Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

Nr 31

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 19H
(nr 461); given Stockholms slott den 16 februari 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden och lagrådets protokoll, föresiå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen
den 30 juni 1944 (nr 461).

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att hembiträdeslagen erhåller fortsatt giltighet
t. o. m. den 31 oktober 1971.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 31

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av hemhiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461)

Härigenom förordnas, att hembiträdeslagen den 30 juni 1944, som enligt
lag den 5 mars 1965 (nr 35) gäller till och med den 31 oktober 1968, skall
äga fortsatt giltighet till och med den 31 oktober 1971.

Kungl. Ma j:ts proposition nr 31 år 1968

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på
Stockholms slott den 2 februari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Wickman, Moberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om fortsatt giltighet
av hembiträdeslagen och anför.

Hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461) erhöll ursprungligen en
till tre år begränsad giltighetstid, som sedan förlängts sju gånger med tre år
i sänder. Efter den senaste förlängningen, som skedde genom lag den
5 mars 1965 (nr 35), gäller hembiträdeslagen t. o. m. den 31 oktober 1968.

Statsmakterna bör före sistnämnda tidpunkt ta ställning till om hembiträdeslagens
giltighetstid skall förlängas ytterligare. Jag anhåller därför
att få ta upp frågan till behandling.

Hembiträdeslagen äger tillämpning på avtal, varigenom arbetstagare åtar
sig att utföra huvudsakligen husligt arbete i arbetsgivarens hushåll (1 §
första stycket). Från lagens tillämpningsområde undantas dock dels avtal,
som ingås för viss sammanhängande tid understigande en månad, dels
avtal, som avser mindre antal dagar i veckan än sex, och dels avtal, som
inte innefattar heltidssysselsättning (1 § andra stycket). Vidare avser
lagen inte arbete, som utförs av medlem av arbetsgivarens familj eller av
husföreståndarinna eller därmed jämförlig arbetsledare i hushåll där hembiträde
är anställt, eller av hushållerska eller annan, som självständigt sköter
hemmet i husmors ställe.

I motsats till allmänna arbetstidslagen och övriga lagar, som reglerar
de anställdas arbetstid, innehåller hembiträdeslagen inga bestämmelser om
arbetstidens längd för dag, vecka eller annan tidrymd. Hembiträdeslagen
ger i stället föreskrifter om den minsta fritid, som ett hembiträde har rätt
till. Det föreskrivs, att den ordinarie arbetstiden skall sluta senast kl. 19
utom för hembiträde, som uteslutande har till uppgift att sköta barn. Hembiträdet
har rätt att vara ledigt dels varannan söndag eller annan allmän
helgdag av kyrklig karaktär, dels en bestämd vardag varje vecka efter kl. 14
och dels den 1 maj efter kl. 13 (10 §).

Kungi. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

Lagens bestämmelser om fritid, som är av tvingande natur, kompletteras
av föreskrifter om övertidsarbete (12 §). Endast vid vissa sjukdomsfall
är hembiträde skyldigt att arbeta på övertid. I övrigt gäller vad som
kan anses överenskommet. Avtalsfriheten begränsas av att hembiträde
under 18 år inte får användas till övertidsarbete mer än sju timmar i veckan
(18 §).

Hembiträdet är berättigat till kontant ersättning för övertidsarbete. Om
övertidsarbetet endast består av vakttjänst eller föranletts av sjukdomsfall
kan kompensation också ges i form av ledighet på ordinarie arbetstid.
Parterna kan komma överens om alt byta ut kontant övertidsersättning
mot ledighet (13 § första stycket). Lagen saknar bestämmelser om storleken
av den kontanta övertidsersättningen. Däremot föreskrivs, att ledighet
som gottgörelse för övertidsarbete skall motsvara vad som kan anses som
skäligt med hänsyn till övertidsarbetets art. Ledigheten får inte förläggas
till tid före kl. 9 och inte utgå under kortare tid än två timmar åt gången
(13 § andra stycket). Avtal varigenom ett hembiträde berövas lagstadgade
förmåner för övertidsarbete är utan verkan (13 § tredje stycket).

I lagen regleras även andra frågor, som t. ex. angående hur avtal ingås
och upphör, anställnings- och uppsägningstid, hembiträdets rätt till bostad
och vård vid sjukdom, löneutbetalning, betyg samt skadeståndsskyldighet.
Lagen saknar bestämmelser om tillsyn över att den följs.

När hembiträdeslagen kom till övervägde man, om inte arbetstiden för
hembiträde skulle kunna bestämmas på samma sätt som för andra arbetstagare,
dvs. på så sätt att arbetstiden angavs i lagen. Man stannade dock
för att reglera fritiden i stället för arbetstiden. Lagen anger sålunda ett
minimimått av fritid som garanteras hembiträdet.

Vid de tillfällen då lagens giltighetstid förlängts har man på nytt diskuterat
hembiträdenas arbetstidsförhållanden. Riksdagen bär vid flera tillfällen
uttalat sympati för att hembiträdena skall jämställas med andra
arbetstagare i arbetstidshänseende.

År 1962 uppdrogs åt en utredningsman att pröva hembiträdeslagstiftningen
i ett sammanhang. Denne skall enligt direktiven för utredningen
pröva om det fortfarande finns anledning att ha en särskild arbetstidslagstiftning
för hembiträden. Vidare skall han undersöka om en fastare reglering
av arbetstiden kan tänkas inverka fördelaktigt på rekryteringen till
yrket.

Frågan om hembiträdenas arbetstidsförhållanden har nära beröring
med det arbete som bedrivs av 1963 års arbetstidskommitté. Kommittén
skall bl. a. undersöka möjligheterna att utvidga området för den allmänna
arbetstidslagstiftningen. Enligt direktiven bör målsättningen vara att undantagen
från arbetstidslagstiftningen blir få och av mindre omfattning.

I skrivelse den 31 oktober 1967 angående hembiträdeslagstiftningen fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

håller utredningen att det knappast är lämpligt att för det husliga arbetet
införa en form av arbetstidsreglering som kanske skulle behöva konstrueras
om efter ett par år. Utredningen säger sig därför vilja avvakta med att ta
slutlig ställning rörande hembiträdeslagstiftningen till dess att det förslag
till ny arbetstidslag, som 1963 års arbetstidskommitté har i uppdrag att
utforma, fått sin definitiva form. Samråd med kommittén har ägt rum och
utredningen har fortlöpande hållit sig underrättad om kommitténs arbete.
Utredningen räknar med att kunna lägga fram förslag rörande hembiträdeslagstiftningen
sommaren 1968 samtidigt med att arbetstidskommittén avger
betänkande med förslag till ny arbetstidslagstiftning.

Eftersom det inte blir möjligt att lägga fram något förslag till ny hembiträdeslagstiftning
för riksdagen år 1968 föreslår utredningen att den nuvarande
hembiträdeslagens giltighetstid, som utlöper den 31 oktober 1968,
förlängs med ytterligare tre år. Detta bör enligt utredningen inte hindra att
en eventuell ny lagstiftning i ämnet genomförs före treårsperiodens utgång.

Jag delar utredningens uppfattning att frågan om hembiträdenas arbetstidsförhållanden
bör lösas i anslutning till den allmänna översynen av
arbetstidsförhållandena på arbetsmarknaden. Som utredningen framhållit
torde detta arbete inte hinna avslutas i sådan tid att proposition kan
föreläggas 1968 års riksdag. Med hänsyn till detta bör hembiträdeslagens
giltighetstid förlängas. Jag finner inte anledning frångå den hittills tilllämpade
förlängningstiden om tre år och föreslår därför att giltighetstiden
för lagen förlängs t. o. m. den 31 oktober 1971. Om en slutlig lösning
av frågan om den lagliga regleringen av arbetsförhållandena för den i husligt
arbete anställda arbetskraften kan nås före denna tidpunkt, kommer
givetvis förslag härom att föreläggas riksdagen utan dröjsmål.

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag
till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr
461). Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilaga1.

Jag hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget inhämtas för
det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl.
Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Bilagan har här uteslutits. Den är likalydande med den bilaga som är fogad vid propositionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 12 februari 1968.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind,
justitierådet Alexanderson,

regeringsrådet Ringd én,
justitierådet Westerlind.

Enligt lagrådet den 8 februari 1968 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen
av Halland, i statsrådet den 2 februari 1968, hade Kungl. Maj :t förordnat,
att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda
ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet
av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461).

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsfiskalen Bengt Westerberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1968

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 16
februari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,
Morerg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över
förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944
(nr 461).

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran,
och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
antaga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten