Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1068

1

Nr 2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1067/68;
given Stockholms slott den 3 januari 1068.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om
vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 januari 1068.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1967 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret
1967/68 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1967: 155, SU 210,
rskr 411).

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår
har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam
proposition avseende utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1967/68. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsstat under innevarande
budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa föras samman i en
särskild proposition, som föreläggs riksdagen vid en senare tidpunkt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 2

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-,
finans-, utbildnings-, jordbruks-, inrikes- och civilärenden.
Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som
bilagor 1—9. En sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition
begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga
10.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition förelägger
riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1967/68 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 januari 1968.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de
ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTRUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

O. Diverse

[1] O 1. Reglering av prisstegringar under begränsade anslag. Som närmare
framgår av prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 155) har jag tidigare denna dag föreslagit
ändrad metod för prisreglering av vissa beställningsbemyndiganden för det
militära försvaret. Metoden innebär att överföring av medel från anslaget
Reglering av prisstegringar under begränsade anslag till anslag för vilket
tillämpas den särskilda tekniken att utnyttja beställningsbemyndigande för
varje disposition av medel, skall anses innefatta beställningsbemyndigande
till samma belopp. Den nya metoden bör tillämpas redan innevarande budgetår
och jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna att den ändrade metod för prisreglering av
vissa beställningsbemyndiganden som jag har angett i det
föregående får tillämpas under budgetåret 1967/68.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

[2] O 6. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop.
1953: 234 anvisade riksdagen (SU 196, rskr 431) på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag
i mars 1954. övervakningskontingentens uppdrag pågår alltjämt, men dess
personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer mot omkring
90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under
förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt
14 640 000 kr. (jfr senast prop. 1967: 105, SU 72, rskr 184). Hittills har
således 19 640 000 kr. anvisats för ifrågavarande ändamål. Anvisade medel
beräknades täcka kostnaderna för kontingentens verksamhet t. o. in. december
1967. Vid utgången av december fanns en behållning på ca 100 000
kr. under anslaget.

Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea
kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid
beräknas för tiden t. o. in. utgången av år 1968. Jag anser, att kontingentens
personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 80 000
kr. för månad. För år 1968 erfordras således 960 000 kr. Anslagsbehovet uppgår
med hänsyn till kvarstående reservation till 860 000 kr. Det sålunda beräknade
medelsbehovet måste betraktas som ungefärligt med hänsyn till svårigheterna
att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en kommande
avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare
medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.
Fråga om täckning av sålunda bestridda kostnader torde få anmälas
framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen

att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett
reservationsanslag av 860 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

5

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 jajanuari
1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de
ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
G. Universitetssjukhus m. m.

[1] G 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reservationsanslag
av 501 000 kr., varav 500 000 kr. på tilläggsstat I till riksstaten
för nämnda budgetår (prop. 1967: 155 bil. 4, SU 201, rskr 393).

Vid den av riksdagen år 1963 beslutade upprustningen av serafimerlasarettet
skall Stockholms stad bestrida 60 % och staten 40 % av byggnadskostnaderna
(prop. 1965:190, SU 216, rskr 409). Byggnadsstyrelsen har
hand om byggnadsåtgärderna, som i prisläget den 1 april 1966 beräknats
kosta totalt 17 265 000 kr. Statens andel härav har anvisats i sin helhet
(prop. 1967: 105 bil. 2, SU 73, rskr 185). Upprustningen kommer att avslutas
under våren 1968.

Byggnadsstyrelsen

Med justering till prisläget den 1 april 1967 kostar upprustningen av serafimerlasarettet
totalt 17 440 000 kr. Statens andel av kostnadsökningen blir
70 000 kr.

•fl Biliang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 2

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

Följande investeringsplan läggs fram.

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Byggnadsetapp

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

start

Färdig-

ställande

1.4.66

1.4.67

Faktisk
t. o. m.
1966/67

Beräknaö

1967/68

för

1968/69

Etapp I ..........

3 010

3 010

1

Etapp II..........

3 490

3 490

Ll6 207

1 133

100

3.64

12.67

Etapp III ........

6 270

6 320

Etapp IV o. V ....

4 495

4 620

J

Summa

17 265

17 440

16 207

1 133

100

Statens andel......

7 176

7 246

6 753

453

40

Stadens andel......

10 089

10 194

9 454

680

60

Direktionen för karolinska sjukhuset

Till vissa underhållsarbeten som utförts i samband med serafimerlasarettets
upprustning föreslås att 1 950 000 kr. anvisas i enlighet med ett till
direktionen överlämnat förslag från byggnadsstyrelsen.

Ifrågavarande underhållsarbeten har vidtagits helt genom byggnadsstyrelsens
försorg. Arbetena har inte omfattats av den planering, som legat till
grund för medelsanvisningarna under statens allmänna fastighetsfond till
reparations- och underhållsarbeten vid serafimerlasarettet. Under sjukhusets
upprustning har byggnadsstyrelsen sålunda utfört olika arbeten av
underhållskaraktär, såsom reparation och utbyte av fuktskadade bjälklag
och väggar, utbyte av rörledningar samt utbyte och lagning av vissa yttertak.
Underhållsarbetena har varit både oundvikliga och lämpliga att utföra
i samband med upprustningen av sjukhusbyggnaderna. De har emellertid,
i avsaknad av en tids- och kostnadskrävande undersökning av byggnader och
installationer före fastställandet av ombyggnadsprogrammet och därpå grundade
kostnadsberäkningar, inte av direktionen eller byggnadsstyrelsen kunnat
förutses som nödvändiga. Härigenom uppkomna kostnader kan enligt
byggnadsstyrelsen heller inte inrymmas i de fastställda kostnadsramarna
för lasarettets upprustning.

Departementschefen

Till den upprustning av serafimerlasarettet som utförs av byggnadsstyrelsen
har statsmakterna hittills ställt sammanlagt 7 176 000 kr. till förfogande,
motsvarande en beräknad total byggnadsverksamhet för 17 265 000
kr. i prisläget den 1 april 1966 (prop. 1967: 105 bil. 2, SU 73, rskr 185). Vid
beräkningen har särskild hänsyn tagits till vissa inredningskostnader (prop.
1964: 190 s. 15, SU 200, rskr 385).

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968 7

I prisläget den 1 april 1967 blir totalkostnaden 17 440 000 kr. För statens
andel av kostnadsökningen beräknar jag 70 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har funnit det nödvändigt att i samband med upprustningen
av serafimerlasarettet utföra vissa underhållsarbeten. I avsaknad av
en detaljerad undersökning av byggnader och installationer, som skulle ha
hlivit både tids- och kostnadskrävande, har byggnadsstyrelsen inte kunnat
förutse behovet av dessa arbeten. Inte heller direktionen för karolinska sjukhuset
har vid sin beräkning av medelsbehovet under statens allmänna fastighetsfond
till reparations- och underhållsarbeten vid serafimerlasarettet
kunnat ta hänsyn till detta behov. Ifrågavarande underhållsåtgärder har enligt
byggnadsstyrelsen totalt kostat 1 950 000 kr. Kostnadsberäkningen som
sådan föranleder inte någon erinran från min sida.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att ombyggnadsarbeten i gamla
huskroppar i allmänhet aktualiserar olika arbeten av underhållskaraktär,
som av kostnadsmässiga och arbetstekniska skäl lämpligen bör utföras i
samband med ombyggnaden. Det är i regel inte möjligt att med någon större
grad av säkerhet förutse omfattningen av sådana underhållsarbeten eller
kostnaderna för desamma. Även gränsdragningen mellan vad som är att
hänföra till ombyggnadsarbeten och till underhållsarbeten blir i allmänhet
flytande. Så synes vara fallet även i fråga om de arbeten av underhållskaraktär
som byggnadsstyrelsen utfört i samband med upprustningen av serafimerlasarettet.
Det kan sättas i fråga om inte dessa arbeten åtminstone delvis
är att hänföra till den upprustning av lasarettet, som omfattas av avtal
härom mellan staten och Stockholms stad. Emellertid blir fördelningen av
kostnaderna mellan staten och staden i stort sett densamma vare sig arbetena
hänförs till avtalsenlig upprustning av lasarettet eller till reparations-
och underhållsarbeten. I det förra fallet skall staden enligt avtalet
bestrida 60 % av kostnaderna. I det senare fallet kommer kostnaderna
att läggas in i lasarettets sjukvårdskostnader. Enligt ett avtal med Stockholms
stad, som godkänts av Kungl. Maj :t den 22 december 1927, har staden
att betala 62 % av skillnaden mellan de verkliga sjukvårdskostnaderna — i
vilka även inräknas kostnader för fastighetsunderhåll m. m. — och de avgifter
som erlagts av stadens innevånare för sjukvård på allmänt, enskilt
eller halvenskilt rum på lasarettet. Ifrågavarande bidrag från stadens sida
— vilka även innefattar bidrag för patienter från Stockholms läns landsting
— uppgår i regel till mellan 55 och 60 % av lasarettets driftkostnader.

Jag anser mig kunna godta byggnadsstyrelsens bedömning att de ifrågavarande
arbetena är underhållsarbeten som får falla utanför avtalet om upprustning
av lasarettet.

Det begärda anslaget är avsett att täcka kostnader för underhåll av byggnader
vid lasarettet. Eftersom underhållsarbetena gjorts i samband med den
allmänna upprustningen av sjukhuset finner jag det likväl ändamålsenligt
att medel anvisas under förevarande anslag. Härvid förutsätter jag emeller -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

tid att underhållskostnaderna skall läggas in i lasarettets driftkostnader.
Jag har förvissat mig om att staden och landstinget inte har något att erinra
häremot. På staten kommer alltså slutligt att stanna omkring 40 % av kostnaderna.
Bidraget till underhållskostnaderna från de kommunala sjukvårdshuvudmännen
kommer därvid att tillgodoföras den i riksstaten upptagna
inkomsttiteln Inkomster vid serafimerlasarettet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
2 020 000 kr.

KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond

[2] 8. Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium.
Till ändamålet har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 340 000 kr.

Jag har tidigare denna dag vid anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen
(bil. 7 s. 236) förordat att riksdagen för nästa budgetår
anvisar 1,2 milj. kr. för en nybyggnad för produktion av BCG-vaccin vid
statens bakteriologiska laboratorium. Som jag därvid framhöll skall byggnaden
vara klar den 1 juli 1969. Vissa byggnads- och försörjningsåtgärder
måste därför påbörjas redan i vår. Kostnaden för dessa arbeten beräknar
jag till sammanlagt 400 000 kr. Beloppet bör anvisas på tilläggsstat för innevarande
budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Till- och ombyggnadsarbeten in. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av
400 000 kr.

[3] 10. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Till ändamålet har
för budgetåret 1967/68 anvisats ett investeringsanslag av 2,6 milj. kr.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

Den barnmedicinska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala ligger
på sjukhusområdets norra del. Enligt 1964 års generalplaneöversyn avses
kliniken tillsammans med kvinnokliniken och den barnkirurgiska av -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

delningen få nya lokaler på det nuvarande s. k. lungklinikområdet i etapp 4,
dvs. tidigast omkring år 1976—1977. I yttrande över generalplaneöversynen
uttalade medicinska fakulteten vid Uppsala universitet bl. a., att det är nödvändigt
att alla möjligheter tas till vara för att förbättra situationen för
vissa kliniker och institutioner som först i ett sent skede kan få sina definitiva
lokalbehov tillgodosedda, att den 40-åriga pediatriska klinikbyggnaden
är helt otillräcklig trots gjorda ombyggnader, samt att situationen kan bemästras
genom en snabbt genomförd utbyggnad av barnkliniken antingen
inom friställda lokaler i närheten eller inom en särskild tillbyggnad. Under
senare år har ett starkt ökat tryck på vårdplatser liksom på den öppna
mottagningen visat sig. Detta sammanhänger med att antalet barn i åldern
0—14 år i Uppsala län och angränsande delar av Stockholms län stiger
snabbt. Vidare föreligger behov av att ge de vårdsökande en bättre service
med ökat utnyttjande av specialmottagningar. Allmänheten har ett berättigat
krav att få kontakt med specialister på barnaålderns invärtessjukdomar.
Utöver tidigare förekommande subspecialisering inom kliniken har fr. o. m.
den 1 juli 1967 kommit till en särskild laboratur i pediatrisk neurologi. Slutligen
har behovet av ytterligare lokaler till undervisningen och forskningen
ökat. Särskilt forskningen har nu synnerligen begränsade utrymmen.

I samband med att det s. k. kirurgiska blocket (etapp 2) blir färdigt omkring
år 1971 kan den barnmedicinska kliniken få vissa närliggande lokaler,
som nu disponeras av den kirurgiska polikliniken. Även om läget härigenom
förbättras för kliniken anser kommittén, att en mindre tillbyggnad av kliniken
med provisoriska lokaler bör ske snarast möjligt med hänsyn till den
sedan lång tid hårt pressade lokalsituationen och den successivt ökande
verksamheten. Kommittén anser det nödvändigt, att tillbyggnaden, som
avses omfatta ca 20 rum, uppförs under första halvåret 1968.

Byggnadskostnaderna beräknas till 700 000 kr. De avses rymmas inom
den totala investeringsvolym som gäller för kommitténs genomförande av ett
kirurgiskt block (etapp 2) in. m. vid sjukhuset. Statens andel utgör 280 000
kr. Kostnaden för utrustning bedömer kommittén till totalt ca 90 000 kr.
Kommittén föreslår, att statens andel av byggnadskostnaderna anvisas på
tilläggsstat för budgetåret 1967/68.

Departementschefen

Den barnmedicinska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala är inrymd
i en 40-årig klinikbyggnad, som trots ombyggnader inte erbjuder tillfredsställande
lokaler för klinikens ökade verksamhet. Kliniken kan få nya
lokaler tidigast omkring år 1976. Kommittén för akademiska sjukhusets i
Uppsala utbyggande föreslår en mindre tillbyggnad till barnkliniken. Kostnaden
härför beräknas till 700 000 kr., varav statens andel utgör 280 000 kr.

Jag delar byggnadskommitténs mening att barnkliniken snarast bör få
ett lokaltillskott. Förslaget och kostnadsberäkningen föranleder ingen erin -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

rån från min sida. För ändamålet beräknar jag 280 000 kr. Jag ämnar i
annat sammanhang föreslå att kommittén får i uppdrag att utföra projektering
av byggnadsföretaget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa
ett investeringsanslag av 280 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

11

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler
härefter ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som
angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och
anför.

DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

[1] A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1967/68 har under
denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 4,2 milj. kr. Med beaktande
av en reservation på anslaget vid ingången av budgetåret om 466 000 kr.
finns totalt 4 666 000 kr. disponibelt. Detta belopp kan — med hänsyn till
att vissa kommittéer beräknas dra större kostnader än tidigare förutsetts
och att flera utredningar nyligen tillkommit — bedömas bli otillräckligt. Vid
beräkningen har hänsyn tagits till att erfarenhetsmässigt större delen av utgifterna
faller på slutet av budgetåret. Belastningen på anslaget, som vid
utgången av november månad 1967 utgjorde 1 146 700 kr., kan för hela budgetåret
1967/68 förväntas uppgå till ca 4 986 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov
föreligger således om 320 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
320 000 kr., därav 170 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1968

13

Bilaga 4

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Härefter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, de
under punkterna 1, 2 och 4—6 här nedan upptagna ärendena samt statsrådet
Wickman det under punkten 3 i det följande upptagna ärendet under
finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1967/68. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
B. Allmänna centrala ämbetsverk in. m.

[1] B 7. Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar. Med hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
(bil. 9. s. 22) av medelsbehovet för statistiska centralbyrån hemställer
jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/
68 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.

[2] B 18 a. Inköp av stansutrustning. Med hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen (bil. 9. s. 40) av reservationsanslaget
Inköp av stansutrustning hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

J(2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 2

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1.968

att till Inköp av stansutrustning på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kr.

E. Teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete

[3] E 7 a. Särskilt bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning.
Svenska institutet för konserveringsforskning kom till på 1940-talet. Det
enskilda näringslivets stöd till institutet förmedlas genom en stiftelse
Stiftelsen Svensk konserveringsforskning — vilken för ändamålet bildats
av intresserade företag och sammanslutningar. Förhållandet mellan staten
och stiftelsen regleras genom avtal, som vid sidan av stadgar,
ställts av Kungl. Maj :t, även reglerar verksamheten vid institutet. Enligt
avtalet skall lön eller arvode till vissa befattningshavare vid institutet utgå
av statsmedel. Staten skall också bidra till pensionskostnader in. in. för
vissa befattningshavare samt till täckande av vissa omkostnader. Slutligen
skall staten hyresfritt ställa lokaler till förfogande för institutet samt svara
för underhåll av dessa samt skötsel av vägar, gräsmattor, planteringar
o. d. För budgetåret 1967/68 är för institutets drift anvisat ett förslagsanslag
av 1 130 000 kr.

Svenska institutet för konserveringsforskning har till uppgift att i samarbete
med Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet samt under
samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva teknisktvetenskaplig
forskning rörande olika former för konservering och lagring
av livsmedel samt därmed sammanhängande frågor angående tillverkning,
emballering o. d. Institutet skall också följa utvecklingen inom motsvarande
forskningsområden och medverka vid utbildningen av teknisk personal
för industriell drift på områden, som berör institutets verksamhet.

Frågan om organisationen och omfattningen av det statliga stödet till industriell
branschforskning har utretts av den år 1965 tillsatta industriforskningsutredningen,
som den 28 november 1967 avgav ett delbetänkande
om branschforskning och forskningsstationer (Fi-stencil 1967. 11).

Nu gällande avtal för driften av Svenska institutet för konserveringsforskning
trädde i kraft den 1 juli 1961 och var bestämt att gälla till utgången
av juni 1966. I avvaktan på industriforskningsutredningens betänkande
har Kungl. Maj:t emellertid med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1966: 1 bil. 12 s. 92, SU 10, rskr 10) godkänt en av industriforskningsutredningen
och stiftelsen träffad överenskommelse om förlängning av
avtalet på huvudsakligen oförändrade villkor för ett budgetår i sänder till
utgången av juni 1968.

Det statliga bidraget med undantag av bidraget till yttre underhåll av
byggnader utgjorde för budgetåren 1965/66 och 1966/67 1 033 000 kr. resp.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

1 118 000 kr. och kan för budgetåret 1967/68 beräknas uppgå till 1 173 000
kr. Stiftelsens bidrag till institutets drift utgjorde för budgetåren 1965/66
och 1966/67 515 000 resp. 750 000 kr. och har för budgetåret 1967/68 beräknats
till 855 000 kr.

Vid sidan av bidrag från staten och stiftelsen uppbär institutet bl. a. bidrag
från statliga forskningsråd och vissa enskilda organisationer. Dessutom
har institutet vissa inkomster av uppdragsverksamhet m. m. Totalt
uppgick institutets inkomster för budgetåret 1966/67 till 2 215 695 kr.

Stiftelsen Svensk konserverings forskning har begärt att staten skall
lämna ytterligare anslag och har därvid anfört bl. a. följande. I avvaktan på
att nytt avtal träffas mellan staten och stiftelsen om driften av Svenska
institutet för konserveringsforskning finner stiftelsen angeläget att institutet
inte under tiden behöver inskränka sin verksamhet. Stiftelsen har därför
ställt avsevärt högre belopp till förfogande för institutets drift under
budgetåret 1966/67 samt har förslcotterat medel för anskaffande av ett elektronmikroskop
och en masspektrometer. Stiftelsen är även villig att utöka
sina bidrag till institutet under budgetåret 1967/68 för att därigenom säkerställa
driften i oförändrad omfattning. Enär stiftelsen för detta ändamål
skulle vara tvungen använda medel som reserverats för nästa avtalsperiod
bör dock en förutsättning härför vara att staten utger ett tilläggsanslag för
institutets drift och för betalning av nämnda apparatur. Med utgångspunkt
från förhållandet mellan statens och stiftelsens driftbidrag till institutet
under budgetåret 1965/66 bör staten erlägga två tredjedelar av de ökade
driftkostnaderna och stiftelsen en tredjedel. Däremot bör kostnaderna för
apparaturen delas lika mellan staten och stiftelsen.

Industriforskning sutredning en har inte några erinringar mot stiftelsens
förslag.

Föredraganden

Gällande avtal mellan staten och Stiftelsen Svensk konserveringsforskning
om driften av Svenska institutet för konserveringsforskning utlöpte
med utgången av juni 1966. I avvaktan på resultatet av industriforskningsutredningens
överväganden rörande branschforskningen har avtalet emellertid
med stöd av riksdagens bemyndigande förlängts på huvudsakligen oförändrade
villkor för ett budgetår i sänder till utgången av juni 1968. För att
under denna tid bibehålla verksamheten vid institutet på oförändrad nivå
har stiftelsen åtagit sig betydligt ökade kostnader jämfört med budgetåret
1965/66, som ursprungligen skulle utgöra det sista avtalsåret. Ökningen för
stiftelsens del utgjorde 235 000 kr. under budgetåret 1966/67 och beräknas
för budgetåret 1967/68 uppgå till 340 000 kr. Stiftelsens ökade kostnader för
institutets drift under tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1968 jämfört med
budgetåret 1965/66 kan sålunda beräknas till 575 000 kr. Statens ökade kost -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

nader enligt avtalet för bidrag till löner m. m. kan för samma tid beräknas
till 225 000 kr. Vidare har stiftelsen under budgetåret 1966/67 förskotterat
294 000 kr. för erforderlig apparatur.

De ökade driftkostnader som uppstått under den tid gällande avtal provisoriskt
förlängts bör staten och stiftelsen svara för till lika delar. Av vad
jag nyss nämnt framgår att staten i så fall bör bidra med ytterligare 175 000
kr. till täckande av dessa kostnader. Jag finner det också skäligt att staten
svarar för hälften av kostnaderna för den under budgetåret 1966/67 anskaffade
apparaturen eller 147 000 kr. I avvaktan på att kostnaderna under
perioden kan slutligt fastställas bör medel nu anvisas över ett särskilt förslagsanslag.
Frågan om fördelning av bidragen till institutets drift under
kommande avtalsperiod bör bli föremål för förhandlingar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen

att till Särskilt bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kr.

I. Diverse

[4] I 10. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel understött
lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom
det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande.
Lönsparandet sker hos sparinstitut (affärsbanker, sparbanker, postbanken,
centralkassor för jordbrukskredit, Kooperativa förbundets sparkassa och
HSB). Beträffande båda sparformerna anvisar riksdagen under fjortonde
huvudtiteln medel till årliga utlottningar av vinster bland de lönsparare som
uppfyller vissa angivna minimikrav i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna
ombesörjs av riksgäldskontoret och sker särskilt för vardera sparformen.

För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för budgetåren
1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj. Till
motsvarande kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen på tillläggsstat
till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat reservationsanslag
av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Därefter har riksdagen för en
centralt bedriven kampanj avseende båda formerna av lönsparande på tillläggsstat
till riksstaten för budgetåren 1963/64—1966/67 anvisat reservationsanslag
av 800 000 kr., 500 000 kr., 650 000 kr. och 650 000 kr. Sedan
budgetåret 1966/67 har fullmäktige i riksgäldskontoret ansvaret för kampanjerna
för lönsparande (prop. 1965: 155 s. 47, SU 186, rskr 435). Under
fullmäktige svarar en särskild kommitté för planläggningen och genomförandet
av kampanjerna, kommittén för allmänna lönsparandet. I denna

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968 17

ingår representanter för statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinstituten.

Ungdomens lönsparande hade vid slutet av år 1966 ca 164 500 deltagare.
Deras innestående behållningar uppgick till 253 milj. kr. Detta innebär en
ökning från föregående år med 17 milj. kr. Behållningen per lönsparare
uppgick till i genomsnitt 1 539 kr.

Det allmänna lönsparandet har under åren 1962—1966 fått en god anslutning.
Vid slutet av år 1966 uppgick antalet anslutna lönsparare till ca
567 000. Den innestående behållningen uppgick vid samma tidpunkt till
1 295 milj. kr. Detta innebär en ökning från föregående år med 250 milj.
kr. Behållningen motsvarade i genomsnitt 2 283 kr. per lönsparare.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår i enlighet med framställning
av kommittén för allmänna lönsparandet, att 800 000 kr. anvisas för en
kampanj för lönsparande under år 1968. Kampanjen bör enligt kommittén
bedrivas i hittillsvarande former med särskild inriktning på ungdomens
lönsparande. Av de beräknade kostnaderna avser 225 000 kr. allmän upplysningsverksamhet,
350 000 kr. annonsering i pressen, 150 000 kr. affischering
och utomhusreklam och 75 000 kr. utredningsarbete.

Departementschefen

Innan jag går in på frågan om medel för en lönsparkampanj vill jag anmäla,
att kommittén för allmänna lönsparandet tidigare aktualiserat tanken
på premiering av långsiktigt bostadssparande i anslutning till ungdomens
lönsparande och det allmänna lönsparandet. Efter remiss av ett skisserat
förslag i ämnet har kommittén själv funnit att frågan behöver utredas ytterligare.
I anslutning härtill bör enligt kommittén även de nuvarande reglerna
för lönsparandet ses över. Fullmäktige i riksgäldskontoret har anslutit
sig till denna ståndpunkt.

Jag är inte beredd att förorda någon allmän utredning om lönsparandet.
Däremot kan det finnas anledning att göra en mera begränsad översyn av
de nuvarande lönsparformerna, främst för att man skall få en bättre uppfattning
om effekten av dessa. Jag utgår från att en sådan översyn kan
göras genom kommittén för allmänna lönsparandet.

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret anser jag det angeläget att
lönsparandet kan stimuleras genom en kampanj även under år 1968. Jag
förordar att medel härför anvisas med samma belopp som för de båda senaste
budgetåren, nämligen 650 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kampanj för lönsparande på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 650 000 kr.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1968

[5] I 11. Kostnader för möblering m. m. av Haga slott. För möblering och
anskaffning av viss kompletterande utrustning för Haga slott har riksdagen
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisat ett reservationsanslag
av 500 000 kr. (prop. 1966: 105 s. 33, SU 83, rskr 198).

Byggnadsstyrelsen har inkommit med redogörelse för de åtgärder som vidtagits
och därvid anmält att ytterligare 200 000 kr. behövs för att slutföra
ifrågavarande inredning och utrustning. Medlen skall även täcka transportkostnader
och konsultarvoden in. m. När de nu aktuella kompletteringarna
gjorts, kan inredning och utrustning av Haga slott anses fullständig, så
långt nuvarande lokaldisposition tillåter.

Departementschefen

Den påbörjade iståndsättningen av Haga slott bör snarast slutföras. Jag
tillstyrker därför att inredningsarbetena fortsätts i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag. De medel som behövs härför bör anvisas redan för innevarande
budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen ,

att till Kostnader för möblering m. m. av Haga slott på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kr.

KAPITALBUDGETEN
Fonden för statens aktier

[6] 2. Tecknande av garanti för Lantbruksnäringarnas Primärkredit Aktiebolag.
Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB bildades efter beslut av 1964
års riksdag (prop. 1964: 117, BaU 34, rskr 233, JoU 17, rskr 243).

Enligt bolagsordningen skall bolaget ha till föremål för sin verksamhet
dels att genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär,
medverka vid finansieringen av näringsföretag här i riket, företrädesvis
företag vilkas verksamhet avser förädling eller distribution av produkter
från jordbruket eller skogsbruket eller binäringar till dessa eller distribution
av förnödenheter till samma näringsgrenar, dels att genom utgivande av
obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
eller genom annan upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.
Bolaget kan också förmedla och ikläda sig garanti för sådana lån som
bolaget självt skulle äga bevilja.

Bolagets aktiekapital utgör 5 milj. kr. Hälften av aktiekapitalet innehas

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

av staten och hälften av Sveriges Lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens
Folk, Samkredit AB och Kooperativa Förbundet. Som en särskild
säkerhet för av bolaget ingångna förbindelser finns dessutom en garantifond
på 15 milj. kr. Denna utgörs av en av fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdad garantiförbindelse på 7,5 milj. kr. och av bankgarantier på samma
belopp, vilka ställts till bolagets förfogande genom försorg av de enskilda
aktieägarna.

Enligt bolagsordningen har bolaget rätt att upplåna medel eller ikläda
sig garantiförpliktelser till ett belopp motsvarande högst tio gånger summan
av bolagets eget kapital och garantifond. Härvid kan förlagsbevis i viss
utsträckning likställas med eget kapital. Dessa föreskrifter anger en gräns
för bolagets möjligheter att bevilja lån.

Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB begär, att åtgärder skall vidtas
för att från statens sida en garanti på ytterligare 7,5 milj. kr. ställs till bolagets
förfogande.

Bolaget upplyser att dess eget kapital uppgår till 7,5 milj. kr. och garantifonden
till 15 milj. kr. Om hänsyn inte tas till belopp som avsatts till värdeminskningskonto
för fordringar och sådan upplåningsrätt som grundar sig
på förlagsbevis, är bolagets upplåningsrätt alltså 225 milj. kr.

Bolagets utestående lån utgjorde den 30 oktober 1967 ca 160,8 milj. kr.
Därutöver har beviljats lån, som ännu inte utbetalats, med ca 81,6 milj. kr.
Summan av utbetalade och beviljade lån överstiger sålunda gränsen för upplåningsrätten.

Enligt bolaget föreligger ett stort antal ännu inte beviljade låneansökningar.
För att vidga upplåningsrätten och därmed utlåningsmöjligheterna
föreslår bolaget att garantifonden ökas med 15 milj. kr. Detta skulle innebära
att upplåningsrätten ökas med 150 milj. kr. Staten och övriga aktieägare
föreslås bidra till garantifondens ökning med hälften vardera.

I detta sammanhang torde även få anmälas att AB Industrikredit föreslagit
åtgärder för att öka bolagets upplåningsrätt. Bolagets aktiekapital
utgör 8 milj. kr. Dessutom disponeras reservfond m. m., varför det egna kapitalet
f. n. uppgår till 14 milj. kr. Såsom särskild säkerhet för bolagets
förbindelser finns därutöver en garantifond på 40 milj. kr. Bolagets upplåningsrätt
är maximerad till ett belopp motsvarande tio gånger summan av
bolagets eget kapital och garantifond. Vid beräkning av upplåningsrätten får
kapital som upplånats mot förlagsbevis likställas med eget kapital intill ett
belopp motsvarande summan av bolagets aktiekapital och garantifond. Upplåningsrätten
för bolaget nppgår på grundval av nu nämnda regler till högst
1 020 milj. kr.

Av upplåningsrätten har bolaget utnyttjat 738 milj. kr. Det återstår således
282 milj. kr. att disponera. Hela detta belopp kommer att tas i anspråk

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

för redan beviljade men ännu inte utbetalade lån. Stora anspråk på lån föreligger
från mindre och medelstora företag.

För att öka upplåningsvolymen och därmed utlåningsmöjligheterna föreslår
bolaget att upplåningsrätten ökas från nu gällande tio gånger summan
av eget kapital och garantifond till femton gånger denna summa. Upplåningsrätten
skulle därigenom öka med 510 milj. kr.

Bankinspektionen har yttrat sig över framställningarna. Med hänsyn till
arten av AB Industrikredits verksamhet och med beaktande av de speciella
ägareförhållandena anser sig inspektionen kunna godta den föreslagna höjningen
av upplåningsrätten. Inspektionen bär heller ingen erinran mot de
planerade åtgärderna för att öka upplåningsrätten för Lantbruksnäringarnas
Primärkredit AB. De skäl som inspektionen åberopat för sitt ställningstagande
när det gäller höjning av multipeln för AB Industrikredit kan i
allt väsentligt åberopas även för Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB.

Departementschefen

De halvstatliga kreditinstituten AB Industrikredit och Lantbruksnäringarnas
Primärkredit AB fyller viktiga uppgifter för kreditförsörjningen till
näringslivet. Sedan AB Industrikredit omorganiserades år 1960 har bolagets
verksamhet expanderat mycket kraftigt. En ökning av bolagets upplåningsrätt
genomfördes år 1965 (prop. 1965: 2 s. 13, SU 22, rskr 59). Som framgått
av den föregående redogörelsen behövs nu en ytterligare utvidgning av
denna rätt. Även Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB har sedan bolagets
tillkomst år 1964 ökat sin verksamhet betydligt. Möjligheterna för en
ytterligare expansion är nu beroende av att bolagets upplåningsrätt ökas.

Jag anser det angeläget att de nämnda bolagens expansion kan fortsätta.
Åtgärder bör därför vidtas för att öka deras upplåningsrätt. För AB Industrikredit
kan detta ske genom att upplåningsrätten höjs från tio till femton
gånger summan av bolagets eget kapital och garantifond. Jag avser att
senare föreslå Kungl. Maj :t att godkänna den ändring av bolagsordningen
som behövs för detta.

För Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB bör i första hand garantifonden
ökas från nuvarande 15 milj. kr. till 30 milj. kr. Av höjningen faller
hälften, dvs. 7,5 milj. kr., på staten. Jag har erfarit att övriga aktieägare i
bolaget kommer att göra ett motsvarande åtagande. Eftersom reglerna för
bolagets upplåningsrätt är nära anslutna till motsvarande regler för AB Industrikredit,
förutsätter jag att även upplåningsrätten för Lantbruksnäringarnas
Primärkredit AB kommer att höjas från tio till femton gånger
summan av det egna kapitalet och garantifonden. Jag räknar även med att
bolaget skall ges rätt att utnyttja förlagsbevis i samma utsträckning som nu
gäller för AB Industrikredit. Genom de nu nämnda ändringarna kommer bolagets
upplåningsmöjligheter att öka med ca 338 milj. kr. och med ytterli -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968 21

gare 500 milj. kr. om bolaget även utnyttjar möjligheterna att utge förlagslån.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda
garantiförbindelse på ytterligare 7 500 000 kr. att ingå i garantifonden
för Lantbruksnäringarnas Primärkredit Aktiebolag.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1968

23

Bilaga 5

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ntbildningsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 januari 1968.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Härefter anmäler chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme,
det under punkten 1 samt statsrådet Moberg det under punkten 2 i det följande
upptagna ärendet under utbildningsdepartementets handläggning som
angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68. Föredragandena
anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

H. Internationellt-kulturellt samarbete

[1] H 8. Jubileumsgåva till Finland. I Sverige, Danmark, Norge och Island
har under de senaste åren grundats olika institutioner som verkar som nordiska
kulturcentra, avsedda att främja kontakterna och utbytet mellan dessa
länder genom anordnande av kurser, konferenser o. d. Sedan flera år tillbaka
har uppförande av ett motsvarande kulturcentrum i Finland varit påtänkt.
I skrivelse den 14 oktober 1964 till Kungl. Maj :t anhöll sålunda Föreningen
Norden, att Kungl. Maj :t skulle överväga frågan om att för svenska
medel upprätta en institution i Helsingfors’ närhet, som skulle främja kontakterna
mellan Sverige och Finland och i viss utsträckning också vara
öppen för nordiska konferenser och kurser av olika slag. Anläggningen
Voksenåsen i Norge skulle i viss mån tjäna till förebild. Ärendet har ännu

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

inte avgjorts. Inom kulturfonden för Sverige och Finland har vidare frågan
ingående diskuterats och flera värdefulla initiativ tagits. I den finska regeringens
budgetförslag för kalenderåret 1968 har till förberedelser för byggandet
av en svensk-finländsk kulturcentrai föreslagits 100 000 mark.

Departementschefen

Med anledning av femtioårsjubileet av Finlands självständighetsförklaring
har den svenska regeringen till den finska regeringen önskat överlämna en
gåva, knuten till ifrågavarande planerade kulturcentrum. Kungl. Maj :t anvisade
därför genom beslut den 24 november 1967 500 000 kr. för anskaffande
av böcker och konst för denna institution. Gåvan överlämnades av
statsministern vid en högtidlighet i Helsingfors den 5 december 1967. I nyssnämnda
beslut föreskrevs, att beloppet skulle förskottsvis bestridas från behållningen
av de särskilda lotterier, som anordnats till förmån för konst,
teater och andra kulturella ändamål.

Kostnaderna för gåvan till Finland bör inte slutligt bestridas ur nämnda
lotterimedelsbeliållning. För att ianspråktaget belopp skall kunna återföras
bör ett särskilt anslag av 500 000 kr. anvisas på tilläggsstat under rubriken
Jubileumsgåva till Finland.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Jubileumsgåva till Finland på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av
500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN
Statens utlåningsfonder

[2] 5. Studiemedelsfonden. Till studiemedelsfonden har för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 405 milj. kr. Den sammanlagda
medelsförbrukningen under budgetåret beräknades i prop. 1967: 1 (bil. 10 s.
405, SU 8, rskr 8) till 409 milj. kr. Skillnaden beräknades bli täckt genom
återbetalningar under budgetåret.

Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse den 4 december 1967 hemställt,
att ytterligare 95 milj. kr. anvisas såsom investeringsanslag till fonden
för innevarande budgetår. Av handlingarna i ärendet inhämtas.

Till grund för beräkningarna i prop. 1967: 1 av medel till fonden låg antagandet,
att de återbetalningspliktiga studiemedlen skulle i genomsnitt per
studiemedelstagare utgöra 85 % av maximibeloppet 5 950 kr., dvs. 5 060 kr.
Basbeloppet var vid tiden för beräkningen 5 500 kr. Andelen studerande som
utnyttjar återbetalningspliktiga studiemedel uppskattades till 75 % av antalet
berättigade studerande, som beräknades till 105 700.

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

Till följd av att basbeloppet höjts till 5 700 kr. blir det maximala återbetalningspliktiga
beloppet för vårterminen 1968 3 115 kr. Det genomsnittliga
beloppet beräknas för höstterminen 1967 till 2 800 kr. och för vårterminen
1968 till 2 835 kr., vilket motsvarar 90 % av maximibeloppet. Andelen
studerande som utnyttjar studiemedel uppskattas nu till 78 % av hela antalet
studerande, som beräknas uppgå till 113 500.

Utfallet hittills under budgetåret ger vid handen att medelsförbrukningen
kommer att uppgå till ca 503 milj. kr., således en ökning med 94 milj. kr.
gentemot beräkningen i prop. 1967: 1. Eftersom medelsreservationen den
30 juni 1967 var 8 milj. kr. och de studiemedelsavgifter som inflyter nu kan
beräknas till 2 milj. kr. blir behovet av tilläggsanslag för budgetåret 1967/68
(503 000 000 — 405 000 000 — 8 000 000 — 2 000 000 =) 88 milj. kr.

Eftersom det kan antas att utnyttjandegraden stiger mer än som nu beräknats
både när det gäller antal studerande som söker studiemedel och uttag
från den maximala återbetalningsdelen, har nämnden räknat upp det
begärda tilläggsanslaget med 7 milj. kr.

Det sammanlagda behovet av ytterligare medel till fonden för budgetåret
1967/68 blir 95 milj. kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad centrala studiehjälpsnämnden anfört finner jag
att ytterligare 95 milj. kr. bör anvisas såsom investeringsanslag till studiemedelsfonden.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Studiemedelsfonden på tilläggsstat II till rilcsstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av
95 000 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

:? .

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

27

Bilaga 6

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.

[1] C 8. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Lantbruksstyrelsen
föreslår, att beloppen för statlig kreditgaranti för innevarande
budgetår till inre rationalisering och jordförvärvslån ökas med 15 resp. 5
milj. kr.

Departementschefen

Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan
av motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil. 11 s. 30) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att under budgetåret 1967/68 ytterligare statlig kreditgaranti
får beviljas för lån avseende inre rationalisering intill
ett belopp av 13 000 000 kr. och för jordförvärvslån intill
ett belopp av 2 000 000 kr., med rätt för Kungl. Maj :t
att jämka fördelningen.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden

[2] F 5. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. På riksstaten för budgetåret
1967/68 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 6 745 000 kr. Motsvarande reservationsanslag för budgetåret 1966/67
uppgick till 4 745 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret
1967/68 anvisas 312 000 kr. för att täcka kostnaderna för löne- och
prisstegringar inom försöksverksamheten under budgetåret 1966/67.

Styrelsen anför att enligt det avtal, som träffats rörande ersättningen till
hushållningssällskapen för medverkan i högskolans försöksverksamhet,
skall ersättningen vid pris- och lönestegringar räknas upp enligt ett särskilt
index.

I det anslag, beräknat enligt prisläget i oktober 1965, som anvisades till
försöksverksamheten vid högskolan för budgetåret 1966/67 upptogs ett belopp
av 170 000 kr. för pris- och lönestegringar. Vid denna anslagsberäkning
kunde dock hänsyn inte tas till de faktiska löne- och prisstegringarna under
budgetåret 1966/67. Kostnaderna för detta budgetår ligger därför 6,8 %
högre än vad högskolestyrelsen räknade med i sin anslagsframställning för
budgetåret. Detta innebär enligt högskolans beräkningar att de ej täckta
kostnadsstegringarna uppgår till 312 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar t. o. m. innevarande budgetår
finner jag skäligt att ytterligare medel anvisas för försöksverksamheten
vid lantbrukshögskolan. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastiglietsfond

[3] 28. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. För innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av
7 milj. kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av
riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsprojekt tas upp i investeringsplanen
och att medel anvisas på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1967/68 för följande projekt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

29

Lantbrukshögskolan

Ultuna. Ekonomibyggnader m. in. för institutionen
för husdjurens utfodring och vård (Kungsängen,
etapp II)

Nuvarande lokaler och utrustning för försök på utfodringsområdet är i
hög grad nedslitna och föråldrade. De är vidare splittrade på ett stort antal
platser, vilket försvårar den vetenskapliga ledning som är en förutsättning
för tillförlitliga resultat. Den nuvarande bristen på försöksdjur är
dessutom ett hinder för en rationell försöksverksamhet.

Med skrivelse den 31 januari 1966 underställde byggnadsstyrelsen Kungl.
Maj :ts prövning förslag till bl. a. byggnadsprogram för nybyggnader för
djurstallar, laboratorier och personalutrymmen m. m. samt ombyggnad av
en äldre ladugård, allt avseende försöksavdelningarna för nötkreatur, får
och svin vid institutionen för husdjurens utfodring och vård samt högskolans
lantbruksförvaltning.

Kungl. Maj :t föreskrev genom beslut den 23 september 1966 att det fortsatta
planeringsarbetet i fråga om nybyggnader för försöksavdelningen för
nötkreatur vid institutionen skulle inriktas på att nybyggnaderna skulle
anskaffas genom direkt upphandling från lämpligt företag. Ärendet skulle
åter underställas Kungl. Maj :ts prövning, i fråga om nybyggnaderna, sedan
en på anbud grundad kostnadsberäkning verkställts och det var så berett
att direkt upphandling kunde ske samt, i fråga om ombyggnaden, sedan
kostnadsberäkning verkställts.

Byggnadsstyrelsen hemställer nu att Kungl. Maj :t bemyndigar styrelsen
att inom en kostnadsram av 5,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967
utföra nybyggnader för djurstallar, laboratorier, personalutrymmen, foderutrymmen,
gödselanläggning samt försörjningsåtgärder för försöksavdelningen
för nötkreatur vid institutionen för husdjurens utfodring och vård
och högskolans lantbruksförvaltning. Kostnadsberäkningen är baserad på
inkomna anbud. Styrelsen kommer senare att redovisa förslag till ombyggnad
av gamla ladugården.

Departementschefen

Förevarande byggnadsprojekt omfattar nybyggnader av djurstallar och
laboratorier m. m. för institutionen för husdjurens utfodring och vård vid
lantbrukshögskolan. Projektet har beretts så att anbud infodrats från leverantörer.
Jag har inget att erinra mot den redovisade kostnadsberäkningen
på 5,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Projektet bör tas upp
med nämnda kostnadsram i investeringsplanen. Medelsförbrukningen under
innevarande budgetår för detta projekt synes, såvitt nu kan bedömas, rymmas
inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. anvisade

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

anslaget. Jag förordar därför, att kostnaderna får bestridas av tillgängliga
medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
bestridande av kostnaderna för vissa nybyggnader vid lantbrukshögskolan.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

31

Bilaga 7

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln
B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 9. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på
riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av
350 milj. kr., därav förslagsvis 140 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan
i statsverkspropositionen av motsvarande anslag för nästa budgetår
(bil. 13 s. 64) hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Allmänna beredskapsarbeten m.m. på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

[2] B 10. Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl.
Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp
ett reservationsanslag av 190 milj. kr., därav förslagsvis 30 milj. kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan
i statsverkspropositionen av anslaget Allmänna beredskapsarbeten
m. in. (bil. 13 s. 64) hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för
handikappade m. fl. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 000
kr., därav förslagsvis 45 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

C. Bostadsbyggande m. m.

[3] C 11. Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler. Under denna
rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 300 000 kr.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan
i statsverkspropositionen av motsvarande anslag för nästa budgetår
(bil. 13 s. 132) hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

33

Bilaga 8

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari
1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wigkman, Moberg.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler härefter de
ärenden under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN
Tolfte huvudtiteln
A. Civildepartementet m. m.

[1] A 4. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30 000 kr. Reservationen
den 30 juni 1967 utgjorde 4 775 kr. Sammanlagt disponeras alltså
för detta budgetår 34 775 kr. Detta belopp kan — med hänsyn till bl. a.
ökade kostnader för representation och för resor till utlandet — bedömas
bli otillräckligt. Belastningen på anslaget, som vid utgången av november
1967 utgjorde 21 080 kr., kan för hela budgetåret 1967/68 förväntas uppgå
till ca 65 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 30 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 30 000
kr.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[2] 30. Statlig förvaltningsskola. Med hänvisning till vad jag anfört i prop.
1968:1 (bil. 14 s. 17) angående en statlig förvaltningsskola i Sigtuna
och behovet av att vissa medel redan under innevarande budgetår ställs till
byggnadsstyrelsens förfogande för att byggnadsarbetet skall kunna påbörjas
så snart som möjligt hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statlig förvaltningsskola på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 950 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungi. Maj. ts proposition nr 2 år 1968

35

Bilaga 9

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om medel för budgetåret 1967/68 till reparations- och underhållskostnader
in. in. under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond
samt fråga om tomträttsupplåtelse av viss fastighet och anför.

[1] Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader in. in. har på denna delfond för budgetåret
1967/68 beräknats 72 395 000 kr.

I samband med att huvudmannaskapet för mentalsjukvården den 1 januari
1967 övergick till landstingen förordnade Kungl. Maj :t att medicinalstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond skulle upphöra den
1 januari 1967 och att på delfonden redovisade fastigheter skulle föras över
till byggnadsstyrelsens delfond. Kungl. Maj :t har vidare föreskrivit att vid
utgången av budgetåret 1966/67 förefintliga besparingar på de i fastighetsfondens
stat för medicinalstyrelsens delfond uppförda anslagsposterna till
reparations- och underhållskostnader in. m. skall tillföras motsvarande anslagspost
på byggnadsstyrelsens delfond.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att ytterligare 1 237 000 kr. anvisas under
byggnadsstyrelsens delfond. Styrelsen har därvid anfört, att 1 413 789
kr. står till styrelsens förfogande för att fullfölja arbeten som igångsatts
före den 1 januari 1967 på byggnader, som tidigare redovisats på medicinalstyrelsens
delfond. Byggnadsstyrelsen beräknar medelsförbrukningen för
budgetåret 1967/68 till 2 788 932 kr. Sålunda skulle ett medelsbehov av ytterligare
ca 1 375 000 kr. framkomma. Detta belopp kan emellertid minskas

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

med 138 136 kr. avseende medel som för budgetåret 1967/68 har anvisats
för underhåll av byggnader vid Kar suddens sjukhus i Katrineholm, eftersom
detta sjukhus den 1 juli 1967 övertagits av Södermanlands läns lands -

ting.

Merkostnaderna avser enligt styrelsen följande utgifter:

1. Reparation efter brand i panncentralen vid Mariebergs sjukhus,

Kristinehamn .......................................... 477 598

2. Reparation efter brand i paviljong K 16 vid Ulleråkers sjukhus,

Uppsala ................................................ 504 233

3. Kostnader för indexstegringar............................ 217 169

4. Underhållsmedel som skall överlämnas till landstingen...... 376 000

1 375 000

Beträffande punkt 4. hänvisar styrelsen till prop. 1966: 64 (s. 8), där det
uttalades, att underhållsmedel för andra halvåret 1966, som inte disponerats
för ett sjukhus, skall överlämnas till resp. landsting. De på sedvanligt sätt
framräknade underhållsmedlen för varje särskilt sjukhus har inte kunnat
läggas till grund för en fördelning av underhållsmedlen mellan de olika
sjukhusen, bl. a. därför att reparationsbehoven vid de olika sjukhusen inte
står i proportion till beräknade anslag. Härigenom har medel, som med tilllämpning
av gällande regler beräknats för visst sjukhus i vissa fall kommit
att tas i anspråk även för arbeten på andra sjukhus.

Departementschefen

Enligt normalavtalet med landstingen angående övertagande av huvudmannaskapet
för mentalsjukvården skall sådana byggnadsprojekt på mentalsjukhusen,
som påbörjats före den 1 januari 1967, fullföljas av staten.
De av byggnadsstyrelsen redovisade merkostnaderna på sådana projekt har
varit svåra att förutse. Jag finner det angeläget att byggnadsstyrelsen ges
möjlighet att i planerad omfattning fullfölja de arbeten på mentalsjukhusen,
som påbörjats av medicinalstyrelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens
delfond, under anslagsposten Reparations- och
underhållskostnader m. m. för budgetåret 1967/68 beräkna
ett belopp av ytterligare 1 237 000 kr.

[2] Tomträttsupplåtelse av viss fastighet. Byggnadsstyrelsen har hemställt,
att Kungl. Maj :t av riksdagen utverkar bemyndigande att teckna tomträttskontrakt
gällande tomten nr 3 i kvarteret Smyrna i Stockholm med stiftelsen
MHS-Eleven eller med annat företag som uppfyller villkoren för erhållande
av statliga bostadslån.

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

Byggnadsstyrelsen avser att upplåta tomten med tomträtt med årlig avgäld,
som bestäms efter samråd med bostadsstyrelsen, och med skyldighet
för tomträttshavaren att på tomten låta uppföra bostäder för militärhögskolans
elever, för beskickningspersonal samt för statstjänstemän, som för sin
tjänst är beroende av att bo i Stockholm. Bestämmelser om bebyggelsens
omfattning och de övriga villkor, som tillämpas vid upplåtelser av Kungl.
Maj:t och kronan tillhörig mark, bör på sedvanligt sätt intas i tomträttskontraktet.

Departementschefen

Jag tillstyrker, att ifrågavarande tomträttsupplåtelse kommer till stånd,
bl. a. med hänsyn till de besparingar för statsverket som kan uppkomma
genom att traktamentsersättningar i mindre utsträckning behöver utbetalas
till elever vid militärhögskolan, som kommenderats till Stockholm. Tomträttsavgälden
bör fastställas till marknadsmässigt belopp. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal om upplåtelse
av tomträtt i tomten nr 3 inom kvarteret Smyrna i
Stockholm.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

39

Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Maj:t lios riksdagen begärda anslag på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1967/68

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

0 6 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsan sla9

.......................................... 860 000

V. Socialdepartementet

G 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid seraflmer lasarettet

in. m., reservationsanslag.................. 2 020 000

VI. Kommunikationsdepartementet

A 3 Kommittéer m. in., reservationsanslag.................. 320 000

VII. Finansdepartementet

B 7| Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar, reservationsanslag
.................................... 450000

B 18 a Inköp av stansutrustning, reservationsanslag............ 150 000

E 7 a Särskilt bidrag till Svenska institutet för konserveringsforsk ning,

förslagsanslag.............................. 322 000

1 10 Kampanj för lönsparande, reservationsanslag............ 650 000

I 11 Kostnader för möblering m. m. av Haga slott, reservationsanslag
........................................ 200 000

1 772 000

VIII. Utbildningsdepartementet

H 8 Jubileumsgåva till Finland.......................... 500 000

IX. Jordbruksdepartementet

F 5 Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten, reservationsanslag
.......................................... 500 000

XI. Inrikesdepartementet

B 9 Allmänna beredskapsarbeten m. in., reservationsanslag .... 30 000 000

B 10 Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade

m. fl., reservationsanslag .......................... 130 000 000

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1968

Cll Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler, reservationsanslag
.................................... 200 000

160 200 000

XII. Civildepartementet

A 4 Extra utgifter, reservationsanslag .................... 30 000

Summa för driftbudgeten 166 202 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:

8 Till- och ombyggnadsarbeten in. in. vid statens bakteriologiska
laboratorium .............................. 400 000

10 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ........ 280 000

Civildepartementet:

30 Statlig förvaltningsskola............................ 950 000

1 630 000

IV. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:

5 Studiemedelsfonden................................ 95 000 000

Summa för kapitalbudgeten 96 630 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 670721