Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
1
Nr 63
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för budgetåret
1968/69 i vad avser arbetsmarknad och lokaliseringsstöd
m. in. jämte motioner.
(3:e avd.)
Propositionen
Kung]. Maj :t har i propositionen nr 1, bilaga 13, s. 18—54 och punkterna
B 1—B 9, B 11—B 12, C 1—C 2, V: 1, s. 54—95, 95—100, 109—110
samt 164 i utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3
januari 1968
dels berett riksdagen tillfälle att avge yttrande med anledning av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet anfört angående arbetsmarknadspolitikens
mål och medel in. in.,
dels föreslagit riksdagen att
1) godkänna i statsrådsprotokollet förordade ändringar att tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1968
a) av grunderna för flyttningsbidrag,
b) av grunderna för näringshjälp och bidrag till anskaffning av motorfordon
för handikappade,
2) medge att Kungl. Maj :t får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen att
under budgetåret 1968/69 besluta om avskrivning av lånefordran, uppkommen
inom arbetsmarknadsverket, till belopp inte överstigande 3 000 kr.,
beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen att vederbörande
inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande ingen
eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller också
åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med arbete
och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna inte är ekonomiskt lönande,
allt under förutsättning att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade
av andra än ekonomiska förhållanden,
3) medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade
under budgetåret 1968/69 får meddelas intill ett belopp av 25 000 000
kr.,
4) bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om ökning av den under 3) upptagna
ramen under budgetåret 1968/69,
1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 63
2
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
5) besluta att ramen för lokaliseringslån under den femåriga försöksperioden
vidgas till 750 000 000 kr.,
6) för budgetåret 1968/69 anvisa
A) på driftbudgeten under elfte huvudtiteln
a) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
18 875 000 kr.,
b) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av
6 295 000 kr.,
c) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar ett förslagsanslag av 91 000 000 kr.,
d) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader ett förslagsanslag av 26 130 000
kr.,
e) till Allmänna beredskapsarbeten in. in. ett reservationsanslag av
415 000 000 kr., varav förslagsvis 140 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
f) till Särskilda beredskapsarbeten in. in. ett reservationsanslag av
320 000 000 kr., varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
g) till Förläggningsbyggnader m. m. ett förslagsanslag av 22 700 000 kr.,
h) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet ett
reservationsanslag av 1 000 kr.,
i) till Omskolning m. m. ett förslagsanslag av 350 000 000 kr.,
j) till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade ett förslagsanslag
av 25 000 000 kr.,
k) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade ett förslagsanslag
av 40 000 000 kr.,
l) till Lokaliseringsbidrag ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,
m) till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av
5 000 000 kr., samt
B) på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd
till Lokaliseringslån ett investeringsanslag av 200 000 000 kr.,
7) bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1968/69 bevilja lokaliseringslån
med högre belopp än som anvisats under anslaget.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 4 av herr Werner och II: 7 av herr Hermansson
m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t förorda att varje länsarbetsnämnd
snarast låter göra en inventering av arbetslösheten bland kvinnor,
dels de likalydande motionerna 1:5 av herr Werner och II: 8 av fru Ryding
m. fl. vari föreslagits att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa om föranstaltande av en skyndsam översyn av arkiv
-
Statsutskott! ts utlåtande nr 63 år 1968
a
arbetarnas anställnings- och löneförhållanden samt vidtagande av åtgärder i
enlighet med i dessa motioner angiven riktning, samt all jämväl initiativ
tas till åtgärder i syfte att utöka antalet arkivarbetsplatser, främst inom de
kommunala institutionerna,
dels de likalydande motionerna 1:41 av herr Johan Olsson in. fl. och
II: 57 av herr Eriksson i Bäckmora in. fl. vari hemställts att riksdagen vid
behandlingen av elfte huvudtiteln, punkten B 5, måtte uttala att byggandet
av enskilda vägar i ökad omfattning må ske som statskommunala beredskapsarbeten,
dels de likalydande motionerna 1:58 av herrar Dahlberg och Tage Johansson
och II: 87 av fröken Sandell och herr Bengtsson i Landskrona vari
hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära en allsidig utredning
av de problem som sammanhänger med startandet och driften av verkstäder
för handikappade,
dels de likalydande motionerna I: 59 av herr Johan Olsson in. fl. och IT: 85
av herr Andersson i Örebro in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhåller om utredning angående möjligheterna för arbetsmarknadsorganen
att i sysselsättningsbefrämjande syfte i samråd med näringslivet
och berörda organisationer bedriva förmedling av arbetsobjekt,
dels de likalydande motionerna I: 162 av herr Karl-Erik Eriksson och
11:214 av herrar Andersson i Örebro och Larsson i Umeå vari föreslagits
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om att gällande
bestämmelser och anvisningar för skogliga beredskapsarbeten ändras så atl
möjlighet ges att bedriva skyddad sysselsättning i skogsbruket,
dels motionen II: 219 av fru Marklund in. fl. vari föreslagits att riksdagen
beslutar uttala sig för genomförandet av ett enhetligt huvudmannaskap
genom landstingskommunerna för de skyddade verkstäderna och övrig till
dem knuten verksamhet och att riksdagen i anledning härav i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställer om utarbetandet av erforderliga anvisningar; samt
att jämväl frågan prövas om lämpligt centralt organ sorterande under arbetsmarknadsstyrelsen
för planering av produktionsinriktning och marknadsföring
för de skyddade verkstäderna,
dels de likalydande motionerna 1: 229 av herr Högström in. fl. och II: 297
av herr Sundelin in. fl. vari anhållits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte hemställa att till arbetsmarknadsmyndigheten knytes ett organ med
lIPPSift dels att mottaga och registrera informationer om företagens aktuella
och för framtiden förutsebara produktionsutveckling, dels att genom framställning
och analys av utredningsmaterialet ge samhället möjligheter att
på ett tidigare stadium än för närvarande aktivt och mera direkt medverka i
näringslivets fortsatta planering och utbyggnad,
dels de likalydande motionerna I: 232 av herr Johan Olsson in. fl. och
It: 283 av herr Eriksson i Bäckmora in. fl. vari hemställts att riksdagen, för
att ett ökat vägbyggande skall komma till stånd, måtte vid behandlingen av
1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 63
4
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
elfte huvudtiteln punkt B 5 uttala, att vägar i ökad utsträckning må byggas
som beredskapsarbeten i enlighet med vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna I: 233 av herr Johan Olsson rn. fl, och
II: 293 av herrar Sjönell och Dahlgren vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att statsbidrag må kunna utgå till kommuner som i form av statskommunala
beredskapsarbeten eller på andra godtagbara sätt uppför lokaler
för hantverks-, industri- och serviceföretag i syfte att främja sysselsättning
och lokal service,
dels de likalydande motionerna I: 234 av fröken Stenberg m. fl. och II: 291
av herrar Nilsson i Agnäs och Petersson vari hemställts att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t måtte uppdra åt 1965
års handikapputredning att i samråd med skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och centrala studiehjälpsnämnden utforma regler för stöd till handikappade
i samband med vidareutbildning,
dels de likalydande motionerna 1:237 av herr Österdahl och 11: 285 av
herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Träkumla vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala, att nyetablering av företag
och utveckling av redan befintligt näringsliv på Gotland — liksom turistoch
fritidsnäringarna — stöds med lån och bidrag som om länet ingick i
stödområdet,
dels de likalydande motionerna 1:321 av herrar Torsten Andersson och
Nils Nilsson och II: 418 av herrar Johansson i Växjö och Gustavsson i Alvesta
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte, såvitt gäller
friställda tjänstemän, anhålla om skyndsam utredning och förslag rörande
åtgärder och system i fråga om ekonomiskt stöd under arbetslöshets- och
omställningstid och i fråga om utbildning, omskolning och nyanställning i
enlighet med vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna 1:325 av herr Dahlén m. fl. och 11: 427
av herr Wedén m. fl. vari hemställts
A) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
1) förslag om försöksverksamhet med statsbidrag till företagsutbildning
i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer,
2) översyn av inkomstprövningsreglerna beträffande grundbidraget för
omskolning i syfte att underlätta för de kvinnor, som så önskar, att erhålla
yrkesinriktad utbildning,
3) översyn av reglerna för flyttningsbidrag vid anställning på annan ort,
med innebörden att sådant flyttningsbidrag även kan utgå till nyutexaminerade,
som ej kan få lämplig anställning på studie- eller hemorten,
4) ändring av bestämmelserna för halvskyddad sysselsättning med innebörden,
för det första, att sådan sysselsättning i framtiden skall omfatta
även äldre arbetskraft och personer som visserligen inte är handikappade,
men vilkas arbetsplacering i öppna marknaden ändå på grund av nedsatt
arbetsförmåga bedöms vara särskilt svår samt, för det andra, att halvskyd
-
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
o
dac! sysselsättning skall kunna anordnas också inom kommunal tjänst och
i företag med mindre än fem anställda,
5) att, i den mån det är möjligt att öka placeringen i halvskyddad verksamhet
på det sätt som ovan anförts, intill tio milj. kr. av anslaget för särskilda
beredskapsarbeten bör kunna användas för att utvidga den halvskyddade
verksamheten,
(5) förslag om utvidgad arbetsmarknadsforskning i syfte bl. a. att ge underlag
för tillförlitligare arbetskraftsprognoser för olika yrken,
B) att riksdagen måtte anslå medel till inrättande av 30 tjänster som
inspektörer inom yrkesvägledning och arbetsvärd och därför till Arbetsförmedlingen
: Avlöningar anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag
med 1 050 000 kr. höjt förslagsanslag av 92 050 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 330 av herr Holmberg in. ft. och II: 407
av herr Bohman in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa
alt KSA-utredningen får i uppdrag alt undersöka möjligheterna och formerna
för ett system varigenom även icke avtalsbunden arbetskraft kan
erhålla avgångsbidrag,
att arbetsmarknadsutredningens och arbetsmarknadsstyrelsens förslag rörande
ökad företagsutbildning förverkligas, och
att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna genom särskild expertis blir
föremål för en ingående analys i syfte att klarlägga deras effekt och effektivitet
i relation till kostnaderna och de samhällsekonomiska verkningarna,
dels de likalydande motionerna 1: 334 av fru Landberg och fröken Mattson
och II: 410 av fru Ekendahl m. fl. vari hemställts att grundbidrag för omskolning
in. in. skall utgå oberoende av makes inkomst,
dels de likalydande motionerna I: 336 av lierr Nils Theodor Larsson in. fl.
och II: 409 av herr Bör jesson i Glömminge in. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte medge att det statliga ekonomiska företagsstödet i lokaliseringspolitiskt
syfte må i högre grad än nu är fallet inriktas på de sysselsättningssvaga
områdena i östra Götaland,
dels de likalydande motionerna 1:337 av herr Äke Larsson in. fl. och
II: 422 av fru Lindberg in. fl. vari föreslagits att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer om att arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigas att,
under lämpliga former och efter särskild prövning i varje enskilt fall, bevilja
utbildningsbidrag även Lill ungdomar som ej uppnått 20 års ålder,
dels de likalydande motionerna I: 338 av herr Lidgard och II: 420 av fru
Kristensson vari — med hänvisning till vad som anförts i motionerna I: 408
och II: 512 — hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t uttala att ensamstående studerande förälder med minderåriga barn
måtte erhålla utbildningsbidrag i stället för studiemedel,
dels de likalydande motionerna I: 339 av herr Lundström m. fl. och II: 430
av herr Wiklnnd i Stockholm in. fl. vari föreslagits att Kungl. Maj:ts bli
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
vande fullmakt att utfärda föreskrifter om bidrag till kostnaderna för grupplivförsäkring
till personer, som genomgår arbetsprövning eller arbetsträning,
utsträckes till att omfatta även sådana handikappade personer som sysselsättes
med hemarbete för hemarbetscentrals eller materialdepås räkning eller i
övrigt för annans räkning utför hemarbete, som ur grupplivförsäkringssynpunkt
kan anses göra dem jämförbara med dem som arbetar i s. k. skyddad
verkstad,
dels de likalydande motionerna I: 341 av herr Schött och II: 421 av herr
Krönmark vari föreslagits att riksdagen måtte besluta att Gotland och Öland
samt Kalmar läns fastland med undantag av Kalmar och Nybro kommunblock
skall ingå i det lokaliseringspolitiska stödområdet,
dels de likalydande motionerna I: 343 av herr Österdahl m. fl. och II: 413
av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Ivungl. Maj :t ville anhålla att arbetsmarknadsstyrelsen erhåller bemyndigande
att besluta om beredskapsarbeten i tätorter på glesbygden avseende
ny-, till- eller ombyggnad av industribyggnader, turistanläggningar samt
hotell och pensionat enligt i motionerna angivna riktlinjer,
dels de likalydande motionerna 1: 397 av herr Ottosson in. fl. och 11:583
av herr Turesson vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhåller om sådan tillämpning av bestämmelserna för lokaliseringsstöd att
gemensamhetsanläggningar för turiständamål kan komma i åtnjutande av
stöd,
dels motionen II: 41!) av herrar Kellgren och Lindkvist vari föreslagits att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om sådana åtgärder att
renoveringsarbetet av Gamla stan kan pågå i ökad omfattning såsom beredskapsarbete
för svårplacerad och eljest handikappad arbetskraft,
dels de likalydande motionerna 1:459 av herr Eric Carlsson och 11:576
av herr Jonasson vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t uttala nödvändigheten av att medel för ytterligare beredskapsarbeten
ställes till förfogande för vägbyggnader i Värmlands län,
dels de likalydande motionerna 1:464 av herr Wikberg och 11:579 av
herrar Larsson i Norderön och Jönsson i Ingemarsgården vari hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
a) att lokaliseringsstödet inom norra stödområdets inland må förhöjas
i enlighet med vad i motionerna anförts, samt
b) att en befattningshavare för handläggning av lokaliseringsbefrämjande
uppgifter enligt vad i motionerna anförts måtte placeras vid länsarbetsnämnden
i Jämtlands län,
dels de likalydande motionerna I: 550 av herr Bengtson och 11: 704 av herr
Eriksson i Bäckmora in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t begära att den nuvarande låginkomstutredningen kompletteras
med parlamentariker i enlighet med vad i motionerna anförts,
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
dels de likalydande motionerna I: 551 av herr Bengtson in. fl. och II: 718
av herr Hedlund in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte
1) besluta att förstärkt lokaliseringspolitik må kunna tillämpas i glesbygdsområden
med stora sysselsättningssvårigheter, innebärande förhöjt
lokaliseringsbidrag och ett sammanlagt lokaliseringsstöd upp till 100 procent
av investeringskostnaden samt utvidgning av lokaliseringsstödet till
att gälla även rörelsekapital och till att omfatta även servicenäringar, i enlighet
med vad i motionerna anförts,
2) anvisa för budgetåret 1968/69 ett förslagsanslag av 150 000 kr. att användas
för anställning av två arbetsmarknadskonsulenter hos arbetsmarknadsstyrelsen
med speciella uppgifter för glesbygderna i enlighet med motionerna,
3) medge att som objekt för beredskapsarbeten får användas natur vårdsarbeten
och upprustningsarbeten i glesbygderna i enlighet med motionernas
syfte,
4) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk
utredning om glesbygdsfrågorna med uppgift
a) att, så skyndsamt att förslag kan föreläggas nästa års riksdag, pröva
de i motionerna för glesbygderna angivna frågorna om
1. särskild riskfond för företag,
2. särskilt gynnsamma avskrivningsregler för företag,
3. arbetsmarknadspolitisk yrkesutbildning av företagare,
4. särskilt ekonomiskt stöd för naturvårdsuppgifter, samt
b) att snarast möjligt lägga fram förslag till en långsiktslösning med
sådana åtgärder att glesbygdsbefolkningen beredes möjligheter till en tillfredsställande
service på grundval av ett så långt möjligt förstärkt näringsliv
i glesbygderna och därutöver i nödvändig utsträckning ett kompletterande
stöd från samhället,
dels de likalydande motionerna I: 553 av herr Bengtson m. fl. och II: 717
av herr Hedlund in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte
1) besluta vid behandlingen av inrikesdepartementets huvudtitel, punkten
C 1. Lokaliseringsbidrag, att anslaget till Lokaliseringsbidrag för budgetåret
1968/69 skall uppföras som förslagsanslag,
2) anvisa under inrikesdepartementets huvudtitel, Kapitalbudgeten, V: 1.
Lokaliseringslån, till Lokaliseringslån för budgetåret 1968/69 ett investeringsanslag
av 300 milj. kr.,
3) besluta att ramen för lokaliseringsstödet under den femåriga försöksperioden
skall vidgas till 1 500 milj. kr., varav 1 200 milj. kr. skall utgöra
lokaliseringslån och 300 milj. kr. lokaliseringsbidrag,
4) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att vid den aviserade utredningen
om lokaliseringsstödets utformning förslag skyndsamt måtte utarbetas
och föreläggas 1969 års riksdag angående sådana grunder för lokaliseringspolitiken,
att stöd enligt de för norra stödområdet gällande prin2*
—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 sand. Nr 63
8
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
ciperna kan utgå även i andra områden i landet, vilka bär i stort sett samma
sysselsättningsproblem och näringslivsförhållanden som norra stödområdet,
dels de likalydande motionerna I: 560 av herrar Fälldin och Sundin och
11:727 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte medge att lokaliseringsstöd i form av lån
till rörelsekapital må utgå i enlighet med i motionerna anförda riktlinjer,
dels de likalydande motionerna I: 561 av herr Fälldin m. fl. och II: 702
av herr Dahlgren in. fl. vari hemställts att riksdagen — i syfte att bereda
sysselsättning för friställd och undersysselsatt äldre arbetskraft i glesbygderna
i sin skrivelse till Kungl. Maj :t i anledning av vad departementschefen
anfört om arbetsmarknadspolitiken måtte anhålla
att såsom beredskapsarbete må bedrivas dels landskapsvårdsarbeten, dels
skogsarbeten, såsom röjning, gallring och gödsling, dels byggnadsarbeten
m. in. vid jordbruk, samt
att småbruk i vissa fall må utgöra arbetsplats för halvskyddad sysselsättning,
dels de likalydande motionerna 1: 565 av herr Holmberg m. fl. och
II: 699 av herr Bohman m. fl. vari — under åberopande av innehållet i de
likalydande motionerna I: 521 och II: 650 — hemställts att riksdagen måtte
1) till Arbetsmarknadsstyrelsen för utläggande av sysselsättningsfrämjande
materielbeställningar för försvarets räkning för budgetåret 1968/69
anvisa ett anslag å 100 milj. kr.,
2) besluta, att av anslagen till Arbetsmarknad in. in. ett ytterligare belopp
av högst 150 milj. kr. skall användas för materielbeställningar för försvarets
räkning i enlighet med vad som sagts under 1. ovan,
3) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
dels att Kungl. Maj :t efter hörande av arbetsmarknadsstyrelsen måtte
besluta från vilka anslag under Arbetsmarknad in. in. ett belopp om 150
milj. kr. skall utgå till beställningar för försvaret,
dels att Kungl. Maj :t vid utlämnandet av beställningsbemyndiganden å
försvarsmateriel, bekostade med arbetsmarknadsmedel på sätt ovan föreslagits,
måtte tillse att den beställda materielen väl går att infoga i försvarets
planlagda anskaffning,
dels de likalydande motionerna 1:566 av herrar Paul Jansson och Erik
Olsson och II: 698 av herr Blomkvist m. fl. vari hemställts
1) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att arbetsmarknadsstyrelsen
bemyndigas att inom ramen för anslaget Särskilda beredskapsarbeten
m. in. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1968/69 bestrida kostnader
för vidgad social-kurativ verksamhet vid industriella beredskapsarbeten,
2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
att arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigas att inom ramen för anslaget
Anordnande och drift av skyddade verkstäder samt inom ramen för ansla
-
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
9
get Särskilda beredskapsarbeten under elfte huvudtiteln för budgetåret
1968/69 bestrida kostnader för viss tillfälligt anställd planerings- och produktionsteknisk
expertis,
3) att arbetsmarknadsstyrelsen vad gäller halvskyddad sysselsättning
inom anslaget Bidrag till driften av verkstäder för handikappade under elfte
huvudtiteln för budgetåret 1968/69 bemyndigas vidga begreppet företagare
till att gälla även statlig och kommunal förvaltning,
dels de likalydande motionerna I: 568 av herr Lidgard och II: 736 av herr
Wennerfors m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om att Stockholms skärgård måtte ingå i det lokaliseringspolitiska
stödområdet samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller
om sådan tillämpning av bestämmelserna för lokaliseringsstöd att
gemensamhetsanläggningar för turiständamål kan komma i åtnjutande av
stöd,
dels de likalydande motionerna 1:571 av herrar Yngve Nilsson och
Arvidson och II: 726 av herr Nilsson i Bästekille och fru Sundberg vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att
Österlen måtte ingå i det lokaliseringspolitiska stödområdet,
dels de likalydande motionerna 1:576 av herr Erik Olsson och 11:733
av herr Trana vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller
om en skyndsam översyn av den skyddade verksamhetens förutsättningar
i enlighet med vad som anförts i motionerna, samt att därvid även
statsbidragsbestämmelsernas utformning prövas med hänsyn till storleken
av de kommunala huvudmännens styrkta nettoförlustkostnader,
dels de likalydande motionerna 1:580 av herr Stefanson och 11:711 av
herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att ramen för lokaliseringslån under den femåriga försöksperioden vidgas till
900 milj. kr.,
dels de likalydande motionerna I: 581 av herr Strandberg och II: 728 av
herrar Nordgren och Nilsson i Agnäs vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t anvisar erforderliga lokaliseringsmedel till projekt som
tryggar sysselsättningen i Norrlands glesbygdsområden och att, med hänsyn
till att investeringsfonden, Norrlandsfonden och statliga lokaliseringsstöd
i första hand främjat kustregionen, ärenden rörande glesbygden skall
behandlas likvärdigt för att inhämta den rådande eftersläpningen,
dels de likalydande motionerna 1:582 av herrar Strandberg och Yngve
Nilsson och II: 730 av herr Petersson m. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte låta
skyndsamt utreda och för riksdagen framlägga förslag om vilka åtgärder
som bör vidtas för att befolkningen i landets glesbygder skall på ett rättvist
sätt få del av det stigande välståndet och erbjudas en tillfredsställande social
och kulturell service, varvid särskilt bör beaktas
a) kommunikationsproblemen i bygder där järnvägen lagts ned,
10
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
b) utformningen av fritidsbebyggelsen och dess sanitära problem,
c) ordnande av skolskjutsar och inackorderingshein för studerande barn
från glesbygder,
d) möjligheter att tillfredsställande ordna åldringsvården i kommuner
med hög genomsnittsålder,
e) möjligheter att genom ekonomiskt lönsamma åtgärder bibehålla det
svenska odlingslandskapet även i de trakter där traditionell jordbruksdrift
inte längre bedrivs,
dels motionen II: 700 av herrar Börjesson i Falköping och Gomér vari
hemställts att riksdagen måtte hos Ivungl. Maj :t anhålla att frågan om inrättande
av halvskyddad sysselsättning vid företag med färre än 5 anställda
blir föremål för överväganden i enlighet med vad i motionen anförts,
dels de likalydande motionerna 1:583 av herr Svanström och 11:701 av
herr Dahlgren vari hemställts att riksdagen måtte medge, att en aktiv lokaliseringspolitik
enligt de grunder, som tillämpats främst inom det s. k.
norra stödområdet, utnyttjas för främjande av näringslivets utveckling i
Kalmar län och att länet i nämnda avseende betecknas som ett försöksområde
för en mera omfattande aktiv lokaliseringspolitik i södra Sverige,
dels de likalydande motionerna 1:584 av herr Svanström och 11: 708 av
herrar Gomér och Börjesson i Falköping vari hemställts att riksdagen vid
behandlingen av inrikesdepartementets huvudtitel, punkten B 6. Särskilda
beredskapsarbeten in. in., måtte medge att näringshjälp i form av bidrag
eller räntefritt lån må kunna utgå till handikappad med maximalt 15 000 kr.,
dels de likalydande motionerna 1:585 av herr Sveningsson och 11:696
av herrar Bengtson i Solna och Krönmark vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att av det föreslagna anslaget till beredskapsarbeten, 415 milj.
kr., avräkna 175 milj. kr. mot automobilskattemedel,
dels de likalydande motionerna I: 588 av herr Österdahl och II: 737 av herr
Wcstberg vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller
att vid inlösen av egnahem i samband med flyttning av arbetsmarknadsskäl
inlösenpriset skall fastställas efter värdering av fastigheten,
dels de likalydande motionerna I: 589 av herr Österdahl m. fl. och II: 712
av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Träkumla vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hegär att de av regeringen föreslagna
försöksvis insatta åtgärderna för att lösa gleshygdernas problem
samordnas, samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att
Gotland må utgöra ett av de kommunblock som skall bli föremål för ifrågavarande
försöksverksamhet,
dels de likalydande motionerna I: 739 av herr Johan Olsson m. fl. och
II: 926 av herr Elmstedt in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla
att en forskargrupp med parlamentariskt inslag måtte tillsättas för stu -
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
U
dium, kartläggning och belysning av de långsiktiga verkningarna i stort av
i motionerna påtalade, pågående strukturförändringar,
att forskning med syfte att utröna förutsättningarna att utveckla relativt
glesbefolkade regioner må bedrivas i en representativ region omfattande
både egentlig glesbygd och tätorter i enlighet med vad i motionerna anförts,
att en sådan översyn och samordning måtte genomföras att de totala samhällsekonomiska
verkningarna bättre beaktas vid pågående och kommande
riks- och regionplanering och vid genomförandet av olika samhällsingripande
åtgärder.
Utskottets yttrande
Arbetsmarknad in. m.
Arbetsmarknadspolitikens mål och medel
I de av 1966 års riksdag (prop. 1966:52, SU 107) antagna riktlinjerna
för arbetsmarknadspolitiken angavs målet vara atL åstadkomma och bevara
full, produktiv och fritt våld sysselsättning. Målsättningen innebar även en
betydelsefull och önskvärd vidgning av arbetsmarknadspolitikens roll i den
ekonomiska politiken liksom i strävandena att stärka den enskildes ställning
på arbetsmarknaden och vidga hans valmöjligheter. Det slogs vidare
fast att arbetsmarknadspolitiken skall vara ett aktivt medel i strukturpolitiken.
Strukturförändringarna innebär en anpassning av sysselsättningen till
ändrade förutsättningar för att nå en ökad ekonomisk tillväxt. Särskilt i
en oviss konjunktursituation måste strukturförvandlingarna med därav
följande omställningar upplevas som en riskfaktor för dem som för ett samlat
bästa drabbas eller löper risk att drabbas av omställningssvårigheter.
Arbetsmarknadspolitikens uppgift i detta hänseende blir att genom samhällets
engagemang mildra de negativa verkningarna för den enskilde. Företagens
ansvar för denna uppgift bör likaledes betonas. Målet måste här vara
att ge den enskilde hans rätt till social och ekonomisk trygghet samtidigt
som förändringarna i näringslivet utan störningar kan leda till den önskade
produktionsökningen.
Kravet på full sysselsättning kombineras med kravet på balans på arbetsmarknaden.
Sambandet mellan den allmänna ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken
blir bland annat därför ytterligare betonat. En stram
ekonomisk politik ställer ytterligare anspråk på de selektiva arbetsmarknadspolitiska
insatserna.
Utvecklingen har visat alt risken för arbetslöshet särskilt knyts till vissa
grupper. Den arsenal av arbetsmarknadspolitiska medel som står till förfogande
får därför särskild betydelse för att lösa problemen för dessa grupper.
Ett utvidgat kontant stöd vid arbetslöshet kompletterar dessa åtgärder
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
12
i syfte att ge ekonomisk trygghet för äldre arbetstagare när övriga medel
inte kan lösa arbetssituationen.
LO:s program och den nordiska rapporten
Departementschefen bar tagit ställning till vissa förslag och synpunkter
som framförts dels i ett av Landsorganisationen i Sverige utarbetat arbetsmarknadspolitisk!
program och däröver avgivna yttranden och dels i en
rapport till Nordiska arbetsmarknadsutskottet angående arbetsmarknadspolitikens
inordning i den ekonomiska politiken.
I programmet har anförts att nya metoder krävs för att full sysselsättning
långsiktigt skall kunna uppehållas. Den enskilde ställs i centrum och
det krävs en inriktning på arbetsuppgifternas anpassning till den tillgängliga
arbetskraften och inte enbart på arbetskraftens anpassning till den
aktuella efterfrågan. Utskottet delar departementschefens uppfattning om
vikten av vad sålunda framhållits.
Utskottet delar även departementschefens uppfattning om den fortsatta
utbgggnaden av arbetsmarknadspolitiken. I fråga om behovet av ökade insatser
för forskning, prognoser och utvecklingsarbete bar departementschefen
erinrat om att mycket gjorts för att stödja forskning kring arbetsmarknadspolitiken
och om det förslag som framställts om anvisning av
medel under inrikesdepartementets omkostnadsanslag. vilket förslag riksdagen
numera godtagit (SU 11). Med hänsyn därtill och till pågående översyn
av arbetsmarknadsverkets arbetsformer avstyrks yrkandet i motionerna
I: 229 och II: 294 om att ett särskilt utrednings- och prognosorgan skulle
knytas till arbetsmarknadsstyrelsen.
Av i huvudsak samma skäl avstyrks bifall till yrkandet i motionerna
1:330 och 11:407 om särskild analgs av arbetsmarknadsåtgärderna i syfte
alt klarlägga deras effekt och effektivitet. Utskottet erinrar bär även om
det arbete som pågår inom expertgruppen för arbetsmarknadsfrågor och
det nya statistikunderlag för databehandling som införts från och med
detta år inom oinskolningssektorn. Motionärernas syfte i denna del är enligt
utskottets mening på väg att tillgodoses, varför någon riksdagens åtgärd
inte är erforderlig.
I motionerna 1:325 och 11:427 begärs förslag om en utvidgad arbetsmarknadsforskning
främst för arbetskraftsprognoser. Då inte blott den
principiella uppfattningen i motionerna sammanfaller med propositionsförslaget
utan även syftet konkret tillgodosetts genom medelsanvisning avstyrker
utskottet bifall til! motionerna i denna del.
Såvitt avser varsel vid nedläggningar och större driftsinskränkningar
har utskottet ingen erinran mot vad departementschefen anfört.
Utskottet har inte heller någon erinran mot vad departementschefen anfört
beträffande arbetsförmedlingens roll.
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
13
Det i motionerna 1:59 och 11:85 framförda förslaget angående förmedling
av arbetsobjekt finner utskottet organisatoriskt orealistiskt och avstyrker
därför motionerna.
Som utskottet redan anfört är särskilda insatser för vissa grupper behövliga.
Enligt departementschefen måste strävan i första hand vara att bereda
sysselsättning i öppna marknaden. Såväl näringslivets som samhällets rekryteringspraxis
bör i detta hänseende påverkas. Departementschefen erinrar
i annat sammanhang också om att mer än en tredjedel av de arbetsmarknadspolitiska
anslagen faller på åtgärder för handikappade och svårplacerade.
Vad angår den kvinnliga arbetskraften delar utskottet departementschefens
uppfattning och erinrar därjämte i fråga om barnstugorna om sitt yttrande
i utskottets utlåtande nr 5. Det i motionerna I: 4 och II: 7 framförda
förordandet av att varje länsarbetsnämnd inventerar arbetslösheten bland
kvinnor avstyrks med hänvisning bl. a. till utskottets utlåtande 1967: 112
(s. 10).
För tjänstemännen har åtgärderna kraftigt vidgats särskilt i fråga om
arbetsmarknadsutbildningen vilket även gett påtagliga resultat. Utskottet
förutsätter att arbetsmarknadsmyndigheterna fortfarande följer utvecklingen
med'' uppmärksamhet. De ökade resurserna kommer även tjänstemännen
till godo. Syftet med motionerna I: 321 och II: 418 är därför i väsentliga
delar tillgodosett.
Departementschefen har i fråga om rörlighetsfrämjande åtgärder för
andra än arbetslösa eller arbetslöshetshotade funnit att resultaten av pågående
försöksverksamhet bör avvaktas innan nya åtgärder vidtas. Utskottet
biträder denna uppfattning under erinran om att medel beräknats och beräknas
för denna försöksverksamhet i en jämfört med de hittills anmälda
behoven avsevärd utsträckning.
I fråga om de sgsselsättningsskapande åtgärderna har departementschefen
bl. a. erinrat om den försöksverksamhet med inriktning mot utvecklings-
och investeringsplaner som pågår. Utskottet vill även i fråga om
beredskapsarbetenas inriktning stryka under angelägenheten av denna försöksverksamhet
och vikten av att ökande investeringar i samband med beredskapsarbeten
så långt som möjligt får tillgodose de uppgifter som allmänt
framstår som mest angelägna.
Utvecklingen på arbetsmarknaden
De direkta arbetsmarknadspolitiska insatserna omfattade i början på
mars 1968 bl. a. ca 26 400 personer i olika former av beredskapsarbeten och
ca 36 000 personer i arbetsmarknadsutbildning. Ca 15 000 berörs direkt av
olika former av skyddad sysselsättning.
Antalet arbetslösa har under 1968 minskats och uppgick i mars 1968
14
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
till ca 51 900 medan antalet lediga platser stigit till ca 27 500. Dessa uppgifter
bör ses mot bakgrund av att omkring hälften av de i statistiken innefattade
hittills fått arbete inom en månad. Produktionsutvecklingen har
vidare trots denna underefterfrågan varit relativt tillfredsställande.
Trots de positiva drag som kan utläsas ur uppgifterna kvarstår dock osäkerheten
om konjunkturutvecklingen. De arbetsmarknadspolitiska insatserna
måste därför fortfarande hållas på en hög nivå även under en säsongmässigt
sett längre tid.
Beredskapsarbeten
I fråga om beredskapsarbetenas omfattning innebär Kungl. Maj :ts förslag
att medel tas upp för allmänna beredskapsarbeten med 415 milj. kr.
och för särskilda beredskapsarbeten med 320 milj. kr. Motsvarande belopp
för innevarande budgetår blir, om förslagen till ytterligare medelsanvisning
på tilläggsstat inräknas, 505 resp. 345 milj. kr., varigenom bl. a. kan finansieras
3,5 milj. dagsverken i beredskapsarbeten. Departementschefen framhåller
att osäkerheten i fråga om konjunkturutvecklingen bör föranleda en
hög beredskap i fråga om sysselsättningsskapande åtgärder. Utskottet har
med nu föreliggande uppgifter ingen invändning mot dessa medelsberäkningar.
Såvitt rör försvarsbeställningar har i motionerna 1: 521 och 11:650, över
vilka utskottet i annat sammanhang kommer att avge utlåtande, föreslagits
att basbeloppet för det militära försvaret uppräknas med 210 milj. kr.
och att de principer för prisreglering och utnyttjande av reservationsmedel
in. in. som gällde i 1963 års försvarsbeslut även i fortsättningen skulle följas.
Dessa förslag järnte förslagen i de här upptagna motionerna 1:565
och II: 699 skulle enligt motionärerna möjliggöra en beställningsvolym för
försvarsmateriel som garanterar sysselsättning för inemot 10 000 svenska
årsarbetare.
Enligt utskottets mening och med hänvisning till motionärernas motiv
skulle ett bifall till motionerna 1:565 och 11:699 inte i någon väsentlig
del beröra annat av Kungl. Maj :t föreslaget anslag än anslaget till Allmänna
beredskapsarbeten in. in. Utskottet förordar med hänsyn därtill att riksdagen
avslår nämnda motioner såvitt de berör annat anslag än det nyssnämnda.
Medelsberäkningen under anslaget till Allmänna beredskapsarbeten in. in.
har som utskottet berört gjorts mot bakgrund av att osäkerheten i fråga
om konjunkturerna bör föranleda en hög beredskap i fråga om sysselsältningsskapande
åtgärder. Hemställan i motionerna I: 565 och 11:699 om att
anslaget skulle användas för försvarsbeställningar torde inte nu behöva
föranleda till annan bedömning av anslagets storlek än den som följer av
övriga förutsättningar för bedömningen. Med hänsyn därtill bör motionerna
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
15
i de delar de inte avstyrkts av utskottet behandlas i samband med försvarsfrågorna.
I statsrådsprotokollet (s. 71 och 80) redovisas de under budgetåret
1966/67 utförda beredskapsarbetenas inriktning på olika slag av objekt.
Av de allmänna beredskapsarbetena utgör vägarbetena den största gruppen
medan av de särskilda beredskapsarbetena omkring -k utgörs av skogsvårdsarbeten
och särskilda arbeten för vissa svårplacerade, s. k. T-arbeten.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag uppskattas det belopp som kan förbrukas för
väg- och gatuarbeten till för allmänna beredskapsarbeten 140 milj. kr. av
totalt 350 milj. kr. och för särskilda beredskapsarbeten 50 milj. kr. av totalt
240 milj. lu\
Utskottet har anslutit sig till departementschefens uttalande, att även
beredskapsarbetena på ett ändamålsenligt sätt bör fogas in i utvecklingsplanerna.
Därvid erinrades också om den försöksverksamhet som pagar
och som kan ge information till underlag även för att välja ut lämpliga
objekt för denna verksamhet. 1966 års riksdag hade inte någon erinran
mot vad departementschefen då anförde i frågan (prop. 1967: 52, s. 246
248, SU 1967: 107, s. 34—35).
I statsrådsprotokollet har departementschefen funnit det önskvärt att
fler naturvårdsarbeten kan komma till användning som särskilda beredskapsarbeten
och föreslagit medelsanvisning för kostnader för in\ entering
av sådana arbeten och för vissa erforderliga utredningar i samband darmed.
Syftet med motionerna 1:551 och 11:718 samt 1:561 och 11:702,
såvitt nu är i fråga, får därför anses helt tillgodosett.
Utskottet får vidare i fråga om industribyggnader in. m. med hänvisning
till de av 1964 års riksdag antagna grunderna för en gränsdragning mot
det lokaliseringspolitiska stödet och till 1967 års riksdags heslut (SU
1967: 112) avstyrka motionerna I: 343 och II: 413 samt I: 233 och II: 293.
Motionerna 1:551 och 11:718 såvitt rör upprustningsarbeten i glesbygderna,
särskilt i turistnäringens intresse, får anses tillgodosedda redan enligt
nuvarande ordning.
Även motionerna I: 561 och II: / 02 far anses tillgodosedda sa\itt rör
skogsarbeten som objekt för beredskapsarbeten. I den del dessa motioner
rör vissa byggnadsarbeten vid jordbruk anser utskottet att stödbeho^t såvitt
rör ekonomibyggnader fortfarande i princip bör prövas inom jordbrukspolitikens
ram. Utskottet erinrar vidare om möjligheterna att med förbättringslån
även i vissa här avsedda fall rusta upp bostadshus och hänvisar
i övrigt även till sitt yttrande, såvitt rör vidgad halvskyddad sysselsättning.
Motionerna avstyrks därför såvitt nu är i fråga.
Även svftet i motionerna I: 162 och II: 214 om ändrade bestämmelser för
beredskapsarbete i skogsbruket är i sak tillgodosett och erfordiar ingen
riksdagens åtgärd.
I flera motioner — I: 41 och II: 57, I: 232 och II: 283, I: 459 och II: 576
3*__Bibang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 63
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
samt I: 585 och II: 696 — har förordats att en ökad andel av beredskapsarbetena
skall utgöras av vägarbeten. Enligt utskottets mening bör frågan
helt prövas ur de allmänna utgångspunkter till vilka utskottet hänvisat och
anslutit sig. Ett riksdagens beslut bör inte innefatta ett generellt och ännu
mindre ett regionalt begränsat förordande av denna arlietstyp. Inom gällande
bedömningsgrunder finns möjligheter att som hittills i avsevärd grad
och vid vikande konjunkturer i ännu högre grad tillgodose motionärernas
önskemål. En avvägning i det konkreta fallet av objektets angelägenhetsgrad
och lämplighet får dock ytterst bli avgörande. Utskottet avstyrker bifall
till motionsyrkandena.
Syttet med motionen 11:419 om renoveringsarbetet i Stockholms äldsta
delar kan och torde böra tillgodoses genom lokala initiativ. Någon särskild
riksdagens åtgärd är därför inte erforderlig.
De i motionerna I: 566 och II: 698 framställda förslagen om bemyndigande
att använda vissa medel för vidgad social-kurativ verksamhet samt för
viss tillfälligt anställd planerings- och produktionsteknisk expertis erfordrar
enligt utskottets mening inte något riksdagens beslut. Medel står även
för dessa ändamål till arbetsmarknadsverkets förfogande.
Flyttningsbidrag
Utskottet har inte någon erinran mot de av Kungl. Maj:t förordade ändringarna
i bidragssystemet in. in.
Såvitt rör flyttningsbidrag till nyutbildade har utskottet mot bakgrund av
bidragets syfte inte funnit anledning att nu begära översyn av reglerna enligt
förslag i motionerna I: 325 och II: 427.
Inlösen av egnahem m. m.
Utskottet biträder förslaget om att även bostadsrätt försöksvis löses in.
Såvitt rör inlösenbeloppet för egnahem har i motionerna I: 588 och II: 737
förordats att lösenbeloppet skall fastställas efter värdering av fastigheten.
De nu försöksvis gällande reglerna syftar bl. a. till att främja den geografiska
rörligheten genom att ge ersättning till ett belopp som överstiger'' det
i en avflyttningsbygd ofta mycket låga saluvärdet. En värdering efter bruksvärdet
ar enligt utskottets mening både svår att genomföra och även i övrigt
olämplig som skapande eu här inte avsedd kapitalgaranti. Utskottet avstyrker
motionerna och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.
Arkivarbeten
Resultatet av den allmänna översyn av arkivarbetsverksamheten som
gjorts inom inrikesdepartementet kommer att läggas fram inom kort. Förslaget
i motionerna I: 5 och II: 8 att riksdagen skulle begära en sådan över
-
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
17
syn samt vissa andra åtgärder i ämnet bör därför inte nu föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Näringshjälp in. in.
f motionerna I: 584 och II: 708 har föreslagits att näringshjälpens maximibelopp
i form av bidrag eller räntefritt lån höjs från 12 000 kr. till 15 000
kr. enligt arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Departementschefen har under
erinran om att beloppet höjts 1963 och 1966 samt om det genomsnittliga
bidragsbeloppets storlek förklarat sig inte kunna biträda styrelsens förslag.
Utskottet, som delar departementschefens bedömning, avstyrker bifall till
motionerna och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om näringshjälp m. m.
Omskolning
Arbetsmarknadsutbildningens omfattning har ökat kraftigt de senaste
åren. Det uppges som sannolikt att antalet personer som deltar i sådan utbildning
under innevarande budgetår kommer att överstiga 70 000 och att
efterfrågan på denna utbildning kommer att öka. Samtidigt torde utbildas
i mars 1968 ca 36 000 personer. Det högsta samtidiga elevantalet föregående
år för mars månad uppgick till ca 26 500. Utskottet delar uppfattningen att
det är av största vikt att det ökande utbildningsbehovet kan tillgodoses också
i fortsättningen.
I motionerna I: 325 och II: 427 samt I: 330 och II: 407 hemställs atl förslag
begärs om försöksverksamhet med statsbidrag till företagsutbildning i
enlighet med arbetsmarknadsverkets petitayrkanden. Utskottet delar departementschefens
bedömning i fråga om kostnadsfördelningen mellan samhället
och företagen och avstyrker därför bifall till motionerna. Det bör
dock erinras om att syftet med föreslagen verksamhet i viss mån tillgodoses
inom försöksverksamheten med lokaliseringsutbildning.
Utskottet har ingen erinran mot vad departementschefen anfört om den
nedre åldersgränsen för omskolning och utbildningsbidrag. Under åberopande
av den normala studiehjälpens otillräcklighet för ungdomar som haft
inkomst eller har försörjningsbörda förordas i motionerna I: 337 och II: 422
vidgade möjligheter till utbildningsbidrag för ungdom under 20 år. Utskottet
får med erinran om att de som har försörjningsbörda under vissa förutsättningar
kan få bidrag om de fjäll 18 år. Bidrag kan också oberoende
av åldersgräns lämnas den som genomgår riksyrkesslcola samt ensamstående
mor, handikappad eller flykting. Motionärernas syfte är sålunda i väsentliga
delar redan tillgodosett. Sambandet med det allmänna studiehjälpssystemet
talar mot ett generellt bemjmdigande enligt motionsförslaget som
sålunda avstyrks. Kungl. Maj :ts möjlighet att medge undantag från den
principiella 21-årsgränsen bör dock fortfarande bestå.
2—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 sand. Nr 63
18
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
I motionerna 1:338 och 11:420 föreslås ett uttalande att ensamstående
föräldrar med minderåriga barn bör få utbildningsbidrag i stället för studiemedel.
Utskottet erinrar om att Kungl. Maj:t medgivit att nämnda studerande,
som efter bortovaro från arbetsmarknaden bedöms behöva arbetsmarknadsutbildning,
utöver studiemedel kan få bidrag till den del av skäliga
bostadskostnader, även vid dubbelbosättning, som överstiger 200 kr.
I princip bör dock studiemedel som nu finansiera även en av arbetsmarknadsmyndigheterna
initierad utbildning där så är möjligt. Utskottet avstyrker
därför motionerna.
Utskottet erinrar i detta sammanhang även om att enligt Kungl. Maj :ts
medgivande med utbildningsbidrag utöver studiemedel kan täckas vissa
merkostnader för resor och undervisningsmateriel som betingas av studerandes
handikapp. Syftet med motionerna 1:234 och 11:291 är därmed
delvis tillgodosett. Kostnaderna för speciella vårdbehov bör i princip täckas
över den allmänna försäkringens invaliditetsersättning och invaliditetstilllägg
som numera kan utgå vid studier. Dessa förmåner reducerar inte heller
ett utbildningsbidrag. Ett särskilt utredningsuppdrag är inte erforderligt.
Kungl. Maj :ts förslag innefattar även en höjning av grundbidraget som
även enligt utskottets mening är väl motiverad och bör ha prioritet framför
övriga reformkrav på området. Utskottet tillstyrker detta förslag.
Frågan om inkomstprövningen för bl. a. gift kvinnas grundbidrag tas upp
i motionerna I: 325 och II: 427 samt I: 334 och II: 410. Utskottet som anser
att de nuvarande avdragsreglerna får bedömas som förmånliga får med
hänsyn till berörd önskvärd prioritering av kostnadskrävande reformförslag
avstyrka motionerna i denna del.
Verkstäder för skyddad sysselsättning in. m.
Huvudmannaskapet och organisationen för de skyddade verkstäderna tas
upp i motionerna 1:58 och 11:87 samt 11:219. I motionerna 1:576 och
II: 733 tas vidare upp frågor om översyn av den skyddade verksamhetens
förutsättningar in. in.
Enligt utskottets mening aktualiserar de ökande bidragsanspråken eu
utredning av verksamhetens betingelser och lämpliga organisatoriska utformning.
Utskottet förordar därför att en sådan förutsättningslös utredning
tillsätts och att detta förordande ges Kungl. Maj :t till känna med bifall
till hemställan i motionerna I: 58 och II: 87 och i anledning av motionerna
II: 219 samt I: 576 och II: 733.
Utskottet har ingen erinran mot vad departementschefen anfört om
grupplivförsäkring. Om det visar sig lämpligt och genomförbart bör Kungl.
Maj :t även kunna besluta i frågor om grupplivförsäkring i övrigt i närliggande
fall vilket i anledning av motionerna I: 339 och II: 430 bör ges Kungl.
Maj :t till känna.
Mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del har utskottet ingen erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
19
Halvskyddad sysselsättning
En utvidgning av stödet till att avse äldre eller eljest svårplacerad arbetskraft
föreslås i motionerna I: 325 och It: 427 som därvid tar upp ett arbetsmarknadsstyrelsens
förslag. Utskottet biträder departementschefens bedömning
i denna del och avstyrker motionerna.
Vidare har i motionerna I: 561 och II: 702 hemställts att småbruk i vissa
fall må utgöra arbetsplats för halvskyddad sysselsättning. Yrkandet tar
sikte på de regioner där ett jordbruksstöd inte kan erhållas och på äldre
personer som kan stå endast till den lokala arbetsmarknadens förfogande.
För dessa skulle ett stöd enligt reglerna för halvskyddad verksamhet få utgöra
ett alternativ till det särskilda kontanta stödet för äldre arbetskraft.
Enligt utskottets mening skulle ett sådant alternativ inte ens ur mottagarens
synpunkt alltid te sig attraktivt i jämförelse med det samtidigt härmed
förordade särskilda äldrestödet. Motionsförslaget skulle även kunna uppfattas
som ett särskilt äldrestöd till dem som inte fullt stod till förfogande
för arbetsanvisning. Med hänsyn härtill och till vad utskottet anfört om
utvidgning av stödet till halvskyddad sysselsättning att avse äldre eller
eljest svårplacerad arbetskraft avstyrker utskottet motionerna i denna del.
I motionerna I: 325 och II: 427 samt I: 566 och II: 698 förordas att stödet
skall kunna ulgå även inom kommunal tjänst. Skäl talar för en övergång
inom sådan tjänst från arkivarbete till halvskyddad sysselsättning. Ivungl.
Maj :t bör därför med beaktande av de erfarenheter som översynen av arkivarbetsverksamheten
kan ge pröva en sådan anordning. Detta bör i anledning
av motionerna ges Ivungl. Maj :t till känna.
Utskottet förutsätter att frågan om eventuell tillämpning av reglerna för
skyddad sysselsättning även i statlig tjänst kommer att prövas i samband
med översynen av arkivarbetsverksamheten. Någon riksdagens åtgärd i anledning
av motionerna I: 566 och II: 698 är därför inte erforderlig i detta
sammanhang.
I de nämnda motionerna I: 325 och II: 427 samt i motionen II: 700 förordas
att stöd bör beredas för halvskyddad sysselsättning även inom företag
med mindre än 5 anställda, vilken gräns satts upp i anvisningarna för försöksverksamheten.
En tillämpning enligt motionsförslagen strider inte mot
antagna riktlinjer och bör därför kunna ske utan någon riksdagens åtgärd.
Ett beslut om användning av medel från anslaget till särskilda beredskapsarbeten
för halvskyddad sysselsättning enligt förslaget i motionerna
I: 325 och II: 427 är nu inte erforderligt.
Medel för vissa tjänster inom arbetsmarknadsverket
Förslag har framställts i motionerna I: 325 och II: 427 om medel för 30
ytterligare tjänster inom yrkesvägledning och arbetsvärd. Kungl. Maj :ts
förslag om en förstärkning av arbetsförmedlingen med 110 tjänster avser
20
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
bl. a. 75 kvalificerade tjänster för handläggande personal inom förmedling,
yrkesvägledning och arbetsvärd. Anspråken på personalresurser för de senare.
verksamhetsgrenarna torde inom angivna ram komma att noga beaktas.
Arbetsuppgifternas omfattning skulle i och för sig motivera ytterligare
tjänster. Den utbyggnadstakt som hittills rått inom arbetsförmedlingen
föranleder dock utskottet att nu tillstyrka Ivungl. Maj:ts förslag.
Utskottet tar i samband med glesbygdsfrågorna upp motionerna 1:551
och II: 718 samt I: 464 och II: 579 i här aktuellt avseende.
Övriga frågor
I motionerna I: 330 och 11:407 föreslås ett särskilt uppdrag till KSAutredningen
att undersöka frågan om avgångsbidrag till även icke avtalsbunden
arbetskraft. Då det grundläggande utredningsuppdraget inte avgränsat
några vissa former av inkomstskydd får begärt särskilt uppdrag
inte anses erforderligt.
Utskottet avstyrker vidare förslaget i motionerna 1:550 och II: 704 om
komplettering av tåginkomstutredningen med parlamentariska ledamöter.
Utredningens resultat av sitt kartläggnings- och analysarbete har i mars
1968 lagts fram i en preliminär delrapport och avses presenteras i betänkanden
under åren 1968, 1969 och 1970. Formerna för det politiska ställningstagandet
till detta material får anges senare.
Lokaliseringsstöd m. in.
Lokaliseringsstöd
Enligt lokaliseringskungörelsen kan lokaliseringsstöd för industri- och
turiständamål utgå inom det s. k. norra stödområdet och även på orter
utanför detta som har eller drabbas av påtagliga sysselsättningssvårigheter.
Under perioden 1/7 1965—31/12 1967 har stöd utgått till 318 företag fölen
beräknad investeringskostnad om nära 1,1 miljard kronor. Enligt företagens
egna uppskattningar skapas härigenom nya sysselsättningstillfällen
för totalt ca 10 500 personer, varav 7 500 inom och 3 000 utom stödområdet.
Av det sammanlagda lokaliseringsstödet i form av bidrag och lån om ca
560 milj. kr. har 22 % fallit utanför stödområdet.
Det sammanlagda lokaliseringsstödet får inte vara större än som med
hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter fordras
för att den med stödet åsyftade verksamheten skall komma till stånd.
Stöd utgår i regel inte med högre belopp än som motsvarar 2/3 av den
sammanlagda investeringskostnaden för byggnader och maskiner. I vissa
fall har Kungl. Maj :t beviljat stöd uppemot SO % av investeringskostnaderna.
Lokaliseringsbidrag kan utgå till industriföretag med ett belopp, som
motsvarar högst 35 eller om särskilda skäl föreligger högst 50 % av den
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
21
sammanlagda investeringskostnaden. I de fall 50-procentigt bidrag beviljats
har det främst avsett investeringar i Norrlands inland.
Vad avser lokaliseringsstöd till turistanläggningar under perioden 1 /7
1965—31 12 1967 har detta beviljats för 15 anläggningar till en beräknad
investeringskostnad om 21 milj. kronor. Lokaliseringslån om sammanlagt
13 milj. kronor har därvid beviljats.
I motionerna 1:551 och 11:718 föreslås att det lotala lokaliseringsstödet
bör kunna få utgöra 100 % i områden med extremt hög arbetslöshet och låg
inkomstnivå, företrädesvis då i det norrländska inlandet. Även de i motionerna
I: 464 och II: 579 samt 1: 581 och II: 728 framförda förslagen synes
syfta till en ökad differentiering av stödet i avsikt att genom generösare
stöd stimulera etableringar och utbyggnader av industriföretag i främst det
norrländska inlandet. Redan nu finns möjligheter att något differentiera
stödet med hänsyn till näringslivets sammansättning inom olika delar av
stödområdet. Med hänvisning såväl därtill som till att den tillsatta lokaliseringsutredningen
bl. a. har att pröva denna fråga har utskottet inte funnit
anledning tillstyrka de framlagda motionerna. Utskottet avstyrker därför
yrkandena i motionerna 1:551 och 11:718, 1:464 och 11:579 samt 1:581
och II: 728 vad avser kraven på en mer generell differentiering av stödets
storlek.
Liksom tidigare år har i ett antal motioner tagits upp frågan om det lokaliseringspolitiska
stödets geografiska avgränsning framför allt angående
vissa delar av sydöstra Götaland men även Stockholms skärgård. Under den
hittills gångna delen av den femåriga försöksperioden har nära 1/4 av lokaliseringsstödet
utgått till företag utanför stödområdet. Som exempel på åtgärder
av här angivet slag kan nämnas den lokaliseringspolitiska satsning,
som under år 1967 gjordes inom boråsregionen. Företag som önskade bygga
ut eller etablera sig i detta område gavs möjlighet såväl att utnyttja lokaliseringsmedel
som att använda sina investeringsfondmedel för investeringsändamål.
Utskottet finner det realistiskt räkna med ett fortsatt behov av punktvisa
lokaliseringspolitiska insatser även utanför stödområdet och utgår från att
detta behov liksom under senare år kommer att tillgodoses inom ramen för
gällande riktlinjer. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de
yrkanden beträffande stödområdets omfattning som framförts i motionerna
i: 237 och 11:285, 1:341 och 11:421, 1:336 och 11:409, 1:583 och 11:701,
I: 571 och II: 726 samt I: 568 och II: 736. Utskottet avstyrker vidare det i
motionerna I: 553 och II: 717 framförda förslaget att den tillsatta lokaliseringsutrédningen
skall ges i uppdrag att skyndsamt utarbeta förslag om
vidgning av stödområdet, ett förslag som skulle binda utredningen i dess
arbete.
Ett yrkande om att lokaliseringsstöd även bör kunna omfatta rörelsekapital
i delar av stödområdet som präglas av hög arbetslöshet och låg in
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
komstnivå framförs i motionerna 1:551 och II: 718. Ett liknande yrkande
framförs i motionerna 1:560 och 11:727, i vilka föreslås att kungörelsen
om statligt lokaliseringsstöd ändras därhän att det nödvändiga rörelsekapitalet
inkluderas i det s. k. stödunderlaget.
Det i de sistnämnda motionerna framförda motivet för en dylik ändring
är att stöd numera via kommerskollegium kan utgå till hemslöjd, hantverk
och småindustri vad gäller rörelsekapital, medan samtidigt arbetsmarknadsstyrelsen
kan ge stöd till investeringar, vilket kan leda till skilda beslut.
Utskottet bär liksom motionärerna utgått från att samråd förekommer
mellan de två nämnda myndigheterna men har till skillnad mot motionärerna
bedömt risken vara mycket liten att de två myndigheterna skulle
komma till skiljaktiga beslut. Utskottet avstyrker därför det i motionerna
I: 560 och II: 727 framförda yrkandet.
Enligt gällande riktlinjer utgår stöd endast till verksamhet som bedöms
medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften och få tillfredsställande
lönsamhet i ort där goda förutsättningar finns för verksamheten. Stödet
bär därför utformats med tanke på att övervinna det initialmotstånd som
antogs föreligga mot investeringar inom stödområdet, om dessa skulle finansieras
genom lån från den vanliga kreditmarknaden. Det kan därför
inte anses förenligt med de nu gällande lokaliseringspolitiska intentionerna
att även ge statligt stöd till rörelsekapital. Med hänsyn till svårigheten att
rekrytera yrkeskunnig arbetskraft med industriell erfarenhet inom många
delar av stödområdet har det emellertid ansetts rimligt att arbetsmarknadsverket
gett bidrag till lokaliseringspolitiskt motiverad företagsutbildning
inom stödområdet. Sålunda har under femårsperioden 1063—1967 279 arbetsställen
i stödområdet beviljats utbildningsbidrag med 64 milj. kr. Härigenom
beräknas ca 11 000 personer ha utbildats. Med hänsyn till det anförda
avstyrker därför utskottet det i motionerna 1:551 och 11:718 framförda
yrkandet om lokaliseringsstöd till rörelsekapital.
I motionerna I: 397 och II: 583 samt I: 568 och II: 736 föreslås att tilllämpningsbestämmelserna
för lokaliseringsstöd ändras sålunda att även
gemensamhetsanläggningar för turiständamål skall kunna erhålla stöd. Enligt
uppgifter som utskottet inhämtat från arbetsmarknadsverket bär på
många håll dylika gemensamhetsanläggningar utförts som beredskapsarbete.
Utskottet finner motionärernas syfte därigenom i väsentlig mån tillgodosett
och avstyrker motionerna såvitt nu är i fråga.
Förslaget i motionerna 1:551 och 11:718 innebär att lokaliseringsstödet
inom speciellt sysselsättningssvaga glesbygdsområden bör kunna utgå även
till servicenäringar, vilka bedöms som nödvändiga för upprätthållandet av
211 rimlig servicenivå. Som utskottet redan anfört syftar lokaliseringsstödet
till att åstadkomma nya och varaktiga sysselsättningstillfällen i de regioner
eller orter som anses ha förutsättningar att erhålla en ökad och mer differentierad
sysselsättningsstruktur. I vad mån lokaliseringsstödet eller eu del
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
23
därav även skall kunna användas för att stödja sådan serviceverksamhet
i glesbygderna som inte har tillräckligt befolkningsunderlag för att utan
samhälleligt stöd kunna fortsätta kan komma att eventuellt övervägas inom
den tillsatta lokaliseringsutredningen. Utskottet erinrar även om riksdagens
beslut att anslå 5 milj. kr. under femte huvudtiteln för stöd till planerade
kommunala serviceåtgärder i glesbygderna. Detta förslag torde i viss
utsträckning kunna fylla samma funktion som det av motionärerna framförda
yrkandet. Med hänvisning till det anförda avstyrker därför utskottet
motionerna I: 551 och II: 718 i nu berört hänseende.
De i motionerna I: 553 och II: 717 samt I: 580 och II: 711 framförda förslagen
om en vidgning av femårsramarna utöver Kungl. Maj :ts förslag kan
utskottet inte tillstyrka. En viss minskning i tillströmningen av ansökningar
har uppgetts vara märkbar. Förslagen i motionerna 1:553 och 11:717
motiveras även av förslag om viss vidgad tillämpning av stödet och för detta
ändamål beräknade medel. Med hänsyn till det anförda och till utskottets
bedömande ovan kan utskottet inte tillstyrka en vidgning av femårsramen
utöver Kungl. Maj :ts förslag som såvitt nu kan bedömas lämnar erforderligt
stödutrymme.
Med hänsyn till det anförda tillstyrkes även Kungl. Maj :ts förslag om
medelsanvisningar och visst bemyndigande och avstyrkes motionerna I: 553
och II: 717 såvitt nu är i fråga.
Särskilda stödåtgärder i glesbygder
I statsverkspropositionen redovisas eu rad förslag från den inom Kungl.
Maj :ts kansli tillsatta arbetsgruppen för glesbygdsfrågor och förordas att
delar av dessa förslag prövas försöksvis. Utskottet ansluter sig till vad departementschefen
anfört i frågan och tillstyrker föreslagen medelsanvisning.
Arbetsmarknadspolitiken och pågående försöksverksamhet med lokaliseringsstöd
innefattar inom sina av statsmakterna godtagna mål många åtgärder
genom vilka även specifika glesbygdssynpunkter tillgodoses. De särskilda
medel som riksdagen anvisat under femte huvudtiteln och de nu
föreslagna under elfte huvudtiteln avser att som en försöksverksamhet
stödja planerade kommunala serviceåtgärder och att skapa nya arbetstillfällen.
Förslag om utredning om glesbygdsfrågorna läggs fram i motionerna
I: 551 och II: 718 samt I: 582 och II: 730. De sålunda förordade utredningsuppdragen
sammanfaller i mycket med den nämnda arbetsgruppens uppgifter
och syftet kan därför ur dessa synpunkter anses tillgodosett. Motionerna
I: 551 och II: 718 torde emellertid därutöver syfta till förslag som
avser inte blott att övergångsvis tillgodose de kvarboende som fått sin situation
försämrad genom strukturomflyttningen utan även — ur uppfatt
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
ningen om det näringspolitiskt önskvärda av ett förstärkt näringsliv i glesbygderna
— har närmast lokaliseringspolitisk innebörd.
t tskottet fäster mycket stor vikt vid vidareutvecklingen av pågående
forskning och utredningar om regionala problem, särskilt lokaliseringsförutsättningarna
inom olika regioner, samt vid pågående försöksverksamhet
inom den regionala planeringens och den kommunala investeringsplaneringens
område. De resultat som här står att vinna torde kunna bedömas
inom eu inte alltför avlägsen framtid. Skäl föreligger inte att i ett läge med
omfattande faktiska utredningsinsatser tillsätta en parlamentarisk utredning
med de syften som motionerna tolkar.
De frågor som i motionerna I: 551 och II: 718 anges vara mest angelägna
är såvitt rör företagarutbildning redan lösta och i tillämpning. I viss mån
gäller detta även stöd för naturvårdsuppgifter. Även frågorna i övrigt torde
kunna behandlas som konkreta förslag i den mån sådana framförs.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna I: 551
och II: 718 samt I: 582 och II: 730 såvitt de här behandlats.
Förslaget i motionerna I: 589 och II: 712 får redan nu anses tillgodosett
såvitt rör samordning av de av Kungi. Maj:t föreslagna åtgärderna. I fråga
om lämpligt eller lämpliga försöksområden bör Kungl. Maj:t som redan
skett ha att fatta erforderliga beslut.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att syftet med motionerna
1:739 och 11:926 kommer att i allt väsentligt tillgodoses inom ramen för
pågående verksamhet. Någon riksdagens åtgärd är därför inte erforderlig.
Utskottet har inte funnit skäl tillstyrka förslaget i motionerna I: 551 och
II: 718 om ett särskilt anslag för konsulenter i glesbygdsfrågor. Erforderliga
uppgifter i detta hänseende torde kunna tillgodoses inom arbetsmarknadsstyrelsens
personalorganisation.
Motionerna I: 464 och II: 579 avstyrks även i vad de avser en befattningshavare
vid länsarbetsnämnden i Jämtlands län. Fördelningen av länsarbetsnämndernas
resurser torde fortfarande i denna del böra ankomma på
Kungl. Maj :t och arbetsmarknadsstyrelsen.
I de delar som väckta förslag inte särskilt behandlats ovan tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker motionerna såvitt nu är i
fråga.
Uppskjutna frågor
Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig beträffande motionerna
I: 565 och II: 699 i vad de avser medelsanvisning och användning
av anslaget till Allmänna beredskapsarbeten in. in. för materielfaeställningar
för försvarets räkning.
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
25
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ett utrednings- och prognosorgan att riksdagen
avslår motionerna I: 229 och II: 294,
2. beträffande en analys av arbetsmarknadsåtgärderna
att riksdagen avslår motionerna I: 330 och II: 407, såvitt
nu är i fråga,
3. beträffande utvidgad arbetsmarknadsforskning att
riksdagen avslår motionerna I: 325 och II: 427, såvitt nu är
i fråga,
4. beträffande förmedling av arbetsobjekt att riksdagen
avslår motionerna I: 59 och II: 85,
5. beträffande inventering av arbetslöshet bland kvinnor
att riksdagen avslår motionerna I: 4 och II: 7, såvitt nu är
i fråga,
6. beträffande åtgärder för tjänstemän att riksdagen avslår
motionerna I: 321 och II: 418,
7. att riksdagen som yttrande med anledning av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet anfört angående arbetsmarknadspolitikens
mål och medel m. in. ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet yttrat därom i de delar som
ej behandlats under 1.—6.,
8. beträffande försvarsbeställningar att riksdagen avslår
motionerna 1: 565 och II: 699 i vad de avser
a) användning av andra anslag än anslaget till Allmänna
beredskapsarbeten in. in.,
b) skrivelse till Kungl. Maj :t,
9. beträffande naturvårdsarbeten att riksdagen avslår
motionerna I: 551 och II: 718 samt I: 561 och II: 702, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga,
10. beträffande industribyggnader m. in. att riksdagen
avslår motionerna I: 233 och II: 293 samt I: 343 och II: 413,
11. beträffande upprustning i glesbygder att riksdagen
avslår motionerna I: 551 och II: 718, såvitt nu är i fråga,
12. beträffande skogsarbeten och vissa byggnadsarbeten
på jordbruk att riksdagen avslår motionerna I: 561 och
II: 702, såvitt nu är i fråga,
13. beträffande beredskapsarbete i skogsbruket att riksdagen
avslår motionerna I: 162 och II: 214,
14. beträffande vägarbeten att riksdagen avslår motio -
26
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
nerna I: 41 och II: 57, I: 232 och II: 283, I: 459 och II: 576.
samt 1: 585 och II: 696,
15. beträffande renovering i Gamla stan i Stockholm att
riksdagen avslår motionen II: 419,
16. beträffande medel för social-kurativ verksamhet och
viss expertis alt riksdagen avslår motionerna 1: 566 och
II: 698, såvitt nu är i fråga,
17. beträffande flyttningsbidrag till nyutbildade att utskottet
avslår motionerna I: 325 och II: 427, såvitt nu är i
fråga,
18. beträffande inlösenbeloppet för egnahem att riksdagen
avslår motionerna I: 588 och II: 737,
19. beträffande arkivarbete att riksdagen avslår motionerna
1: 5 och II: 8,
20. beträffande näringshjälpens maximibelopp att riksdagen
avslår motionerna I: 584 och II: 708,
21. beträffande företagsutbildning att riksdagen avslår
motionerna I: 325 och II: 427 samt I: 330 och II: 407, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga,
22. beträffande nedre åldersgränsen för omskolning in. m.
att riksdagen avslår motionerna I: 337 och II: 422,
23. beträffande studiemedel att riksdagen avslår motionerna
I: 338 och II: 420,
24. beträffande stöd till handikappade vid vidareutbildning
att riksdagen avslår motionerna I: 234 och II: 291,
25. beträffande inkomstprövning alt riksdagen avslår
motionerna 1:325 och 11:427 samt 1:334 och 11:410, de
två förstnämnda såvitt nu är i fråga,
26. beträffande verkstäder för skyddad sysselsättning
m. in. att riksdagen med bifall till motionerna 1:58 och
II: 87 och i anledning av motionerna II: 219 samt I: 576
och 11:733 ger Ivungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
27. beträffande grupplivförsäkring att riksdagen i anledning
av motionerna I: 339 och II: 430 ger Ivungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,
28. beträffande halvskyddad sysselsättning för äldre
in. fl. att riksdagen avslår motionerna I: 325 och II: 427, såvitt
nu är i fråga,
29. beträffande halvskyddad sysselsättning på småbruk
att riksdagen avslår motionerna I: 561 och II: 702, såvitt nu
är i fråga,
30. beträffande halvskyddad sysselsättning inom kom -
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
27
munal tjänst att riksdagen i anledning av motionerna I: 325
och II: 427 samt I: 566 och II: 698, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
31. beträffande halvskyddad sysselsättning inom statlig
tjänst att riksdagen avslår motionerna I: 566 och II: 698,
såvitt nu är i fråga,
32. beträffande företag med mindre än fem anställda att
riksdagen avslår motionerna I: 325 och II: 427 samt II: 700,
de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,
33. beträffande viss medelsanvändning att riksdagen avslår
motionerna 1: 325 och II: 427, såvitt nu är i fråga,
34. beträffande utredning om avgångsbidrag att riksdagen
avslår motionerna 1:330 och 11:407, såvitt nu är i
fråga,
35. beträffande låginkomstutredningen att riksdagen avslår
motionerna I: 550 och II: 704,
36. beträffande förhöjt lokaliseringsbidrag och lokaliseringsstöd
intill 100 % av investeringskostnaden att riksdagen
avslår motionerna I: 551 och II: 718, såvitt nu är i
fråga,
37. beträffande ökat lokaliseringsstöd i vissa glesbygdsområden
in. m. att riksdagen avslår motionerna I: 551 och
11:718, 1:464 och 11:579 samt 1:581 och 11:728, de två
förstnämnda såvitt nu är i fråga,
38. beträffande lokaliseringsstödets geografiska avgränsning
att riksdagen avslår motionerna 1:553 och 11:717,
1:568 och 11:736, 1:237 och 11:285, 1:336 och 11:409,
I: 341 och II: 421, I: 571 och II: 726 samt I: 583 och II: 701,
de fyra förstnämnda såvitt nu är i fråga,
39. beträffande rörelsekapital som stödunderlag att riksdagen
avslår motionerna I: 551 och II: 718 samt I: 560 och
II: 727, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,
40. beträffande gemensamhetsanläggningar för turiständamål
att riksdagen avslår motionerna 1:397 och 11:583
samt I: 568 och II: 736, de två sistnämnda såvitt nu är i
fråga,
41. beträffande lokaliseringsstöd till servicenäringar att
riksdagen avslår motionerna I: 551 och II: 718, såvitt nu är
i fråga,
42. beträffande utredning om glesbygdsfrågorna att riksdagen
avslår motionerna I: 551 och II: 718 samt I: 582 och
II: 730, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,
28
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
43. beträffande samordning av glesbygdsåtgärder in. in.
att riksdagen avslår motionerna I: 589 och II: 712,
44. beträffande forskning och viss samordning in. in. att
riksdagen avslår motionerna I: 739 och II: 926,
45. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade
ändringar att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1968
a) av grunderna för flyttningsbidrag,
b) av grunderna för näringshjälp och bidrag till anskaffning
av motorfordon för handikappade,
46. att riksdagen medger att Kungl. Maj :t får bemyndiga
arbetsmarknadsstyrelsen att under budgetåret 1968/69 besluta
om avskrivning av lånefordran, uppkommen inom
arbetsmarknadsverket, till belopp inte överstigande 3 000''
kr., beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid
handen att vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt
styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger
att i framtiden ta ut betalning eller också åtgärder
för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade
med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna
inte är ekonomiskt lönande, allt under förutsättning
att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade av andra ån
ekonomiska förhållanden,
47. att riksdagen medger att beslut om bidrag till anordnande
av verkstäder för handikappade under budgetåret
1968/69 får meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr.,
48. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att besluta om
ökning av den under 46. upptagna ramen under budgetåret
1968/69,
49. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:553 och II: 717 samt 1:580 och
II: 711, de två förstnämnda motionerna såvitt avser ramen
för stödet, beslutar att ramen för lokaliseringslån under den
femåriga försöksperioden vidgas till 750 000 000 kr.,
50. att riksdagen för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten
under elfte huvudtiteln anvisar
a) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 18 875 000 kr.,
b) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 6 295 000 kr.,
c) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 26 130 000 kr.,
d) till Allmänna beredskapsarbeten m.m. ett reservationsanslag
av 415 000 000 kr., varav förslagsvis 140 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
29
e) till Särskilda beredskapsarbeten in. in. ett reservationsanslag
av 320 000 000 kr., varav förslagsvis 50 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen,
f) till FörUiggningsbyggnader in. m. ett förslagsanslag av
22 700 000 kr.,
g) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens för rådsverksamhet
ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
h) till Omskolning m. m. ett förslagsanslag av 350 000 000
kr.,
i) till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade
ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.,
,j) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade
ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,
k) till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,
51. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:325 och 11:427, såvitt nu är i
fråga, till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 91 000 000 kr.,
52. att riksdagen avslår motionerna 1:551 och II: 718 i
vad avser medelsanvisning,
53. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:553 och 11:717, såvitt nu är i
fråga, för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Lokaliseringsbidrag på driftbudgeten under elfte
huvudtiteln ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,
b) till Lokaliseringslån på kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd ett investeringsanslag av 200 000 000 kr.,
54. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att under budgetåret
1968/69 bevilja lokaliseringslån med högre belopp
än som anvisats under anslaget,
55. att riksdagen avslår i detta sammanhang behandlade
motioner till den del de ej blivit under 1.—54. särskilt berörda
eller behandlas i annat utskottsutlåtande.
Stockholm den 18 april 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
so
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), Kaijser (h), Mårtensson
(s), Bertil Petersson (s), Herbert Larsson (s), Per Jacobsson (fp),
Wååg (s), Edström (fp), Schött (h), fru Elvy Olsson (ep) och herr Johan
Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Eliasson i Sundborn (ep),
fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Bergman (s), Turesson (h),
Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Ivällstad (fp), Gustafsson i
Uddevalla (s), fröken Ljungberg (h), herr Fagerlund (s), fru Holmberg (s),
herrar Nilsson i Tvärålund (ep) och Blomkvist (s).
Reservationer
1 ) beträffande en analys av arbetsmarknadsåtgärderna av herrar Virgin
(h), Kaijser (h), Schött (h), Turesson (h) och fröken Ljungberg (h) som
anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Av i» och
slutar med »är erforderlig» bort ha följande lydelse:
»Utskottet erinrar här om det arbete som pågår inom expertgruppen för
arbetsmarknadsfrågor och det nya statistikunderlag för databehandling som
införts från och med detta år inom omskolningssektorn. Emellertid har den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten en sådan omfattning och ett sådant
inflytande på det samhällsekonomiska förloppet att det är angeläget att den
blir föremål för en ingående analys som berör hela fältet av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i syfte att klarlägga deras effekt och effektivitet i
relation till kostnaderna och de samhällsekonomiska verkningarna. Vad
utskottet sålunda anfört bör bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. beträffande en analys av arbetsmarknadsåtgärderna
att riksdagen med bifall till motionerna 1:330 och 11:407,
såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört,»
2) beträffande naturvårdsarbeten av herrar Per Jacobsson (fp), Edström
(fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn
(ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad
(fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »I statsrådsprotokollet»
och slutar med »helt tillgodosett» bort ha följande lydelse:
»I statsrådsprotokollet bär departementschefen funnit det önskvärt att
fler naturvårdsarbeten kan komma till användning som särskilda beiedskapsarbeten
och föreslagit medelsanvisning lör kostnader för inventering
Statsutskottets utlåtande nr 03 år 1068
81
av sådana arbeten. Syftet med motionerna 1:551 och 11:718 samt 1:561
och II: 702, såvitt nu är i fråga, kan därigenom i väsentlig mån bli tillgodosett.
Utskottet vill emellertid i sammanhanget liksom motionärerna understryka
angelägenheten av en nära samordning mellan naturvårdspolitiken
och jordbrukspolitiken, vilket bör beaktas även i fråga om här berörda
arbetsmarknadspolitiska insatser. Att landskapet bevaras är ett intresse
särskilt för turistnäringen. Ett särskilt ekonomiskt stöd från samhällets
sida torde på sikt vara nödvändigt för naturvårdsuppgifterna i glesbygdsområdena,
vilken fråga får prövas i annat sammanhang. I det aktuella läget
bör naturvårdsarbeten kunna bedrivas som särskilda beredskapsarbeten.»
dels utskottets hemställan under 9. bort ha följande lydelse:
»9. beträffande naturvårdsarbeten att riksdagen i anledning
av motionerna I: 551 och II: 718 samt I: 561 och II: 702,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört,»
3) beträffande industribyggnader in. in. av herrar Per Jacobsson (fp),
Edström (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson
i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp)
och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Utskottet
får» och slutar med »och II: 293» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 343 och II: 413 föreslås att arbetsmarknadsstyrelsen skall
erhålla bemyndigande att besluta om beredskapsarbeten i tätorter i glesbygdsområden
avseende ny-, till- eller ombyggnad av industribyggnader,
turistanläggningar samt hotell och pensionat enligt i motionerna angivna
riktlinjer. Vidare föreslås i motionerna 1:233 och 11:293 att statsbidrag
må kunna utgå till kommuner som i form av statskommunala beredskapsarbeten
eller på andra godtagbara sätt uppför lokaler för hantverks-, industrioch
serviceföretag i syfte att främja sysselsättning och lokal service. De vid
1964 års riksdag gjorda gränsdragningarna mot det lokaliseringspolitiska
stödet är, som påpekats i motionerna, numera alltför snäva. Utskottet tillstyrker
därför att bestämmelserna ändras enligt motionernas syften.»
dels utskottets hemställan under 10. bort ha följande lydelse:
»10. beträffande industribyggnader in. in. att riksdagen
i anledning av motionerna 1:233 och 11:293 samt 1:343
och II: 413 ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
4) beträffande upprustning i glesbygder av herrar Per Jacobsson (fp),
Edström (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson
i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp)
och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Motionerna
32
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
1:551» och slutar med »nuvarande ordning» bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill vidare understryka vad i motionerna 1:551 och 11:718
uttalats om angelägenheten av att som beredskapsarbeten utföra upprustningsarbeten
i glesbygderna, särskilt i turistnäringens intresse. Ytterligare
planmässiga insatser bör företas i sådant syfte.»
dels utskottets hemställan under 11. bort ha följande lydelse:
»11. beträffande upprustning i glesbygder att riksdagen
i anledning av motionerna 1:551 och 11:718, såvitt nu är
i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
5) beträffande skogsarbeten och vissa byggnadsarbeten på jordbruk av
herrar Per Jacobsson (fp), Edström (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar
Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser alt
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Även motionerna»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Utskottet stryker under vad i motionerna 1:561 och II: 702 anförts rörande
olika skogsarbeten som objekt för beredskapsarbeten. Motionerna
avser även vissa byggnadsarbeten eller andra arbeten av grundförbättrande
natur på främst småbruk särskilt i skogsbygder. Grundförbättringar som
skapar förutsättningar för en mera marknadsanpassad driftsinriktning bör
enligt motionärerna kunna komma i fråga som beredskapsarbeten. Utskottet
delar denna mening. Självfallet måste sådana arbetsmarknadspolitiska
insatser beräknas ha ett betydande värde för vederbörandes försörjning och
ske i samråd mellan berörda myndigheter.»
dels utskottets hemställan under 12. bort ha följande lydelse:
»12. beträffande skogsarbeten och vissa byggnadsarbeten
på jordbruk att riksdagen i anledning av motionerna I: 561
och II: 702, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört,»
6) beträffande vägarbeten av herrar Per Jacobsson (fp), Edström (fp),
fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep),
Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Nilsson i
Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med »I flera»
och på s. 16 slutar med »till motionsyrkandena» bort ha följande lydelse:
»I flera motioner — l: 41 och II: 57, I: 232 och II: 283, I: 459 och II: 576
samt 1: 585 och II: 696 —- har förordats att en ökad andel av beredskapsarbetena
skall utgöras av vägarbeten. Arbetsmarknadspolitiska insatser i
form av vägarbeten är en samhällsekonomiskt viktig investering. I motionerna
1:41 och 11:57 påtalas behovet av förbättringar och nybyggnader
inom det enskilda vägnätet och yrkas att sådant byggande skall få ske i
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
33
ökad omfattning som statskommunala beredskapsarbeten. Utskottet delar
denna uppfattning. Med det anförda anser sig utskottet lia besvarat även
övriga i sammanhanget berörda motioner.»
dels utskottets hemställan under 14. bort ha följande lydelse:
»14. beträffande vägarbeten att riksdagen med bifall till
motionerna I: 41 och II: 57 samt i anledning av motionerna
I: 232 och II: 283, I: 459 och II: 576 samt I: 585 och II: 696
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
7) beträffande flyttningsbidrag till nyutbildade av herrar Per Jacobsson
<fp), Edström (fp ), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Källstad
(fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Såvitt rör »
•och slutar med »och II: 427» bort ha följande lydelse:
»De i motionerna 1: 325 och 11:427 framförda förslagen om flyttningsbidrag
även till nyutbildade, som söker första anställning men ej kan få
sådan på utbildnings- eller hemorten, är enligt utskottets mening väl motiverade
med hänsyn såväl till bidragets syfte som de nyutbildades behov.
Utskottet tillstyrker därför yrkandena i motionerna om en översyn av bidragsreglerna.
»
dels utskottets hemställan under 17. bort ha följande lydelse:
»17. beträffande flyttningsbidrag till nyutbildade att riksdagen
bifaller motionerna 1:325 och 11:427, såvitt nu är i
fråga,»
8) beträffande näringshjälpens maximibelopp av herrar Per Jacobsson
(fp), Edström (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson
i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad
(fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »I motionerna
I: 584» och slutar med »näringshjälp in. m.» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 584 och II: 708 har föreslagits att näringshjälpens maximibelopp
skall höjas från 12 000 kr. till 15 000 kr. enligt arbetsmarknadsstyrelsens
förslag. Förslaget har motiverats med att den allmänna kostnadsutvecklingen
och de ökande kraven på standard i fråga om maskinell utrustning
och lokaler in. m. fordrar allt större tillgång till kapital för grundande
av egen rörelse. Tillräckligt ekonomiskt stöd särskilt i initialskedet
kan vara av avgörande betydelse för företagets lönsamhet och därmed också
för den handikappades och hans familjs framtida försörjning. Utskottet
delar denna uppfattning och tillstyrker motionsyrkandet.»
dels utskottets hemställan under 20. bort ha följande lydelse:
»20. beträffande näringshjälpens maximibelopp att riksdagen
med bifall till motionerna I: 584 och II: 708 medger
34
Statsutskottets utlåtande nr 03 år 1968
att maximibeloppet för bidrag eller räntefritt lån höjs till
15 000 kr.,»
9) beträffande företagsutbildning av herrar Virgin (h), Iiaijser (h), Per
Jacobsson (fp), Edström (fp), Schött (h), fru Elvg Olsson (ep), herrar
Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nibtfors (fp), Turesson (h),
Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp), fröken Ljungberg (h) och herr
Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »I motionerna
I: 325» och slutar med »med lokaliseringsutbildning» bort ha följande
lydelse:
»I motionerna I: 325 och II: 427 samt I: 330 och II: 407 hemställs att förslag
begärs om statsbidrag till företagsutbildning i enlighet med arbetsmarknadsverkets
petitayrkanden. Motsvarande typ av verksamhet bedrivs redan
i form av lokaliseringsutbildning. 1 motionerna anges tre förutsättningar
för att statsbidrag skulle kunna utgå: att utbildningen avser sådan personal
som behöver nyrekryteras och i samband därmed är i behov av omskolning
eller personal som på grund av ändringar i produktionen behöver
omskolas och eljest löpt risk alt bli friställd eller slutligen personal vars
omplacering möjliggör nyrekrytering av icke utbildad arbetskraft. Om
dessutom ansvarsfördelningen i fråga om yrkesutbildning mellan samhället
och företagen inte rubbas har företagsutbildning vissa fördelar framför
ordinär omskolningsverksamhet: den är betydligt billigare, den kan ske
mera decentraliserat och således i större utsträckning på elevernas hemorter
och eleverna kan slutligen i regel utgå ifrån att utbildning inom ett
företag leder över i fast anställning inom företaget. Utskottet tillstyrker
därför förslaget om statsbidrag till företagsutbildning.»
dels utskottets hemställan under 21. bort ha följande lydelse:
»21. beträffande företagsutbildning att riksdagen med
bifall till motionerna I: 325 och II: 427 samt 1:330 och II: 407,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till
känna vad utskottet anfört,»
10) beträffande inkomstprövning av herrar Per Jacobsson (fp), Edström
(fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn
(ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Nilsson
i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med »Frågan om»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Frågan om inkomstprövning för bl. a. gift kvinnas grundbidrag las upp
i motionerna I: 325 och II: 427 samt I: 334 och II: 410. Utskottet anser att
de förslag som framföres i motionerna, om de genomfördes, verksamt skulle
bidra till att öka möjligheterna för gifta kvinnors förvärvsarbete. Då re
-
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
35
formerna dessutom får bedömas vara jämförelsevis billiga att genomföra
tillstyrker utskottet motionerna I: 325 och II: 427 i denna del. Motionerna
I: 334 och II: 410 får därmed anses tillgodosedda.»
dels utskottets hemställan under 25. bort ha följande lydelse:
»25. beträffande inkomstprövning att riksdagen med bifall
till motionerna I: 325 och II: 427, såvitt nu är i fråga,
samt i anledning av motionerna I: 334 och II: 410 ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
11) beträffande halvskyddad sysselsättning för äldre m. fl. av herrar Per
Jacobsson (fp), Edström (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson
(ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Källstad (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »En utvidgning»
och slutar med »avstyrker motionerna» bort ha följande lydelse:
»En utvidgning av stödet till att avse äldre eller eljest svårplacerad arbetskraft
föreslås i motionerna 1:325 och 11:427, som därvid tar upp ett
av arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Utskottet anser, att en sådan utvidgning
av tillträdet till halvskyddad sysselsättning, skulle väsentligt kunna
underlätta ar bet splaceringen av berörda kategorier arbetstagare. Utskottet
tillstyrker därför motionerna i denna del.»
dels utskottets hemställan under 28. bort ha följande lydelse:
»28. beträffande halvskyddad sysselsättning för äldre
m. fl. att riksdagen med bifall till motionerna 1:325 och
II: 427, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört,»
12) beträffande halvskyddad sysselsättning på småbruk av herrar Per
Jacobsson (fp), Edström (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson
(ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Källstad (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Vidare har»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Vidare har i motionerna 1:561 och II: 702 yrkats att småbruk i vissa
fall må utgöra arbetsplats för halvskyddad sysselsättning. Yrkandet tar sikte
på de regioner där ett jordbruksstöd inte kan erhållas och på äldre personer
som kan stå endast till den lokala arbetsmarknadens förfogande. När
denna arbetsmarknad inte kan erbjuda lokalt bunden arbetskraft sysselsättning,
som fallet ofta är i glesbygderna, saknar kravet att den som erhåller
det särskilda kontanta stödet för äldre arbetskraft skall stå till arbetsmarknadens
förfogande praktisk betydelse. Det bör enligt utskottets mening
vara till fördel såväl för det allmänna som för den som söker kontant stöd
om vederbörande får möjlighet att välja mellan att lämna jordbruket och
36
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
erhålla det stöd han då blir berättigad till eller behålla jordbruket, som beräknas
ge en del av försörjningen, och i stället erhålla ett reducerat kontant
stöd. De valmöjligheterna bör ges även andra än jordbrukare, exempelvis
innehavare av en liten lanthandel med låg avkastning. Ett sådant speciellt
äldrestöd avsett att efter individuell prövning medges i glesbygder, som i
stort sett saknar lokal arbetsmarknad, kan utgå i form av bidrag till skyddad
sysselsättning i enlighet med vad som föreslås i motionerna I: 561 och
II: 702 eller i form av ett reducerat kontant stöd. Formerna för stödet bör
prövas av Ivungl. Maj :t och förslag föreläggas nästa års riksdag.»
dels utskottets hemställan under 29. bort ha följande lydelse:
»29. beträffande halvskyddad sysselsättning på småbruk
att riksdagen med bifall till motionerna 1:561 och II: 702,
såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört,»
13) beträffande utredning om avgångs bidrag av herrar Virgin (h), Kaijser
(h), Schött (h), Turesson (h) och fröken Ljungberg (h) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »I motionerna
1:330» och slutar med »anses erforderligt» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 330 och II: 407 föreslås att KSA-utredningen får i uppdrag
att undersöka möjligheterna och formerna för ett system varigenom
även icke avtalsbunden arbetskraft kan erhålla avgångsbidrag. Avgångsbidrag
är främst av värde för de äldre arbetslösa. Förslag om en utvidgning
av avgångsbidragssystemet har enligt utskottets uppfattning särskilt hög
angelägenhetsgrad eftersom omkring 40 % av de arbetslöshetsanmälda utgörs
av personer över 50 år. Då det enligt utskottets mening är angeläget,
att de stora grupper oorganiserade arbetstagare, vilka i dag ej har möjlighet
att bli delaktiga av avgångsbidrag, erhåller ett skydd i form av avgångsbidrag,
bör KSA-utredningen ges tilläggsdirektiv av den innebörd som uttalats
i ovannämnda motioner.»
dels utskottets hemställan under 34. bort ha följande lydelse:
»34. beträffande utredning om avgångsbidrag att riksdagen
med bifall till motionerna I: 330 och II: 407, såvitt nu är
i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
14) beträffande läginkomstiitrcdningen av herrar Per Jacobsson (fp),
Edström (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i
Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp)
och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Utskottet
avstyrker» och slutar med »anges senare» bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:550 och 11:704 förordas komplettering av låginkomstntredningen
med parlamentariska ledamöter. Utredningens resultat av kartläggnings-
och analysarbete bär i mars lagts fram i en preliminär delrap
-
Statsutskottets utlåtande nr 63 är 1968
37
port och avses presenteras i betänkanden under åren 1968, 1969 och 1970.
Angelägenheten av olika åtgärder, som kan medverka till lösning av låginkomstgruppernas
problem, framstår allt klarare. Utskottet finner det därför
önskvärt, att låginkomstutredningen kompletteras med parlamentariska
ledamöter för utredning av former för förbättring av låginkomstgruppernas
ställning och tillstyrker sålunda motionsyrkandet.»
dels utskottets hemställan under 35. bort ha följande lydelse:
»35. beträffande låginkomstutredningen att riksdagen med
bifall till motionerna I: 550 och II: 704 begär att utredningen
kompletteras med parlamentariker enligt vad i motionerna
anförts,»
15) beträffande ökat lokaliseringsstöd i vissa glesbygdsområden m. in.
av herrar Per Jacobsson (fp), Edström (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar
Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i
Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med »I motionerna»
och slutar med »stödets storlek» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 551 och II: 718 föreslås, att det totala lokaliseringsstödet
bör kunna få utgöra 100 % i områden med extremt hög arbetslöshet och låg
inkomstnivå, företrädesvis då i det norrländska inlandet. Även de i motionerna
I: 464 och II: 579 samt I: 581 och II: 728 framförda förslagen syftar
till eu ökad differentiering av stödet i avsikt att genom generösare stöd stimulera
etableringar och utbyggnader av industriföretag i främst det norrländska
inlandet. Huvudregeln från 1964 års riksdagsbeslut är i sagda avseende
att lån och bidrag skall kunna lämnas på tillhopa 2/s av det nödvändiga
kapitalet för anskaffning av maskiner och byggnader. Vissa möjligheter
finns dock att differentiera stödet med hänsyn till näringslivets sammansättning
inom olika delar av stödområdet. Den tillsatta lokaliseringsutredningen
har att pröva bl. a. denna fråga. Med hänsyn härtill liksom till
vad utskottet i det följande anför beträffande lokaliseringsstöd till rörelsekapital
vall u Iskot tet i det aktuella sammanhanget inskränka sig till att
understryka angelägenheten av att möjligheten att överskrida den normalt
maximala stödramen av 2/a av maskin- och byggnadsinvesteringarna tillvaratas
i särskilda fall då så är motiverat. Ett förstärkt lokaliseringsstöd
för särskilt tätorter i det norrländska inlandet bör härigenom kunna uppnäs.
Syftet med här förevarande motioner, såvitt nu är i fråga, bör enligt
utskottets mening härmed vara tillgodosett.»
dels utskottets hemställan under 37. bort ha följande lydelse:
»37. beträffande ökat lokaliseringsstöd i vissa glesbygdsområden
in. m. att riksdagen i anledning av motionerna
1: 551 och II: 718, 1: 464 och II: 579 samt 1: 581 och II: 728,
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
38
de två förstnämnda såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört,»
16) beträffande lokaliseringsstödets geografiska avgrunsning av herrar
Per Jacobsson (fp), Edström (fp), fru Elvg Olsson (ep), herrar Johan Olsson
(ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå
(fp), Källstad (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »dess arbete» bort ha följande lydelse:
»Utskottet räknar med ett fortsatt och sannolikt ökat behov av lokaliseringspolitiska
insatser även utanför norra stödområdet. De ganska betydande
insatser, som gjorts i orter utanför stödområdet, har varit punktinsatser.
I motionsparet I: 553 och II: 717 framhålles att en aktiv lokaliseringspolitik
bör tillämpas mera enhetligt i olika delar av landet där man har
sysselsättningsbrist men dock goda möjligheter för förstärkning av näringslivet.
Lokaliseringspolitiken bör alltså, om högsta effekt skall kunna uppnås,
ha samma inriktning i alla bristområden som den som gäller för norra
stödområdet. I sistnämnda motioner yrkas att den tillsatta lokaliseringsutredningen
skall få i uppdrag att skyndsamt utarbeta förslag till sådana
grunder för lokaliseringspolitiken att stöd enligt de för norra stödområdet
gällande principerna kan utgå även i andra områden i landet, vilka har i
stort sett samma sysselsättningsproblem och näringslivsförhållanden som
norra stödområdet. Förslag i frågan skulle sedan föreläggas redan nästa
års riksdag. Utskottet finner det väsentligt, att en sådan ordning snarast prövas
så att erfarenheter kan vinnas för lokaliseringspolitikens utformning
efter nuvarande försöksperiod och tillstyrker alltså förevarande motionsyrkande.
Med det anförda anser sig utskottet ha beaktat även övriga yrkanden,
som här är i fråga.»
dels utskottets hemställan under 38. bort ha följande lydelse:
»38. beträffande lokaliseringsstödets geografiska avgränsning
att riksdagen med bifall till motionerna 1:553 och
11:717 samt i anledning av motionerna 1:568 och 11:736,
1:237 och 11:285, 1:336 och 11:409, 1:341 och 11:421,
1:571 och 11:726 samt 1:583 och 11:701, de fyra förstnämnda
såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört,»
17) beträffande rörelsekapital som stödunderlag av herrar Per Jacobsson
(fp), Edström (fp), fru Elvg Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep),
Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad
(fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »Det i» och
slutar med »till rörelsekapital» bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
39
»Utskottet delar uppfattningen, att lokaliseringsstödet i områden med
hög arbetslöshet och låg inkomstnivå bör utvidgas till att även kunna omfatta
rörelsekapital. I motionerna 1:560 och II: 727 framföres som motiv
för en sådan ändring bl. a., att stödet numera via kommerskollegium kan utgå
till hemslöjd, hantverk och småindustri vad gäller rörelsekapital, medan
samtidigt arbetsmarknadsstyrelsen kan ge stöd till investeringar, vilket
kan leda till skilda beslut. Motionärerna framhåller vidare, att erfarenheterna
givit vid handen, att ett lokaliseringsstöd, som begränsas till 2/s av investeringskapitalet,
inte alltid är tillräckligt och i vissa fall inte rättvisande. Behovet
av rörelsemedel kan nämligen variera starkt mellan olika typer av
produktion. Den mest rationella lösningen är enligt sistnämnda motionärer
att ändra kungörelsen om statligt lokaliseringsstöd därhän, att det nödvändiga
rörelsekapitalet inkluderas i det s. k. stödunderlaget. Utskottet delar
denna uppfattning och tillstyrker alltså motionerna I: 560 och II: 727 samt
motionerna I: 551 och II: 718, såvitt nu är i fråga.»
dels utskottets hemställan under 39. bort ha följande lydelse:
»39. beträffande rörelsekapital med stödunderlag att riksdagen
med bifall till motionerna 1:551 och 11:718 samt
I: 560 och II: 727, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
18) beträffande lokaliseringsstöd till servicenäringar av herrar Per Jacobsson
(fp), Edström (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson
(ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Kållstad (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 22 börjar med »Förslaget i»
och på s. 23 slutar med »berört hänseende» bort ha följande lydelse:
»Förslaget i motionerna 1:551 och II: 718 innebär att lokaliseringsstödet
inom speciellt sysselsättningssvaga glesbygdsområden bör kunna utgå även
till servicenäringar, vilka bedöms som nödvändiga för upprätthållandet axen
rimlig servicenivå. Denna fråga kan komma att övervägas inom den
tillsatta lokaliseringsutredningen. Utskottet, som finner en förstärkning av
lokaliseringspolitiken angelägen enligt förslaget i motionerna, anser dock,
att beslut bör kunna fattas redan nu. Utskottet tillstyrker därför motionerna
I: 551 och II: 718 i nu berört avseende.»
dels utskottets hemställan under 41. bort ha följande lydelse:
»41. beträffande lokaliseringsstöd till servicenäringar att
riksdagen med bifall till motionerna 1:551 och II: 718, såvitt
nu är i fråga, ger Kungl. Maj: t till känna vad utskottet
anfört,»
19) beträffande utredning om glesbygdsfrågarna av herrar Virgin (h),
Kaijser (h), Per Jacobsson (fp), Edström (fp), Scliött (h), fru Elvy Olsson
40
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
(ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp),
Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp), fröken Ljungberg
(h) och herr Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med »I statsverkspropositionen»
och på s. 24 slutar med »här behandlats» bort ha följande
lydelse:
»I statsverkspropositionen redovisas vissa förslag från den inom Kungl.
Maj :ts kansli tillsatta arbetsgruppen för glesbygdsfrågor och förordas att
dessa förslag prövas försöksvis. Utskottet som godtar Kungl. Maj :ts förslag
beli äffande anslag för ändamålet under elfte huvudtiteln anser emellertid
att en försöksverksamhet av så ringa omfattning knappast kan ge några
värdefulla erfarenheter vid utformningen av särskilda åtgärder för glesbygderna.
Det löfte statsmakterna gav hösten 1964 i samband med beslutet
om lokaliseringspolitiken, innebärande särskilda åtgärder för att stödja
den kommunala servicen och skapa arbetstillfällen i tätorterna i stödområdets
inland, kräver för att infrias betydande insatser från statens sida.
Såsom framhållits i motionerna 1:551 och 11:718 är det en riksangelägenhet
att näringsliv och service upprätthålles även i glesbygderna. De
investeringar som där nedlagts i bostäder, skolor och andra byggnader,
kommunikationer och sanitära anordningar m. m. bör så långt möjligt utnyttjas.
Utskottet delar också motionärernas mening att det bör vara självklart
att glesbygdsbefolkningen måste ges möjligheter till en levnadsstandard,
som kan värderas som likvärdig med den de mera koncentrerade bebyggelserna
ger. Häri måste ingå tillfredsställande möjligheter till kommersiell
och samhällelig service. Glesbygderna måste ha härför tillräckligt
livskraftiga serviceorter. <0
Utskottet finner anledning understryka vad i motionerna 1: 551 och II: 718
sagts om att glesbygdsproblemen inte, såsom de framställts i statsverkspropositionen,
är företeelser för endast en övergångstid. Man måste räkna
med bestående glesbygdsbebyggelser och därmed den bestående uppgiften
att garantera glesbygdsbefolkningen en tillfredsställande service.
Utvecklingen under den senaste tiden med den ökade arbetslösheten har
förvärrat glesbygdernas problem. Denna situation nödvändiggör omedelbara
och skyndsamma åtgärder. Åtskilligt av vad utskottet i det föregående förordat
avser åtgärder av betydelse i detta syfte. I motionerna I: 551 och II: 718
har vidare diskuterats vissa åtgärder, som efter skyndsam prövning skulle
kunna vidtas efter beslut av redan nästa års riksdag. Motionärerna har pekat
på möjligheterna av särskilda riskmedel, som skulle kunna underlätta
etablering och utvidgning av företag i glesbygdernas tätorter, möjligheterna
av särskilt gynnsamma avskrivningsregler, en utökad företagarutbildning,
vidgade möjligheter till statliga och kommunala industribeställningar, eit
särskilt stöd för naturvårdsuppgifter etc.
Som ytterligare exempel på omedelbara åtgärder kan nämnas ett prin -
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
41
cipbeslut av riksdagen att statligt servicestöd skall utgå för att glesbygdens
tätorter särskilt i inlandet skall kunna fullgöra sin uppgift som serviceorter
för den kringliggande glesbygden. En utfästelse från statens sida att satsa
på dessa tätorter innebär att de kommer att bestå och ge en tillfredsställande
service, även om fortsatt avfolkning försämrar de berörda kommunblockens
egna resurser. Den osäkerhet om framtiden, som hittills torde ha utgjort ett
väsentligt hinder för lokaliseringspolitiken i dessa områden, skulle därigenom
skingras och möjligheterna att genom förstärkta lokaliseringspolitiska
åtgärder åstadkomma ökad sysselsättning förbättras. Dessa frågor bör omedelbart
prövas av den särskilda arbetsgruppen i Kungl. Maj :ts kansli och
förslag föreläggas nästa års riksdag.
Samtidigt måste man inrikta sig på en mera långsiktig lösning av glesbygdernas
problem. Förslag härom har lagts fram i de sistnämnda motionerna
liksom också i motionerna I: 582 och II: 730. Såsom framgått av det
föregående har den inom Kungl. Maj :ts kansli tillsatta arbetsgruppen för
glesbygdsfrågor behandlat vissa väsentliga problem vilket utskottet hälsar
med tillfredsställelse. Då det här emellertid gäller frågor av största politiska
betydelse bör en parlamentarisk utredning tillsättas. Yrkandet härom i motionerna
I: 551 och II: 718 tillstyrker utskottet sålunda. Till grund för den
parlamentariska utredningens prövning bör givetvis ligga det material, som
framkommit genom undersökningar inom eller i nära anslutning till Kungl.
Maj :ts kansli. Utskottet fäster stor vikt vid vidareutvecklingen av pågående
forskning och utredningar om regionala problem, särskilt lokaliseringsförutsättningarna
inom olika regioner, samt vid pågående försöksverksamhet
på det regionala och kommunala planet.
Utskottet delar den i motionerna I: 551 och II: 718 framförda meningen
att den primära strävan måste vara att förstärka näringslivet i glesbygdsområdena
och därmed serviceunderlaget. Områdena bör genom eget näringsliv
bli så ekonomiskt självbärande som möjligt. Såsom motionärerna framhållit
bör det vara samhällsekonomiskt riktigt, att ett förstärkt lokaliseringsstöd
lämnas även på längre sikt. Detta bör självfallet inriktas på glesbygdsområdenas
tätorter. För det ekonomiska underlaget i stora delar av
vårt lands glesbygder kan turistnäringen och fritidsbebyggelsen väntas få
kraftigt ökad betydelse. Motionärerna påtalar vidare vikten av att den samhälleliga
servicen utformas så att glesbygdsområdenas utveckling främjas.
Utformningen av postservicen, telekommunikationerna, vägväsendet, de kollektiva
trafikmedlen m. m. bör sålunda prövas av den parlamentariska utredningen
med utgångspunkt i vad dessa frågor betyder för glesbygdernas
utveckling. En viktig uppgift är också att bättre anpassa utbildningspolitiken
efter glesbygdernas förhållanden.
Utskottet tillstyrker sålunda motionerna I: 551 och II: 718 i här berörda
delar. Med det anförda anser sig utskottet ha beaktat jämväl syftet med
motionerna I: 582 och II: 730.»
42
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
dels utskottets hemställan under 42. bort ha följande lydelse:
»42. beträffande utredning av glesbygdsfrågorna att riksdagen
med bifall till motionerna 1:551 och 11:718 samt i
anledning av motionerna 1:582 och 11:730, de två förstnämnda
såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört,»
20) beträttande ramar för lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag under
den femåriga försöksperioden
a) av herrar Per Jacobsson (fp), Edström (fp), Nihlfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp) och Källstad (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »De i» och
slutar med »erforderligt stödutrymme» bort ha följande lydelse:
»Utskottet tillstyrker de i motionerna 1:580 och 11:711 framförda förslagen
om vidgning av femårsramen för lokaliseringslån med 150 milj. kronor
utöver Kungl. Maj :ts förslag, d. v. s. till 900 milj. kronor. Den av Kungl.
Maj :t föreslagna ramen kommer inte att räcka om man utgår ifrån att verksamhetens
omfattning blir densamma under senare hälften av perioden
som den varit under den första hälften. Ett bifall till motionerna I: 553 och
II: 717 i denna del kan nu inte anses erforderligt.»
dels utskottets hemställan under 49. bort ha följande lydelse:
»49. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna 1:553 och II: 717 samt med bifall till motionerna
I: 580 och II: 711, de två förstnämnda motionerna
såvitt avser ramen för stödet, beslutar att ramen för lokaliseringslån
under den femåriga försöksperioden vidgas till
900 000 000 kr.,»
b) av fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn
(ep) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »De i» och
slutar med »erforderligt stödutrymme» bort ha följande lydelse:
»I motionei na I. 553 och II: 717 samt I: 580 och II: 711 föreslås en vidgning
av femårsramarna utöver Kungl. Maj :ts förslag om ökning med 100
milj. kronor till 1 miljard kronor. I det förstnämnda motionsparet framhålles,
att utvecklingen visat, att ett sistnämnda belopp är otillräckligt för
att den aktiva lokaliseringspolitiken på ett tillfredsställande sätt skall kunna
stimulera till ökad sysselsättning i de delar av landet, där svåra arbetslöshetsproblein
uppstått. Strukturomdaningen ställer ökade krav på lokaliseringspolitiken.
Behovet av en aktiv lokaliseringspolitik har anmält sig i
olika delar av landet även utanför norra stödområdet. Motionärerna framhåller
vidare, att lokaliseringsstödet bör förstärkas i de speciella glesbygds
-
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1968
43
områdena. Ramen för lokaliseringsstödet under försöksperioden bör enligt
motionerna 1:553 och 11:717 vidgas till 1 500 milj. kronor, varav 1200
milj. kronor till lokaliseringslån och 300 milj. kronor till lokaliseringsbidrag.
Utskottet tillstyrker detta motionsyrkande. Med det anförda bär
utskottet besvarat även motionerna 1:580 och II: 711.»
dels utskottets hemställan under 49. bort ha följande lydelse:
»49. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 580 och II: 711 samt med bifall till motionerna
1:553 och 11:717, de två sistnämnda motionerna
såvitt avser ramen för stödet, beslutar att ramen för stödet
skall vidgas till 1 500 milj. kr., varav 1 200 milj. kr.
skall avse lokaliseringslån och 300 milj. kr. lokaliseringsbidrag,
»
21) beträffande medelsanvisning för tjänster inom yrkesvägledning och
arbetsvärd av herrar Per Jacobsson (fp), Edström (fp), Nihlfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp) och Källstad (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 19 börjar med »Förslag
har» och på s. 20 slutar med »Kungl. Maj :ts förslag» bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1: 325 och 11:427 framläggs förslag om medel till ytterligare
30 tjänster för yrkesvägledning och arbetsvärd utöver dem som
Kungl. Maj :t föreslagit. Arbetsmarknadsstyrelsen hade för dessa ändamål
samt för förmedlingsverksamheten begärt 320 nya tjänster medan Kungl.
Maj:t endast begärt medel för 80. Ökningen av antalet hjälpsökande vid
yrkesvägledningens expeditioner och vid arbetsvårdsexpeditionerna motiverar
de nya tjänster som föreslås i motionen. Utskottet tillstyrker därför
motionernas förslag i denna del.»
dels utskottets hemställan under 51. bort ha följande lydelse:
»51. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna I: 325 och II: 427, såvitt nu
är i fråga, till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 92 050 000 kr.,»
22) beträffande medelsanvisning för konsulenter i glesbygdsfrågor av
fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep)
och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »arbetsmarknadsstyrelsens personalorganisation» bort
ha följande lydelse:
»I motionerna 1:551 och II: 718 har upptagits förslag om att till arbetsmarknadsstyrelsen
knyta två kvalificerade arbetsmarknadskonsulenter
med uppgift att biträda företagen i glesbygdsområdena i frågor som gäller
44
Statsutskottets utlåtande nr 63 år 1963
beställning och avsättning av produkter. Dessa befattningshavares verksamhet
skulle även kunna utgöra underlag för bedömning av statliga och
kommunala industribeställningar. Motionärerna förordar, att ifrågavarande
befattningar inrättas redan för nästkommande budgetår och föreslår att
för ändamålet anvisas ett förslagsanslag av 150 000 kronor. Utskottet tillstyrker
motionerna även i denna del.»
dels utskottets hemställan under 52. bort ha följande lydelse:
»52. att riksdagen med bifall till motionerna 1:551 och
II: 718, såvitt nu är i fråga, till Glesbygdskonsulenter för
budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 150 000 kr.,»
23) beträffande medelsanvisning för lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån
av fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn
(ep) och Nilsson i Tvärålund (ep) som under förutsättning av bifall till reservationen
20 b anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »Med hänsyn»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 553 och II: 717 förordas även, att investeringsanslaget till
lokaliseringslån för nästkommande budgetår uppförs med 300 milj. kronor
i stället för av Kungl. Maj :t föreslagna 200 milj. kronor. Utskottet tillstyrker
motionsyrkandet. I övrigt godtar utskottet, såsom framgått av det anförda,
Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisningar och om visst bemyndigande,
med undantag för att anslaget till lokaliseringsbidrag bör upplöras
som förslagsanslag. Även på sistnämnda punkt tillstyrker utskottet
sålunda motionerna 1:553 och 11:717.»
dels utskottets hemställan under 53. bort ha följande lydelse:
»53. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna 1:553 och II: 717, såvitt nu
är i fråga, för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Lokaliseringsbidrag på driftbudgeten under elfte
huvudtiteln ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.,
b) till Lokaliseringslån på kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.,»
24) aA'' herr Schött (b)
25) av herr Blomkvist (s).
ESSELTE AB, STHLM 63
814181