetens och lärarhögskolornas
pedagogiska institutioner är i flera avseenden angelägen bl. a. när
det gäller tjänstetyper. Vid universiteten kommer fr. o. m. den 1 juli 1968 att kunna
inrättas extra ordinarie tjänster som adjunkt i pedagogik. Motsvarande typ av tjänst
bör också kunna finnas vid lärarhögskolorna. Behörig till sådan tjänst skall den
vara som, om inte skolöverstyrelsen av särskilda skäl medger annat, har avlagt
akademisk examen vari pedagogik ingår och som prövas för uppgiften lämplig.
Jag beräknar medel till 18 sådana extra ordinarie tjänster.
Spörsmålet om vilken forskning och forskarutbildning som skall äga rum vid
lärarhögskolornas pedagogiska institutioner utreds f. n. av särskilda sakkunniga.
I avvaktan på dessas förslag är jag inte beredd att nu föreslå fler tjänster vid de
pedagogiska institutionerna än vad jag gjort i det föregående.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Vad gäller övriga förslag bör 96 000 kr. beräknas för bl. a. lärarhögskolornas
produktion av interna televisionsprogram och vidare bör medlen till psykometrisk
och statistisk expertis vid lärarhögskolan i Malmö räknas upp med 3 300 kr.
(36 och 38). I anslagsframställningen angående utrustning m. m. vid lärarhögskolorna
för budgetåret 1968/69 begär skolöverstyrelsen 176 000 kr. till viss
centralplanerad produktion av interna televisionsprogram för lärarutbildningen.
.lag avser i det följande beräkna medel för fyra tjänster som tekniker vid lärarhögskolorna
och upptar därjämte under lärarhögskolornas avlöningsanslag ett
belopp av 69 800 kr. för den centralplanerade programproduktionen. Med hänvisning
till att den forskningsverksamhet som nu bedrivs vid statens försöksskola
i Linköping inte kan slutföras före skolans avveckling den 1 juli 1968
har skolöverstyrelsen föreslagit, att de för forskningsuppgifter vid försöksskolan
anställda tjänstemännen upptas på personalstaten för lärarhögskolan i Linköping
under budgetåret 1968/69 med samma benämningar och anställningsförhållanden
som nu. Jag har ingen erinran mot överstyrelsens förslag och beräknar medel i enlighet
härmed (39). Medel bör vidare beräknas till ytterligare 1 000 assistenttimmar
för laboratorn i utvecklingspsykologi vid lärarhögskolan i Stockholm. Jag tillstyrker
föreslagen uppräkning av medlen till föreläsningar m. m. och auskultationsersättningar
vid barnpsykologiska forskningsinstitutet i Stockholm (41 och 42).
Jag vill i detta sammanhang nämna att familjeberedningen i betänkandet Barnstugor,
barnavårdsmannaskap, barnolycksfall (SOU 1967: 8) tagit upp vissa frågor
om det barnpsykologiska forskningsinstitutet vid lärarhögskolan i Stockholm. Eftersom
frågan om institutets verksamhet är så nära förknippad med den pedagogiska
institutionens organisation och arbetsuppgifter vid lärarhögskolan, bör pedagogikutredningen
få i uppdrag att behandla jämväl frågan om institutets framtida inriktning.
Jag avser senare föreslå Kungl. Maj:t att lämna nämnda uppdrag till pedagogikutredningen
.
Beträffande personal m. m. vid lärarhögskolornas fortbildnmgsavdelningar har
jag i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 373) beräknat medel för avlöningar och
omkostnader vid fortbildningsavdelningarna samt för tillfällig biträdespersonal under
reservationsanslaget till lärares fortbildning.
Jag övergår till bibliotekspersonal, personal till administration
m. m. samt personal till vakttjänst och vissa institutioner
m. m. vid lärarhögskolorna. Medel bör beräknas till föreslaget
antal tjänster som bibliotekarie, förste biblioteksbiträde och biblioteksbiträde samt
till nio halvtidstjänster som förste biblioteksassistent A 15 (44). Jag beräknar
medel till föreslaget antal tjänster som kanslist, kontorsskrivare och kansliskrivare
samt till en tjänst som byrådirektör och en som kamrerare och 26 hela tjänster
och en halvtidstjänst som kontorist eller kontorsbiträde (45). Medel till personal
till vakttjänst och vissa institutioner m. m. bör beräknas i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag (46). Jag beräknar medel till extra biträdespersonal enligt överstyrelsens
förslag och föreslår vidare, att 45 000 kr. anvisas för biträdespersonal
som tjänstgör som skrivningsvakt vid lärarhögskolorna. Tjänstgöring som skrivningsvakt
bör ej fullgöras av lärare utan överlatas pa bitiädespersonal (47). Jag
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
47
tillstyrker att medel beräknas i enlighet med skolöverstyrelsens förslag beträffande
följande ändamål, nämligen arvoden till extra personal som biträder med
pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter vid lärarhögskolorna för klass- och
ämneslärarutbildning, arvoden till experter och särskilda sakkunniga vid lärarhögskolorna
för klass- och ämneslärarutbildning, medel till expert- och assistenthjälp
vid speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm,
medel till lokal ledning och administration av ämneslärarutbildning på
annan ort än lärarhögskoleorten, medel till organisation av s. k. praktikcentra,
medel till kallortstillägg samt medel till vikariats- och övertidstillägg m. m. (48—
52, 54, 56). Medlen till organisation av praktikcentra bör ställas till skolöverstyrelsens
disposition. Eftersom lärarhögskolorna i Växjö och Karlstad fr. o. m.
budgetåret 1968/69 beräknas bli inordnade i organisationen för hälso- och sjukvård
för studerande, beräknar jag inte arvoden till läkare och sköterska vid dessa
två lärarhögskolor utan tar upp ett belopp av 70 000 kr. för läkare och sköterska
vid övriga lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning (57).
Med anledning av det ökade antalet intagningsplatser på ämneslärarlinje vid
lärarhögskola bör medel beräknas till avlöningsförmåner åt ytterligare 650 ämneslärarkandidater.
Avlöningsförmåner åt lågstadielärarkandidater och mellanstadielärarkandidater
under praktiktermin har hittills utbetalats från lärarhögskolornas
avlöningsanslag. Efter den 1 juli 1968 bör lön till praktiklärare från klasslärarlinje
betalas av kommun och belasta anslaget till bidrag till driften av grundskolor
m. m. Detsamma gäller redan för praktiklärare från ämneslärarlinje. Överläggningar
har ägt rum med kommunförbundet och stadsförbundet som ej haft någon
erinran mot förslaget. Det ankommer på skolöverstyrelsen att meddela erforderliga
tillämpningsanvisningar beträffande praktiktermin för klasslärarkandidater. Kungl.
Maj:t bör bemyndigas vidta härav påkallade ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser
(58).
Med anledning av riksdagens beslut om utbildningen av oexaminerade lärare uppdrog
Kungl. Maj:t den 29 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning
och inkomma med förslag till åtgärder (jfr prop. 1967:4 s. 141). Skolöverstyrelsen
har i skrivelse den 8 februari 1968 framlagt förslag angående förkortad lärarutbildning
för oexaminerade lärarvikarier på grundskolans låg- och mellanstadium.
I fråga om innehåll, målsättning, uppläggning och organisation avses utbildningen
utformas i nära anslutning till den nya klasslärarutbildningen. Skolöverstyrelsens
förslag till utbildning bör ligga till grund för den utbildningsverksamhet, som bör
börja nästa budgetår. Jag förordar, att medel beräknas för ändamålet. Kungl.
Maj:t bör slutligt fastställa antalet intagningsplatser för denna utbildning. Behovet
av medel till omkostnader och materiel, böcker m. m. för verksamheten har jag
beaktat vid min beräkning av anslagen till omkostnader och materiel, böcker m. m.
vid lärarhögskolorna (60).
För viss försöksverksamhet med kompletterande utbildning i matematik, fysik
och kemi för sådana lärarkandidater, som ej uppfyller kraven på förkunskaper
i dessa ämnen, bör särskilda medel anvisas. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
att meddela närmare bestämmelser. Denna försöksverksamhet bör koncentreras
till ett begränsat antal lärarhögskolor (61).
Anslaget till avlöningar vid lärarhögskolorna bör föras upp med 112 000 000 kr.
Under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna
beräknar skolöverstyrelsen för budgetåret 1968/69 medel för folkskoleseminarierna
i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Under samma anslag beräknas
även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala, som avvecklas
fr. o. m. läsåret 1968/69 och som under nästa budgetår kommer att ha kvar särskild
rektorstjänst. Anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna bör för budgetåret
1968/69 föras upp med sammanlagt 7 780 000 kr. Jag vill i detta sammanhang
anmäla, att Kungl. Maj:t genom beslut den 26 januari 1968 förordnat,
att den som dels vid utgången av juni 1968 är innehavare av extra ordinarie
statlig lärartjänst vid folkskoleseminarium, vid lärarhögskolas övningsskola
eller externa övningsskolklasser eller vid statens försöksskola i Linköping dels
förordnats till innehavare av den extra ordinarie statliga tjänsten senast fr. o. m.
början av höstterminen 1966, får kvarstå i denna tjänst övergångsvis intill utgången
av juni 1969. Denna övergångsanordning kan komma att medföra ett ökat
medelsbehov för budgetåret 1968/69 under anslagen till avlöningar vid lärarhögskolorna
och folkskoleseminarierna.
I överensstämmelse med 1967 års riksdagsbeslut om lärarutbildning skall kommun
upplåta en eller flera skolenheter för lärarhögskolas försöks-
och demonstrationsverksamhet. Jag räknar med att sådana
skolor kommer att lämna viktiga bidrag till utvecklingen av vårt skolväsende.
I kommun med skolenhet som upplåtits till lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet
skall som tidigare redovisats fr. o. m. den 1 juli 1968 finnas
särskilda kommunala ordinarie lärartjänster med beteckningen Up för tjänstgöring
vid sådan skolenhet. Jag beräknar för budgetåret 1968/69 medel för 168 tjänster
med beteckningen Up för lågstadielärare, 192 tjänster för mellanstadielärare, 320
tjänster för lärare i läroämnen samt, för lärarhögskolas speciallärarutbildning,
28 tjänster för speciallärare. Överstyrelsens förslag om Up-tjänster för övningslärare
för tjänstgöring på grundskolans låg- och mellanstadium är jag däremot
inte nu beredd att tillstyrka. I överensstämmelse med vad som förutsattes vid de
överläggningar med personalorganisationerna, som föregick 1967 års proposition
om reformerad lärarutbildning, beräknar jag medel för tjänster som övningslärare
för tjänstgöring på grundskolans högstadium och på det gymnasiala stadiet.
Jag räknar med 48 sådana tjänster, som främst avses för försök och demonstrationer.
Jag beräknar slutligen medel för sex särskilda kommunala tjänster
som studierektor med de arbetsuppgifter som skolöverstyrelsen förordat. Det bör
uppdras åt skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag angående
dessa tjänsters inplacering i det kommunala skolväsendet. Bestämmelserna om
huvudlärare i grundskolan samt bestämmelserna om huvudlärare och institutionsföreståndare
i gymnasiet och fackskolan äger motsvarande tillämpning på skolenhet
för försöks- och demonstrationsverksamhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
49
Lärarkandidaternas tjänstgöring under praktiktermin och den del av deras auskultationer
och övningsundervisning som ej är förlagd till skolenheter för försök
och demonstrationer förläggs till skolenheter för praktik. För medverkan
i denna lärarutbildning kan lärare erhålla särskilt uppdrag tills vidare för
tre år som handledare. Sådan arvodestjänst kan avse praktisk-pedagogisk utbildning
av lärare i läroämnen, utbildning av speciallärare eller utbildning av klasslärare
för grundskolans låg- och mellanstadier. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag
beräknar jag medel till sammanlagt 497 sådana arvodestjänster att efter behov fördelas
mellan lärarhögskolorna. Kan tjänst med beteckningen Up av olika skäl ej
tillsättas, räknar jag med att sådan tjänst skall få utbytas mot arvodestjänst som
handledare, blott det sammanlagda antalet tjänster med beteckningen Up och
tjänster som handledare ej överstiger 1 253.
I enlighet med vad jag uttalat i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 166 och
192) bör vissa kostnader för den praktiska lärarutbildningen belasta anslagen till
bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala gymnasiala skolor. Detta
bör gälla kostnader för lärare med beteckningen Up, arvodestjänster som handledare,
avlöningsförstärkningar till skolledare vid skolenhet med försöks- och demonstrationsverksamhet,
särskilda tjänster som studierektor samt för nedsatt undervisningsskyldighet
för praktiklärare. Bortsett från sistnämnda kostnad räknar
jag med en nettokostnad av ca 15 milj. kr. för ifrågavarande praktiska lärarutbildning
under anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala
gymnasiala skolor. Överläggningar har i dessa frågor ägt rum med kommunförbundet
och stadsförbundet, som ej haft något att erinra. Kungl. Maj:t bör
bemyndigas vidta härav påkallade ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser.
Beträffande tjänstgöringstillägg hänvisar jag till vad jag sagt i det föregående.
Fr. o. m. budgetåret 1966/67 tillämpas nya grunder för fördelningen av utgifter
mellan omkostnadsanslag och materielanslag vid universiteten och vissa högskolor
(jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 357 och 476). Materielanslagets karaktär av
ramanslag för viss verksamhet inom ett utbildningsområde har härigenom blivit
mer utpräglad. En motsvarande omläggning synes motiverad för lärarhögskolornas
del. Jag har därför gjort en genomgång av det materiella innehållet i delposten till
övriga expenser under lärarhögskolornas omkostnadsanslag och i högskolornas reservationsanslag
till materiel, böcker m. m. Jag har därvid funnit, att medel för
nästa budgetår bör beräknas under sistnämnda anslag för de ändamål, som nu
bekostas ur delposten till övriga expenser under omkostnadsanslaget. Mina ställningstaganden
till skolöverstyrelsens förslag angående omkostnader vid
lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna framgår —
bortsett från den nyss nämnda delposten till övriga expenser — av den föregående
uppställningen. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag i årets statsverksproposition
(bil. 10 s. 302) anfört om resebidrag till studerande.
För nästa budgetår bör anslaget till materiel, böcker m. m. vid lärarhögskolorna
föras upp med 6 915 000 kr. Vid min anslagsberäkning har jag i enlighet
med vad jag anfört i det föregående beaktat behovet av medel för sådana
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
kostnader, som innevarande budgetår bestrids från delposten till övriga expenser
under omkostnadsanslaget. Anslaget skall fungera som ramanslag för vissa aktiviteter
inom lärarhögskolornas verksamhetsfält. Åt skolöverstyrelsen bör uppdras
att inkomma med förslag till fördelning av anslaget på de olika lärarhögskolorna
och därvid redovisa de grunder efter vilka fördelningen bör ske. I det föreslagna
anslagsbeloppet har jag inräknat 2 milj. kr. för vissa av de ändamål för vilka
skolöverstyrelsen föreslagit att särskilt utrustningsanslag skulle upptas på riksstaten.
Anslaget till materiel, böcker m. m. vid folkskoleseminarierna bör för budgetåret
1968/69 föras upp med 380 000 kr.
Viss utrustning m. m. som föranleds av lärarutbildningsreformen bör
planeras och upphandlas av utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Jag
avser att i annat sammanhang hemställa att särskild proposition angående bl. a.
anslag för nästa budgetår till inredning och utrustning vid universitet, högskolor
m. m. läggs fram för årets riksdag. Jag avser att därvid föreslå, att i utrustningsplanen
för nästa budgetår förs upp tre kostnadsramar för utrustning för lärarhögskolor,
nämligen en delram för intern television m. m. av 600 000 kr., en
delram för inlärningsstudior av 600 000 kr. och en delram för audivisuell materiel,
laboratoriemateriel m. m. av 1 300 000 kr.
Såsom jag inledningsvis nämnt har statens förhandlingsnämnd fört förhandlingar
med städerna Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad,
Kristianstad, Luleå och Växjö om vissa frågor i samband med inrättande av lärarhögskolor
för enbart klasslärarutbildning samt med städerna Linköping och Umeå
om klass- och ämneslärarutbildning på dessa orter. I den skrivelse, som nämnden
överlämnat till Kungl. Maj:t, lämnas en redogörelse för de förda förhandlingarna
och kommenteras avtalen närmare. Texten i skrivelsen och delar av avtalen med
städerna Kalmar och Växjö torde få fogas som bilagor till statsrådsprotokollet i
detta ärende. Avtalen med Kalmar stad och Växjö stad innebär vissa markbyten
mellan staten och dessa städer. Denna fråga är av den art att den bör underställas
riksdagens prövning. För egen del finner jag avtalen med de elva städerna
godtagbara. Jag har inte heller någon erinran mot vad förhandlingsnämnden i
skrivelsen anfört vare sig allmänt eller speciellt, bl. a. beträffande avtalen med
städerna Jönköping, Kalmar och Kristianstad. Jag förordar, att Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtalen med Kalmar stad och
Växjö stad i de delar som gäller markbyte.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lärarhögskolorna inrätta
tio tjänster som rektor i Up 27,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta två professurer i enlighet
med vad jag förordat i det föregående,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna,
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
51
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna
om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet
och för gymnasiala skolor,
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag i det
föregående förordat godkänna avtal med Kalmar stad och Växjö
stad såvitt gäller markbyte,
f) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig angivna grunder och riktlinjer, meddela de bestämmelser
och andra föreskrifter, fatta de beslut samt i övrigt vidta
de åtgärder, som fordras för vad jag i det föregående förordat,
g) till Lärarhögskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/69
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 112 000 000
kr.,
h) till Lärarhögskolorna: Omkostnader för budgetåret 1968/69
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 420 000
kr.,
i) till Lärarhögskolorna: Materiel, böcker in. m. för budgetåret
1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 6 915 000 kr.,
j) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
7 780 000 kr.,
k) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
842 000 kr.,
l) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 380 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Bilaga 1
Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 27 februari 1968:
Till KONUNGEN
Överlämnande av avtal om lärarutbildning i vissa städer
Statens förhandlingsnämnd överlämnar härmed till Kungl. Maj:ts prövning mellan
nämnden och berörda städer villkorligt slutna avtal om klasslärarutbildning i
Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och
Växjö samt klasslärar- och ämneslärarutbildning i Linköping och Umeå.
Avtalen har ingåtts på grundval av Kungl. Maj:ts uppdrag till nämnden den 4
november 1966 att ta upp de förhandlingar med företrädare för kommunal huvudman
som kunde befinnas erforderliga för att anordna reformerad lärarutbildning
i berörda städer.
Efter utredningsarbete och förberedande diskussioner med vissa städer behandlades
ett av nämnden framlagt förslag till normalavtal vid centrala överläggningar
den 1 september 1967 med representanter för berörda städer samt Svenska Stadsförbundet.
Därvid nåddes enighet om ett avtal omfattande allmänna bestämmelser
samt bestämmelser om avtalstidens längd. Sedermera har — i den mån speciella
problem förelegat på olika orter — lokala förhandlingar ägt rum. Avtalen har
därför träffats successivt fr. o. m. den 29 november 1967 fram till dagens datum.
Till ledning vid prövningen av de överlämnade avtalen får nämnden anföra
följande.
1. Gemensamma bestämmelser för samtliga avtal
Enligt föredragande departementschefens uttalande i prop. 1967:4 (s. 225—
226) bör — såsom en ledning vid planeringen av lärarhögskolornas verksamhet —
antalet klasser inom de skolenheter som ställs till lärarhögskolans förfogande
omfatta det tal som motsvarar i fråga om grundskolans låg- och mellanstadier
6—8 paralleller och i fråga om grundskolans högstadium och de gymnasiala skolformerna
4—6 paralleller för varje skolform. Parterna har förutsatt, att en ökad
lärarutbildning eller andra skäl i framtiden kan föranleda behov av ytterligare
ett par paralleller inom respektive grupp.
1960 års lärarutbildningssakkunniga framhöll vikten av att de skolenheter som
skall användas för försöks- och demonstrationsverksamheten är belägna i lärarhögskolans
närhet (jfr SOU 1963:29 s. 583). Nämnden har emellertid ansett det
mindre lämpligt att avtalsmässigt fastslå, att så skall vara fallet. Mot kravet på
försöks- och demonstrationsskolornas belägenhet måste nämligen ställas höga anspråk
på dessas lokaler och utrustning. Det kan inte förutsättas, att de skolenheter
Kungl. Maj .is proposition nr 65 år 1968
53
som är lämpligt placerade genomgående lokalmässigt motsvarar de krav som
måste ställas på en försöks- och demonstrationsskola. Från städernas sida har dessutom
framhållits, att stor hänsyn måste tas till de befolkningsmässiga förhållandena.
Om ändringar i skolorganisationen anses nödvändiga, bör det åtminstone
undvikas, att de mindre barnen får långa eller från trafiksynpunkt olämpliga skolvägar.
Parterna är dock ense om att det är angeläget att förlägga försöks- och
demonstrationsverksamheten så nära lärarhögskolan som möjligt.
Nämnden har vid förhandlingarna erinrat om att försöks- och demonstrationsskolorna
skall användas även för lärarkandidaternas auskultationer och övningsundervisning.
Dessutom skall stadens skolväsende i övrigt — liksom andra kommuners
— stå till lärarhögskolans förfogande för praktikutbildning (jfr prop.
1967:4 s. 226—228).
Den expertgrupp, som tillkallats att biträda skolöverstyrelsen med vissa frågor
som sammanhänger med den reformerade lärarutbildningen, har aktualiserat frågan
om särskilda lokaler för lärarutbildningen inom de skolenheter som upplåts
för försöks- och demonstrationsverksamheten, exempelvis för lärarkandidaternas
förberedelser inför och lärarutbildarens genomgång efter övningslektioner. Om
sådana lokaler erfordras har parterna, enligt vad som stadgas i 4 §, enats om att
staten skall erlägga hyra härför. Vid hyrans fastställande skall även beaktas kostnader,
som staden kan åsamkas genom nödvändiga ombyggnader av lokalerna.
Enligt uttalande i prop. 1967:4 (s. 228) bör de extra kostnader, som kan vara
förenade med lärarutbildningen på grund av särskilda krav på utrustning och personal,
åvila staten. Av denna anledning har i 5 § stadgats, att den utrustning i
form av inventarier och undervisningsmateriel (inkl. läroböcker), som erfordras
speciellt för lärarutbildningen samt för den i samband därmed bedrivna särskilda
försöks- och demonstrationsverksamheten, skall bekostas av staten.
Den omständigheten att staten enligt avtalen skall bekosta viss utrustning bör
inte utgöra hinder för att staden — efter överenskommelse — för statens räkning
anskaffar utrustningen i fråga, om praktiska skäl talar för en sådan anordning.
I detta sammanhang bör framhållas, att kommunerna enligt gällande bestämmelser
(2 kap. 30 § skolstadgan) har att bekosta inventarier och annan utrustning
(även undervisningsmateriel inkl. läroböcker) i normal omfattning.
Däremot har det inte ansetts nödvändigt att i avtalet reglera frågan om ersättning
till staden för dess ökade kostnader för lärarpersonal i anledning av lärarutbildningen,
eftersom dessa kostnader kommer att täckas av statsbidrag i annan
ordning. Annan personal, som erfordras speciellt för lärarutbildningen, anställs av
lärarhögskolan. Det kan därvid visa sig rationellt och praktiskt, att lärarhögskolan
på deltid anlitar exempelvis ett inom det kommunala skolväsendet anställt skrivbiträde
och till staden betalar ersättning härför.
Från städernas sida har framställts krav på att staten skall ersätta kostnaderna
för det administrativa merarbete kommunernas skolväsende kommer att åsamkas
genom lärarutbildningen. Eftersom i dagens läge erfarenhet saknas i detta avseende
har parterna — såsom framgår av protokolls anteckning till 5 § — enats om att
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
städerna, sedan sådan erfarenhet vunnits, äger rätt att påkalla förhandlingar i
frågan utan uppsägning av avtalen.
Försöks- och demonstrationsverksamheten kan komma att föranleda andra merkostnader
än som ovan berörts, exempelvis ökad åtgång av förbrukningsmateriel
och ökad förslitning. Parterna har varit ense om att dessa kostnader är svåra att
närmare beräkna. De torde dessutom inte bli så stora, att de får någon betydelse
för berörda städers ekonomi. Städerna har därför avstått från att yrka ersättning
för dessa merkostnader.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 26 januari 1968 tagit ställning till de förhållanden
som regleras i 6 § avtalen. Beslutet innebär, att övningsskola eller
externa övningsskolldasser vid folkskoleseminariema i de berörda städerna skall
upphöra vid utgången av juni 1968. Föreliggande avtal har emellertid — såsom
inledningsvis nämnts — träffats successivt fr. o. m. den 29 november 1967. Nämnden
har inte funnit tillräckliga skäl föreligga att med anledning av Kungl. Maj:ts
nyss nämnda beslut ta upp överläggningar med berörda städer om ändring av 6 §
avtalen, särskilt som vid tidpunkten för beslutet underskrivna avtal förelåg beträffande
sex städer.
Vid de centrala överläggningarna konstaterades, att även om övningsskolverksamheten
avvecklas och undervisningsorganisationen överflyttas till vederbörande
stad, det kan visa sig angeläget att under en kort övergångstid bibehålla grundskoleverksamhet
i övningsskolans hittillsvarande lokaler. Förutsättning för en sådan
övergångsanordning bör vara att lokalerna i fråga inte oundgängligen erfordras
för lärarhögskolan. Upplåtelsen till staden bör under sådana förhållanden ske
hyresfritt.
I detta sammanhang bör framhållas, att beträffande lärare vid folkskoleseminarium
eller intern övningsskola, som blir övertalig i samband med omorganisationen
av lärarutbildningen, gäller 2 kap. 34 § skolstadgan.
Parterna har dessutom varit eniga om att berörda städer skall vara skyldiga att
vid statsunderstödd skola vid behov mottaga lärare vid lärarhögskolan för fyllnadstjänstgöring.
En jämförelsevis lång avtalsperiod har ansetts lämplig, eftersom avtalen huvudsakligen
har karaktär av principavtal. Det bör framhållas, att lärarhögskoleorganisationen
givetvis inte är bunden för hela avtalsperioden utan att erforderliga ändringar
i denna kan komma att vidtas efter av riksdagen i sedvanlig ordning meddelade
beslut. 2
2. Speciella bestämmelser beträffande vissa avtal
I vissa städer saknas tillfredsställande statliga seminariebyggnader eller också är
de befintliga statliga seminarielokalema inte tillräckliga för den nya lärarhögskolan,
även om nuvarande övningsskollokaler friställs för lärarhögskolan. Tvekan kan
därvid råda, om nya statliga investeringar bör göras eller om den för dessa lärarhögskolor
avsedda utbildningskapaciteten skall kunna fördelas på återstående lärar
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
55
högskolor. Med anledning härav har överläggningar ägt rum med representanter
för dessa städer. Det har därvid konstaterats, att det varit en angelägenhet av vikt
för staden, att en lärarhögskola kommer till stånd på orten. Staden har även varit
beredd att vidta anordningar för att lokalbehovet skall kunna tillgodoses med
endast begränsade statliga investeringar. Dessa anordningar består i att staden
överlåter till staten en lämplig, för stadens skolväsende inte längre helt nödvändig
skolbyggnad med tillhörande mark samt utför vissa kompletterande byggnadsarbeten.
Genom ett sådant samarbete mellan stat och kommun blir det alltså möjligt
att vidmakthålla den för det lokala skolväsendet viktiga lärarutbildningen i dessa
städer. Vad här sagts gäller lärarhögskolorna i Jönköping, Kalmar och Kristianstad.
2.1 Lärarhögskolan i Jönköping
De lokaler som disponeras av folkskoleseminariet i Jönköping är helt otillräckliga
för en lärarhögskolas behov. En förutsättning för en förläggning till Jönköping
av en lärarhögskola har därför varit, att lämpliga lokaler kunnat ställas till förfogande.
Med undantag av musik- och gymnastikinstitutionerna kan lärarhögskolans
lokalbehov tillgodoses i den skolbyggnad (Slottsskolan) som staden jämte tillhörande
tomtområde enligt 7 § avtalet överlåter till staten. Erforderliga ombyggnadsåtgärder
är av begränsad omfattning. Staden har förklarat sig villig att efter särskild
överenskommelse utföra dessa på statens bekostnad. Nämnden vill erinra om att
det ankommer på byggnadsstyrelsen att svara för byggnadsfrågorna för lärarhögskolorna
samt att styrelsen äger träffa överenskommelser av ifrågavarande slag.
På den överlåtna tomten är belägen en rivningsfastighet innehållande genomgångsbostäder.
Fastigheten förblir stadens egendom. Parterna är ense om att denna
fastighet bör rivas och bortforslas snarast möjligt samt att staden skall ställa i ordning
det avröjda området. Eftersom rivningen kan ske först sedan erforderliga
ersättningsbostäder skaffats, har någon tidpunkt härför inte fastslagits i avtalet.
Lärarhögskolans behov av lokaler för musikinstitutionen beräknas under första
läsåret kunna tillgodoses inom den av staden överlåtna skolbyggnaden. Det ytterligare
lokalbehov som uppstår fr. o. m. höstterminen 1969 tillgodoses genom att
staden för statens räkning uppför en musikinstitution, som enligt föreliggande
förslag till lokalprogram skall omfatta ca 300 m2 nettogolvyta. Staten svarar för
100 000 kr. av de totala byggnadskostnaderna.
Intill den planerade lärarhögskolan är belägen den s. k. Junedalsskolan, en praktisk
realskola, som fr. o. m. läsåret 1966/67 börjat ombildas till högstadieskola.
För att täcka lokalbehovet är det nödvändigt med en viss utbyggnad av skolan.
Staden planerar även att för Junedalsskolans behov uppföra en gymnastikbyggnad.
Parterna har enats om att denna byggnad skall dimensioneras så, att den täcker
även lärarhögskolans behov av gymnastiklokaler, varigenom vissa rationaliseringsvinster
torde kunna göras. Staten skall därvid — med den begränsning som anges
i 11 § avtalet — bidra med 35 % av de totala byggnads- och utrustningskostna
-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
derna, samtidigt som staden avstår från statsbidrag enligt kungörelsen den 31 maj
1957 (nr 318, ändrad senast 1966:197). Staden skall svara för driften av den planerade
gymnastikbyggnaden. Särskild överenskommelse skall träffas om statens
bidrag till driftkostnaderna. För att nå enklast möjliga administrativa förfarande
bör därvid statens bidrag fastställas till viss procentuell andel av totala driftkostnaderna.
Utöver vad som framgår av avtalstexten kan nämnas, att staden förklarat sig
villig att för lärarhögskolans lärare anordna 50 å 60 parkeringsplatser i skolans
närhet. Staden har dessutom förbundit sig att i nuvarande folkskoleseminariets
byggnad ställa lokaler till elevkårens förfogande.
F. n. finns i Slottsskolan en värmecentral, som betjänar även Junedalsskolan.
Staden har ansett det vara tveksamt, om rörsystemets dimensionering är tillräcklig
för en utbyggnad av Junedalsskolan enligt föreliggande planer. Eftersom det av
ekonomiska skäl synes vara angeläget att bibehålla en gemensam värmeanläggning,
skall staden utreda möjligheterna härför. Skulle anläggningen även i fortsättningen
bli gemensam, fordras ett särskilt samarbetsavtal.
2.2 Lärarhögskolan i Kalmar
Folkskoleseminariet i Kalmar disponerar, förutom de på seminarietomten belägna
byggnaderna, bl. a. ca hälften av den s. k. Nisbethska skolan, belägen på tomten
nr 1 i kvarteret Falken samt den på tomten nr 3 i kvarteret Falken uppförda
byggnaden. Dessa lokaler förhyrs av Kalmar stad mot en kostnad av 76 840 kr.
respektive 23 400 kr. per år. Vidare disponerar seminariet på tomten nr 5 i kvarteret
Gladan en skolbyggnad av trä med sex klassrum, vilken används för vissa
av seminariets interna övningsskoleklasser, samt på stadsägan nr 277 i kvarteret
Häggen en viilabyggnad, vars nedre våning används för undervisning i hushållsgöromål.
Den övre våningen är uthyrd till en vaktmästare vid seminariet. Dessa
båda sistnämnda byggnader liksom tomten nr 5 i kvarteret Gladan är statens
egendom. Stadsägan nr 277, som seminariet sedan 1905 har dispositionsrätt till,
är stadens egendom.
Villabyggnaden på stadsägan nr 277 kan lämpligen ej användas av lärarhögskolan.
Dess lokalbehov kan täckas genom disposition av, förutom övriga av
seminariet disponerade lokaler, återstoden av Nisbethska skolan.
Som framgår av 7 § avtalet överlåter staden till staten med tillträde den 1 januari
1968 fastigheterna nr 1 och 3 i kvarteret Falken. Staden har förklarat sig villig
att efter särskild överenskommelse på statens bekostnad utföra erforderliga ombyggnadsåtgärder
i fastigheten nr 1. Några byggnadsåtgärder erfordras ej i fastigheten
nr 3.
Ursprungligen var tänkt att den staten tillhöriga byggnaden i kvarteret Gladan
skulle efter erforderlig ombyggnad utnyttjas för lärarhögskolans musikinstitution.
Byggnaden skulle dock inte bli helt lämplig för sitt ändamål, bl. a. på grund av
svårigheterna att åstadkomma tillfredsställande ljudisolering. Eftersom dessutom
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
57
staden av trafiktekniska skäl har stort intresse av att förvärva tomten nr 5 i kvarteret
Gladan, har parterna enats om att staden — mot att staten till staden överlåter
denna tomt med tillhörande byggnad — på Nisbethska skolans tomt uppför
en byggnad för lärarhögskolans musikinstitution. Byggnaden skall vara statens
egendom. Staten skall svara för 100 000 kr. av de totala byggnadskostnaderna, ett
belopp, som motsvarar beräknade ombyggnadskostnader enligt det tidigare nämnda
ursprungliga alternativet. I övrigt skall byggnadskostnaderna falla på staden.
Staten avstår från dispositionsrätten till stadsägan nr 277 fr. o. m. den dag
avtalet träder i kraft. I samband därmed överlåter staten till staden den på stadsägan
uppförda villabyggnaden. Staden, som har behov av stadsägan för trafikändamål,
har förklarat sig villig att därifrån avskilja en tomt av erforderlig storlek
för villabyggnaden, vilken jämte den avskilda tomten kommer att upplåtas till
lärarhögskolans elever att utnyttjas som kårlokal. Staden har också utlovat att
på egen bekostnad ställa i ordning lokalen genom enklare åtgärder såsom invändig
målning, tapetsering och mindre reparationer. Staden har dock velat förbehålla sig
rätten att utbyta den här nämnda villabyggnaden mot annan som kårlokal lämpad
byggnad. Närmare överenskommelse härom torde i förekommande fall få träffas
mellan staden och elevkåren.
Som framgår av 9 § avtalet är staden villig att under viss förutsättning medverka
till statens förvärv av tomterna nr 2 och 4 i kvarteret Falken. Denna medverkan
skall bestå i erforderlig stadsplaneändring, i förhandlingar om förvärv av fastigheterna
samt i bidrag till förvärven med belopp, som motsvarar markvärdet vid
tiden för förvärvet. Kostnaderna för inlösen av de på tomterna belägna byggnaderna
skall falla på staten.
2.3 Lärarhögskolan i Kristianstad
De av folkskoleseminariet i Kristianstad disponerade lokalerna är inte tillräckliga
för lärarhögskolans behov. Det ytterligare lokalbehov som erfordras kan tillgodoses
genom att lärarhögskolan tar i anspråk en i dess närhet belägen skolbyggnad,
den s. k. Södra skolan, som staden enligt 7 § avtalet överlåter till staten.
På Södra skolans tomt är även belägen en nyligen uppförd skolpaviljong. Denna
erfordras inte f. n. för lärarhögskolan. Däremot har staden behov av paviljongen
och planerar att fr. o. m. höstterminen 1968 dit förlägga fyra lågstadieklasser.
Parterna har därför enats om att ett lämpligt område kring paviljongen skall
avskiljas från skoltomten och kvarbli i stadens ägo. Staden har emellertid förklarat
sig villig att framdeles överlåta även detta område till staten, om det skulle behövas
för lärarutbildningen eller annan statlig utbildning.
Staden har förklarat sig villig att efter särskild överenskommelse på statens
bekostnad utföra erforderliga ombyggnadsåtgärder inom Södra skolan. Dessa byggnadsåtgärder
är inte av den karaktären, att de kan betecknas som ny- eller tillbyggnader.
58
Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968
Skolpaviljongens värmeförsörjning sker genom Södra skolans panncentral. Särskild
överenskommelse torde böra träffas om stadens ersättning till staten för
erhållen värme.
2.4 Lärarhögskolan i Linköping
Lärarhögskolan kommer t. v. att vara förlagd huvudsakligen till det nuvarande
folkskoleseminariets lokaler. Gymnastiklokalerna vid seminariet är otillräckliga för
lärarhögskolans behov. Det ytterligare lokalbehovet kan tillgodoses genom att staden
t. v. ställer en äldre gymnastikbyggnad vid Ågatan mitt emot stifts- och landsbiblioteket
till lärarhögskolans förfogande. Byggnaden är belägen på staten tillhörig
mark. Staden förbehåller sig dock rätt att låta stadens idrotts- och fritidsnämnd
utnyttja gymnastikbyggnaden under lördagar och söndagar samt på kvällstid under
övriga veckodagar. Byggnaden kräver vissa invändiga ombyggnads- och reparationsåtgärder
för att kunna utnyttjas av lärarhögskolan. Särskild överenskommelse
om dessa åtgärder får träffas i anslutning till den i 3 § avtalet nämnda överenskommelsen
om villkoren för upplåtelsen. I samband härmed torde även en överlåtelse
till staten av byggnaden kunna diskuteras.
2.5 Lärarhögskolan i Växjö
Folkskoleseminariet i Växjö disponerar det av staten ägda norra seminariet samt
västra seminariet, som ägs av staden. Till västra seminariet gränsar den av staten
ägda Västerledsskolan, en fortsättningsskola för hörselskadade.
Norra seminariet uppfördes i början av 1900-talet och tillbyggdes enligt riksdagsbeslut
1945 för en kostnad av ca 500 000 kr. Byggnaden är i behov av upprustning.
Västra seminariet befinner sig i gott skick. Det är ett f. d. vårdhem, som på
stadens bekostnad genomgick en fullständig renovering i samband med att riksdagen
år 1947 beslöt att inrätta ett provisoriskt folkskoleseminarium i Växjö. Vid
västra seminariet finns en välutrustad och välplanerad gymnastikbyggnad om ca
500 m2 uppförd i början av 1960-talet. Staten erlägger f. n. en hyra av ungefär
170 000 kr. per år för västra seminariet.
Avståndet mellan norra och västra seminarierna är ca 1 200 meter. I syfte att
få en önskvärd koncentration av lärarhögskolans verksamhet bör denna förläggas
till västra seminariet och Västerledsskolan. Verksamheten vid den senare skolan
håller på att successivt avvecklas och beräknas vara helt avvecklad i och med
utgången av läsåret 1970/71. Fr. o. m. läsåret 1968/69 beräknas en sådan minskning
av elevantalet ha skett, att vissa delar av skollokalerna kan ställas till lärarhögskolans
förfogande. Staden har för sitt skolväsende behov av norra seminariets
lokaler.
Parterna har funnit det fördelaktigt för såväl staten som staden med ett byte,
som innebär, att staden överlåter till staten västra seminariet med tillhörande tomt,
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
59
medan staten till staden överlåter norra seminariet med ca 21 300 m2 av tomten,
som omfattar ca 26 700 m2. Uppgörelsen innebär vidare, att staten till staden
överlåter vissa markområden inom stadens sydöstra del, vilka tidigare ingått i
S:t Sigfrids sjukhusområde, men som ej överlämnats till Kronobergs läns landsting
i samband med mentalsjukvårdsreformen. Staden har sedan länge varit angelägen
att förvärva dessa områden för bl. a. parkändamål. Överlåtelsen omfattar
även ett på stadsägan nr 1218 beläget gravkapell, vilket såvitt kunnat utrönas är
en enskild begravningsplats, som inte får överlåtas utan länsstyrelsens tillstånd.
I en protokollsanteckning till 9 § har utsagts, att överlåtelsen i denna del är beroende
av sådant tillstånd.
Intill södra delen av norra seminariets tomt gränsar stadsägan nr 295, vilken
disponeras av fångvårdsanstalten i Växjö. Den del av norra seminariets tomt, som
staten behåller, begränsas av en öst-västlig linje 20 meter norr om nämnda stadsägas
norra gräns. Inom det för staten avsedda området är belägen en rektorsbostad.
Avtalet innebär, att denna upplåts vederlagsfritt till staden för att av
staden i sin tur upplåtas som kårlokaler för studerande eller för annat skoländamål.
Staden svarar för erforderliga ombyggnads- och reparationsarbeten.
Fångvårdsanstalten disponerar f. n. en del av norra seminariets tomt som trädgård.
Staden har förklarat sig villig att till anstalten upplåta denna del av området
så länge detta erfordras för anstaltens drift.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts hemställer nämnden, att Kungl. Maj:t
måtte godkänna bifogade villkorligt slutna avtal.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad Rydback,
ordförande, suppleanterna Eskilsson och Nygren. Därjämte har närvarit byråcheferna
Jansson och Tengwall samt avdelningsdirektören Fredlundh, föredragande.
Un derdånigst
Lennart Rydback
Sture Jansson
/ L. Fredlundh
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Bilaga 2
Avtalet med Kalmar stad har följande lydelse:
Avtal
mellan svenska staten och Kalmar stad om klasslärarutbildning i Kalmar.
Avd. I. Allmänna bestämmelser
1 §•
Folkskoleseminariet i Kalmar ersättes den 1 juli 1968 av en lärarhögskola för
klasslärarutbildning, här nedan kallad lärarhögskolan.
2 §.
För försöks- och demonstrationsverksamhet ställer staden till lärarhögskolans
förfogande erforderligt antal klasser av låg- och mellanstadiet. Klasserna skall
inrymmas i skolenheter, vilka uttages av staten efter samråd med staden.
Staden skall sörja för att elevbehovet för försöks- och demonstrationsverksamheten
tryggas.
3 §.
Staden upplåter befintliga gymnastiklokaler m. m. i erforderlig omfattning till
lärarhögskolan för lektioner i gymnastik och idrott samt simning.
Särskild överenskommelse skall träffas om i vilken omfattning och på vilka
villkor dylik upplåtelse skall ske.
4 §.
I den mån särskilda lokaler erfordras för lärarhögskolan inom upplåten skolenhet,
skall hyra utgå enligt särskild överenskommelse.
5 §.
Inventarier och undervisningsmateriel, som erfordras speciellt för lärarutbildningen
och för den särskilda försöksverksamheten, bekostas av staten.
Protokollsanteckning:
Staden äger utan uppsägning av avtalet påkalla förhandlingar om ersättning för det administrativa
merarbete som lärarutbildningen medför.
6 §.
Folkskoleseminariets interna och externa övningsskoleklasser skall upphöra med
utgången av läsåret 1967/68 eller vid den senare tidpunkt som staten efter hörande
av staden bestämmer.
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968
61
Avd. II. Speciella bestämmelser
7 §.
Staden överlåter till staten tomterna nr 1 och 3 i kvarteret Falken inom Kalmar
stad med därpå befintliga byggnader.
De överlåtna tomterna, som omfattar 11 223 m2 respektive 1 243 in1'', har på
den såsom bilaga A till detta avtal fogade situationsplanen inramats med bred
svart begränsningslinje.
Staten har tillträtt tomterna den 1 januari 1968.
8 §.
De överlåtna tomterna är avsedda för lärarhögskolan. Om staten ej längre brukar
tomt för lärarutbildning eller annan av staten anordnad utbildning, återgår den
utan ersättning till staden. Staden erlägger dock lösen för av staten utförda nyoch
tillbyggnader, varvid lösenbeloppet skall motsvara statens byggnadskostnad
efter två procents årlig avskrivning, räknat från och med året för byggnadens färdigställande.
9 §.
Om staten för lärarutbildningen eller annan av staten anordnad utbildning behöver
förvärva tomten nr 2 och/eller tomten nr 4 i kvarteret Falken, är staden beredd
att medverka till sådant förvärv. Staden bidrager därvid till förvärvet med belopp
motsvarande markvärdet vid tiden för förvärvet. Bestämmelserna i 8 § skall äga
motsvarande tillämpning på dessa tomter, varvid eventuellt lösenbelopp skall beräknas
jämväl på köpeskilling för vid förvärvet befintlig byggnad.
10 §.
Staten överlåter till staden tomten nr 5 i kvarteret Gladan inom Kalmar stad
med därpå befintlig byggnad. Den överlåtna tomten om 1 165 m2 har streckmarkerats
på bilaga A.
Staden tillträder tomten från och med ingången av månaden närmast efter den,
då den i 12 § nämnda byggnaden för lärarhögskolans musikinstitution har tagits
i bruk.
11 §■
De i 7 och 10 §§ angivna tomterna överlåtes gravationsfria och i befintligt
skick.
Parterna tillhandahåller varandra alla för lagfart erforderliga åtkomsthandlingar.
Alla inkomster och utgifter berörande de överlåtna fastigheterna fördelas mellan
parterna med hänsyn till om de belöper på tiden före respektive från och med
tillträdesdag.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
12 §.
Staden uppför för statens räkning på tomten nr 1 i kvarteret Falken en byggnad
för lärarhögskolans musikinstitution. Byggnaden, som skall stå färdig snarast möjligt
och senast till vårterminen 1969, skall ha en nettogolvyta av ca 300 m2. Den
skall innehålla lokaler enligt av staten uppgjort lokalprogram samt i övrigt utformas
i enlighet med av staten lämnade anvisningar.
Staten svarar för 100 000 kronor av de totala byggnadskostnaderna för byggnadens
uppförande.
13 §.
Statens dispositionsrätt till stadsägan nr 277 (del av kvarteret Häggen) upphör
den 1 juli 1968.
Vid samma tidpunkt överlåter staten till staden utan ersättning den på fastigheten
belägna villabyggnaden.
Avd. III. Avtalstid
14 §.
Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1968 och skall beträffande 1—6 och 9 §§
gälla tjugo år. Sker ej uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens
utgång, är avtalet förlängt med tio år.
Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter tillämpas allt
framgent.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
63
Bilaga 3
De speciella bestämmelserna i avtalet med Växjö stad har följande lydelse:
Avd. II. Speciella bestämmelser
7 §.
Staden överlåter till staten tomten nr 10 i kvarteret Saturnus inom Växjö stad
med därpå befintliga byggnader, det s. k. västra seminariet.
Den överlåtna tomten, som omfattar cirka 14 000 m2, har streckmarkerats på
den såsom bilaga A till detta avtal fogade situationsplanen.
8 §.
Staten överlåter till staden cirka 21 300 m2 av stadsägan nr 293 inom Växjö
stad med därpå befintliga byggnader, det s. k. norra seminariet.
Det överlåtna området har punktmarkerats på bilaga A.
Avstyckningskostnaderna gäldas av staden.
Den del av det överlåtna området, som för närvarande disponeras av fångvårdsanstalten,
upplåtes utan ersättning till anstalten så länge detta erfordras för dess
behöriga drift.
9 §.
Staten överlåter vidare till staden stadsägan nr 1218 utgörande dels ett område
om cirka 90 000 m2 med därpå befintligt gravkapell (enskild begravningsplats), dels
ett område om cirka 2 675 m2 utgörande Sjöbackavägen, av stadsägan nr 1229 +
1239 + 1240 stadsägoområdet nr 1229 om cirka 5 500 m2 utgörande del av Linnéparken,
stadsägan nr 287 å Öster om 355 m2 utgörande gammal gångväg i Linnéparken
samt stadsägan nr 316 å Öster om 65 m2 utgörande gatumark i Staglabergsgatan,
allt inom Växjö stad.
Med områdena följer i förekommande fall rätt till vatten och grund i Växjösjön
enligt 12 kap. 4 § jordabalken.
De överlåtna områdena har rödmarkerats på den såsom bilaga B till detta avtal
fogade situationsplanen.
Protokollsanteckning:
Överlåtelsen av den enskilda begravningsplatsen sker under förbehåll av att länsstyrelsen i
Kronobergs län ger sitt tillstånd därtill.
10 §.
De i 7—9 §§ angivna områdena överlåtes den 1 juli 1968 fria från penninginteckningar
och i befintligt skick. För begravningsplatsen gäller vad därom i
särskild ordning föreskrivits, vilka bestämmelser staden har att i tillämpliga delar
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
iakttaga. Efter särskild överenskommelse må part, som har behov därav, äga tillträda
överlåtet område före den 1 juli 1968.
Parterna tillhandahåller varandra alla för lagfart erforderliga åtkomsthandlingar.
Alla inkomster och utgifter berörande de överlåtna fastigheterna fördelas mellan
parterna med hänsyn till om de belöper på tiden före respektive från och med
tillträdesdag.
Parterna erhåller ömsesidig optionsrätt till de enligt 7 och 8 §§ överlåtna områdena.
11 §•
Staten upplåter tills vidare, så länge fångvårdsanstalten disponerar i 8 § sista
stycket omnämnt område, vederlagsfritt till staden den vid norra seminariet belägna
rektorsbostaden med tillhörande markområde om cirka 3 400 m2 för att av staden
i sin tur upplåtas som kårlokaler för studerande eller för annat skoländamål. Staden
svarar för erforderliga underhållsarbeten.
12 §.
Den i norra seminariet befintliga lösa egendomen förblir i statens ägo. Den i
västra seminariet befintliga staden tillhöriga lösa egendomen förblir i stadens ägo.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1963 65
INNEHÅLL
Sid.
1. Inledning .................................................. 3
2. Skolöverstyrelsens förslag ................... 5
2.1 Utbildning av klasslärare ................................ 5
2.1.1 Utbildningen vid lärarhögskola...................... 5
2.1.1.1 Lågstadiet ................................. 5
2.1.1.2 Mellanstadiet............................... 7
2.1.2 Utbildningen vid folkskoleseminarium .................. 11
2.1.2.1 Lågstadiet ................................. 11
2.1.2.2 Mellanstadiet............................... 11
2.1.3 Dimensionering .................. 11
2.2 Utbildning av ämneslärare ................................ 14
2.2.1 Förberedande praktisk-pedagogisk utbildning i anslutning till
den ämnesteoretiska utbildningen...................... 14
2.2.2 Praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola och under
praktiktermin ..................................... 15
2.2.3 Dimensionering .................................... 17
2.3 Utbildning av speciallärare ................................ 17
2.4 Lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar ................... 19
2.5 Organisation av lärarhögskolornas försöks- och demonstrationsverk
samhet
samt övrig praktisk lärarutbildning vid kommunala skolenheter
.................................................. 21
2.6 Anslagsberäkningar ...................................... 23
2.6.1 Lärarhögskolorna .................................. 23
2.6.1.1 Avlöningar ................................ 23
2.6.1.2 Omkostnader............................... 30
2.6.1.3 Materiel, böcker m. m........................ 31
2.6.1.4 Utrustning m. m............................. 32
2.6.2 Lärarutbildningskostnader vid kommunala skolenheter som
används för praktisk lärarutbildning.................. 35
2.6.3 Folkskoleseminarierna............................... 38
2.6.3.1 Avlöningar ................................ 38
2.6.3.2 Omkostnader............................... 40
2.6.3.3 Materiel, böcker m. m........................ 40
3. Departementschefen ......................................... 41
Bilagor .................................... 52