Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968
1
Nr 46
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till stiftelsen
Skansen; given Stockholms slott den 15 mars 1968.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,
om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Olof Palme
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begärs bemyndigande för Kungl. Maj:t att godkänna ett mellan
statens förhandlingsnämnd och Stockholms stad villkorligt ingånget avtal som är
avsett att läggas till grund för bidrag till stiftelsen Skansen under i första hand femårsperioden
1966—1970. Genom en sådan bidragsgivning beräknas stiftelsens ekonomiska
svårigheter kunna bemästras till dess att möjligheter föreligger att ta ställning
till hur verksamheten på längre sikt bör bedrivas.
Som bidrag till att täcka redan redovisade och förväntade driftunderskott samt till
kostnaderna för bl. a. upprustning av de kulturhistoriska byggnaderna beräknas för
tiden t.o.m. utgången av budgetåret 1968/69 ett sammanlagt belopp av 3 770 000 kr.
Eftersom riksdagen på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisat ett provisoriskt
bidrag, som skall avräknas från nyssnämnda belopp, uppgår det anslag till bidrag
till Skansen för budgetåret 1968/69 som föreslås i propositionen till 1 270 000 kr.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 46
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1968
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 15 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff,
Wickman, Moberg.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om bidrag till stiftelsen Skansen
och anför.
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968
3
1. Inledning
Kungl. Maj:t uppdrog den 4 november 1966 åt statens förhandlingsnämnd att ta
upp de förhandlingar med Stockholms stad, som erfordrades för att finna en ändamålsenlig
lösning av stiftelsen Skansens ekonomiska problem. Målsättningen skulle
vara att finna en sådan ansvarsfördelning i ekonomiskt avseende som svarade mot
uppfattningen att det från statens synpunkt var av intresse att Skansens kulturhistoriska
föremål och miljöer vårdas och bevaras. Förhandlingsnämnden har med skrivelse
den 27 februari 1968 till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat ett avtal mellan
staten och Stockholms stad om bidrag till stiftelsen Skansen för åren 1966—1970.
Med anledning av en framställning från förhandlingsnämnden anvisades på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1967/68 (prop. 1967:155 bil. 6, SU 203, rskr
395) ett anslag av 2 500 000 kr. som bidrag till stiftelsen Skansen för sådana oundgängliga
löpande driftutgifter som inte täcks av andra inflytande medel. Bidraget
skulle utgå som ett provisorium i avvaktan på en slutlig överenskommelse med Stockholms
stad angående stiftelsens ekonomi.
Stiftelsen Skansen har kommit in med förslag till stat för åren 1968 och 1969 och
med beräkningar av medelsbehovet för investeringsändamål.
2. Skansens organisation och ekonomi
2.1 1963 års riksdagsbeslut om Nordiska museet och Skansen
Intill år 1963 utgjorde Skansen en del av stiftelsen Nordiska museet. Till stiftelsen
utgick sedan år 1875 statsbidrag till verksamheten. Stiftelsens ekonomiska ställning
kom att i början av 1960-talet utvecklas i så ogynnsam riktning att bidrag av dittillsvarande
storleksordning visade sig helt otillräckligt. Statskontoret fick år 1962
i uppdrag att göra en översyn av Nordiska museets ekonomiska ställning och
verksamhetsformer. Det förslag till åtgärder, som senare lades fram av statskontoret,
kom att utgöra underlag för det beslut som fattades år 1963 i fråga om
Nordiska museets och Skansens organisation och ekonomi (prop. 1963: 113, SU
133, rskr 317).
1963 års beslut innebar att Skansen (jämte Cirkus och Novilla) med därtill
hörande egendom avskildes från den dåvarande stiftelsen Nordiska museet. En särskild
stiftelse bildades, stiftelsen Skansen. Denna skulle verka i nära kulturellt och
vetenskapligt samarbete med Nordiska museet. Till den nybildade stiftelsen tillsköt
staten och Stockholms stad engångsbelopp av resp. en milj. kr. och två milj. kr.
Något årligt bidrag till Skansens drift från statligt eller kommunalt håll förutsattes
inte utgå. Enligt statskontorets bedömning var nämligen förutsättningarna goda för
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968
att Skansens verksamhet skulle kunna bedrivas utan ekonomiskt stöd, då det inte
längre såsom tidigare skulle finnas ett behov att stödja Nordiska museet med överskottsmedel
från Skansen. Avsevärda belopp hade på så sätt förts över till museet.
Statskontoret uppskattade att under den tioårsperiod som föregått utredningen ca
tio milj. kr. tillförts stiftelsens övriga anläggningar från Skansen.
2.2 Nuvarande organisation
Enligt de av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 fastställda stadgarna för stiftelsen
Skansen skall denna med särskild hänsyn till Skansens karaktär av friluftsmuseum
ha till uppgift att i sin verksamhet levandegöra svensk kultur och natur samt kring
ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Det
nära samarbete som enligt stadgarna skall bedrivas med stiftelsen Nordiska museet
avser bl. a. komplettering samt vetenskaplig bearbetning och belysning av det
kulturhistoriska byggnads- och föremålsbeståndet på Skansen. Samarbetet regleras
närmare i en mellan Skansen och Nordiska museet träffad särskild överenskommelse.
Stiftelsen Skansen förvaltas av en styrelse som består av en ordförande och sex
andra ledamöter. Ordföranden utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamöter utses en
av Kungl. Maj:t, tre av Stockholms stad och två av stiftelsen Nordiska museet. Den
direkta ledningen av verksamheten utövas av en verkställande direktör.
2.3 Ekonomi
I juni 1965 anhöll stiftelsen Skansen hos Kungl. Maj:t och Stockholms stad om
ett anslag av sammanlagt ca 24 milj. kr. för att genomföra ett investeringsprogram
avseende såväl nyanläggningar inom Skansens olika verksamhetsgrenar som upprustning
av befintliga byggnader. I en skrivelse senare samma år anmälde stiftelsen
att en inkomstförstärkning var nödvändig för att undvika ett underskott i verksamheten.
I oktober 1966 ingav stiftelsen nya framställningar till staten och Stockholms
stad om ekonomiskt stöd. Stiftelsen begärde då ett engångsbidrag om sammanlagt
två milj. kr. för att täcka i första hand ett beräknat likviditetsunderskott vid årsskiftet
1966/67. Vidare föreslog stiftelsen att, sedan en översyn gjorts i fråga om
Skansens framtida ekonomiska läge, frågan om ett årligt driftbidrag skulle prövas.
De olika framställningarna från Skansen ledde till att Kungl. Maj:t gav statens
förhandlingsnämnd uppdrag att förhandla med Stockholms stad om en lösning av
Skansens ekonomiska problem. Sedermera anvisades också som nämnts i det föregående
ett belopp av 2,5 milj. kr. på tilläggsstat I för innevarande budgetår som ett
provisoriskt statsbidrag till Skansen.
Den främsta orsaken till Skansens försämrade ekonomiska situation är nedgången
i antalet besökare. De årliga besökssiffrorna vid Skansen framgår av följande
sammanställning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1968 5
1963 ......... |
......... 1 740 120 |
1966 ......... |
......... 1 580 603 |
1964 ......... |
......... 1 777 455 |
1967 ......... |
......... 1 496 717 |
1965 ......... |
......... 1 687 393 |
Under de senaste åren har således besökarantalet årligen minskat med ca 5—6 %.
Även om antalet är vikande, är det dock avsevärt högre än vid någon annan institution
av museal karaktär i landet. Enligt en i tidskriften Svenska museer (1967
nr 4) publicerad statistik var besökarantalet år 1966 vid samtliga museer i Stockholm
utom Skansen sammanlagt 1 890 000, vilket antal kan jämföras med besökssiffran
vid Skansen samma år, nämligen ca 1 580 000.
De oundvikliga utgiftsstegringarna på grund av ökade löner och stigande kostnader
har inte kunnat täckas genom en år 1965 genomförd höjning av inträdesavgifterna,
eftersom antalet besökare samtidigt minskat.
De genom de sjunkande besökssiffrorna minskande inkomsterna och de ökande
kostnaderna har lett till de i boksluten för åren 1966 och 1967 redovisade underskotten,
som uppgår till resp. 1 264 295 kr. och 2 195 945 kr. Enligt bokslutet för
år 1967 uppgick inkomsterna till 5 274 787 kr., därav 3 310 109 kr. av inträdesavgifter
och årskort. Utgifterna uppgick samtidigt till 7 470 732 kr., varav
3 350 430 kr. var löne- och pensionskostnader.
3. Avtal mellan staten och Stockholms stad om bidrag till Skansen
I den skrivelse med vilken statens förhandlingsnämnd överlämnat det villkorligt
träffade avtalet mellan staten och Stockholms stad angående bidrag
till Skansen nämner förhandlingsnämnden att de förhandlande parterna haft
svårt att nå fram till en överenskommelse på grund av bl. a. ovissheten om
hur Skansens verksamhet på längre sikt bör inriktas. Olika meningar hade
därvid gjort sig gällande. Enligt en uppfattning borde Skansens verksamhet
begränsas till att i stort sett avse vård av byggnader och miljöer och området hållas
tillgängligt för allmänheten mot lägre avgifter än f.n. Enligt en annan åsikt, som
kommit till uttryck i bl. a. stiftelsen Skansens skrivelser, borde Skansens verksamhet
utvidgas med olika nya attraktioner såsom akvarium, planetarium m.m. Men även
andra, mer begränsade förändringar i den nuvarande verksamheten hade diskuterats.
Då parterna inte kunde samlas omkring en bestämd programlinje, enades de om att
träffa ett avtal som i första hand endast avser femårsperioden 1966—1970. Genom
ett sådant arrangemang kunde stiftelsens likviditetssvårigheter temporärt lösas samtidigt
som styrelsen ges tillfälle att pröva olika rationaliseringsåtgärder och överväga
frågan om Skansens framtida verksamhet.
Avtalet, vars text torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilaga, har huvudsakligen följande innebörd.
Det underskott som uppkommit eller uppkommer i stiftelsens verksamhet vart
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968
och ett av åren 1966—1970 täcks till 40 % av staten och till 60 % av staden. Ett
villkor för detta driftbidrag är att verksamheten drivs enligt en av Kungl. Maj:t och
Stockholms stadskollegium fastställd inkomst- och utgiftsstat samt av staten och
staden antagna bestämmelser om stiftelsens förvaltning. Driftbidrag för åren 1966
och 1967 skall kunna utgå utan hinder av att parterna inte godkänt stat för dessa år.
Parterna har dessutom enats om att särskilda investeringsbidrag skall utgå. Staten
skall därvid svara för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader
och för 40 % av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom
vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar, rulltrappan, elektriska
installationer, vissa inhägnader m.m. I fråga om sistnämnda gemensamma anläggningar
svarar staden för resterande 60 %. Dessutom täcker staden hela kostnaden
för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma
anläggningar. Som villkor för investeringsbidrag skall gälla att arbetena i förväg
godkänts av Kungl. Maj:t och stadskollegiet.
Medel som redan ställts till stiftelsens förfogande antingen genom förskottsbidrag
från statens sida eller lån från stadens sida skall avräknas från driftbidraget. Om
inte överenskommelse träffats om bidrag till stiftelsen före utgången av år 1970, förlängs
avtalet med ett år i sänder till dess att det sägs upp.
Förhandlingsnämnden redovisar vissa beräkningar i fråga om de ekonomiska
konsekvenserna av avtalet med hänsyn till bl.a. den förutsedda utvecklingen
av inkomster och utgifter. Det understryks att det är svårt att bedöma vilka driftbidrag
som kan bli erforderliga. Flera faktorer påverkar underskottens storlek, bl.a.
verksamhetens utformning, möjligheterna att rationalisera och avgiftspolitiken. I
de prognoser i fråga om besökarantalet som gjorts under medverkan av förhandlingsparterna
har man räknat med en fortsatt minskning intill dess att vissa investeringar
gjorts. Under vart och ett av åren 1968 och 1969 antas antalet besök minska
med 50 000, medan det förutsätts bli oförändrat år 1970. Först år 1971 räknas med
en ökning, uppskattad till 50 000. Med utgångspunkt i dessa förändringar av antalet
besök beräknar förhandlingsnämnden driftunderskottet under åren 1968, 1969 och
1970 till resp. 2,5, 3,0 och 3,3 milj. kr.
För investeringar är det enligt förhandlingsnämnden möjligt att göra mera exakta
beräkningar. Kostnaderna för den nu aktuella upprustningen av de kulturhistoriska
byggnaderna, som helt skall bestridas av staten, uppskattas till ca 1,5 milj. kr. De
förutsätts bli fördelade på tio år med 150 000 kr. per år fr.o.m. år 1968. De sammanlagda
kostnaderna för investeringar i gemensamma anläggningar åren 1968—1970
beräknas till resp. 0,6, 0,6 och 0,5 milj. kr. Härav skulle resp. 0,2, 0,3 och 0.2 milj.
kr. falla på staten. Samtliga angivna belopp för investeringar förutsätts bli indexreglerade.
De sammanlagda kostnaderna under perioden 1966—1970 uppskattas således
för statens del till 4,9 milj. kr. för driftbidrag och 1,3 milj. kr. för investeringsbidrag
eller totalt 6,2 milj. kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968
7
4. Biologiska museets inordnande i Skansen
Stiftelsen Skansen har i en särskild skrivelse förklarat att den är beredd att åta
sig administrationen av Biologiska museet, som ligger på Djurgården i Stockholm
nära Skansens område. Museet drivs nu helt självständigt som aktiebolag utan bidrag
från staten eller Stockholms stad. En förutsättning för stiftelsens åtagande är dock
att Skansen inte kommer att belastas ekonomiskt.
Statens förhandlingsnämnd nämner i sin skrivelse att förhandlingsparterna diskuterat
frågan om Biologiska museets inordnande i Skansen. Både nämnden och stadens
förhandlingsdelegerade har därvid kommit fram till den uppfattningen att frågan
bör prövas av 1965 års musei- och utställningssakkunniga.
5. Stiftelsen Skansens förslag till stat för åren 1968 och 1969
Enligt 3 § i avtalet skall stiftelsen Skansens inkomst- och utgiftsstat godkännas
av såväl Kungl. Maj:t som stadskollegiet.
Stiftelsen har kommit in med förslag till stat för åren 1968 och 1969. Förslaget till
stat för år 1968 innebär på vissa punkter ändringar i förhållande till den stat som
stiftelsens styrelse fastställt i slutet av år 1967. Detta gäller framför allt inkomstsidan.
Stiftelsen anser det nu oundgängligen nödvändigt att entréavgifterna sänks i
syfte att öka antalet besök och därmed inom några år uppnå en förbättrad ekonomi.
Stiftelsen har ännu inte tagit slutlig ställning till hur avgiftspolitiken i detalj bör utformas.
I det överlämnade förslaget till reviderad stat har den räknat med att inkomsterna
från entréavgifter och årskortsförsäljning skall uppgå till ett belopp av
2 100 000 kr. De faktiska inkomsterna under denna post i staten för år 1967 uppgick
till 3 310 000 kr. Den planerade avgiftssänkningen förutsätts medföra en ökning av
antalet besök och därigenom en viss höjning av inkomsterna från försäljning, kiosker
och restauranger. En sänkning av avgifterna måste dock enligt stiftelsens mening
verka under en längre tid för att full ekonomisk effekt skall kunna ernås. Efter fem
till sex år bör man enligt styrelsens uppfattning kunna räkna med att avgiftssänkningen
resulterar i ett ökat besökarantal och höjda inkomster av inträdesavgifter,
försäljning m.m. av en sådan omfattning att sänkningen totalt medför ökade intäkter.
En förutsättning anses dock vara bl.a. att medel ställs till förfogande för upprustningsarbeten
och nyanläggningar.
Sammanfattning av utfall resp. förslag i fråga om Skansens driftbudget åren 1966—1969
(1 000-tal kr.)
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
|
Utfall |
Utfall |
Stiftel- |
Stiftel- |
|
sens |
sens |
|||
förslag |
förslag |
|||
Inkomster .............................. |
........... 5 457 |
5 275 |
3 954 |
4 249 |
därav inträdesavgifter och åxskort ............. |
............. 3 489 |
3 310 |
2 100 |
2 300 |
Utgifter ............................. |
........... 6 659 |
7 471 |
7 536 |
7 759 |
därav löner, pensioner o. dyl.................. |
............. 2 974 |
3 350 |
3 483 |
3 695 |
Driftunderskott .......................... |
........... 1 202 |
2196 |
3 582 |
3 509 |
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968
I anslutning till sitt förslag till stat för åren 1968 och 1969 redovisar stiftelsen det
sammanlagda medelsbehovet för investeringsändamål, som staten och Stockholms
stad enligt de i avtalet intagna fördelningsprinciperna skall svara för. För upprustning
av de kulturhistoriska byggnaderna begärs ett belopp av 150 000 kr. för vart
och ett av åren 1968 och 1969 samt för investeringar i gemensamma anläggningar ett
belopp av 545 000 kr. för vartdera året. För investeringar i zoologiska anläggningar,
som staden enligt avtalet helt skall svara för, begärs för åren 1968 och 1969 500 000
kr. resp. 1 500 000 kr. Samtliga begärda belopp för investeringsändamål bör enligt
stiftelsens mening uppräknas med indextillägg.
6. Departementschefen
Efter en översyn av Nordiska museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer
beslöt 1963 års riksdag att Skansen skulle avskiljas från den dåvarande stiftelsen
Nordiska museet och utgöra en särskild stiftelse. Bakgrunden till åtgärden
var främst de olikheter i fråga om ekonomiska villkor som rådde för å ena sidan
museets verksamhet och å andra sidan verksamheten vid Skansen. Då delningen
genomfördes, tillskapades garantier för att de båda institutionerna skulle samarbeta
nära i både kulturellt och vetenskapligt avseende. Dåvarande departementchefen
betonade (prop. 1963:113 s. 17) att det enligt hans mening var synnerligen betydelsefullt
att Skansen, som bidragit till att svensk folkkultur och foiktradition kunnat bevaras
och hållas levande för nya generationer, fick goda förutsättningar för att vidmakthålla
och utveckla sin verksamhet. Statskontoret hade i sitt utredningsarbete
räknat med att Skansens ekonomiska situation genom delningen skulle bli avsevärt
förbättrad, eftersom överskottsmedel inte längre skulle behöva föras över från
Skansen till museet.
Den år 1963 beslutade uppdelningen av dåvarande stiftelsen Nordiska museet i
två enheter har nu tillämpats i nära fem år. För Nordiska museet har dessa år genom
det avsevärt utökade statliga stödet och den år 1965 beslutade omorganisationen
inneburit en konsolidering av verksamheten. Den avlastning av Skansens ekonomi
som uppdelningen åstadkom har dock som stiftelsen Skansen påvisat i sina
olika framställningar till Kungl. Maj:t och Stockholms stad inte varit tillräcklig för
att varaktigt uppnå balans mellan Skansens inkomster och utgifter. Vad som särskilt
bidragit till detta är den betydande minskningen av besöksantalet, som statskontoret
inte räknade med i sin utredning.
Det alltmer försämrade ekonomiska läget för Skansen ledde till att förhandlingar
togs upp mellan staten och Stockholms stad om hur Skansens ekonomiska svårigheter
skulle lösas. Som statens förhandlingsnämnd redovisat har det förelegat vissa
svårigheter att nå fram till enighet om metoderna härför. Det villkorliga avtalet
innebär inte heller någon slutgiltig lösning utan endast en tidsbegränsad sådan, även
om avtalet inrymmer möjligheter till en förlängning av giltighetstiden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968
9
Jag finner avtalet godtagbart som grund för en temporär lösning av Skansens
ekonomiska problem och förordar att Kungl. Maj:t inhämtar bemyndigande av
riksdagen att godkänna detsamma. Under de år som avtalet skall gälla förutsätter
jag att styrelsen undersöker och praktiskt prövar olika möjligheter att aktivera
och rationalisera verksamheten vid Skansen i syfte att väsentligt förbättra dess
ekonomi. Styrelsen bör på grundval av de erfarenheter som görs och med utnyttjande
av erforderlig expertis bl. a. på de företagsekonomiska och museala områdena
kunna utarbeta förslag till riktlinjer för Skansens verksamhet även på längre
sikt. Jag finner det naturligt att styrelsen därvid också samråder med 1965 års
musei- och utställningssakkunniga.
Stiftelsen Skansen har i sina förslag till stat för åren 1968 och 1969 räknat med
sänkningar av inträdesavgifterna, som skulle leda till en avsevärd ökning av statsbidragsbehovet
i förhållande till vad statens förhandlingsnämnd räknat med.
Jag anser att stiftelsens ledning bör ges vissa möjligheter att genom justeringar
i avgiftssystemet försöka påverka publiktillströmningen till Skansen. En gynnsam
effekt av sådana initiativ i form av ett ökat antal besök bör kunna avläsas relativt
snabbt. Om effekten uteblir bör hänsyn härtill tas i styrelsens förslag till riktlinjer
för Skansens fortsatta verksamhet.
Med hänsyn till att en mycket begränsad tid stått till förfogande sedan stiftelsens
skrivelse med förslag till stat kom in, har det inte varit möjligt att tillämpa den i
avtalet förutsatta proceduren att tillsammans med staden granska och ta ställning
till statförslagen. Den beräkning av inkomsterna som jag redovisar i det följande
har endast kunnat bli preliminär. Min utgångspunkt har dock varit att, även om
jag förutsätter vissa justeringar i avgiftssystemet, inte räkna med ett så betydande
inkomstbortfall som stiftelsen föreslagit.
För nästa budgetår bör — förutom för bidrag till att täcka redan redovisade
underskott -— medel beräknas för statens andel av det beräknade underskottet
år 1968 och av hälften av det beräknade underskottet år 1969. För förstnämnda
år uppskattar jag inkomsterna till 4 600 000 kr. Utgifterna för samma år beräknar
jag till 7 500 000 kr., varigenom underskottet kommer att uppgå till 2 900 000 kr.
Härav skall staten enligt avtalet svara för 40 % dvs. 1 160 000 kr. För år 1969
beräknar jag inkomsterna till 4 700 000 kr. och utgifterna till 7 700 000 kr., varigenom
driftunderskottet kommer att uppgå till 3 000 000 kr. Statsbidragsbehovet
för första halvåret 1969 kommer härigenom att uppgå till 600 000 kr.
Avtalet innebär att staten svarar för upprustningen av det kulturhistoriska byggnadsbeståndet.
I en underliggande kostnadsuppskattning har upprustningen beräknats
till ca 1,5 milj. kr. Till upprustning av de kulturhistoriska byggnaderna
beräknar jag sammanlagt 225 000 kr. för tiden t. o. m. budgetåret 1968/69. För
den statliga andelen av de gemensamma investeringarna — med undantag för
ombyggnad och reparation av rulltrappan — under nyssnämnda tidrymd beräknar
jag sammanlagt 230 000 kr. Den statliga andelen av de totala kostnaderna för
ombyggnad och reparation av rulltrappan, vilka beräknas i sin helhet belasta nästa
budgetår, bör beräknas till 168 000 kr.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968
Med hänsyn till att bidraget skall täcka ett förväntat underskott och att i enlighet
med vad jag anfört i det föregående beräkningarna endast är preliminära, bör
anslaget betecknas förslagsvis.
Jag räknar sålunda medel för bidrag till Skansen budgetåret 1968/69 enligt
följande sammanställning.
40 % av 1966 års redovisade underskott inkl. ett från år 1965 balanserat underskott
............................................................. 506 000
40 % av 1967 års redovisade underskott.................................... 879 000
40% av det till 2 900 000 kr. beräknade underskottet på driftbudgeten år 1968 1 160 000
40 % av hälften av det till 3 000 000 kr. beräknade underskottet på driftbudgeten år
1969 ................................................................ 600 000
Upprustning av kulturhistoriska byggnader under år 1968 och första halvåret 1969 225 000
40 % av de till avrundat 1 000 000 kr. beräknade kostnaderna för gemensamma
investeringar under år 1968 och första halvåret 1969 .................... 400 000
3 770 000
På tilläggsstat I för budgetåret 1967/68 anvisat anslag, att avräknas mot det slutliga
bidraget .......................................................... —2 500 000
Anslagsbehov budgetåret 1968/69 1 270 000
Frågan om Biologiska museets inordnande i Skansen bör i enlighet med vad som
uttalats av statens förhandlingsnämnd inte avgöras i detta sammanhang utan ytterligare
utredas av 1965 års musei- och utställningssakkuimiga.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten
och Stockholms stad om bidrag till stiftelsen Skansen för åren
1966—1970,
b) till Bidrag till Skansen för budgetåret 1968/69 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 270 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968
11
Bilaga
Mellan statens förhandlingsnämnd samt delegerade för Stockholms stad har —
under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj:t och Stockholms stadsfullmäktige
— träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Stockholms stad om bidrag till stiftelsen Skansen
för åren 1966—1970.
1 §•
Det underskott som under ettvart av åren 1966—70 uppkommit eller uppkommer i
stiftelsen Skansens verksamhet skall täckas av bidrag från staten och Stockholms
stad enligt bestämmelserna i detta avtal.
2 §.
Bidrag skall utgå till att täcka dels årligt driftunderskott på den av stiftelsen bedrivna
verksamheten (driftbidrag), dels kostnaderna för erforderliga investeringar,
inberäknat utgifter för att upprusta befintliga anläggningar (investeringsbidrag).
Protokollsanteckning till 2 §:
Utgifter för sedvanligt årligt underhåll av anläggningar ingår i driftkostnaderna.
3 §•
Driftbidraget skall utgå med belopp, som motsvarar det under respektive kalenderår
framkomna verkliga underskottet och bestridas till 40 procent av staten och till
60 procent av staden.
Såsom villkor för driftbidrag skall föreskrivas, att årlig inkomst- och utgiftsstat
för stiftelsen skall godkännas av såväl Kungl. Maj:t som stadskollegiet, samt att stiftelsen
skall bedriva sin verksamhet under beaktande av innehållet i inkomst- och
utgiftsstaten samt eljest av staten och staden gemensamt antagna bestämmelser om
stiftelsens förvaltning och räkenskaper.
Driftbidrag för åren 1966 och 1967 skall utbetalas utan hinder av att stat för dessa
år ej godkänts av parterna.
Staten och staden skall i enlighet med sina åtaganden till stiftelsen i mån av behov
utbetala driftbidrag a conto med skäliga belopp. Ränta skall ej beräknas på sålunda
förskotterade medel.
Slutlig reglering av driftbidraget sker årsvis i efterskott, sedan räkenskaperna för
året avslutats och vederbörligen godkänts.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 är 1968
4 §.
Investeringsbidrag skall erläggas
av staten med belopp motsvarande
a) hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader
b) 40 procent av kostnaden för investeringar i gemensamma anläggningar,
av staden med belopp motsvarande
c) hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än sådana som avses
under a) och b)
d) 60 procent av kostnaden för investeringar i gemensamma anläggningar.
Såsom villkor för investeringsbidrag skall föreskrivas, att anläggnings- eller upp
rustningsarbete
icke får påbörjas, förrän det godkänts av Kungl. Maj:t och stadskollegiet.
Investeringsbidrag utbetalas på rekvisition i mån av behov allteftersom arbetet
fortskrider.
5 §■
Medel som utanordnats till stiftelsen på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 13
oktober och den 15 december 1967 skall, jämte ränta därå, avräknas från driftbidrag
som staten enligt detta avtal skall utge till stiftelsen.
På samma sätt skall det lån som staden den 21 mars 1967 lämnat stiftelsen, jämte
ränta därå, avräknas från stadens driftbidrag.
6 §.
Detta avtal träder i kraft så snart det godkänts av såväl Kungl. Maj:t som stadsfullmäktige.
Därest ny överenskommelse om bidrag till stiftelsen ej träffas före utgången av år
1970, skall avtalet i tillämpliga delar gälla under 1971 och följande år, så länge ej
avtalet av endera parten uppsagts att upphöra med utgången av visst år. Uppsägningstiden
skall vara ett år och uppsägning får ske tidigast till utgången av år 1971.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, varav parterna tagit var sitt.
Stockholm den 14 februari 1968.
Statens förhandlingsnämnd För Stockholms stad
Lennart Rydback Erik Sundberg
Jan Tengwall K. E. Nilsson Ernst Sandell
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1968 13
INNEHÅLL
1. Inledning .................................................. 3
2. Skansens organisation och ekonomi.............................. 3
2.1. 1963 års riksdagsbeslut om Nordiska museet och Skansen........ 3
2.2. Nuvarande organisation ................................... 4
2.3. Ekonomi ............................................... 4
3. Avtal mellan staten och Stockholms stad om bidrag till Skansen........ 5
4. Biologiska museets inordnande i Skansen.......................... 7
5. Stiftelsen Skansens förslag till stat för åren 1968 och 1969 ............ 7
6. Departementschefen .......................................... 8
Bilaga ....................................................... H