Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
1
Nr 98
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande anslagen för budgetåret
1968/69 till rundradioverksamheten m. m. samt
Kungl. Maj:ts proposition angående införande av
färgtelevision m. m. jämte motioner.
(4:e avd.)
Statsverkspropositionen
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, s. 135 och 408—423 i
utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 3 januari
1968) föreslagit riksdagen att dels anvisa i statsrådsprotokollet angivna anslag
till rundradioverksamheten m. m., dels medge att televerket lämnas i
statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.
Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1968/69 under
de skilda anslagen innebär
att till Viss beredskapsutrustning anvisas ett reservationsanslag av
550 000 kr. (punkt B 87, s. 135),
att till Ersättning för viss rundradioverksamhet anvisas ett anslag av
29 460 000 kr. (punkt B 88, s. 135),
att till Rundradioanläggningar anvisas ett investeringsanslag av 45 500 000
kr. (punkt I: 1, s. 408—420),
samt att till Radio- och televisionshus anvisas ett investeringsanslag av
13 290 000 kr. (punkt II: 2, s. 421—423).
Propositionen nr 50
I propositionen nr 50 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 8 mars 1968 berett
riksdagen tillfälle att avge yttrande i anledning av vad i propositionen anförts
rörande införande av färgtelevision och uttagande av avgifter för innehav
av mottagarapparater.
I propositionen föreslås att reguljära färgsändningar i televisionen inleds
per den 1 april 1970. Vid valet av tidpunkt har beaktats behovet av förberedelser
i form av färganpassning av TV-distributionsnätet, iordningstäl1
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 98
2
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
lande av lokaler och anskaffning av teknisk utrustning samt rekrytering
och utbildning av personal för produktion av färgprogram, anordnande av
experimentsändningar etc. Vidare har beaktats önskvärdheten att välja
en tidpunkt, som gör det möjligt för den svenska radioindustrin att anpassa
sin produktionsplanering till den efterfrågesituation, som kan förväntas
uppstå i samband med en start av reguljära färgsändningar. Särskilt angeläget
har slutligen bedömts vara att genom cn bestämning av starttidpunkten
— som då inte bör ligga för långt fram i tiden — ge allmänheten vägledning i
dess ny- och ersättningsanskaffning av mottagarapparater, dvs. i valet mellan
UHF-apparater för svartvit mottagning och färgapparater.
Beträffande omfattningen av färgsändningarna innebär förslaget, att
Sveriges Radio — efter en period av experimentsändningar — under våren
1970 startar med 8 timmar per vecka. Härefter förutsätts en successiv ökning
av sändningstiden så att denna vid ingången av budgetåret 1973/74,
dvs. drygt tre år efter starttidpunkten, är uppe i ca 20 timmar per vecka.
Andelen egenproduktion i färgsändningarna förutsätts under den bär ifrågavarande
tiden utgöra 40 % av originalsändningarna.
Merkostnaderna för Sveriges Radio genom färgsändningarna och förberedelserna
i anslutning därtill har för sexårsperioden 1968/69—1973/74 beräknats
till 30 ä 32 milj. kr., varav ca 20 milj. kr. avser utrustningsanskaffning.
Till detta kommer televerkets kostnader för färganpassning av distributionsnätet
om 7 milj. kr., vilket ger en sammanlagd merkostnad för perioden
om 37 å 39 milj. kr.
För att bestrida merkostnaderna och dessutom få ett visst bidrag till täckning
av kostnaderna för den bestående rundradioorganisationen, vars resurser
i viss utsträckning även kommer att tas i anspråk för färgtelevisionen,
föreslås att hushåll med färgapparat — utöver den allmänna mottagaravgiften
— skall erlägga en särskild tilläggsavgift. Denna avses införd i anslutning
till färg-TV-starten den 1 april 1970 och utgå med 25 kr. per kvartal.
Med den allmänna mottagaravgiften åsyftas här den kombinerade ljudradio-
och televisionsavgift, som enligt statsmakternas redan fattade beslut
skall avlösa de hittillsvarande ljudradio- och televisionslicenserna, dock med
bibehållande av en särskild ljudradioavgift för hushåll med enbart radioapparat.
Tidpunkten för införandet av den kombinerade avgiften och
den särskilda ljudradioavgiften har ännu inte mera exakt bestämts. Det
föreslås nu att de båda avgifterna införs per den 1 april 1969. Den kombinerade
avgiften, som tidigare i 1966 års prisläge angetts till 40 kr. per kvartal,
bör därvid med hänsyn till den inträffade löne- och prisstegringen utgå
med 45 kr. per kvartal. Den särskilda ljudradioavgiften bör som tidigare
förutsatts utgå med 50 kr. per år. Då tilläggsavgiften för hushåll med färgapparat
tillkommer ett år senare — per den 1 april 1970 — blir alltså den
sammanlagda kvartalsavgiften för dessa (45 -j- 25) 70 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
3
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 345 av herr Dahlén in. fl. och II: 444 av
herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att 1. i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag om ett
från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för program 2 i
TV, oiganiserat enligt i motionerna angivna riktlinjer, som tryggar en självständig
programverksamhet utan inflytande på programmen från ägares
eller i eklamköpares sida, och med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet
och mångsidighet som de vilka f. n. åvilar Sveriges Radio samt utredning
om större frihet för sändningar av lokala och regionala ljudradioprogram,
2. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om initiativ syftande till en utredning
på nordisk basis angående utbyggt nordiskt TV-samarbete på det
sätt som anges i motionerna, 3. att förslag om tidpunkten för införande av
färg-TV förelägges innevarande års riksdag.
dels de likalydande motionerna I: 347 av herr Holmberg m. fl. och II: 432
av herr Bohman m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa att 1966 års reklamutredning måtte i tilläggsdirektiv
erhålla uppdrag att snarast utreda och framlägga förslag till erforderlig
reglering av den reklamverksamhet, som fordras för fristående, bl. a. av
pressen ägt TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas samtidigt med
att de tekniska förutsättningarna för den andra kanalen föreligger, varvid
det av 1966 års riksdag beslutade andra TV-programmet kan ersättas, att
televerket bemyndigas successivt anpassa sändningsnätet för TV 1 så att
färgsandning blir möjlig och att erforderliga medel härför ställs till förfogande
genom omdisposition inom anslagsramen samt att frågan om finansieringsprincipen
för televerkets utbyggnad av sändningsnätet för den nya
TV-kanalen blir föremål för utredning, 2. till rundradioanläggningar för
budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 19 800 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 591 av herrar Bengtson och Torsten
Andersson samt II: 757 av herr Sjönell in. fl. vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t uppdrager åt
Sveriges Radio att utnyttja i motionerna åberopade möjligheter att bygga
ut sin för färg-TV avsedda provsändningsverksamhet,
dels de likalydande motionerna I: 60 av herr Bengtson och II: 90 av herr
Johansson i Skärstad m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att
döva och hörselskadade personer befrias från skyldigheten att lösa TV-licens
vid innehav av televisionsapparat,
dels motionen II: 442 av herr Rubin vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om att från
4
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
Sveriges Radio till kommunala bibliotek kontinuerligt distribueras de allmänviktigaste
kulturprogrammen i utskrift,
dels de likalydande motionerna I: 809 av herr Dahlén m. fl. och II: 1048
av herr Wedén in. fl. vari hemställts att riksdagen i anledning av propositionen
nr 50 måtte avge ett yttrande vari de i motionerna anförda synpunkterna
heaktas,
dels de likalydande motionerna /: 810 av herrar Strandberg och Brundin
samt II: 1047 av herr andre vice talmannen Cassel och fru Sundberg vari
hemställts att riksdagen vid avgivande av yttrande över propositionen nr 50
måtte uttala att principen om fastställande av tidpunkten för införande av
reguljära färg-TV-sändningar till den 1 april 1970 godtages och att PALsystemet
bör nyttjas, att färgsändningar i görligaste mån genomföres före
den 1 april 1970 då så lämpligen kan ske jämsides med fortsatta experimentsändningar,
att ställning nu icke kan tagas till föreslagna licensavgifter.
Utskottet
Ramen för medelsförbrukningen under nästa budgetår för investeiingar
i rundradioanläggningar föreslås av Kungl. Maj :t skola fastställas till 44,2
milj. kr., varav 39,2 milj. kr. för televisionsradioanläggningar och 5,0 milj.
kr. för ljudradioanläggningar. Av det förstnämnda beloppet om 39,2 milj.
kr. avser 13,2 milj. kr. olika kompletterande stationsarbeten i anslutning
till distributionsnätet för nuvarande TV-program samt 26,0 milj. kr. utbyggnaden
av ett distributionsnät till det andra TV-program som enligt statsmakternas
år 1966 fattade beslut skall starta kring årsskiftet 1969/70. För
att utbyggnaden av detta distributionsnät skall kunna fullföljas böi enligt
departementschefen, utöver tidigare givna beställningsbemyndiganden för
budgetåren 1969/70 och 1970/71 om 50 resp. 59 milj. kr., ett ytterligare sådant
om 25 milj. kr. lämnas för budgetåret 1971/72.
Vad i övrigt angår televisionen tar Kungl. Maj :t upp 10,9 milj. kr. för investeringar
i televisionshus i Stockholm samt radio- och televisionshus i Göteborg.
För den allmänna programverksamheten beräknas ett belopp av 182,1
milj. kr. I sammanhanget beräknas 20,9 milj. kr. för de förberedelser, som
föranleds av starten av det andra televisionsprogrammet kring årsskiftet
1969/70. För diverse inredningsarbeten uppskattas medelsbehovet till 7 milj.
kr. och för anskaffning av inventarier till 22,8 milj. kr. Televerkets driftkostnader
i anslutning till televisionen uppskattas till 35 milj. kr.
De totala utgifterna för televisionens allmänna programverksamhet under
budgetåret 1968/69 skulle följaktligen uppgå till (39,2 + 10,9+ 182,1 +
35,0) 267,2 milj. kr. Då avgiftsintäkterna inom televisionsrörelsen för nästa
budgetår uppskattas till 251,0 milj. kr. skulle rörelsen således uppvisa ett
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
5
underskott av 16,2 milj. kr. Den ackumulerade behållningen av avgiftsmedel
i televisionsrörelsen skulle därmed minska i motsvarande mån och vid
utgången av budgetåret 1968/69 uppgå till ca 279 milj. kr.
För ljudradion beräknar departementschefen — förutom förenämnda 5
milj. kr. för investeringar i distributionsanläggningar — 2,4 milj. kr. för
investeringar i radiohus. Till täckande av Sveriges Radios drift- och programkostnader
för ljudradions allmänna programverksamhet beräknas 92,5
milj. kr. Televerkets driftkostnader i anslutning till ljudradion uppskattas
till 32,5 milj. kr.
De totala utgifterna för denna verksamhet skulle sålunda uppgå till
(5,0 -f- 2,4 -f- 92,5 -f- 32,5) 132,4 milj. kr., medan inkomsterna beräknas till
100,2 milj. kr. Ett underskott om 32,2 milj. kr. skulle således uppstå. Eftersom
för ljudradions del någon behållning av överskottsmedel från tidigare
år inte längre står till förfogande vid utgången av innevarande budgetår förutsätts
det beräknade underskottet för budgetåret 1968/69 i sin helhet få
täckas genom ianspråktagande av från tidigare år behållna avgiftsmedel i
televisionsrörelsen. Behållningen av sådana medel nedgår då till ca 247
milj. kr.
Kostnaderna för skolprogramverksamheten och programverksamheten
för utlandet samt för de fria ljudradiolicenserna för blinda beräknas av departementschefen
under budgetåret 1968/69 uppgå till (21,63 -j- 7,76 -f0,
07) 29,46 milj. kr., vilket belopp äskats under anslaget Ersättning för viss
rundradioverksamhet.
I propositionen nr 50 föreslås att Sveriges Radio efter en period av experimentsändningar
den 1 april 1970 skall inleda reguljära färgsändningar i
televisionen med en programtid om ca 6 timmar per vecka. Sändningstiden
blir efter ett par månader 8 timmar per vecka och avses sedan successivt
ökas så att den vid ingången av budgetåret 1973/74 är uppe i ca 20 timmar
per vecka.
Merkostnaderna för Sveriges Radio genom färgsändningarna och förberedelserna
i anslutning därtill har för sexårsperioden 1968/69—1973/74 beräknats
till 30 å 32 milj. kr., varav ca 20 milj. kr. avser utrustningsanskaffning.
Till detta kommer televerkets kostnader för färganpassningen av
distributionsnätet om 7 milj. kr., vilket tillhopa ger en sammanlagd merkostnad
för perioden om 37 å 39 milj. kr.
För att färganpassningen av distributionsnätet skall vara klar till den förutsatta
tidpunkten för starten av de reguljära färgsändningarna krävs, att
av angivna 7 milj. kr. ett belopp om 3,5 milj. kr. ställs till förfogande för
budgetåret 1968/69. Detta belopp bör belasta investeringsanslaget till rundradioanläggningar
under televerkets fond. Någon ökning av detta anslag erfordras
inte. Däremot bör den i det föregående omnämnda ramen för investeringarna
under nästa budgetår vidgas med det angivna beloppet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
Redan i sitt utlåtande nr 163 angående rundradions fortsatta verksamhet
m. m. vid 1966 års riksdag föreslog utskottet riksdagen att hos Kungl.
Maj :t begära att frågan om införande av svensk färg-TV i såväl program 1
som program 2 gjordes till föremål för fortsatta överväganden och att förslag
i ärendet snarast möjligt förelädes riksdagen. Av vikt vore också enligt
utskottet att samråd skedde med våra nordiska grannländer. Riksdagen beslöt
i enlighet med vad utskottet sålunda föreslagit.
Mot bakgrund bl. a. av det anförda finner utskottet det tillfredsställande
att förslag i ämnet nu framlagts och att därvid samråd med övriga nordiska
länder förevarit. Enighet med dessa har också numera uppnåtts om att som
tekniskt system för färgtelevisionen välja det s. k. PAL-systemet. Utskottet
tillstyrker således förslaget beträffande tidpunkten för färgtelevisionens införande
och har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i denna del anfört.
I fråga om färgsändningarnas omfattning har enligt departementschefen
överväganden skett som siktat till att genom lämplig utveckling av sändningstiden
och andelen egenproduktion möjliggöra en successiv och smidig
anpassning av färgaktiviteterna till Sveriges Radios lokal-, personal- och
utbildningsmässiga förutsättningar. Efter perioden med experimentsändningar
skall radioföretaget inleda de reguljära färgsändningarna med de i det
föregående angivna sändningstiderna. Dessa har, vilket utskottet vill kraftigt
understryka, betecknats som en allmän riktpunkt för programutvecklingen.
Förslagets innebörd och utskottets ställningstagande härtill torde i mer
eller mindre hög grad innebära ett tillgodoseende av yrkandena i motionerna
1:809 och 11:1048 rörande sändningstiderna, yrkandet i motionerna
I: 345 och II: 444 om förslag rörande tidpunkten för införande av färg-TV,
yrkandet i motionerna I: 347 och II: 432 att televerket bemyndigas successivt
anpassa sändningsnätet för TV 1 så att färgsändningar blir möjliga, vrkandet
i motionerna I: 591 och II: 757 att Kungl. Maj :t uppdrager åt Sveriges
Radio att utnyttja i motionerna åberopade möjligheter att bygga ut
sin för färg-TV avsedda provsändningsverksamhet samt slutligen yrkandena
i motionerna 1:810 och II: 1047 att fastställandet av tidpunkten för införande
av reguljära färgsändningar till den 1 april 1970 godtages och att
PAL-systemet bör nyttjas samt att färgsändningar i görligaste mån genomföres
före den 1 april 1970.
I motionerna I: 345 och II: 444 har bl. a. yrkats att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag om ett
från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för program 2 i
TV, organiserat enligt i motionerna angivna riktlinjer som tryggar en självständig
programverksamhet utan inflytande på programmen från ägares eller
reklamköpares sida, och med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet
och mångsidighet som de vilka f. n. åvilar Sveriges Radio. Vidare har i mo
-
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
7
tionerna 1:347 och 11:432 yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte
anhålla dels att 1966 års reklamutredning i tilläggsdirektiv erhåller uppdrag
att snarast utreda och lägga fram förslag till erforderlig reglering av
den reklamverksamhet, som fordras för fristående, bl. a. av pressen ägt TVföretag
så att verksamheten kan påbörjas samtidigt med att de tekniska
förutsättningarna för den andra kanalen föreligger, varvid det av 1966 års
riksdag beslutade andra TV-programmet kan ersättas, dels att frågan om finansieringsprincipen
för televerkets utbyggnad av sändningsnätet för den
nya TV-kanalen blir föremål för utredning. Utskottet får i anledning härav
anföra följande.
I den av 1966 års riksdag godkända propositionen nr 136 (SU 163, rskr.
388) framhöll departementschefen att han funnit det vara angeläget att finna
ett system som ställer etermedierna fria från kommersiella intressens eller
politiska gruppers ensidiga inflytande. En grundläggande förutsättning
angavs därvid vara att en fri etableringsrätt i etern vore en omöjlighet redan
på grund av det begränsade antalet frekvenser. Frihet i etern måste i
första hand förenas med en medveten strävan till objektivitet och saklighet
i det samlade programutbudet och innefatta möjligheter för olika åsikter
och meningsriktningar att komma till tals samt garantier mot obehöriga påtryckningar.
I anslutning härtill erinrades om det i flera västeuropeiska
demokratier förekommande »public service-systemet», dvs. ett system där
man gett rätten till rundradiosändningar åt ett eller flera allmännyttiga
företag som haft stor självständighet och frihet att verka som »en rundradio
i allmänhetens tjänst». Företagen ansågs i de flesta fall ha lyckats
bevara sin integritet, sin självständighet och sitt oberoende. De ansågs också
ha i stor utsträckning svarat för de djärva initiativen, förnyelsen av programstoffet
och originaliteten i presentationen.
Förslaget att i Sverige införa kommersiell privatägd television avvisades
vid förenämnda riksdag helt under hänvisning bl. a. till erfarenheterna från
andra länder. Utskottet vill också erinra om att riksdagen så gott som varje
år efter sitt beslut 1956 om televisionens införande i vårt land haft att pröva
motionsledes väckta yrkanden om reklamfinansierad TV och fri etableringsrätt
m. m. samt därvid avvisat dessa. Någon anledning att nu ändra ståndpunkt
föreligger enligt utskottets uppfattning inte — så mycket mindre som
inga nya skäl förebragts till stöd härför.
Ej heller kan utskottet nu — lika litet som tidigare — tillstyrka att vid
sidan av Sveriges Radio inrättas ett icke privatägt kommersiellt företag, finansierat
helt med reklaminkomster. Ett system med Sveriges Radios verksamhet
licensfinansierad och härjämte ett särskilt företag som förbehålls
TV-reklam skulle i realiteten innebära att vid sidan av Sveriges Radio etl
kommersiellt monopol på TV-reklam etableras. Konkurrensen mellan företagen
skulle heller inte komma att ske på lika villkor eftersom det ena företaget
skulle finansieras genom licensavgifter och det andra genom reklam
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
inkomster. Därest endast reklamfinansiering eftersträvas kan man enligt
utskottets uppfattning lika gärna föreslå reklamsändningar i Sveriges Radios
program, vilket utskottet emellertid inte ansett sig kunna förorda. I
anslutning till det anförda må dock erinras om den översyn som pågår genom
särskilda sakkunniga med uppgift att verkställa utredning rörande reklamens
verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar i televisionen.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 345
och II: 444 om skyndsam utredning och förslag om fristående reklamfinansierat
företag för TV 2 och utredning om större frihet för sändningar av
lokala och regionala ljudradioprogram. Likaledes avstyrks förslagen i motionerna
I: 347 och II: 432 om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning.
Utskottet har inte heller funnit skäl föreligga att på sätt i motionerna
1: 347 och II: 432 föreslagits frågan om finansieringsprincipen för televerkets
utbyggnad av sändningsnätet för den nya TV-kanalen blir föremål för
utredning. Motionerna avstyrks därför i denna del.
I anledning av yrkandet i motionerna 1: 345 och II: 444 om utredning på
nordisk basis angående utbyggt nordiskt TV-samarbete må erinras om det
omfattande samarbete de nordiska radio- och TV-företagen emellan både på
det tekniska området och programmässigt som redan pågår. En ytterligare
utveckling härav torde vara att förvänta och framstår även enligt utskottets
uppfattning såsom önskvärd. Som utskottet tidigare framhållit (SU 1967:
9, p. 3) förutsätter utskottet vidare att utvecklingen i fråga om möjligheterna
till utbyte mellan de nordiska länderna av radio- och TV-sändningar uppmärksamt
följs av vederbörande myndigheter och radioföretag samt att de
åtgärder som därvid befinns påkallade vidtas. Några särskilda åtgärder från
riksdagens sida i det av motionärerna angivna syftet torde därför i vart fall
inte f. n. vara erforderliga, varför motionerna i denna del avstyrks.
För att bestrida merkostnaderna för sändningar i färgtelevisionen och
dessutom få ett visst bidrag till täckning av kostnaderna för den bestående
rundradioorganisationen, vars resurser i viss utsträckning även kommer
att tas i anspråk för färgtelevisionen, föreslås i propositionen att hushåll
med färgapparat — utöver den allmänna mottagaravgiften — skall erlägga
en särskild tilläggsavgift. Denna avses införd i anslutning till färg-TV-starten
den 1 april 1970 och utgå med 25 kr. per kvartal.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag härom ävensom beträffande
den allmänna mottagaravgiften, varmed åsyftas den kombinerade ljudradiooch
televisionsavgift, som enligt statsmakternas redan fattade beslut skall
avlösa de hittillsvarande ljudradio- och televisionslicenserna, dock med bibehållande
av en särskild ljudradioavgift för hushåll med enbart radioapparat.
De båda avgifterna föreslås skola införas per den 1 april 1969. Den
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
9
kombinerade avgiften, som tidigare i 1966 års prisläge angetts till 40 kr. per
kvartal, bör därvid med hänsyn till den inträffade löne- och prisstegringen
utgå med 45 kr. per kvartal. Den särskilda ljudradioavgiften bör som tidigare
förutsatts utgå med 50 kr. per år. Då tilläggsavgiften för hushåll med färgapparat
tillkommer ett år senare — per den 1 april 1970 — blir alltså den
sammanlagda kvartalsavgiften för dessa (45 + 25) 70 kr.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker de i motionerna I: 809 och
II: 1048 samt I: 810 och II: 1047 framförda yrkandena att i stället för höjning
av licensavgifterna och uttagande av en särskild avgift för färg-televisionsapparater
finansiering sker genom reklamintäkter respektive att ställning
nu inte tages till föreslagna licensavgifter.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av medelsförbrukningen
under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning
och inriktning jämte medels- och anslagsberäkningar m. m. tillstyrks av
utskottet. Härav följer att utskottet avstyrker det i motionerna I: 347 och
II: 432 framställda yrkandet om en minskning av anslaget till rundradioanläggningar
till 19,8 milj. kr.
I motionerna I: 60 och II: 90 har yrkats att riksdagen måtte besluta att
döva och hörselskadade personer befrias från skyldigheten att lösa TV-licens
vid innehav av televisionsapparat.
Utskottet har i andra sammanhang (jfr bl.a. SU 1961: 9 p. 3 och 1968: 9
p. 3) då det gällt att för en speciell grupp åstadkomma befrielse från eller
nedsättning av affärsverkens avgifter ställt sig avvisande under hänvisning
bil bl. a. det merarbete och de olägenheter i administrativt hänseende sådan
nedsättning eller avgiftsbefrielse skulle innebära. I förevarande fall
synes dock vissa skäl kunna anföras för dylika åtgärder. Utskottet vill därför
inte motsätta sig att en prövning i en eller annan form kommer till stånd
rörande de praktiska och ekonomiska möjligheterna att åstadkomma en hel
eller partiell avgiftsbefrielse för berörda grupper. Vad utskottet sålunda anfört
bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj :t.
Det i motionen 11:442 framförda yrkandet att riksdagen hos Kungl.
Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om att från Sveriges Radio till
kommunala bibliotek kontinuerligt distribuera de allmänviktigaste kulturprogrammen
i utskrift har utskottet inte funnit sig kunna biträda med hänsyn
till de vittgående konsekvenser i bl. a. ekonomiska och organisatoriska
hanseenden förslagets genomförande synes innebära samt avstyrker därför
motionen i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
i anledning av motionerna 1:345 och 11:444, 1:347 och
10
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
II: 432, I: 809 och II: 1048 samt I: 810 och II: 1047, I: 591
och II: 757, de åtta förstnämnda såvitt nu är i fråga, ger
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört angående införande
av färgtelevision,
2. att riksdagen avslår motionerna 1: 345 och II: 444 i vad
de avser skrivelse till Kungl. Maj:t om skyndsam utredning
och förslag om ett från Sveriges Radio fristående reklamföretag
för program 2 i TV samt utredning om större frihet
för sändningar av lokala och regionala ljudradioprogram
ävensom motionerna I: 347 och II: 432 i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 347 och II: 432 i vad
de avser utredning rörande finansieringsprincipen för televerkets
utbyggnad av sändningsnätet för en ny TV-kanal,
4. att riksdagen avslår motionerna 1:345 och 11:444 i
vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t rörande utredning
på nordisk basis angående utbyggt nordiskt TV-samarbete,
5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 809 och II: 1048 samt I: 810 och
II: 1047, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört angående uttagande
av avgifter för innehav av mottagarapparater,
6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1: 347 och II: 432 såvitt nu är i
fråga till Rundradioanläggningar för budgetåret 1968/69
på kapitalbudgeten under televerkets fond anvisar ett investeringsanslag
av 45 500 000 kr.,
7. att riksdagen medger att televerket lämnas i statsrådsprotokollet
förordat beställningsbemyndigande,
8. att riksdagen till Radio- och televisionshus för budgetåret
1968/69 på kapitalbudgeten under statens allmänna
fastighetsfond anvisar ett investeringsanslag av 13 290 000
kr.,
9. att riksdagen till Viss beredskapsutrustning för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 550 000 kr.,
10. att riksdagen till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 29 460 000 kr.,
11. att riksdagen i anledning av motionerna I: 60 och
11
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
II: 90 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
avgiften för TV-licens för döva och hörselskadade,
12. att riksdagen avslår motionen II: 442.
Stockholm den 3 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
t id ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
ir.från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
\irgin (h), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), Kaijser (h), Mårtensson
(s) Bengtson (ep), Bertil Petersson (s), Bengt Gustavsson (s), Hjorth
(s) Enk Gustaf Peterson (fp), Strandberg (h), Karl-Erik Eriksson (fp)
och Johan Olsson (ep) samt
,ffl;ålLa„ndra, kammaren: Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s), Ståhl
( p), e cpist (s), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Arvidson (s)
Johansson i Norrköping (s), Gustafsson i Kårby (ep), Cassel (h), Lindahl
(s), lobe (tp), Sjonell (ep), Nilsson i Kristianstad (s) och Sterne (fp).
Reservationer
lj beträffande utredning om ett från Sveriges Radio fristående reklamförelag
för program 2 i TV, in. m., av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Eric
Gustaf Peterson (fp), Strandberg (h), Karl-Erik Eriksson (fp), Ståhl (fp),
7 uresson (hi, Cassel (h), Tobé (fp) och Sterne (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med »I den» och på
s. 8 slutar med »års reklamutredning» bort ha följande lydelse:
»Det nuvarande läget inom radio-TV-området är enligt utskottets mening
i hög grad otillfredsställande. Det är till stor del orsakat av regeringens
dogmatiska tänkande och ovilja att söka nya vägar, vilket kommit till uttryck
t. ex. i avvisandet av förslaget om en förutsättningslös utredning av
hela frågekomplexet. De tekniska möjligheter som föreligger för ett friare
system har negligerats och de långsiktiga finansieringsfrågorna har lämnats
olösta.
Den organisation som genomförts vad gäller TV 1 och TV 2 söker visserligen
tdl någon del tillvarata de fördelar som konkurrens alltid medför, men
den ar — vilket också motionärerna anfört — trots detta behäftad med
allvarliga brister. Ett enda statligt företag med monopolställning innebär
mte att fullgoda möjligheter föreligger för en fri och allsidig opinionsbildning
och samhällsdebatt, även om en viss konkurrens mellan olika program
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
ledningar ordnas. Centraliseringen blir påfallande inte minst vad gäller ett
så viktigt område som nyhetsförmedlingen. Urvalet av åsikter, nyheter och
information blir rikare och mera allsidigt genom förekomsten av två självständigt
konkurrerande företag. Risken för ensidighet hos monopolet gällei
givetvis inte bara nyheter utan också samhällsreportage, litteratur, musik,
teater och underhållning.
För de många som arbetar inom radio-TV-branschen innebär ett monopolsystem
klara nackdelar. Förekomsten av flera konkurrerande företag
medför att man motverkar Sveriges Radios utveckling till ett enda dominerande
jätteföretag. Konkurrens skapar incitament för rationellare metoder
och kostnadsansvar, ett mer effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser.
Än allvarligare är att finansieringsfrågorna på längre sikt fortfarande är
olösta. Kungl. Maj :t har inte klarlagt hur man avser att lösa dessa. Den av
riksdagen 1966 beslutade licenshöjningen är helt otillräcklig om en fortsatt
utbyggnad av TV 2 skall ske. Det stod klart redan i samband med beslutet.
Finansieringsfrågorna måste ges en mera definitiv lösning och detta bör ske
i samband med en omprövning av den gällande ordningen i dess helhet.
Planeringen måste i första hand inriktas på att skapa ramarna för ett självständigt
företag för TV 2. Hur dessa ramar exakt skall utformas bör bli föremål
för övervägande av en snabbt arbetande expertutredning, exempelvis
1966 års reklamutredning. I detta sammanhang vill utskottet endast kortfattat
ange några principer som bör vara vägledande vid uppbyggnaden av
det nya systemet.
Statsmonopolet upphör. Koncession för TV 2 ges till ett gentemot statsmakterna
fristående och av Sveriges Radio oberoende företag. För att förhindra
att detta blir dominerat av en enda politisk eller ekonomisk maktgruppering
bör särskilda bestämmelser stipuleras vid starten av och gälla
för aktieteckningen i bolaget. En naturlig möjlighet är att press och folkrörelser
får förvärva huvudmannaskapet för ett sådant fristående radio-TVföretag.
TV 2-företaget skall arbeta under samma regler för opartiskhet och
ansvar som gäller för Sveriges Radio.
TV 2-företaget må finansiera sin verksamhet genom försäljning av reklamtid.
Frågan om lokala eller regionala TV-företags eller radioföretags
möjlighet att likaledes försälja reklam bör bli föremål för särskild utredning.
Därvid bör bl. a. hänsyn tas till verkningarna på dagspressens ekonomiska
villkor och önskvärdheten att inte alltför plötsliga och genomgripande
förändringar inträder. Tidningsföretagens möjligheter att bli intiessenter
i TV-företag bör beaktas. Vissa regler bör gälla för annonsering. Reklam
bör endast få förekomma mellan olika program eller i sammanhängande
programblock. Reklamen skall således klart atskiljas från den övriga piogramverksamheten.
Den skall presenteras på ett sådant sätt att allmänheten
inte svävar i tvivelsmål om att det rör sig om annonsering. Det får inte förekomma
att ett visst program bekostas eller understöds av en viss annonsör
eller annan person.
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968 13
Genom dessa och andra preciserade regler för reklamverksamheten och de
befogenheter som bör ges en statlig myndighet för kontroll att reglerna
efterlevs undviks de risker som eventuellt kan vara förenade med reklamfinansierad
radio-TV. Annonsörerna skall således inte få något inflytande
över programproduktionen.
Med den här förordade organisationen får inte heller företagets styrelse
och finansiärer inflytande över programverksamheten. Denna bör med samma
oberoende och självständighet ledas av företagets chef som f. n. är fallet
med radiochefen i Sveriges Radio. Han bör alltså vara bunden av de regler
för opartiskhet och ansvar som är betingelserna för TV-koncessionen. Samma
regler vilka gäller för det statliga företaget bör gälla för nytillkommande.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker yrkandet i motionerna I: 345
och II: 444 om skyndsam utredning och förslag om fristående reklamfinansierat
företag för TV 2 och utredning om större frihet för sändningar av
lokala och regionala ljudradioprogram. Likaledes tillstyrks förslagen i motionerna
1:347 och 11:432 om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning.
»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen med bifall till motionerna I: 345 och
II: 444 samt I: 347 och II: 432, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, hos Kungl. Maj :t anhåller om dels tilläggsdirektiv
till 1966 års reklamutredning att snarast utreda och
framlägga förslag till erforderliga bestämmelser för den
reklamverksamhet som fordras för ett bl. a. av pressen ägt
fristående, reklamfinansierat företag för program 2 i TV
med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet och mångsidighet
som f. n. åvilar Sveriges Radio, dels utredning om
större frihet för sändningar av lokala och regionala ljudprogram,
»
2) beträffande finansieringsprincipen för televerkets utbyggnad av sändningsnätet
för en ny TV-kanal av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Strandberg
(h), Turesson (h) och Cassel (h) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»1 motionerna 1: 347 och II: 432 har föreslagits att frågan om finansieringsprincipen
för televerkets utbyggnad av sändningsnätet för den nya TVkanalen
blir föremål för utredning. Genom övergång till ett system där televerket
skall försälja sändningstid till de fristående programföretagen synes
det utskottet lämpligt att investeringskostnaderna läggs utom statsbudgetens
ram och att frågan om lånefinansiering prövas. Utskottet tillstyrker därför
att finansieringsprincipen blir föremål för utredning.»
14
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen med bifall till motionerna I: 347 och
II: 432 såvitt nu är i fråga hos Kungl. Maj :t anhåller att
frågan om finansieringsprincipen för televerkets utbyggnad
av sändningsnätet för den nya TV-kanalen utredes,»
3) beträffande licensavgifterna för radio- och TV-apparater av herrar
Virgin (h), Kaijser (h), Eric Gustaf Peterson (fp), Strandberg (h), KarlErik
Eriksson (fp), Ståhl (fp), Turesson (h), Cassel (h), Tobé (fp) och
Sterne (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Utskottet tillstyrker»
och på s. 9 slutar med »föreslagna licensavgifter» bort ha följande
lydelse:
»Utskottet finner det anmärkningsvärt att en så hög extra avgift förordas
att den kommer att täcka väsentligt mer än själva kostnaden för färg-TV.
Den merkostnad som färgtelevisionen innebär för Sveriges Radio är nämligen
förhållandevis obetydlig. Man kan vänta att ett stort antal hushåll under
de närmaste 5—6 åren kommer att skaffa färg-TV. Uppenbarligen kommer
ganska många hushåll att få bära en extra licensavgift om propositionen
bifalles.
Enligt Sveriges Radios petita för 1968/69 kommer det ackumulerade underskottet
vid utgången av budgetåret 1972/73 att vara uppe i ca 800 milj.
kr. Den nu föreslagna licenshöjningen skulle givetvis minska detta underskott,
men sannolikt är att den allmänna licensavgiften måste ytterligare
väsentligt höjas innan balans kan uppnås. En avgift på mellan 350 och 400
kr. i genomsnitt för alla TV-hushåll framstår inte som något orealistiskt
perspektiv om den nuvarande finansieringspolitiken fortsätter. Utskottet
anser en sådan utveckling vara helt oacceptabel.
Kungl. Maj :ts förevarande förslag avstyrkes således av utskottet. Skulle
det nästa år visa sig att regeringens förhalningspolitik gör det svårt att i
tid klara alla med ett nytt företag förenade organisations- och finansieringsproblem,
bör frågan om tillfällig finansieringsåtgärd tas upp till skyndsam
behandling.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker de i motionerna I: 809 och
II: 1048 samt I: 810 och II: 1047 framförda yrkandena att finansieringsfrågan
utredes samt att ställning nu inte tages till föreslagna licensavgifter.»
dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
»5. att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och
i anledning av motionerna I: 809 och II: 1048 samt I: 810
och II: 1047, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ger
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört angående uttagande
av avgifter för innehav av mottagarapparater,»
Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968 15
4) beträffande anslaget till Rundradioanläggningar av herrar Virgin (h),
Kaijser (h), Strandberg (h), Turesson (h) och Cassel (h) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Kungl.
Maj :ts förslag» och slutar med »19,8 milj. kr.» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 347 och II: 432 har yrkats på en minskning av anslaget
till rundradioanläggningar. Som motivering anger motionärerna att man inte
kan medverka till att Sveriges Radio skall erhålla 20,4 milj. kr. för förberedelser
inför det andra TV-programmet samt 5,3 milj. kr. till en ytterligare
nyhetsstudio. Utskottet biträder denna uppfattning. De besparingar som
härvid åstadkommes bör i samma omfattning kunna disponeras för utbyggnad
av sändningsnätet genom ianspråktagande av fonderade medel. Härigenom
kan det ordinarie anslaget till rundradioanläggningar reduceras med
motsvarande belopp.»
dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna I: 347 och II: 432 såvitt nu är
i fråga till Rundradioanläggningar för budgetåret 1968/69
på kapitalbudgeten under televerkets fond anvisar ett investeringsanslag
av 19 800 000 kr.,»
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027