Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten
för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.
(4:e avd.)
1) Investeringsplan för kommimikationsverken m. m. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj :t (bilaga 8, s. 153—156 i utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1968) lämnat en sammanfattande
redogörelse för kommunikationsverkens investeringar, avseende
postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt
statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond. Det under televerkets
fond tidigare upptagna investeringsanslaget Rundradioanläggningar
redovisas numera inom utbildningsdepartementet.
Den för budgetåret 1968/69 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande tabell. Som jämförelse har i denna även upptagits beloppen för
den hösten 1967 beräknade förbrukningen under budgetåret 1967/68.
1967/68 |
1968/69 |
||
Enl. prop. |
Verkens Förordat av |
||
1967:1 m. m. |
förslag |
dep.chefen |
|
milj. kr. |
|||
Postverket....................... |
................. 16,1 |
37,8 |
21,1 |
Televerket, exkl. rundradio......... |
................. 588,0 |
661,3 |
587,0 |
Statens järnvägar................. |
................. 415,0 |
428,5 |
398,5 |
Luftfartsverket................... |
................. 29,7 |
24,2 |
19,5 |
Förrådsfonden.................... |
................. 43,0 |
60,2 |
50,0 |
Sjöfartsverket .................... |
................. 19,9 |
27,4 |
24,9 |
Summa 1 111,7 |
1 239,4 |
1 101,0 |
I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av de faktiska
investeringarna under budgetåren 1967/68 och 1968/69. Därav framgår även
beräkningen av de för investeringarnas genomförande erforderliga anslagsbeloppen.
Siffrorna anger milj. kr.
1—Rihang till riksdagens protokoll 1968. 6 sand. Nr 9
2
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
Investe- rings- utgifter |
Av verken |
Av departe-mentschefen |
Reser- vatio- ner den 30/6 |
Anslag |
Förslag |
Beräk- nade reser- vatio- ner d. 30/6 |
|||
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1967/68 |
1968/69 |
1967 |
1967/68 |
1968/69 |
1968 |
|
Postverket..... |
13,5 |
27,2 |
37,8 |
16,1 |
21,1 |
1,4 |
16,3 |
21,6 |
1,6 |
Televerket exkl. |
547,3 |
641,7 |
661,3 |
588,0 |
587,0 |
49,3 |
599,0 |
585,4 |
60,3 |
Statens järn-vägar ....... |
374,4 |
435,0 |
428,5 |
415,0 |
398,5 |
28,8 |
428,0 |
396,6 |
41,8 |
Luftfartsverket . |
9,2 |
15,9 |
24,2 |
29,7 |
19,5 |
18,4 |
15,3 |
17,3 |
4,0 |
Förrådsfonden .. |
51,0 |
55,0 |
60,2 |
43,0 |
50,0 |
6,1 |
41,7 |
50,2 |
4,8 |
Sjöfartsverket . . |
13,5 |
39,7 |
27,4 |
19,9 |
24,9 |
2,7 |
18,9 |
25,7 |
1,7 |
Summa |
1 008,9 |
1214,5 |
1 239,4 |
1 111,7 |
1 101,0 |
106,7 |
1 119,2 |
1 096,8 |
114,2 |
Utskottet. I den av 1967 års riksdag godkända planen för investeringarna
inom kommunikationsverkens fonder beräknades den totala medelsförbrukningen
— exklusive anslaget till rundradioanläggningar å televerkets fond
-— under innevarande budgetår uppgå till 1 098,2 milj. kr. Genom beslut av
Kungl. Maj :t i december 1967 höjdes ramen för luftfartsverkets del med
13,5 milj. kr. i anledning av utgifter för markförvärv för den nya flygplatsen
i Malmö-området. Investeringsomslutningen under berörda fonder beräknas
därmed under budgetåret 1967/68 uppgå till 1 111,7 milj. kr. Med
hänsyn till befintliga medelsreservationer erfordras ej någon ytterligare
medelsanvisning från riksdagens sida för att den sålunda förutsatta medelsförbrukningen
skall kunna uppnås.
I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 239,4 milj. kr. Departementschefen
har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter funnit
medelsförbrukningen böra begränsas till 1 101,0 milj. kr. Detta innebär
en ökning med 2,8 milj. kr. jämfört med beräkningarna i 1967 års statsverksproposition
av medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under
innevarande budgetår och en minskning med 10,7 milj. kr. om jämförelse
sker med de hösten 1967 gjorda beräkningarna. Postverkets, förrådsfondens
och sjöfartsverkets investeringar ökar i förhållande till sistnämnda beräkningar
med 5,0 resp. 7,0 och 5,0 milj. kr., medan förslagen med avseende
å televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets investeringar innebär
minskningar med 1,0 resp. 16,5 och 10,2 milj. kr.
Anslagsbeloppen för de olika fonderna har i enlighet med av riksdagen
tidigare godkända principer beräknats så att utöver ramen för respektive
fond en marginal om ca 10 % skall finnas tillgänglig för att möjliggöra
en ökad investeringsomslutning om så skulle påkallas av konj unkturmässiga
eller andra särskilda skäl. Till närmare belysning av de framlagda för
-
3
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
slagen har departementschefen i statsrådsprotokollets inledande översikt
lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehoven inom de
olika verken samt i korthet berört investeringarnas inriktning för nästa
budgetår.
Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta Kungl. Maj :ts förslag
beträffande investeringsverksamhetens totala omslutning samt dess fördelning
de skilda verken emellan. Till frågan om anvisande av de anslag
som erfordras för investeringsplanens genomförande återkommer utskottet
under respektive punkter i det följande. I samband därmed kommer utskottet
också att redovisa sitt ställningstagande till vissa motionsledes väckta
frågor.
Utskottet hemställer
att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört.
Statens affärsverksfonder
Postverket
2) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 157—164) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1968/69 under postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 21 600 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 16 300 000 kr.
Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till 16,1 milj. kr.
Utskottet. I sin framställning om anslag för nästa budgetår har postverket
räknat med en medelsförbrukning om 37,8 milj. kr., varav 20 milj.
kr. avser en tillbyggnad av postgirohuset i Stockholm. Sistnämnda belopp
har beräknats utifrån förutsättningen att redan under innevarande budgetår
5 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för projektets genomförande.
Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 21,1
milj. kr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt
under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna kräver en
medelsanvisning om 21,6 milj. kr. Förslaget innebär att 5,0 milj. kr. kan
disponeras för igångsättning av förenämnda tillbyggnad av postgirohuset.
Vidare kan om- och tillbyggnader av posthusen i Kristinehamn, Skellefteå
och Västervik samt nybyggnad av posthuset i Örnsköldsvik påbörjas. I
övrigt medger den föreslagna medelstilldelningen bl. a. ny- och ersättningsanskaffning
av motorfordon samt övertagande i vissa fall av enskild busslinjetrafik.
Utskottet har under föregående punkt förklarat sig kunna godta den
av Kungl. Maj :t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning
1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. AV 9
4
Statsutskottets utlåtande nr !) år 1968
under nästa budgetår. Den föreslagna fördelningen av investeringarna på
skilda utgiftsändamål tillstyrkes också av utskottet liksom anslagsberäkningen.
I anslutning härtill vill utskottet erinra om den omfattande verksamhet
i serviceförbättrande och rationaliseringsfrämjande syfte som f. n.
pågår inom verket enligt bl. a. ett av styrelsen 1966 antaget aktionsprogram
och vars genomförande utskottet finner angeläget.
Utskottet hemställer
att riksdagen till Posthus in. m. för budgetåret 1968/69
anvisar ett investeringsanslag av 21 600 000 kr.
Televerket
3) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 165—180) föx-eslagit
riksdagen att för budgetåret 1968/69 under televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 585 400 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 599 000 000 kr.
Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till 588,0 milj. kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 351 av herr Erik Filip Petersson och
II: 439 av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Jonsson vari yrkats att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning'' av
frågan om särskild folkpensionärsrabatt på avgiften för telefoninstallation,
dels motionen II: 89 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
om utredning av möjligheterna att ålderspensionärer i knappa ekonomiska
förhållanden helt eller delvis kan få installationskostnaderna för
telefon ersatta av allmänna medel,
dels de likalydande motionerna I: 595 av herr Ferdinand Nilsson och
II: 760 av herrar Vigelsbo och Sundkvist vari hemställts att riksdagen skall
uttala att vid skada på telefonförbindelse, varigenom större antal abonnenter
under lid överskridande två veckor icke kunnat utnyttja sitt abonnemang,
televerket skall utan särskild ansökan ordna om återbäring av
fast abonnemangsavgift utgörande ersättning för tid då telefonen varit
obrukbar samt att vid sådan avkortning även hänsyn tages i någon utsträckning
till den olägenhet och bristande trivsel som vållats då televerket
icke fullgjort sitt åtagande gentemot abonnenten.
Utskottet. I sin anslagsframställning för nästa budgetår har televerket
räknat med eu medelsförbrukning — exklusive rundradioanläggningar —
om 661 milj. kr. Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas
till 587 milj. kr., vilket anses göra det möjligt för verket att upp
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968 5
rätthål la servicestandarden gentemot allmänheten. I anslutning härtill har
erinrats om de successivt ökade medel som under de senaste budgetåren
ställts till verkets förfogande och som avsetts möjliggöra den utbyggnad av
telekommunikationerna och den allmänna förstärkning av verkets resurser
över huvud som bedömts motiverad med hänsyn till abonnent- och trafikutvecklingen.
Härigenom har installationstakten i fråga om nytillkommande
abonnemang kunnat ökas och framkomligheten på telenätet kunnat förbättras.
Den av departementschefen godkända investeringsplanen avser bl. a. påbörjande
av nya telefonstationsbyggnader i Göteborg, Jönköping, Mariestad,
Oskarshamn, Oxelösund, Umeå och Ystad samt i fråga om den fortsatta utbyggnaden
av fjärrförbindelsenätet ett antal nya koaxialkabelanläggningar
och en ny radiolänkförbindelse. Automatiseringen av telefonstationer fortsätter
bl. a. vid stationerna i Föllinge, Gäddede, Korpilombolo, Storuman
och övertorneå. Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik
avser fortsatta moderniserings- och upprustningsarbeten.
Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig kunna godta
den av Kungl. Maj :t för nästa budgetår förordade ramen för medelslörbrukningen
under televerkets fond. Den förutsatta fördelningen på
skilda investeringsändamål har ej gett utskottet anledning till erinran liksom
ej heller anslagsberäkningen. Vad beträffar anslagen till rundradioverksamheten
samt radio- och televisionshus är dessa numera upptagna i
bilaga 10 (utbildningsdepartementet) till statsverkspropositionen. Utskottet
kommer att i ett särskilt utlåtande framdeles ta ställning till frågorna
härom.
Beträffande vissa motionsledes aktualiserade spörsmål får utskottet anföra
följande.
I de likalydande motionerna 1:351 och 11:439 har yrkats att riksdagen
hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning av frågan om särskild folkpensionärsrabatt
pa avgiften för telefoninstallation. Vidare har i motionen
11:89 begärts utredning av möjligheterna för ålderspensionärer i knappa
ekonomiska förhållanden att helt eller delvis få installationskostnaderna
för telefon ersatta av allmänna medel. Vidkommande sistnämnda yrkande
konstaterar utskottet att sådana möjligheter i viss utsträckning redan föreligger
på området genom kommunernas försorg. Beträffande motionerna om
särskild folkpensionärsrabatt på telefoninstallationer vill utskottet erinra
om att motioner av liknande innebörd väckts vid en rad riksdagar utan
att föranleda någon riksdagens åtgärd. Även om utskottet vid sin tidigare
behandling av frågan funnit motionärernas syfte i och för sig behjärtansvärt
har dock motionerna avstyrkts under hänvisning bl. a. till de olägenheter
och det merarbete ur administrativa synpunkter ett genomförande
av förslaget skulle medföra. Vid fjolårets riksdag (SU 9, p. 3) erinrades
i sammanhanget också om att i särskilda tilläggsdirektiv till pensionsför
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
säkringskommittén åt denna uppdragits att idreda frågan om fortsatta
folkpensionshöjningar efter 1968 och vissa därmed sammanhängande spörsmål.
Därvid har bl. a. framhållits som angeläget att pensionärer som inte
alls eller i endast ringa män kommer i åtnjutande av ATP eller andra pensioner
utöver folkpensionen — t. ex. personalpensioner på grund av allmän
eller enskild tjänst —• får sina pensionsförhållanden förbättrade genom
ökade folkpensioner. Enligt vad utskottet erfarit beräknar kommittén
redan under innevarande vår framlägga vissa förslag i ämnet. Med beaktande
jämväl härav finner utskottet inte tillräckliga skäl föreligga att från
riksdagens sida nu begära särskilda utredningar av det slag motionärerna
yrkat. Utskottet avstyrker därför de tre motionerna i fråga.
I de likalydande motionerna 1:595 och 11:760 har föreslagits att riksdagen
uttalar att vid skada å telefonförbindelse, varigenom större antal
abonnenter under tid överskridande två veckor inte kunnat utnyttja sitt
abonnemang, televerket skall utan särskild ansökan ordna med återbäring
av fast abonnemangsavgift utgörande ersättning för tid då telefonen
varit obrukbar. Vidare bör enligt motionärerna vid sådan avkortning hänsyn
även i någon utsträckning tagas till den olägenhet och bristande trivsel
som vållats då televerket inte fullgjort sitt åtagande gentemot abonnenten.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet så sent som den 19 januari 1968 i riksdagens
första kammare besvarat en enkel fråga i ämnet, framställd av en
av motionärerna. I svaret framhölls att den som genom stormskador
på ledningsnätet och därav föranledda avbrott i telefonförbindelserna inte
kunnat utnyttja sin telefon under viss tid har möjlighet att vända sig till
vederbörande lokalförvaltning inom televerket med begäran om avdrag på
abonnemangsavgiften. Sådant avdrag medges under förutsättning att det
inte varit fråga om endast ett kortare avbrott. Under hänvisning till det
anförda ävensom till innehållet i gällande allmänna villkor för telefonabonnemang
finner utskottet motionerna inte böra föranleda något särskilt
uttalande från riksdagens sida. Motionerna avstyrks följaktligen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till T eleanlåggningar in. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 585 400 000
kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:351 och 11:439
samt II: 89,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 595 och II: 760.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
7
Statens järnvägar
4) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj :t liar (s. 181—201) föreslagit
riksdagen att dels för budgetåret 1968/69 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 396 600 000
kr., dels medge att statens järnvägar lämnar i statsrådsprotokollet förordad
garanti i anledning av delägarskap i ett internationellt containerbolag.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 428 000 000 kr. Ramen för
medelsförbrukningen har fastställts till 415,0 milj. kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 113 av herr Lars Larsson in. fl. och
11:157 av herr Henriksson in. fl. vari yrkats att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer att trafikpolitiska delegationen i sitt arbete
särskilt bör beakta de i motionerna anförda synpunkterna,
dels motionen I: 348 av herr Per Jacobsson vari yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj :t hemställer om tillsättande av en parlamentarisk beredning
för översyn av SJ:s trafikekonomiska planering,
dels de likalydande motionerna 1:355 av herr Svenungsson och 11:441
av herrar Oskarson och Thijlén vari yrkats att riksdagen hemställer att
Kungl. Maj :t vid fullföljandet av den trafikpolitiska målsättningen tar
större hänsyn till de fördelar som integrerad trafik erbjuder, samt i övrigt
beaktar vad i motionerna anförts vid fördelningen av medel för vägbyggnader,
dels de likalydande motionerna 1:467 av herr Skärman och 11:585 av
herr Westberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om eu översyn av de trafikpolitiska frågorna, varefter
riksdagen bör beredas tillfälle att på nytt ta ställning till dem,
dels de likalydande motionerna I: 598 av herrar Schött och Yngve Nilsson
samt II: 746 av herrar Krönmark och Nilsson i Bästekille vari yrkats att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
utredning för översyn och analys av verkningarna av 1963 års beslut om den
framtida trafikpolitiken,
dels de likalydande motionerna 1:603 av herrar Åkesson och Iiarl-Erik
Eriksson samt II: 747 av fru Nettelbrandt m. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att omfattande nedläggningar
av järnvägsstationer ej må företagas utan riksdagens godkännande
samt anhålla om en översyn av tillämpningen av 1963 års trafikpolitiska
beslut,
dels motionen II: 158 av herr Lorentzon in. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte uttala sig för ett uppskov tills vidare med påbörjandet av
den tredje etappen enligt riksdagens beslut år 1963 om riktlinjerna för
den statliga trafikpolitiken samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 9
8
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
måtte hemställa om en översyn av de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna
för den statliga trafikpolitiken med beaktande av i motionen anförda
synpunkter samt att till riksdagen återkomma med förslag i ärendet,
dels de likalydande motionerna 1:356 av herr Svenungsson m. fl. och
II: 433 av herr Carlshamre in. fl. vari yrkats att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa alt inga ytterligare beslut om nedläggning
av järnvägstrafik fattas utan att åtgärder först vidtages för att
säkerställa en fullgod ersättningstrafik,
dels de likalydande motionerna I: 42 av herr Erik Filip Petersson in. fl.
och II: 9 av herr Werbro m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t ville anhålla om att principerna för statens järnvägars planer
i fråga om bibehållande av stationer i affärsbanenätet underställes riksdagens
prövning,
dels de likalydande motionerna I: 111 av herr Bengtson in. fl. och II: 156
av herr Hedlund in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t uttala att någon mera omfattande nedläggning av järnvägsstationer
inte må företas utan riksdagens godkännande,
dels de likalydande motionerna I: 352 av herrar Erik Filip Petersson och
Ernst Olsson samt II: 434 av herr Gustafsson i Kårby in. fl. vari yrkats att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
utredning och förslag i syfte att stimulera och samordna arbetet med upprättande
av regionala transportförsörjningsplaner och på grundval av dessa
belysa behovet av insatser från det allmänna för att trygga en tillfredsställande
transportförsörjning,
dels de likalydande motionerna I: 350 av herrar T horsten Larsson och
Mattsson samt II: 438 av herr Josefson i Arrie in. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag
angående utformningen av en regional trafikservice samt angående statsbidrag
till sådan,
dels de likalydande motionerna 1:239 av herr Thorstcn Larsson in. fl.
och 11:304 av herr Josefson i Arrie in. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående
regionala järnvägsnämnder samt angående uppgifter för dessa enligt
i motionerna anförda riktlinjer,
dels de likalydande motionerna I: 115 av herrar Magnusson och Dahl
samt II: 202 av herr Johansson i Torp vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att kommunblockens samarbetsnämnder
upprättar förslag till kommunikationer inom kommunblocken,
varvid i de fall då trafikunderlaget är svagt och underskott uppstår bidrag
av statsmedel bör utgå,
dels motionen II: 740 av herr Bengtson i Solna vari, såvitt nu är i fråga,
hemställts att riksdagen måtte anvisa ett reservationsanslag på 1 000 000
kr. till Ersättning till vissa trafikföretag för upprätthållande av trafik
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968 3
service i glesbygder för budgetåret 1968/69 att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels de likalydande motionerna 1:601 av herr Åkerlund och II: 7it av
herrar Bengtson i Solna och Oskarson vari hemställts att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t dels anhålla om förslag till liberalisering av de
regler som omgärdar taxinäringen i enlighet med statsmakternas år 1963
fattade principbeslut, dels också anhålla om förslag till riktlinjer för statsbidragsgivning
till taxitrafik i avsikt att upprätthålla en god trafikservice
för innevånare i glesbygder,
dels motionen I: ''it) av herrar Enarsson och Yngve Nilsson vari yrkats
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning
angående breddning av spårvidden på bandelen Karlshamn—Vislanda, med
beaktande av de ekonomiska faktorerna för Blekinge län,
dels de likalydande motionerna I: 112 av herr Herbert Larsson och
II: 155 av fröken Anderson i Lerum in. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte besluta vidtaga sådan ändring i nu gällande bestämmelser, att anställda
vid statens järnvägar som under en längre tid, förslagsvis 15 år,
förhyrt samma tjänstebostad och som även i fortsättningen avser att använda
den som bostad, erbjudes att på skäliga villkor inköpa densamma
innan den utbjudes på offentlig auktion.
Utskottet. Den av statens järnvägar för budgetåret 1968/69 föreslagna
medelsförbrukningen om 428,5 milj. kr. har av departementschefen anSetts
böra begränsas till 398,5 milj. kr.
Upprustningen av vinterberedskapen avses enligt den därvid gödkända
investeringsplanen skola fortsätta. Föreslagna arbeten för att öka kapaciteten
och sänka driftkostnaderna på alfärsbanenätet omfattar främst utbyte
av räler och i samband därmed upprustning av banan, utbyggnad av fj ärrblockering,
förbättring av kontaktledningen för högre tåghastigheter samt
automatisk linjeblockering. Liksom under innevarande budgetår hänför
sig en betydande del av investeringarna till de kapitalkrävande åtagandena
för lokaltrafiken inom Storstockholms-området. Enligt gällande avtal utgår
ersättning för drift- och kapitaltjänstkostnader till SJ från K SL. Investeringarna
för elektriska anläggningar föreslås kraftigt ökade. Huvuddelen
av medelsförbrukningen avser signalsäkerhetsanläggningar inkl. fjärrblockeringsanläggningar,
dataanläggningar för automatisk platsbokning in. in.,
teleanläggningar i Storstockholms-området, linjeradio Stockholm—Göteborg
och fjärrstyrning av växellok. I investeringarna för nästa budgetår ingår
även 8,8 milj. kr. avseende järnvägslinjer för vilkas driftunderskott ersättning
beräknats i särskild ordning samt vissa medel för försvarsändamål
in. in.
Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag till investeringsplan för statens
järnvägars fond tillstyrkes av utskottet liksom den förordade fördelningen
10
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
på olika investeringsobjekt samt beräkningen av anslagsbehovet. Utskottet
har ej heller funnit anledning till erinran mot att SJ — på sätt departementschefen
föreslagit — ingår som delägare i ett av internationella järnvägsunionen
planerat internationellt containerbolag samt ikläder sig de
förpliktelser ett delägarskap i bolaget medför. Vidare bör SJ, i likhet med
vad som skett under de fyra föregående budgetåren, även för nästa budgetår
i bokföringen inom värdeminskningskontot tillåtas föra över högst 30 milj.
kr. från delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskontot i den mån
behov därav föreligger.
Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra följande.
I motionerna 1:113 och II: 157 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer att trafikpolitiska delegationen i sitt arbete särskilt beaktar
vissa i motionerna anförda synpunkter rörande transportpolitikens utformning
och inriktning m. in. Vidare har i motionen 1: 358 yrkats att riksdagen
— med beaktande av de synpunkter som anförts i motionen — hos Kungl.
Maj :t måtte hemställa om tillsättandet av en parlamentarisk beredning
för översyn av SJ:s trafikekonomiska planering. I motionerna 1:355 och
II: Hl åter har föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
att Kungl. Maj :t vid fullföljandet av den trafikpolitiska målsättningen
tar större hänsyn till de fördelar som integrerad trafik erbjuder
samt i övrigt beaktar vad i motionerna anförts vid fördelningen av medel
för vägbyggnader.
Utskottet vill i anledning av yrkandena i nu nämnda motioner erinra om
innehållet i sitt utlåtande nr 195, angående planeringen av investeringarna
på trafik- och samfärdselområdet, vid liöstsessionen av fjolårets riksdag.
Efter en redogörelse för de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna för
den statliga trafikpolitiken samt beslutets närmare innebörd framhöll utskottet
bl. a. att det torde vara angeläget att en översiktlig planering och
effektiv samordning av investeringarna på trafik- och samfärdselområdet
i ökad utsträckning fortlöpande sker och med hänsyn till olika landsdelars
behov och intressen. Vid den integrerade trafikplanering som därvid måste
komma till stånd syntes böra beaktas inte blott de skilda trafikgrenarnas
kostnadsansvar var för sig utan även deras inbördes beroende av varandra
samt den totala samhällsekonomiska effekten vid olika investeringsalternativ.
Målet måste sålunda vara att för landets olika delar trygga en tillfredsställande
transportförsörjning till ur samhällsekonomisk synpunkt
lägsta möjliga kostnader och med vederbörligt beaktande av bl. a. de lokaliseringspolitiska
aspekterna.
I syfte att skapa bättre möjligheter för den eftersträvade samordningen
av investeringarna syntes vidare enligt utskottet böra övervägas att vid
den aviserade utökningen av den trafikpolitiska delegationen denna finge
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
11
en sådan sammansättning — med representanter för riksdagen och olika
berörda intressegrupper — och sådan funktion att en i möjligaste mån allsidig
bedömning av trafikinvesteringarnas effekt genom denna som rådgivande
organ kunde komma till stånd. Utskottet hemställde slutligen att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle ge till känna vad utskottet
anfört. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.
Genom utskottets sålunda gjorda uttalanden synes i allt väsentligt även
syftena med de nu aktuella motionerna tillgodosedda. Motionerna torde
därför inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida och avstyrks
följaktligen.
I motionerna I: 467 och II: 585, 1: 598 och II: 746, I: 603 och II: 747
samt 11:158 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär en översyn
av de trafikpolitiska frågorna, innefattande bl. a. en analys av verkningarna
av 1963 års trafikbeslut.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att förenämnda beslut innebar
eu nyorientering av den statliga trafikpolitiken i syfte att skapa ett
mer konkurrensfrämjande system på transportmarknaden. De konkurrenshämmande
regleringarna på området skulle i möjligaste mån avvecklas.
Varje trafikgren skulle i princip svara för sina kostnader och även i
övrigt skulle förutsättningar skapas för en konkurrens på lika villkor,
vilket bedömdes vara av betydelse för att nå en samhällsekonomiskt riktig
uppdelning av trafiken mellan de olika trafikgrenarna.
För att få en mjuk övergång till den nya trafikpolitiken beslöts att
reformåtgärderna skulle samordnas i tre etapper. Den första etappen
inleddes den 1 juli 1964. På järnvägssidan har därvid nedläggningen av
trafiksvaga bandelar fortsatt. SJ har tillerkänts full kostnadstäckning för
förpliktelsen alt trafikera sådana trafiksvaga järnvägslinjer som SJ inte
finner företagsekonomiskt motiverade att driva men som av olika skäl
ansetts böra bibehållas. Beträffande den ekonomiska målsättningen har
separatredovisning av ersättningsberättigade järnvägslinjer införts. Enligt
riksdagens beslut hösten 1965 (prop. 172, 3 EU 35, rskr. 456) har den andra
reformetappen inletts den 1 juli 1966. Etappen innebär bl. a. en ytterligare
liberalisering av tillståndsgivningen för den yrkesmässiga lastbilstrafiken
samt borttagande helt av behovsprövningen för fordon om högst 4 ton
maximilast och specialfordon. Som riktpunkt för den tredje etappen har
angivits den 1 juli 1968, då bl. a. för landsvägssidans del lastbils- och traktortågstrafiken
avsetts skola helt befrias från behovsprövning.
I enlighet med 1963 års riksdagsbeslut har vidare den s. k. trafikpolitiska
delegationen tillsatts, som har till uppgift att som rådgivande organ
inom kommunikationsdepartementet följa upp genomförandet av det av
statsmakterna beslutade trafikpolitiska reformprogrammet. Delegationen,
som f. ö. i enlighet med av riksdagen uttalade önskemål under hösten 1967
utökats med ytterligare två parlamentariska representanter, har lämnat en
12
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
redogörelse för sina erfarenheter under reformprogrammets första år. Redogörelsen
återgavs i prop. 196ö: 172 och föranledde inte några erinringar från
departementschefens eller riksdagens sida. I rapporten framhölls sammanfattningsvis
bl. a. att verkningarna av den första etappen visat sig positiva
och att delegationen inte hade erfarit att åtgärderna skulle ha fått några
tidigare inte förutsedda verkningar eller några följder av påtagligt negativ
art. Inte heller hade delegationen fnnnit några vägande invändningar mot
de för den andra etappen planerade åtgärderna.
Nämnas må även att inom Kungl. Maj:ts kansli en särskild arbetsgrupp
hösten 1966 tillsatts med uppgift att pröva och successivt lägga fram förslag
till åtgärder för att tillförsäkra befolkningen i glesbygden en samhällelig
service som motsvarar tidens krav. Gruppen, som består av företrädare
för närmast berörda departement samt representanter för kommuner och
landsting, har till sig knutit kontaktmän från berörda myndigheter.
Något beslut från statsmakternas sida rörande den tredje etappens genomförande
föreligger f. n. inte. Flera för bedömningen av de i motionerna
aktualiserade frågorna ytterst viktiga utredningar pågår, såsom vägplaneutredningen,
hamnutredningen, bilskatteutredningen och inte minst utredningen
angående vägtrafikens kostnadsansvar och därmed sammanhängande
frågor. Innan dessa utredningar hunnit slutföras och erfarenheter redovisats
av verkningarna av den andra etappens genomförande synes det inte
möjligt alt med säkerhet överblicka den trafikpolitiska utvecklingen. Tiden
synes därför inte ännu mogen för den av motionärerna begärda översynen
och omprövningen av 1963 års trafikbeslut. Motionerna avstyrks följaktligen.
I motionen II: 158 har förordats afl riksdagen uttalar sig för ett uppskov
tills vidare med påbörjandet av den tredje etappen enligt riksdagens trafikbeslut
år 1963. Då varken förslag eller beslut rörande den tredje etappens
genomförande föreligger saknar utskottet anledning att göra något uttalande
i frågan och avstyrker följaktligen nämnda motion även i denna del.
I motionerna 1:356 och 11:433 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer att inga ytterligare beslut om nedläggning av järnvägstrafik
fattas utan att åtgärdef törst vidtages för att säkerställa en fullgod ersättningstrafik.
I samband med 1963 års trafikbeslut framhöll sammansatta stats- och
tredje lagutskottet att även i fortsättningen arbetet med alt helt eller
delvis ersätta trafiksvaga bandelar med landsvägstrafik bör bedrivas med
hänsyn till både bygdens behov och transportekonomiska faktorer. Del
angelägna i att utan tidsutdräkt pröva förutsättningarna för att överföra
trafiken till landsväg vore särskilt påtagligt med hänsyn till att tidskrävande
vägupprustning ofta visar sig erforderlig innan en nedläggning kan
genomföras. Det vore vidare angeläget att avvecklingen sker på ett sådant
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
13
sätt att behövliga ersättningsförbindelser kan ordnas i god tid. Det tillämpade
förfarandet vid handläggning av nedläggningsärenden — som bl. a.
innebär att vägverket, arbetsmarknadsstyrelsen och Näringslivets trafikdelegation
deltar i beredningen av ärendena på verksplanet samt att länsstyrelser,
kommunala myndigheter m. fl. får tillfälle yttra sig såväl remissvägen
som vid olika sammanträden -— ansågs också enligt utskottets uppfattning
innebära garanti för en allsidig prövning av dessa ärenden.
Då den prövning som härvidlag sker är synnerligen omsorgsfull och
då statsutskottet anser sig kunna förutsätta att även framdeles i förekommande
fall uppkommande frågor om ersättningstrafikens ordnande skäligen
beaktas synes motionärernas syften i stort sett tillgodosedda. Motionerna
bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande handläggningen av nedläggningsärenden vill utskottet f. ö.
hänvisa till den ingående redovisning härför som lämnats i utskottets utlåtande
nr 146 vid 1966 års riksdag.
I motionerna 1:603 och //: 757 samt 1:111 och 11:156 har yrkats att
mera omfattande nedläggningar av järnvägsstationer ej må företas utan
riksdagens hörande. Vidare har i motionerna I: 52 och II: 9 yrkats att
principerna för statens järnvägars planer i fråga om bibehållande av stationer
å affärsbanenätet underställs riksdagens prövning.
Att järnvägsnätet kom till huvudsakligen före bilåldern samt det förhållandet
att järnvägarna numera är utrustade med moderna säkerhetsanläggningar
har, enligt vad som anföres i statsrådsprotokollet, bl. a.
fått till följd att det nuvarande antalet järnvägsstationer väsentligt överstiger
dagens behov, både på det trafikstarka och det trafiksvaga nätet.
Enligt föreliggande preliminära bedömningar räknar SJ vidare med att
på sikt avveckla större delen av de i dag befintliga stationerna. Samtidigt
som småstationerna läggs ned kan de trafiksvaga och olönsamma lokaltågen
slopas, och hela trafikservicen i berörda områden flyttas över till
eu efter behovet mer anpassningsbar landsvägstrafik. Denna utveckling
beräknas under de närmaste åren fortsätta i samma takt som under de
senaste 3 å 4 åren. Järnvägstrafiken avses dock vara kvar på alla de platser
som nu har järnvägstransporter av betydelse.
Det är enligt departementschefen naturligt att Kungl. Maj:t i enlighet
med de av riksdagen antagna riktlinjerna avgör om trafiken helt eller delvis
skall läggas ned på en järnvägslinje, bl. a. därför att ett sådant beslut
i regel har ett direkt samband med den ersättning som utgår till SJ för
drift av olönsamma järnvägslinjer. Därutöver betalar staten inte någon
ersättning till SJ för de stationer och tåg som är olönsamma. Detta och
rent praktiska skäl förklaras i statsrådsprotokollet motivera att SJ som
hittills beslutar om enskilda stationer och tåg.
14
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
Utskottet kan för sin del i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen
salunda anfört. Även utskottet har dock —- vid sin prövning av
förevar ande motioner — funnit de långtgående planerna på nedläggning
av järnvägsstationer ägnade inge allvarlig oro med tanke på konsekvenserna
i olika avseenden för närmast berörda bygder. Enligt utskottets mening
bör därför övervägas huruvida inte ersättningen för drift av olönsamma
järnvägslinjer bör utsträckas att gälla även sådana olönsamma stationer
som Kungl. Maj :t etter framställning från berörda kommuner finner böra
bibehållas. Bedömningen av uppkommande ersättningsfall synes dock böra
ske efter restriktiva grunder.
Då indragning av stationer i vissa tall kan föranleda lika betydande svårigheter
för berörda bygder som nedläggande av bandelar synes det angeläget
att Kungl. Maj :t också prövar formerna för fattande av beslut i hithörande
ärenden. I enlighet med det anförda bör åt Kungl. Maj :t uppdragas att närmare
överväga härmed sammanhängande frågor samt att för riksdagen
framlägga därav föranledda förslag.
Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges till känna för Kungl.
Maj :t.
I motionerna 1: 352 och II: 434 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer om utredning och förslag i syfte att stimulera och samordna
arbetet med upprättande av regionala transporttorsörjningsplaner och på
grundval av dessa belysa behovet av insatser från det allmänna för att
t-rygga en tillfredsställande transportförsörjning.
I sitt förenämnda utlåtande vid 1963 års riksdag underströk sammansatta
stats- och tredje lagutskottet betydelsen av att aktiviteten på det trafikpolitiska
området samordnas med lokaliseringspolitiken bl. a. när det gäller
att upprätthålla från lokaliseringssynpunkt önskvärd olönsam järnvägseller
landsvägstrafik. Även om den helt dominerande delen av efterfrågan
på gods- och persontransporter borde kunna tillfredsställande tillgodoses
inom ramen för kravet på företagsekonomisk lönsamhet i trafiken finge man
inte bortse från att det bl. a. i vissa glesbygder är nödvändigt med insatser
från det allmännas sida för att upprätthålla en rimlig kollektiv trafik.
Eftersom vårt land har ett vitt törgrenat nät av järnvägs- och busslinjer,
ansågs behovet av åtgärder från samhällets sida för att upprätthålla en
tillfredsställande trafikservice i regel aktualiseras först i samband med att
fråga uppkommer om indragning av befintlig trafik. Med hänsyn härtill
och då departementschefen i propositionen anmält sin avsikt att i ökad
utsträckning låta företa regionala undersökningar i syfte att skapa bästa
möjliga trafikservice fann sig utskottet inte böra biträda ett motionsledes
framfört förslag om skyndsam utredning rörande uppbyggnad områdesvis
av en för person- och styckegodstransporter avsedd trafikorganisation i sam
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968 15
verkan mellan SJ och den enskilda företagsamheten inom trafik- och transportbranschen.
Utskottet underströk vidare departementschefens uttalande om angelägenheten
av att en rationell samordning av investeringsverksamheten på trafikområdet
komme till stånd, varvid målsättningen borde vara att skapa ett
transportsystem där de olika trafikanläggningarna och transportmedlen
på ett optimalt sätt kompletterade varandra. Till en aktiv trafikpolitik hörde
alt man i väsentligt större utsträckning än tidigare centralt och regionalt
kunde — i samarbete mellan statliga och kommunala myndigheter samt
enskilda organisationer — fortlöpande planera och verka för lämplig avvägning
av trafikinvesteringarna och en rationell uppläggning av trafiken,
allt i syfte att skapa bästa möjliga trafikservice.
Genom Kungl. Maj :ts försorg har också ett utrednings- och samordningsarbete
av ovan angivet slag kommit till stånd. Som exempel härpå må nämnas
Gotlandstrafikutredningen, kanaltrafikutredningen, utredningen angående
modellplanering av transportförsörjningen i glesbygdsområden samt
utredningen och överenskommelsen angående den kollektiva närtrafiken
i Storstockholms-området. I anslutning till godkännandet av sistnämnda
överenskommelse fann statsutskottet (SU 1965:6, p. T) i likhet med departementschefen
att, med den gemensamma planering och samordning
inom närtrafiken som skulle uppnås genom utökad lunnelbanetrafik och
övriga i överenskommelsen angivna åtgärder, vägande skäl kunde anföras
för att staten borde stödja en utbyggnad för kollektiv närtrafik av det slag
varom då var lråga. Vad därvid anförts borde vidare enligt utskottets uppfattning
gälla inte bara stockholmsområdet utan även andra regioner där
liknande frågeställningar kunde komma att aktualiseras. Utskottet förutsatte
också att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följde utvecklingen inom
andra delar av landet samt, därest så befunnes påkallat, vidtoge i anledning
därav eventuellt erforderliga åtgärder.
Utskottet är alltjämt av samma uppfattning och förutsätter således att
Kungl. Maj :t även fortsättningsvis kommer att på det centrala planet ta
initiativ till och medverka i utredningsarbete av ovan berört slag.
På regionalt och lokalt plan ter det sig enligt utskottets uppfattning naturligast
att den planering på trafikområdet varom här är fråga handhas av
länsstyrelserna och de till dessa knutna planeringsråden i samverkan med
andra regionala och lokala organ in. fl. Någon särskild utredning i ämnet
av det slag motionärerna föreslagit synes med hänsyn härtill i vart fall
f. n. inte påkallad.
Under hänvisning jämväl till vad i det föregående i övrigt anförts finner
utskottet därför motionerna i lråga inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
16
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
I motionerna I: 350 och It: 438 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
anhåller om utredning och förslag angående utformningen av en regional
trafikservice samt angående statsbidrag till sådan.
I anledning av vad motionärerna därvid anfört vill utskottet erinra om
innehållet i det i riksdagens båda kamrar den 17 november 1967 avgivna
interpellationssvaret angående omprövningen av rationaliseringsarbetet
inom SJ in. in. Vederbörande departementschef framhöll därvid bl. a. att
transportfrågan för vissa grupper av människor som bor i de områden, företrädesvis
i glesbygderna där det inte finns underlag för busstrafik, utgör ett
viktigt problem. En tillfredsställande kollektiv transportförsörjning borde
eftersträvas även där trafikunderlaget inte vore så starkt. Hur trafiken skall
ordnas i de enskilda fallen vore en praktisk fråga. Där ansågs enligt departementschefen
det kommunala engagemanget ofrånkomligt. Den kollektiva
trafikförsörjningen handhades redan i stor utsträckning av kommunerna.
Det förelåge ett växande intresse från kommunernas sida att aktivt medverka
till att de lokala trafikfrågorna löses bättre. Kommunerna hade också
i många fall gått in i kollektiv trafik genom att ordna med skolbussar och
genom att köpa tjänster från taxiföretagare osv. Det vore en viktig uppgift
för kommunblocken att ta upp och diskutera dessa frågor. Det kunde också
vara lämpligt att landstingen toge upp frågan från sina utgångspunkter.
Möjligheter måste i vart fall föreligga att lösa frågan om en rimlig trafikförsörjning
för grupper i samhället, som hade särskilda problem. Men sådana
lösningar förutsatte eu kombination av insatser med olika trafikmedel,
ett samarbete mellan hl. a. SJ och kommunerna, där SJ exempelvis
kunde svara för snabba transporter på längre sträckor med tåg, där SJ,
kommunala och andra företag som bedriver busstrafik kunde klara närtransporterna
och matartrafiken till järnvägsstationerna samt där kommunerna
med lättare fordon än både tåg och bussar i samarbete med exempelvis
taxi löser transportproblemen för gamla, sjuka och skolbarn.
Utskottet, som i stort kan ansluta sig till den uppfattning departementschefen
sålunda givit uttryck åt, har redan tidigare (SU 1967: 9 p. 4) framhållit
att det är väl medvetet om de problem den pågående strukturomvandlingen
av samhället skapat i skilda hänseenden och inte minst i vad avser
kommunikationerna inom glesbygdsområdena. Det är enligt utskottets uppfattning
angeläget att härmed sammanhängande frågor får en tillfredsställande
lösning. 1963 års riksdagsbeslut rörande trafikpolitiken samt i anledning
därav vidtagna åtgärder med avseende exempelvis på stödet till
trafikföretagen för driften på trafiksvaga bandelar och ej lönsamma busslinjer
har bl. a. syftat härtill. Den fortsatta utvecklingen påkallar dock ökad
uppmärksamhet från statsmakternas sida.
I sammanhanget vill utskottet även erinra om den utredning som inom
kommunikationsdepartementet f. n. pågår i samarbete med den särskilda
arbetsgruppen för glesbygdsfrågor inom Kungl. Maj:ts kansli och i kontakt
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968 17
med b], a. kommunförbundet i syfte att upprätta en modellplan för transporter
sörj ningen i ett kommunblock av glesbygdskaraktär. Arbetet med
en sådan plan bär enligt vad utskottet erfarit igångsatts för Vilhelmina
kommuns del.
Under hänvisning till det anförda har utskottet inte funnit sig berett biträda
motionärernas yrkanden att riksdagen nu begär en särskild utredning
i ämnet och avstyrker följaktligen motionerna i fråga.
Av samma skäl finner utskottet de i motionerna I: 115 och II: 202 framställda
yrkandena att riksdagen skall uttala sig för att kommunblockens
samarbetsnämnder upprättar förslag till kommunikationer inom kommunblocken
samt alt bidrag av statsmedel skall utgå till viss trafik inte böra påkalla
någon riksdagens åtgärd.
Utskottet har följaktligen inte heller funnit sig berett att tillstyrka att
på sätt i motionen 11:750 yrkats för nästa budgetår ett särskilt reservationsanslag
om 1 000 000 kr. anvisas till ersättning till vissa trafikföretag
för upprätthållande av trafikservice i glesbygder. Nämnda motion avstyrks
därför i denna del.
I motionerna I: 601 och II: 751 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
anhåller om förslag till liberalisering av reglerna för taxinäringen samt till
riktlinjer för statsbidragsgivning till taxitrafik i syfte att upprätthålla en
god trafikservice i glesbygder.
Såsom motionärerna själva framhållit är vissa härmed sammanhängande
frågor f. n. föremål för prövning inom Kungl. Maj:ts kansli och torde komma
att aktualiseras i samband med det planerade genomförandet av den
tredje etappen i det trafikpolitiska reformprogrammet. I avvaktan på härav
föranledda förslag och under hänvisning även till vad utskottet i det föregående
i övrigt anfört avstyrks jämväl nämnda motioner.
I anledning av det i motionerna I: 239 och II: 305 framställda yrkandet
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående
regionala järnvägsnämnder må erinras om det i det föregående omnämnda
förfarandet vid behandling av frågor om nedläggning av trafiksvaga bandelar,
vilket enligt utskottets tidigare deklarerade uppfattning innebär eu
garanti för en allsidig prövning av dessa ärenden. Utskottet har även
understrukit den roll bl. a. länsstyrelserna och planeringsråden naturligen
bör ha vid behandlingen av frågor av detta slag. Att vid sidan av sålunda
redan befintliga organ införa ännu ett av det slag motionärerna tänkt
sig kan enligt utskottets mening inte innebära en rationell lösning av de
spörsmål varom här är fråga. Med beaktande härav och under hänvisning
jämväl till vad utskottet i det föregående i övrigt anfört finner utskottet
nämnda motioner inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.
18
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
I motionen I: hO har yrkats att riksdagen med beaktande av de ekonomiska
faktorerna för Blekinge län i skrivelse till Kungi. Maj :t måtte hemställa
om utredning angående breddning av spårvidden på bandelen Karlshamn—Vislanda.
Såsom motionärerna erinrat behandlades frågan härom i samband med
1963 års riksdagsbeslut om den statliga trafikpolitiken. Departementschefen
förklarade sig i propositionen nr 161 i likhet med 1953 års trafikutredning
och järnvägsstyrelsen inte kunna tillstyrka en breddning av nämnda handel.
Med hänsyn härtill och då det trafikkomplex, som det här gällde, bedömdes
böra förutsättningslöst lösas på grundval av de utredningar som
dittills verkställts och ytterligare erfordrades ansågs lämpligast att riksdagens
tidigare principbeslut om breddning av bl. a. ifrågavarande linje
upphävdes. Frågan om den lämpliga anordningen av trafiken i detta område
förutsattes vidare, sedan erforderliga kompletterande undersökningar verkställts,
få prövas och avgöras av Kungl. Maj :t i vanlig ordning. Riksdagen
beslutade i enlighet härmed.
De ytterligare utredningar som sedermera verkställts i frågan har resulterat
i att järnvägsstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, vägverket
och Näringslivets trafikdelegation till Kungl. Maj :t i november
1965 ingivit framställning om alt dels få nedlägga all trafik Vislanda
Norraryd och därjämte uppriva spåret, dels nedlägga persontrafiken Norraryd—Karlshamn.
Framställningen är enligt vad utskottet erfarit f. n. föremål
för Kungl. Maj ris slutliga prövning. Vid sådant förhållande och med
beaktande jämväl av utskottets tidigare ställningstagande till de med nedläggning
av trafiksvaga bandelar sammanhängande frågorna har utskottet
inte funnit sig berett biträda motionärernas yrkande. Motionen i fråga avstyrks
därför.
I motionerna I: 112 och II: 155 bär hemställts att riksdagen måtte besluta
vidtaga sådan ändring i nu gällande bestämmelser att anställda vid statens
järnvägar som under en längre tid, förslagsvis 15 år, förhyrt samma tjänstebostad
och som även i fortsättningen avser att använda den som bostad, erbjudes
att på skäliga villkor inköpa densamma innan den utbjudes på offentlig
auktion.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att motioner av samma innebörd
väcktes vid 1965 års riksdag — dock utan att vinna riksdagens bifall.
Utskottet framhöll (SU nr 177) vid sin behandling av motionerna att någon
ovillkorlig skyldighet för järnvägsstyrelsen att avyttra fast egendom av det
slag motionärerna avsåg inte torde föreligga. Fall hade sålunda enligt styrelsen
inträffat då försäljning av egendom, som under en lång följd av år
bebotts av statens järnvägars befattningshavare, blivit aktuell men där styrelsen
försökt undvika försäljning. Ett sådant uppskov ansåg även utskottet
i vissa undantagsfall motiverat. Normalt skall emellertid jämlikt av Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr !) år 1068
19
Maj:t meddelade föreskrifter avyttring av statens järnvägar tillhörig fast
egendom ske på offentlig auktion i syfte att härigenom största möjliga antal
konkurrerande anbud skall erhållas. Ett frångående av auktionsförfarandet
— innebärande att köpeskillingen fastställes utan hänsynstagande till vid
försäljningstillfället rådande efterfrågan — skulle i inånga fall kunna
befaras medföra sämre försäljningsresultat än det som skulle uppnås genom
utbjudande på offentlig auktion. En ändring av formerna för försäljning
av statens järnvägar tillhöriga bostadsfastigheter skulle vidare enligt utskottets
mening kunna få följdverkningar inom andra förvaltningsområden.
Utskottet, som alltjämt är av samma uppfattning, avstyrker under hänvisning
till det anförda även de nu aktuella motionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Järnvägar in. in. för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 396 600 000 kr.,
2. att riksdagen medger att statens järnvägar i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet förordats lämnar den garanti
som krävs för delägarskap i ett internationellt containerbolag,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 113 och II: 157 samt
1: 355 och II: 441 ävensom 1: 348,
4. att riksdagen avslår motionerna 1: 467 och II: 585,
I: 598 och II: 746,1: 603 och II: 747 samt II: 158, sistnämnda
tre motioner i vad de avser en översyn av de av 1963 års
riksdag antagna riktlinjerna för trafikpolitiken och deras
verkningar,
5. att riksdagen avslår motionen 11:158 i vad motionen
avser uppskov med påbörjande av tredje etappen enligt 1963
års trafikpolitiska beslut,
6. att riksdagen avslår motionerna 1: 356 och II: 433,
7. att riksdagen i anledning av motionerna I: 42 och II: 9,
I: 111 och II: 156 samt I: 603 och II: 747, sistnämnda båda
motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört beträffande nedläggning av järnvägsstationer,
8. att riksdagen avslår motionerna 1: 352 och II: 434,
9. att riksdagen avslår motionerna 1: 350 och II: 438,
10. att riksdagen avslår motionerna I: 115 och II: 202,
11. att riksdagen avslår motionen II: 740 i vad motionen
avser anvisande av särskilt anslag till Ersättning till vissa
trafikföretag för upprätthållande av trafikservice i glesbygder,
12. att riksdagen avslår motionerna I: 601 och II: 741,
20
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
13. att riksdagen avslår motionerna I: 239 och 11:304,
14. att riksdagen avslår motionen I: 40,
15. att riksdagen avslår motionerna I: 112 och II: 155.
Luftfartsverket
5) Luftfartsverkets anslagsbehov. Ivungl. Maj:t har (s. 202—212) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1968/69 under luftfartsverkets fond anvisa i
statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 17 300 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 15 300 000 kr.
Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till 29,7 milj. kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen II: 756 av herrar Rubin och Regnéll vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t redan under innevarande vårriksdag
måtte anhålla om att under 1968 få sig förelagt förslag om byggande av en
storflygplats på Saltholm och om anläggande av en fast förbindelse över
Öresund i Malmö—Köpenhamns-leden,
dels motionen II: 745 av herr Krönmark vari föreslagits att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att på lämpligt
sätt föranstalta om eu snabb utredning huruvida ett tunnelprojekt av i
motionen beskrivet slag kan vara lämpligt som fast förbindelse över Öresund.
Utskottet. Såsom av statsrådsprotokollet framgår har i anledning av markförvärv
för den nya flygplatsen i Malmö-området ramen för luftfartsverkets
investeringar under innevarande budgetår utökats med 13,5 milj. kr. till
29,7 milj. kr. För nästa budgetår har verket räknat med en total medelsomslutning''
på 28,1 milj. kr. Då enligt de av fjolårets riksdag antagna riktlinjerna
för luftfartsverkets verksamhet kommun och i förekommande fall
landsting och enskild intressent skall svara för markkostnader och 37,5 %
av kostnader för byggnader och anläggningar inklusive investeringar i radioanläggningar
innebär detta att statens del av det totala investeringsbeloppet
skulle uppgå till (28,1-—3,9) 24,2 milj. kr. Departementschefen har ansett
medelsförbrukningen böra begränsas till 19,5 milj. kr., motsvarande den
statliga andelen av en investeringsvolym om sammanlagt 21,9 milj. kr.
I den sålunda beräknade medelsförbrukningen ingår bl. a. 1,3 milj. kr. för
fortsatta arbeten avseende stationsbyggnader och komplettering av byggnadsanläggningar
jämte markradaranläggning på Arlanda samt 0,8 milj. kr.
för utredningsarbete rörande ny stationsbyggnad och nytt stationsområde
därstädes. För arbeten på Torslanda flygplats har upptagits 5,4 milj. kr.
och för projektering av banor m. m. på den nya flygplatsen i Malmö-regio
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
21
nen 1,3 milj. kr. För Luleås del är det bl. a. aktuellt med en utvidgning in. in.
av stationsplattformen, breddning och förstärkning av bana samt tillbyggnad
av stationsbyggnaden. Medel beräknas vidare för belysningsanläggningar
för att förbättra inflygnings- och landningsförliållanden på de militära flygtält,
som är upplåtna för civil linjefart, samt för radioanläggningar och teleutrustning
för Arlanda, Bromma, Bulltofta och Luleå flygplatser.
Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig kunna godta
den av Kungl. Maj :t förordade investeringsomslutningen för luftfartsverkets
del. Utskottet tillstyrker också den föreslagna fördelningen på olika
utgittsändamål samt anslagsberäkningen.
1 motionen II: 756 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte
anhålla om att under 1968 få sig förelagt förslag om byggande av en storflygplats
på Saltholm och om anläggande av en fast förbindelse över Öresund
i Malmö—Ivöpenhamns-leden.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att från dansk sida ett omfattande
utredningsmaterial numera lagts fram rörande bl. a. Köpenhamns
lufthamns framtid samt en eventuell flygplats på Saltholm. Vidare har den
svenska Öresundsgruppen lagt fram sitt slutbetänkande »Fasta förbindelser
över Öresund» (SOU 1967:54). Motsvarande redovisning har lämnats
av den danska Öresundsgruppen. Samtliga nämnda utredningar är f. n.
föremål för remissbehandling av svenska myndigheter och organisationer
m. tl. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har också inom kommunikationsdepartementet
särskilda sakkunniga tillkallats med uppdrag att
i samarbete med en dansk delegation förbereda regeringsöverläggningar
i för Sverige och Danmark gemensamma frågor rörande fast förbindelse
över Öresund och storflygplats i Öresunds-regionen. I avvaktan på resultatet
av sålunda pågående verksamhet i berörda frågor finner utskottet någon
särskild framställning från riksdagens sida av det slag motionärerna förordat
ej påkallad. Motionen avstyrks därför.
Ej heller finner utskottet det erforderligt att — på sätt i motionen II: 745
föreslagits — riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om att på lämpligt
sätt föranstalta om en snabb utredning huruvida ett tunnelprojekt av i
motionen beskrivet slag kan vara lämpligt som fast förbindelse över Öresund.
Utskottet anser sig nämligen kunna förutsätta att vid det fortsatta
utrednings- och planeringsarbetet för en sådan fast förbindelse de olika
tekniska alternativ som i sammanhanget är tänkbara i vederbörlig ordning
kommer att prövas. Motionen avstyrks följaktligen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Flygplatser m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 17 300 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen II: 756,
3. att riksdagen avslår motionen II: 745.
22
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
Statens allmänna fastighetsfond
6) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (s. 213—214) hemställer utskottet
att riksdagen till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för
budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 900 000
kr.
Statens utlåningsfonder
7) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj ds förslag (s. 215—216) hemställer utskottet
att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
8) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1967/68. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj ds förslag (s. 217) hemställer utskottet
att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1967/68 för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag
av 7 500 000 kr.
Fonden för förlag till statsverket
9) Förskott till vissa plankostnader m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj ds förslag (s. 218) hemställer utskottet
att riksdagen till Förskott till vissa plankostnader in. m.
för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av
1 500 000 kr.
Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond
10) Vägmaskiner m. m. Kungl. Majd har (s. 219—223) föreslagit riksdagen
att dels under statens vägverks förrådsfond för budgetåret 1968/69
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 50 200 000 kr.,
dels ock medge att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet angivet
beställningsbemyndigande.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
23
Anslaget till förrådsfonden är för innevarande budgetår uppfört med
41 700 000 kr. Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till 43 000 000
kr.
Utskottet. För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår
departementschefen för budgetåret 1968/69 en medelsförbrukningsram av
50 milj. kr. , vilket i förhållande till vägverkets förslag innebär en minskning
med 10,2 milj. kr. Huvuddelen av investeringarna, eller 40,1 milj. kr.,
hänför sig till objektgruppen motorfordon och vägmaskiner. För garage- och
förrådsbyggnader samt färjor beräknas 4,9 milj. kr. resp. 4,5 milj. kr. samt
för diverse och oförutsett 0,5 milj. kr. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget
bör enligt departementschefens mening igångsättningen av nya husbyggnadsföretag
under budgetåret 1968/69 i första hand avse företag i Västerbottens
län.
Utskottet tillstyrker Ivungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna i förrådsfonden
för budgetåret 1968/69. Vad departementschefen i övrigt anfört
och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av 50,2
milj. kr. samt att statens vägverk erhåller ett i förhållande till innevarande
budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 26 milj. kr. för leveranser
till maskincentralförrådet under budgetåret 1970/71.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Vägmaskiner in. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 50 200 000 kr.,
2. att riksdagen medger att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet
angivet beställningsbemyndigande.
Sjöfartsverkets fond
11) Sjöfartsmateriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 223—228) föreslagit riksdagen
att dels under sjöfartsverkets fond för budgetåret 1968/69 anvisa i
statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 25 700 000 kr., dels ock
medge att sjöfartsstyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.
Anslaget till sjöfartsverkets fond är för innevarande budgetår uppfört
med 18 900 000 kr. Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till
19 900 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:63 av herr Sundin och II: 160 av herrar
Nilsson i Tvärålund och Eriksson i Bäckmora vari hemställts att riks
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
dagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam utredning
i syfte att kraftigt utöka den svenska isbrytarflottans kapacitet,
dels motionen II: 58 av herr Westberg vari hemställts alt riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning samt
förslag angående frågan om byggandet av ytterligare en isbrytare,
dels de likalydande motionerna 1:466 av herr Harald Pettersson in. fl.
och II: 436 av herr Hyltander m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte begära en skyndsam utredning om möjligheterna
att utbygga Göta kanals västgötalinje,
dels motionen I: 594 av herr Ferdinand Nilsson vari hemställts att förslagsvis
200 000 kr. ställs till sjöfartsstyrelsens förfogande för en teknisk
undersökning av möjligheterna att på ekonomiskt mest fördelaktiga sätt
förbereda och igångsätta utbyggnaden av Södertälje kanal för stora fartyg
enligt i motionen anförda synpunkter, varvid förutsättningen skall vara
att kanalombyggnaden i tiden kan samordnas med bebyggelsens tillväxt i
detta område.
Utskottet. För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen
för budgetåret 1968/69 en medelsförbrukningsram av 24,9
milj. kr. eller 5 milj. kr. mer än vad som beräknats för innevarande budgetår.
Härav belöper 8,8 milj. kr. på objektgruppen sjösäkerhet och 0,9 milj.
kr. på utrustning för sjömätning. För muddermateriel in. in. beräknas 0,1
milj. kr. Under objektgruppen isbrytning tas upp ett belopp av 15 milj. kr.
för den nya isbrytaren, vilken beräknas kunna sättas i tjänst vintern 1969—
1970. För diverse och oförutsett föreslås ett belopp av 0,1 milj. kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna i sjöfartsverkets
fond för budgetåret 1968/69. Vad departementschefen i övrigt
anfört och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande. Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av
25,7 milj. kr. samt att sjöfartsstyrelsen erhåller ett i förhållande till innevarande
budgetår oförändrat beställningsbemyndigande av 5 milj. kr. för
leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1970/71.
Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra
följande.
I de likalydande motionerna I: 63 och II: 160 har hemställts alt riksdagen
hos Kungl. Maj :t anhåller om en skyndsam utredning i syfte att kraftigt
utöka den svenska isbrytarflottans kapacitet. Vidare har i motionen 11:58
begärts en skyndsam utredning samt förslag angående frågan om byggandet
av ytterligare en isbrytare.
Såsom motionärerna själva framhållit bär vid fjolårets riksdag byggandet
av en ny havsisbrytare beslutats. Kontrakt har numera tecknats med ett
finskt företag om leverans av fartyget vid årsskiftet 1969—1970. Beträffande
behovet av ytterligare isbrytarkapacitet anser sig utskottet kuhna förut
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
25
sätla att frågan härom fortlöpande prövas av sjöfartsstyrelsen i samråd
med övriga berörda myndigheter och intressenter samt att i anledning härav
eventuellt erforderliga åtgärder vidtages. Slutligen må nämnas att enligt
direktiven för hamnutredningen denna bl. a. har att undersöka och lägga fram
förslag rörande en ändamålsenlig uppläggning av vintersjöfarten på Norrland
och därmed sammanhängande frågor. Under hänvisning till det anförda
finner utskottet några särskilda åtgärder från riksdagens sida f. n. ej
påkallade och avstyrker därför motionerna i fråga.
I motionerna 1:466 och 11:436 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t begär en skyndsam utredning om möjligheterna att utbygga Göta
kanals västgötadel. Kanaltrafikutredningen har i sitt nyligen framlagda
betänkande »Vänerns och Vätterns förbindelser med havet» (SOU 1967: 32—
33) även behandlat detta spörsmål. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.
Vid sådant förhållande kan utskottet inte finna det vara motiverat
att från riksdagens sida nu begära en ny utredning i ämnet och avstyrker
därför motionerna.
Ej heller kan utskottet tillstyrka att — på sätt i motionen 1:594 föreslagits
— särskilda medel ställs till sjöfartsstyrelsens förfogande för en
teknisk undersökning av möjligheterna att på ekonomiskt mest fördelaktiga
sätt förbereda och igångsätta utbyggnaden av Södertälje kanal för
stora fartyg enligt vissa i motionen anförda synpunkter. En av sjöfartsstyrelsen
redan verkställd utredning rörande bl. a. utbyggnaden av Södertälje
kanal är nämligen, efter remissbehandling i vederbörlig ordning, f. n. föremål
för beredning inom Kungl. Maj :ts kansli. Under hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionen i fråga.
Utskottet hemställer slutligen
1. att riksdagen till Sjöfartsmatericl m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 25 700 000 kr.,
2. att riksdagen medger att sjöfartsstyrelsen lämnas i
statsrådsprotokollet förordat beställningsbemyndigande,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 63 och II: 160 samt
II: 58,
4. att riksdagen avslår motionerna 1:466 och II: 436,
5. att riksdagen avslår motionen 1: 594.
Stockholm den 12 mars 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
26
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger
Andersson (s), Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s), fru
Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil
Petersson (s), Hjorth (s), Edström (fp), Eric Gustaf Peterson (fp) och
Strandberg (h) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),
Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Johansson i Norrköping
(s), Gustafsson i Kårby (ep), Cassel (h), Lindahl (s), Tobé (fp),
Fagerlund (s), fru Holmberg (s), herrar Blomkvist (s), Westberg (fp) och
Gustavsson i Ängelholm (s).
Reservationer
vid punkten h (Statens järnvägars anslagsbehov)
a) av herrar Gustafsson i Skellefteå (fp) och Tobé (fp) som anser att
det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Då indragning»
och slutar med »föranledda förslag» bort ha följande lydelse:
»Utskottet kan vidare i princip godtaga den av departementschefen angivna
uppdelningen av beslutsfattandet i nedläggningsärenden nämligen så
att Kungl. Maj :t beslutar om nedläggning av trafiken på viss järnvägslinje
medan SJ beslutar om indragande av enskilda stationer och tåg. En systematisk
indragning av en serie av stationer på viss järnvägslinje vill emellertid
utskottet i enlighet med motionerna jämställa med nedläggning av trafiken
på viss järnvägslinje. Som följd härav anser utskottet att förslag om
sådan indragning av serier av stationer bör i fråga om kontakt med allmänheten,
kommunala organ och länsorgan handhas efter det mönster som
utbildat sig för behandlingen av förslag om nedläggande av viss järnväg (se
SU 1966: 146). Det slutliga beslutet bör därefter fattas av Kungl. Maj :t som
har större möjligheter att bedöma de samhällsekonomiska följderna utav ett
indragningsbeslut och inte bara tar i betraktande SJ som företag.»
b) av herrar Ivar Johansson (ep), Bengtson (ep), Edström (fp), Eric
Gustaf Peterson (fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Gustafsson
i Kårby (ep) och Westberg (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 352 och II: 434 och att därför
dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med »I sitt»
och på s. 15 slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:
»I den av riksdagen år 1963 antagna propositionen nr 191 angående
riktlinjer för den statliga trafikpolitiken uttalade föredragande departementschefen
bl. a., att transportmedel i rimlig omfattning måste stå till
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
27
förfogande också för transportbehov, som inte tillgodoses med individuella
transportmedel och som är alltför ringa såsom underlag för en självbärig
allmän transporttjänst. Glesbygdernas transporter sörj ning framstode härvid
såsom ett väsentligt problem, vars lösning förutsatte insatser från det
allmännas sida. Att kollektiv trafik i sådana bygder ofta inte kunde bedrivas
med lönsamhet finge inte leda till en utarmning på kommunikationernas
område.
Statsmakternas ekonomiska insatser till förmån för transportförsörjningen
har emellertid hittills begränsats till de ersättningar, som årligen
utgått till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer och till trafikföretag
för drift av icke lönsamma busslinjer. För det förra ändamålet föreslås
i årets statsverksproposition ett anslag på 205 milj. kr. och för det senare
på 9 milj. kr. Sådana ersättningar utgick även före 1963 års trafikpolitiska
beslut. SJ får på detta sätt i princip full täckning för driftunderskotten
på de trafiksvaga bandelarna, medan ersättningarna till busstrafikföretagen
endast täcker en mindre del av de redovisade underskotten. Detta
betyder för busslinjetrafikens del att fortsatt avveckling av den mest olönsamma
trafiken måste ske. I motsats till vad som gäller beträffande nedläggning
av järnvägslinjer finns här emellertid inte ens någon fastställd
ordning för prövning av avvecklingens konsekvenser för de drabbade områdena.
Aktiviteten på det trafikpolitiska området bör, såsom framhölls
i den förenämnda propositionen om riktlinjer för trafikpolitiken, samordnas
med lokaliseringspolitiken bl. a. just när det gäller att upprätthålla
olönsam järnvägs- och landsvägstrafik. Därför är det också nödvändigt
att statsmakterna förbehåller sig möjligheten att befrämja en anpassning
av transportapparaten till de rikspolitiska intressena. Det är
vidare, som motionärerna framhållit, uppenbart att trafikens ändamålsenliga
ordnande inte utan vidare låter sig förenas med kommunernas,
kommunblockens eller länens administrativa gränser. För samordning
av olika behov och intressen torde därför krävas centralt överinseende.
Slutligen bör frågan om särskilda ekonomiska insatser för upprätthållande
av olönsam trafik kunna prövas centralt med hänsyn till den konlcurrenslikställighet
mellan olika trafikgrenar, som är en av grundförutsättningarna
i det trafikpolitiska systemet. Det föreligger enligt utskottets
uppfattning eljest risk för att särskilda lokala insatser för stödjande
av viss kollektivtrafik i ett område kan komma i konflikt med intresset
att all kollektivtrafik, som berör området, får arbeta under likartade konkurrensförutsättningar
för att tillfredsställande trafikservice skall kunna
upprätthållas på ett ändamålsenligt och billigt sätt även utanför området.
Under hänvisning till det anförda och då riksdagens tidigare gjorda
uttalanden i dessa frågor enligt utskottets uppfattning inte i tillräcklig
grad resulterat i aktiva åtgärder från Kungl. Maj :ts sida tillstyrkes de nu
förevar ande motionerna i ämnet.»
28 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968
dels utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:
»8. att riksdagen med bifall till motionerna 1:352 och
11:434 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag
i syfte att stimulera och samordna arbetet med upprättande
av regionala transportförsörjningsplaner och på
grundval av dessa belysa behovet av insatser från det allmänna
för att trygga en tillfredsställande transportförsörjning,
»
c) av herr Strandberg (h).
ESSELTE AB, STHLM 68
814109