Kiingl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968
1
Nr 34
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inskrivning och
redovisning av värnpliktiga; given Stockholms slott den
1 mars 1968.
Kungl. Maj:t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av ett betänkande av 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning
läggs i propositionen fram förslag till nytt system för
inskrivning och redovisning av värnpliktiga. Förslagen innebär att nuvarande
21 inskrivningsområden ersätts med tre inskrivningsområden, som vart
och ett omfattar två militärområden. Inskrivningen utsträcks till två dagar
och äger rum vid fasta inskrivningscentraler, en i varje militärområde. Beslut
om inskrivning meddelas av en inskrivningsnämnd för varje inskrivningsområde.
Inom inskrivningsområdet handhas inskrivnings- och personalredovisningsverksamheten
av ett värnpliktskontor. För ledning av
verksamheten omorganiseras centrala värnpliktsbyrån och ställs under
namnet värnpliktsverket direkt under Kungl. Maj :t.
För värnpliktsverket begärs för budgetåret 1968/69 anslag om sammanlagt
5 milj. kr.
1 -—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 34
2
Kungl. Maj:ts proposition nr M år 1968
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
1 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Erig
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Morerg.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inskrivning
och redovisning av värnpliktiga och anför.
A. Inskrivning och redovisning av värnpliktiga
1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning (utredningsman
översten Bertil Creutzer), som tillsattes i mars 1964 för att se över systemet
för de värnpliktigas inskrivning och redovisning, har den 30 september
1966 avlämnat betänkandet »Krigsmaktens personalförvaltning» (Stencil
Fö 1966: 5). Särskilt yttrande av experten, avdelningschefen C. F. J. Trotzig,
har bilagts betänkandet. I utredningens arbete har bl. a. statskontoret, försvarets
sjukvårdsstyrelse och militärpsykologiska institutet medverkat.
Över betänkandet har yttranden avgetts av överbefälhavaren, chefen för
armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning,
försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets intendenturverk,
militärpsykologiska institutet, civilförsvarsstyrelsen, inskrivningsrådet,
medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, statskontoret,
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
länsstyrelserna i Värmlands och Jämtlands län, 1966
års värnpliktskommitté, utredningen om handräckningsvärnpliktiga, militära
tjänstgöringsåldersutredningen, Centralförbundet för Befälsutbildning,
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO) och Statstjänstemännens Riksförbund (SR).
3
Kimgl. Maj.ts proposition nr 34 är 1968
I. Nuvarande ordning
Gällande system för inskrivning och personalredovisning utvecklades
under andra världskriget och har sedan dess i princip behållits oförändrat
med vissa tekniska förbättringar, främst i fråga om den centrala redovisningen.
Grundläggande bestämmelser finns i värnpliktslagen den 30 december
1941 (nr 967). Tillämpningsföreskrifter har meddelats i bl. a. inskrivningsförordningen
den 27 april 1956 (nr 188 ), förordningen den 30 december
1941 (nr 970 ) angående rikets indelning i inskrivningsområden samt val
av ledamöter i inskrivningsnämnder in. m„ besiktningskungörelsen den 20
september 1951 (nr 645) och uppskovskungörelsen den 10 april 1959 (nr
146i. Inskrivnings- och personalredovisningsinstruktioner har utfärdats i
kommandoväg.
Inskrivningen äger normalt rum det år den inskrivningsskyldige
träder in i värnpliktsåldern, dvs. det kalenderår under vilket han fyller 18
år. Om han inte frikallas av medicinska skäl, tas den värnpliktige av en
inskrivningsnämnd ut för utbildning till viss befattning eller viss grupp av
befattningar inom försvarets krigsorganisation och tilldelas försvarsgren.
A ld armén tilldelas han dessutom truppslag eller i vissa fall förband och
vid marinen flottan eller kustartilleriet. Värnpliktig vid armén eller flygvapnet
som inte har tilldelats förband tillhör det förband som rekryterar
små värnpliktiga från det rekryteringsområde — i regel ett eller flera inskrivningsområden
— inom vilket kyrkobokföringsorten är belägen. Om en
sådan värnpliktig flyttar till kyrkobokföringsort, som är belägen inom annat
förbands rekryteringsområde, skall han automatiskt tillhöra detta förband.
Rekryteringen av förbanden sker således enligt territoriella grunder.
Från värnpliktstjänstgöring frikallas den som av medicinska skäl är oduglig
till krigstjänst. Om odugligheten bedöms vara begränsad till viss tid eller
dugligheten anses kunna bedömas säkrare vid en senare tidpunkt frikallas
den värnpliktige under erforderlig tid. Befrielse från värnpliktstjänstgöringen
och anstånd med tjänstgöringens påbörjande kan erhållas under vissa
förutsättningar som anges i värnpliktslagen och inskrivningsförordningen.
Framställning om befrielse eller anstånd prövas i första hand av truppregistreringsmyndigheten.
Beslut om avslag får dock meddelas endast av
centrala värnpliktsbyrån. Besvär över värnpliktsbyråns beslut kan anföras
hos värnplikt snämnden.
Riket är indelat i 21 inskrivningsområden, som bara delvis följer de civiladministrativa
gränserna och i vissa fall inte heller följer de militärterritoriella
gränserna. Varje inskrivningsområde är ursprungligen dimensionerat
för att vara rekryteringsområde för ett infanteriregemente. För varje område
finns en inskrivningschef och för varje område en inskrivningsnämnd.
Inom D å a''\ inskrivningsområdena genomförs inskrivningsförrättningarna
av tre resp. två nämnder. Inskrivningschefen är en regementsofficer på aktiv
stat. Denne biträds av en inskrivningsexpedition, som i regel är förlagd
t * —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 34
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1968
till infanteri- eller pansarregemente. Vid expeditionen finns i regel en pensionerad
underofficer och två biträden. Personalbehovet tillgodoses i övrigt
genom kommendering in. in. Inskrivningscheten är ordförande i inskrivningsnämnden,
som i övrigt består av minst två civila ledamöter. Dessa utses
av landsting eller i vissa fall stadsfullmäktige. Till nämndens förfogande
ställs läkare, psykologer och provledare in. fl. Nämnden kan dagligen pröva
50 till 70 inskrivningsskyldiga.
Inskrivningsförrättningarna äger rum under tiden september till december
varje år och förläggs till i medeltal 4—5 befolkningsrika platser inom
inskrivningsområdet. För förrättningen tas den enskilde i regel i anspråk
bara en dag, fram- och återresa inräknade. Sammanlagt prövas den enskilde
under omkring två och en halv timmar. Härav disponeras i medeltal 5—8
minuter för läkarbesiktning. Med ledning av denna hänförs den värnpliktige
efter kroppsbeskaffenhet och allmänt hälsotillstånd till eu av sex besiktningsgrupper.
Huvuddelen av tiden går åt för skrittliga psykologiska standardprov
och för att ta upp personuppgifter. I prövningen ingår vidare i
flertalet fall eu intervju som utförs av en psykolog och i genomsnitt varar
15 minuter. Syftet med intervjun är att få underlag för bedömning av bl. a.
lämpligheten för befälsutbildning. Prövningen inför inskrivningsnämnden
varar omkring fem minuter. Nämndens beslut om uttagning och tilldelning
eller frikallelse meddelas den värnpliktige redan vid inskrivningstillfället
men är i vissa fall bara preliminärt. Beslutet bekräftas när den värnpliktige
med posten får sin inskrivningsbok. Besvär över beslutet kan anföras hos
en särskild besvärsinstans, inskrivningsrådet.
De psykologiska och medicinska undersökningarna vid inskrivningsförrättningen
kompletteras vid den värnpliktiges inryckning till grundutbildningen.
Syftet härmed är främst att fastställa förändringar som kan ha
inträtt sedan inskrivningen och har betydelse för värnpliktstjänstgöringen.
Den värnpliktige läkarundersöks på nytt. Därvid utförs bl. a. skärmbildsröntgen,
blodgruppsbestämning, tandundersökning och vissa ympningar. I
några fall utförs också psykiatrisk undersökning. Härtill kommer i vissa
fall ett antal särskilda urvalsprov in. in., vilkas resultat ligger till grund för
den värnpliktiges slutliga placering inom utbildningsorganisationen. För
beslut om ändring under pågående värnpliktstjänstgöring av värnpliktigs
utbildning in. in. finns vid förbandet en granskningsnämnd, i vilken bl. a.
läkare ingår.
Redovisningen av de värnpliktiga in. fl. är individuell och lämnar
underlag för tjänstgöringen i fred och krig. Den sker lokalt i första hand vid
den s. k. truppregistreringsmyndigheten, som i regel är chefen för det förband
den värnpliktige tillhör. Vid marinen har redovisningen centraliserats
till en truppregistreringsmyndighet för flottan och eu för kustartilleriet.
Dessa myndigheter är anknutna till marinstaben. Sammanlagt finns 62
truppregistreringsmyndigheter. Personalen redovisas också vid inskrivnings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr ,U år 1968 5
expeditionerna, som befintlighetsregistrerar alla värnpliktiga och fast anställda
inom krigsmakten som är bosatta inom inskrivningsområdet_s. k.
lokalregistrering. Centralt redovisas rikets värnpliktiga vid centrala värnpliktsbyrån,
som också sköter viss truppregistrering. Härutöver förs särskilda
register över värnpliktiga som har tagits ut för utbildning i specialtjänst,
värnpliktigt och krigsfrivilligt befäl samt hemvärnsmän in. fl. Truppregistreringsmyndigheterna
har ansvaret för att personalen krigsplaceras i
de krigsförband som bestäms av försvarsgrenschefen och för afl de värnpliktiga
blir inkallade till freds- och krigstjänstgöring. Personalredovismngshandlingarna
in. in. förs enligt centralt utfärdade anvisningar och är
1 väsentliga drag enhetligt utformade. Vissa speciallösningar förekommer
emellertid inom marinen beroende på de särskilda arbetsrutiner som tillämpas
vid flottan och kustartilleriet. Vid arméns och flygvapnets truppregistrermgsmyndigheter
och inskrivningsexpeditionerna används för registreringav
persondata in. in. ett system med registreringsplåtar (adressographsystemeU
medan hålkorts- och ADB-redovisning brukas vid centrala värnpliktsbyrån
och marinen. Registreringsplåten präglas vid inskrivningsexpeditionen
och forvaras hos truppregistreringsmyndigheten, som vid behov kompletterar
eller andrar präglingen. Med hjälp av plåten upprättas bl. a. de krigsplaceringsorder,
krigstjänstgöringsorder och inkallelseorder, som sänds ut till de
vampliktiga av truppregistreringsmyndigheten. Utöver nämnda redovisningshandlingar
förs andra handlingar — manuellt eller i vissa fall manuellt
och maskinellt — t. ex. tjänstgöringskort, läkarkort, stamkort och inskrivningsbok.
Vid marinen har registreringsplåten ersatts av hålkort eller
magnetband. I nuvarande redovisningssystem förekommer mer än 100 olika
handlingar för registrering av persondata. Mängden av redovisningshandlingar
beror bl. a. på den manuella bearbetningstekniken.
Beträffande uppgiftsfördelningen och lydnadsf örhål1
a n d e n a gäller följande. Inskrivningschefen lyder direkt under centrala
värnpliktsbyrån i fråga om inskrivningsverksamheten. Militärbefälhavaren
har således inte något ansvar för denna verksamhet. Truppregistreringsmyndigheten,
dvs. i regel förbandschefen, lyder i princip direkt under försvarsgrenschefen.
Militärbefälhavaren har dock ålagts visst ansvar för samordning
av de personella tillgångarna inom militärområdet och har i praktiken,
främst på grund av sitt ansvar för ledningen av mobiliseringsarbetet
mom militärområdet, ålagts viktiga uppgifter också i fråga om tillsynen in. in.
av truppregistreringsmyndigheterna. I registreringstekniska frågor lyder
emellertid både truppregistreringsmyndigheterna och inskrivningscheferna
direkt under centrala värnpliktsbyrån. I central instans åligger det överbefälhavaren
att handlägga sådana ärenden rörande värnpliktsväsendet som
101 mer än en försvarsgren eller har betydelse för avvägningen mellan militära
och civila krav. Verksamheten i fråga om värnpliktsväsendet leds i övrigt
av försvarsgrenscheferna. Chefen för armén skall härutöver, enligt riktlinjer
6
Kungl. Ma j:ts proposition nr 3''i år 1968
som anges av överbefälhavaren, samordna personalredovisningen inom
krigsmakten. Centrala värnpliktsbyrån, som i militärt hänseende lyder
nnder chefen för armén, biträder överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna
i ärenden som avser inskrivningsväsende, personalredovisning, personalprövning
och värnpliktsrekrytering in. in. Försvarsgrenscheferna har delegerat
en stor del av sina befogenheter rörande de värnpliktiga till chefen för
centrala värnpliktsbyrån. Byrån fattar emellertid självständigt beslut i
vissa ärenden. Hit hör sådana ärenden om anstånd med eller befrielse från
värnpliktstjänstgöring som truppregistreringsmyndigheterna lamnar over
till byrån. Slutligen faller vissa ledningsuppgifter i fråga om den psykologiska
provningsverksamheten in. in. på militärpsykologiska institutet, som
står under överbefälhavarens överinseende, och i fråga om den medicinska
provningsverksamheten på försvarets sjukvårdsstyrelse, som lyder direkt
under Kungl. Maj :t. ...
Beträffande folkbokföringens medverkan vid inskrivning och
redovisning av värnpliktiga finns bestämmelser i inskrivningsförordningen.
Enligt förordningen lämnar länsstyrelserna i början av varje år centrala
värnpliktsbyrån magnetband med uppgifter om varje svensk man som ar
upptagen i registret över befolkningen i länet och som under året fyller
18 år. Länsstyrelsen underrättar inskrivningschefen när länsstyrelsen har
vidtagit registreringsåtgärd som har betydelse för värnpliktigs inskriming
eller redovisning. När värnpliktig har förtidsinskrivits eller frikallats från
värnpliktstjänstgöring, registreras detta hos länsstyrelsen med ledning av
uppgift från inskrivningschefen.
Länsarbetsnämnden har bl. a. till uppgift att i samråd med militära och
andra civila myndigheter planlägga hur arbetskraften skall utnyttjas
i krig. Förmedlingen av arbetskraft till skilda verksamhetsgrenar forbereds
av nämnden bl. a. genom studium av personalplaner. Personalen inom totalförsvarets
civila delar registreras vid den myndighet eller organisation eller
det företag, som skall disponera arbetskraften. I vissa fall sker även s.k.
beredskapsregistrering vid länsarbetsnämnden. Ändamålet med denna remstrering,
som är manuell och kräver stor arbetsinsats, ar främst att förhindra
att samma person avdelas för två eller flera oförenliga beredskapsuppgifter.
I första hand beredskapsregistreras civilförsvarspersonal, krigsfrivillig
personal, viss sjukvårdspersonal och reservarbetskraft in. fl. Värnpliktiga
och fast anställda inom krigsmakten är undantagna från registrering
Arbetsmarknadsstyrelsen ansvarar i samråd med överbefälhavaren for
planering in. in. av de totala arbetskraftsresursernas utnyttjande i krig och
handlägger vissa uppskovsärenden in. in. Uppskov, dvs. befrielse från skyldigheten
att tjänstgöra vid krigsmakten under beredskapstillstand och krig,
får inte lämnas utan medgivande av försvarsgrenschef. Denne har således
en på visst sätt begränsad vetorätt. Beträffande de värnpliktiga har forsvarsgrenscheferna
överlämnat motsvarande prövningsrätt till centrala varn
pliktsbyrån.
Iiungl. Maj:ts proposition nr M år 1968
7
II. Utredningens förslag
System för inskrivning och personalredovisning
Utredningen erinrar inledningsvis om bristerna i nuvarande system för
inskrivning och personalredovisning och understryker bl. a. kravet på bättre
informationsunderlag i olika sammanhang och på ett bättre urvalssystem
vid inskrivningen. Det nya repetitionsutbildningssystem som beslöts vid
1966 års riksdag (prop. 1966: 106, 2LU 48, rskr 271) ställer vidare ökade
krav på redovisningssystemet. Bättre underlag behövs också i krig för inkallelse
av ersättningspersonal och omfördelning av arbetskraft m. m. Den
information som inhämtas för inskrivningssystemets räkning måste därför
på ett enkelt och säkert sätt kunna föras över till personalredovisningssystemet
och omvänt. Nya uppgifter har enligt utredningen efter hand kommit
till och sprängt den kapacitet som kan tas ut i nuvarande system. Information
måste emellertid kunna samlas in, bearbetas och sammanställas i ökad
omfattning. Ytterligare utrymme bör också skapas för personalplanering och
urval av personal. Detta kan enligt utredningen inte ske med tillgängliga
maskinella hjälpmedel. Skall nya hjälpmedel kunna passas in på ett rationellt
sätt, anses en fullständig systembearbetning nödvändig, vilket enligt
utredningen regelmässigt leder till organisatoriska förändringar. Utredningens
studier och överväganden har visat att automatisk databehandling bör
utnyttjas för inskrivningen och personalredovisningen, eftersom detta ger
möjlighet till integration med andra system, som är lämpade för datateknik.
Systemen för inskrivningen och personalredovisningen anses dock t. v. böra
utvecklas separat samtidigt som samordningsmöjligheterna med andra
arbetsområden inom och utom krigsmakten fortlöpande måste beaktas.
Utredningen har analyserat omfattningen av och innehållet i inskrivningsoch
personalredovisningsverksamheten. Resultatet visar att den operativa
och organisatoriska planeringen är styrande för verksamheten, som i övrigt
är administrativ och består av ett antal i varandra ingripande funktioner,
som kräver en ingående samordning och därför bör ledas enhetligt. Underlaget
för olika arbetsmoment är ofta gemensamt. Från teknisk synpunkt anses
det möjligt att föra samman personalförvaltningen till en riksenhet, som
baseras på en enda datamaskinanläggning. Utredningen har emellertid inte
ansett sig kunna förorda en sådan lösning med hänsyn till sårbarheten i
krig. En annan möjlighet skulle vara att samla personalförvaltningen till en
enhet för varje försvarsgren på liknande sätt som vid marinen. Också denna
lösning finner utredningen vara förenad med allvarliga olägenheter bl. a.
för personalredovisningen och personalersättningen i krig. Däremot anses
regionala personalförvaltningar undanröja nackdelarna med ett centraliserat
system och ge militärbefälhavarna erforderligt beslutsunderlag och inflytande
på krigsförbandens personella kvalitet in. m.
Insltrivningsområdenas nuvarande omfattning anses olämplig. Olika alternativ
har därför studerats för att nå överensstämmelse med försvarsområde,
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 3''i år 1!)(J8
län eller militärområde. En rationell lösning erhålls enligt utredningen först
om inskrivningsområdena får samma gränser som militärområdena. Utredningen
föreslår därför att inskrivningsområdenas antal reduceras från 21
till sex och att de får samma gränser som militärområdena. Om också
registreringen ordnas militärområdesvis kommer antalet redovisade värnpliktiga
in. fl. för de olika militärområdena att variera mellan 100 000 och
450 000 personer. En redovisning av denna omfattning erbjuder enligt utredningen
inte några svårigheter under förutsättning att datatekniken utnyttjas.
De nuvarande truppregistreringsmyndigheterna kan då föras samman
till ett för militärområdet gemensamt truppregister, som erhåller vissa
grundinformationer från de förband de värnpliktiga tillhör. Utredningen
föreslår på denna grund att eu regional personalförvaltning
skall inrättas inom varje militärområde. Förvaltningen skall överta inskrivning,
personalredovisning och krigsplacering in. in. för militärområdet i dess
helhet från inskrivningschefer och truppregistreringsmyndigheter. De förra
utgår ur organisationen och personaldetaljen vid förbanden reduceras.
Beträffande marinen anser utredningen att förhållandena inte är så särpräglade,
att en separat organisation är nödvändig. Ett slopande av nuvarande
system är emellertid inte ett ofrånkomligt villkor för att kunna
genomföra utredningens förslag utan bör mera ses som en rationaliseringsåtgärd
på sikt. Utredningen räknar därför med att marinens båda centrala
truppregister t. v. skall behållas.
I nuvarande inskrivningssystem kan inskrivningen genomföras till relativt
låg kostnad. Till följd av den begränsade läkarundersökningen m. m.
måste emellertid ett stort antal värnpliktiga, som vid inskrivningen har förklarats
dugliga till krigstjänstgöring, frikallas eller placeras om i handräckningst
jänst sedan de ryckt in till grundutbildning. Bland orsakerna till
sådana frikallelser och omplaceringar intar de psykiska sjukdomstillstånden
och anpassningssvårigheterna en framträdande roll. Totalt frikallas under
grundutbildningens lopp uppskattningsvis 2 000—2 500 man varje år. Härigenom
uppstår onödiga kostnader för utbildning in. in. och olägenheter för
den enskilde. Tillämpade medicinska undersökningsmetoder ger vidare
enligt utredningen stort utrymme för subjektiv bedömning. Till detta bidrar
i hög grad att de positiva faktorerna inte mäts och att undersökningsläkarna
ofta byts ut. Förbättras undersökningarna bedöms besparingar kunna göras
under grundutbildningen. Dessa besparingar anses böra komma insluivningssystemet
till godo, eftersom detta inte kan förbättras utan kostnader.
En kostnadsökning för inskrivningssystemet kan enligt utredningen godtas
om man når en effektivitetsvinst i systemet som helhet. Om ytterligare
1 500—2 000 man kan frikallas på objektiva grunder redan vid inskrivningen,
beräknas 2,5—3 milj. kr. årligen kunna disponeras för andra ändamål.
Utredningens förslag att regionala personalförvaltningar skall organiseras
anses skapa nya och bättre förutsättningar för personalplaneringen.
Kungl. Maj:Is proposition nr 3''r är 1968 9
1 såväl central som regional instans kan planeringen för inskrivning och
utbildning förenklas. Militärbefälhavarens samordning och samarbete med
civila myndigheter underlättas. All information som behövs för gemensam
personalplanering blir vidare tillgänglig vid en myndighet inom varje militärområde.
En naturlig anknytning erhålls härigenom mellan ledningen av
personalförvaltningen och utbildningen. Centralt bör översiktsplaneringen
enligt utredningen utföras i försvarsstaben och försvarsgrensstaberna. Detaljplaneringen
bör däremot inte tynga staberna utan förläggas till en
central personalf ö r v a 11 n i n g som ersätter centrala värnpliktsbyrån.
De personella resurserna för personalplaneringen, som nu är svaga
och splittrade, bör koncentreras till den centrala och de regionala personalförvaltningarna.
Utredningens förslag rörande inskrivningsverksamheten kan
sammanfattas sålunda. Inskrivningen av värnpliktiga förläggs till en fast
inskriv ningscentral, som tillhör den regionala personalförvaltningen
inom militärområdet. Eu ambulerande verksamhet kan inle upprätthållas
om kravet på förbättrad provningsverksamhet skall tillgodoses. Inskrivningscentralerna
förläggs till Kristianstad, Göteborg, Karlstad, Solna,
Östersund och Boden. Platserna har valts så att inställelseresorna skall
bli så korta som möjligt och samarbetet med militärområdesstaberna skall
underlättas. Antalet värnpliktiga som årligen skall skrivas in vid centralerna
varierar mellan ca 4 000 och 25 000. För själva provningsverksamheten beräknas
högst 32 veckor vara disponibla, om hänsyn tas till skolår in. in.
Prövningsperioden börjar normalt i senare delen av augusti och pågår till
mitten av maj. Vid inskrivningen, som föregås av viss planering och andra
förberedelser, genomgår den inskrivningsskyldige medicinska och psykologiska
undersökningar in. in., så att hans hälsotillstånd och lämplighet för
olika slags utbildning blir objektivt klarlagd och de inskrivningsskyldiga
sinsemellan blir bedömda enligt enhetliga normer. Det nuvarande undersökningsförfarandet
utökas dels med eu väsentligt vidgad hälsoundersökning
som också innefattar psykiatrisk undersökning där så bedöms motiverat,
dels med kapacitetsbestämmande medicinska undersökningar, dels med
psykologiska prövningar som belyser lämplighet för utbildning i viss tjänst
och personlighetsfaktorer som är av särskild vikt för beslut om den enskildes
utbildning in. in. Det utökade undersökningsförfarandet ser utredningen
som grund även för ett framtida samarbete med civila myndigheter i fråga
om hälsoundersökning samt yrkesrådgivning och arbetsvärd.
De medicinska undersökningarna, som förbereds genom
att den inskrivningsskyldige i förväg sänder in eu sjukdomsberättelse, omfattar
— förutom allmän kroppsundersökning samt syn- och hörselprov —
vissa laboratorieprov, upptagande av elektrokardiogram, mätning av kroppsmått
och muskelkraft samt fysiskt arbetsprov på cykelergometer m. m. Vidare
ingår psykiatrisk undersökning i de fall läkarundersökningen eller de
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968
psykologiska undersökningarna ger anledning härtill. Däremot ingår inte
skärmbildsröntgen, som visserligen har framstått som önskvärd men inte
nu anses böra ordnas in i provningsverksamheten av bl. a. kostnadsskäl. De
medicinska proven beräknas för varje värnpliktig ta närmare 2 timmar
i anspråk. För den kroppsundersökning som görs av läkare beräknas dock
endast 8 minuter och för den psykiatriska undersökningen, som hara torde
beröra ca 8 % av de prövade, 4 minuter i medeltal för varje inskrivningsskyldig.
De psykologiska undersökningarna syftar till att mäta
den prövades allmänna och tekniska begåvning liksom hans förmåga att stå
emot och utföra arbete i pressande situationer. Genom skriftliga och muntliga
intervjuer inhämtas vidare andra fakta som är av vikt för bedömningen.
Intervjun utmynnar i eu bedömning av lämpligheten för befälsutbildning
och en bestämning av faktorer som har betydelse för annan militär utbildning.
Den psykologiska prövningen beräknas sammanlagt ta i anspråk högst
tre timmar för varje inskrivningsskyldig. Den muntliga intervjun skall till
skillnad mot nuvarande förfarande genomföras med alla inskrivningsskyldiga.
Den utförs av psykolog och beräknas ta i medeltal 16 minuter för varje
inskrivningsskyldig. De skriftliga proven rättas omedelbart i datamaskin.
Md prövningen bör slutligen inhämtas uppgifter om den inskrivningsskyldiges
önskemål om utbildning och placering. Den inskrivningsskyldige ges
också möjlighet till rådgivning i personalvårdsfrågor. Upplysningar ges därvid
om de sociala förmåner in. in. som utgår under värnpliktstjänstgöring.
Den inskrivningsskyldige skall enligt förslaget personligen inställa sig vid
inskrivningscentralen och under huvuddelen av två dagar stå till inskrivningsmyndighetens
förfogande. Inskrivningsnämnden, som i huvudsak får
oförändrad sammansättning, sammanträder och fattar beslut om den inskrivningsskyldiges
inskrivning, uttagning och tilldelning in. in. först sedan
samtliga inskrivningsskyldiga har prövats och resultatet av prövningarna
bearbetats. Två sammanträdesperioder fordras i regel. De beräknas kunna
förläggas till februari och juni. Den värnpliktige ges dessförinnan tillfälle
alt yttra sig över ett förslag till uttagning, som upprättats av inskrivningsehefen.
Besvär över inskrivningsnämndens beslut anförs också i fortsättningen
hos inskrivningsrådet.
Den inskrivningsskyldige föreslås förutom ersättning för resekostnader
och i förekommande fall traktamenten få fri förplägnad och penningbidrag,
som motsvarar lägsta dagsersättningen för värnpliktig, för båda prövningsdagarna.
De data som samlas före och under inskrivningen registreras på magnetband.
Blanketterna utformas så, att inläsning av data kan ske maskinellt
med optiska läsare. Viss bearbetning av data sker redan i samband med
inskrivningen. Bl. a. får den inskrivningsskyldige en sammanställning av
resultatet av läkarundersökningen. Magnetbanden bearbetas vidare i data
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 3''i år 1068
maskin dels i samband med de värnpliktigas fördelning och uttagning, dels
centralt för att ge underlag för statistik och forskning. Undersökningsresultaten
beträffande dem som inte är dugliga till krigstjänst delges, med beaktande
av sekretessen, civilförsvarsmyndighet och länsarbetsnämnd för att
iiH grund för eventuell uttagning till andra totalförsvarsgrenar.
Det prövningsförfarande som utredningen föreslår har praktiskt studerats
vid särskilda inskrivningsförsök dels med en för hela riket representativ
grupp av mskrivningsskyldiga, dels med samtliga inskrivningsskyldiga
inom ett av inskrivningsområdena. Resultaten visar bl. a. att antalet funktionärer
blir för stort i förhållande till antalet prövade om dagskapaciteten
minskas. Antalet prövningsdagar anses därför böra minskas i vissa militärområden
så att en lämplig dagskapacitet erhålls. Den sammanlagt erforderliga
tiden för prövningen överstiger väsentligt den tid som nu tas i anspråk.
Med hänsyn härtill och till kravet på hög dagskapacitet anses eu övergång
till tvådagarsförrättning nödvändig. Eftersom resvägarna blir längre i
det nya systemet — bara 4 % av de inskrivningsskyldiga behöver dock resa
längre än 30 mil — bör prövningen organiseras så, att den inskrivningsskyldige
kan resa hemifrån första prövningsdagens morgon och vara tillbaka i
hemmet på kvällen den andra prövningsdagen. övernattning måste alltså
ordnas för alla inskrivningsskyldiga. För ett mindre antal — huvudsakligen
norrlänningar — med lång resväg måste en extra övernattning ske. Mot denna
bakgrund har utredningen gjort upp ett modellschema för provningsverksamheten
med en dagskapacitet för maximalt 100 inskrivningsskyldiga.
Funktionärerna ges då full sysselsättning. Veckoarbetstiden för flertalet
läkare samt för sjuksköterskor och psykologer m. fl. förutsätts bli omkring
20 timmar, medan övrig personal får normal arbetsvecka. Halvdagstjänstgöiing
för medicinal- och psykologpersonalen bedöms underlätta rekryteringen.
Medicinalpersonalen och psykologerna förutsätts i regel vara "anställda
bara under den del av året då prövningar pågår, dvs. högst 32 veckor.
Övrig personal som inte är värnpliktig är lielårsanställd och utnyttjas under
tid då prövning inte pågår för förberedelse- och efterarbete m. m.
Behovet av funktionärer m. m. i en organisation med nyss angiven kapacitet
uppgår enligt utredningen till sammanlagt 56 personer. Av dessa kan It
hänföras till administrativ personal, medan 18 utgörs av medicinal- och
psykologpersonal och resten av militära assistenter — huvudsakligen värnpliktiga
i handräckningstjänst. Lokalbehovet beräknas sammanlagt till
1 900 m2, varav omkring 500 m2 är förläggningsutrymmen.
Utredningen föreslår att modellschemat tillämpas utan modifiering inom
Södra militärområdet, där den erforderliga dagskapaciteten uppgår till ca
100, samt inom övre och Nedre Norrlands militärområden. Eftersom antalet
prövande inom de båda sistnämnda militärområdena är otillräckligt för den
eftersträvade dagskapaciteten föreslås antalet prövningsveckor där minskas
från 32 till tio resp. nio. Inom Östra militärområdet krävs en dagskapacitet
2* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 3''i
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 är 1968
på omkring 160 man. Denna kapacitet kan uppnås genom att ytterligare ett
arbetsskift läggs in vid centralen. Inom Västra militärområdet krävs en
dagskapacitet på bara 83 man, vilket innebär att personal- och lokalbehovet
begränsas något. Vad slutligen Bergslagens militärområde beträffar krävs
bara halva dagskapaciteten, om prövningstiden sätts till 32 veckor.
I fråga om personalredovisningen innebär utredningens förslag
i stort sett följande. Personalredovisningen måste liksom hittills bygga
på individuella uppgifter. Dessa data behövs som underlag för beslut som
rör tjänstgöring i fred och krig och för att uppgifter skall kunna lämnas till
enskilda och myndigheter om tjänstgörande personal under beredskapsoch
krigstillstånd. Uppgifterna måste också kunna utnyttjas för särskilda
registreringar hos andra myndigheter än den som sköter huvudregistreringen
liksom för planering och statistisk bearbetning. Begreppet truppregistrering
föreslås behållas som benämning på den fullständiga registrering som utförs
i huvudregistret. Denna registrering sker vid den s. k. truppregistreringsmyndigheten.
Den regionala personalförvaltningen blir enda truppregistreringsmyndighet
inom militärområdet. T. v. behålls dock truppregistreringen
för flottan och kustartilleriet vid marinstaben. Sammanlagt kommer alltså
att finnas endast åtta truppregistreringsmyndigheter mot f. n. 62. Truppregistreringens
omfattning förblir i allt väsentligt oförändrad men utökas
så att den omfattar också frivillig hemvärnspersonal. Vid personalförvaltningen
befintlighetsregistreras all inom militärområdet bosatt personal som
tas i anspråk av krigsmakten, vilket innebär en viss utvidgning av den
registrering som nu sker vid inskrivningsexpeditionerna. Dessutom truppregistreras
all personal som disponeras för krigsplacering av militärbefälhavaren.
Integrationen med folkbokföringen underlättas, eftersom bristande överensstämmelse
mellan län och militärområde bara förekommer i två fall.
Huvuddelen av personalen behöver endast registreras i ett register; lokaloch
truppregistren förs samman. Den som är truppregistrerad vid annan
personalförvaltning än den, inom vars område han är kyrkobokförd, registreras
dock av två personalförvaltningar. Förslagen medför förenklingar av
registreringsarbetet. Bl. a. kan löpande aviseringar mellan truppregistieringsmyndigheterna
ske med hjälp av media, som bearbetas direkt i datamaskin.
Vidare kan ett antal särskilda register som nu förs vid olika myndigheter
slopas. Begränsningen av antalet truppregistreringsmyndigheter
förbättrar vidare möjligheterna till likartad bedömning av ärenden om
befrielse från och anstånd med värnpliktstjänstgöring. En ökad decentralisering
från centrala myndigheter av prövningen av sådana ärenden bör
därför vara möjlig. Nya och bättre förutsättningar skapas vidare för militärbefälhavarens
personalplanering.
Svårigheterna att i nuvarande system manuellt sortera ut lämpliga värn -
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1068
pliktiga för krigsplacering i viss befattning är enligt utredningen uppenbara.
Om truppregistreringsmyndigheterna är små, leder en vakans ofta till en
serie omplaceringar och risken för felplaceringar är stor om personalreserven
är otillräcklig. Även om personalreserven är stor tvingas man av brist
på tid ofta att ta i anspråk förste man som är godtagbar. Resultatet blir
bl. a. all tjänstgöringsskyldigheten i fred blir ojämnt uttagen för skilda individer
och att krigsförbandens kvalitet går ned. Övergång enligt utredningens
iörslag till ett mindre antal truppregistreringsmyndigheter, som utnyttjar
ADB-teknikens fördelar, anses i väsentlig utsträckning undanröja dessa
brister. Utredningens förslag medför emellertid den nackdelen att mobilisering
och truppregistrering kommer att skötas av skilda myndigheter. F. n.
råder identitet mellan mobiliserings- och truppregistreringsmyndighet för
huvuddelen av arméns och för alla flygvapnets krigsförband. Utredningen
föreslår därför att mobiliseringsmyndigheterna, som kan förutsättas ha
personlig kännedom om viss personal, t. ex. fast anställda, bör ges rätt att
disponera över denna personal och således kunna ge vederbörande personaliörvaltning
anvisning om i vilka befattningar den berörda personalen skall
placeras. I andra tall bör central myndighet eller utbildningsmyndighet
kunna lämna anvisning om krigsplaceringen. Mobiliseringsmyndigheterna
iår i del nya systemet bättre överblick över personalläget vid krigsförbanden,
eftersom databehandlingen ger möjlighet att periodiskt trycka och sända
ut listor över krigsförbandens aktuella sammansättning.
Med utredningens förslag följer slutligen den fördelen att vissa uppskovsärenden
som nu handläggs centralt kan handläggas vid de regionala personaltörvaltningarna
i samarbete med länsarbetsnämnderna. Härför krävs
emellertid vissa ändringar i uppskovskungörelsen. Utredningen framhåller
slutligen alt övergången till ADB-system i fråga om personalredovisningen
skapar helt andra förutsättningar för statistisk bearbetning, forskning och
kontroll.
1 krig kommer personalredovisningen enligt utredningen alt kräva viss
förstärkning av personalförvaltningarna, framför allt i fråga om personal
lör stansningsarbete men också i fråga om annan personal. Inskrivningsfunktionen
torde däremot till viss del kunna läggas ned. Utredningen har
emellertid inte närmare undersökt krigsorganisationen för personalförvaltningarna.
Övergången till ett nytt redovisningssystem innebär att de tekniska grunderna
rubbas för registrering av hästar, hundar, motorfordon och arbetsredskap
och för vissa rutiner inom kassatjänsten. De myndigheter som svarar
för denna redovisning bör enligt utredningen överväga att genomföra
nya registreringsförfaranden, innan nuvarande truppregistreringsmyndiglieter
har avvecklats. De regionala personalförvaltningarnas ADB-resurser
bör härvid kunna utnyttjas.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1!)G8
Datamaskinutrustning
Utredningen har övervägt om eu central datamaskinanläggning skulle
kunna betjäna såväl den centrala som de sex regionala personalförvaltningarna.
Från tekniska synpunkter skulle detta vara möjligt. I krig skulle emellerlid
ett sådant system bli alltför sårbart och en övergång först vid mobilisering
från central till regional maskinbearbetning skulle innebära ett
väsentligt avsteg från kravet på nära överensstämmelse mellan freds- och
krigsorganisationen. En centralisering av databehandlingen skulle vidare
äventyra militärbefälhavarens möjligheter att utöva personaltjänsten i krig.
Utredningen förordar därför att databehandlingen utförs vid regionala
maskinanläggningar. Ivapacitetskrävande bearbetningar, som är aktuella
främst i fred, förutsätts dock av kostnadsskäl ske vid central anläggning.
Utredningen har beräknat datamaskintidsbehovet för varje förvaltning.
Det uppgår för den centrala förvaltningen till 1 500 timmar för år och för
övriga förvaltningar till mellan 670 och 2 390 timmar för år. Ett fullt
maskinskift motsvarar en beläggning av 2 100 timmar för år.
Med hänsyn till den systemutformning som föreslås krävs fullständig
utbytbarhet — kompatibilitet — i fråga om program och databärande media
mellan de maskinanläggningar som utnyttjas inom systemet. Kravet på
sekretess måste särskilt beaktas. Maskinanläggningarna måste vidare ha
viss säkerhet mot brand och sabotage in. in. Anläggningarna bör i krig kunna
grupperas om till skyddad plats. Behovet av maskinkapacitet kan enligt
utredningen principiellt tillgodoses antingen genom legokörning vid civil,
statlig eller privatägd anläggning eller genom anläggningar som ägs av militära
myndigheter. En kombination av de båda alternativen är också möjlig.
Privatägda anläggningar anses med hänsyn till sekretessen och beredskapen
in. in. inte böra användas. De statliga maskinanläggningarna som skulle
kunna utnyttjas för legokörning — i första band folkbokföringens — måste
kompletteras med ytterligare utrustning. Bristen på kompatibilitet mellan de
två maskinsystem som används inom folkbokföringen medför vidare
betydande olägenheter. För inskrivningsrutiner kan dock vissa av länsstyrelseanläggningarna
utnyttjas. Med hänsyn till de krav som ställs borde
enligt utredningen en militär datamaskinanläggning skaffas till varje regional
personalförvaltning. Beläggningen vid förvaltningarna i Bergslagens
militärområde samt Nedre och Övre Norrlands militärområden kommer
emellertid till en början inte att vara så stor att anskaffning av särskilda
maskiner kan motiveras enbart för personalredovisningen. Utredningen
föreslår därför att förvaltningen i Bergslagens militärområde i fred skall
betjänas av maskinanläggningen inom Västra militärområdet och förvaltningen
i Övre Norrlands militärområde av anläggningen inom Nedre Norrlands
militärområde. För den datamaskintid som fordras i samband med
inskrivningarna bör därvid länsanläggningarna i Karlstad och Luleå utnvtt
-
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 3b år 1968
jas. Utredningen räknar på sikt med anskaffning av fyra militära maskinanläggningar,
nämligen en i Stockholm, en i Kristianstad, en i Göteborg och
en i Östersund. Anläggningen i Stockholm skall i allt väsentligt tillgodose
också den centrala personalförvaltningens behov. Beläggningen vid dessa
anläggningar uttryckt i procent av ett maskinskift beräknas till 178 % i
Stockholm, 94 % i Kristianstad, 110 % i Göteborg och 78 % i Östersund.
Utredningen framhåller vidare att inköpsalternativet på sikt erbjuder den
bästa lösningen. Den utveckling som pågår inom krigsmakten anses emellertid
tala mot en sådan lösning. Utredningen förordar därför att fyra datamaskinanläggningar
t. v. hyrs. Mot utredningens förslag i fråga om datamaskiner
har experten Trotzig anmält skiljaktig mening. Han anser inte att
systemarbetet förts fram så långt att slutlig ställning kan tas till maskinkonfiguration
och maskintid. Det står emellertid enligt reservanten klart
att behov föreligger av regionalt placerade datamaskinanläggningar inom
krigsmakten. Statskontoret bör sörja för att erforderlig maskinkapacitet
ställs till förfogande, så att utredningens förslag kan genomföras enligt den
uppgjorda tidsplanen.
Personalförvaltningarnas organisation in. in.
I fråga om organisationen på central nivå har utredningen övervägt om
ett för krigsmakten gemensamt verk för krigsmaktens alla personalärenden
med därtill hörande personalvård m. in. bör organiseras. Den fast anställda
personalens rekrytering, utbildning och tjänstgöring in. in. måste emellertid
enligt utredningen tillhöra försvarsgrenschefens ansvarsområde. Utredningen
är därför inte beredd att föreslå så långtgående ändringar. Centrala
personalförvaltningen, som föreslås ersätta centrala värnpliktsbyrån,
får därför mera begränsade uppgifter. Dessa omfattar enligt utredningen
bl. a. planering för personalförvaltningen, normering av värnpliktsärenden
in. in. som handläggs i lägre instans, samordning och handläggning
av värnplikt särenden i central instans, samordning inom totalförsvaret av
uppskovsärenden, ledning och kontroll av inskrivningen och personalredovisningen
samt viss informations- och utbildningsverksamhet.
Centrala personalförvaltningen föreslås organiseras på en centralplanering,
en värnplildsbgrå, ett datakontor och en administrativ byrå. Byråerna
och datakontoret föreslås indelas i sektioner. Beträffande verkets ställning i
förhållande till Kungl. Maj :t och överbefälhavaren lägger utredningen inte
fram något förslag. Personalförvaltningens organisation är enligt utredningen
oberoende av om förvaltningen ställs under Kungl. Maj :t eller överbefälhavaren.
Utredningens organisationsförslag innehåller sammanlagt 62 tjänster.1
F. n. finns vid centrala värnpliktsbyrån 73 tjänster.1 De föreslagna tjäns
-
1 Personal för förvaltning av Bagartorpsområdet är inte inräknad.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 3h år 1968
terna fördelas med tre vid centralplaneringen, 23 vid värnpliktsbyrån, 16 vid
datakontoret och 19 vid administrativa byrån. Tio tjänster är avsedda för
lägst byrådirektör eller regementsofficer på aktiv stat. Utredningen räknar
med att bl. a. verkschefen och chefen för värnpliktsbyrån skall vara officer.
I organisationen ingår ytterligare fem tjänster för aktiv officer. 13 tjänster
avses för pensionerad militär personal. Av övriga tjänster är 21 avsedda
för civil biträdespersonal. Personalminskningen faller huvudsakligen på
stansoperatriser.
Uppgifterna för de regionala personalförvaltningarna
— som bör benämnas efter militärområdena och förläggas till samma orter
som inskrivningscentralerna — omfattar enligt utredningen i huvudsak
planering och samordning av personalförvaltningen inom militärområdet,
inskrivning m. m. av värnpliktiga inom inskrivningsområdet, krigsplacering
av personal i krigsförband som mobiliseras inom militärområdet, handläggning
av värnpliktsärenden m. m., registrering av personal som truppregistreras
vid personalförvaltningen eller bor inom militärområdet utan att vara
truppregistrerad vid personalförvaltningen samt viss samordning inom
militärområdet med andra totalförsvarsgrenar. Personalförvaltningen föreslås
lyda under militärbefälhavaren utom i fråga om inskrivningsärenden,
befrielse- och anståndsärenden samt ärenden av registreringsteknisk natur.
I dessa ärenden bör personalförvaltningen lyda omedelbart under centrala
personalförvaltningen. Personalförvaltningen föreslås organiseras på eu
planeringsdetalj, eu krigsptaeeringsavdelning, en inskrinningssektion, en
administrativ avdelning och i fyra fall en dataavdelning. I planeringsdetaljen
ingår två tjänster och i krigsplaceringsavdelningen 7—14. I inskrivningssektionen
ingår, förutom ett stort antal deltidstjänster, 8—12 tjänster
utom i övre och Nedre Norrlands personalförvaltningar, där antalet tjänster
är väsentligt mindre. I administrativa avdelningen ingår 8—10 tjänster. I
dataavdelningen, som inte finns i Bergslagens och Övre Norrlands personalförvaltningar,
ingår slutligen 11—13 tjänster. Fördelningen av heltids- och
deltidstjänsterna m. in. framgår närmare av följande tabell.
Bland den heltidsanställda personalen — sammanlagt 251 personer —
ingår bl. a. 16 regementsofficerare, lika många kaptener och 25 underofficerare,
alla på aktiv stat. Regementsofficerare är — förutom chefen för
Tjänster ni. m. |
Personalförvaltning |
|||||
Södra |
Västra |
Östra |
Bergs- lagens |
Nedre Norrlands |
Övre Norrlands |
|
Heltidstjänster.......... |
50 |
47 |
57 |
35 |
32 |
30 |
Deltidstjänster........... |
17 |
15 |
31 |
9 |
12 |
12 |
Värnpliktiga............. |
31 |
30 |
44 |
19 |
13 |
38 |
Summa |
98 |
92 |
132 |
63 |
57 |
80 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968
17
förvaltningen som även är inskrivningschef — chefen för krigsplaceringsavdelningen
och chefen för inskrivningssektionen. Vidare avses 18 tjänster
för pensionerad officer, 31 tjänster för pensionerad underofficer och 16
tjänster för äldre underbefäl. Bland de tjänster som avses för civil personal
märks fem tjänster för chefspsykolog — inskrivningspsykolog — och fyra
byrådirektör stjänster för chef för dataavdelning.
Två av de sex chefläkarna — inskrivningsläkare — nämligen i Övre och
Nedre Norrlands personalförvaltningar, tas från resp. militäroinrådesstaber.
Övriga chefläkare är militärläkare med deltidsanställning. Bland den deltidsanställda
personalen ingår i övrigt bl. a. 29 läkare, varav 12 psykiatrer,
samt 14 sjuksköterskor och 32 psykologer. Bland de värnpliktiga, som i
huvudsak tas i anspråk bara under inskrivningen, ingår bl. a. 13 läkare och
10 psykologer.
Lokalbehoven för de olika personalförvaltningarna framgår av följande
tabell.
Behov i m2 |
Personalförval tning |
|||||
Södra |
Västra |
Östra |
Bergs- lagens |
Nedre Norrlands |
Övre Norrlands |
|
2 975 |
2 040 |
3 805 |
1 750 |
925 |
775 |
|
Därav för förläggning..... |
För Övre och Nedre Norrlands personalförvaltningar tillkommer under
högst 3 månader för år omkring 2 000 in2 för provningsverksamheten.
Utredningen föreslår att östra personalförvaltningen förläggs tillsammans
med centrala personalförvaltningen i Bagartorpsområdet (Solna), vilket är
möjligt under förutsättning att artilleri- och ingenjörofficersskolan och musikunderofficersskolan
flyttas därifrån. Södra personalförvaltningen kan
förläggas i befintliga lokaler i »Östra kasernen» i Kristianstad. Lokalbehovet
i Karlstad för Bergslagens personalförvaltning bör t. v. tillgodoses genom
förhyrning. Särskild förläggningsbyggnad bör dock uppföras vid Värmlands
regemente. Beträffande övriga personalförvaltningar lägger utredningen
inte fram slutliga förslag utan föreslår provisoriska lösningar i förhyrda
eller tillfälligt uppförda eller inredda byggnader. Förläggningar anordnas
t. v. vid förband.
1 fråga om den lokala organisationen innebär utredningens
förslag — som inte berör marinens lokala myndigheter — alt eu del arbetsuppgifter
faller bort främst i fråga om personal som inte är i tjänst i fred.
Vissa personalärenden måste dock fortfarande handläggas vid de mobiliserande
och utbildande myndigheterna. Bl. a. skall den fredstjänstgörande
personalen kunna redovisas och viss personal fördelas för krigsplacering.
Vid de förband som nu är truppregistreringsmyndigheter samt vid Göta
signalregemente och Kiruna försvarsområdesstab föreslås därför finnas eu
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 34 dr 1968
personaldetalj, som ingår i mobiliseringsavdelningen. övriga försvarsområdesstaber
bör förstärkas med en tjänst för pensionerat underbefäl som placeras
vid mobiliseringsavdelningen. Vid Livgardesskvadronen och Hallands
flygkår föreslås också en tjänst inrättas för pensionerat underbefäl. Chef
for personaldetaljen bör vara en personalregistrator — förvaltare — på aktiv
stat. Tjänsterna för personalofficer anses alltså kunna utgå. Vid varje personaldetalj
föreslås vidare finnas en tjänst för pensionerat underbefäl samt
i regel ett eller två värnpliktiga expeditionsbiträden. Sammanlagt fordras i
den lokala organisationen 62 tjänster för förvaltare, 82 tjänster för pensionerat
underbefäl och 40 värnpliktiga.
Hn jämförelse mellan föreslagen och nuvarande organisation på
central, regional och lokal nivå visar att sammanlagt 299 tjänster för heltidsanställd
personal kan dras in eller disponeras för andra ändamål. Av
tjänsterna avses en för regementsofficer på aktiv stat, 13 för kapten på aktiv
stat och 285 för civil personal. Å andra sidan måste 21 tjänster för aktiv underofficer,
8 tjänster för pensionerad officer och 83 tjänster för annan pensionerad
militär personal inrättas. Sammanlagt minskar alltså antalet heltidstjänster
med 187.
Betiäffande deltidstjänsterna visar utredningens jämtörelser mellan antalet
tjänstgöringsmånader i föreslagen och nuvarande organisation en
minskning med ca 500 månader för militär pei’sonal, 300 för civil personal
och 100 för värnpliktiga. Tjänstgöringsmånaderna för militär personal häntöi
sig i nuvarande organisation huvudsakligen till personal som kommenderats
att biträda vid inskrivningsförrättningarna men också till personal
som kommenderats till förbandens personaldetaljer som extra arbetskraft.
Antalet tjänstgöringsmånader för läkare ökar med omkring 100. Det minskade
behovet av tjänstgöringsmånader för civil personal hänför sig huvudsakligen
till biträdespersonal, som ställts till truppregistreringsmyndigheternas
förfogande.
Samordningsfrågor
Folkbokföringen bör enligt utredningen lämna underlag för personalplaneringen
och personalregistreringen inom totalförsvaret. Samarbetet med folkbokföringsmyndigheterna
innefattar i huvudsak överenskommelser av registreringsteknisk
natur. Utredningen har lämnat över förslag om sådana samordningsåtgärder
till centrala värnpliktsbyrån och centrala folkbokföringsoch
uppbördsnämnden. Dessa förslag bär inte mött några invändningar.
Utredningen föreslår vidare alt länsstyrelserna från de civila befolkningsi
egistren skall lämna totalförsvarsmyndigheterna sammanställningar och
prognosunderlag som behövs för myndigheternas personalplanering.
Personalplaneringen inom totalförsvarets civila grenar bygger nu i allt
väsentligt på underlag som tas fram manuellt. Detta anses medföra vissa
brister, som kan leda till att personalen inte utnyttjas effektivt i krig. De
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968
möjligheter till rationalisering som skapas genom övergång till automatisk
databehandling bör därför tas till vara. Samarbetet är vidare f. n. i alltför
hög grad koncentrerat till den centrala nivån. Även på civil sida anses därför
en decentralisering av verksamheten böra eftersträvas.
Målsättningen för beredskapsregistreringen torde enligt utredningen inte
kunna ändras under de närmaste åren men folkbokföringsmyndigheternas
ökade möjligheter att hålla länsarbetsnämnderna och andra myndigheter
underrättade om personuppgifter bör tas till vara. Om beredskapsregistreringen
sker i folkbokföringens register befrias länsarbetsnämnderna från två
manuellt förda kortregister. Länsarbetsnämnderna avlastas också en stor del
av sina nuvarande arbetsuppgifter, bl. a. förfrågningar, som i stället automatiskt
besvaras genom folkbokföringens avisering. övergång till ett sådant
system föreslås ske redan innan de regionala personalförvaltningarna organiseras.
Så snart de tekniska och praktiska förutsättningarna härför föreligger
bör beredskapsregistreringen utökas till nya personalgrupper. Prövningen
av vissa uppskovsärenden anses böra decentraliseras också på civil
sida och flyttas från arbetsmarknadsstyrelsen till länsarbetsnämnderna. Fördelningen
på nya beredskapsuppgifter av dem som träder ut ur värnpliktsåldern
vid 47 års ålder bör också kunna automatiseras i betydande utsträckning
om folkbokföringens data utnyttjas. Utredningens förslag medför att
länsarbetsnämndernas ansvar ökar men också att rationaliseringsvinster
görs. De samverkansformer m. m. som föreslås av utredningen anses därför
kunna tillämpas i den personalorganisation som arbetsmarknadsstyrelsen
har föreslagit i annat sammanhang.
Övergången till det nya systemet m. m.
Utredningen beräknar att inskrivningarna kan genomföras i ny form med
början år 1968 om principbeslut föreligger våren 1967. Redovisningssystemet
bör läggas om så snart som möjligt med hänsyn till system- och programmeringsarbetet
in. m., så att det nya systemet är i drift då det beslutade
repetitionsutbildningssysteinet är fullt utvecklat. Omläggningen kan börja
hösten 1968 och bör genomföras successivt under minst sex till åtta månader.
Iordningställandet av lokalerna för de regionala personalförvaltningarna
har ett avgörande inflytande på tidsplanen. Om lokalbehovet till en
början ordnas som utredningen har föreslagit anses lokalfrågorna inte behöva
försena omorganisationen. Personalförvaltningarna föreslås bli organiserade
den 1 juli 1968. I fråga om centrala värnpliktsbyrån föreslås dock
viss omorganisation inom den gamla organisationens ram redan den 1 juli
1967. Vissa förberedelser för de regionala personalförvaltningarnas organisation
bör vidare träffas fr. o. in. den 1 januari 1968. Bl. a. bör cheferna
för de sex personalförvaltningarna utses då. I övrigt räknar utredningen
med alt tjänster inte skall inrättas i den nya organisationen förrän den 1
juli 1968. Dessförinnan förutsätts att kommendering av militär personal
3* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 34
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968
får ske och att civil personal får anställas för medel som ställs till förfogande
i särskild ordning. Det nya systemet beräknas vara i full tillämpning
fr. o. in. den 1 juli 1969.
Utredningen bär inte tagit ställning till i vad mån personal i den äldre
organisationen måste stå kvar under en övergångsperiod. Under uppbyggnadsskedet
behövs eu tillfällig personalförstärkning och en omfattande
kursverksamhet. Denna uppges omfatta ett tiotal kurser med vardera 20—
30 elever. Kurserna bör anordnas före och i nära anslutning till prövningarnas
början år 1968.
Kostnadsberäkningar
Utredningen har gjort alternativa kostnadsberäkningar för köpt resp. hyrd
datamaskinutrustning. Som förut har sagts förordar utredningen det senare
alternativet. I kostnadsberäkningarna, som inte omfattar investerings- och
avskrivningskostnader för lokaler, har lönekostnaderna ökats med 43 % för
sociala förmåner. Årskostnaderna för hyror och underhåll av lokaler har
beräknats överslagsvis. Kostnaderna hänför sig till pris- och löneläget den
1 juli 1966.
De totala årskostnaderna för de båda alternativen jämförda med motsvarande
kostnader i nuvarande system framgår av följande tabell (avrundade
värden i tusental kronor).
Alternativ |
Driftskostnader |
Avskriv- nings- kostnader |
Totala årskostnader |
|||
1—3 året |
4 året |
1—-3 året |
4—7 året |
genomsnitt |
||
Köpalternativet.......... |
21 800 |
21 800 |
4 610 |
26 410 |
26 410 |
25 100 |
Hyresalternativet........ |
26 305 |
25 720 |
905 |
27 210 |
26 625 |
26 600 |
Nuvarande system....... |
25 025 |
25 025 |
715 |
25 740 |
25 740 |
25 525 |
Som framgår av tabellen är driftskostnaderna i hyresalternativet under
de tre första åren högre än under de därpå följande åren. Detta beror bl. a.
på att tull- och importavgifterna har slagits ut på de tre första årens maskinhyror.
Avskrivningstiden har räknats till sju år utom för sjukvårds- och
psykologmateriel för vilken avskrivningstiden beräknats till tio år.
Investeringskostnaderna avser datamaskinutrustning, systemomläggning,
sjukvårds- och psykologmateriel samt inventarier. Maskiner anskaffas i
köpalternativet till ett sammanlagt belopp av ca 19,5 milj. kr. Också i hyresalternativet
måste vissa maskiner köpas för ca 100 000 kr. Vid fortsatt drift
av nuvarande system krävs enligt utredningen anskaffning av nya maskiner
för ca 3,8 milj. kr. Nettoökningen i köpalternativet för investering i maskiner
uppgår alltså i runt tal till 16 milj. kr. Kostnaderna för systemomläggningen
uppgår till ca 3,3 milj. kr., inklusive kostnader för sociala förmåner. För
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 3''r är 1908
sjukvårdsniateriel beräknas ca 1 milj. kr., för psykologmateriel ca 700 000
kr. och för inventarier ca 000 000 kr. I det av utredningen förordade alternativet
— hyresalternativet — uppgår investeringskostnaderna sammanlagt
tilL omkring 5,1 milj. kr. Kostnader för investering i byggnader är då inte
medräknade.
övergången till det nya systemet medför enligt utredningen vissa sekundära
besparingar. För svar sgrenscheferna anmälde i sina yttranden över
1900 års värnplikt sutrednings betänkande vissa krav på personella och andra
förstärkningar om ett nytt värnpliktssystein skulle realiseras. I de anmälda
behoven inrymdes vissa förstärkningar vid truppregistreringsmyndigheterna.
Till utredningen har armé- och flygstaberna anmält att dessa merkostnader
i ett oförändrat personalredovisningssystem beräknats till ca 0,1 milj.
kr. för år. Om nya prövningsmetoder införs vid inskrivningen uppges vidare
grundad anledning finnas att anta att den till grundutbildning inryckande
kontingenten kan minskas. I nuvarande system avgår nämligen, som
tidigare har sagts, 4 % av den inryckande styrkan eller omkring 2 000 värnpliktiga
under grundutbildningens första del av anledningar som konstateras
vid läkarundersökningar. Om man räknar med att 1 500 av dessa värnpliktiga
i del nya systemet kan frikallas redan vid inskrivningen och att de eljest
fullgör i genomsnitt 2 månaders tjänstgöring, uppgår besparingen till i runt
tal 2 milj. kr. för år. De sekundära besparingarna skulle således enligt utredningen
sammanlagt uppgå till ca 5 milj. kr. för år.
Utredningen pekar slutligen på att eu direkt kostnadsjämförelse mellan
det av utredningen föreslagna systemet och nuvarande system inte kan göras,
eftersom effekten in. in. inte är lika i de båda systemen. Kostnaderna i
det föreslagna systemet anges i stort kunna hållas inom ramen för nuvarande
kostnader trots att en inte föraktlig effektökning erhålls för värnpliktssystemet
som helhet. Det förbättrade inskrivningssystemet drar visserligen högre
kostnader än nuvarande system, men dessa vägs till väsentlig del upp av besparingar
inom personalredovisningssystemet. III.
III. Yttrandena
Mot det föreslagna systemet för inskrivning och personalredovisning
har flertalet remissinstanser inte några väsentliga erinringar.
Överbefälhavaren uttalar att systemet i allt väsentligt fyller de krav som
bör ställas och att det snarast bör genomföras. Han anser det vidare väsentligt
att personalredovisningen bedrivs efter likartade former i fred och krig
och att militärbefälhavaren får överblick över personalläget vid underlydande
förband. Frågan om marinens centrala register på längre sikt skall
behöva delas upp på de regionala registren måste enligt överbefälhavaren
ingående undersökas innan ställning tas till de marina registrens framtida
organisation. Mobiliseringsmyndigheterna bör om möjligt behålla fullt ansvar
för krigsförbandens personella innehåll, t. ex. genom att ett remissför
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968
farande tillämpas innan krigsplacering fastställs, övergången från fredstill
krigsorganisation anses inte lia belysts tillräckligt för att ge en uppfattning
om systemets funktionssäkerhet. En snabb och säker mobilisering
måste dock kunna genomföras även om den regionala personalförvaltningen
med tillhörande datacentral har satts ur funktion.
Utredningens förslag tillgodoser enligt chefen för armén i allt väsentligt
de önskemål som har förts fram och är enligt denne som helhet lämpligt
för arméns del. Eu förbättrad personalhantering anges som en förutsättningför
att det nya utbildningssystemet skall fungera på det sätt som statsmakterna
har avsett. Det är därför mycket angeläget att en reform kommer till
stånd. På längre sikt hör eftersträvas att marinens värnpliktsregistrering
decentraliseras och ordnas in i de regionala personalförvaltningarna. Det av
utredningen föreslagna systemet för redovisning in. m. anses ge ökade möjligheter
att följa upp utvecklingen och större förutsättningar att kraftsamla
de begränsade resurserna för värnpliktsplaneringen. Utredningens förslagbedöms
medföra behov av decentralisering i stor omfattning av ADB-systemen
också inom andra områden. Denna utveckling är från flera synpunkter
önskvärd. Avskiljandet av ytterligare ett antal ynglingar redan vid inskrivningen
— för arméns del omkring 1 100 man — anses utgöra en stor fördel.
Chefen för armén hävdar emellertid att bortfallet av värnpliktiga under
grundutbildningen till följd av frikallelse eller nedklassning till annan besiktningsgrupp
kommer att bli relativt stort även i det nya systemet. Det
årliga tillskottet till arméns krigsorganisation utgörs av de värnpliktiga som
vid grundutbildningens slut finns kvar av den inryckande kontingenten,
f. n. 83 800 man om 2 700 värnpliktiga i handräckningstjänst räknas bort.
Vid beräkningen av arméns utbildningskontingent har hänsyn inte tagits
till så stora avgångar under grundutbildningen som utredningen anger. Tillgänglig
statistik rörande dessa avgångar är visserligen bristfällig men de
beräkningar som hittills har utförts sägs styrka utredningens uppfattning.
Detta innebär att krigsförbandens personella uthållighet blir lägre än som
förutsatts. Chefen för armén avser därför att återkomma till frågan om storleken
på arméns utbildningskontingent. I fråga om prövningsförfarandet vid
inskrivningen lägger arméchefen fram önskemål om ökning av de medicinska
undersökningarna med bl. a. skärmbildsröntgen, blodgruppsbestämning
och vaccination in. in. Syftet härmed anges vara att minska tiden för
läkarundersökningen vid inryckningen till grundutbildningen. Utredningens
förslag rörande personalredovisningen innebär enligt arméchefen att signaltruppernas
gemensamma register måste delas upp på de sex personalförvaltningarna.
Detta anses inte medföra någon nackdel. I fråga om krigsplaceringen
finner chefen för armén att ansvaret enligt utredningens förslag
i princip ligger kvar hos mobiliseringsmyndigheterna, som så att säga hai
lämnat över uppgiften att genomföra krigsplaceringsarbetet till den regionala
personalförvaltningen.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1968
Chefen för marinen, som i likhet med överbefälhavaren och chefen för
flygvapnet inte är nöjd med begreppet personalförvaltning, anser att en
systemuppbyggnad med automatisk databehandling är den enda tänkbara
lösningen. Det föreslagna inskrivningssystemet bedöms ge en effektivare
uttagning av de värnpliktiga. Erfarenheterna av marinens centraliserade
personalredovisningssystem är goda. Betydelsen av att hålla samman personalresurserna
vid marinens båda vapengrenar anses vara uppenbar. En
regional uppdelning av marinens personal skulle därför innebära en olycklig
tillbakagång, som medför ett väsentligt ökat personalbehov. Det nya redovisningssystemet
bör emellertid utnyttjas registreringstekniskt också vid
marinen, som bör tillhandahålla de regionala personalförvaltningarna erforderliga
dubblettregister. Det är marinchefens avsikt att flottans och kustartilleriets
truppregister skall få en gemensam dataavdelning. Frågan om
en ytterligare integration mellan de båda registren är lämplig kan dock inte
ses fristående och bör utredas närmare. Chefen för flygvapnet, som inte har
något att invända mot föreslagna principer, hävdar att det inte finns tillräcklig
grund för att låta de medicinska proven omfatta elektrokardiogram
och fysiskt arbetsprov. Den förra undersökningen anses inte tillräckligt medicinskt
motiverad och stöd uppges saknas för att arbetsprovet skulle förbättra
klassificeringen av de inskrivna. Tvekan råder också om värdet hos
provet av mörkerseendet. Ställning till det föreslagna systemet bör tas först
då ett fastare kostnadsunderlag föreligger.
Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att det föreslagna prövningsförfarandet
är väl ägnat att läggas till grund för de medicinska undersökningarna vid
inskrivningen. Vissa detaljfrågor bör uppmärksammas ytterligare, bl. a. formerna
för upptagandet av elektrokardiogrammet. Det fysiska arbetsprovet
anses ge en värdefull mätning av cirkulationssystemet och den psykiatriska
undersökningen hälsas med särskild tillfredsställelse. Styrelsen godtar däremot
inte att skärmbildsröntgen inte har tagits med i undersökningsprogrammet,
trots att denna undersökning lämnar upplysningar om lungsjukdomar
och hjärtvolym in. m. som är väsentliga för bedömningen och klassificeringen
av de inskrivningsskyldiga och har betydelse också från allmänpreventiv
synpunkt. Med hänsyn till rådande brist på röntgenologer kan
styrelsen t. v. godta det undersökningsförfarande som begagnas av medicinalstyrelsens
skärmbildscentral. Svårigheterna att organisera skärmbildsundersökningarna
under grundutbildningen uppges vara så stora att det
bör övervägas att utföra också dessa undersökningar vid inskrivningscentralerna.
Militärpsykologiska institutet bedömer att eu psykologisk prövning av
den omfattning och med i huvudsak det innehåll som föreslås jämte en vidgad
medicinsk undersökning är en förutsättning för att det nya värnpliktsutbildningssystemet
skall ge önskade vinster. De starkt ökade möjligheterna
att snabbt ta fram översikter och genomföra bearbetningar anses erbjuda
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 ur 1968
stora fördelar för den militärpsykologiska verksamheten. Inskrivningsrådet
anser att det föreslagna inskrivningssystemet bör ge ett betydligt säkrare
underlag för bedömningen av den värnpliktiges lämplighet för tjänstgöring.
Rådet anser också att det föreslagna systemet kommer att skapa förtroende
hos de värnpliktiga, vilket bör kunna minska besvärsfrékvensen. Det nya
värnpliktssystemet med dess starkt differentierade tjänstgöringstider för
olika grupper av värnpliktiga bedöms däremot verka i motsatt riktning.
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd förklarar att de föreslagna
medicinska undersökningarna bör kunna ge tillfredsställande upplysningar
om de inskrivningsskyldigas hälsotillstånd. Den medicinska bedömningen
bör emellertid baseras också på eu skärmbildsundersökning, som
bör företas högst tre till sex månader före inskrivningen. Nämnden förordar
vidare att en noggrann tandundersökning utförs före eller i samband med
inskrivningen. Den inskrivningsslcyldige bör vid behov remitteras för ytterligare
medicinsk utredning och behandling samt för tandsanering. Inskrivningssystemets
anknytning till militärområdena och organiserandet av fasta
undersökningscentraler anses ge många fördelar. Nämnden sätter emellertid
i fråga om inte den blivande länsindelningen hellre skulle kunna läggas till
grund för inskrivningsorganisationen, vilket skulle underlätta samverkan
med bl. a. den civila hälso- och sjukvården. Nämnden framhåller slutligen
vikten av att samråd sker med medicinalstyrelsen om den närmare utformningen
av de delar av krigsmaktens redovisningssystem som berör medicinalpersonalen.
Statskontoret, som uttalar sitt erkännande för ett omsorgsfullt och sakligt
arbete, biträder utredningens principförslag. Verket ansluter sig till utredningens
bedömning att de gamla metoderna måste ersättas med tidsenliga
system. De påtagliga nackdelarna med en centraliserad eller försvarsgrensvis
ordnad personalredovisning i fråga om beredskap in. in. anses tyda
på att en regional organisationsform bör väljas. Verket anser det klarlagt
att erforderliga undersökningar och prov vid inskrivningen tar sådan tid att
denna inte hinns med under eu dag. Mot övergång till tvådagarsförrättning
finns därför inte något att erinra. Det allmännas insyn i inskrivningsförfarandet
garanteras enligt verket av att inskrivningsnämnden behålls. Statskontoret
betonar slutligen vikten av att den grundläggande informationen
för personalförvaltningssystemet kan levereras vid avsedd tid. Ingående data
måste vara enhetligt utformade med hänsyn till integrationen med andra
system inom och utom krigsmakten och koder och nomenklatur måste vara
entydiga. Skolöverstyrelsen finner det angeläget att inskrivningsprövningarna
inte sammanfaller med tiderna för centrala prov i det nya gymnasiet.
Tidpunkterna för dessa prov kan variera inom begränsade marginaler från
år till år. Kontakt bör därför tas med skolöverstyrelsen varje år när ny inskrivningsplan
görs upp.
Arbetsmarknadsstyrelsen, som erinrar om att styrelsen bestämmer om
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968
tjänst för vapenfri personal, bedömer den utökade prövningen av den enskilde
som en väsentlig vinning. Styrelsen hälsar med tillfredsställelse att
också arbetsmarknadsproblemen bereds utrymme vid inskrivningarna.
Arbetsmarknadsverkets medverkan i frågor om yrkesvägledning och arbetsvärd
förutsätter dock bl. a. att verket får personella förstärkningar. De
flesta inskrivningsskyldiga bedöms vid inskrivningstillfället vara så inriktade
på förestående avbrott i studier in. in. att de skjuter upp ställningstagandet
till frågan om arbetsanpassningen till några månader före utryckningen
från grundutbildningen. Styrelsen ansluter sig helt till förslaget
att personalredovisningen förs samman militärområdesvis och att ADBtekniken
utnyttjas, vilket underlättar samarbetet med arbetsmarknadsverket.
Den förbättrade överblicken över krigsmaktens personella resurser
anses bl. a. ha betydelse i ett läge då kraven på uppskov successivt ökar.
Eu samordning av värnpliktsnämndens och inskrivningsrådets verksamhet
skulle enligt styrelsen vara väl motiverad.
Den av utredningen valda systemlösningen tar enligt 1966 års värnpliktskommitté
till vara de förbättrade planeringsförutsättningar som ges av folkbokföringen.
Utredningsförslaget anses ge militärbefälhavaren bättre resurser
att samordna inskrivning, utbildning och rekrytering än nuvarande
system. Förslaget ger också militärbefälhavaren möjlighet att väga olika
personalbehov mot varandra. Kommittén framhåller vidare att det nya värnpliktssystemet
skärper kraven på urvalsverksamheten vid inskrivningen.
Tillräckligt erfarenhetsunderlag anses inte föreligga för att bedöma om föreslagna
prov är rätt avvägda för att möta dessa krav. Kommittén tillstyrker
därför fortsatt försöksverksamhet enligt utredningens förslag. De föreslagna
principerna för specialregistrering och fördelning för krigsplacering anses
lämpliga. Kravet på central överblick är enligt kommittén uppfyllt också
för truppslag och vapengrenar med långt driven centralisering av utbildningen,
såsom kustartilleriet och flottan. Även systemet för registrering av
krigsfrivillig personal tillstyrks, eftersom det ger bättre samband mellan
utbildningsbehov och kursplanering för t. ex. den frivilliga befälsutbildningen.
Liknande synpunkter anförs av Centralförbundet för Befälsutbildning.
Utredningen om bandräckningsvärnpliktiga, som i stort inte har något
att erinra mot den föreslagna utformningen av inskrivningen och personalredovisningen,
framhåller att tendenserna till ökning av antalet frikallelser
och omgrupperingar under pågående grundutbildning är ett allvarligt
tecken på att nuvarande inskrivningssystem inte fungerar tillfredsställande.
De iakttagelser som utredningen hittills har gjort uppges bekräfta
de negativa återverkningarna härav. Behovet av en positiv bedömning av
den värnpliktiges kvalifikationer blir enligt utredningen allt större mot bakgrund
av den stigande utbildningsnivån. Översynen av gällande bestämmelser
för besiktning m. m. av värnpliktiga anses därför angelägen. Utred
-
26 Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968
ningen anser sig emellertid inte kunna bedöma den tid som, bl. a. med
hänsyn till de ekonomiska resurserna, kan behövas för att genomföra det
föreslagna inskrivningssystemet. En förstärkning av resurserna för psykiatriska
undersökningar bör oberoende härav snarast komma till stånd.
SAF, som har begränsat sitt yttrande till frågan om yrkesklassificeringen,
understryker angelägenheten av att det yrkesklassificeringssystem som f. n.
utvecklas av statistiska centralbyrån under medverkan av bl. a. arbetsmarknadsorganisationerna
prövas också inom den militära personalredovisningen.
TCO och SR tillstyrker att inskrivningen av de värnpliktiga organiseras om
på föreslaget sätt och att personalredovisningen förs samman militärområdesvis.
Utredningens förslag rörande data in askin utrustningen tas
upp av vissa remissinstanser. Överbefälhavaren framhåller att behov'' av7
ADB-anläggningar väntas uppstå också för annan decentraliserad förvaltningsverksamhet.
1 krig behövs ADB-anläggningar också för operativ'' verksamhet.
Många skäl anses tala för att sex regionala dataanläggningar kommer
att visa sig erforderliga. Den föreslagna organisationen bör därför
kunna anpassas så, att övergång kan ske till en dataanläggning för varje
militärområde. I fråga om centrala personalförvaltningen och de båda förvaltningarna
i Östra och Västra militärområdena anses möjligheterna böra
undersökas att tillgodose behovet av'' databehandling genom terminalanslutning
till datamaskinen vid försvarets civilförvaltning resp. till de datamaskiner
som kan behöva tillkomma i Strängnäs och Skövde för militärområdesstaberna.
Dataanläggningar som lokaliseras till Stockholm och
Göteborg måste vid beredskapshöjning snabbt kunna flyttas till militärområdesstabernas
krigsgrupperingsområden.
Chefen för armén framhåller att önskemålet om integration mellan olika
ADB-system inte bör få medföra att systemomläggningen försenas. Enligt
chefen för marinen, som biträder experten Trotzigs skiljaktiga mening,
bör antalet datamaskinanläggningar och maskinkonfigurationen bestämmas
med hänsyn till beredskapskrav, beläggning och utvecklingsmöjligheter.
Statskontoret bedömer det sannolikt att regional datamaskinbearbetning
kommer att krävas också inom förnödenhets- och ekonomiområdena. Databehandlingen
inom personalsystemet bör ske regionalt. Av utredningen
uppställda krav på konfiguration och lokalisering av maskinerna bör enligt
statskontoret ses i relation till de krav som andra redovisningssystem
kan komma att ställa. Pågående utredningar rörande dataverksamheten
i krig bedöms komma att ställa sådana krav, att de bara kan uppfyllas av
datamaskiner i en större klass än den som föreslagits i betänkandet. Även
statskontoret biträder därför experten Trotzigs skiljaktiga mening. Verket
anser sig inte nu kunna ta ställning till frågan hur det av utredningen
angivna maskintidsbehovet skall tillgodoses.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 3-i år 1968
Centrala folkbokförings- och nppbördsnämnden anser all det inte är
lämpligt att förlägga samtliga maskinbearbetningar till länsstyrelsernas
dataanläggningar med hänsyn till verksamhetens omfattning och till kravet
på daglig och omedelbar tillgång till datamaskinerna. Däremot finns inte
n^ot hinder för att länsanläggningarna i Karlstad och Luleå efter erforderlig
komplettering används för att bearbeta inskrivningsproven inom
Bergslagens och Övre Norrlands militärområden. Nämnden anser sig i nuvarande
utredningsläge inte kunna gå in på frågan om den militära anläggning,
som föreslagits bli placerad i Östersund, kan tillgodose också länsstyrelsens
behov. Däremot hälsar länsstyrelsen i Jämtlands län med tillfredsställelse
förslaget att en militär datamaskin med stor kapacitet förläggs
till Östersund. Denna anläggning bör kunna nyttjas för folkbokföringsuppgifter
som t. v. avses bli utförda i Härnösand. Länsstyrelsen i Värmlands
län har inte något att erinra mot att länsanläggningen utnyttjas
på föreslaget sätt. Civilförsuarsstyrelsen understryker olägenheterna med
maskintyper som inte är kompatibla. Styrelsen förutsätter att den bereds
tillfälle att följa eller delta i den fortsatta planeringen av datasystemen.
I fråga om centrala p e r so n al 1 ö r va It n i n gen s organisation
in. in. framhåller chefen för armén, som biträder organisationsförslaget
i princip, att oavsett lydnadsförhållandena i övrigt smidiga rutiner
bör skapas för samarbetet med försvarsgrensstaberna. Det anses viktigt att
de personaladministrativa ansvarsområdena är klart definierade. Frågor
i Öl ande den last anställda personalens rekrytering, utbildning och tjänstgöring
in. in. bör fortfarande falla inom försvarsgrenschefens ansvarsområde.
Chefen för marinen framför som sin principuppfattning att centrala
personalförvaltningen bör ställas under överbefälhavaren. Liknande synpunkter
anförs av chefen för flygvapnet, som anser att försvarsgrenschef
måste få befogenhet att ge anvisningar till centrala personalförvaltningen
om personalkategorier som är speciella för försvarsgrenen. Överbefälhavaren
hävdai att han maste ha minst sannna inflytande på personalfrågorna
som han nu har. Statskontoret understryker beträffande lydnadsförhållandena
att överbefälhavarens dominerande roll med avseende på ledningen
och samordningen inom totalförsvaret måste beaktas. Det berättigade
önskemålet om insyn i personalförvaltningsverksamheten anses
kunna tillgodoses genom att det allmänna representeras i någon form
av styrelse för centrala personalförvaltningen.
Försvarets civilförvaltning, som förutsätter att organisationen byggs upp
etappvis, ställer sig tveksam till möjligheterna att rekrytera tillräckligt
kvalificerad personal till de tjänster som har hänförts till högst lönegrad
24 men har i övrigt inte något att erinra mot organisations- och personalförslagen.
Fortifikations för val t ningen anser alt Bagartorpsområdet är
väl lämpat för lokaliseringen av centrala personalförvaltningen.
Militära tjänstgöringsåldersutredningen konstaterar att handläggningen
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968
av frågor om krigsmaktens fast anställda personal är splittrad på en mängd
myndigheter. Inom utredningen bär det satts i fråga om det är möjligt
att rationellt utnyttja denna personal, utan att en för krigsmakten gemensam
myndighet — ett personalverk — tar hand om all personalplanering,
rekrytering och anställning in. m. Det bedöms emellertid med gällande uppgiftsfördelning
varken lämpligt eller möjligt att bryta ut och samla ansvaret
för det aktiva befälet till en sådan myndighet. Flertalet övriga funktioner
som hänger samman med den förbandsproducerande verksamheten måste
i så fall också brytas ut ur försvarsgrensstaberna och samlas till gemensamma
myndigheter som sidoordnas med personalverket. Utredningen är
därför i likhet med inskrivnings- och personalredovisningsutredningen inte
beredd att nu ta ställning till om ett för krigsmakten gemensamt personalverk
bör inrättas. Frågan bör emellertid ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Utredningen, som räknar med en lägsta avgångsålder av 63 år för militär
personal inom personalförvaltningarna, anser vidare att ett antal tjänster
som har avsetts för civil personal i stället bör avses för militär personal.
Tjänsterna för pensionerad militär personal bör också bytas mot tjänster för
aktiv militär personal. TCO, som tillstyrker att centrala värnpliktsbyrån
organiseras om till en central personalförvaltning, föreslår att vissa tjänster
för officer byts ut mot tjänster för underofficer — personalförvaltare —
och att vissa tjänster för pensionerad underofficer avses för aktiv personal.
Överbefälhavaren har inte någon annan erinran mot förslaget om de
regionala personalförvaltningarnas organisation
än att förvaltningarna bör ordnas in i militärområdesstaberna. Chefens för
Gotland militärkommando ställning måste därvid särskilt beaktas. Chefen
för armén, som tillstyrker organisationsförslagen, biträder förslaget om
förvaltningarnas lokalisering trots olägenheterna från beredskapssynpunkt.
Valet av stationeringsort för Östra och Västra personalförvaltningarna bedöms
kräva särskilda åtgärder för att säkra personalrekryteringen. Svårighet
att tillgodose behovet av förläggningar vid förband förutses i Göteborg
och Karlstad. Däremot väntas förläggningsbehovet kunna tillgodoses i
Östersund och Boden. Svårighet antas också uppstå att rekrytera erforderligt
antal läkare, särskilt psykiatrer. Kraftfulla åtgärder bör därför vidtas
så att organisationen kan förses med läkare. Tjänster för inskrivningsläkare
bör enligt arméchefens mening tillkomma i Övre och Nedre Norrlands
militärområden. Eu tjänst för pensionerad officer bör vidare tillkomma
vid varje inskrivningscentral för informations- och rekryteringsverksamhet.
Försvarets civilförvaltning, som förutsätter att organisationen byggs upp
etappvis, ställer sig också beträffande de regionala förvaltningarna tveksam
till möjligheterna att rekrytera viss kvalificerad personal. Förvaltningen
sätter vidare i fråga om försvaret nu bar råd att skaffa lokaler
för förvaltningarna. Försvarets sjukvårdsstyrelse, som delar arméchefens
29
Kungl. Ma j:In proposition nr .‘i i år 1968
mening att särskilda inskrivningsläkare behövs också i Östersund och
Boden, staller sig tveksam till anställnings- och arbetsförhållandena för
medicinalpersonalen. Det bedöms som uteslutet att personalen kan anställas
under endast åtla till nio månader för år. Om anställning däremot sker för
helt ar kan personalen utnyttjas också för andra hälsoundersökningar av
niditar personal in. in. Den psykiatriska expertisen bör enligt styrelsen
knytas fastare till organisationen och kunna utnyttjas också av förbanden.
Militär psykologiska institutet understryker svårigheterna att rekrvtera
psykologer och anser att det skulle vara bäst om denna personal kunde
beredas en mer permanent anställning. Detta skulle kunna ske om också
annan provningsverksamhet, 1. ex. prövningen av blivande officersaspiranter
in. 11., förlädes till inskrivningscentralerna. Psykologpersonalen anses
formellt böra anställas vid institutet och placeras till'' tjänstgöring vid
inskrivningscentralerna. Detta bör i vart fall gälla chefspsykologerna, som
bor kunna flyttas mellan centralerna och institutet. Sjukvårdsberedskapsnanmden,
som inte har något att erinra mot utredningens förslag om inrättandet
av förvaltningarna, hävdar att antalet psykiatrer som skulle tas
i anspråk är för slort med hänsyn till den begränsade tillgången i landet.
Statskontoret, som har invändningar mot benämningarna av de olika
organisationsenheterna inom förvaltningarna, finner i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen
utredningens förslag i allt väsentligt realistiska och
lampliga såväl kvalitativt som kvantitativt. Statskontoret påtalar nackdelarna
med att värnpliktiga läkare tas i anspråk inom inskrivningsorganisationen.
De lokaldispositioner in. in. som föreslagits anses väl genomtänkta.
Alla möjligheter att minska kostnaderna bör emellertid tas till vara vid
den fortsatta planeringen. Slutligen framhåller verket som sin mening att
förvaltningarnas ställning är oklart formulerad. Värnpliktskommittén är
t. n. inte beredd att uttala sig om möjligheterna att med värnpliktiga läkare
tillgodose det behov av läkarkrafter som har redovisats i betänkandet.
Behovet kommer dock att beaktas av kommittén i dess arbete. Undersökningen
av de värnpliktiga psykologernas uppgifter inom krigsorganisationen
bar inte börjat och värdet trän utbildningssynpunkt av deras medverkan
i inskrivningen kan därför enligt kommittén ännu inte bedömas. Att
den regionala personalförvaltningen lyder under militärbefälhavaren anses
lämpligt i princip. De synpunkter som har anförts av kommittén anses inte
la hindra ett positivt ställningstagande till föreliggande förslag. Utredningen
om handräckningsuärnpliktiga konstaterar att förslagen öppnar möjlighet
att placera omkring 20(1 värnpliktiga som tillhör besiktningsgrupp 3
och 4 i förhållandevis kvalificerade befattningar vid personalförvaltningarna
och de lokala personaldetaljerna. Militära tjänstgöringsåldersutredningen
anfor i fråga om den militära personalen vid personalförvaltningarna
liknande synpunkter som har redovisats i fråga om centrala personalförvaltningen.
Vissa tjänster för civil och pensionerad militär personal
30
Kungl. Maj:Is proposition nr 34 år 1968
föreslås alltså bytas ut mot tjänster för aktiv militär personal med högre
avgångsålder. Bl. a. gäller detta tjänsterna för personalvårdspersonal, som
bör avses för officerare, och en rad tjänster för systemmän och programmerare.
TCO, som tillstyrker utredningens organisationsförslag, sätter i
fråga om inte några av tjänsterna för personalofficer vid Södra och Östra
personalförvaltningarna kan bytas ut mot tjänster för personalförvaltare.
Fortifikationsför valt ning en har i princip inte något att erinra mot föreslagna
principer för lokalfrågornas lösning. Ombyggnadsarbetena bedöms
kunna bli kostnadskrävande och frågan om nybyggnader bör ses på lång
sikt. Under en övergångsperiod blir provisorier därför nödvändiga. Eftersom
lokalerna för provningsverksamheten i Östersund och Boden kommer
att utnyttjas under bara en kort tid av året bör det enligt verket undersökas
vilken ytterligare användning dessa lokaler kan få. Stora svårigheter förutses
att få lokalerna färdiga i avsedd lid.
Länsstyrelsen i Jämtlands län understryker att en lokalisering av Nedre
Norrlands personalförvaltning till Östersund är överlägsen en lokalisering
till Sundsvall från flera synpunkter. Särskilt anses lokalfrågan inte erbjuda
några problem i Östersund.
Den föreslagna organisationen av de lokala personalförvaltning
s organe n — personaldetaljerna vid förbanden in. in. — har gett
anledning till avvikande och kompletterande synpunkter från flera håll.
Överbefälhavaren anser att ytterligare överväganden och försök bör göras
innan organisationen fastställs. En allmän upprustning vid förbanden a\
den personaladministrativa sidan anses önskvärd, (.hefen för ämnen hä\-dar att kvalitetskravet på personaldetaljerna kommer att öka och att utredningens
förslag aktualiserar eu rad smärre reformer inom det personaladministrativa
fältet. Tillfället bör utnyttjas för att skapa en effektivare
personaladministration på lokal nivå. Olika personalfunktioner, som nu
är fördelade på olika tjänstemän, bedöms kunna föras samman till en
per sonal administrativ avdelning. Chefen för armén avser därför att utreda
den lokala personaladministrationen med utgångspunkt i eu bedömning
av personalbehovet som innebär att antalet tjänster vid varje förband i förhållande
till utredningens förslag skulle behöva ökas med två, varav eu
tjänst för regementsofficer eller kapten. Han föreslår också alt en personaladministrativ
detalj skall tillkomma vid Kiruna försvarsområdesstab.
och Livgardesskvadronen. Chefen för flygvapnet hävdar att antalet föreslagna
tjänster vid flygflottiljerna är otillräckligt. Han bedömer att det vid
varje förband erfordras fyra tjänster men däremot inte några värnpliktiga.
Försvarets civilförvaltning sätter i fråga om inte ärenden rörande anställning,
rekrytering och personalvård också borde handläggas vid pei sonaldetaljen,
vilket kanske skulle vara ägnat att rationalisera förvaltningen vid forbanden.
En tjänsteman med kvalifikationer motsvarande nuvarande personalofficers
skulle då behövas. Enligt statskontoret är organisationen inte fullt tdl
-
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1968
fredsställande. Från effektivitetssynpunkt skulle med hänsyn till arbetsuppgifternas
art ett lcontorsbiträde avgjort vara att föredra framför det underbeläl
som utredningen föreslagit. Militära tjänstgöringsåldersutredningen hävdar
motsatt mening och anser att ett äldre underbefäl från kostnadssynpunkt
är en klart överlägsen lösning. Huvuddelen av arbetet inom personaldetaljen
beräknas bli utfört manuellt och utbildning i maskinskrivning
krävs inte. Utredningen tillstyrker därför det förslag som har förts fram i
betänkandet på denna punkt. De arbetsuppgifter som finns kvar i den lokala
organisationen kan enligt utredningen delas upp i två grupper, varav den
ena avser planering av befälets utbildning, tjänstgöring och krigsplacering
och den andra mera rutinbetonade värnpliktsärenden. Den första ärendegruppen
bör handläggas av en officer, den senare av en underofficer. Utredningen
föreslår alltså att chefen för den lokala personaladministrationen
skall vara officer. Också SR anser att äldre officer bör avses för tjänsten.
TCO föreslår att vissa personaldetaljer tillförs tjänst för kontorsbiträde.
Remissinstanserna har i anslutning till den föreslagna personalorganisationen
fört fram vissa synpunkter och förslag som gäller
samtliga berörda organisationsenheter. Överbefälhavaren konstaterar att
personalminskningen främst berör biträdespersonalen medan den kvalificerade
personalen ökar i antal, vilket anses olyckligt. En självklar strävan
bör vara att i vart fall antalet aktiva officerare inte ökar i den nya organisationen.
Särskilda åtgärder anses nödvändiga under övergångsperioden
så att systemet inte bryter samman till följd av för tidiga personalavgångar.
Chefen för armén understryker det angelägna i att den personal som friställs
genom utredningens förslag får utnyttjas för andra uppgifter. Det
anses nödvändigt att rationaliseringsvinster som görs inom skilda områden
får tillgodogöras den samlade organisationen. Arméchefen delar utredningens
uppfattning att de militära tjänsterna i de allra flesta fall inte bär vara
bundna till viss försvarsgren. Frågan om en eventuell höjning av pensionsåldern
för militär personal förutsätts bli behandlad i annat sammanhang.
Försvarets civilförvaltning förutsätter att de tjänster som utredningen har
betecknat som ordinarie också skall kunna vara extra ordinarie. Verket understryker
vidare svårigheten att placera om biträdespersonal som friställs.
Militära tjänstgöringsåldersutredningen, som inte tar ställning till personalbehovet,
gör gällande att ett genomförande av de framlagda förslagen
skulle medföra att omkring 40 krigsbefattningar för bataljonschef in. in.
inte längre kommer att kunna tillsättas med aktiv officer. Detta borde enligt
gällande principer vid oförändrad pensionsålder medföra att lika många
tjänster inrättas på reservstat. Organisationen bör enligt utredningen avpassas
så, att möjligheterna att krigsplacera arméofficerare i s. k. normerande
befattningar inte försämras. Ur organisationen bör därför ständigt
40 officerare i åldersläget under 55 år kunna frigöras för annan krigsuppgift.
Dessa officerare bör ges tillfälle att förbereda sina krigsuppgifter i
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1968
minst (ten omfattning som gäller för reservstatspersonal. Tjänstgöringsåldersutredningen
tar också upp frågan om den militära personalen i personalförvaltningsorganisationen
bör föras samman till en särskild personalkår
men anser sig inte böra ta ställning härtill. Ytterligare undersökningar
av frågor rörande rekrytering och karriärgång förutsätts. Samma fråga tas
upp av TCO, som föreslår eu utredning av lämpligheten att inrätta en
särskild kår för personalförvaltare. Utbildnings- och informationsfrågorna
bör därvid ägnas stor uppmärksamhet.
Rörande samordningsfrågorna har följande synpunkter och
förslag kommit fram. Några remissinstanser, bland dem chefen för armén,
civilförsvars styr elsen, sjukvårdsberedskapsnämnden, värn pliktskommittén
och utredningen om handräckningsvärnpliktiga, understryker vikten
av att folkbokföringen kan följa förändringar också i fråga om den enskildes
utbildning och yrke. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
anser i likhet med utredningen att folkbokföringen bör tillhandahålla underlaget
för totalförsvarets personalregistrering och pesonalplanering. Länsstyrelsernas
register kan enligt nämnden lämna totalförsvarets olika myndigheter
underlag för urval av personal och fortlöpande avisera om ändring
av data för berörd personal. Också vissa sammanställningar som fordras
för personalplaneringen bör kunna tillhandahållas. Arbetsmarknadsstyrelsen
noterar att utredningens förslag medför ökat ansvar för länsarbetsnämnderna.
Styrelsen avser att undersöka möjligheterna att decentralisera bl. a.
uppskovsbehandlingen till nämnderna. Dessförinnan måste emellertid pågående
undersökning av möjligheterna att föra över uppskovsregistret till
automatisk databehandling genomföras. Arbetsmarknadsverket sägs liksom
näringslivet vara intresserat av att handläggningen av uppskovsärenden
förenklas.
I fråga om övergången Lill det nya systemet framhåller överbefälhavaren
att många problem måste lösas. Beredskapssynpunkten är en avgörande
faktor för övergången och för avvecklingen av den nuvarande lokala
organisationen. Den föreslagna tidsplanen tillstyrks dock med hänsyn till
svårigheten att genomföra det nya värnpliktsutbildningssystemet inom nuvarande
organisation. Tidsplanen bör emellertid av bl. a. beredskapsskäl
inte låsas. Även chefen för armén förordar en snar övergång. Han sätter
emellertid i fråga om det är möjligt att genomföra systemomläggningen,
främst i fråga om personalredovisningen, så snabbt som utredningen har
föreslagit. Övergången får enligt arméchefen inte medföra att krigsförbandens
beredskap eftersätts. En tillfällig personalförstärkning anses behövlig
under övergångsperioden. Detta vitsordas också av försvarets civilförvaltning.
Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar att alla skäl talar för att det nya
systemet genomförs utan tidsutdräkt.
Utredningens kostnadsberäkningar m. in. tas upp av några
remissinstanser, överbefälhavaren konstaterar att utredningens förslag,.
Kungl. Maj. ts proposition nr 3t år 1968 33
trots ökad effekt, kan genomföras inom i stort sett samma kostnadsram som
galler for nuvarande system och att betydande sekundära besparingar dessutom
görs. De extra kostnader som uppstår under de närmaste åren för
systemomläggningen in. in. bör bestridas av medel utanför ramen för försvarshuvudtiteln.
Chefen för flygvapnet finner att kostnaderna redovisats
ofullständigt. Försvarets civilförvaltning pekar på att kostnaderna för utbildningen
har redovisats bara till den del som avser omläggningen av systemet.
Att det nya inskrivningssystemet medför kostnadsökningar anses uppvägas
av de avsevärda fördelar som står att vinna. Verket framhåller vidare
alt vissa inskrivningsskyldiga kommer att få vidkännas större ekonomiska
förluster än andra till följd av förlorad arbetsförtjänst. Det föreslagna enhetliga
ersättningsbeloppet vid inskrivningen bör likväl godtas, eftersom
det här ar fråga om att fullgöra en medborgerlig plikt. För de merkostnader
för personal som uppstår övergångsvis föreslås en särskild anslagspost, som
bör disponeras av verket.
IV. Departementschefen
Vid 1966 års riksdag beslöts om ny ordning för de värnpliktigas utbildning
in. m. (prop. 1966: 106, 2LU 48, rskr 271). Jag uttalade därvid att det
nya utbildningssystemet skulle komma att ställa större krav på inskrivningsverksamheten
men att formerna för dennas anpassning till det ändrade
utbildningssystemet borde prövas först i samband med ställningstagandena
till de förslag som 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning
väntades lägga fram. Utredningen har nu redovisat sitt uppdrag.
Härigenom har underlag erhållits för att besluta om ett nytt system för inskrivning
och redovisning av värnpliktiga. Förslag i ämnet bör därför i enlighet
med mitt uttalande i prop. 1967: 110 föreläggas 1968 års riksdag.
Utredningen har ingående studerat gällande system för inskrivning
och redovisning av värnpliktiga. Den har därvid funnit att
det nya utbildningssystemet ställer ökade krav på redovisningssystemet och
att automatisk databehandling bör utnyttjas för såväl inskrivning som personalredovisning.
Utredningen föreslår därför alt ett nytt system för inskrivning
och personalredovisning skall införas med början år 1968. Inskrivningsområdenas
antal minskas från 21 till 6 och deras gränser anpassas
etter militärområdenas. Verksamheten leds av centrala värnpliktsbyrån,
som organiseras om till en central personalförvaltning, och inom
varje militärområde av en nyorganiserad regional personalförvaltning.
Dessa regionala förvaltningar övertar i huvudsak den nuvarande lokala inskrivnings-
och personalredovisningsverksamheten.
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968
Inskrivningen av värnpliktiga förläggs inom varje militärområde
till en fast inskrivningscentral som organisatoriskt ingår i den regionala
personalförvaltningen. Inskrivningscentralerna lokaliseras till Kristianstad,
Göteborg, Solna, Karlstad, Östersund och Boden. Provningsverksamheten
vid inskrivningen ökas väsentligt och omfattar för den inskrivningsskyldige
två dagar. De medicinska undersökningarna kompletteras med bl. a. kapacitetsbestämmande
prov och innefattar i vissa fall också psykiatrisk
undersökning. Också de psykologiska proven får vidgad omfattning. Inskrivningsnämnden
behålls som beslutande organ och får i princip oförändrad
sammansättning. Nämnden fattar beslut om den värnpliktiges inskrivning
och uttagning först sedan prövningsperioden har avslutats och
utvunna resultat har bearbetats i datamaskin. Övernattning måste anordnas
för alla inskrivningsskyldiga. Den inskrivningsskyldige får — förutom reseersättning
och traktamente — fri förplägnad och penningbidrag med samma
belopp som utgår till menig under grundutbildning. För provningsverksamheten
kan enligt utredningen högst 32 veckor per år disponeras. Den
medicinalpersonal och de psykologer som engageras i inskrivningen förutsätts
i regel vara anställda endast under den del av året då provningsverksamheten
pågår och därvid arbeta på halvtid. Övrig personal som inte är
värnpliktig är heltidsanställd och utnyttjas under tid då prövning inte pågår
för förberedelse- och efterarbete m. m. Kapaciteten vid varje inskrivningscentral
bör medge att man hinner med 100 inskrivningsskyldiga varje
prövningsdag. På grund av den ojämna befolkningstätheten inom landet
föreslås dock vissa variationer beträffande såväl inskrivningscentralernas
kapacitet som prövningsperiodens längd.
Inom personal redo vis ning en förläggs den s. k. truppregistreringen
— en fullständig individuell registrering — till de regionala personalförvaltningarna.
Dessa övertar den redovisning, som nu vilar på inskrivningscheferna
och cheferna för arméns och flygvapnets förband. Marinens
båda truppregister för flottan och kustartilleriet som är anknutna till marinstaben
behålls dock t. v. oförändrade. Truppregistreringen lämnar underlag
för beslut om krigsplacering samt freds- och krigstjänstgöring. Registreringen
grundas liksom hittills på uppgifter från folkbokföringsmyndigheterna.
Förbanden befrias från vissa uppgifter, som f. n. till stor del utförs
manuellt och främst berör personal som inte är i tjänst. Hit hör bl. a. krigsplaceringsarbetet
och ansvaret för att de värnpliktiga blir inkallade till fredsoch
krigst jänstgöring. Chef för förband och vissa andra militära myndigheter
förutsätts dock kunna lämna bindande anvisning till regional personalförvaltning
om krigsplacering av sådan personal vars individuella kvalifikationer
myndigheten har kännedom om. Listor över den aktuella sammansättningen
av krigsförbanden förutsätts tryckas periodiskt i datamaskin
och sändas ut till mobiliseringsmyndigheterna. Dessa får härigenom
erforderlig överblick över personalläget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1968
35
Behovet av datamaskiner föreslås av utredningen t. v. bli tillgodosett
genom att iyra datamaskinanläggningar förhyrs och ställs upp i anslutning
till de regionala personalförvaltningarna i Kristianstad, Göteborg, Solna
och Östersund. Anläggningen i Solna skall tillgodose också den centrala
personalförvaltningens behov. Anläggningen i Östersund utnyttjas även
av personalförvaltningen i övre Norrlands militärområde och anläggningen
i Göteborg av personalförvaltningen i Bergslagens militärområde. Behovet
av datamaskintid för vissa inskrivningsrutiner i dessa militärområden skall
dock tillgodoses av folkbokföringens datakontor i Luleå och Karlstad.
Centrala personalförvaltningen föreslås bli organiserad
på centralplanering, värnpliktsbyrå, datakontor och administrativ byrå. Organisationen
ar enligt utredningen oberoende av om förvaltningen ställs
under överbefälhavaren eller lyder direkt under Kungl. Maj :t. Den personalorganisation
som föreslås för förvaltningen omfattar 62 tjänster eller
9 färre än centrala värnpliktsbyrån nu bär, om den s. k. förvaltningsdetaljen
räknas bort. Personalminskningen faller huvudsakligen på stansoperatriser.
Behovet av annan personal ökar däremot.
De regionala personalförvaltningarna, som är förlagda
på sannna orter som inskrivningscentralerna, organiseras på planeringsdetalj,
krigsplaceringsavdelning, inskrivningssektion och administrativ
avdelning. I fyra av förvaltningarna ingår också en dataavdelning. Chefen
for förvaltningen är samtidigt inskrivningschef. Myndigheten lyder direkt
under militärbefälhavaren utom beträffande inskrivningsärenden, befrielse°ch
anståndsärenden samt ärenden av registreringsteknisk natur. I dessa
ärenden lyder myndigheten direkt under centrala personalförvaltningen. Personalorganisationen
för de regionala förvaltningarna omfattar 256 tjänster
för heltidsanställd personal och ett inte obetydligt antal deltidsanställda och
värnpliktiga. Lokalbehovet för personalförvaltningarna föreslås t. v. i allt
väsentligt tillgodoses genom förhyrningar eller ianspråktagande av provisoriskt
uppförda eller iordningställda byggnader. Förläggning av de inskrivningsskyldiga
ordnas t. v. vid förband. Personalförvaltningen inom östra
militärområdet inryms tillsammans med centrala personalförvaltningen i
Bagartorp (Solna).
I 1 råga om den lokala organisationen innebär utredningens
förslag att ett betydande antal tjänster kan dras in vid arméns och flygVapnets
förband. Marinens lokala myndigheter berörs inte av förslagen. Vidare
föreslås viss förstärkning av försvarsområdesstaberna, dit vissa uppgifter
fors över från förbanden. Sammanlagt behövs i den lokala organisationen
vid armén och flygvapnet 147 tjänster mot f. n. omkring 480.
Utredningens ställningstaganden och förslag har i stort sett tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av de myndigheter in. fl. som har yttrat sig i ärendet.
I
I anslutning till centrala värnpliktsbyråns anslagsframställningar för
3 G
Kungl. Maj.ts proposition nr 3''i år 1968
budgetåret 1968/69 har chefen för centrala värnpliktsbyrån anmält att byrån
enligt överbefälhavarens direktiv har utgått från att utredningens förslag
skall genomföras med vissa modifikationer. Dessa består trämst i att övergången
till det nya systemet skjuts till hösten 1969, att antalet dataanläggningar
begränsas till tre och att personalorganisationen minskas i viss
utsträckning. Centrala värnpliktsbyrån ges ny organisation i huvudsak
enligt utredningens förslag fr. o. in. den 1 juli 1968. Överbefälhavaren har
i sitt yttrande över krigsmaktens anslagsframställningar för budgetåret
1968/69 anmält att medel har avsatts för att genomföra det nya inskrivnings-
och personalredovisningssystemet i samtliga de alternativ som har
utretts för 1965 års försvarsutredning.
Innan jag redovisar mina egna ställningstaganden och förslag, vill jag
erinra om att vissa försök med inskrivning enligt utredningens
system redan har förekommit. Försöken började i mindre omfattning i
Hallands län åren 1965 och 1966. De har därefter vidgats och pågår nu i
Bergslagens militärområde, där de omfattar alla inskrivningsskyldiga. Erfarenheterna
från försöken är goda och visar att det nya systemet har väsentliga
fördelar framför det nuvarande.
För egen del finner jag det klarlagt att nuvarande system för inskrivning
och personalredovisning är föråldrat och maste
ersättas med ett effektivare system, som ger bättre underlag för personalplanering''
och personalurval och samtidigt ger möjligheter till rationaliseringsvinster.
.lag anser det också klarlagt att ett sådant system måste bygga
på automatisk databehandling tör att kraven på informationsunderlag för
personal- och utbildningsplaneringen och överblick över personalläget vid
krigsförbanden skall kunna fyllas. I likhet med remissinstanserna finner
jag att övertygande skäl har anförts tör att huvuddelen av verksamheten bör
utföras decentraliserat. En centralisering av personalredovisningen är visserligen
tekniskt genomförbar men innebär eu alltför sårbar och tungrodd
lösning. .lag tillstyrker därför att inskrivningsområdenas antal minskas
och att inskrivningen och personalredovisningen enligt utredningens förslag
_____under ett centralt ledningsorgan — bedrivs regionalt. Med hänsyn
till angelägenheten att begränsa kostnaderna och personalbehovet anser
jag emellertid inte att ett regionalt organ bör inrättas inom varje militärområde.
.lag räknar i stället med att verksamhetsområdet för vart och ett
av de regionala organen i princip skall omfatta tva militärområden, som
tillsammans får bilda ett inskrivningsområde. Södra och Västra militärområdena
bör därvid bilda Södra inskrivningsomradet, Östra militärområdet
och Bergslagens militärområde östra inskrivningsområdet samt Nedre och
övre Norrlands militärområden Norra inskrivningsområdet.
Också i fråga om deL föreslagna programmet för de medicinska
och psykologiska prövningarna vid inskrivningarna kan
jag i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag. Den tidigare nämnda
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1938 37
försöksverksamheten har visat, att dessa prövningar är val ägnade att fylla
•de krav på förbättring av instrumenten för urvalsverksamheten som ställs
av det nyligen beslutade värnpliktssystemet. Jag vill särskilt framhålla betydelsen
av att den inskrivningsskyldiges hälsotillstånd och lämplighet för
•olika slags utbildning såvitt möjligt blir klarlagda och att möjligheterna tas
till vara att redan vid inskrivningen skilja ut dem som till följd av gällande
systems otillförlitlighet nu frikallas av medicinska skäl först under pågående
grundutbildning. Härigenom bedömer jag på grundval av tillgänglig
statistik all minst 50 000 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under grundutbildning
skall kunna sparas in varje år, sedan det nya prövningsförfarandet
har slagit igenom. Jag räknar därför med att den värnpliktskontingent
som rycker in till grundutbildning genom det förbättrade prövningsförfarandet
skall kunna minskas med åtminstone ett tusental man fr. o in budgetåret
1971/72.
Då jag i huvudsak kan ansluta mig till utredningens förslag rörande provningsverksamhetens
omfattning innebär delta att jag f. n. avvisar de förslag
att vidga undersökningsprogrammet som bär förts fram av vissa remissinstanser
men det får inte tolkas så att programmet för framtiden skulle vara
låst i detalj. Mitt ställningstagande betyder också att jag inte anser mig
kunna biträda de förslag till inskränkningar som bär förts fram av chefen
för flygvapnet. Som utredningen bar framhållit bör erfarenheterna av det
nya prövningsförfarandet tas till vara efter hand. Möjlighet bör därför finnas
att inom den givna organisationens ram ersätta metoder som befinns
mindre ändamålsenliga med andra metoder. Den knappa tillgången inom
landet på akademiskt utbildade funktionärer, främst läkare men också psykologer,
måste beaktas. De genomsnittstider som utredningen har beräknat
tör ki oppsundersökningar, psykiatriska undersökningar och intervjuer med
de inskrivningsskyldiga betraktar jag därför som maximitider. Jag finner
det särskilt angeläget att intervjuförfarandet utsträcks att omfatta alla inskrivningsskyldiga
och att vissa av de prövande på grundval av bl. a. intervjun
undersöks av psykiater.
Jag delar utredningens uppfattning, atl inskrivningen — för att tillfredsställa
kraven på goda undersökningsmetoder — bör utföras vid fasta
inskrivningscentraler och att förrättningen måste sträckas
ut trän eu till två dagar. Jag förutsätter också att prövningen av gymnasieelever
och andra studerande läggs på sådan tid all den inte sammanfaller
med viktigare prov- eller tentamensperioder. Med hänsyn till de inskrivningsskyldigas
resor anser jag det nödvändigt med två inskrivningscentraler
inom varje inskrivningsområde. Dessa bör organisatoriskt ingå i den
legionala enheten för inskrivningsområdet. Inskrivningscentralerna bör åtminstone
t. v. lokaliseras enligt utredningens förslag, dvs. inom Södra
inskrivningsområdet till Kristianstad ocli Göteborg, inom östra inskrivningsområdet
till Solna och Karlstad samt inom Norra inskrivningsområdet
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968
till Östersund och Boden. Av utredningen framgår att belastningen på de
olika inskrivningscentralerna kommer att variera avsevärt om militärområdenas
gränser strikt skulle respekteras vid inskrivningsförrättningarna.
Genom mitt förslag rörande inskrivningen blir del emellertid möjligt att utjämna
arbetsbelastningen mellan inskrivningscentralerna. Värnpliktiga som
bor i de västra delarna av Östra militärområdet bör kunna skrivas in i Karlstad,
och inskrivningsskyldiga som är bosatta inom norra delen av Gävleborgs
län bör kunna hänvisas till inskrivningscentralen i Östersund i stället
för Solna. Vidare bör inskrivningsskyldiga som är bosatta inom södra delen
av östra militärområdet kunna hänvisas till inskrivningscentralen i Göteborg
eller Kristianstad. Mina förslag innebär att alla inskrivningscentraler kommer
att drivas med i stort sett samma dagskapacitet, högst 100 värnpliktiga
för dag. Inskrivningscentralerna i Östersund och Boden kommer dock att
driva sin verksamhet bara under en begränsad del av året. Samma personal
kan därför — med undantag för viss deltidsanställd personal — utnyttjas
vid båda dessa centraler. Frågan om inskrivningscenlralernas personaluppsättning
tar jag upp i det följande.
Jag tillstyrker också utredningens förslag om de f ö r in åner de inskrivningsskyldiga
skall vara berättigade till. Penningbidrag bör alltså utgå under
båda prövningsdagarna med samma belopp som till menig under grundutbildning,
f. n. 5 kr. för dag.
Beslut i inskrivningsärende bör fattas av den inskrivningsn
ä in n d som bör finnas i varje inskrivningsområde i den ordning utredningen
har föreslagit. Chefen för den regionala enheten inom inskrivningsområdet
bör vara ordförande i nämnden (inskrivningschef). Som vice ordförande
bör cheferna för inskrivningscentralerna inom området fungera.
I nämnden bör vidare ingå civila ledamöter, vilka på samma sätt som f. n.
bör utses av landsting eller i vissa fall av stadsfullmäktige. Jag tar inte
nu ställning till antalet civila ledamöter i varje nämnd. Den i anslutning till
1966 års beslut om värnpliktsutbildningen väckta och nu åter aktualiserade
frågan om en gemensam besvärsmyndighet för inskrivnings- och andra
värnpliktsärenden bör också övervägas ytterligare.
Beträffande person al redovis n inge n räknar jag, som tidigare
bär sagts, med eu koncentration till regional nivå i fråga om arméns och
flygvapnets personal. Den redovisning som nu sker vid inskrivningsexpeditionerna
och vid arméns och flygvapnets förband bör alltså föras över till
de regionala enheterna inom inskrivningsområdena. Beträffande truppregistreringen
vid marinen räknar jag i likhet med utredningen med alt den
t. v. skall utföras centralt vid marinstaben, som i sin tur bör tillhandahålla
de regionala redovisningsenheterna erforderliga dubblettregister. I avvaktan
på ett slutligt ställningstagande till den framtida organisationen av marinens
personalredovisning bör emellertid inte några åtgärder få vidtas som hindrar
eller försvårar att truppregislreringen för flottan och kustartilleriet framdeles
kan decentraliseras.
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968
Frågan om hur behovet av datamaskin tid skall tillgodoses är beroende
av resultatet av pågående utredningar om behovet av datamaskintid
för andra ändamål. Köp av särskilda dataanläggningar bör därför inte nu
komma i fråga. Av samma skäl som utredningen finner jag mig inte heller
kunna räkna med att behovet skall tillgodoses genom legokörning vid privata
eller statliga civila anläggningar annat än i begränsad utsträckning.
Viss maskinutrustning bör alltså t. v. förhyras. Jag delar också utredningens
mening att sådan databehandling som inte fordrar kvalificerad
maskinbearbetning bör utföras vid dataanläggning i anslutning till det regionala
organet. Jag räknar därför med att en förhyrd dataanläggning skall
ställas upp hos varje sådan enhet. En av dessa anläggningar bör betjäna
också den centrala myndigheten. Mitt förslag innebär bl. a. att folkbokföringens
dataanläggningar i Göteborg, Karlstad och Luleå torde behöva anlitas
för vissa inskrivningsrutiner. Uppställningen av de förhyrda anläggningarna
bör t. v. ske provisoriskt och på sådant sätt att behovet av terminalutrustning
begränsas. Den slutliga placeringen blir beroende av resultatet
av pågående utredningar om behovet av regionala dataanläggningar.
Medel bör anvisas så att en dataanläggning kan disponeras senast
hösten 1968. De båda övriga anläggningarna bör stå till förfogande senast
den 1 juli 1970.
I fråga om den centrala lednings myndighetens uppgifter,
ställning och organisation vill jag anföra följande. I likhet med utredningen
anser jag att ledningen av inskrivningen och personalredovisningen
skall åvila en särskild myndighet. Denna myndighet bör bildas genom omorganisation
av centrala värnpliktsbyrån. Jag är alltså inte beredd föreslå
att värnpliktsbyrån nu skall omvandlas till ett för krigsmakten gemensamt
personalverk på sätt som militära tj änstgöringsåldersutredningen bär antytt.
I fråga om ledningsmyndighetens ställning i förhållande till Kungl.
Maj :t, överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna har flera alternativ förts
fram. För egen del förordar jag att myndigheten ges ställning som central
förvaltningsmyndighet. Den bör alltså vara ett självständigt verk, som är
ansvarigt direkt inför Kungl. Maj:t. Med hänsyn till denna nya ställning
föreslår jag att centrala värnpliktsbyråns namn ändras till värnpliktsverket,
en benämning som jag använder i det följande.
Värnpliktsverkets befogenheter som central förvaltningsmyndighet måste
i vissa hänseenden begränsas genom direktiv- och anvisningsrätt för överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna, främst för att tillgodose den operativa
verksamheten och förbandsproduktionen. På inskrivningssidan bör
direktiv- och anvisningsrätten i huvudsak kunna utnyttjas för att fastställa
kraven för de befattningar som skall besättas med värnpliktig personal och
för att ange hur inskrivningskontingenten skall fördelas för utbildning. Inskrivningsverksamheten
i övrigt ankommer på värnpliktsverket, som alltså
har ansvaret för bedömning, uttagning och registrering av personalen och
även svarar för att personalen ställs till förfogande för utbildning enligt
40
Kungl. Maj:ts proposition nr M år 1968
givna direktiv. Värnpliktsverket bör också vara obundet av direktiv och anvisningar
i sin på värnpliktslagen och inskrivningsförordningen grundade
handläggning av befrielse- och anståndsärenden. I fråga om personalredovisningen
bör värnpliktsverket överta arméchefens samordnande uppgifter
och i övrigt verka som ett serviceorgan åt berörda militära myndigheter. Ansvaret
för den operativa och organisatoriska personalplaneringen och för
krigsplaceringen måste också i fortsättningen ligga hos de militära myndigheterna
och värnpliktsverket bör därför i dessa hänseenden vara skyldigt att
följa givna direktiv och anvisningar. Det ankommer på Kungl. Maj :t att
närmare reglera de frågor som här har berörts.
Värnpliktsverket, vars chef ensam bör fatta beslut i de ärenden i vilkas
handläggning han deltar, bör organiseras på en värnpliktssektion, eu administrativ
sektion och ett datakontor. Jag kan alltså inte ansluta mig till utredningens
förslag afl verket delas in i byråer. Verkschef sbefattningen bör
kunna uppehållas av militär eller civil tjänsteman. Jag räknar med att antalet
tjänster vid verket skall kunna minskas från föreslagna 62 till 51.
För verkschefen bör inrättas eu t jänst som chcf i Cp 2. Mot denna löneställning
har berörda personalorganisationer förklarat sig inte ha något att erinra.
Av övriga tjänster avses 20 för militär och JO för civil personal. Tjänsterna
för aktiv militär personal bör vara ordinarie med förordnande t. v.
Övriga tjänster bör inrättas som extra ordinarie.
Frågan om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för personalen vid
värnpliktsverket — med undantag av verkschefen — torde få lösas efter
förhandlingar med berörda personalorganisationer. Jag avser därför att ge
avtalsverket i uppdrag att förhandla om dessa villkor på grundval av vad
jag har föreslagit i denna proposition och i ett organisationsunderlag som
i detta syfte har upprättats inom försvarsdepartementet.
Intill dess övergången till del nya systemet för personalredovisning har
skett bör medel vidare beräknas för att behålla viss personal som behövs
för nuvarande system. Under budgetåret 1968/69 uppgår denna personal till
sammanlagt 26 tjänstemän i A 17 eller lägre. Av samma skäl beräknar jag
också medel för 24 tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande personal.
I avvaktan på att de regionala enheterna organiseras bör medel slutligen
beräknas för viss tillfällig arbetskraft för systemutveckling m. in.
och för personalen vid centrala värnpliktsbyråns nuvarande förvaltningsdetalj.
Vid bifall till mina förslag kan de tjänster som nu finns inrättade vid
centrala värnpliktsbyrån dras in. Personalstyrkan — 84 personer den 1 juli
1967 — beräknas genom mitt förslag efter hand sjunka till 52, varav en kommenderad
officer. Personalminskningen hänger till viss del samman med att
förvaltningsdetaljens personal — 12 tjänster — fr. o. in. den 1 juli 1969 hör
föras över till den regionala enheten inom Östra inskrivningsområdet.
Som jag kommer att redovisa i det följande bör de regionala enheterna
inte organiseras förrän den 1 juli 1969. Slutlig ställning till
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 dr 1968
tjänster m. in. för dessa enheter bör därför inte tas f. n. För att bl. a. belysa
kostnadssidan anser jag det emellertid nödvändigt att i delta sammanhang
lämna vissa preliminära förslag rörande deras uppgifter, organisation och
personaluppsättning.
Jag ansluter mig som förut har sagts till utredningens förslag att uppgifterna
rörande inskrivning, personalredovisning, krigsplacering och
andra värnpliktsärenden in. in. under värnpliktsverkets ledning bör handläggas
regionalt resp. vid marinens truppregister. Jag kan inte biträda överbefälhavarens
förslag att dessa uppgifter skall handläggas vid organisationsenheter
som ordnas in i militärområdesstaberna. I prop. 1964: 109 angående
krigsmaktens regionala ledning in. in. framhöll jag, att militärbefälhavarens
ledning av den verkställande och utövande förvaltningsverksamheten inom
militärområdet borde begränsas till planläggning, reglering och kontroll och
att förvaltningsverksamheten i övrigt borde fullgöras vid särskilda från stallen
fristående myndigheter. Detta uttalande äger tillämpning också på den
verksamhet jag nu behandlar. De regionala inskrivnings- och redovisningsenheterna
bör alltså vara fristående. Militärbefälhavare bör dock på grund
av sitt ansvar för den operativa verksamheten och förbandsproduktionen
ha viss anvisningsrätt gentemot regional inskrivnings- och redovisningsenhet.
Han bör också utöva viss kontroll över krigsplaceringsarbetet in. in.
vid enheten. Motsvarande befogenheter bör också ges chefen för första flygeskadern
och chefen för Gotlands militärkommando. Anvisningsrätten bör
i tillämpliga delar utformas enligt de riktlinjer jag i det föregående har
angett för överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas direktiv- och anvisningsrätt
i förhållande till värnpliktsverket.
Av min föregående redogörelse framgår att militärbefälhavaren får vissa
ledningsuppgifter i fråga om inskrivningen och personalredovisningen inom
militärområdet. Denna fråga uppmärksammades då statsmakterna beslöt om
militärområdesstabernas organisation (jfr prop. 1966: 110 s. 64). Jag uttalade
då bl. a. att militärbefälhavaren borde medverka i personalplaneringen,
och en särskild avdelning inrättades i staben för handläggning av bl. a. personalärenden
som är gemensamma för försvarsgrenarna. Jag förutsätter att
eventuellt behov av personalförstärkning för detta ändamål tillgodoses genom
att tjänster enligt överbefälhavarens bestämmande flyttas från andra
organisationsenheter inom militärområdesstaberna.
De tre regionala inskrivnings- och personalredovisningsenheter som jag
anser erforderliga bör benämnas Södra värnpliktskontoret, Östra värnpliktskontoret
och Norra värnpliktskontoret. Med hänsyn till behovet av samarbete
med militärområdesstaberna bör varje kontor om möjligt förläggas till
ort med sådan stab. Härigenom kan också kontorets behov av transportmedel
och andra serviceåtgärder tillgodoses genom de resurser som finns tillgängliga
vid staben. Det kan också visa sig lämpligt att knyta bokföringen
och kostnadsredovisningen till redovisningskontoret i berörd stab. önskemålet
om gemensam förläggningsort för militärområdesstab och värnplikts
-
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1968
kontor kan uppfyllas i två fall. Södra värnpliktskontoret bör förläggas i
Kristianstad och Norra värnpliktskontoret i Östersund, östra värnpliktskontoret
bör däremot av skäl som utredningen har redovisat förläggas i
Solna i anslutning till den inskrivningscentral inom Östra inskrivningsområdet
som bör till kontoret.
I de regionala värnpliktskontorens organisation bör ingå en enhet
för krigsplacerings- och värnpliktsärenden, två enheter för inskrivningsverksamheten
— Norra värnpliktskontoret endast en — och en enhet för
administrativa ärenden. Vidare bör en dataenhet provisoriskt ordnas in i
varje kontor. Jag räknar däremot inte med att särskilda planeringsenheter
skall inrättas. Ställning till hur datamaskindriften in. m. skall organiseras
bör tas först sedan pågående utredningar om regional databehandling för
andra ändamål än inskrivning och personalredovisning har avslutats. Jag
räknar alltså med att dataenheterna framdeles kan behöva brytas ut ur
kontoren. I enheterna för inskrivningsverksamheten ingår den personal som
betjänar inskrivningscentral erna. Denna personal stationeras i vissa fall
på annan ort (Göteborg, Karlstad och Boden). Jag förutsätter att helårsanställd
personal vid inskrivningsenhet under del av året skall kunna utnyttjas
också för krigsplacerings- och värnpliktsärenden. Chef för värnpliktskontor
bör vara en regementsofficer som samtidigt är inskrivningschef.
I sistnämnda egenskap är han som jag förut har sagt självskriven ordförande
i inskrivningsnämnden. Till den föreslagna detaljindelningen av
de olika organisationsenheterna tar jag inte ställning. Huvuddelen av personalen
bör efter föreliggande behov kunna flyttas inte bara mellan de
olika enheterna inom ett och samma kontor utan också mellan värnpliktskontoren
inbördes samt mellan dessa och värnpliktsverket. Sådana omflyttningar
blir framför allt nödvändiga i samband med inskrivningsperiodens
början och slut.
Eftersom det saknas erfarenhet om personalbehovet inom de regionala
värnpliktskontoren finner jag att tjänster bör inrättas med återhållsamhet.
Behov av extra personal, som uppstår under den tid då inskrivnings-
och redovisningssystemen läggs om, bör tillgodoses på annat sätt än
genom tjänster. Så länge pensionsåldrarna inte har ändrats för den militära
personalen bör enligt min mening åtgärder också vidtas för att minska behovet
av aktiv militär personal. Om och när pensionsåldern höjs, bör möjlighet
däremot finnas att ändra vissa tjänster, som utredningen har förbehållit
civil personal, till tjänster för aktiv militär personal. Jag räknar därför med
att vissa tjänster som utredningen har avsett för civil personal skall bytas
ut mot tjänster som t. v. avses för pensionerad militär personal. En stor del
av tjänsterna inom enheten för krigsplacerings- och värnpliktsärenden bör
vidare enligt Kungl. Maj :ts bestämmande hållas vakanta tills motsvarande
verksamhet vid nuvarande truppregistreringsmyndigheter har hunnit avvecklas.
Jag räknar också med att de uppgifter som utredningen har avsett
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968
för personalvårdstjänstemän t. v. skall kunna lösas av annan personal. Också
vid dataenheterna räknar jag med att vissa tjänster skall hållas vakanta
under uppbyggnadsskedet. Vidare utgår jag från att programmering i vart
fall t. v. bara i undantagsfall skall utföras vid värnpliktskontoren. Slutligen
förutsätter jag att behovet av personal för bevakning och för betjäning av
telefonväxel in. m. skall kunna tillgodoses genom att kontoren med tillhörande
mskrivningscentraler replierar på militärområdesstab eller förband.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till att bara tre organisationsenheter
avses bli inrättade anser jag att antalet tjänster för de regionala värnpliktskontoren
bör kunna begränsas till 212. 1 detta antal ingår tio tjänster för
maskinpersonal som nu redovisas vid centrala värnpliktsbyrån men i samband
med omorganisationen bör föras över till östra värnpliktskontoret.
Om hänsyn tas till detta räknar jag med en personalorganisation som innehåller
54 tjänster mindre än utredningen har föreslagit.
Mina förslag förutsätter att bl. a. 21 tjänster för inskrivningschef och 67
tjänster vid arméförbandens inskrivningsexpeditioner skall dras in. Därjämte
kan ytterligare ett antal tjänster dras in vid arméns och flygvapnets
förband. Till denna fråga återkommer jag i det följande.
För den personal, som i övrigt engageras i inskrivningsverksamheten, bör
fasta tjänster inte inrättas. Läkare, psykologer, sjuksköterskor, laboratorieassistenter
och optiker bör anställas mot prestationsersättning eller arvode.
I likhet med utredningen räknar jag med att behovet av läkare och psykologer
till viss del måste tillgodoses med inkallade värnpliktiga. Jag förutsätter
att frågorna rörande de värnpliktiga läkarnas och psykologernas tjänstgöring
vid inskrivningscentral kommer att beaktas av 15)66 års värnpliktskommitté.
Behovet av lokaler för värnpliktskontoren bör tillgodoses enligt de
grunder utredningen har redovisat. Jag räknar således med att nya permanenta
lokaler inte skall behöva byggas utan att befintliga lokaler — i förekommande
fall efter viss ombyggnad — eller förhyrda lokaler i allt väsentligt
skall kunna utnyttjas.
I fråga om organisationen för personalredovisningen m. in. vid de lokala
enheterna föreslår jag att verksamheten vid arméns och flygvapnets
förband skall ledas av eu militär tjänsteman som tillhör förbandets mobiiiseringsavdelning.
Denne bör biträdas av ett kvalificerat biträde. Lokal enhet
för personalredovisning bör finnas endast vid de förband som är mobiliseringsmyndigheter.
Jag räknar alltså inte med att någon sådan enhet skall
finnas vid K 1 och F 14 men däremot vid S 2. Jag är inte heller beredd föreslå
att försvarsområdesstaberna skall förstärkas annat än i undantagsfall. För
den lokala organisationen räknar jag med 123 tjänster, vilket i förhållande
till utredningens förslag innebär en minskning med 24. Vid de lokala enheterna
bör vidare tjänstgöra värnpliktiga i enlighet med utredningens förslag.
\ad jag nu har föreslagit rörande den lokala organisationen innebär att
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 3''i år 1968
antalet tjänster kan minskas med 340 vid armén och 21 vid flygvapnet.
Eftersom jag i likhet med utredningen bedömer att behovet att kommendera
personal från förbanden till inskrivningsförrättningar kommer att
minska avsevärt, anser jag det också möjligt att dra in en tjänst för underbefäl
vid varje förband till vilket inskrivningsexpedition nu är knuten. Sammanlagt
minskar alltså antalet tjänster i den lokala nivån med (340 + 21
+ 21) 382. Slutligen beräknar jag att antalet tjänstgöringsmånader för skrivpersonal
som tilldelats förbanden kan minskas med omkring 360.
Sammanfattningsvis innebär mina förslag att antalet tjänster för inskrivning
och personalredovisning ändras i förhållande till nuläget enligt följande
tabell. För jämförelse redovisas också utredningens förslag.
Organisationsenhet |
IPU |
Dep.chefen |
Nuvarande org. |
Förändring |
Värnpliktsverket................ |
741 |
522 |
84 |
— 32 |
Regionala värnpliktskontor....... |
2563 |
212 |
88* |
+ 124 |
Arméns och flygvapnets förband |
147 |
123 |
5055 |
— 382 |
Summa |
477 |
387 |
677 |
— 290 |
1 Därav tolv vid förvaltningsdetaljen
2 Därav en kommenderad officer
3 Därav tre deltidstjänster för läkare
4 Vid inskrivningsexpeditioner
5 Därav 21 kommenderade underbefäl
Utöver de tjänster som redovisas i tabellen tillkommer prestations- eller
arvodesavlönad personal, såsom läkare, psykologer, sjuksköterskor, laboratorieassistenter
och optiker, vilkas antal inte kan preciseras. I förhållande
till nuvarande organisation bär läkarinsatsen av utredningen beräknats öka
med omkring 100 tjänstgöringsmånader för år medan beliovet av psykologer
ökar endast obetydligt. Genom mina förslag beräknar jag att ökningen
av läkarinsatsen skall kunna reduceras något. För sjuksköterskor, laboratorieassistenter
och optiker beräknar utredningen en ökning med omkring
80 tjänstgöringsmånader. Slutligen tillkommer ett antal värnpliktiga funktionärer
som utredningen har beräknat till 175 vid värnpliktskontoren och
40 vid förbanden. I förhållande till gällande organisation innebär detta att
behovet av tjänstgöringsmånader beräknas minska med 130 för år.
I fråga om genomförandet av organisationen föreslår
jag att centrala värnpliktsbyrån ges ny organisation den 1 juli 1968. De
regionala värnpliktskontoren bör organiseras den 1 juli 1969, då nuvarande
inskrivningsmyndigheter avvecklas. Inskrivningarna enligt det nya systemet
bör första gången genomföras hösten 1969—våren 1970. Jag förutsätter
därvid att de försök som har påbörjats hösten 1967 inom Bergs
-
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 3t ur It)08
lagens militärområde skall fortsätta också under budgetåret 1968/69. övergången
till det nya redovisningssystemet bör påbörjas snarast efter den
1 iuli 1969 och vara avslutad före den 1 juli 1971, då den nya lokala organisationen
genomförs och övertaliga tjänster vid arméns och flygvapnets
förband senast bär dras in. Jag räknar slutligen med att cheferna för värnpliktskontoren
och viss annan nyckelpersonal tas i anspråk redan fr. o. in.
den 1 januari 1969 för förberedelsearbete in. in. Genomförandet av organisationen
ställer krav på vissa övergångsåtgärder. Ordinarie personal kan
i vissa fall behöva föras på övergångsstat. Fråga kan vidare komma upp
att viss extraordinarie eller extra personal övergångsvis behöver behållas
i organisationen. Systemomläggningen torde vidare — som förut har antytts
— kräva att viss extra personal för kortare lid knyts till främst värnpliktsxerket,
t. ex. genom kommendering av militär personal eller genom
användning av tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande militär
personal eller skrivpersonal. Jag räknar bl. a. med att sex officerare ur
armén och flygvapnet också under budgetåret 1968/69 skall kommenderas
till tjänstgöring vid värnplikts verket.
Medelsbehovet för värnplildsverket beräknar jag i nuvarande
pris- och löneläge vid fullt genomförd omorganisation, alltså fr. o. m. budgetåret
1971/72, till omkring 1,7 milj. kr. för avlöningar och till omkring
1,0 milj. kr. för omkostnader. Övergångsvis blir kostnaderna större. Beträffande
avlöningarna har skälen härtill redovisats i det föregående. Beträffande
omkostnaderna uppstår under de första åren engångsutgifter för
data- och sjukvårdsmateriel samt kontorsmöbler in. in., som huvudsakligen
avses för den regionala organisationen. Dessa utgifter beräknar jag till sammanlagt
ca 1,8 milj. kr. Under budgetåret 1968/69 får man vidare räkna
med utgifter för hyra av eu datamaskinanläggning, som året därpå förs
över till Östra värnpliktskontoret. Jag räknar med att utgiftsnivån i fasta
priser under de närmaste budgetåren skall utvecklas enligt följande tabell
(för budgetåret 1967/68 har 2,9 milj. kr. anvisats).
Anslag |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
Avlöningar............. |
o 6 |
1,9 1,0 |
1,7 |
||
Omkostnader............. |
2,4 |
2,4 |
|||
1.0 |
|||||
Summa |
5,0 |
4,6 |
2,9 |
2.7 |
For värnpliktskontoren räknar jag med ett reducerat medelsbehov under
uppbyggnadsskedet beroende på att vissa tjänster till en början bör hållas
vakanta och att bara en datamaskin är i drift under första budgetåret. Utgifterna
beräknas i fasta priser utveckla sig på följande sätt (milj. kr.).
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968
Anslag |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
5,0 |
5,9 |
6,7 |
|
Omkostnader.............. |
1,8 |
4,7 |
4,9 |
Summa |
6,8 |
10,6 |
11,6 |
Vissa av de utgifter som nu belastar anslaget Inskrivningskostnader, bl. a.
för expenser, bar i mina beräkningar förutsatts bli överförda till värnpliktskontoren.
Detta gäller också utgifterna för datamaskinhyror in. m. och viss
utbildning. Anslaget Inskrivningskostnader bör t. v. behållas i riksstaten.
Från detta anslag bör betalas utgifter för arvoden in. in. åt inskrivningsnämndcrnas
ledamöter och för de inskrivningsskvldigas resor, förplägnad,
traktamenten och penningbidrag liksom för specialundersökningar av de
inskrivningsskyldiga och för tvätt och förbrukning av sjukvårdsmateriel
in. in. i samband med inskrivningen. Under budgetåret 1968/69, då inskrivningarna
sista gången fullföljs enligt det äldre systemet, räknar jag med i
huvudsak oförändrad utgiftsnivå, 3,3 milj. kr. Medelsbehovet fr. o. m. budgetåret
1969/70 beräknar jag till omkring 2,7 milj. kr. — en minskning med
600 000 kr. för år.
De beräkningar jag bär har redovisat har gjorts med utgångspunkt i en
oförändrad anslagsredovisning med bl. a. särskilda avlönings- och omkostnadsanslag.
Jag vill dock understryka att det pa sikt kan finnas skäl att
ompröva anslagssystemet och t. ex. införa ett gemensamt anslag för hela
inskrivnings- och personalredovisningsverksainheten. Jag är dock inte beredd
att nu föreslå eu sådan lösning.
För att ställa i ordning och inreda lokaler beräknar jag en engångsutgift
på omkring 4 milj. kr. Dessa utgifter belastar ersättningsanslag till försvarets
fastighetsfond och bör delas upp med hälften på vartdera av budgetåren
1968/69 och 1969/70. Ersättningen till försvarets fastighetsfond beräknas
vidare öka med ytterligare omkring 400 000 kr. för år fr. o. m. budgetåret
1969/70 för lokalhyror in. in. För detta ändamål behövs redan under
budgetåret 1968/69 ett belopp av 190 000 kr.
Mina förslag leder till att arméns anslag för avlöningar till aktiv personal
in. fl. fr. o. in. budgetåret 1971/72 beräknas kunna minska med omkring
9,8 milj. kr. för år. Vid flygvapnet beräknas däremot inte några förändringar
under motsvarande anslag. Mindre besparingar uppstår också under
arméns anslag för sjukvård, reseersättningar, expenser och övningar m. nu
Dessa besparingar beräknar jag till sammanlagt 300 000 kr. Även under anslagen
Vissa specialundersökningar och Reseersättningar till värnpliktiga
kan besparingar göras. Dessa beräknar jag fr. o. in. budgetåret 1969/70 till
sammanlagt omkring 400 000 kr. Fr. o. in. budgetåret 1971/72 räknar jag
slutligen, som förut bär sagts, med att försvarsgrenarnas värnplikt skon
-
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1968
tingenter för grundutbildning skall kunna minskas, så att antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga går ned med minst 50 000, vilket motsvarar
en besparing med minst 1,5 milj. kr. för år. Besparingar på grund av
minskat behov av värnpliktiga funktionärer vid inskrivningen m. m. torde
däremot kunna påräknas bara till ett mindre belopp. Dét sammanlagda
beloppet och den ungefärliga fördelningen på olika budgetår i fasta priser
av nu nämnda besparingar framgår av följande tablå (milj. kr.).
Anslag |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 och föl-jande |
Arméns avlöningsanslag1.... |
3,9 |
6,4 |
9,8 |
Övriga anslag.............. |
0,5 |
0,6 |
2,2 |
Summa |
4,4 |
7,0 |
12,0 |
1 Redan under budgetåret 1968/69 kan omkring 150 000 kr. sparas under anslaget Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Mina förslag innebär att årskostnaderna fr. o. m. budgetåret 1971/72, dvs.
när övergången till det nya systemet beräknas vara helt genomförd, förändras
på följande sätt (milj. kr.).
Minskning Ökning
Avlöningar.......................... 3,3
Omkostnader........................ 4,9
Inskrivningskostnader................ 0,6
Utbildningskostnader................. 1,5
Lokalhyror.......................... 0,4
Diverse............................. 0,7
Summa 6,1 5,3
Tillhopa — 0,8
På sikt bör alltså i fråga om driftsutgifter kunna redovisas en årlig besparing
på minst 800 000 kr. Övergångsvis beräknas anslagsbehovet för inskrivning
och personalredovisning under budgetåren 1968/69, 1969/70 och
1970/71 öka med 13 milj. kr., varav 6 milj. kr. kan hänföras till investeringar
i byggnader och materiel. Den ökning som uppstår under de närmaste
åren bör emellertid ses i relation inte bara till de besparingar i fråga
om driftsutgifter som görs fr. o. m. budgetåret 1971/72 utan också till de
vinster som görs i fråga om effektivitet och personal. Effektivitetsökningen
är nödvändig för att det nya utbildningssystemet för värnpliktiga skall kunna
fungera på avsett sätt och personalvinsterna innebär att försvarets anspråk
på våra arbetskraftsresurser minskar med ca 300 personer. Jag vill
också erinra om att cheferna för armén och flygvapnet i anslutning till re
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1968
missbehandlingen av 1960 års värnpliktsutrednings betänkande har hävdat,
att personalen vid nuvarande truppregistreringsmyndigheter måste förstärkas
till en årskostnad som uppgår till drygt 2 milj. kr. för år. Denna
kostnadsökning kan undvikas genom det nya redovisningssystemet.
De förslag som jag i det föregående har lagt fram medför att värnpliktslagen
och flera andra författningar måste ändras. Fråga om ändring av
värnpliktslagen kommer jag att anmäla senare med förslag om särskild
proposition.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
a) godkänna de riktlinjer som jag har angett för organisation
m. in. av krigsmaktens inskrivnings- och personalredovisningsväsen,
b) besluta att centrala värnpliktsbyrån skall upphöra vid
utgången av juni 1968,
c) besluta att ett centralt verk för krigsmaktens inskrivnings-
och personalredovisningsverksamhet, benämnt värnpliktsverket,
skall inrättas den 1 juli 1968,
d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder
som behövs för att genomföra förslagen.
B. Anslagsfrågor
Värnpliktsverket: Avlöningar
M966/67 Utgift 1 825 324
11967/68 Anslag 1 950 000
1968/69 Förslag 2 600 000
1 Avser anslaget Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar I
I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 95) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att„
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala värnpliktsbyrån:.
Avlöningar beräkna ett förslagsanslag av 1 950 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr M år 1968
49
Beräknad ändring
1967/68 1968/69
Tjänster Handläggande personal.................... Övrig personal............................ |
....... 19 |
Mynd. + 10 |
Dep. chelen + 10 |
84 |
+ U |
+ H |
|
Anslag Avlöningar till tjänstemän................. Arvoden och särskilda ersättningar.......... |
....... 1 946 600 ....... 3 400 |
+ 671 000 |
+ 650 000 |
1 950 000 |
+ 671 000 |
+ 650 000 |
Centrala värnpliktsbyrån
Enligt överbefälhavarens direktiv har medel beräknats för att genomföra
inskrivnings- och personalredovisningsutredningens förslag.
Departementschefen
Enligt vad jag tidigare har föreslagit bör centrala värnpliktsbyrån den 1
juli 1968 ersättas av en central förvaltningsmyndighet, kallad värnpliktsverket.
Anslaget bör därför benämnas Värnpliktsverket: Avlöningar.
Som jag tidigare har anfört bör för chefen för värnpliktsverket inrättas
en tjänst som chef i Cp 2. Med hänvisning till vad jag i övrigt har föreslagit
beträffande personaluppsättningen vid värnpliktsverket beräknar jag anslaget
till 2,6 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t alt inrätta en tjänst i Cp 2,
avsedd för chef för värnpliktsverket,
b) till Värnpliktsverket: Avlöningar för budgetåret 1968/
69 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett förslagsanslag
av 2 600 000 kr.
Värnpliktsverket: Omkostnader
M966/67 Utgift 957 750
11967/68 Anslag 950 000
1968/69 Förslag 2 400 000
1 Avser anslaget Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader
I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 95) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader
beräkna ett förslagsanslag av 950 000 kr.
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 3i år 1968
Beräknad ändring
1967/68 |
Mynd. |
1968/69 Dep. chefen |
|
1. Sjukvård in. m............................. |
10 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
2. Reseersättningar........................... 3. Expenser |
35 500 |
+ 19 500 |
+ 60 000 |
a) Bränsle, lyse............................ |
4- 32 000 |
+ 28 000 |
|
b) Kostnader för datamaskiner m. m......... |
300 000 |
+ 835 000 |
+ 835 000 |
Därav engångsutgifter...................... |
____ 61 000 |
+ 200 000 |
+ 200 000 |
c) Bevakning.............................. |
+ 30 000 |
+ 30 000 |
|
d) Övriga expenser......................... |
279 500 |
+ 20 000 |
+ 415 000 |
Därav engångsutgifter..................... |
---- 27 000 |
— 27 000 |
+ 370 000 |
4. Utbildning................................ |
+ 100 000 |
+ 80 000 |
|
5. Publikationstryck.......................... |
— |
— |
|
6. Representation............................ |
950 000 + 1 100 500 |
+ 1 450 000 |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Värnpliktsverket: Omkostnader för budgetåret
1968/69 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1968
51
Innehållsförteckning
Sid.
A. Inskrivning och redovisning av värnpliktiga...................... 2
Nuvarande ordning .......................................... 3
Utredningens förslag.......................................... 7
Yttrandena .................................................. 21
Departementschefen .......................................... 33
B. Anslagsfrågor ................................................ 48
Värnpliktsverket: Avlöningar .................................. 48
Värnpliktsverket: Omkostnader ................................ 49