Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1968
1
Nr 94
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
organisation m. in. av försvarets rationaliseringsverksamhet
jämte motioner.
(l:a avd.)
Propositionen
Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt A 6) beräknat
medel för rationaliseringsförsök bär Kungl. Maj :t i propositionen nr 35 under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 1 mars 1968 föreslagit riksdagen att dels godkänna de riktlinjer som angctts
i statsrådsprotokollet för organisation in. in. av försvarets rationaliseringsverksamhet,
dels besluta att ett centralt verk för försvarets rationaliseringsverksamhet,
benämnt försvarets rationaliseringsinstitut, skall inrättas
den 1 juli 1968, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vid försvarets rationaliseiingsinslitut
iniätta en tjänst för överdirektör i Cp 4, dels till Försvarets rationaliseringsinstitut
för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under fjärde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
På grundval av en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria,
som utgör en överarbetning av militära rationaliseringsutredningens betänkande,
läggs i propositionen fram förslag om organisation in. in. av försvarets
rationaliseringsverksamhet. Förslagen innebär att statskontorets militära
enhet upphör vid utgången av juni 1968 och ersätts av ett centralt
verk, försvarets rationaliseringsinstitut. Institutet skall inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde i första hand medverka i strukturrationaliseringsarbetet.
Beträffande den interna rationaliseringsverksamheten vid
övriga myndigheter under fjärde huvudtiteln föreslås institutet få i huvudsak
samordnande, planläggande och rådgivande uppgifter.
För rationaliseringsinstitutets verksamhet begärs för budgetåret 1968/69
ett anslag av 5 000 000 kr.
Motioner
I de likalydande motionerna I: 784 av herr Strandberg in. fl. och II: 1016
av herrar Oskarson och Wennerfors har hemställts att riksdagen med avslag
å propositionen nr 35 måtte besluta att till rationaliseringsverksamhet
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 94
2
Statsutskottets utlåtande nr 9b år 1968
inom försvaret för budgetåret 1968/69 under riksstatens fjärde huvudtitel
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
Utskottet
Med avseende å arbetsfördelningen mellan regeringen och verken angavs
i propositionen 1965: 65 att den löpande förvaltningen i huvudsak var en
uppgift för verken medan arbetet med samordning, planering i stora drag
och utformandet av viktigare riktlinjer vilade på departementen. Samma
principer synes böra gälla i fråga om ledningen av rationaliseringsarbetet.
Detta innebär att verken, vart och ett på sitt område, svarar för att de genom
intern rationalisering uppnår ett effektivt utnyttjande av de resurser
som ställs till deras förfogande, medan Kungl. Maj :t har att ange mål och
avdela resurser för myndigheternas verksamhet och därigenom ytterst svarar
för strukturrationaliseringen.
Försvarsdepartementets ansvarsområde omfattar frågor om samordning
inom totalförsvaret. I likhet med departementschefen finner utskottet naturligt
att till dessa samordningsfrågor även räkna samordning av rationaliseringsverksamheten
inom totalförsvaret. Detta innebär att även civilförsvaret
och det psykologiska försvaret skall inräknas.
Beredningen av rationaliseringsfrågorna sker i försvarsdepartementet,
men det förberedande utredningsarbetet har i huvudsak måst göras utanför
departementet. Med hänsyn till omfattningen av detta arbete och till värdet
och vikten av att rationaliseringsarbetet bedrivs rationellt och med all kraft
krävs särskilda resurser utöver de i departementet befintliga. De nuvarande
resurserna för att samordna och leda planerings- och rationaliseringsverksamheten
har nämligen visat sig otillräckliga. Utskottet delar departementschefens
mening att den behövliga förstärkningen av resurserna inte
lämpligen bör lösas genom en utvidgning av försvarsdepartementets planerings-
och budgetsekretariat. Skäl synes tala för att dessa i stället sammanställs
i ett centralt organ.
Utskottet har inte något att erinra mot de föreslagna arbetsuppgifterna
för det centrala organet. Dess uppgifter i stort bör alltså vara att medverka
i strukturrationaliseringen av försvaret, att samordna övrig rationaliseringsverksamhet
och ge försvarets myndigheter stöd och råd i deras rationaliseringsarbete.
Då det gäller frågan hur dessa resurser lämpligen bör placeras in i organisationen
har i propositionen framlagts fyra organisationsalternativ.
I de utredningar som ligger till grund för propositionen har hänvisats
till det nära sambandet mellan försvarets rationaliseringsverksamhet och
rationaliseringen inom statsförvaltningen i övrigt. Flertalet remissinstanser
har ansett att detta samband bör tillmätas avgörande betydelse och därför
förordat en anknytning till statskontoret. Mot detta förslag har departe
-
Statsutskottets utlåtande nr 9i år 1968
3
mentschefen invänt att samverkan inom försvaret mellan rationalisering
och annan verksamhet, hl. a. planeringsverksamhet, väger tyngre och därför
bör vara avgörande. Med hänsyn härtill avstyrker departementschefen
fortsatt anknytning till statskontoret och förordar en lösning som innebär
att rationaliseringsresurserna hålls samman inom försvarets organisation.
Utskottet anser att det starka samband som finns mellan planering och
rationalisering bör tillmätas stor betydelse. Med hänsyn till de arbetsuppgifter,
som kommer att åvila det centrala rationaliseringsorganet för försvaret,
och till den ökade omfattningen av rationaliseringsverksamheten som
är att förvänta inom såväl försvaret som den civila statsförvaltningen anser
utskottet i likhet med departementschefen att resurserna för rationalisering
inom försvaret organisatoriskt bör förläggas utanför statskontoret.
Utskottet vill erinra om att statskontoret och riksrevisionsverket tillstyrkt
denna lösning.
Att sammanföra statskontorets militära enhet med planeringsenheter
inom centrala staber och civilförsvarsstyrelsen samt försvarets forskningsanstalts
resurser för operations-(system-)analys torde utgöra ett alltför
kraftigt ingrepp i den relativt nyligen fastställda organisationen av krigsmaktens
högsta ledning för att en sådan åtgärd nu lämpligen bör genomföras.
Av denna anledning är detta alternativet inte godtagbart.
De återstående alternativen är fristående verk och anknytning till försvarets
civilförvaltning. Departementschefen har funnit att en anknytning
till civilförvaltningen skulle kunna medföra vissa fördelar. Sålunda skulle
man med detta alternativ kunna undvika att inrätta ytterligare ett fristående
verk ävensom sannolikt kunna räkna med vissa personalbesparingar.
Då emellertid civilförvaltningens framtida uppgifter f. n. är något svåra att
bedöma med hänsyn till pågående utredningar har departementschefen ansett
att i nuvarande läge alternativet fristående verk är att förorda. Utskottet
kan godtaga denna lösning och vill understryka departementschefens
uttalande att, så länge integrationsmöjligheterna ännu är svåra att överblicka,
handlingsfriheten bör bibehållas för att därigenom hålla möjligheten
öppen att på längre sikt nå en ändamålsenlig lösning av samordningsfrågan.
I fråga om gränsdragningen mot andra myndigheter förutsätter utskottet
att ett förtroendefullt samarbete etableras mellan rationaliseringsinstitutet
och andra berörda myndigheter. Då såsom departementschefen framhållit
institutet till stor del får sina uppgifter i form av uppdrag från
Kungl. Maj :t medför detta att institutet får en oberoende ställning i förhållande
till försvarets övriga myndigheter. Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna
bör därför inte ges någon direktiv- eller anvisningsrätt gentemot
institutet.
Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har utskottet ej heller något att erinra.
4
Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1968
Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:784 och 11:1016 såvitt nu är
i fråga
a) godkänner de riktlinjer som angetts i statsrådsprotokollet
för organisation m. m. av försvarets rationaliseringsverksamhet,
b) beslutar att ett centralt verk för försvarets rationaliseringsverksamhet,
benämnt försvarets rationaliseringsinstitut,
skall inrättas den 1 juli 1968,
c) bemyndigar Kungl. Maj :t att vid försvarets rationaliseringsinstitut
inrätta en tjänst för överdirektör i Cp4,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 784 och II: 1016 såvitt nu är i
fråga till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
Stockholm den 3 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s),
Rikard Svensson (s), Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil
Petersson (s), Ottosson (h), Bengt Gustavsson (s), Wååg (s) och Dahlén
(fp) samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Ståhl (fp),
Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp),
Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå
(fp), Arvidson (s), Gustafsson i Uddevalla (s), Fagerlund (s), Sjönell
(ep) och Petersson (h).
Reservation
av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Ståhl (fp), Turesson (h)
och Petersson (h) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 784
och II: 1016 och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
5
Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1968
»En grundläggande princip vid tillkomsten är 1960 av det nuvarande
statskontoret var att åstadkomma ett gemensamt organ för den civila och
militära rationaliseringsverlcsamheten. Fördelen härav ansågs vara att erfarenheter
pa likartade områden kunde direkt och ömsesidigt uttryckas i
rationaliseringsarbetet. Vidare kunde den anställda expertpersonalen genom
samverkan mellan den civila och den militära avdelningen utnyttjas på
ett smidigt och ekonomiskt sätt då det gällde alt utjämna olikheter i arbetsbelastningen
på de båda sidorna. De förhållanden som rådde inom försvaret
ansågs inte så särpräglade att några fördelar skulle stå att vinna
genom att inom försvarets egna institutioner inrätta ett särskilt rationaliseringsorgan.
Dessa skäl var avgörande då riksdagen år 1960 fattade beslut om tillkomsten
av det nuvarande statskontoret, som alltså sedermera svarat för
såväl den civila som den militära rationaliseringsverksamheten.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär ett frångående av de principer
som riksdagen då byggde sitt beslut på. Sålunda föreslås att den militära
rationaliseringsverksamheten bryts ut ur statskontoret och att för
ändamålet tillskapas ett nytt, speciellt för försvaret avsett rationaliseringsinstitut,
direkt underställt Kungl. Maj :t. Varken överbefälhavaren eller
försvarsgrenschcferna skall ges någon direktiv- eller anvisningsrätt mot
institutet.
Utskottet kan inte finna att några nya omständigheter inträffat som motiverar
en ändring i nuvarande ordning med den militära rationaliseringsverksamheten
inordnad i statskontoret. Den militära rationaliseringsverksamheten
bär inga särdrag och skiljer sig inte vare sig med hänsyn till mål
eller medel från motsvarande verksamhet inom den civila statsförvaltningen.
Genom utvidgningen av det föreslagna organet till att omfatta även
civilförsvaret och det psykologiska försvaret har sambandet med rationaliseringsverksamheten
inom statsförvaltningen i övrigt blivit än mer framträdande.
Av avgörande betydelse för inrättandet av ett särskilt rationaliseringsinstitut
inom försvaret synes ha varit att det måste föreligga ett samband
mellan rationaliseringsverksamheten och annan verksamhet inom försvaret,
främst planeringsverksamheten. Såvitt utskottet kunnat finna utgör
detta inte något reellt skäl för den föreslagna organisationen. En sådan
samverkan torde för övrigt inte försvåras om det centrala rationaliseringsorganet
för hela statsförvaltningen förblir statskontoret.
Långsiktsplaneringen och det operativa krigsförberedelsearbetet leds under
Kungl. Maj :t av överbefälhavaren. Det synes därför naturligt och önskvärt
att denne ges skyldighet att styra rationaliseringsverksamheten och
bär ansvar för dess rätta bedrivande inom krigsmakten. Stödet av denna
verksamhet kan liksom hittills lämnas av statskontoret. Detta innebär ej
någon begränsning av Kungl. Maj ds möjligheter att ge direktiv för ratio
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 9b år 1968
naliseringsarbetet. Något särskilt organ för försvarsdepartementets direkta
ledning för den militära rationaliseringsverksamheten behöver därför ej
inrättas.
Utöver anförda skäl må framhållas att starka anknytningspunkter redan
finns mellan rationaliseringsverksamheten inom försvaret och samma
verksamhet inom statsförvaltningen i övrigt. Sålunda handläggs ärenden
rörande den militära byggnadsplaneringen inom statskontoret av delvis
samma personal som handhar motsvarande aktiviteter beträffande den övriga
statsförvaltningen. Den militära enheten replierar även på andra enheter
inom statskontoret. Utvecklingen inom flera områden visar att det är
håde praktiskt och rationellt att ett enda rationaliseringsorgan handhar
hela statsförvaltningens rationaliseringsverksamhet. Ett givande erfarenhetsutbyte
mellan militära och civila myndigheter befrämjas härigenom.
Att ett behov av sådan samordning föreligger har uttalats av åtskilliga remissmyndigheter.
Genom samordning begränsas också riskerna för att resurserna
splittras och dubbelarbete uppkommer. Den fördelen vinns också
att det etablerade samarbetet mellan försvarets myndigheter och statskontoret
kan fortgå i huvudsak orubbat. Av de militära myndigheternas remissyttranden
framgår att erfarenheterna av hittillsvarande samarbete
genomgående varit goda.
Till det anförda kan läggas att det statsfinansiella läget motiverar en
sträng återhållsamhet vad gäller utvidgningen av den statliga administrationen.
Att nu inrätta ett nytt ämbetsverk, vars uppgifter kan hänföras
till redan befintligt ämbetsverk och till redan befintliga myndigheter, syns
anmärkningsvärt.
Vidare må framhållas alt de skäl som anförts för inrättande av ett särskilt
rationaliseringsverk för försvarsdepartementet skulle med samma
styrka kunna åberopas för krav från andra departement att upprätta egna
organ för rationalisering av verksamheten inom underställda myndigheter.
Det förefaller utomordentligt osannolikt att en uppdelning av statskontorets
nuvarande verksamhet på ett flertal verk skulle innebära en rationalisering
eller skulle kunna leda till ökad effektivisering av statsförvaltningen.
Motsatsen torde kunna befaras.
Nuvarande ordning med den militära rationaliseringsverksamheten inordnad
i statskontoret bör alltså inte frångås. Utskottet avstyrker därför
Kungl. Maj :ts föreliggande organisationsförslag. De ekonomiska resurserna
behöver emellertid förstärkas. Härför bör enligt utskottets mening anvisas
samma belopp som Kungl. Maj:t äskat för det föreslagna nya rationaliseringsinstitutet.
Utskottet föreslår att ett särskilt anslag uppföres under
fjärde huvudtiteln, benämnt Rationaliseringsverksamhet inom försvaret,
och förutsätter att kostnaderna för statskontorets militära enhet bestrides
från detta anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1968 7
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motionerna 1:784 och
II: 1016.
Utskottet hemställer
»1. att riksdagen med bifall till motionerna 1:784 och
II: 1016 såvitt nu är i fråga avslår Kungl. Maj :ts förslag
a) om godkännande av de riktlinjer för organisation
in. m. av försvarets rationaliseringsverksamhet som angetts
i statsrådsprotokollet,
b) om inrättande av ett centralt verk för försvarets rationaliseringsverksamhet,
benämnt försvarets rationaliseringsinstitut,
fr. o. m. den 1 juli 1968,
c) om bemyndigande för Kungl. Maj :t att vid försvarets
rationaliseringsinstitut inrätta en tjänst för överdirektör i
Gp 4,
2. att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 784 och II: 1016 såvitt nu är i
fråga till Rationaliseringsverksamhet inom försvaret för
budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.»