Nr 43—44
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
1
Nr 43
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag för budgetåret 1968/69 till
vissa allmänna kultur- och bildningsändamål samt internationellt-kulturellt
samarbete jämte motioner.
(5: e avd.)
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
Allmänna kultur- och bildningsändamål
Konst, litteratur, musik m. m.
1) Konstnärsstipendier in. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkterna B 1—B 3, s. 20—23 i
utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 3 januari 1968)
hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Konstnärsstipendier ett reservationsanslag av 3 174 000
kr.,
2. till Konstnärsbelöningar ett förslagsanslag av 760 000 kr.,
3. till Statens konstråd ett förslagsanslag av 103 000 kr.
2) Förvärv av konst för statens byggnader. Kungl. Maj:t har (punkt B 4, s. 23—
24) föreslagit riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge statens konstråd
att under budgetåret 1968/69 beställa konst för högst 2 200 000 kr. samt b) till
Förvärv av konst för statens byggnader för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.
Under förevarande anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 1 800 000 kr. Kungl. Maj:t har bemyndigats medge statens konstråd
att göra beställningar för ett belopp av 2 000 000 kr.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 43—44
2
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
I de likalydande motionerna I: 625 av herr Wirtén och II: 771 av fru Gärde
Widemar har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj:t att medge statens konstråd att under nästa budgetår beställa konst för 300 000
kr. i tillägg till Kungl. Maj:ts förslag dvs. för 2 500 000 kr. avseende inköp budgetåret
1969/70.
Utskottet. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall anslaget till förvärv av konst för
statens byggnader för nästa budgetår upptas med 2 000 000 kr., vilket innebär en
ökning av nuvarande anslag med 200 000 kr. Utskottet tillstyrker detta förslag.
Ramen för konstbeställningar har för nästa budgetår föreslagits skola fastställas
till 2 200 000 kr. I motionerna 1:625 och 11:771 yrkas att ramen höjs till
2 500 000 kr.
Utskottet får erinra om att statens konstråd, i den mån medel som avsetts för en
konstbeställning helt eller delvis inte utnyttjas, äger disponera motsvarande belopp
för nya beställningar utöver dem som för varje år ryms inom den fastställda ramen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att ramen för konstbeställningar liksom föregående
år räknats upp med 200 000 kr. Utskottet anser inte tillräckliga skäl föreligga att
biträda det i motionerna framställda yrkandet om en ytterligare höjning av ramen
utan tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 625 och II: 771, såvitt nu är i fråga, bemyndigar
Kungl. Maj:t att medge statens konstråd att under
budgetåret 1968/69 beställa konst för högst 2 200 000 kr.,
2. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
3) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt B 5, s. 24—27) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 2 905 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 800 000 kr. Kungl.
Maj:ts förslag innebär en höjning med 35 000 kr. av medelsanvisningen till ersättning
åt författare och översättare för framställning av deras verk i form av talböcker
och taltidningar samt i övrigt en uppräkning med 70 000 kr. till följd av
ökad utlåning. Förslag om ökning av biblioteksersättningens grundbelopp har ej
biträtts av Kungl. Maj:t.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de under punkt 2 angivna motionerna I: 625 och 11: 771 vari hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte å åttonde huvudtitelns driftbudget anvisa
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
3
ett förslagsanslag av 4 201 000 kr. — en ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag med 1 296 000 kr. — till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek på i motionerna föreslaget sätt,
dels motionen II: 203 av herr Hector m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av statsverkspropositionens bilaga 10 punkten B 5 måtte besluta 1. att
fastställa biblioteksersättningens grundbelopp för budgetåret 1968/69 till 10 öre för
lån och 40 öre för referensexemplar av originalverk samt till 5 öre för lån och 20
öre för referensexemplar av översatta verk samt att företa den uppräkning av förslagsanslaget
som föranleds härav samt 2. att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om en plan för successiv höjning av biblioteksersättningens grundbelopp i
enlighet med vad i motionen anförts, syftande till att ersättningen inom en femårsperiod
fr. o. m. budgetåret 1968/69 skall uppgå till 25 öre per lån av svenskt rättsskyddat
originalverk och 10 öre per lån av översatt verk samt motsvarande
ersättningar beträffande bruk av referensexemplar,
dels motionen II: 763 av herr Arvidson vari hemställts att riksdagen måtte vid
behandlingen av punkt B 5 i statsverkspropositionens bil. 10 besluta att höja biblioteksersättningens
grundbelopp från 6 öre till 25 öre för lån av rättsskyddat svenskt
originalverk, från 2 öre till 10 öre per lån av översatt verk, från 24 öre till 1 kr.
för bruk av svenskt referensexemplar och från 4 öre till 50 öre för bruk av referensexemplar
i översättning samt att motsvarande uppräkning av ifrågavarande förslagsanslag
sker,
dels motionen II: 764 av herr Arvidson vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av punkt B 5 i bil. 10 till statsverkspropositionen ville a) bifalla förslaget om
inrättandet av fyra nordiska stipendier om 5 000 kr. vartdera, b) avslå förslaget om
att det erforderliga beloppet, 20 000 kr., skall tas ur författarfondens s. k. fria del,
c) för ändamålet anvisa 20 000 kr. som ett särskilt anslag under åttonde huvudtiteln
samt d) bifalla förslaget att beloppet ställs till styrelsens för Sveriges författarfond
förfogande att användas i särskilt föreskriven ordning.
Utskottet. I motionerna 1:625 och 11:771, 11:203 samt 11:763 har framförts
förslag om ökning av biblioteksersättningens grundbelopp.
Stödet till yrkesutövare inom konstområdet, vilket utgår i tre olika former, nämligen
konstnärsstipendier, konstnärsbelöningar och författarersättningar, har ökat
betydligt under 1960-talet. En av Kungl. Maj:ts utgångspunkter vid prioriteringen
av de stora anspråk för budgetåret 1968/69 som framställts inom kulturområdet
har varit att uppnå en spridning av kulturaktiviteterna. Som exempel kan nämnas
det i statsverkspropositionen aviserade förslaget om rikskonsertverksamhet. Utskottet
finner den gjorda avvägningen motiverad och har funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag om oförändrade grundbelopp för biblioteksersättningar. Utskottet
avstyrker alltså motionsyrkandena om ökning av grundbeloppen.
Beträffande det i motionen II: 203 framförda yrkandet om en plan för successiv
höjning av biblioteksersättningens grundbelopp anser utskottet, som finner en höjning
på längre sikt i och för sig önskvärd, att denna fråga bör prövas i sedvanlig
4 Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
ordning vid budgetbehandlingen. Utskottet kan därför inte tillstyrka detta motionsyrkande.
Med anledning av Nordiska rådets rekommendation 1963: 3 angående biblioteksersättning
till författare har de nordiska undervisnings- och kulturministrarna
kommit överens om att varje land årligen bör ställa fyra stipendier till förfogande
för författare från de övriga nordiska länderna. Stipendiebeloppen har preliminärt
beräknats uppgå till 5 000 kr. Kungl. Maj:t har förordat att stipendier av detta slag
ställs till förfogande från svensk sida. Administrationen av stipendierna föreslås
ligga hos styrelsen för Sveriges författarfond. Kostnaderna för stipendierna skall
enligt förslaget i statsrådsprotokollet bestridas med medel ur författarfondens s. k.
fria del.
Kungl. Maj:ts nyss nämnda förslag har inte gett utskottet anledning till erinran.
Utskottet är således inte berett tillstyrka yrkandena under b) och c) i motionen
II: 764 och därmed ej heller yrkandet under d) i samma motion utan biträder
Kungl. Maj:ts förslag. Härigenom tillgodoses yrkandet under a) i förevarande
motion.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 625 och II: 771, II: 203
och II: 763, samtliga motioner i vad de avser höjning fr. o. m.
budgetåret 1968/69 av biblioteksersättningens grundbelopp,
2. att riksdagen avslår motionen II: 203 i vad den avser
hemställan om en plan för successiv höjning av biblioteksersättningens
grundbelopp,
3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställan
under a) i motionen II: 764 beslutar inrätta fyra stipendier
för författare från de övriga nordiska länderna,
4. att riksdagen avslår hemställan under b), c) och d) i motionen
II: 764,
5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med
avslag å motionerna 1:625 och 11:771, 11:203 samt 11:763,
samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen, till Ersättning
åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. anvisar ett förslagsanslag av 2 905 000 kr.
4) Statens biografbyrå: Avlöningar m. fl anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna B 6—B 9, s. 27—29) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens biografbyrå: Avlöningar ett förslagsanslag av
330 000 kr.,
2. till Statens biografbyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av
20 000 kr.,
3. till Bidrag till Barnfilmkommittén ett anslag av 45 000 kr.,
4. till Teater- och orkesterrådet ett förslagsanslag av 303 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
5
5) Bidrag till de kung], teatrarna. Kungl. Maj:t har (punkt B 10, s. 30—35)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till de kungl. teatrarna för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 33 839 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 26 955 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:361 av fru Diesen m. fl. och II: 460 av herr Nordstrandh
har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majri måtte hemställa
att Kungl. Maj:t tillsätter en utredning rörande arbetsformer m. m. vid de kungl.
teatrarna.
Utskottet. Den i statsrådsprotokollet redovisade beräkningen av de båda kungl.
teatrarnas medelsbehov innebär en sammanlagd ökning av detta anslag med
6 884 000 kr. Statsbidraget till Operan föreslås ökat med 4 251 000 kr. till 22 088 000
kr. och till Dramatiska teatern med 2 633 000 kr. till 11 751 000 kr. Utskottet, som
inte funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen, föreslår att under ifrågavarande
anslagsrubrik anvisas 33 839 000 kr. i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
Departementschefens utgångspunkt vid bedömningen av teatrarnas medelsbehov
har varit att teatrarnas utgiftsramar bör ökas som följd av allmänna löne- och
kostnadsökningar och att verksamheten i stort skall kunna fortgå i samma omfattning
som under innevarande budgetår.
Departementschefen har anslutit sig till vad teater- och orkesterrådet anfört om
vikten av att möta inträffade kostnadsökningar genom rationaliseringar men utgår
ifrån att det ligger i teatrarnas eget intresse att i erforderlig utsträckning och i samråd
med rådet pröva olika rationaliseringsvägar.
Med hänsyn till den betydelse som en utredning angående rationalisering av
arbetssättet vid de kungl. teatrarna skulle ha för samtliga teatrar i landet har i
motionerna I: 361 och II: 460 förordats en utredning om arbetsformer in. m. vid
Operan och Dramaten.
Med hänvisning till departementschefens nyss refererade uttalande anser sig utskottet
kunna utgå från att såväl teatrarna själva som teater- och orkesterrådet
ägnar väsentligt ökad uppmärksamhet åt rationaliserings- och samordningsfrågorna
i syfte att uppnå de effektivaste formerna för teatrarnas verksamhet samt att rådet
vidtar de åtgärder i olika avseenden som därvid kan befinnas lämpliga. Utskottet
får erinra om att i samband med förslaget om inrättande av teater- och orkesterrådet
som en uppgift för rådet angavs medverkan i rationaliseringsarbete inom
teaterverksamheten. Kungl. Maj ris av utskottet under punkt 4 tillstyrkta förslag om
medelsanvisning till teater- och orkesterrådet för budgetåret 1968/69 innebär bl. a.
bifall till rådets yrkande om medel till viss personalförstärkning. Härigenom bör
enligt utskottets mening rådets möjligheter att fullgöra utredningsuppgifter förbättras.
Utskottet delar alltså motionärernas uppfattning om betydelsen av rationaliseringar.
Självfallet måste därvid sådana åtgärder undvikas som kan befaras försämra
6
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
teaterverksamhetens konstnärliga kvalitet. Någon särskild utredning anser sig utskottet
på förut angivna skäl inte böra förorda, varför utskottet avstyrker motionerna
I: 361 och II: 460.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till de kungl. teatrarna för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 33 839 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 361 och II: 460.
6) Bidrag till turnéteaterverksamhet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 11, s. 36—40) hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till turnéteaterverksamhet för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 17 514 000 kr.
7) Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Kungl. Maj:t har (punkt
B 12, s. 40—44) föreslagit riksdagen att a) godkänna de ändrade grunder för det
statliga stödet åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar som angivits i statsrådsprotokollet
samt b) till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 20 150 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 14 740 000 kr. Kungl. Maj:ts förslag
innebär sålunda en ökning med 5 410 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 251 av fru Segerstedt Wiberg m. fl. och II: 456
av fru Hörnlund m. fl. vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av anslaget
Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar måtte besluta att statsbidraget
till teatrarna i enlighet med Teater- och orkesterrådets förslag beräknas på de verkliga
personalkostnaderna för varje spelår och att anslaget därför uppförs med
22 300 000 kronor,
dels de likalydande motionerna 1: 360 av fru Diesen och herr Lidgard samt
11:461 av herr Nordstrandh vari hemställts att riksdagen måtte besluta att den
statliga bidragsprocenten till stadsteatrarna och därmed likställda teatrar höjs från
nuvarande 55 procent till 66% procent,
dels de likalydande motionerna I: 469 av herr Lundberg samt II: 766 av herrar
Bengtson i Solna och Lothigius vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t tillsätter en utredning med uppgift att finna
framtida former för huvudmannaskaps- och bidragssystem vad gäller teaterväsendet
i landet.
Utskottet. Det gällande statsbidragssystemet för stadsteatrar och därmed likställda
teatrar har tillämpats sedan budgetåret 1964/65. Systemet bygger på att
lönekostnaderna för budgetåret 1963/64 skall utgöra bidragsunderlag. Detta underlag
får höjas i samma takt som statstjänstemännens löner ökas. Eftersom löneut
-
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
7
vecklingen vid teatrarna endast till en del bestäms av de kollektiva uppgörelserna
på arbetsmarknaden för statsanställda och eftersom statsbidragssystemet inte ger
utrymme för önskvärda personalförstärkningar och standardförbättringar utöver
basårets nivå skall enligt de för bidragsgivningen fastställda principerna en omprövning
av teatrarnas bidragsunderlag göras vart tredje år.
Teater- och orkesterrådet har i sin anslagsframställning föreslagit att den nuvarande
konstruktionen med ett viss bestämt år som basår för bidragsgivningen skall
frångås och statsbidraget i stället beräknas på de faktiska lönekostnaderna varje
år. Med hänvisning till de osäkerhetsmoment i fråga om statsmakternas ekonomiska
förpliktelser en sådan bidragskonstruktion skulle medföra har Kungl. Maj:t ej biträtt
rådets förslag.
I motionerna I; 251 och II: 456 föreslås riksdagen besluta att statsbidraget i
enlighet med teater- och orkesterrådets förslag skall beräknas på basis av de faktiska
kostnaderna. I likhet med Kungl. Maj:t anser sig utskottet inte kunna förorda
ett statsbidragssystem av detta slag. Ett åtagande av denna utformning skulle
innebära stor osäkerhet om statens framtida kostnader för ifrågavarande verksamhet.
I anledning av vad i motionerna anförts vill utskottet erinra om att omprövning
av bidragsunderlaget för enskild teater kan ske under löpande bidragsperiod
om särskilda skäl motiverar det. Sålunda har bidragsunderlaget för Malmö stadsteater
och Borås stadsteater höjts sedan det nya bidragssystemet genomfördes.
Det i propositionen framlagda förslaget innebär att grundbidraget fr. o. m. budgetåret
1968/69 beräknas på grundval av teatrarnas totala kostnader spelåret
1966/67 för löner och socialavgifter. Bidragsandelen förordas även i fortsättningen
vara 55 procent och bidragssystemet föreslås också i övrigt bli oförändrat. Genom
att huvudmännen får bidrag även till kostnader för de personalökningar som skett
efter budgetåret 1963/64 t. o. m. budgetåret 1966/67 och för de lönehöjningar utöver
ökningen av statstjänstemannalönerna som inträffat under samma period kommer
statens andel av kostnadstäckningen att öka avsevärt. Statsbidraget för budgetåret
1968/69 blir enligt teater- och orkesterrådets anslagsframställning genom det föreslagna
nya basåret ca 2,5 milj. kr. högre än om spelåret 1963/64 fortfarande
skulle gälla som basår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och är sålunda inte berett tillstyrka
den ytterligare utbyggnad av statsbidraget som föreslås i motionerna I: 360 och
II: 461.
Med tillstyrkande även i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag föreslår utskottet att
förevarande anslag uppförs med 20150 000 kr.
Motionerna I: 469 och IT. 766 behandlar frågor om huvudmannaskap och bidragssystem
för teaterverksamheten med särskild tonvikt lagd på en omprövning
av kostnadsfördelningen. Utskottet anser inte att i motionerna anförts några motiv
för att statsmakterna skall ta initiativ till den föreslagna utredningen. Utskottet avstyrker
därför motionsyrkandet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 251 och II: 456 i vad de
avser ändrade statsbidragsgrunder,
8
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
2. att riksdagen avslår motionerna I: 360 och II: 461 i vad de
avser ändrade statsbidragsgrunder,
3. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet angivna ändrade
grunder för det statliga stödet åt stadsteatrar och därmed
likställda teatrar,
4. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ris förslag och med
avslag åt motionerna I: 251 och II: 456 samt I: 360 och II: 461,
samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen, till Bidrag
till stadsteatrar och därmed likställda teatrar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 20 150 000 kr.,
5. att riksdagen avslår motionerna I: 469 och II: 766.
8) Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Kungl. Maj:t har (punkt B 14, s.
45—49) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för
budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 15 220 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 17 500 000 kr. Med hänsyn till att
bidrag till vissa ändamål, som för närvarande tillgodoses med bidrag från detta
anslag, föreslagits överförda till andra anslag samt på grund av bortfall av en
engångsanvisning minskas medelsbehovet under förevarande anslag med 5 170 000
kr. Kungl. Maj ris förslag innebär sålunda en reell anslagsökning med 2 890 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 365 av herrar Schött och Eskilsson samt II: 449
av herrar Björkman och Wennerfors vari hemställts att riksdagen måtte besluta att
under punkt B 14, statsverkspropositionen, bil. 10 Bidrag till särskilda kulturella
ändamål anvisa ett anslag om 5 000 kronor till Estniska sångarförbundet i Sverige,
dels motionen II: 450 av herr Björkman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att under punkt B 14, statsverkspropositionen,
bil. 10, till Estniska författareföreningen för studiestipendier anvisa ett anslag om
5 000 kronor samt till Esternas representation i Sverige för anordnande av kulturdagar
ett anslag om 5 000 kronor.
Utskottet. Ur detta anslag utgår för närvarande ett bidrag på 30 000 kr. till
Estniska kommittén för dess ungdoms- och bildningsverksamhet. Fr. o. m. nästa
budgetår kommer vid bifall till Kungl. Maj ris av utskottet under punkt 19 tillstyrkta
förslag anslag till kommitténs ungdomsverksamhet att utgå ur anslaget
Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Detta kommer att innebära
i förhållande till nuläget ökad bidragsgivning och torde således kunna förväntas
betyda ekonomiskt förbättrade förutsättningar för estniska flyktinggruppens
kulturaktiviteter.
Med anledning härav och då vissa möjligheter torde föreligga att genom medel
som står till Kungl. Maj ris disposition tillgodose en del av de ändamål för vilka
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
9
yrkas bidrag i motionerna I: 365 och II: 449 samt II: 450, sistnämnda motion såvitt
nu är i fråga, är utskottet inte berett att tillstyrka motionerna.
Utskottet ansluter sig till departementschefens bedömning beträffande anslagsberäkningen
för nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 365 och II: 449 samt II: 450, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till särskilda kulturella ändamål
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
15 220 000 kr.
Arkiv, bibliotek, museer m. m.
9) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 15, s. 50—51) föreslagit
riksdagen att till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag
av 2 963 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 702 000 kr.
I motionen II: 453 av herr Hamrin i Jönköping har hemställts att riksdagen
måtte besluta dels att hos Kungl. Maj:t hemställa att i statens heraldiska nämnd
måtte ingå en av Kungl. Maj:t på förslag av Samfundet för hembygdsvård utsedd
ledamot, dels att anslagsposten för arvoden till heraldiska nämnden avvägs med
hänsyn härtill.
Utskottet. I motionen II: 453 behandlas frågan om sammansättningen av statens
heraldiska nämnd. Nämnden, som står under riksarkivariens ordförandeskap, är
enligt sin instruktion avsedd att vara ett forum för heraldiska frågor av invecklad
beskaffenhet eller av principiell betydelse. Bland nämndens ledamöter finns representanter
för de huvudgrenar av vetenskap och konst till vilka heraldiken har anknytning.
I nämnden ingår därjämte en ledamot med juridisk-administrativ erfarenhet.
Föredragande i nämnden är statsheraldikern, som förestår riksarkivets heraldiska
sektion.
Utskottet vill erinra om att frågan huruvida något slags jävsförhållande skulle
föreligga så till vida, att nämnden och heraldiska sektionen skulle stå i ett alltför
nära beroende av varandra, tidigare varit föremål för prövning. Justitiekanslersämbetet
har i resolution den 18 oktober 1954 förklarat en i frågan gjord anmälan
inte föranleda någon åtgärd.
Enligt utskottets uppfattning bör försiktighet iakttas med förändringar i nämndens
sammansättning i en sådan riktning som kunde förskjuta tyngdpunkten i
nämndens karaktär av forum för vetenskapliga bedömningsfrågor.
Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet förevarande motionsyrkande.
10 Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet under anslaget har inte givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen II: 453 i vad den avser utökning
av antalet ledamöter i statens heraldiska nämnd,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen II: 453 i vad den avser anslagsberäkningen
till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar ett
förslagsanslag av 2 963 000 kr.
10) Riksarkivet: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna B 16—B 25, s. 51—58) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Riksarkivet: Omkostnader ett förslagsanslag av 390 000
kr.,
2. till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m. ett
reservationsanslag av 62 000 kr.,
3. till Landsarkiven: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 317 000
kr.,
4. till Landsarkiven: Omkostnader ett förslagsanslag av 379 000
kr.,
5. till Ortnamnskommissionen: Avlöningar ett förslagsanslag av
400 000 kr.,
6. till Ortnamnskommissionen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 53 000 kr.,
7. till Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material ett reservationsanslag av 70 000 kr.,
8. till Landsmålsarkiven: Avlöningar ett förslagsanslag av
734 000 kr.,
9. till Landsmålsarkiven: Omkostnader ett förslagsanslag av
54 000 kr.,
10. till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material ett reservationsanslag av 124 000 kr.
11) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 26, s. 58—61)
föreslagit riksdagen att till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 4 476 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 4 071 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 362 av fru Diesen m. fl. och II: 448 av herrar
Björkman och Fridolfsson i Stockholm vari hemställts att riksdagen vid behand
-
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
11
lingen av Utbildningsdepartementet punkt B 26 i 1968 års statsverksproposition
måtte besluta att följande tjänster vid kungl. biblioteket måtte inrättas: två förste
biblioteksassistenter i A 20 vid humanistiska och slaviska biblioteken, en förste
biblioteksassistent i A 20 vid humanistiska bibliotekets katalogsektion och två tamburvakter
samt arvodestjänster till vaktpersonal,
dels de likalydande motionerna I: 371 av herr Tistad m.fl och 11:446 av herr
Andersson i Örebro m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att fr. o. m.
budgetåret 1968/69 inrätta en intendenttjänst vid nationalfonoteket.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning av förevarande anslag med
405 000 kr., varav löneomräkningen utgör 265 000 kr. Bibliotekets personalresurser
kommer sålunda att vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag bli utökade från och med
nästa budgetår.
I motionerna I: 362 och II: 448 samt I: 371 och II: 446 har framställts yrkanden
om medel för ytterligare personalökningar.
Utskottet finner det givetvis angeläget att kungl. bibliotekets resurser dimensioneras
så att biblioteket ges möjligheter att på ett adekvat sätt fullgöra sina olika åligganden
och att genom t. ex. förlängt öppethållande av läse- och forskarsalar förbättra
servicen åt universitetet i Stockholm. Med hänsyn till bl. a. att bibliotekets
inre organisation är föremål för utredning ansluter sig utskottet emellertid till Kungl.
Maj:ts anslagsbedömning och avstyrker ifrågavarande motionsyrkanden. Utskottet
förutsätter därvid att personaltillskottet disponeras på det från bibliotekets synpunkt
mest ändamålsenliga sättet.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 362 och II: 448 samt I: 371 och II: 446 till
Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar ett
förslagsanslag av 4 476 000 kr.
12) Kungl. biblioteket: Omkostnader m.fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna B 27—B 33, s. 61—66) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Kungl. biblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 185 000 kr.,
2. till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag
av 1 190 000 kr.,
3. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek ett förslagsanslag
av 258 000 kr.,
4. till Bokinköp och bokbindning vid statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek ett reservationsanslag av 90 000 kr.,
5. till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag
av 717 000 kr.,
12
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
6. till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag
av 36 000 kr.,
7. till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m.m. ett reservationsanslag av 163 000 kr.
13) Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna B 34—B 39, s. 67—73) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Avlöningar ett förslagsanslag av 4 803 000 kr.,
2. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Omkostnader ett förslagsanslag av 828 000 kr„
3. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Underhåll och ökande av museets samlingar m. m. ett reservationsanslag
av 167 000 kr.,
4. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
ett reservationsanslag av 555 000 kr.,
5. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Fornminnesinventering ett reservationsanslag av 255 000 kr.,
6. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 260 000 kr.
14) Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen. Kungl. Maj:t har
(punkt B 40, s. 73—74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlöningar inom
landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
1 886 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 799 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 249 av herrar Manne Olsson och Erik Jansson
samt II: 313 av fröken Olsson m. fl. vari har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär en översyn av landsantikvariernas anställningsförhållanden,
dels motionen II: 316 av herr Werbro vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag beträffande överförande av Varbergs
fästning till land san tikvarieämbetets förvaltning.
Utskottet har inhämtat att 1965 års musei- och utställningssakkunniga har under
behandling såväl frågan om landsantikvariernas anställningsförhållanden som frå
-
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
13
gan om Varbergs fästning. De i motionerna I: 249 och II: 313 samt II: 316 framställda
yrkandena påkallar därför inte någon riksdagens vidare åtgärd.
Då Kungl. Maj:ts anslagsäskande inte gett utskottet anledning till erinran hemställer
utskottet
1. att riksdagen till Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 1 886 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 249 och II: 313,
3. att riksdagen avslår motionen II: 316.
15) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 41, s. 74—76) föreslagit
riksdagen att till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa
ett förslagsanslag av 3 211 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 910 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 359 av fru Diesen samt II: 463 av fru Sundberg
och herr Nordstrandh vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte hemställa att Kungl. Maj:t uppdrager åt 1965 års musei- och utställningssakkunniga
att snarast göra en samlad översyn över den museala verksamheten i
Sverige i syfte att åstadkomma framtida besparingar och därvid beakta vad i motionerna
framförts,
dels de likalydande motionerna 1:613 av herr Lidgard m. fl. och II: 767 av herr
Björkman m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa att Kungl. Maj:t för beaktande måtte överlämna motionerna till museioch
utställningssalckunniga.
Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till anslag för nästa
budgetår och tillstyrker sålunda detsamma.
Motionerna I: 359 och II: 463 tar upp samordnings- och besparingsfrågor avseende
museiverksamheten i allmänhet. I motionerna I: 613 och II: 767 framhålls
att skapandet av ett industri- och hantverlcsmuseum är en angelägen fråga.
Enligt utskottets mening har motionärerna tagit upp flera intressanta och betydelsefulla
frågor. Utskottet har erfarit att samtliga de i motionerna behandlade
spörsmålen är eller kommer att bli föremål för överväganden av 1965 års museioch
utställningssakkunniga. Med anledning härav påkallar de angivna motionerna
ej någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 3 211 000 ler.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 359 och II: 463,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 613 och II: 767.
14
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
16) Nationalmuseet: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna B 42—B 46, s. 76—81) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Nationalmuseet: Omkostnader ett förslagsanslag av
686 000 kr.,
2. till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. ett reservationsanslag av 650 000 kr.,
3. till Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet in. m. ett reservationsanslag
av 395 000 kr.,
4. till Livrustkammaren: Avlöningar ett förslagsanslag av
567 000 kr.,
5. till Livrustkammaren: Omkostnader ett förslagsanslag av
63 000 kr.
17) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Majris förslag (punkterna B 47—B 54, s. 81—88) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2 886 000 kr.,
2. till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 394 000 kr.,
3. till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. in. ett reservationsanslag
av 485 000 kr.,
4. till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 728 000 kr.,
5. till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader ett förslagsanslag
av 268 000 kr.,
6. till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna ett reservationsanslag av 10 000 kr.,
7. till Etnografiska museet: Avlöningar ett förslagsanslag av
574 000 kr.,
8. till Etnografiska museet: Omkostnader ett förslagsanslag av
181 000 kr.
18) Medelhavsmuseet m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ris förslag
(punkterna B 55—B 63, s. 88—101) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Medelhavsmuseet ett förslagsanslag av 278 000 kr.,
2. till Skoklosters slott ett förslagsanslag av 417 000 kr.,
3. till Bidrag till Nordiska museet ett förslagsanslag av 4 515 000
kr„
4. till Bidrag till Tekniska museet ett förslagsanslag av 706 000
kr.,
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968 15
5. till Bidrag till vissa museer och arkiv ett anslag av 909 000
kr.,
6. till Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar ett förslagsanslag
av 378 000 kr.,
7. till Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader ett förslagsanslag
av 49 000 kr.,
8. till Bidrag till nämnden för svensk språkvård ett anslag av
55 000 kr.,
9. till Inköp av vissa kulturföremål ett förslagsanslag av 100 000
kr.
Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.
19) Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Kungl. Maj:t har
(punkt B 64, s. 102—104) föreslagit riksdagen att till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet för budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 4 816 000
kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 366 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 252 av herr Sveningsson samt II: 308 av herr
Björkman och fru Kristensson vari hemställts att riksdagen måtte besluta 1. att
statsbidrag ej måtte utgå till politiska organisationer samt 2. att till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet för budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag
av 4 116 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 606 av herrar Torsten Andersson och Fälldin
samt II: 770 av herr Boo m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte till Ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet under åttonde huvudtiteln för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 7 500 000 kr.
Utskottet. Stödet till ungdomsverksamheten har under senare år utretts av 1962
års ungdomsutredning, som under år 1967 framlagt sitt slutbetänkande Statens stöd
till ungdomsverksamhet (SOU 1967: 19). Utredningen har föreslagit en betydande
förstärkning av stödet och omläggning av de statliga bidragsformerna. De sammanlagda
anslagsökningarna med anledning av de framlagda förslagen kan enligt statsrådsprotokollet
beräknas till närmare 17 milj. kr. för budgetåret 1968/69. Större
delen av dessa kostnadsökningar avser förstärkningar av bidragsgivningen till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet, till ungdomsledarutbildning och till
ungdomens fritidsverksamhet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
Av propositionen framgår att utredningens förslag i huvudsak fått ett positivt
mottagande vid remissbehandlingen. I remissvaren har emellertid samtidigt diskuterats
synpunkter och utvecklingslinjer som föredragande statsrådet anser behöva
ytterligare bearbetas. Med hänsyn härtill och till kostnadsökningarna har Kungl.
Maj:t funnit sig inte böra lägga fram några förslag till 1968 års riksdag på grundval
av ungdomsutredningens betänkande.
Med utgångspunkt i ungdomsutredningens förslag och skolöverstyrelsens yttrande
över detta föreslås i motionerna I: 606 och II: 770 nya grunder för bidrag till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, att tillämpas fr. o. m. budgetåret
1968/69.
Ungdomsutredningen har gjort en översyn av ungdomsorganisationernas verksamhet,
som givit underlag för en samlad bedömning av stödet till dessa organisationer.
Med hänsyn till den stora betydelse som ungdomsorganisationerna har för
ungdomens samhällsfostran och personlighetsutveckling anser utskottet att det statliga
stödet till denna verksamhet snarast möjligt bör förbättras. Av propositionen
framgår emellertid att olika med ungdomsstödet sammanhängande frågor behöver
bearbetas ytterligare. Med hänsyn härtill och till vad som i övrigt anförts i statsrådsprotokollet
är utskottet ej berett tillstyrka motionerna I: 606 och II: 770. Utskottet
förväntar sig att förslag på grundval av ungdomsutredningens betänkande
kommer att föreläggas 1969 års riksdag.
I motionerna I: 252 och II: 308 yrkas att statsbidrag ej skall utgå till politiska
ungdomsorganisationer. Under erinran om riksdagens tidigare ställningstagande i
frågan avstyrker utskottet motionerna.
För innevarande budgetår är bidragsanslaget till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet upptaget med 4 366 000 kr. Kungl. Maj:t har föreslagit att anslaget
räknas upp med 450 000 kr. Härav har 300 000 kr. beräknats för sex organisationer
som föreslås bli bidragsberättigade fr. o. m. den 1 juli 1968. Återstoden
— 150 000 kr. — avser en allmän uppräkning av anslaget.
Med erinran om utskottets tidigare under denna punkt redovisade ställningstaganden
till motionerna I: 252 och II: 308 samt I: 606 och II: 770 och då Kungl.
Maj:ts förslag till medelsanvisning inte gett anledning till erinran föreslås att under
förevarande anslagsrubrik anvisas 4 816 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionerna I: 606 och II: 770 i vad de
avser nya grunder för bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 252 och II: 308 i vad de
avser möjlighet för politiska ungdomsorganisationer att komma i
åtnjutande av statsbidrag för central verksamhet,
3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 606 och II: 770 samt I: 252 och II: 308,
samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen, till Bidrag
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
17
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret
1968/69 anvisar ett anslag av 4 816 000 kr.
20) Utbildning av ungdomsledare. Kungl. Maj:t bär (punkt B 65, s. 104—105)
föreslagit riksdagen att till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret 1968/69
anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 253 av herr Sveningsson samt 11: 309 av herr
Björkman och fru Kristensson vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av
åttonde huvudtiteln måtte beträffande punkten 65 hos Kungl. Maj:t anhålla a) att
statsbidrag icke skall utgå till utbildning av ungdomsledare för politiska organisationer
samt b) att till Utbildning av ungsdomsledare för budgetåret 1968/69 anvisas
ett reservationsanslag av 2 200 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 472 av herr Österdahl och 11: 589 av herr
Westberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte till Utbildning av ungdomsledare
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 2 850 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 610 av herr Fälldin och 11:769 av herr Boo
m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte till Utbildning av ungdomsledare under
åttonde huvudtiteln för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 6 800 000
kr.,
dels motionen II: 787 av fru Sundberg och herr Åkerlind vari hemställts att riksdagen
måtte besluta a) att statsbidrag till utbildning av ungdomsledare vad gäller
utbildning av söndagsskollärare måtte utgå då verksamheten är inriktad på barn
och ungdom i åldern 6—25 år samt b) att till Utbildning av ungdomsledare för
budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 2 550 000 kr.
Utskottet. I sin i augusti 1967 avgivna anslagsframställning för budgetåret 1968/
69 har skolöverstyrelsen, som sedermera redovisat beräkning av medelsbehovet vid
ett genomförande av ungdomsutredningens förslag, med utgångspunkt i gällande
bidragsvillkor begärt en ökning av medlen till utbildning av ungdomsledare med
850 000 kr., varav 350 000 kr. (175 000 + 175 000) till följd av ökat antal bidragsberättigade
organisationer. Kungl. Maj:t har föreslagit oförändrad medelsanvisning.
Motionsyrkandet att statsbidrag inte måtte utgå till politiska ungdomsorganisationer
avstyrker utskottet med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande
1 frågan.
I motionen II: 787 föreslagna bidragsvillkor avseende utbildning av söndagsskollärare
är utskottet inte berett att nu tillstyrka.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 43—44
18
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
Yrkandet i motionerna I: 610 och II: 769 om en medelsanvisning med 4,3 milj.
kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, dvs. i enlighet med förslag av ungdomsutredningen,
avstyrker utskottet. Utskottet får hänvisa till vad det under punkt 19 anfört
rörande utredningens slutbetänkande.
I motionerna I: 472 och II: 589 har hemställts att medelsanvisningen skall i
enlighet med två av skolöverstyrelsen framlagda förslag ökas med 350 000 kr. utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet är ej berett att föreslå avsteg från Kungl.
Maj:ts förslag i ifrågavarande avseende.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionerna I: 253 och II: 309 i vad de
avser bidrag till politiska ungdomsorganisationers utbildning av
ungdomsledare,
2. att riksdagen avslår motionen II: 787 i vad den avser statsbidragsvillkor
för utbildning av söndagsskollärare,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 610 och II: 769 i vad de
avser att statsbidrag för utbildning av ungdomsledare skall i enlighet
med förslag av ungdomsutredningen utgå med 4 300 000 kr.
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 472 och II: 589 i vad de
avser att statsbidrag för utbildning av ungdomsledare skall i enlighet
med två av skolöverstyrelsen framlagda förslag utgå med
350 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit,
5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 253 och II: 309, I: 472 och II: 589, I: 610
och 11:769 samt II: 787, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen,
till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
21) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt B 66, s.
105—106) föreslagit riksdagen att till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 12 400 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat upptaget med 11 400 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 616 av fru Elvy Olsson och fru Nilsson samt
II: 586 av herrar Boo och Larsson i Borrby har hemställts att riksdagen måtte a) i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att nedre åldersgränsen för deltagande i statsbidragsberättigad
fritidsgrupp må sänkas från 12 till 10 år samt b) till Bidrag till
ungdomens fritidsverksamhet under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 13 000 000 kr.
Utskottet. Med hänsyn till beräknad ökning av verksamhetens omfattning har
Kungl. Maj:t föreslagit att förevarande anslag till ungdomens fritidsverksamhet
höjs med 1 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968 19
Beträffande yrkandet i motionerna I: 616 och II: 586 om sänkning av nedre
åldersgränsen för fritidsgrupper hänvisar utskottet till vad det under punkt 19 anfört
beträffande ungdomsutredningens slutbetänkande.
Av nämnda ställningstagande följer att utskottet, som ej funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår, avstyrker
även det i ifrågavarande motioner framställda yrkandet om uppräkning av
anslaget med 600 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 616 och II: 586 i vad de
avser sänkning av gällande åldersgräns för fritidsgrupper,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 616 och II: 586 i vad de avser anslagsberäkningen
till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 12 400 000 kr.
22) Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor. Kungl. Maj:t har (punkt B 67,
s. 106—107) föreslagit riksdagen att till Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning.
I de likalydande motionerna I: 245 av herr Brundin och II: 312 av herr Krönmark
m.fl. har hemställts a) att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om
ett anslag för budgetåret 1968/69 på 600 000 kr. till statens ungdomsråd vars verksamhet
därigenom förutsättes upphöra samt b) att riksdagen till Sveriges ungdomsorganisationers
landsråd måtte bevilja ett anslag för budgetåret 1968/69 på 200 000
kr.
Utskottet. Förevarande anslag, som tillkom genom beslut av 1961 års riksdag och
som hittills redovisats under elfte huvudtiteln, är avsett att möjliggöra åtgärder för
att i olika avseenden stimulera och intensifiera upplysningsverksamheten i ungdomsfrågor
för att främja ungdomens anpassning i samhället. Kungl. Maj:t har uppdragit
åt statens ungdomsråd att vara samordnande och rådgivande organ för denna
verksamhet. Det har ankommit på Kungl. Maj:t att närmare bestämma hur anvisade
medel skall fördelas.
Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår en medelsanvisning av 600 000 kr., dvs.
samma belopp som anvisats sedan budgetåret 1961/62.
I motionerna I: 245 och II: 312 hemställs att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts förslag
och i stället anvisar 200 000 kr. till Sveriges ungdomsorganisationers landsråd.
Motionärerna anför tvivel om lämpligheten av att statens ungdomsråd planlägger
kampanjer där den fria och frivilliga ungdomsverksamheten skall inrangeras
och ifrågasätter behovet av ett organ med så höga administrationskostnader. Verk
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
samheten kan enligt motionärerna med fördel anförtros åt Sveriges ungdomsorganisationers
landsråd.
Utskottet finner det liksom tidigare angeläget att ifrågavarande upplysningsverksamhet
med syfte att främja ungdomens anpassning i samhället kan bedrivas även
i fortsättningen. Vad i motionerna anförts motiverar enligt utskottets uppfattning
ej heller ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida i vad avser statens ungdomsråds
ställning som samordnande och rådgivande organ för denna verksamhet.
Utskottet förutsätter att frågan om rådets framtida ställning och arbetsuppgifter
kommer att prövas vid den under punkt 19 angivna bearbetningen av ungdomsutredningens
förslag.
Yrkandena i motionerna 1:245 och 11:312 avstyrkes sålunda. Kungl. Maj:ts
förslag om medelsanvisning har inte gett utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 245 och II: 312 i vad de avser anslagsberäkningen
till U/m upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor för
budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 600 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 245 och II: 312 i vad de
icke behandlats under 1.
23) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt B 68, s. 107) hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för
budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av 300 000 kr.
24) Bidrag till folkbibliotek. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
B 69, s. 107—110) hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1968/69
anvisar ett reservationsanslag av 6 040 000 kr.
25) Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. Kungl. Maj:t har (punkt B 70, s.
110—111) föreslagit riksdagen att till Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. för
budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 2 290 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 260 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 619 av fröken Stenberg och II: 780 av herr Nordstrandh
har hemställts att riksdagen må besluta att till Bidrag till föreläsningsverksamhet
m. m. för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 2 430 000 kr. innebärande en höjning av medelsanvisningen till
den allmänna föreläsningsverksamheten med 140 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om en med 30 000 kr. höjd medelsanvisning
för budgetåret 1968/69 och har alltså funnit sig inte böra biträda det i
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
21
motionerna I: 619 och II: 780 framförda förslaget. Utskottet förutsätter därvid att
Kungl. Maj:t vid anslagsbedömningen för budgetåret 1969/70 kommer att ha sin
uppmärksamhet riktad på i motionerna angivna problem.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 619 och II: 780 till Bidrag till föreläsningsverksamhet
in. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av
2 290 000 kr.
26) Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder. Kungl. Maj:t har (punkt B 71,
s. 111—112) föreslagit riksdagen att till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 490 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 435 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1: 246 av herr Eric Carlsson in. fl. och II: 315 av
herr Svanberg in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att nu utgående anslag
till tidningen Samefolket skall höjas till 100 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 315 av herrar Schött och Eskilsson samt II: 390
av herr Björkman in. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
under punkt B 71, statsverkspropositionen bil. 10, för budgetåret 1968/69 anvisa
dels ett bidrag av 45 000 kr. till Esternas representation i Sverige för bestridande
av kostnader för Estniska folkhögskolan, dels ett bidrag av 45 000 kr. till föreningen
Chinuch för bestridande av kostnaderna för Stockholms Judiska Centers verksamhet,
dels motionen II: 450 av herr Björkman in. fl. vari hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att under punkt B 71, statsverkspropositionen,
bil. 10, till Esternas representation i Sverige för utgivande av tidskriften Rahvuslik
Kontakt anvisa ett anslag av 10 000 kr.
Utskottet. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 har utgått ett årligt statsbidrag av 50 000
kr. till tidningen Samefolket. Kungl. Maj:t har för budgetåret 1968/69 föreslagit
oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.
I motionerna I: 246 och II: 315 föreslås att bidraget till tidningen Samefolket
räknas upp till 100 000 kr.
Utskottet anser sig inte böra förorda avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
del och avstyrker därför motionsyrkandet.
I motionerna I: 315 och II: 390 har framställts yrkande om bidrag för bestridande
av kostnader för Estniska folkhögskolan. Det framgår av motionerna att
denna institution sedan år 1958 varje sommar anordnar en treveckorskurs. Som
komplement till sommarkurserna har anordnats vinterkurser i form av studiecirk
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
lar, föredragsaftnar och diskussionskvällar. Enligt folkhögskolestadgan skall den
årliga lästiden vid statsunderstödda folkhögskolor omfatta minst 30 veckor. Estniska
folkhögskolan är således i nämnda stadgas mening inte någon egentlig folkhögskola.
Utskottet vill erinra om de möjligheter som föreligger att vid statsunderstödda
folkhögskolor anordna s. k. ämneskurser. Sådan kurs skall omfatta minst en vecka
och kan vara fristående från eller ansluten till skolans årskurs av vinter- eller
sommarkurs. Enligt vad utskottet inhämtat torde ingenting hindra att de estniska
folkhögskolekurserna i den form de bedrivs knyts an till någon statsbidragsberättigad
folkhögskola såsom ämneskurser. Vederbörande folkhögskola tar då pedagogiskt
ansvar för utformningen av kursprogrammet och kan förmedla statsbidrag
till de lärarlöner som utgår för kursgivningen.
Utskottet anser att de angivna möjligheterna att anordna den estniska folkhögskoleverksamheten
bör övervägas och avstyrker därför det i motionerna framställda
yrkandet om särskild medelsanvisning för ifrågavarande verksamhet.
Nämnda motioner innefattar även förslag om bidrag till Stockholms Judiska
Centers verksamhet. För ifrågavarande verksamhet utgår för närvarande visst kommunalt
bidrag. Utskottet är inte berett tillstyrka förevarande motionsyrkande.
I motionen II: 450 föreslås att 10 000 kr. anvisas för utgivande av tidskriften
Rahvuslik Kontakt. Utskottet är inte berett att tillstyrka särskild medelsanvisning
för detta ändamål.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 246 och II: 315 i vad de
avser höjt bidrag till tidningen Samefolket,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 315 och II: 390 i vad de
avser bidrag till Estniska folkhögskolan,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 315 och II: 390 i vad de
avser bidrag till Stockholms Judiska Centers verksamhet,
4. att riksdagen avslår motionen II: 450 i vad den avser bidrag
till tidskriften Rahvuslik Kontakt,
5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 246 och II: 315, I: 315 och II: 390 samt
II: 450, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen, till
Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder för budgetåret 1968/69
anvisar ett reservationsanslag av 490 000 kr.
27) Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Kungl. Maj:t har
(punkt B 72, s. 112—113) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Centralförbundet
för nykterhetsundervisning för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
1 320 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 270 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 66 av fru Hultell och fru Diesen samt 11:97 av
herrar Nilsson i Agnäs och Fridolfsson i Stockholm har hemställts att riksdagen
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
23
måtte besluta att bidraget till Centralförbundet för nykterhetsundervisning skall
uppräknas från 1 320 000 kr. till 1 520 000 kr.
Utskottet. Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om en med
200 000 kr. ökad medelsanvisning med hänsyn till allmänna kostnadsstegringar och
till det ökade behovet av information och upplysningsverksamhet rörande narkotikafrågan.
Kungl. Maj:t föreslår att anslaget räknas upp med 50 000 kr.
I motionerna I: 66 och II: 97 har föreslagits anvisande av 200 000 kr. utöver
Kungl. Maj:ts förslag. Yrkandet motiveras i huvudsak med vikten av att centralförbundets
för nykterhetsundervisning undervisnings- och informationsverksamhet
rörande narkotika kan byggas ut.
Med anledning av detta yrkande får utskottet först erinra om att narkomanvårdskommittén,
som har till uppgift att kartlägga narkotikamissbruket och föreslå erforderliga
åtgärder, under år 1967 avlämnat två betänkanden om narkotikaproblemet,
nämligen »Kartläggning och vård» samt »Kontrollsystemet». Förslag på grundval
av betänkandena har förelagts årets riksdag i propositionen nr 7. Av propositionen
framgår att kommittén avser att under år 1968 avlämna ett tredje delbetänkande,
i vilket kommittén ämnar ytterligare behandla vård- och preventionsfrågorna.
Vidare vill utskottet erinra om det under femte huvudtiteln redovisade reservationsanslaget
till hälsovårdsupplysning som budgetåret 1968/69 föreslagits öka med
200 000 kr. till 1,1 milj. kr. Från anslaget bekostas viss upplysningsverksamhet i
syfte att ge allmänheten en riktig information på hälso- och sjukvårdens område,
bl. a. upplysning om narkotikarisker.
Det är uppenbart att det tilltagande narkotikamissbruket måste bekämpas med
all kraft. Utskottet är ense med motionärerna om vikten av förebyggande åtgärder
för att hindra uppkomst och spridning av missbruket. Utskottet är emellertid inte
berett att förorda den ytterligare höjning av detta anslag som föreslås i motionerna.
Frågan om hur informationen och upplysningsverksamheten i narkotikafrågan
framdeles bör bedrivas förutsätter utskottet kommer att allsidigt prövas i samband
med Kungl. Maj:ts behandling av narkomanvårdskommitténs förutnämnda tredje
delbetänkande.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 66 och II: 97 till Bidrag till Centralförbundet
för nykterhetsundervisning för budgetåret 1968/69 anvisar ett
reservationsanslag av 1 320 000 kr.
28) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt B 73,
s. 113—114) föreslagit riksdagen att till Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 2 247 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning.
24
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 64 av fru Diesen och fru Hultell samt 11:96
av herrar Nilsson i Agnäs och Fridolfsson i Stockholm vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att anslaget till Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. skall uppräknas
från 2 247 000 kr. till 2 347 000 kr. samt att av dessa medel 100 000 kr.
skall ställas till förfogande för upplysning rörande narkotikafrågan,
dels de likalydande motionerna I: 370 av herrar Svanström och Bengtson samt
II: 457 av herrar Larsson i Borrby och Boo vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av anslaget Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. måtte anvisa
ett reservationsanslag av 2 500 000 kr. enligt de grunder som anförts i motionerna,
vilket innebär en förhöjning med 253 000 kr. jämfört med departementschefens förslag,
dels de likalydande motionerna I: 607 av herr Bengtson in. fl. och II: 591 av herr
Wiklund i Stockholm m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen av
punkten B 73 Bidrag till nykterhetsorganisationer i statsverkspropositionen, bil. 10,
anvisa ett reservationsanslag av 2 297 000 kr.
Utskottet vill erinra om att en utredning, alkoholpolitiska utredningen, tillkallats
under år 1965 för översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken. Enligt direktiven för
utredningen skall den behandla alla de spörsmål som är av betydelse i nämnda
hänseende. Bl. a. skall olika samhällsgruppers alkoholvanor kartläggas; särskilt
gäller detta ungdomen, där alkoholmissbruket innebär ett allvarligt samhällsproblem.
Enligt utskottets mening bör ej resultatet av utredningens arbete föregripas
genom en utbyggnad av instruktörsorganisationen i enlighet med vad som föreslagits
i motionerna I; 370 och II: 457. Utskottet avstyrker därför yrkandet i dessa
motioner om medel till fem nya instruktörstjänster.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t anfört beträffande
anställning av instruktör på deltid.
Med hänvisning till vad som anförts under föregående punkt avstyrker utskottet
den i motionerna I: 64 och II: 96 yrkade ytterligare medelsanvisningen för upplysning
rörande narkotikafrågan.
I enlighet med de grunder som angetts i propositionen 1954: 155 angående bl. a.
undervisning och upplysning i alkoholfrågan utgår ur förevarande anslag bidrag till
nykterhetsorganisationerna bl. a. i form av s. k. grundbidrag. I motionerna I: 607
och II: 591 har hemställts om en ökning av medelsanvisningen till grundbidrag med
50 000 kr. Yrkandet överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag.
I likhet med skolöverstyrelsen och motionärerna anser utskottet en förstärkning
av medlen till grundbidrag motiverad. Utskottet biträder därför yrkandet i motionerna
I: 607 och II: 591 och föreslår att under ifrågavarande anslägsrubrik anvisas
ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 50 000 kr. höjt anslag av 2 297 000
kr.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
25
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 607 och II: 591 samt med avslag å motionerna
I: 64 och II: 96 samt I: 370 och II: 457 till Bidrag till nykt
er het sorganisationer m.m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett
reservationsanslag av 2 297 000 kr.
29) Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
B 74, s. 114—117) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de handikappades kulturella
verksamhet för budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 1 975 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 575 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 67 av herrar Eric Gustaf Peterson och Sörenson
samt II: 94 av herr Hamrin i Kalmar in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte
bevilja ytterligare 250 000 kr. — i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag — för
bidrag till framställning av studielitteratur för synskadade universitetsstuderande
och därför till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1968/69 anvisa ett anslag av 2 225 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 612 av herr Nils Theodor Larsson in. fl. ocii
U: 590 av herr Wiklund i Stockholm in. fl. vari hemställts a) att anslaget till De
blindas förenings biblioteksverksamhet uppräknas till 940 000 kr. och b) att riksdagen
uttalar sin anslutning till principen att samhället bör helt täcka kostnaderna
för de blindas bokförsörjning samt uppdrager åt Kungl. Maj:t att snarast framlägga
förslag till åtgärder i detta syfte,
dels motionen II: 731 av herr Rimmerfors in. fl. vari hemställts att riksdagen för
budgetåret 1968/69 anvisar 160 000 kr. till fyra konsulenter inom handikapporganisationerna.
Utskottet. Stödet till handikappade har vidgats till att omfatta allt fler områden.
Samtidigt har samhällets ekonomiska insatser ökat. I skilda sammanhang har understrukits
att målsättningen för samhällets insatser för de handikappade inom utbildnings-
och kulturområdet bör vara att ge varje handikappad bästa möjliga förutsättning
för ett normalt arbets- och kulturliv efter en utbildning som avpassats inte
efter dennes sociala och ekonomiska situation utan efter personliga intressen och
anlag. I målsättningen ligger också en strävan att samordna insatserna på kulturoch
utbildningsområdet med samhällets åtgärder i övrigt för de handikappade.
Departementschefen har understrukit angelägenheten av att de handikappades möjligheter
att få del av kulturella aktiviteter ytterligare förbättras. Såvitt gäller nu
ifrågavarande anslag föreslås en medelsökning av 400 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att bidraget till De blindas förenings allmänna
biblioteksverksamhet ökas med 100 000 kr. till 840 000 kr. I motionerna I: 612 och
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 43—44
2.6
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
II: 590 föreslås att detta bidrag skall räknas upp till 940 000 kr. i enlighet med
förslag av skolöverstyrelsen samt att riksdagen skall uttala sin anslutning till principen
att samhället helt bör täcka kostnaderna för de blindas bokförsörjning samt
uppdraga åt Kungl. Maj:t att snarast framlägga förslag till åtgärder i detta syfte.
Med anledning av sistnämnda yrkande vill utskottet erinra om att det förra året
beträffande biblioteksverksamheten för blinda framhöll, att utskottet förutsatte att
med denna verksamhet sammanhängande frågor kommer att prövas av handikapputredningen.
Utskottet anser att resultatet av utredningens arbete inte lämpligen bör
föregripas genom ett ställningstagande av den innebörd som föreslås i motionerna
I: 612 och II: 590. Därtill kommer att 1960 års blindvårdsutredning i sitt helt nyligen
avlämnade betänkande »Anpassning och yrkesutbildning av synskadade»
ifrågasatt om inte De blindas förenings biblioteksverksamhet borde med hänsyn till
dess betydelse för undervisning på olika nivåer av synskadade överföras i statlig
regi och samordnas med en av utredningen förordad hjälpmedelscentral. Utredningen
förordar att förhandlingar i frågan upptas mellan föreningen och berörda
myndigheter. Även Kungl. Maj:ts prövning av angivna förslag bör avvaktas innan
riksdagen tar ställning i ärendet.
Vad beträffar medelsanvisning till föreningens allmänna biblioteksverksamhet får
utskottet framhålla att bidraget sedan budgetåret 1962/63 stigit med 540 000 kr. till
740 000 kr. Mot denna bakgrund samt till följd av pågående utredningsarbete och
blindvårdsutredningens nyss redovisade förslag, som utskottet förutsätter kommer
att remissbehandlas i sedvanlig ordning, har utskottet funnit sig böra godtaga en
till 100 000 kr. begränsad ökning av medelsanvisningen till De blindas förenings
allmänna biblioteksverksamhet. Utskottet tillstyrker sålunda Kungl. Maj:ts förslag
i förevarande del och avstyrker motionerna I: 612 och II: 590 även i vad de avser
medelsanvisning.
I motionerna I: 67 och II: 94 gjort yrkande om ytterligare medelsanvisning till
framställning av studielitteratur för synskadade universitetsstuderande avstyrker utskottet
med hänvisning till vad i statsrådsprotokollet anförts rörande utbildningsbidrag
till undervisningsmateriel i form av talböcker.
1966 års riksdag beslöt att för budgetåret 1966/67 anvisa 120 000 kr. för konsulentverksamhet
av försökskaraktär med syfte att organisera studie- och ungdomsverksamhet
för handikappade. För ändamålet utgår oförändrat belopp under innevarande
budgetår och Kungl. Maj:t har inte föreslagit någon höjning för nästa
budgetår. I motionen II: 731 föreslås att medel anvisas till fyra nya konsulenter.
Utskottet anser inte tillräckliga skäl anförda för detta yrkande, som i huvudsak
överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framlagt och av Kungl. Maj:t vid
budgetbehandlingen prövat förslag. Med hänsyn till vad i motionen anförts förutsätter
utskottet att Kungl. Maj:t till nästa års riksdag redovisar resultatet av den
hittills bedrivna försöksverksamheten och framlägger därav betingade förslag.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under förevarande punkt har inte gett utskottet
anledning till särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968 27
1. att riksdagen avslår motionerna I: 67 och II: 94 i vad de
avser höjt bidrag till framställning av studielitteratur för synskadade
universitetsstuderande,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 612 och II: 590 i vad de
avser höjt bidrag till De blindas förenings allmänna biblioteksverksamhet,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 612 och II: 590 i vad de
avser skrivelse till Kungl. Maj:t angående kostnaderna för de
blindas bokförsörjning,
4. att riksdagen avslår motionen II: 731 i vad den avser höjt
bidrag till konsulentverksamhet inom handikapporganisationerna,
5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 67 och II: 94, I: 612 och II: 590 samt
II: 731, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen, till
Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1968/69 anvisar ett anslag av 1 975 000 kr.
Internationellt-kulturellt samarbete
30) Kulturellt utbyte med utlandet m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna I 1—I 6, s. 397—406) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Kulturellt utbyte med utlandet ett reservationsanslag av
1 531 000 kr..
2. till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. ett
förslagsanslag av 2 154 000 kr.,
3. till Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar m. in. ett förslagsanslag av 151 000 kr..
4. till Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige ett reservationsanslag av 290000 kr.,
5. till Bidrag till svenska institut i utlandet m.m. ett anslag av
430 000 kr..
6. till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete ett reservationsanslag
av 1 943 000 kr.
31) Nordiska kulturfonden. Kungl. Maj:t har (punkt I 7, s. 406) föreslagit riksdagen
att till Nordiska kulturfonden för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag
av 772 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 833 000 kr.
28
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:248 av herr Karl-Erik Eriksson in. fl. och 11: 307
av herrar Andersson i Örebro och Enskog vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa om att initiativ tages till att garantier skapas så att
Nordiska kulturfonden kompenseras för devalveringsförluster av i motionerna relaterat
slag,
dels de likalydande motionerna I: 366 av fru Segerstedt Wiberg och fröken Rånmark
samt II: 451 av fru Gärde Widemar vari hemställts att riksdagen måtte under
utbildningsdepartementets huvudtitel till Nordiska kulturfonden för budgetåret 1968/
69 anvisa ett anslag av 833 000 kr.
Utskottet. Nordiska kulturfonden, som instiftats genom överenskommelse mellan
de nordiska länderna, har till uppgift att genom stöd till olika nordiska kulturändamål
ytterligare utveckla och stärka det nordiska kultursamarbetet. Enligt överenskommelsen,
som godkändes av förra årets riksdag och därefter för Sveriges del ratificerats
den 30 juni 1967, skall fonden årligen tillföras ett belopp av 3 milj. danska kr.,
varav Sverige bidrar med 37 procent.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 833 000 kr. För
nästa budgetår har Kungl. Maj:t föreslagit en medelsanvisning av 772 000 kr.
I motionerna I: 248 och II: 307 föreslås riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om att initiativ tas till att garantier skapas så att kulturfonden kompenseras
för devalveringsförluster. Som motiv för yrkandet anförs att tillskottet till kulturfonden
genom devalveringen av den danska kronan blir betydligt mindre än vad
som är avsett.
Nordiska rådet har vid sin session i februari i år beslutat rekommendera regeringarna
i de nordiska länderna att i anledning av den danska devalveringen förhöja
nordiska kulturfondens belopp till 3 250 000 danska kr. Vid sådant förhållande
synes motionerna 1:248 och II: 307 inte påkalla någon riksdagens ytterligare åtgärd.
1 motionerna 1:366 och II: 451 yrkas att 833 000 kr. anvisas till kulturfonden dvs.
samma belopp som för innevarande budgetår. Utskottet är inte berett att nu förorda
en högre medelsanvisning än Kungl. Maj:t föreslagit, då detta skulle innebära ett
föregripande av ställningstagandena till Nordiska rådets nyssnämnda rekommendation
om ändring i den gällande överenskommelsen. Utskottet förutsätter att Kungl.
Maj:t — om så visar sig erforderligt — gör framställning om anvisande på tilläggsstat
av ytterligare bidragsmedel.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 366 och II: 451 till Nordiska kulturfonden
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
29
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 772 000
kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 248 och II: 307.
Stockholm den 19 mars 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 44.
Reservationer
A. vid punkten 2 (Förvärv av konst för statens byggnader) av herrar Axel Andersson
(fp), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep),
Tobé (fp), Westberg (fp), Sjönell (ep) och Sterne (fp) som anser att utskottet bort
tillstyrka det i motionerna I: 625 och II: 771 framställda yrkandet angående ramen
för konstbeställningar och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med »Utskottet får» och
slutar med »Kungl. Maj:ts förslag» bort ha följande lydelse:
»Det i motionerna framställda yrkandet har motiverats väsentligen av en strävan
att successivt förverkliga målsättningen om medelsanvisning till konstförvärv motsvarande
en procent av byggnadskostnaderna. Då utskottet anser att detta mål snarast
möjligt bör uppnås får utskottet tillstyrka det ifrågavarande motionsyrkande!»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 625 och II: 771, såvitt nu är i fråga, bemyndigar
Kungl. Maj:t att medge statens konstråd att under budgetåret
1968/69 beställa konst för högst 2 500 000 kr.,»
B. vid punkten 3 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m.)
1) beträffande höjning av biblioteksersättningens grundbelopp av herr Arvidson
(s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »Stödet till » och
på s. 4 slutar med »detta motionsyrkande» bort ha följande lydelse:
SO Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
''■ »Biblioteksérsättningen till författare har hittills varit en experimentverksamhet.
Detta kan vara en förklaring till att ersättningen är så obetydlig. Såsom framhållits
i motionen II: 763 är det självfallet vanskligt att ha någon bestämd uppfattning
om hur bokförsäljningen skulle påverkas om de fria bibliotekslånen inte existerade.
I motionen redovisas följande antagande härom. Om en författare som svarar för
100 000 lån i stället skulle få sin försäljning ökad med 5 procent av denna summa,
dvs. med 5 000 böcker, skulle författaren i fråga tjäna ca 25 000 kr. på ett sådant
byte. Författarpenningen för 100 000 lån utgör, räknat efter gällande biblioteksersättning,
2 250 kr. Jämförelsen visar att den ersättning författarna erhåller inte står
i rimlig proportion till de fördelar som staten härigenom kan erbjuda allmänheten.
Motionen IT: 763 innehåller tabeller som visar att biblioteksersättningen för flertalet
författare uppgår till mycket låga belopp.
Utskottet har blivit övertygat om att biblioteksersättningens grundbelopp bör
höjas i enlighet med vad som yrkas i motionen II: 763. Vid bifall till detta förslag
blir även motionerna I: 625 och II: 771 samt II: 203 tillgodosedda.»
dels att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionen II: 763 och i anledning
av motionerna I: 625 och II: 771 samt II: 203, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, beslutar höja biblioteksersättningens
grundbelopp från 6 öre till 25 öre för lån av rättsskyddat svenskt
originalverk, från 2 öre till 10 öre för lån av översatt verk, från
24 öre till 1 kr. för bruk av svenskt referensexemplar och från 4
öre till 50 öre för bruk av referensexemplar i översättning,»
dels att utskottets hemställan under 5. under förutsättning av bifall till yrkandet
beträffande 1. bort ha följande lydelse:
»5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 625 och II: 771 samt II: 203 och med bifall till motionen
II: 763, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen,
till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. anvisar ett förslagsanslag av 8 000 000
..... kr.»
2) beträffande nordiska författarstipendier av herrar Arvidson (s) och Tobé (fp)
som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Kungl. Maj:ts»
och slutar med »förevarande motion» bort ersättas med text av följande lydelse:
»I alla länderna utom Sverige framskaffas de erforderliga beloppen genom nya
anslag i budgeten. I Sverige däremot skall enligt Kungl. Maj:ts förslag kostnaderna
för stipendierna i stället bestridas av medel som eljest skulle tillkomma svenska författare.
Det är alltså de svenska författarna som då får betala de nordiska stipendierna.
-En sådan lösning är inte acceptabel.
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
31
Utskottet anser att det för ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet av 20 000
kr. bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag med rubriken Nordiska författarstipendier.
»
dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:
»4. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till hemställan under b), c) och d) i motionen II: 764 till
Nordiska författarstipendier för budgetåret 1968/69 anvisar ett
reservationsanslag av 20 000 kr.,»
C. vid punkten 8 (Bidrag till särskilda kulturella ändamål) av herr Björkman (h).
D. vid punkten 19 (Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet)
1) beträffande förslag på grundval av ungdomsutredningens betänkande av herrar
Thorsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep) och Sjönell (ep) som
anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Ungdomsutredningen
har» och slutar med »1969 års riksdag» bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Mot bakgrund av ungdomsorganisationernas stora betydelse för ungdomens demokratiska
fostran och personlighetsutveckling är enligt utskottets mening en förbättring
av stödet till dessa organisationer angelägen. Det bör även beaktas att anslagen
i fråga varit i stort sett oförändrade sedan år 1964 trots att kostnaderna
för organisationernas verksamhet stigit betydligt under den mellanliggande tiden.
Enligt utskottets mening är det angeläget att reglerna för det statliga stödet utformas
så att organisationerna känner sig obundna vid utformningen av verksamheten.
Samtidigt måste de olika kriterierna ges en sådan utformning att godtycke från föreningarnas
eller den bidragsgivande partens sida omöjliggörs. Utskottet vill förorda
att de i motionerna I: 606 och II: 770 angivna grunderna för den statliga bidragsgivningen
tillämpas från och med budgetåret 1968/69.»
dels att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 606 och II: 770,
såvitt nu är i fråga, beslutar att i motionerna föreslagna grunder
för statsbidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
skall tillämpas från och med budgetåret 1968/69,»
2) beträffande statsbidrag till politiska ungdomsorganisationer av herrar Virgin
(h),Kaijser (h), Ottosson (h), Bohman (h) och Björkman (h) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »I motionerna»
och slutar med »utskottet motionerna» bort ha följande lydelse:
»På de skäl som anförts i motionerna I: 252 och II: 308 anser utskottet att statsbidrag
inte bör utgå till politiska ungdomsorganisationers centrala verksamhet.»
dels att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
32
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
»2. att riksdagen med bifall till motionerna I: 252 och II: 308,
såvitt nu är i fråga, beslutar att statsbidrag icke skall utgå till politiska
ungdomsorganisationer,»
3) beträffande anslagsberäkningen
a) av herrar T horsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep) och Sjönell
(ep) som under förutsättning av bifall till reservationen D 1 anser
dels att det stycke i utskottet yttrande på s. 16 som börjar med »Med erinran»
och slutar med »anvisas 4 816 000 kr.» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den i motionerna I: 606 och
II: 770 redovisade beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Utskottet föreslår
därför att till bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet anvisas
ett anslag av 7 500 000 kr.»
dels att utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna 1:606 och 11:770 samt med avslag å motionerna
I: 252 och II: 308, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen,
till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av 7 500 000
kr.»
b) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Bohman (h) och Björkman
(h) som under förutsättning av bifall till reservationen D 2 anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Med erinran»
och slutar med »anvisas 4 816 000 kr.» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot motionärernas beräkning av
den kostnadsminskning av 700 000 kr. som följer av den av utskottet förordade begränsningen
av bidragsgivningen. Anslaget bör därför uppföras med 4 116 000 kr.»
dels att utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 252 och II: 308 samt med avslag å motionerna
I: 606 och II: 770, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen,
till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av
4 116 000 kr.»
E. vid punkten 20 (Utbildning av ungdomsledare)
1) beträffande statsbidrag till politiska ungdomsorganisationer av herrar Virgin
(h), Kaijser (h), Ottosson (h), Bohman (h) och Björkman (h) som anser att
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
33
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »Motionsyrkandet
att» och slutar med »i frågan» bort ha följande lydelse:
»Utskottet ansluter sig till den i motionerna I: 253 och II: 309 hävdade uppfattningen
att politiska ungdomsorganisationer inte skall kunna få bidrag till utbildning
av ungdomsledare.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 253 och II: 309,
såvitt nu är i fråga, beslutar att statsbidrag icke skall utgå till
politiska ungdomsorganisationers utbildning av ungdomsledare,»
2) beträffande medel i enlighet med ungdomsutredningens förslag av herrar
T horsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep) och Sjönell (ep) som anser
att utskottet bort tillstyrka motionerna 1: 610 och II: 769 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med »Yrkandet i» och
slutar med »utredningens slutbetänkande» bort ha följande lydelse:
»Anslaget till utbildning av ungdomsledare har varit oförändrat sedan budgetåret
1964/65. Inte heller i årets statsverksproposition föreslås någon uppräkning.
Enligt utskottets mening är tillgängliga medel klart otillräckliga för att motsvara det
ökande behovet av ledarutbildning. Vidare bör framhållas att ytterligare sex organisationer
av Kungl. Maj:t föreslås erhålla bidrag till sin centrala verksamhet utan att
motsvarande ökning föreslås av medelsanvisningen för utbildning av ungdomsledare.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motionerna I: 610 och II: 769 om en
medelsanvisning i enlighet med ungdomsutredningens förslag, innebärande 4,3 milj.
kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.»
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen med bifall till motionerna I: 610 och II: 769,
såvitt nu är i fråga, beslutar att statsbidrag för utbildning av ungdomsledare
skall i enlighet med förslag av ungdomsutredningen
utgå med 4 300 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit,»
3) beträffande medel i enlighet med två av skolöverstyrelsen framlagda förslag
a) av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson
(h), Bohman (h), Tobé (fp), Björkman (h), Westberg (fp) och Sterne (fp) som anser
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 472 och II: 589 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med »I motionerna»
och slutar med »ifrågavarande avseende» bort ha följande lydelse:
»Efter den senaste anslagshöjningen 1964 är redan ytterligare sju organisationer
berättigade att komma i åtnjutande av bidrag för ungdomsledarutbildning. Fr. o. m.
nästa budgetår ökas denna krets med sex nya organisationer vid bifall till Kungl.
Maj:ts under föregående punkt redovisade och av utskottet biträdda förslag. Den av
34
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
skolöverstyrelsen och i motionerna I: 472 och II: 589 föreslagna medelsanvisningen
av 350 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit är till följd härav väl motiverad,
varför utskottet biträder densamma.»
dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:
»4. att riksdagen med bifall till motionerna I: 472 och II: 589,
såvitt nu är i fråga, beslutar att statsbidrag för utbildning av
ungdomsledare skall i enlighet med två av skolöverstyrelsen framlagda
förslag utgå med 350 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit,
»
b) av herrar T hor sten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep) och Sjönell
(ep) som under förutsättning av bifall till reservationen E 2 anser att motionerna
I: 472 och II: 589 blivit tillgodosedda och att därför det stycke i utskottets yttrande
på s. 18 som börjar med »I motionerna» och slutar med »ifrågavarande avseende»
bort ha följande lydelse:
»Med den ståndpunkt utskottet intagit har syftet med motionerna I: 472 och
II: 589 blivit tillgodosett. Motionerna kan därför avslås.»
4) beträffande anslagsberäkningen
a) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Bohman (h) och Björkman
(h) som under förutsättning av bifall till reservationerna E 1 och E 3 a anser att utskottets
hemställan under 5. bort ha följande lydelse :
»5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 610 och II: 769 och med bifall till motionerna I: 253
och II: 309 samt I: 472 och II: 589 ävensom med avslag å motionen
II: 787, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen,
till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret 1968/69 anvisar
ett reservationsanslag av 2 550 000 kr.»
b) av herrar T hor st en Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep) och Sjönell
(ep) som under förutsättning av bifall till reservationen E 2 anser att utskottets
hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
»5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 472 och II: 589 samt med bifall till motionerna
I: 610 och II: 769 ävensom med avslag å motionerna I: 253 och
II: 309 samt II: 787, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen,
till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 6 800 000 kr.»
c) av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson
(h), Bohman (h), Tobé (fp), Björkman (h), Westberg (fp) och Sterne (fp) som under
förutsättning av bifall till reservationen E 3 a anser att utskottets hemställan
under 5. bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
35
»5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 610 och II: 769 och med bifall till motionerna I: 472
och II: 589 samt med avslag å motionerna I: 253 och II: 309
samt II: 787, samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen,
till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret 1968/69 anvisar
ett reservationsanslag av 2 850 000 kr.»
F. vid punkten 21 (Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet)
1) beträffande sänkning av nedre åldersgränsen för fritidsgrupper av herrar
Thorsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Mattsson (ep) och Sjönell (ep) som anser
att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Beträffande yrkandet»
och slutar med »ungdomsutredningens slutbetänkande» bort ha följande
lydelse:
»Det framstår som alltmer angeläget att bereda alla ungdomar möjlighet att deltaga
i den positiva fritidsverksamhet som bedrivs av ungdomsorganisationerna.
Viktigt är även att denna kontakt kan etableras så tidigt som möjligt. Fritidsgruppen
är ett förtjänstfullt instrument i detta avseende och enligt utskottets mening är
det riktigt att genom en förändring av statsbidragsbestämmelserna för fritidsgrupper
stimulera organisationernas arbete även bland ungdom under 12 år. Utskottet tillstyrker
således det i motionerna I: 616 och II: 586 framförda förslaget om en sänkning
av nedre åldersgränsen för deltagande i statsbidragsberättigad fritidsgrupp till
10 år.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 616 och II: 586,
såvitt nu är i fråga, beslutar att nedre åldersgränsen för statsbidragsberättigad
fritidsgrupp skall fr. o. m. den 1 juli 1968 vara
10 år,»
2) beträffande anslagsberäkningen av herrar T hor st en Larsson (ep), Johan Olsson
(ep), Mattsson (ep) och Sjönell (ep) som under förutsättning av bifall till reservationen
F 1 anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Av nämnda» och
slutar med »Kungl. Maj:ts förslag» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot motionärernas beräkning av
medelsbehovet för nästa budgetår. Utskottet föreslår därför att till ungdomens fritidsverksamhet
anvisas ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 616 och II: 586 i vad de avser anslagsberäkningen
till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.»
36
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
G. vid punkten 22 (Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor) av herrar
Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Bohman (h), och Björkman (h) som anser att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 245 och IT: 312 och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Utskottet finner»
och slutar med »till erinran» bort ha följande lydelse:
»Ungdomsutredningen har i sitt betänkande Statens stöd till ungdomsverksamhet
lämnat en redogörelse för statens ungdomsråd som bestyrker motionärernas
uppfattning att den ifrågavarande verksamheten inte som hittills bör uppdras åt
ungdomsrådet. Andra organ eller sammanslutningar, vilka skulle kunna vara ett
gemensamt forum för de riksomfattande ungdomssammanslutningarna, saknas enligt
utredningen. Sveriges ungdomsorganisationers landsråd, som även enligt utredningens
mening ligger närmast till hands, måste enligt dess uppfattning uteslutas
alldenstund landsrådets verksamhet enligt stadgarna huvudsakligen är inriktad på
samarbete kring internationella frågor. Häremot kan invändas att denna utveckling
av landsrådets verksamhet är en följd av ungdomsrådets tillkomst och att vare sig
formella eller reella skäl torde föreligga, som hindrar att landsrådet övertar ungdomsrådets
uppgifter i enlighet med vad som föreslagits i motionerna.
Utskottet föreslår sålunda att statens ungdomsråd avvecklas med utgången av
innevarande budgetår och att Sveriges ungdomsorganisationers landsråd får i uppdrag
att överta ungdomsrådets uppgifter.
När det gäller medelsanvisning nästa budgetår för ifrågavarande upplysningsverksamhet
i ungdomsfrågor torde den enligt förslaget i motionerna kunna begränsas
till 200 000 kr., vilket belopp bör ställas till landsrådets förfogande.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna 1:245 och 11:312 i vad de avser anslagsberäkningen
till Km upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
200 000 kr.,
2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 245 och II: 312
i vad de icke behandlats under 1. ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om dispositionen av anslaget.»
H. vid punkten 26 (Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder)
a) av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson
(h), Thorsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Bohman (h), Mattsson (ep), Tobé
(fp), Björkman (h), Westberg (fp), Sjönell (ep) och Sterne (fp) som anser att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 246 och II: 315 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med »Utskottet anser»
och slutar med »därför motionsyrkandet» bort ersättas med text av följande lydelse:
»I nämnda motioner påpekas att en huvudsynpunkt vid utformningen av samepolitiken
bör vara att samerna ges möjlighet att själva diskutera och analysera samt
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
37
informera allmänheten om sina problem. En av de viktigare förutsättningarna för
att realisera en sådan målsättning bedöms vara att samerna har tillräckliga resurser
för att kunna utge en tidskrift av hög kvalitet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om tidningens Samefolket betydelse
för spridning av kännedom om samerna och deras problem. Utskottet tillstyrker
därför ifrågavarande motionsyrkande.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 246 och II: 315,
såvitt nu är i fråga, beviljar ett med 50 000 kr. höjt bidrag till
tidningen Samefolket,»
dels utskottets hemställan under 5. under förutsättning av bifall till yrkandet beträffande
1. bort ha följande lydelse:
»5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna 1:246 och II: 315 samt med avslag å motionerna
1:315 och 11:390 ävensom 11:450, samtliga motioner
i vad de avser anslagsberäkningen, till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 540 000 kr.»
b) av herr Björkman (h).
I. vid punkten 29 (Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet) av herrar
Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson (h), Thorsten
Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Bohman (h), Mattsson (ep), Tobé (fp), Björkman
(h), Westberg (fp), Sjönell (ep) och Sterne (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka
i motionerna I: 612 och II: 590 gjord hemställan om anvisande av ytterligare
100 000 kr. till De blindas förenings allmänna biblioteksverksamhet och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med »Vad beträffar» och
slutar med »avser medelsanvisning» bort ha följande lydelse:
»Genom tillkomsten av den s. k. talboken har de tekniska förutsättningarna för
att tillgodose de blindas litteraturbehov i väsentlig grad förbättrats. Möjligheterna
för de blinda att utnyttja det nya mediet är emellertid helt beroende av att talböcker
finns tillgängliga för lån. En avsevärd ökning av talboksframställningen synes
vara behövlig och det är enligt utskottets mening angeläget att staten i ökad utsträckning
stöder denna verksamhet. Utskottet tillstyrker därför motionerna I: 612
och II: 590 i vad de avser bidrag till De blindas förenings allmänna biblioteksverksamhet
och föreslår att härför anvisas 940 000 kr.»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen med bifall till motionerna I: 612 och II: 590,
såvitt nu är i fråga, beviljar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag med 100 000 kr. höjt bidrag till De blindas förenings
allmänna biblioteksverksamhet,»
38
Statsutskottets utlåtande nr 43 år 1968
dels utskottets hemställan under 5. under förutsättning av bifall till yrkandet beträffande
2. bort ha följande lydelse:
»5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna I: 612 och II: 590 samt med avslag
å motionerna 1:67 och 11:94 samt 11:731, samtliga motioner
i vad de avser anslagsberäkningen, till Bidrag till de handikappades
kulturella verksamhet för budgetåret 1968/69 anvisar ett
anslag av 2 075 000 kr.»