Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1968/69 inom socialdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

Socialdepartementet m. m.

1) Socialdepartementet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1, bilaga 7, framlagda förslag (punkterna
A 1—A 4, s. 10—11 i utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 3 januari 1968) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Socialdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4 495 000 kr.,

2. till Socialdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 385 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av
4 200 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Allmän försäkring m. m.

2) Försäkringsdomstolen: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 1—B 4, s. 14—16) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Försäkringsdomstolen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 167 000 kr.,

2. till Försäkringsdomstolen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 74 000 kr.,

3. till Försäkringsrådet: Avlöningar ett förslagsanslag av
940 000 kr.,

4. till Försäkringsrådet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 37 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 5

2 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

3) Riksförsäkringsverket och Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna B 5—B 6,
s. 16—20 och B 8, s. 21) hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta en
tjänst i riksförsäkringsverket som byråchef i Ce 1,

2. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Riksförsäkringsverket: Avlöningar ett förslagsanslag
av 19 200 000 kr.,

b) till Riksförsäkringsverket: Omkostnader ett förslagsanslag
av 3 615 000 kr.,

c) till Ersättning till postverket för pensionsutbetalning^-ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.

4) Bidrag till sjukförsäkringen. Kungl. Maj:t har (punkt B 9, s. 22—24)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 505 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 480 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen II: 289 av fru Marklund in. fl. vari föreslås att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer dels att de i motionen anförda
alternativen för en lösning av frågan om ungdomstandvård skyndsamt
prövas samt att förslag föreläggs riksdagen härom, dels att som försöksverksamhet
meddelas erforderliga anvisningar rörande beviljandet av dispens
till landsting som ansöker därom från gällande statsbidragsvillkor
för folktandvården,

dels de likalydande motionerna 1:411 av fru Elvy Olsson och fru
Hamrin-Thorell och 11:510 av herr Hamrin i Kalmar in. fl. vari under
åberopande av de nedan nämnda likalydande motionerna I: 340 och II: 414
hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
förslag innebärande att ungdom i åldern 16—19 år skall äga rätt till samma
tandvårdsförmåner som nu gäller inom mödratandvården,

dels de likalydande motionerna 1:340 av fru Elvy Olsson och fru
Hamrin-Thorell och 11:414 av herr Hamrin i Kalmar m. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag
syftande till en förbättring av den förebyggande tandvården och upplysningsverksamheten
på detta område.

Motionerna I: 692 och II: 881 om sänkning av statsbidraget till den allmänna
sjukförsäkringen behandlas i andra lagutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet. Såvitt rör medelsanvisning har inte framställts annat förslag
än Kungl. Maj :ts. Medelsberäkningen bakom detta förslag föranleder ingen
erinran.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år W68

3

I motionerna 11:289 samt 1:411 och 11:510 framförda förslag i fråga
om en förbättrad ungdomstandvård bör enligt utskottets mening inte föranleda
någon riksdagens åtgärd innan 1967 års folktandvårdsutredning
framlagt sina resultat. Motionerna avstyrks därför under hänvisning även
till vad utskottet (SU 1967: 5, s. 3—6) därom yttrade till 1967 års riksdag.

Hemställan i motionerna I: 340 och II: 414 förelädes även 1987 års riksdag.
Utskottet får med hänvisning till sitt yttrande däröver (SU 1967:5,
s. 5—6) — vari bl. a. betonades angelägenheten inte minst av att tandvårdsbehovet
minskas genom en effektiv profylaktisk verksamhet särskilt
hland barnen — avstyrka bifall till motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 505 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna II: 289 samt I: 411
och II: 510, den förstnämnda motionen i vad den avser tandvårdsförmåner
för ungdom enligt mödratandvårdens principer,

3. att riksdagen avslår motionen 11:289 i vad den ej
behandlats under 2.,

4. att riksdagen avslår motionerna 1:340 och 11: 414.

5) Vissa yrkesskadeersättningar m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (punkt B 10, s. 24—25) hemställer utskottet

att riksdagen till Vissa yrkesskadeersättningar in. m. för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 6 500 000 kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

6) Ersättning för bidragsförskott. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt C 4, s. 27—28) hemställer utskottet

att riksdagen till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 63 000 000 kr.

7) Omkostnader för statens bosättningslån. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt C 5, s. 28—29) hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade
grunderna för ersättning till riksbankens ortsombud
för bosättningslån att gälla fr. o. in. den 1 juli 1968,

2. att riksdagen till Omkostnader för statens bosättningslån
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
440 000 kr.

4

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

Sociala serviceåtgärder

8) Bidrag till social hemhjälp. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 1, s. 32—33) hemställer utskottet

att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 105 000 000 kr.

9) Bidrag till anordnande av barnstugor. Kungl. Maj:t har (punkt D 2,
s. 34) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande av barnstugor
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 31 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 22 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:4 av herr Werner och 11:7 av herr
Hermansson m. fl. vari föreslagits, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t förorda att

a) en 5-årsplan för byggande av minst 150 000 nya platser i barnstugorna
fastställs,

b) varje kommun åläggs att bygga viss procent platser i barnstugor
per antal i kommunen boende barn under 10 år,

c) barnstugeverksamheten överförs från socialdepartementet till utbildningsdepartementet,

dels de likalydande motionerna 1:461 av fröken Mattson och fru Landberg
och II: 573 av fru Ekendahl och fru Skantz vari hemställts att riksdagen
måtte besluta bemyndiga Kungl. Maj :t att tillsätta en utredning
med uppgift att utforma riktlinjer för den moderna barnstugans inre
verksamhet,

dels de likalydande motionerna 1:556 av herrar Dahlén och Bengtson
och II: 713 av herrar Hedlund och Wedén vari, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad
som i motionerna anförts angående lekskolorna.

Utskottet. Frågan om utbyggnadstakten för barnstugorna tas upp i motionerna
1:4 och 11:7 där riksdagen föreslås förorda en femårsplan för
byggande av minst 150 000 nya platser i barnstugorna. En av statsmakterna
fastställd plan för de kommunala initiativen skulle enligt utskottets mening
i sig själv inte medföra en ökad utbyggnadstakt. Motionerna avstyrks därför
i denna del.

I delvis samma syfte förordas i de nämnda motionerna 1: 4 och II: 7 även
ett åläggande för kommunerna att bygga en viss procent barnstugeplatser
per antal barn under tio år. Det föreslagna åläggandet förutsätter enligt
motionärerna inte blott att driftbidragen höj s utan även att kommunerna får

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

5

ett ökat ekonomiskt utrymme för ändamålet genom att andra utgifter förs
över till den statliga sektorn. Även bortsett från dessa förutsättningar avstyrker
utskottet motionerna i denna del.

En utredning med uppgift att utforma riktlinjer för den moderna barnstugans
inre verksamhet föreslås i motionerna I: 461 och II: 573. De frågor
som sålunda aktualiserats utgör till stor del forskningsuppgifter inom det
pedagogisk-psykologiska vetenskapsområdet. En redovisning av forskning
och undersökningar som direkt berör barnstugornas inre arbete lämnades
av familjeberedningen år 1967 (SOU 1967:8). Statsutskottet har till 1967
års riksdag (SU 1967:40, s. 6) bland annat yttrat att utskottet delar en i
motioner framförd uppfattning om den stora betydelsen av utvecklingspsykologisk
forskning och om vikten av att denna forskning får arbeta under
så gynnsamma omständigheter som möjligt. Utskottet understryker även
nu denna bedömning och förutsätter att de betydelsefulla frågorna om utformningen
av barnstugans inre verksamhet i lämpliga former ägnas särskild
uppmärksamhet. Detta bör i anledning av motionerna I: 461 och II: 573
ges Kungl. Maj :t till känna.

Till de senast här behandlade frågeställningarna anknyter även motionerna
I: 556 och II: 713, vari hemställs att riksdagen ger Kungl. Maj :t till
känna vad som där anförts angående lekskolorna. I motionerna framhålls
att lekskolan bör ses som en skolform, i vilken barnen skall förberedas för
grundskolan, och inte som en tillsynsform. Utskottet finner — även med
hänsyn till vad utskottet ovan yttrat om barnstugans inre verksamhet —
ett föreslaget riksdagens uttalande inte erforderligt eller lämpligt i detta
sammanhang.

Barnstugeverksamhetens departementala anknytning tas upp i motionerna
I: 4 och II: 7. Enligt motionerna bör den kvalificerade vård och fostran som
barnen avses få i barndaghem och lekskola motivera att utbildningsdepartementet
står som huvudman. Utskottet erinrar i detta sammanhang om
de förslag i fråga om tillsynen över barnstugeverksamheten som refererats
i årets statsverksproposition (prop. 1968: 1, bil. 13, s. 23, 30 och 44). Med
hänvisning bland annat till vad utskottet ovan anfört om barnstugans inre
verksamhet avstyrkes motionsyrkandena i denna del.

Mot medelsberäkningen finns inte anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 4 och II: 7 i vad de
avser en femårsplan och visst åläggande för kommunerna,

2. att riksdagen i anledning av motionerna 1:461 och
II: 573 ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om
barnstugans inre verksamhet,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:556 och 11:713 i
vad de avser skrivelse om lekskolans uppgift,

G Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 4 och II: 7 i vad de
avser barnstugeverksamhetens departementala anknytning,

5. att riksdagen till Bidrag till anordnande av barnstugor
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
31 000 000 kr.

10) Bidrag till driften av barnstugor. Kungl. Maj :t har (punkt D 3, s. 35)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnstugor för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 28 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de under punkten 9 nämnda likalydande motionerna 1:4 av herr
Werner och II: 7 av herr Hermansson m. fl. vari föreslagits, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t förorda att
en höjning av statsbidraget till driftkostnaderna för barnstugeverksamheten
snarast företas,

dels de likalydande motionerna I: 335 av fru Landberg m. fl. och II: 411
av herr Franzén i Motala m. fl. vari föreslagits att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa om ändring av bestämmelserna angående driftbidraget
för dag- och fritidshem till en fast procentsats.

Utskottet. Förslag om höjda driftbidrag begärs i motionerna I: 4 och II: 7.
Dessa bidrag höjdes senast den 1 juli 1966 och fick samtidigt en ny utformning.
Utskottet förutsätter att frågan om en anpassning av bidragen även
fortsättningsvis följs av Kungl. Maj :t. Någon riksdagens särskilda åtgärd
är därför inte nu erforderlig.

I motionerna I: 335 och II: 411 begärs förslag om ändrade bidragsgrunder
så att bidraget skulle utgå med fast procentsats i stället för fast belopp.
Med hänvisning till vad utskottet ovan yttrat avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet, som inte har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer 1.

att riksdagen avslår motionerna I: 4 och II: 7 i vad de
avser höjda driftbidrag,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 335 och II: 411,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av barnstugor för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 37 000 000
kr.

It) Bidrag till kommunala familjedaghem. Kungl. Maj:t har (punkt D 3 a,
s. 36 51) föreslagit riksdagen att godkänna de i statsrådsprotokollet för ordade

grunderna för bidrag till kommunala familjedaghem att gälla fr. o. m.
den 1 januari 1969.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

7

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 556 av herrar Dahlén och Bengtson
och II: 713 av herrar Hedlund och Wedén vari, såvitt nu är i fråga, hemställts

A. att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 1, bilaga 7, punkt
D 3 a, måtte godkänna de förordade grunderna för bidrag till kommunala
familjedaghem att gälla från den 1 januari 1969 med de ändringarna att

1. de i propositionen föreslagna inskränkningarna i statsbidragsrätten som
kvotreglerna utgör bör utgå,

2. statsbidrag skall utgå med 45 % av kommunens kostnader för dagbarnvårdare^
lön och sociala förmåner inklusive omkostnadsersättningen,

3. omkostnadsersättningen skall utgöra 8 kr. per barn och dag,

B. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig angående
behovet av information angående familj edaghemsverksamheten i enlighet
med vad i motionerna anförts,

dels motionen II: 403 av herrar Anderson i Sundsvall och Larsson i Umeå
vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av bilaga 7 till statsverkspropositionen
punkten D 3 a angående grunderna till statsbidrag till kommunala
familjedaghem att gälla fr. o. m. den 1 januari 1969 måtte besluta att
statsbidrag skall utgå med 45 % av kommunens kostnader för dagbarnvårdarens
lön och sociala förmåner efter avdrag för influtna föräldraavgifter,
samt att de i propositionen föreslagna inskränkningarna i bidragsrätten,
som kvoteringsreglerna utgör, icke medtas i grunderna för bidragsgivningen,

dels de likalydande motionerna I: 332 av herrar Kaijser och Blomquist
och II: 429 av herr Werner in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att statsbidrag till kommunala familjedaghem utformas på så sätt att
hidragsrätt föreligger när det i daghem, fritidshem, gemensamma barnstugeavdelningar
och kommunala familjedaghem finns sammanlagt minst en
plats per hundra invånare i kommuner med mer än 10 000 invånare samt
minst en plats per 200 invånare i kommuner med upp till 10 000 invånare,
varvid i samtliga fall inskränkningar i bidragsgivningen med hänsyn till
tillsynsformen icke bör ske,

dels motionen 11:417 av fru Holmquist m. fl. vari hemställts att statsb
i d r a g s b e s t ä in m e I s c r n a för familjedaghem måtte ges en sådan utformning
att kommun med ett invånarantal upp till 10 000 — om särskilda skäl föreligger
— kan medges rätt till statsbidrag även om villkoren för kvotering
ej skulle föreligga.

Utskottet. Enighet råder om att en fortsatt utbyggnad av samhällets barntillsyn
är erforderlig. För detta talar inte blott det konstaterade behovet utan
även att de förvärvsarbetande föräldrarnas möjligheter att själva ordna
lillsynen kan antas bli mindre. Samtidigt ökas kraven på att tillsynen skall
vara en kvalificerad omvårdnad.

Familj edaghemsutredningens konstaterande att det behövs en fortsatt

8

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

stark ökning av platsantalet i barnstugor har betonats av remissinstanserna.
Utredningen har vidare funnit att det stora totala tillsynsbehovet kräver
en utbyggnad även av den kommunalt organiserade familj edaghemsverksamheten.
Mot denna bakgrund har utredningen lagt fram förslag dels till
åtgärder som syftar till en kvalitativ förstärkning av familj edaghemsvården
och dels till ett statligt stimulansbidrag till kommunerna. I statsverkpropositionen
har föredragande statsrådet behandlat utredningsförslagen om en
kvalitativ förstärkning av familjedaghemsverksamheten. Vidare föreläggs
riksdagen med begäran om godkännande förordade grunder för statsbidrag
till kommunala familjedaghem.

Mot vad föredragande statsrådet anfört om åtgärder för att ge familjedaghemsvården
en kvalitativ förstärkning har utskottet ingen erinran. Sålunda
delar utskottet uppfattningen att ett anställningsförhållande mellan
kommuner och dagbarnvårdare bör skapas och förutsätter som föredraganden
att anställningsvillkoren regleras genom avtal mellan parterna.
Ett riksdagens uttalande om skälig omkostnadsersättning i ett avtal där
staten inte är part är därför inte lämpligt. På grund därav och då ett motsvarande
villkor inte heller bör inordnas bland statsbidragsbestämmelserna
avstyrks bifall till motionerna I: 556 och II: 713 såvitt rör ett uttalande om
storleken av omkostnadsersättningen.

Med hänsyn bland annat till vad som anförts i statsrådsprotokollet i informationsfrågorna
och till de medel som beräknats under socialstyrelsens
avlönings- och omkostnadsanslag för information m. m. rörande barntillsynsverksamhet
finner utskottet inte heller skäl tillstyrka motionerna 1:556
och II: 713 såvitt rör skrivelse om behovet av information. Motionärernas
syfte får i denna del anses bli tillgodosett utan föreslagen riksdagens åtgärd.

De grunder för statsbidrag till kommunala familjedaghem som riksdagen
i statsverkspropositionen föreslås godkänna innebär bland annat dels regler
som anger för vilka familjedaghemsplatser bidrag kan påräknas och dels
regler om statsbidragets storlek för varje sådan plats.

Sålunda föreslås i propositionen att bidragsrätt skall föreligga enligt en
kvotregel först när kommunens organiserade barntillsyn — genom både
barnstugor och familjedaghem — nått en viss omfattning uttryckt i platser
per antal invånare i kommunen. För det första 10 000-talet invånare skulle
krävas en plats per 200 invånare och för invånare därutöver en plats per
100 invånare. En kommun med 5 000 invånare skulle därför behöva anordna
25 platser innan rätt till det nu föreslagna statsbidraget inträder medan
motsvarande antal för kommuner med 15 000 invånare sålunda blir 100
platser. Förslaget i motionerna 1:332 och 11:429 torde såvitt angår denna
regel ha samma syfte som Ivungl. Maj :ts förslag.

I motionerna 1:556 och II: 713 samt 11:403 föreslås att bland bidragsreglerna
inte bör ingå några regler som begränsar antalet bidragsberättigade
platser. För kommuner med upp till 10 000 invånare föreslås i motionen

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968 9

II: 417 en dispensmöjlighet från det där gällande kravet om en plats per 200
invånare.

Som motiv för att helt slopa den nu behandlade kvotregeln har bland annat
anförts att det därigenom uppställda kravet medfört att stimulanseffekten
helt kan utebli i de många kommuner som inte fyllt kvoten. Som
skäl för den föreslagna dispensgivningen har även åberopats att möjligheten
att få statsbidrag redan för de första barnstugeplatserna kan locka
mindre kommuner att bygga barnstugor utan erforderligt underlag på längre
sikt.

Familjedaghemsverksamheten är liksom barnstugeverksamheten en kommunal
uppgift. Det föreslagna bidragets uppgift är att genom ekonomiska
lättnader stimulera till nya och ökade kommunala insatser.

Redan på nämnda grund finner sig utskottet böra avstyrka hemställan
i motionerna I: 556 och II: 713 samt II: 403 om ett slopande av kvotregeln.
Den föreslagna närmare utformningen av kvotregeln kan enligt utskottets
mening inte heller möta saklig erinran. Ett tänkbart alternativ att medge
bidragsrätt för de platser som anordnas efter bidragsbestämmelsernas
ikraftträdande eller annan tidpunkt möter allvarliga invändningar i fråga
om kostnadsfördelningen kommunerna emellan från de kommuner som
redan byggt upp en omfattande barntillsynsverksamhet.

Med hänsyn främst till det anförda och då den belastning på vissa kommuner
som kan åsyftas i motionen 11:417 bör regleras inte över ett stimulansbidrag
utan enligt generella regler i skatteutjämnande syfte avstyrks nu
bifall till motionen II: 417. Det bör här erinras om att bidrag till anordnande
av barnstugor prövas även med hänsyn till det bedömda behovet av sådana
platser. Skulle emellertid i samband med frågor om det särskilda stödet
till serviceåtgärder i glesbygderna en uppmjukning av regeln befinnas
lämplig bör Kungl. Maj :t äga förordna därom. Detta bör i anledning av
motionen II: 417 ges Kungl. Maj:t till känna.

Den andra i propositionen föreslagna regeln om bidragsrätt — en balansregel
— avses gälla endast kommuner med mer än 10 000 invånare och
innebära att bidrag inte utgår för fler familj edaghemsplatser än som motsvarar
antalet statsbidragsberättigade barnstugeplatser i kommunen. Regeln
syftar direkt till att de nu föreslagna bidragen inte skall motverka barnstugeutbyggnaden.

I motionerna I: 556 och II: 713, II: 403 samt I: 332 och II: 429 hemställsatt
denna balansregel utgår ur bidragsbestämmelserna. Dessa förslag motiveras
främst med att den stora bristen på tillsynsplatser ställer krav på eu
snabb ökning av familjedaghemsplatserna även utöver den gräns som den
i propositionen föreslagna regeln sätter. I motionerna 1:332 och 11:429
framhålls vidare att det inte finns skäl att prioritera någon av tillsynsformerna.
I samband därmed framhålls familjedaghemmens särskilda vär -

10

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

de, den flexibilitet som sådana arrangemang innebär och riskerna för felinvesteringar
i barnstugor.

Enligt utskottets mening är en regel av i propositionen föreslagen typ
erforderlig för att barnstugeutbyggnaden inte — vilket inte heller i motionerna
framförts som önskemål — skall sättas i andra hand genom de nya
bidragsmöj ligheterna.

Regelns utformning med ett lika antal statsbidragsunderstödda platser
av varje art får anses lämpligt avvägd och lämnar även avsevärt utrymme
för bidrag till nya familjedaghem. Rimliga anspråk på valfrihet mellan tillsynsformerna
måste anses tillgodosedda. I de större kommuner där regeln
gäller är vidare riskerna för en felinvestering i barnstugor inte påtagliga.
Samtidigt uppnås en inte oväsentlig stimulans av daghemsbyggandet. Motionerna
I: 556 och II: 713, II: 403 samt I: 332 och II: 429 avstyrks därför
i denna del.

För att med bibehållande av regelns princip stimulera till en snabbare
ökning av antalet platser i familjedaghem bör dock under en övergångstid
inte blott disponibla utan även konkret planerade daghemsplatser inräknas
vid regelns tillämpning. Räknas t. ex. ett års planering in torde statsbidrag
kunna utgå det första året för ytterligare 3 000 familjedaghemsplatser.
Kungl. Maj :t bör närmare utforma denna ökade bidragsrätt. Utskottets
yttrande i denna del bör ges Kungl. Maj :t till känna.

I fråga om statsbidragets storlek ställs propositionens förslag om ett
bidrag med 35 % av kommunens kostnader för vårdarens lön och sociala
förmåner utom omkostnadsersättning, och efter avdrag för föräldraavgifter,
mot förslagen i motionerna 1:556 och 11:713 samt 11:403 om ett
bidrag med 45 % av samma nettokostnader, omkostnadsersättningen dock
inräknad. Förslaget i propositionen anknyter till statsbidraget för social
hemhjälp. Som motiv för förslaget i motionerna har anförts att bidraget bör
anknyta till driftbidraget för barnstugor om 1 600 kr. för plats och år,
vilket motsvarar 45 % av lönekostnaderna efter avdrag för influtna föräldraavgifter.

Vad först angår ett eventuellt inräknande av omkostnadsersättningen i
bidragsunderlaget talar vid båda de föreslagna procentsatserna främst kostnadshänsyn
däremot. Ett bifall till motionsyrkandet skulle även kunna
medföra andra svårigheter. Motionerna 1:556 och II: 713 samt 11: 403 avstyrks
därför i denna del.

Såvitt därefter rör procenttalet för bidraget delar utskottet den av föredraganden
anförda meningen och dess motiv. Om samtliga driftkostnader
räknas in vid en jämförelse mellan familjedaghem och daghem uppgår det
av Kungl. Maj :t föreslagna statsbidraget för familjedaghem och det nuvarande
driftbidraget för daghem till ungefär lika stor andel av den totala

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

11

platskostnaden för de båda tillsynsformerna. Utskottet anser att ett bidrag
med 35 % av kommunens nettokostnader för dagbarnvårdarens lön
och sociala förmåner är tillräckligt för att uppnå de avsedda stimulanseffekterna.
Motionerna I: 556 och II: 713 samt II: 403 avstyrks därför även
i detta hänseende.

Mot övriga av föredragande statsrådet förordade grunder för statsbidragsgivningen
bär utskottet ingen erinran.

I propositionen har från av utredningen antagna förutsättningar gjorts
beräkningar av statsbidragskostnaden för år 1969, motsvarande anslagsbehovet
för budgetåret 1969/70. Av de 15 000 platser som i kommunala
familjedaghem beräknas finnas den 1 januari 1969 antas hälften bli statsbidragsberättigade.
Om kommunerna dessutom övertar 15 000 platser i
privata familjedaghem kan även ungefär hälften av dessa antas bli statsbidragsberättigade.
Av ett ytterligare tillskott under år 1969 av 15 000
kommunala familjedaghemsplatser skulle ca 10 000 platser bli statsbidragsberättigade.
Med i propositionen föreslagna regler skulle av 45 000 platser
sålunda ca 25 000 vara statsbidragsberättigade.

Skulle såväl kvotregeln som balansregeln slopas kan bidrag utgå för
samtliga 45 000 platser. Om kvotregeln bibehålls men balansregeln slopas
beräknas ca 31 000 platser av de totalt 45 000 platserna få statsbidrag.

Med det i propositionen föreslagna statsbidraget skulle statens kostnader
per plats och år uppgå till 35 % av lönekostnaden minus föräldraavgifter
eller av 2 800 kr., motsvarande 980 kr. per plats och år. Skulle en omkostnadsersättning
av 8 kr. per dag inräknas och bidraget ökas till 45 %
ökas bidragsunderlaget från 2 800 kr. till 4 400 kr. med ett statsbidrag
om 45 % därav eller 1 980 kr. Av denna ökning med 1 000 kr. per plats
och år utgör 280 kr. effekten av den höjda procentsatsen på ett oförändrat
bidragsunderlag medan återstående 720 kr. motsvarar 45 % av omkostnadsersättningarna.

Ett bifall till motionsyrkandena skulle — vid en beräkning från
samma antagna förutsättningar — för 45 000 platser öka statsbidragskostnaden
från enligt propositionen ca 25 milj. kr. med ca 64 milj. kr. till
ca 89 milj. kr. För samma antal platser skulle ett bifall till dessa motionsyrkanden
utom i vad de avser inräknande av omkostnadsersättningen medföra
elt beräknat årligt statsbidrag av ca 57 milj. kr. eller ca 32 milj. kr.
mer än Kungl. Maj :ts förslag. Ett bifall till motionsyrkandena endast såvitt
avser slopande av balansregeln skulle under i propositionen antagna förutsättningar
i övrigt ge bidrag för ca 31 000 platser med ca 30 milj. kr. eller
närmare 6 milj. kr. mer än enligt Kungl. Maj :ts förslag. Vad utskottet anfört
om tillämpningen av balansregeln kommer under avsedd övergångstid även
att medföra ökad medelsåtgång.

12

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 556 och II: 713 i vad
de avser storleken av omkostnadsersättningen,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:556 och 11:713
i vad de avser uttalande om behovet av information,

3. att riksdagen

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag, i anledning av
motionerna I: 332 och II: 429 och med avslag å motionerna
11:403 samt 1:556 och 11:713, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts
om en kvotregel,

b) i anledning av motionen 11:417 ger Kungl. Maj :t till
känna vad utskottet anfört om tillämpning av kvotregeln
i vissa kommuner,

4. att riksdagen

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag,
å motionerna 1: 332 och II: 429, II: 403 samt 1: 556 och
II: 713, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänner
vad i statsrådsprotokollet anförts om en balansregel,

b) ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om
viss tillämpning av balansregeln,

5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 11:403 samt 1:556 och 11:713,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet
anförts om bidragsunderlagets beräkning,

6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 11:403 samt 1:556 och 11:713,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänner vad i
statsrådsprotokollet anförts om statsbidragets procentuella
storlek,

7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 556 och II: 713, såvitt nu är i fråga, godkänner
i statsrådsprotokollet förordade grunder för bidrag till kommunala
familjedaghem att gälla fr. o. in. den 1 januari 1969
i vad dessa grunder ej behandlats under 3.—6.

12) Bidrag till ferievistelse för barn m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 4—D 6, s. 51—54) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Bidrag till ferievistelse för barn ett förslagsanslag
av 4 100 000 kr.,

2. till Bidrag till semesterhem in. m. ett förslagsanslag av
1 600 000 kr.,

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

13

3. till Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m.m.

Centrala och regionala myndigheter m. m.

13) Socialstyrelsen: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna E 1—E 5, s. 57—62) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Socialstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
18 790 000 kr.,

2. till Socialstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av
2 932 000 kr.,

3. till Giftnämnden ett förslagsanslag av 423 000 kr.,

4. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
ett förslagsanslag av 175 000 kr.,

5. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av
6 000 000 kr.

14) Länsläkarväsendet m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt E 6,

62—63) föreslagit riksdagen att till Länsläkarväsendet in. m.: Avlöningar

för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 4 345 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 970 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 235 av herr Svenungsson in. fl. och II: 287
av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl. har hemställts att riksdagen måtte
besluta att en tjänst som länshälsovårdskonsulent inrättas i Göteborgs och
Bohus län fr. o. m. budgetåret 1968/69.

Utskottet. 1961 års riksdag (prop. 1961: 181, SU 186) godkände riktlinjer
för förstärkning av den omgivningshygieniska tillsynen, innefattande även
förslag om utbyggnad av en länsläkarorganisation. I propositionen 1961: 181,
s. 164, framhöll föredragande departementschefen att länsläkarorganisationen
borde byggas ut successivt och i första hand inom de större och mera
arbetskrävande länen. Enligt departementschefen borde utbyggnaden ta
sikte på att i den takt som befanns möjlig förse de större länen med såväl
biträdande länsläkare som länshälsovårdskonsulenter. Även i de mindre
länen borde enligt departementschefen befattningar som länshälsovårdskonsulenter
inrättas utan alltför lång tidsutdräkt. Utbyggnaden av länsläkarorganisationen
har därefter skett i sådan omfattning att den omfattar
24 länsläkare, 13 biträdande länsläkare och 20 länshälsovårdskonsulenter.

14

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

Detta innebär att endast de minsta länen alltjämt saknar länshälsovårdskonsulent.
Frågan om inrättande av sådana befattningar bör enligt utskottets
mening tas upp av Kungl. Maj :t till förnyad prövning i samband med
anslagsframställningar för budgetåret 1969/70. Motionsyrkandet bör inte
föranleda till föreslagen åtgärd.

Medelsberäkningen föranleder ingen erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1:235 och II: 287,

2. att riksdagen till Länsläkarväsendet in. in.: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
4 345 000 kr.

15) Länsläkarväsendet m. in.: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 7—E 11, s. 63—67) hemställer utskottet 1.

att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet
föreslagits beträffande kostnaderna för vissa av provinsialläkare
företagna tjänsteresor,

2. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Länsläkarväsendet m.m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 500 000 kr.,

b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar ett förslagsanslag
av 874 000 kr.,

c) till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader ett
förslagsanslag av 174 000 kr.,

d) till Länsngkterhctsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 250 000 kr.,

e) till Länsngkterhetsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 590 000 kr.

Vissa laboratorier m. m.

16) Statens strålskyddsinstitut. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag
(punkterna E 12—E 13, s. 67—68) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statens strålskijddsinstitut: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2 975 000 kr.,

2. till Statens strålskyddsinstitut: Omkostnader ett förslagsanslag
av 313 000 kr.

17) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
E 14, s. 68—70) föreslagit riksdagen att till Statens institut för folkhälsan:
Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 6 200 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 524 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 526 av herr Ahlmark m.fl. och II: 666 av

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

15

herr Bengtson i Solna m.fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
— med anledning av övriga förslag i motionerna — måtte vid behandlingen
av avlöningsanslaget till statens institut för folkhälsan under socialdepartementet
nedräkna det av Kungl. Maj :t begärda anslaget med ett belopp
motsvarande en professorslön.

Motionerna I: 526 och II: 666 behandlas i övrigt i statsutskottets utlåtande
nr 41 denna dag.

Utskottet. Med hänvisning till statsutskottets nyssnämnda utlåtande och
då anledning ej heller finns till erinran mot medelsberäkningen i övrigt hemställer
utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1: 526 och II: 666, såvitt nu är

1 fråga, till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 6 200 000 kr.

18) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 15, s. 71—72) hemställer utskottet

att riksdagen till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av

2 697 000 kr.

19) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt E 16, s. 72—78) föreslagit riksdagen att till Statens bakteriologiska
laboratorium: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag
av 14 785 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 585 000 kr.

I de likalydande motionerna 1: 483 av herr Nils Nilsson och II: 608 av
herrar Johansson i Skärstad och Svensson i Vä har hemställts att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj :t hemställa att åtgärder vidtas i syfte att åstadkomma
att alla nyfödda barn rutinmässigt undersöks för att förebygga sjukdomen
PKU.

Motionerna I: 503 och II: 872 om upptagande av visst näringspreparat i
förteckningen över kostnadsfria läkemedel behandlas av andra lagutskottet.

Utskottet. Medelsberäkningen och vad i övrigt anförts i statsrådsprotokollet
föranleder ingen erinran eller särskilt uttalande.

Vid statens bakteriologiska laboratorium har man sedan två år tillbaka
tagit emot blodprov från nyfödda i hela landet för att genom undersökning
av blodet utröna om barnen lider av ämnesomsättningssjukdomen phenylketonuri
(PKU). En successiv utbyggnad av undersökningarna har skett för
att enligt planerna snarast möjligt täcka hela landet. Redan under förra
året hade man kommit upp i ca 100 000 undersökta blodprov vid labora -

16

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

toriet. Därjämte undersöktes ca 3 000 blodprov vid vart och ett av karolinska
respektive Sahlgrenska sjukhuset. Blodundersökningarna omfattar således
under denna tid mer än 95 % av alla nyfödda. Maximalt torde ca 98 % av
alla barn kunna nås av undersökningar. Detta resultat torde komma att
uppnås inom den närmaste tiden. Med hänsyn därtill avstyrks bifall till
motionerna 1: 483 och II: 608.

I och med att planerna för PKU-undersökningarna fullföljs kan vidareutveckling
ske till diagnostik av andra ärftliga ämnesomsättningssjukdomar,
närmast galaktosemi och tyrosinemi. Båda dessa sjukdomar kan
enligt uppgift hållas tillbaka med diet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium:
Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 14 785 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 483 och II: 608.

20) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader m. fl. anslag. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 17-—E 25, s. 78—92)
.hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader
ett förslagsanslag av 9 615 000 ler.,

2. till Statens bakteriologiska laboratorium: Inredning och
utrustning ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

3. till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar ett
förslagsanslag av 2 000 000 kr.,

4. till Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader
ett förslagsanslag av 527 000 kr.,

5. till Svenska farmakopékommittén m. m. ett förslagsanslag
av 350 000 kr.,

6. till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar ett
förslagsanslag av 2 750 000 kr.,

7. till Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader
ett förslagsanslag av 869 000 kr.,

8. till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 808 000 kr.,

9. till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader ett förslagsanslag
av 403 000 kr.

öppen hälso- och sjukvård

21) Läkemedel åt vissa kvinnor och barn och Abortförebyggande åtgärder.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 1—F 2, s. 93—95)
hemställer utskottet

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

17

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn ett förslagsanslag
av 2 600 000 kr.,

2. till Abortförebyggande åtgärder ett förslagsanslag av
585 000 kr.

22) Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning. Kungl. Maj:t har
(punkt F 3, s. 95) föreslagit riksdagen att till Bidrag till försöksvis anordnad
familjerådgivning för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 572 av fru Elvij Olsson och herr Ernulf
samt II: 705 av fru Frsenkel m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte begära

A. utredning och förslag om en plan för utbyggnad av föräldrautbildningen
och en enhetlig organisation för verksamheten samt förslag om åtgärder
från statens sida för att stimulera utbyggnaden av föräldrautbildningen
i enlighet med de riktlinjer som anges i motionerna,

B. att utredningen om den samlade sociallagstiftningen får i uppdrag att
utreda familjerådgivningens framtida organisation och plats inom den kommunala
och landstingskommunala basorganisationen på det sociala området,

C. omedelbar översyn av gällande statsbidragsbestämmelser för familjerådgivningen,

dels de likalydande motionerna I: 573 av fru Elvy Olsson och fru Nilsson
samt II: 709 av herrar Gomér och Nilsson i Tvärålund vari hemställts

att resultaten av den sedan 1962 med statsbidrag bedrivna försöksverksamheten
med familjerådgivning snarast slutredovisas, samt

att en permanent statsbidragsberättigad i motionerna angiven rådgivning
»narast därefter inrättas och att därvid verksamheten vidgas att omfatta
alla som av olika anledningar har behov av sådan rådgivning.

Utskottet. Den försöksverksamhet som nu bedrivs bör enligt utskottets
mening fortsätta under ytterligare någon tid. Statsbidrag har beviljats 1963
för 5 byråer, 1965 för ytterligare 4, 1966 för 7 och 1967 för 3 byråer eller
sammanlagt 19 byråer. Ytterligare nya ansökningar om bidrag uppges väntas.
Flera av byråerna har haft svårigheter att komma i gång med verksamheten,
främst på grund av brist på kuratorer. Motionerna I: 573 och II: 709
avstyrks därför såvitt avser slutredovisning av försöksverksamheten.

I motionerna I: 572 och II: 705 förordas att den nu tillsatta utredningen
om allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen får ett särskilt utredningsuppdrag
beträffande familjerådgivningen. Enligt direktiven bör utred2
— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 5

18 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

ningen när det gäller den sociala rådgivnings- och upplysningsverksamheten
ägna särskild uppmärksamhet åt familjerådgivningen. Yrkandet i motionerna
får därför — inom utredningsuppdragets gränser i övrigt ■— anses
tillgodosett.

Enligt motionerna I: 573 och II: 709 bör en permanent statsbidragsberättigad
rådgivning inrättas snarast efter det att försöksverksamheten slutredovisats.
Denna rådgivning skulle vidgas att omfatta alla som har behov
därav. Rådgivningsbyråerna är inte heller nu uteslutande inriktade på
äktenskapsproblem även om dessa utgör en stor del av arbetsuppgifterna.
En del av byråerna har tillgång till präster och jurister som knutits till verksamheten
vid sidan av kuratorer och läkare. Med hänsyn därtill och då även
resultatet av abortkommitténs arbete bör avvaktas innan verksamheten görs
permanent avstyrks motionsyrkandet även i denna del.

Gällande statsbidragsbestämmelser innebär att bidrag utgår med ett årligt
belopp motsvarande hälften av kostnaderna för avlöning till läkare, dock
högst 6 000 kr. för varje läkare, och till kurator, dock högst 3 000 kr.
för varje kurator. Därutöver utgår bidrag till befattningshavarens resor och
traktamentskostnader i tjänsten med 50—70 %. Begärt och i propositionen
föreslaget anslag täcker beräknad medelsåtgång. Bidragen kan utgå till landsting
eller landstingsfri stad och, om särskilda skäl föreligger, även till kommun
inom landsting och till enskild. Enligt utskottets mening föreligger -—
mot bakgrund även av utskottets ställningstaganden ovan — inte skäl att
nu påkalla ändring i dessa regler.

Utredning och förslag om föräldrautbildning begärs i motionerna I: 572
och II: 705 där bl. a. en statlig organisation förordas liksom statsbidrag till
kommuner för särskild kursverksamhet. Den nämnda utredningen om den
sociala vårdlagstiftningen skall enligt sina direktiv som nämnts beröra även
organisationen av den sociala rådgivnings- och upplysningsverksamheten.
I vissa delar torde motionärernas syfte kunna beaktas inom den redan statsunderstödda
föreläsnings- och studiecirkelverksamheten. Utskottet förutsätter
även att frågan erforderligt beaktas inom socialstyrelsens och skolöverstyrelsens
verksamhet och anser sig inte böra förorda någon riksdagens
åtgärd i föreslagna former.

Utskottet, som inte har erinran mot medelsberäkningen, hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 200 000 kr.,

2. att riksdagen avslår

a) motionerna 1:572 och 11:705 i vad de ej avser föräldrautbildning,

b) motionerna I: 573 och II: 709,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 572 och II: 705 i vad
de avser föräldrautbildning.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968 19

23) Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård och Bidrag till S:t Lukasstiftelsen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 4—F 5,
s. 95—96) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård ett
förslagsanslag av 1 300 000 kr.,

2. till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen ett anslag av 30 000 kr.

24) Allmän hälsokontroll. Kungl. Maj:t har (punkt F 6, s. 97—100) föreslagit
riksdagen att till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1968/69 anvisa
ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kr.

I motionen II: 721 av fru Kristensson har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte uttala att socialstyrelsen får i uppdrag att stimulera
sjukvårdshuvudmännen till genomförande av allmän gynekologisk
hälsokontroll.

Utskottet. Kungl. Maj :t har uppdragit åt numera socialstyrelsen att göra
en översiktlig kartläggning av företagna och planerade hälsoundersökningar.
Bland de konkreta planerna ingår de redan påbörjade hälsoundersökningarna
för tidigupptäckt av livmoderhalscancer. Det utredningsmaterial som
socialstyrelsen därefter och på grund av andra uppdrag kommer att redovisa
skall kunna tjäna som underlag för en allsidig utredning om hälsoundersökningar.
Oavsett det värde i och för sig som den i motionen förordade
hälsokontrollen har, finner utskottet sålunda inte skäl att nu förorda
något riksdagens uttalande i enlighet med hemställan i motionen
II: 721.

Utskottet, som inte har erinran mot medelsberäkningen eller vad i övrigt
anförts i statsrådsprotokollet, hemställer

1. att riksdagen till Allmän hälsokontroll för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 11:721.

25) Socialstyrelsens skärmbildscentral. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (punkt F 7, s. 100—101) hemställer utskottet

att riksdagen till Socialstyrelsens skärmbildscentral för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 620 000 kr.

26) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 8, s. 101—104) hemställer, utskottet

20

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

1. att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet
föreslagits i fråga om kostnaderna i öppen vård vid veneriska
sjukdomar,

2) ått riksdagen till Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.

27) Skyddsympningar. Kung]. Maj:t har (punkt F 9, s. 104—105) föreslagit
riksdagen att till Skyddsympningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag
av 4 100 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 900 000 kr.

I motionen 11:88 av herr Sjönell m. fl. har hemställts att riksdagen
måtte besluta att kostnaderna för elevers/personals av statlig eller kommunal
myndighet förordad skyddsympning mot gulsot bestrides av allmänna
medel.

Utskottet. Medelsberäkningen och vad i statsrådsprotokollet i övrigt anförts
har inte gett anledning till erinran.

I fråga om motionsförslaget har utskottet erfarit att vaccin mot gulsot
inte finns. Injektioner av gammaglobulin ger ett visst skydd för kortare
tid och utgör ett medel för profylaktisk behandling. Det förekommer också
att större grupper, till exempel laboratoriepersonal på sjukhus, får sådana
injektioner i förebyggande syfte. I sådana fall står sjukvårdshuvudmannen
för kostnaderna. Utskottet förutsätter att socialstyrelsen har sin uppmärksamhet
riktad på problemet även i andra fall och vid epidemisk gulsot samt
att erforderliga förslag läggs fram. Ett föreslaget riksdagens beslut kan
inte tillstyrkas.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen II: 88,

2. att riksdagen till Skgddsgmpningar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 4 100 000 kr.

28) Hälsovårdsupplysning. Kungl. Maj :t har (punkt F 10, s. 105—107)
föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1968/69
anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kr.

I motionen II: 694 av herrar Andersson i Storfors och Jonasson har hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om tillsättande
av en utredning med uppgift att framlägga förslag om rationell och
kontinuerlig hälsoupplysning av rikskaraktär.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 196S

21

Utskottet har anledning förutsätta att de viktiga frågorna om eif rationell
och kontinuerlig hälsovårdsupplysning ägnas vederbörlig uppmärksamhet
inom bland annat socialstyrelsen. En särskild utredning kan därför inte anses
påkallad. Utskottet avstyrker motionen 11:694. , :

Kungl. Maj :ts förslag har inte gett anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen II: 694.

29) Bidrag till driften av folktandvården och Bidrag til! utrustning av
polikliniker för folktandvård. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna F 11—F 12, s. 107—109) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Bidrag till driften av folktandvården ett förslagsanslag
av 12 600 000 kr.,

2. till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
ett reservationsanslag av 1 000 kr.

30) Ambulans- och räddningsflygtjänst. Kungl. Maj:t har (punkt F 13,
s. 109—110) föreslagit riksdagen att till Ambulans- och räddningsflygtjänst
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 000 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 604 av herr Åkesson in. fl. och 11: 581 av
herr Nilsson i Lönsboda m. fl. har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag örn att en flygambulans
placeras i simrishamnsområdet.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag ger inte anledning till erinran.

Placering av en flygambulans i simrimshamnsområdet förordas i motionerna
I: 604 och 11:581. En sådan permanent placering skulle enligt utskottets
mening inte vara ekonomiskt försvarbar. Då det enligt vad utskottet
erfarit finns möjligheter att i avsevärd utsträckning få hjälp genom
militär helikopter som finns placerad i närheten är någon riksdagens åtgärd
inte erforderlig.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ambulans- och räddningsflygtjänst
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 604 och II: 581.

22

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

31) Epidemiberedskap m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt F 14, s. 110) hemställer utskottet

att riksdagen till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

32) Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt G 1,
s. 111—129) föreslagit riksdagen 1) att bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet anförts härom inrätta en tjänst
som biträdande sjukhusdirektör i Ce 2 och fyra byråchefstjänster i Ce 1
vid karolinska sjukhuset, 2) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 103 404 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 90 914 000 kr.

I motionen 11:281 av herr Sjönell m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen ville besluta om inrättande av en tidigare föreslagen
tjänst som socialmedicinsk assistent med forskningsuppgifter vid karolinska
sjukhusets klinik för alkoholsjukdomar.

I motionen upptagen hemställan om omvandling av laboraturen i klinisk
alkoholforskning till en professur behandlas i statsutskottets utlåtande
nr 41.

Utskottet. Vad i statsrådsprotokollet anförts om sjukhusets organisation
lämnas utan erinran. Eventuellt beslut om inrättande av i motionen II: 281
föreslagen tjänst kan inom ramen för tillgängliga resurser fattas av sjukhusmyndigheten.
Med hänsyn därtill och med hänvisning till utskottets
nämnda utlåtande nr 41 avstyrks bifall till motionen.

Utskottet, som inte har erinran mot medelsberäkningen, hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att i överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet anförts därom
inrätta en tjänst som biträdande sjukhusdirektör i Ce 2
och fyra byråchefstjänster i Ce 1 vid karolinska sjukhuset,

2. att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
103 404 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 11:281 såvitt nu är i
fråga.

33) Karolinska sjukhuset: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna G 2—G 17, s. 129—160) hemställer utskottet -

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

23

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag
av 29 915 000 kr.,

2. till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag
av 4 800 000 kr.,

3. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare ett förslagsanslag av 12 365 000 kr.,

4. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.,

5. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett
reservationsanslag av 80 000 kr.,

6. till Bidrag till viss utbildning in. m. vid Kungsgärdets
sjukhus i Uppsala ett förslagsanslag av 100 000 kr.

7. till Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm
ett förslagsanslag av 3 533 000 kr.,

8. till Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. in. ett förslagsanslag
av 25 000 000 kr.,

9. till Bidrag till lasarettet i Lund ett förslagsanslag av
22 000 000 kr.,

10. till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus ett förslagsanslag
av 21 000 000 kr.,

11. till Bidrag till vissa sjukhus i Göteborg ett förslagsanslag
av 36 000 000 kr.,

12. till Bidrag till lasarettet i Umeå ett förslagsanslag av
17 400 000 kr.,

13. till Bidrag till regionsjukhuset i Linköping ett förslagsanslag
av 12 000 000 kr.,

14. till Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen
i Dalbg läkardistrikt ett reservationsanslag av
700 000 kr.,

15. till Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare
m. m. ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

16. till Stipendier till studerande vid odontologisk fakultet
ett förslagsanslag av 700 000 kr.

34) Nordiska hälsovårdshögskolan. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt G 18, s. 160—161) hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att träffa avtal
med Danmark, Finland och Norge om den ändring i gällande
avtal om nordiska hälsovårdshögskolan som föreslagits
i statsrådsprotokollet,

2. att riksdagen till Nordiska hälsovårdshögskolan för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 800 000 kr.

24

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

Övrig sjukhusvård m. m.

35) Statlig psykiatrisk sjukhusvård: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna H 1—H 5, s. 162—170) hemställer
utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statlig psykiatrisk sjukhusvård: Avlöningar ett förslagsanslag
av 18 000 000 kr.,

2. till Statlig psykiatrisk sjukhusvård: Omkostnader ett
förslagsanslag av 4 120 000 kr.,

3. till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka
m. m. ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

4. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m. ett reservationsanslag av 62 000 000 kr.,

5. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m. ett förslagsanslag av 860 000 000 kr.

36) Bidrag till viss hälso- och sjukvård. Med tillstyrkande av Kungl. Majrts
förslag (punkt H 6, s. 170—172) hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna
överenskommelse om avlösning av statsbidraget till avlöning
åt provinsialläkare in. m. och att vidta de åtgärder
som behövs i anslutning härtill,

2. att riksdagen till Bidrag till viss hälso- och sjukvård
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
91 000 000 kr.

37) Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker m. fl. anslag. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna H 7—H 10, s. 172—176)
hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker
ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

2. till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m. ett förslagsanslag av 1 551 000 kr..

3. till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara ett reservationsanslag av 5 400 000 kr.,

4. till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag
av 1 077 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

25

Ungdomsvård m. m.

u8) Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt II,
s- —183) föreslagit riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 29 700 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 26 586 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 222 av herrar Bengtson och Dahlén och
11:296 av herrar Wedén och Hedlund vari hemställts att riksdagen måtte
anvisa medel till 15 nya tjänster för vård- och tillsynspersonal, 2 tjänster
som översköterskor vid Gräskärrs och Forsane yrkesskolor samt en tjänst
som översköterska på halvtid vid vartdera Vemyra och Östra Spångs skolhem,
5 tjänster som psykologer vid Bärby, Fagareds, Råby, Hammargårdens
och Sundbo yrkesskolor, kontorsbiträdestjänster vid Bärby, Hammargårdens,
Råby, Gräskärrs, Stigby, Joliannisbergs och Fagareds yrkesskolor samt vid
Vemyra och östra Spångs skolhem, samt 9 tjänster som fritidsassistenter
vid vissa skolor — allt enligt socialstyrelsens förslag — och därför till Ungdomsvårdsskolorna:
Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag med 1 060 000 kr. förhöjt förslagsanslag om
30 760 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 458 av herrar Blomquist och Hubinette
och 11:572 av herr Carlshamre vari hemställts att riksdagen under punkt
I 1, statsverkspropositionens bilaga 7, för budgetåret 1968/69 måtte anvisa
ett förslagsanslag om 30 000 000 kr.,

dels de likalydande motionerna 1:575 av fru Elvy Olsson m.fl. och
II: 710 av herrar Gustavsson i Alvesta och Larsson i Borrby vari hemställts
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla att möjligheterna för fler
elever vid ungdomsvårdsskolorna att i vårdsyfte ägna sig åt djurskötsel blir
föremål för överväganden.

Utskottet. I samband med sina anslagsäskanden har socialstyrelsen anfört
att ungdomsvårdsskoleorganisationens kvantitativa kapacitet totalt räcker
för att möta nu föreliggande vårdbehov men framfört förslag i syfte huvudsakligen
att möjliggöra en fortsatt kvalitativ upprustning. Vid bifall till
Kungl. Maj:ts förslag skulle en reell ökning av personalen med 28 tjänster
rn3jliggöras. Av dessa tjänster avser 16 att täcka ökat personalbehov på
grund av arbetstidsförkortning. Mot bakgrund av vissa av socialstyrelsens
förslag framförs i motionerna 1: 222 och II: 296 yrkanden om en ytterligare
medelsanvisning av 1 060 000 kr., avsedd att möjliggöra inrättandet av ytterligare
41 tjänster. Såvitt avser fem av dessa tjänster framförs motsvarande
yrkande även i motionerna I: 458 och II: 572 genom hemställan om en med
300 000 kr. ökad medelsanvisning.

26

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

Socialstyrelsen har förordat att samtliga ungdomsvårdsskolor etappvis tillförs
psykologisk expertis med full behörighet som fast knyts till skolorna.
Den medicinska och psykologiska vården har också fått väsentligt ökade
resurser genom att sjuk- och behandlingsavdelningar inrättats utöver vid
Ryagården numera även vid Råby, Bärby och Fagared. Medel har beräknats
för biträdande överläkare och för psykolog/biträdande psykolog vid dessa
avdelningar. Vid Ryagården prövas i en särskild försöksverksamhet bl. a.
effekten i vårdhänseende av varierande personalinsatser. Råby har påbörjat
ett visst samarbete med forskningsavdelningen vid S:t Lars sjukhus och med
de psykologiska och sociologiska institutionerna vid Lunds universitet. Föredragande
statsrådet har i statsrådsprotokollet vidare uttryckt förhoppningen
att det vid Bärby och Fagared skall bli en liknande samverkan med
universitetsinstitutionerna i Uppsala respektive Göteborg. Det uppges vidare
att möjligheterna till ett samarbete med vissa barn- och ungdomspsykiatriska
kliniker undersöks.

Hemställan i motionerna I: 222 och II: 296 samt I: 458 och II: 572 innefattar
förslag om medelsanvisning för fem psykologtjänster vid Bärby,
Fagared, Råby, Hammargården respektive Sundbo. Tjänster finns nu inrättade
för psykologer — med förutsatt filosofie licentiatexamen — vid
Lövsta och Ryagården och för biträdande psykologer vid Bärby, Råby och
senast vid Fagared. Medel har beräknats för arvoden till psykologisk expertis
med timtj änstgöring. Nu anlitas med dessa medel 17 befattningshavare.
Psykologisk expertis finns sålunda fast knuten till tre av de fem i motionerna
angivna skolorna. Andra skolor inklusive de två övriga nämnda biträds av
arvodesanställd expertis. Tjänstgöringstiden för dessa experter beräknas vid
Hammargården och Sundbo till 60 resp. 65 timmar per månad. Utbyggnaden
av den psykiatrisk-psykologiska vården får som även framhålls i motionerna
1:458 och 11:572 ses i sitt inbördes sammanhang. Vidare måste beaktas
bristen på psykologer särskilt med full behörighet och de ökande anspråk på
dylik expertis som hävdas inom andra sektorer. Enligt utskottets mening får
motionärernas syfte med förslaget om ökad medelsanvisning för vissa skolors
behov av psykologtjänster anses vara till väsentlig del tillgodosett. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna I: 222 och II: 296, såvitt ökade
medel beräknats för psykologtjänster, samt I: 458 och II: 572.

I motionerna I: 222 och II: 296 förordas vidare 15 vårdartjänster för att
friställa övertillsynsmännen främst vid de större skolorna från den schemabundna
avdelningstjänsten och möjliggöra att dessa åläggs arbetsuppgifter
av samordnande och personalledande natur. Därmed skulle i sin tur främst
rektor och assistenter kunna avlastas dessa uppgifter. För att befria kvalificerad
personal från rutinuppgifter förordas i motionerna även inrättandet
av sju kontorsbiträdestjänster. Socialstyrelsens motsvarande och åberopade
yrkande för i motionerna angivna skolor avsåg tre heltids- och fyra halvtidstjänster.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

27

Som i statsrådsprotokollet angivits genomgås ungdomsvårdsskolorna i avsikt
att effektivisera organisationen. Särskilt uppdrag har lämnats socialstyrelsen
att utreda möjligheterna att till styrelsen centralisera kamerala
uppgifter som åvilar skolorna. Med hänsyn bland annat därtill avstyrker utskottet
motionerna i vad vårdar- och kontorsbiträdestjänster lagts till grund
för medelsberäkningen.

Hemställan i motionerna I: 222 och II: 296 grundas vidare på behovet av
två heltids- och två halvtidstjänster som översköterskor vid fyra skolor och
skolhem. Därigenom skulle enligt motionerna rimliga trygghetskrav i vården
kunna upprätthållas. Den 1 juli 1967 uppgick antalet elevplatser vid dessa
skolor och hem till vid Gräskärr 54, vid Forsane 62, vid Vemyra 40 och vid
Östra Spång 50 platser. Utskottet bedömer prioriteringen även mot bakgrund
av övrig efterfrågan inte kunna föranleda till en tillstyrkan av motionerna
såvitt de grundas på nämnda tjänster.

Slutligen har i motionerna 1: 222 och II: 296 beräknats medel för nio fritidsassistenter
vid vissa skolor. Ledningen av fritidsverksamheten är nu
anförtrodd åt tillgänglig personal och kursverksamhet m. m. leds av intresserade
personer mot timarvode. Bland de arbetsuppgifter som avsetts tillkomma
övertillsynsmännen, som tillförts ungdomsvårdsskolorna genom
avtalsförhandlingar, ingår även organiserandet av för flera avdelningar
gemensamma angelägenheter i samband med bl. a. fritidssysselsättningen.
Under omkostnadsanslaget har enligt Kungl. Maj :ts förslag 544 000 kr. beräknats
för undervisning, lek och idrott innebärande en ökning med 140 000
kr. Från nämnda delpost bestrids även arvodena till fritidsledare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en aktiv och
meningsfylld fritidsverksamhet. De totala resurserna för detta ändamål har
också ökats. Utskottet har dock inte helt övertygats om att ens vid en med
motionerna i denna del avsedd högre ambitionsnivå de förordade särskilda
tjänsterna skulle få anses prioriterade. Med hänsyn därtill och till den förut
åberopade organisatoriska översynen avstyrks motionerna I: 222 och II: 296
även i denna del.

Ett riksdagens uttalande till förmån för ökade möjligheter till djurskötsel
i vårdsyfte föreslås i motionerna I: 575 och II: 710. Förslaget förs fram mot
bakgrund av den aviserade successiva nedläggningen av flertalet jordbruk
vid ungdomsvårdsskolorna, en åtgärd som enligt motionärerna är diskutabel.
Det framhålls att vissa skolor har djur av skilda slag i rent terapisyfte
och att förslaget inte avser ökad yrkesutbildning i djurskötsel.

Utskottet kan dela motionärernas uppfattning såvitt den innebär att det
för vissa elever kan vara lämpligt om viss smådj ursskötsel kan bibehållas.
Sådan finns redan nu vid vissa skolor och enligt vad utskottet inhämtat
undersöks i samband med jordbrukens nedläggande möjligheterna till att
driva smådj ursskötsel i terapisyfte. Utskottet anser därför att föreslaget
uttalande från riksdagens sida inte är påkallat.

28

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

Mot den bakom Kungl. Maj :ts förslag liggande medelsberäkningen i övrigt
har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 222 och II: 296 samt
I: 458 och II: 572 i vad de avser medel för ytterligare fem
psykologi j änster,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:222 och 11:296 i
vad de avser medel för i motionerna angivna andra tjänster
än psykologtjänster,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 222 och II: 296 samt I: 458 och
II: 572, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen,
till Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/
69 anvisar ett förslagsanslag av 29 700 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 575 och II: 710.

39) Ungdomsvårdsskolorna: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna I 2—I 7, s. 183—189) hemställer utskottet att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Ungdomsvårdsskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 9 000 000 kr.,

2. till Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola ett förslagsanslag
av 4 800 000 kr.,

3. till Ungdomsvårdsskolorna: Engång sanskaffning av inventarier
m. m. ett reservationsanslag av 550 000 kr.,

4. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag
av 270 000 kr.,

5. till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl. ett förslagsanslag av 180 000 kr.,

6. till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälpsoch
barnavårdslagarna m. m. ett förslagsanslag av 11 000000
kr.

r Nykterhetsvård m.m.

40) Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna J 1—J 3, s. 194—197) hemställer utskottet att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Avlöningar
ett förslagsanslag av 9 367 000 kr.,

2. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Omkostnader
ett förslagsanslag av 5 374 000 kr.,

29

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

3. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning
m. in. ett reservationsanslag av 400 000 kr.

41) Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt J 4, s. 197—199)
hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade
ändrade grunder för bidrag till anordnande av vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. in.,

2. att riksdagen till Bidrag till anordnande av erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

42) Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag (punkt J 5,
s. 199—202) hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade
ändrade grunder för bidrag till driftkostnader vid
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

2. att riksdagen till Bidrag till driftkostnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 51 500 000 kr.

43) Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. Kungl. Majd har

(punkt J 6, s. 202—203) föreslagit riksdagen 1) att riksdagen godkänner
i statsrådsprotokollet förordade ändrade grunder för bidrag till kommunala
nykterhetsnämnder m. m. 2) att riksdagen till Bidrag till kommunala
nykterhetsnämnder m. m. 2) att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
55 500 000 kr. °

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 44 000 000 kr.

Utskottet. I statsrådsprotokollet har bl. a. förordats att bidrag bör utgå
till en vårdcentral i Stockholm för unga narkotikamissbrukare. Utskottet
förutsätter att motsvarande bidrag kan utgå även till andra vårdcentraler
av samma karaktär.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade
ändrade grunder för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m„

2. att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 55 500 000 kr.

30

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

44) Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkt J 7, s. 204—205) hemställer utskottet

att riksdagen till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 330 000 kr.

45) Bidrag till Länkrörelsen m. m. Kungl. Maj:t har (punkt J 8, s. 205)
föreslagit riksdagen alt till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret
1968/69 anvisa ett anslag av 1 150 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 700 000 kr. Härutöver har
100 000 kr. anvisats på tilläggsstat.

I de likalydande motionerna I: 569 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och
II: 738 av herr Vigelsbo m. fl. har föreslagits att någon del av de inkomstförstärkningar
som erhålls genom förhöjd spritbeskattning, förslagsvis
2 procent därav, måtte disponeras för stöd åt nykterhetsarbetet samt att
därvid det av Länkrörelsen bedrivna, individuellt inriktade arbetet måtte
komma i åtnjutande av en väsentlig del därav.

Utskottet. Det förhållandet att statsverkets skatteinkomster vid försäljning
av alkoholdrycker ökas kan enligt utskottets mening inte i och för
sig grunda anspråk på ökade resurser för nykterhetsarbetet. Anslagen för
detta viktiga ändamål får bedömas efter möjligheterna att få en effektiv
användning av medlen och efter en fördelning av de totala resurserna. Med
hänsyn därtill och även till att yrkande inte framställts om höjning av
visst anslag avstyrker utskottet motionerna I: 569 och II: 738.

Utskottet, som inte har erinran mot medelsberäkningen under förevarande
anslag, hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för
budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av 1 150 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:569 och II: 738.

Viss rehabiliteringsverksamhet

46) Statens arbetsklinik m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna Iv 1—K 2, s. 207—210, och K 4—K 9, s. 211—220)
hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statens arbetsklinik ett förslagsanslag av 1 040 000
kr.,

2. till Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. ett förslagsanslag
av 24 400 000 kr.,

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

31

3. till Bidrag till vanföreanstalter m. m. ett förslagsanslag;
av 16 800 000 kr.,

4. till Bidrag till Eugeniahemmet ett förslagsanslag av
4 130 000 kr.,

5. till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda ett reservationsanslag av 6 000 000
kr.,

6. till Bidrag till driften av särskolor m. in. ett förslagsanslag
av 20 000 000 kr.,

7. till Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund ett anslag
av 330 000 kr.,

8. till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
ett förslagsanslag av 1 020 000 kr.

Arbetarskydd och arbetsmedicin

47) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt L 1, s. 221—222) hemställer utskottet

att riksdagen till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 3 758 000
kr., varav 100 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

48) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt L 2,
s. 223) föreslagit riksdagen att till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 576 000 kr.

Förevarande anslag samt anslaget till Undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets område är i gällande riksstat uppförda
med sammanlagt 611 000 kr.

I de likalydande motionerna 1: 463 av herr Werner och 11: 582 av fru
Ryding m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta höja anslaget
under punkt L 2, Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader, med 50 000 kr.
så att anslaget för Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område för budgetåret 1968/69 uppgår till 150 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär bl. a. att medel för undervisningsoch
upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område, som i gällande
riksstat anvisats som särskilt anslag, för budgetåret 1968/69 beräknas under
en särskild anslagspost i arbetarskyddsstyrelsens omkostnadstat. Vid medelsberäkningen
har för ändamålet tagits upp oförändrat 100 000 kr. för
nämnda ändamål.

32

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

Med hänvisning till utskottets yttrande till 1967 års riksdag (SU 1967: 5,
s. 43) och med hänvisning till att den slutliga regleringen av medelsanvändningen
inom det nu föreslagna förslagsanslaget bör tillkomma Kungl. Maj :t
avstyrker utskottet bifall till motionerna 1: 463 och II: 582.

Anledning föreligger inte till särskilt yttrande över föreslagen medelsanvisning
i övrigt.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med
avslag å motionerna 1:463 och 11:582 till Arbetarskyddsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1968/69 anvisar ett
förslagsanslag av 576 000 kr.

49) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt L 3, s. 223—
325) föreslagit riksdagen att till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 8 089 000 kr., varav 630 000 kr.
att avräknas mot automobilslcattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 667 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:586 av herr Werner och 11: 732 av fru
Ryding m. fl. har hemställts att riksdagen beslutar att under L 3, Yrkesinspektionen:
Avlöningar, uppräkna beloppet med 119 000 kr. till sammanlagt
8 208 000 kr. för att därmed tillgodose kravet från arbetarskyddsstyrelsen
om 11 tjänster, inspekterande personal (inkl. deltidsanställda läkare).

Utskottet. Med hänvisning till utskottets yttrande till 1967 års riksdag
<SU 1967: 5, s. 40—41) hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med
avslag å motionerna 1:586 och II: 732 till Yrkesinspektionen:
Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 8 089 000 kr., varav 630 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

50) Yrkesinspektionen: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna L 4—L 6, s. 225—228) hemställer utskottet att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Yrkesinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 800 000 kr., varav 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Arbetsmedicinska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4 192 000 kr.,

3. till Arbetsmedicinska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 887 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

33

Internationell samverkan

51) Socialattachéer m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna M 1—M 5, s. 230—233) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Socialattachéer ett förslagsanslag av 395 000 kr.,

2. Ull Internationellt socialpolitiskt samarbete ett förslagsanslag
av 2 355 000 kr.,

3. till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen in. m. ett
förslagsanslag av 3 680 000 kr.,

4. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av
60 000 kr.,

5. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag
av 100 000 kr.

Diverse

52) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfastigheternas
delfond m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna N 1—N 5, s. 234—235) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfastigheternas
delfond ett förslagsanslag av
30 000 kr.,

2. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska
sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 8 821 000
kr.,

3. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Akademiska
sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 5 108 000
kr.,

4. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 15 975 000
kr.,

5. till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark ett förslagsanslag av 197 000 kr.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 5

34

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

53) Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium
in. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
U: 1—H:2, s. 236—245, och 11:4—11:8, s. 245—261) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium ett investeringsanslag av
1 270 GOD kr.,

2. till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag
av 13 500 000 kr.,

3. till Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet
i Lund ett investeringsanslag av 30 000 kr.,

4. till Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka
in. m. ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.,

5. till Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker
ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.,

6. till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
ett investeringsanslag av 2 250 000 kr.,

7. till Vissa byggnadsarbeten in. m. vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare ett investeringsanslag av
1 600 000 kr.

Statens utlåningsfonder

54) Statens bosättningslånefond. Kungl. Maj:t har (punkt IV: 1, s. 262—
263) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslånefond för budgetåret
1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 17 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 000 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 329 av herrar Hansson och Arne Pettersson
och II:A23 av herr Lindkvist m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t begär en prövning av möjligheterna att ändra bestämmelserna
för erhållande av bosättningslån på så sätt att även ensamstående
och sammanboende utan att vara vare sig trolovade eller gifta omfattas av
dem.

Utskottet. Bosättningslån (SFS 1946:570, senast ändrad 1967:200) kan
utlämnas till trolovade eller äkta makar samt till ogift mor eller far med
minderårigt barn, vilken avser att bilda eget hem för sig och barnet. Med

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968 35

ogift mor eller far likställs i praxis änka eller änkling eller frånskild soin
har vårdnaden om eget minderårigt barn.

Beslut om inrättande av en statens bosättningslånefond fattades av 1937
års riksdag efter förslag från befolkningskommissionen i syfte att stödja
bosättningen främst mot bakgrund av den relativt låga äktenskapsfrekvensen
och den höga äktenskapsåldern. Därmed skulle önskvärda tidiga äktenskap
främjas. Befolkningsutredningen (SOU 1943: 18 och 1946: 5, jfr prop.
1946: 572) tog även upp bosättningslånen och angav bland annat deras samband
med andra befolkningspolitiska åtgärder.

I motionerna I: 329 och II: 423 förordas en prövning av möjligheterna att
lämna bosättningslån till även ensamstående och till sammanboende som
varken är trolovade eller gifta. Enligt utskottets mening skulle även
med vidhållande av det ursprungliga syftet kunna övervägas en översyn av
kraven på trolovning eller giftermål. Därutöver innebär yrkandet emellertid
också att lånestödet skulle avse även kostnader i samband med bostadsbildning
utan familjepolitisk anknytning, då främst för ensamstående barnlösa.
I den senare delen är utskottet inte berett att nu förorda någon omprövning.
I den förra delen bör reglerna däremot kunna förutsättningslöst överses och
prövas, då även med beaktande av de administrativa svårigheter som kan
uppkomma. Detta bör i anledning av motionerna ges Kungl. Maj :t till
känna.

Utskottet erinrar om att 1967 års riksdag (SU 1967:5, s. 46—47) gav
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om vissa angivna skäl att se
över lånebestämmelserna.

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens bosättningslånefond för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 17 000 000
kr.,

2. alt riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionerna I: 329 och II: 423.

Fonden för låneunderstöd

55) Lån till anordnande av barnstugor m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna V: 1—V: 4, s. 264—267) hemställer utskottet att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Lån till anordnande av barnstugor ett investeringsanslag
av 8 000 000 kr.,

2. till Lån till byggande av sjukhem ett investeringsanslag
av 40 000 000 kr.,

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 5

36

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

3. till Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias sjukhus
för vissa byggnadsarbeten ett investeringsanslag av
20 000 kr.,

4. till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare in. m. ett investeringsanslag av 1 200 000
kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

56) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra
sig beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen

B 7 Folkpensioner

C 1 Allmänna barnbidrag

C 2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

C 3 Bostadsrabatter

K 3 Bidrag till hjälpmedel för handikappade, m. in.

11:3 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala,
vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 12 mars 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson
(s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard
Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s),
Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep)
och fru Elvy Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),
Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm
(s), Johansson i Norrköping (s), fröken Ljungberg (h), herrar Fagerlund
(s), Mundebo (fp), fru Holmberg (s), herrar Nilsson i Tvärålund (ep),
Blomkvist (s), Westberg (fp) och Gustavsson i Ängelholm (s).

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

37

Reservationer

1) vid punkten 4 (Bidrag till sjukförsäkringen) av herrar Axel Andersson
(fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar
Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund
(ep) och Westberg (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »I motionerna»
och slutar med »års riksdag» bort ha följande lydelse:

»I och med tillsättandet av 1967 års tandvårdsutredning torde det vara
uppenbart att den allmänna tandvårdsförsäkring som föreslogs av 1961 års
sjukförsäkringsutredning inte kommer att genomföras på mycket lång tid.
Det är därför berättigat att i väntan på en sådan mera genomgripande reform
på tandvårdens område försöka genomföra förbättringar för särskilt
utsatta grupper. Tonåringarna över 16-årsåldern där den fria skoltandvården
upphör är en sådan särskilt utsatt grupp. Olika undersökningar, t. ex. belänkandet
om militärtandvården (SOU 1966: 58), har visat att behovet av
tandvård i denna åldersgrupp är ungefär dubbelt så stort som den vuxna
befolkningens tandvårdsbehov. Det är också uppenbart att om tandvården
försummas i ungdomen kan irreparabla skador uppstå eller skador som blir
mycket kostnadskrävande att laga vid en senare tidpunkt. Ungdom mellan
16 och 19 år har också vanligen på grund av studier eller praktikantarbete
så låga inkomster att vård hos privatpraktiserande tandläkare för många
ter sig svåröverkomlig. Alternativet att ställa sig i folktandvårdens ko ter sig
mindre meningsfullt på de orter där väntetiderna är flera år. Under väntetiden
kan allvarliga skador hinna uppstå. Utskottet anser därför att frågan
om att göra förmånerna inom mödratandvården tillämpliga för ungdomar
mellan 16 och 19 år bör snabbutredas och förslag snarast föreläggas riksdagen.
»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till motionerna 1:411 och
II: 510 samt i anledning av motionen II: 289, den sistnämnda
motionen såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet antört om tandvårdsförmåner för ungdom enligt
mödratandvårdens principer,»

2) vid punkten 9 (Bidrag till anordnande av barnstugor) av herrar Virgin
(h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Ottosson (h), Edström (fp), NilsEric
Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Bohman (h), Mattsson
(ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken Ljungberg (h), herrar Mundebo
(fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Till de» och
slutar med »detta sammanhang» bort ha följande lydelse:

38

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

»I motionerna I: 556 och II: 713 hemställs att riksdagen ger Kung!. Maj :t
till känna vad som där anförts angående lekskolorna. I motionerna framhålls
att lekskolan bör ses som en skolform i vilken barnen skall förberedas
för grundskolan och inte som en tillsynsform. Bakgrunden till motionskravet
är det ställningstagande till vistelsetiden i lekskolor som gjorts i den
utrediring som ligger till grund för statsverkspropositionens behandling av
familjedaghemsfrågorna. Familjedaghemsutredningen ansåg det sålunda
vara angeläget med en förlängning av vistelsetiden i lekskolor så att dessa
i ökad utsträckning kan ta emot barn till deltidsarbetande föräldrar. Utskottet
anser det för sin del angeläget att så goda förutsättningar som möjligt
skapas för att ge bättre tillsynsmöjligheter. Liksom motionärerna anser utskottet
dock att lekskolan skall ses som en skolform och inte som en tillsynsform.
»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1:556 och
II: 713, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört om lekskolans uppgift,»

3) vid punkten 11 (Bidrag till kommunala familjedaghem)

a) av herrar Axel Andersson (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep),
fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Redan på»
och slutar med »till känna» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner det berättigat att hysa farhågor för att en kvotregel, innebärande
att bidragsrätt skall föreligga först när kommunens organiserade
barntillsyn — genom både barnstugor och familjedaghem — nått en viss
omfattning uttryckt i platser per antal invånare i kommunen, kan medföra
att ett stort antal kommuner inte skulle stimuleras att anordna familjedaghem.
En stimulans av utbyggandet av familjedaghemsverksamheten är så
angelägen, att utskottet i enlighet med motionerna I: 556 och II: 713 samt
II: 403 finner att det inte bör införas en kvotregel som begränsar bidragsrätten
till att gälla när den organiserade barntillsynen i kommunen uppnått
en viss omfattning uttryckt i platser per antal invånare i kommunen. Därmed
har även yrkandet i motionen II: 417 helt tillgodosetts.»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:332 och 11:429, med bifall till motionerna
II: 403 samt I: 556 och II: 713 och i anledning av motionen
II: 417, de fem förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga,
iii ; . ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om en kvot regel,

»

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

39

b) av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Edström (fp),
Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattssön (ep),
Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och
Westberg (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Enligt utskottets»
och slutar med »till känna» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är det angeläget att kommunerna bereds tillfälle
att skapa tillsynsplatser i sådan omfattning och med sådan utformning
att kommuninvånarna kan beredas största valmöjligheter mellan olika tillsynsformer.
Den i propositionen föreslagna balansregeln — som innebär
att i kommuner med mer än 10 000 invånare bidrag inte utgår för flera familj
edaghemsplatser än som motsvarar antalet statsbidragsberättigade barnstugeplatser
i kommunen i— kan enligt utskottets mening vara till hinder
för ökningen av det totala antalet barntillsynsplatser. En snabbare ökning
av antalet platser i familjedaghem torde kunna åstadkommas utan att utbyggnaden
av barnstugeverksamheten eftersätts om balansregeln finge innehållet
att statsbidrag till familjedaghem utgår högst för det antal familjedaghemsplatser
som motsvarar dubbla antalet statsbidragsberättigade barnstugeplatser
i kommunen. Utskottet föreslår att regeln får detta innehåll
och anser sig därmed ha tillgodosett yrkandena i motionerna 1:556 och
II: 713, II: 403 samt I: 332 och II: 429 vad avser balansregeln.»
dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna 1:332 och 11:429, 11:403 samt
1:556 och 11:713, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om en balansregel,
»

c) av fröken Ljungberg.

d) av herrar Axel Andersson (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson
(ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå
(fp), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 10 börjar med »Såvitt därefter»
och på s. It slutar med »detta hänseende» bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser det motiverat att det, för att valmöjligheter skall skapas
mellan familjedaghem och barnstugor och tillkomsten av tillsynsplatser
stimuleras, skall ges ett statligt bidrag om 45 % av kommunens kostnader,
efter avdrag för föräldraavgifter, för vårdarens lön och sociala förmåner
utom omkostnadsersättning. Det är enligt utskottets mening mera motiverat
att anknyta procenttalet för bidraget till bidragsprocenten för driften av

40

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

barnstugor än till procenttalet för statsbidraget till social hemhjälp. Utskottet
anser sig härmed ha tillgodosett yrkandena i motionerna I: 556 och
II: 713 samt II: 403.»

dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:

»6. att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna 11:403 samt 1:556 och 11:713,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till
känna vad utskottet anfört om statsbidragets procentuella
storlek,»

4) vid punkten 22 (Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning)

a) av herrar Axel Andersson (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson
(ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå
(tp), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med »Den försöksverksamhet»
och på s. 18 slutar med »dessa regler» bort ha följande
lydelse:

»Sedan 1962 liar statsbidrag'' beviljats till av landsting försöksvis anordnad
familjerådgivning. Statsbidrag ges nu till 19 byråer. Verksamheten
har vid de statsbidragsberättigade byråerna nått en avsevärd omfattning
och stadga. Emellertid har också primärkommuner, frivilliga föreningar
och kyrkliga sammanslutningar på många platser anordnat verksamhet som
enligt nuvarande bestämmelser inte är bidragsberättigad bl. a. på grund av
att huvudmannen här inte är landstingskommunal. Det finns dubbelt så
många sådana icke bidragsberättigade byråer som det finns bidragsberättigade.
Å andra sidan finns det landsting som inte har anordnat någon
form av familjerådgivning inom sitt område och många större städer som
inte har någon verksamhet på grund av att landstingets byrå vanligen är
placerad på landstingets huvudort. Det ter sig väsentligt att efter den långa
period av försöksverksamhet som nu genomförts få en fast organisatorisk
ram för familj erådgivningsbyråerna och samtidigt reformera statsbidragsbestämmelserna
på ett sådant sätt att alla typer av huvudmän kan få bidrag
och att anordnandet av fullvärdiga rådgivningsbyråer stimuleras. Abortutredningen
granskar för närvarande problemet med familjerådgivningen
ur abortrådgivningens speciella synvinkel. Denna utredning torde nu ha
kommit så långt i sitt arbete att en särskild snabbutredning med uppgift
att behandla hela frågan om familj erådgivningsbyråernas organisation och
stödbehov kan tillsättas. Det är uppenbart att den nyligen tillsatta utredningen
om en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen inte kommer
att kunna framlägga konkreta förslag i denna fråga inom överskådlig framtid.
Samtidigt är behovet av att utvidga och stabilisera familjerådgivningen
akut. Utskottet vill därför föreslå att det särskilda utredningsarbete som

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

41

ovan föreslagits beträffande rådgivningsbyråerna bedrives med stor skyndsamhet.
»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna 1:572 och
II: 705 samt I: 573 och II: 709, de två förstnämnda motionerna
i vad de ej avser föräldrautbildning, hos Kungl. Maj :t
hemställer om skyndsam utredning beträffande familjerådgivningens
organisation och stödbehov,»

b) av herrar Axel Andersson (fp),Edström (fp),Nils-Eric Gustafsson (ep),
fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med »Utredning
och» och slutar med »föreslagna former» bort ha följande lydelse:

»Föräldrautbildningen är i huvudsak begränsad till kortare kurser i spädbarnsvård
i Röda Korsets eller barnavårdscentralernas regi. Endast Stockholms
stad har prövat en utvidgad föräldraundervisning som även riktar sig
till föräldrarna till äldre barn och tonåringar. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att föräldrautbildning kan ha stor betydelse både för föräldrar
med »vanliga» uppfostringsproblem och för föräldrar till barn med allvarliga
problem av olika slag och att adekvat utbildning till föräldrar i många
fall torde kunna förebygga skador hos barnen och familjen som helhet. Utskottet
vill därför tillstyrka motionerna 1:572 och II: 705 såvitt angår en
utbyggnadsplan och organisation för föräldrautbildningen.»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av motionerna I: 572 och
II: 705, i vad motionerna ej behandlats under 2., hos Kungl.
Maj :t begär förslag om en plan för utbyggnad och organisation
av föräldrautbildningen.»

5) vid punkten 38 (Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar)

a) av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Ottosson (h),
Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Bohman
(h), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken Ljungberg (li),
herrar Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med »Socialstyrelsen
har» och slutar med »och II: 572» bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill tillstyrka att den påbörjade utbyggnaden av psykologorganisationen
inom ungdomsvårdsskolorna fortsättes. I första hand bör Hammargårdens
och Sundbo ungdomsvårdsskolor, i enlighet med socialstyrelsens
förslag, få psykologisk expertis fast knuten till skolorna. Däremot anser
utskottet att man med hänsyn till bristen på psykologer med full behörig -

42

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

het inte i dagens läge bör inrätta psykologtjänster vid de tre övriga skolor
som föreslagits i motionerna I: 222 och II: 296 samt I: 458 och II: 572, då
tjänster för biträdande psykologer inrättats vid dessa skolor.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 222 och
II: 296 samt I: 458 och II: 572, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, anvisar medel till ytterligare två tjänster för psykologer,
»

b) av herrar Axel Andersson (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep),
fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med »I motionerna»
och på s. 27 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att socialstyrelsens yrkanden inom tre områden är särskilt
väsentliga. Det gäller upprustningen av den medicinska och den ovan
berörda psykiska vården, ett effektivare utnyttjande av den nu anställda
kvalificerade personalen samt en ökad satsning på att ge elevernas fritid ett
rimligt innehåll.

Det ökade medicinska vårdbehov som på grund av narkotikamissbrukets
ökning kunnat redovisas hos ungdomsvårdsskoleeleverna under den senaste
tiden gör en förstärkning av den medicinska vårdpersonalen nödvändig. Utskottet
vill därför tillstyrka motionerna II: 222 och II: 296 i detta avseende.

Övertillsynsmännen tillfördes ungdomsvårdsskoleorganisationen för något
år sedan i avsikt att åstadkomma en rationalisering av arbetsfördelningen
inom skolorna. Övertillsynsmännens uppgift skulle vara att handha personal
och organisationsfrågor inom skolorna och med anledning av arbetsuppgifternas
art inrättades dessa tjänster i eu högre lönegrad än vårdartjänsterna
och andra kvalifikationskrav ställdes för sökande till dessa poster. I realiteten
har emellertid dessa tjänstemän helt tagits i anspråk för vårdaruppgifter
under den tid de fungerat. Samtidigt har psykologer och assistenter,
som har utbildning för att ge mer kvalificerad vård och för att utföra vissa
undersökningar m. m., fått användas för organisatoriska och arbetsledande
uppgifter. Utskottet anser att den förskjutning av arbetsuppgifterna som
här uppkommit är utomordentligt orationell och oekonomisk och vill därför
tillstyrka motionerna I: 222 och II: 296 i vad avser yrkandet om medel
för inrättande av ytterligare 15 vårdartjänster vid ungdomsvårdsskolorna
för att korrigera den snedvridning av arbetsfördelningen som uppstått. Av
samma skäl vill utskottet tillstyrka motionernas krav om inrättande av sju
kontorsbiträdestjänster. Undervisningsmöjligheterna inom ungdomsvårdsskolorna
har nu nått en relativt tillfredsställande omfattning och differentieringsgrad.
Men de goda resultat som härigenom skulle kunna uppnås i
form av anpassning hos eleverna torde i hög grad spolieras av att möjligheterna
att ge eleverna sysselsättning under den tid de inte sysslar med

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

43

studier eller arbete är alltför små. Fritiden är för elevernas samhällsanpassning
minst lika väsentlig som arbets- och studietiden. Om eleverna inte visas
på möjligheter att göra fritiden intressant och stimulerande kommer
andra anpassningsåtgärder ofta att förfelas. Inspärrning utan sysselsättning
måste för övrigt alltid betraktas som inhumant. Utskottet vill därför
tillstyrka de krav om inrättande av nio tjänster som fritidsassistenter som
framförs i motionerna I: 222 och II: 296.»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till motionerna 1:222 och
II: 296, såvitt nu är i fråga, anvisar medel till i motionerna
angivna andra tjänster än psykologtjänster,»

c) av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Ottosson (h),
Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Bohman
(h), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken Ljungberg
(h), herrar Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp)
som under förutsättning av bifall till reservationen 5 a anser att utskottets
hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna 1:222 och 11:296 samt 1:458 och 11:572,
samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen, till
Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/69
anvisar ett förslagsanslag av 29 820 000 kr.,»

d) av herrar Axel Andersson (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson
(ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå
(fp), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som under
förutsättning av bifall till reservationerna 5 a och 5 b anser att utskottets
hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna 1:222 och 11:296 samt 1:458 och 11:572,
samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen, till
Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/69
anvisar ett förslagsanslag av 30 580 000 kr.,»

Särskilt yttrande

vid punkten 11 (Bidrag till kommunala familjedaghem) av herrar Axel
Andersson (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson
(ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp),
Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som anfört:

»Utskottet anser det inte vara lämpligt med ett riksdagens uttalande
angående den särskilda omkostnadsersättningen för att täcka kostnader för
dagbarnets kost samt slitage av möbler och annan inredning. Utskottets

44

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1968

motivering är att staten inte är part i de avtal som skall slutas angående
omkostnadsersättningen. För vår del vill vi uttala angelägenheten av att
omkostnadsersättningen görs större än vad som föreslogs i familjedaghemsutredningen
vars förslag ligger till grund för föreliggande propositionsförslag.
Såsom framhålls i motionerna I: 556 och II: 713 måste man också ta
hänsyn till kostnader för barnens personliga hygien, slitage på möbler och
andra inventarier såsom bäddutrustning.»

ESSELTE AB. STHLM 68

814165