Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

1

Nr 41

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag för budgetåret 1968/69 till
högre utbildning och forskning samt vuxenutbildning
jämte motioner.

(2: a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Högre utbildning och forskning

Centrala myndigheter m. m.

1) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkterna
E 1—E 5, s. 227—231 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för
den 3 januari 1968) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 212 000 kr.,

2. till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 712 000 kr.,

3. till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. ett reservationsanslag
av 1 015 000 kr.,

4. till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor: Avlöningar
ett förslagsanslag av 638 000 kr.,

5. till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor: Omkostnader
ett förslagsanslag av 137 000 kr.

1 —- Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 41

2

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

Universiteten m. m.

2) Vissa gemensamma frågor. Kungl. Maj:t har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 232—245) behandlat frågor som berör universitetsväsendet i dess
helhet.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 536 av fru Nilsson och fröken Stenberg samt
II: 680 av herr Mattsson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om att de gymnasiala kompletteringskurserna vid universiteten
må bibehållas under en övergångstid av minst tre år,

dels de likalydande motionerna I: 535 av fru Nilsson och fru Elvy Olsson samt
II: 679 av herr Larsson i Borrby m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan om samordning olika lärosäten
emellan av de akademiska ett- och tvåbetygskurserna enligt i motionerna anförda
riktlinjer,

dels de likalydande motionerna 1:529 av herr Holmberg m. fl. och II: 669 av
herr Bohman m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om att dimensioneringen av och avvägningen inom hela den postgymnasiala
utbildningen och därmed sammanhängande organisatoriska frågor snarast blir föremål
för en allsidig parlamentarisk utredning.

Utskottet. I propositionen 1967: 4 angående reformerad lärarutbildning, vilken
i sin helhet behandlades av 1967 års riksdag, uttalades att frågan rörande kraven
på förkunskaper för tillträde till ämneslärarutbildningen i sina detaljer borde utredas
av kompetensutredningen i samråd med universitetskanslersämbetet. En riktpunkt
borde därvid bland annat vara att gymnasiala kompletteringsstudier inte
skulle anordnas inom universitetsorganisationens ram. Detta uttalande i propositionen
föranledde inte någon erinran från riksdagens sida.

I motionerna I: 536 och II: 680 har nu framhållits att ett slopande av de gymnasiala
kompletteringskurserna vid universiteten redan från och med kommande
hösttermin, vilket synes vara avsett av universitetskanslersämbetet, kommer att
medföra avsevärda svårigheter för de studerande. Motionärerna anser att en övergångstid
bör tillämpas så att de som redan valt gymnasial studieriktning ges möjlighet
att som hittills komplettera vid universiteten.

Med hänsyn till de olägenheter som motionärerna pekat på utgår utskottet från
ätt vederbörande myndigheter bär sin uppmärksamhet riktad på de övergångsproblem,
kanske särskilt av studiesocial natur, som är förknippade med en tillämpning
av den i nyssnämnda proposition angivna synpunkten på de gymnasiala kompletteringskurserna.
Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges till känna för
Kungl. Maj:t.

Vad därnäst angår yrkandet i motionerna I: 535 och II: 679 om utredning av
frågan om samordning olika lärosäten emellan av de akademiska ett- och tvåbe -

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

O

tygskurserna får utskottet erinra om att man inom kort har att vänta förslag
från universitetskanslersämbetet om inrättande av s. k. fasta studiegångar vid de filosofiska
fakulteterna. I det utredningsarbete som bedrivits i denna fråga torde även
ha ingått överväganden av det av motionärerna angivna spörsmålet. Utskottet finner
därför inte anledning att nu föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla om
den i motionerna önskade utredningen.

Frågan om dimensioneringen av och avvägningen inom det eftergymnasiala utbildningsfältet
tas upp i motionerna I: 529 och II: 669, vari yrkas att en allsidig
parlamentarisk utredning tillsättes för utredning på detta område. I propositionen
berörs samma problem i förbigående och det uttalas därvid att avsikten är att riktlinjerna
för det eftergymnasiala utbildningssystemets dimensionering och vissa
spörsmål rörande dess utformning under 1970-talet skall utredas. Otvivelaktigt
är det synnerligen väsentliga och också svårlösta problem som det här är fråga om.
Utskottet finner det därför mycket värdefullt att den i propositionen förutskickade
utredningen kommer till stånd och vill understryka vikten av att utredningsarbetet
kommer i gång och bedrives så skyndsamt som möjligt. Den stora betydelsen av den
blivande utredningens uppdrag torde vara orsaken till att i motionerna I: 529 och
II: 669 ansetts att utredningen bör ha parlamentarisk sammansättning. Frågan om
utredningens typ — parlamentarisk kommitté eller ren expertutredning — övervägs
för närvarande inom utbildningsdepartementet. Utskottet som finner det
väsentligaste vara att man snabbt griper sig an med problemen anser sig inte böra
föreslå riksdagen att göra något uttalande i frågan om parlamentariskt inslag i utredningsarbetet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 536 och II: 680
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 535 och II: 679,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 529 och II: 669.

3) Humanistiska fakulteterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt E 6, s.
245—250) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats, dels till Humanistiska
fakulteterna: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
38 497 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 102
av fru Segerstedt Wiberg och II: 148 av herr Källstad vari hemställts att tjänsten
i ämnet nordisk och jämförande fornkunskap vid Göteborgs universitet ges formen
av ordinarie universitetslektorat.

Utskottet. Av statsverkspropositionen framgår att undervisningsunderlaget för
inrättande av ett ordinarie universitetslektorat i nordisk och jämförande fornkun1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 41

4

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

skap vid Göteborgs universitet inte är tillräckligt men att det oaktat medel beräknats
för en tjänst i ämnet, som dock — i avvaktan på bland annat ställningstagande
till förslag om fasta studiegångar — ansetts böra ha formen av ett extra universitetslektorat.
I likhet med motionärerna finner utskottet det önskvärt att utbildningen
i nämnda ämne vid Göteborgs universitet ges en fastare ställning. Utskottet
kan dock inte tillstyrka motionerna utan vill endast framhålla önskvärdheten
av att ett ordinarie universitetslektorat inrättas så snart förutsättningar härför
föreligger. Vad utskottet anfört i denna fråga bör av riksdagen ges till känna
för Kungl. Maj:t.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 102 och II: 148
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer
enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

3. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 38 497 000
kr.

4) Teologiska fakulteterna. Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt E 7, s. 250—251) hemställer utskottet

att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 2 947 000 kr.

5) Juridiska fakulteterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt E 8, s. 251—
254) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur
i internationell rätt vid universitetet i Lund, dels till Juridiska fakulteterna: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 6 897 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 221
av fröken Stenberg och herr Ernulf samt II: 277 av herrar Källstad och Nordstrandh
vari hemställts att riksdagen måtte besluta dels att förlänga den vid Göteborgs
universitet bedrivna enterminsutbildningen för juris kandidatexamen att
fr. o. m. budgetåret 1968/69 omfatta två terminer, dels att till Juridiska fakulteterna:
Avlöningar för budgetåret 1968/69 bevilja ett i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag med 60 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 6 957 000 kr.

Utskottet. Med anledning av yrkandet i motionerna I: 221 och II: 277 får utskottet
erinra om att det i propositionen 1965: 141 uttalades, att utbyggnaden av de juridiska
fakulteterna t. v. borde ske inom ramen för nuvarande universitet och på
nuvarande orter samt att detta uttalande av riksdagen lämnades utan erinran. Ehuru
utskottet har förståelse för de studiesociala synpunkter som ligger bakom motionerna,
anser sig utskottet mot bakgrunden av vad sålunda uttalats i fråga om utbyggnaden
av juristutbildningen inte böra tillstyrka bifall till motionerna.

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968 5

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur
i internationell rätt vid universitetet i Lund,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 221 och II: 277 till Juridiska fakulteterna:
Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
6 897 000 kr.

6) Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt E 9, s. 254—259) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
inrätta professurer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats, dels till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa
ett förslagsanslag av 41 893 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 101 av herr T horsten Larsson m. fl. och 11:149
av herrar Källstad och Mattsson vari hemställts att riksdagen måtte 1. besluta att
fr. o. m. budgetåret 1968/69 omvandla den nu vid lärarhögskolan i Stockholm inrättade
laboraturen i utvecklingspsykologi, särskilt förskolålderns psykologi och
pedagogik, till professur i samma ämne samt förlägga denna till Stockholms universitet,
2. besluta att fr. o. m. budgetåret 1968/69 förlägga barnpsykologiska forskningsinstitutet
vid lärarhögskolan i Stockholm till Stockholms universitet samt 3. i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam utredning genom universitetskanslersämbetets
försorg om inrättande under de närmaste budgetåren av ytterligare
professurer i utvecklingspsykologi, särskilt förskolålderns psykologi och pedagogik,

dels de likalydande motionerna 1:37 av herr Nyman m. jk och II: 54 av herrar
Enskog och Berglund vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om utredning av de personella och ekonomiska förutsättningarna för
en utökad postgymnasial utbildning av systemmän och forskning inom det datatekniska
området,

dels de likalydande motionerna I: 308 av herr Blomquist m. fl. och II: 396 av
herr Nordstrandh vari hemställts att riksdagen måtte besluta att inrätta en ordinarie
tjänst som universitetslektor i administrativ databehandling vid Lunds universitet

dels de likalydande motionerna I: 318 av fröken Stenberg m. fl. och II: 683 av
herr Nilsson i Tvärålund m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte fatta beslut om
inrättande av en professur i informationsbehandling, särskilt numerisk analys, vid
Umeå universitet fr. o. m. den 1 juli 1969.

Utskottet. Utskottet delar den i motionerna I: 101 och II: 149 framförda uppfattningen
om betydelsen av den utvecklingspsykologiska forskningen och om vikten
av att denna forskning får arbeta under så gynnsamma omständigheter som

6

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

möjligt. Utskottet får emellertid erinra om att Kungl. Maj:t den 26 april 1967
uppdragit åt särskilda sakkunniga att utreda frågan om samordning och arbetsfördelning
mellan pedagogiska institutioner vid lärarhögskolor och universitet m. m.
Med hänsyn bl. a. härtill är utskottet inte berett att tillstyrka den föreslagna omvandlingen
till professur av den vid lärarhögskolan i Stockholm befintliga laboraturen
i utvecklingspsykologi samt förslaget om förflyttning av denna professur
ävensom av barnpsykologiska forskningsinstitutet från lärarhögskolan till Stockholms
universitet, liksom ej heller förslaget om utredning angående inrättande av
ytterligare professurer.

Motionerna I: 37 och II: 54, I: 308 och II: 396 samt I: 318 och II: 683 berör
samtliga området informationsbehandling. Vid universiteten och högskolorna har
detta ämnesområde utvecklats i två riktningar, en mot matematik och naturvetenskap
(numerisk analys) och en mot ekonomi, planering och administration (administrativ
databehandling). Ämnesdelen numerisk analys finns i vad gäller forskningssidan
representerad genom fyra professurer vid universitet eller högskolor och ämnesdelen
administrativ databehandling genom en för tekniska högskolan och universitetet
i Stockholm gemensam professur. Utbildning i ämnet informationsbehandling
förekommer vid samtliga universitet och tekniskt eller merkantilt inriktade
högskolor som sorterar under utbildningsdepartementet. Universitetskanslersämbetet
har, som framgår av motionerna, i hög grad uppmärksammat betydelsen av ämnesområdet.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts om redan befintliga tjänster och med
hänsyn till det svåra rekryteringsläget inom ifrågavarande ämnesområde avstyrker
utskottet dels yrkandena om ett universitetslektorat i administrativ databehandling
vid Lunds universitet och en professur i informationsbehandling, särskilt numerisk
analys, vid Umeå universitet, dels utredningsyrkandet i motionerna I: 37 och II: 54.
Beträffande sistnämnda motioner i vad de avser utredning om ökad postgymnasial
utbildning av systemmän får utskottet även erinra om den utbildning av ADB-lärare
som bedrives i skolöverstyrelsens regi.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ds förslag och med
avslag å motionerna I: 101 och II: 149, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndigar Kungl. Majd att inrätta professurer i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet förordats,

b) till Samhällsvetenskapliga fakulteterna in. m.: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 41 893 000
kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 101 och II: 149 i vad
de avser utredning om inrättande av ytterligare professurer i utvecklingspsykologi,
särskilt förskolålderns psykologi och pedagogik,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 37 och II: 54,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 308 och II: 396,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 318 och II: 683.

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

7) Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt E 10,
s. 259—269) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta och
ändra benämningen på professurer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,
dels till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 78 455 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:2 av herr Sörenson in. fl. och II: 3 av herr
Hamrin i Kalmar m. fl. vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
en utredning av behovet av psykoterapeutisk utbildning och av hur sådan utbildning
bäst skall ordnas, varvid också bör beaktas legitimeringsfrågan gällande psykoterapeuter
och frågan om återbäring från försäkringskassan vid konsultation hos legitimerad
psykoterapeut,

dels de likalydande motionerna I: 100 av herr Torsten Andersson m. fl. och
II: 147 av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att en personlig forskartjänst (laboratur),
knuten till institutionen för medicinsk rehabilitering vid Göteborgs universitet,
måtte inrättas för prosektor Sven Olof Brattgård,

dels de likalydande motionerna I: 159 av herr Nyman in. fl. och II: 212 av herrar
Mattsson och Källstad vari hemställts att riksdagen måtte dels besluta inrätta ytterligare
två professurer i geriatrik fr. o. m. budgetåret 1969/70, dels besluta placera
i motionerna föreslagna två professurer i geriatrik vid lärosätena i Stockholm och
Göteborg, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag till personalförteckning
för dessa professurer, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam utredning
genom universitetskanslersämbetets försorg rörande ämnesinriktningen för
de två föreslagna professurerna, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
skyndsam utredning genom universitetskanslersämbetets försorg om inrättande snarast
möjligt av professurer i geriatrik även i Lund och Umeå, samt dels i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam utredning genom universitetskanslersämbetets
försorg om ett sammanförande av de geriatriska forskningsinsatserna i en
forskningsenhet på riksplanet,

dels de likalydande motionerna I: 228 av herr Dahlén in. fl. och II: 299 av herr
Wedén m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, 1. att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär förslag om ökad utbildningskapacitet för läkarutbildningen,
sand 2. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag om ökad utbildningskapacitet
för sjukgymnastutbildningen,

dels de likalydande motionerna I: 309 av herrar Hedström och Per Jacobsson
och II: 398 av herr Skoglund m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av åttonde huvudtiteln p. E 10 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala angelägenheten
av att en laboratur i gynekologisk radioterapi snarast inrättas vid Umeå universitet,

dels de likalydande motionerna I: 313 av fru Lilly Ohlsson och fru Landberg
och II: 391 av fru Eriksson i Stockholm och fru Thunvall vari hemställts att riksda -

8

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

gen i skrivelse till Kungl. Maj:t matte anhalla om en utredning av möjligheterna att
med bland annat sjuksköterskeexamen som bas skapa en kortare medicinsk utbildning
av s. k. läkarterapeuter,

dels de likalydande motionerna I: 526 av herr Ahlmark m. fl. och II: 666 av

herr Bengtson i Solna in. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen_i

syfte främst att säkerställa en samordning av verksamheten rörande forskning, undervisning
och upplysning på näringslärans område mellan karolinska institutet och
statens institut för folkhälsan — måtte dels vid behandlingen av den i årets statsverksproposition
under utbildningsdepartementet under rubriken »b) Universiteten
m. m. Vissa gemensamma frågor» upptagna frågan om blandad medicinsk och naturvetenskaplig
utbildning med huvudinriktning på näringslära uttala, att forskning
och undervisning i näringslära skall anordnas i Stockholm fr. o. m. budgetåret
1968/69 genom att en näringsforskningsenhet med professur i näringslära inrättas
vid karolinska institutets medicinska fakultet med organisatorisk anknytning till
födoämneshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan på det sätt att
professorn i näringslära tillika skall bli föreståndare för födoämneshygieniska avdelningen,
dels vid behandlingen av avlöningsanslaget till medicinska fakulteterna under
utbildningsdepartementet beräkna medel för en professur i näringslära vid
karolinska institutets medicinska fakultet, avsedd för nuvarande föreståndaren för
födoämneshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan,

dels de likalydande motionerna I: 542 av fröken Stenberg in. fl. och II: 673 av
fru Heurlin m. fl. vari hemställts att riksdagen under punkt E 10 i statsverkspropositionens
bilaga 10: Avlöningar till de medicinska fakulteterna för budgetåret 1968/
69 måtte bevilja ett förslagsanslag om 78 850 000 kr.,

dels motionen II: 4 av herr Lundberg vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att vid Uppsala universitet från den 1 juli 1968 inrätta en professur i barnkirurgi
och att till förste innehavare av tjänsten utse överläkaren i barnkirurgi vid akademiska
sjukhuset, docent Gunnar Grotte,

dels motionen II. 213 av fru Ryding in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder för inrättande av professurer
i medicinsk statistik vid karolinska institutet samt vid Göteborgs universitets
medicinska fakultet,

dels motionen II: 281 av herr Sjönell m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen ville besluta att fr. o. m. budgetåret 1968/69 vid karolinska institutet
i Stockholm omvandla den befintliga laboraturen i klinisk alkoholforskning till en
professur,

dels motionen II: 568 av herr förste vice talmannen von Friesen vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att en lärartjänst
i rättspsykiatri förenad med en biträdande överläkarbefattning inrättas vid rättspsykiatriska
kliniken i Stockholm,

dels motionen II: 670 av fru Eriksson i Stockholm och herr Martinsson vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag och åtgärder
för att i samarbete med Stockholms stad trygga den kärlkirurgiska verksamhet
som bedrivits av docenten Bellman,

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

9

dels motionen II: 672 av herr förste vice talmannen von Friesen in. fl. vari
föreslagits att en professur i klinisk näringslära inrättas vid Göteborgs universitet
fr. o. m. budgetåret 1968/69,

dels motionen II: 675 av fru Kristensson och fröken Ljungberg vari hemställts att
riksdagen måtte besluta inrättandet av en tjänst som biträdande överläkare tillika
klinisk lärare i rättspsykiatri vid rättspsykiatriska kliniken i Stockholm, samt till
Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag
av 78 509 168 kr.,

dels motionen II: 692 av herr Wennerfors vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag i syfte att skapa ett institut
för utbildning av röstvårdare och talpedagoger.

Utskottet. I motionerna I: 228 och II: 299 behandlas väsentliga frågor inom
hälso- och sjukvårdsområdet i vårt land. Beträffande antalet läkare i förhållande
till folkmängden uttalas att detta i Sverige är lägre än i de flesta europeiska länder,
i vissa fall t. o. m. mycket lägre. Mot den bakgrunden yrkas i motionerna, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte begära förslag om ökad utbildningskapacitet.

Utskottet får med anledning av detta yrkande först erinra om att antalet intagningsplatser
till läkarutbildning under senare år ökat väsentligt och innevarande
läsår uppgår till 844, varigenom det mål för utbyggnaden som statsmakterna
fastställde år 1965 uppnåtts beträffande Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.
Läsåret 1969/70 tillkommer i Linköping en ny enhet för propedeutisk och klinisk
utbildning för 84 studerande som fullgjort sin utbildning i medicinskt teoretiska
ämnen i Uppsala. Den sista etappen i utbyggnadsplanen omfattar 72 nybörjarplatser
vid karolinska institutet. Den avses bli genomförd med början läsåret
1969/70.

Samtidigt med att den för tre år sedan beslutade utbyggnadsplanen sålunda
genomförs har inom universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen verkställts en
utredning om grundutbildning och vidareutbildning av läkare. I denna framförs
förslag vars genomförande kan beräknas få till effekt bl. a. ett bättre utnyttjande
av den befintliga utbildningskapaciteten. Med hänsyn härtill anser sig utskottet

__som även får erinra om att den mycket kraftiga ökningen av antalet platser

som skett under de senaste åren ännu inte hunnit ge effekt i form av färdigutbildade
läkare — inte nu böra föreslå riksdagen att i enlighet med yrkandet i
motionerna I: 228 och II: 299 hos Kungl. Maj:t begära förslag om ökad kapacitet
för läkarutbildningen.

Vad därnäst angår det i samma motioner framställda motsvarande yrkandet
beträffande sjukgymnastutbildningens kapacitet är utskottet medvetet om rådande
personalbrist. Emellertid pågår för närvarande inom skolöverstyrelsen en undersökning
av möjligheterna att anordna sjukgymnastutbildning på vissa orter där
dylik utbildning inte finns för närvarande och utskottet anser sig med hänsyn
härtill inte heller i denna fråga böra föreslå någon riksdagens skrivelse till Kungl.
Maj:t.

10 Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

En helt annan synpunkt än i de nu behandlade motionerna på frågan hur läkarbehovet
skall kunna tillgodoses anlägges i motionerna 1:313 och II: 391, i vilka
i anslutning till förhållandena i Sovjetunionen — där hälso- och sjukvården till
stor del bestrids av medicinalpersonal med fyra års utbildning efter grundskolan
föreslås en utredning av möjligheterna att med bl. a. sjuksköterskeexamen
som bas skapa en kortare medicinsk utbildning av s. k. läkarterapeuter. Motionerna
åsyftar alltså en differentiering av läkarkåren i en del med utbildning
motsvarande den nuvarande och en del med en kortare och mera praktiskt
inriktad utbildning. Utskottet, som vill påpeka att de arbetsuppgifter som åvilar
de ryska läkarterapeuterna närmast synes motsvara de svenska distriktssköterskornas
åligganden, har inte av motionärernas motivering blivit övertyeat om
lämpligheten av att man söker lösa läkarbristproblemet på det angivna sättet.
Enligt vad utskottet inhämtat är man för övrigt i Sovjetunionen på väg bort från
systemet med s. k. läkarterapeuter. Utskottet avstyrker motionerna I-313 och
II: 391.

Psykoterapi är ett viktigt led i samhällets psykiska sjuk- och hälsovård men
någon utbildning däri tillhandahålles inte för närvarande och synes inte heller
vara planerad uttalas det i motionerna I: 2 och II: 3. Det behövs därför, menar
motionärerna, en utredning om hur denna utbildning bör vara ordnad och därvid
bör det beaktas att den behöver ha bade bredd och djup. Den bör rikta sig både
till psykiatriker och psykologer på licentiatnivå och till andra vårdutbildade —
sjuksköterskor, sjukvårdare, sjukgymnaster, kuratorer osv. I utredningsarbetet
bör även frågan om legitimering av psykoterapeuter och om återbäring från försäkringskassan
vid konsultation hos legitimerad psykoterapeut beaktas.

Med anledning av vad som anförts och yrkats i dessa motioner får utskottet
påpeka att det nyligen framlagda förslaget till ny läkarutbildning innebär att
utbildningen starkare än hittills inriktas mot psykiatri och öppen vård. Av intresse
i detta sammanhang är vidare det förslag om utbildning av psykologer som för
närvarande i utbildningsdepartementet är beroende på Kungl. Maj:ts provning
Utskottet som utgår från att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på
frågan hur behovet av utbildning i psykoterapi för olika yrkeskategorier skall
kunna täckas anser sig inte böra tillstyrka någon särskild utredning i frågan.
Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 2 och II: 3.

I propositionen redovisas ett av en särskild utredningsman framlagt förslag om
blandad medicinsk och naturvetenskaplig utbildning. Enligt utredningsmannen
bör bl. a. tre enheter för näringsforskning upprättas, en i Göteborg, en i Stockholm
och en i Uppsala. Mot bakgrund av detta förslag samt under erinran om
att forskning på näringsområdet i vårt land bedrivs vid en rad institutioner och
även kommit i gang på nordisk bas vid universitetet i Oslo föreslås i propositionen
att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta en professur i
näringslära vid Uppsala universitet den 1 juli 1970. Därjämte föreslås utbildning
i näringslära inom ramen för filosofiska examina. Denna utbildning förutsättes
förlagd till karolinska institutet.

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

11

Förslaget i propositionen är ett första steg på vägen mot ett fullständigt förverkligande
av utredningsmannens förslag framhålles det i motionerna I: 526 och
II: 666. Samtidigt beklagas att inte Kungl. Maj:t gått längre och särskilt att inte
åtgärder vidtagits för en samordning av verksamheten för forskning, undervisning
och upplysning på näringslärans område mellan karolinska institutet och statens
institut för folkhälsan. Förslaget i motionerna, som redovisats i det föregående,
går ut på en dylik samordning bl. a. genom överflyttning av en professur från
folkhälsoinstitutet till karolinska institutet.

Näringsläran och dess betydelse för folkhälsan behandlas även i motionen
II: 672 vari föreslås att den av såväl nyssnämnde utredningsman som universitetskanslersämbetet
i dess anslagsframställning föreslagna professuren i näringslära
vid Göteborgs universitet inrättas från och med budgetåret 1968/69.

Utskottet som finner det riktigt att man nu genom ett principbeslut om en
professur vid Uppsala universitet från och med den 1 juli 1970 säkerställer fortsättningen
av den verksamhet inom näringslärans område som nu bedrivs därstädes
räknar med en fortsatt utveckling även vid andra lärosäten men anser sig
inte nu böra föreslå riksdagen att gå utöver Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet
avstyrker därför motionerna I: 526 och II: 666 samt II: 672.

Frågan om en förstärkning av resurserna inom geriatriken har upprepade gånger
behandlats av riksdagen. I motionerna I: 159 och II: 212 föreslås nu inrättande
från och med budgetåret 1969/70 av två professurer, en i Stockholm och en i
Göteborg, samt vidare utredning om professurer även i Lund och Umeå och
utredning om en geriatrisk forskningsenhet på riksplanet.

Utskottet får erinra om att en första professur i geriatrik inrättats från och med
budgetåret 1966/67. I motioner vid 1966 och 1967 års riksdagar framförda
förslag om ytterligare professurer har inte bifallits av riksdagen men däremot
har i universitetskanslersämbetets långtidsplan upptagits förslag om en förstärkning
av resurserna i ämnet. Utskottet anser sig böra inta samma ståndpunkt till
motionsyrkandena i år som till motsvarande yrkanden förra året. Utskottet avstyrker
alltså motionerna I: 159 och II: 212 om två nya professurer från och
med budgetåret 1969/70 och därmed också yrkandena om dessa professurers
placering, ämnesinriktning m. m. Ej heller anser sig utskottet böra biträda de i
samma motioner framförda yrkandena om utredning om inrättande av professurer
i geriatrik även i Lund och Umeå samt om sammanförande av de geriatriska
forskningsinsatserna i en geriatrisk forskningsenhet på riksplanet.

I motionen II: 670 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla
om åtgärder för att i samarbete med Stockholms stad trygga den kärlkirurgiska
verksamhet som bedrivits av docenten Sven Bellman. Som en åtgärd på längre
sikt anges inrättande av en professur för Bellman. Utskottet får med anledning
av detta yrkande erinra om att utskottet i sina utlåtanden 1966: 42 och 1967: 40
avstyrkte då föreliggande förslag om inrättande vid karolinska institutet av en
laboratur respektive en professur för Bellman och att utskottet framhöll att
förutsättningarna för en fortsatt verksamhet inom detta område i första hand syntes

1** — Biliang till riksdagens■ protokoll 1968. 6 sand. Nr 41

12

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

vara av sjukhusorganisatorisk art. Utskottet finner inte vad i nu förevarande
motion anförts vara tillräckligt skäl för den föreslagna framställningen till Kung!.
Maj:t.

Ett annat kirurgiskt område behandlas i motionen II: 4 vari föreslås inrättande
vid Uppsala universitet från och med nästa budgetår av en professur i barnkirurgi
avsedd för docenten Gunnar Grotte. Motionen har utförligt skildrat utvecklingen
inom barnkirurgin och det nuvarande läget inom detta område. I
anslutning till vad därvid anförts får utskottet framhålla vikten av att möjligheter
skapas för utvidgad praktisk tillämpning av nya rön inom området. Vad angår
behovet av en professur i ämnet får utskottet påpeka att förslag härom inte
framförts av universitetskanslersämbetet för nästa budgetår. Utskottet anser sig
i detta läge inte böra tillstyrka motionen II: 4.

Med hänsyn till den framstående medicinska forskning inom handikappområdet
som bedrives av prosektorn Sven Olof Brattgård föreslås i motionerna
I: 100 och II: 147 inrättande av en för Brattgård personlig forskartjänst (laboratur)
knuten till institutet för medicinsk rehabilitering vid Göteborgs universitet.
Tack vare anslag från medicinska och tekniska forskningsråden har Brattgård
under en treårsperiod med tjänstledighet från sin prosektorstjänst kunnat helt:
ägna sig åt sin verksamhet inom handikappområdet. Motionärernas avsikt är
nu att han genom inrättande av en personlig forskartjänst skall få sina forskningsmöjligheter
tryggade för framtiden. Utskottet finner sig inte kunna biträda yrkandet
i motionerna och avstyrker därför dessa.

Vid förra årets riksdag avslogs ett motionsvis framfört förslag om i första
hand en professur och i andra hand en laboratur i gynekologisk radioterapi vid
universitetet i Umeå. Det i motionerna I: 309 och II: 398 framförda yrkandet avser
ett uttalande från riksdagens sida om angelägenheten av att en laboratur i ämnet
snarast inrättas i Umeå. Förslag om tjänsten har, påpekar motionärerna, framförts
även av universitetskanslersämbetet. Utskottet anser sig dock inte böra göra
något uttalande till förmån för denna tjänst vars betydelse i vanlig ordning bör
vägas mot andra tjänsters.

I motionen II: 281 har, såvitt nu är i fråga, föreslagits att den befintliga laboraturen
i klinisk alkoholforskning vid karolinska institutet från och med budgetåret
1968/69 skall omvandlas till professur. Motionen syftar till att man utan alltför
kostnadskrävande åtgärder skall få ökade möjligheter till klinisk och socialpsykologisk
behandlingsforskning angående alkohol- och narkotikamissbruk. Förstärkta
forskningsresurser i fråga om narkomanin önskas också i motionerna I: 542 och
II: 673 vari föreslås anvisande under förevarande anslag av 395 000 kr. utöver
det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet. Höjningen avser att möjliggöra
inrättandet av sex forskningstjänster, varav fyra placerade vid Ulleråkers sjukhus
och två vid Rålambshovs sjukhus.

Utskottet delar visserligen motionärernas uppfattning om vikten av ökad klinisk
forskning rörande olika missbruksformer -— alkoholmissbruk, narkomani m. m.

Statsutskottets utlåtande m 41 år 1968

13

— men anser att ytterligare utredning erfordras för bedömning av frågan om
i vad mån och på vilket sätt större forskningsresurser inom detta område bör
tillskapas. Med hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionerna
IT: 281, såvitt den nu är i fråga, samt I: 542 och II: 673.

Förhållandena vid rättspsykiatriska kliniken i Stockholm tas upp både i motionen
II: 568 och i motionen II: 675. Det framhålles att kliniken av många
skäl är svårt överbelastad och att en förstärkning av läkarpersonalen är ofrånkomlig.
En läkartjänst bör därför inrättas och den bör med hänsyn till det
stora behovet av hjälp med undervisningen åt professorn och av utökad kriminologisk
forskning förenas med en klinisk lärarbefattning. Tjänsten bör enligt den
sistnämnda motionen inrättas från och med nästa budgetår.

Otvivelaktigt har motionärerna rätt i att stort behov föreligger av en förstärkning
av läkarpersonalen vid nämnda klinik. Emellertid har numera, som framgår
av utskottets utlåtande nr 2, beslut fattats av Kungl. Maj:t om en dubblering
för viss tid av en biträdande överläkartjänst vid kliniken. Därmed bör de långa
väntetiderna vid denna kunna nedbringas vilket är synnerligen angeläget. Även
om den nya läkartjänsten inte är förenad med uppdrag att vara klinisk lärare
bör dess tillkomst innebära en allmän förbättring av möjligheterna till forskning
och undervisning vid kliniken genom den avlastning den innebär för andra befattningshavare.
Utskottet anser sig med hänsyn härtill inte böra tillstyrka motionerna
II: 568 och II: 675.

Den uppfattning som i motionen II: 213 kommer till uttryck om betydelsen
av medicinsk statistik för både forskning och planering inom hälso- och sjukvård
kan utskottet i och för sig dela. Därmed är dock inte sagt att inte den statistiska
vetenskapens metoder och rön kan tillgodogöras inom medicinen genom samarbete
mellan medicinska och statistiska institutioner. I varje fall anser sig utskottet
inte kunna tillmäta behovet av professurer i medicinsk statistik den vikt att utskottet
nu kan förorda inrättande av de i motionen förordade tjänsterna. Utskottet
avstyrker därför motionen II: 213.

Med anledning av yrkandet i motionen II: 692 om utredning och förslag angående
ett institut för utbildning av röstvårdare och talpedagoger får utskottet
framhålla att överväganden om reformering av den utbildning som nu förekommer
inom detta område för närvarande pågår inom båda de berörda centrala ämbetsverken,
universitetskanslersämbetet i vad gäller logopedutbildningen och skolöverstyrelsen
i vad gäller utbildningen av talpedagoger och logopedassistenter. Med
hänsyn härtill finner utskottet inte anledning att föreslå riksdagen att hos Kung],
Maj:t begära utredning i enlighet med yrkandet i motionen II: 692.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och
hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 526 och II: 666 i vad de
avser inrättande från och med budgetåret 1968/69 av en professur
i näringslära vid karolinska institutet,

14

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

2. att riksdagen avslår motionerna I: 542 och II: 673 i vad
de avser inrättande från och med budgetåret 1968/69 av sex
forskningstjänster vid Ulleråkers och Rålambshovs sjukhus,

3. att riksdagen avslår motionen II: 4 i vad den avser inrättande
från och med budgetåret 1968/69 av en professur i barnkirurgi
vid Uppsala universitet,

4. att riksdagen avslår motionen II: 281 i vad den avser omvandling
från och med budgetåret 1968/69 till professur av
laboraturen i klinisk alkoholforskning vid karolinska institutet,

5. att riksdagen avslår motionen II: 672 i vad den avser inrättande
från och med budgetåret 1968/69 av en professur i
klinisk näringslära vid Göteborgs universitet,

6. att riksdagen avslår motionen II: 675 i vad den avser inrättande
från och med budgetåret 1968/69 av en tjänst som biträdande
överläkare, tillika klinisk lärare i rättspsykiatri vid
rättspsykiatriska kliniken i Stockholm,

7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 526 och II: 666, I: 542 och II: 673, II: 4,
II: 281, II: 672 och II: 675, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga,

a) bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta och ändra benämningen
på professurer enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

b) till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 78 455 000 kr.,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 100 och II: 147 om en
personlig forskartjänst för prosektorn Sven Olof Brattgård,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 159 och II: 212 i vad de
avser inrättande från och med budgetåret 1969/70 av två professurer
i geriatrik, dessa professurers placering samt förslag och
utredning om deras ämnesinriktning m. m.,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 159 och II: 212 i vad de
avser utredning angående inrättande av professurer i geriatrik
i Lund och Umeå,

11. att riksdagen avslår motionerna I: 159 och II: 212 i vad
de avser utredning om ett sammanförande av de geriatriska forskningsinsatserna
i en forskningsenhet på riksplanet,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 309 och II: 398 om en
laboratur i gynekologisk radioterapi vid Umeå universitet,

13. att riksdagen avslår motionen II: 213 om professurer
i medicinsk statistik vid karolinska institutet och Göteborgs universitet,

14. att riksdagen avslår motionen II: 568 om en lärartjänst i
rättspsykiatri vid rättspsykiatriska kliniken i Stockholm,

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

15

15. att riksdagen avslår motionen II: 670 om åtgärder för tryggande
av docenten Bellmans kärlkirurgiska verksamhet,

16. att riksdagen avslår motionerna I: 2 och II: 3 om utredning
angående psykoterapeutisk utbildning,

17. att riksdagen avslår motionerna I: 228 och II: 299 i vad
de avser förslag om ökad kapacitet för läkarutbildningen,

18. att riksdagen avslår motionerna I: 228 och II: 299 i vad
de avser förslag om ökad kapacitet för sjukgymnastutbildningen,

19. att riksdagen avslår motionerna I: 313 och II: 391 om utredning
angående utbildning av s. k. läkarterapeuter,

20. att riksdagen avslår motionen II: 692 om utredning angående
ett institut för utbildning av röstvårdare och talpedagoger.

8) Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar. Kungl Maj:t har (punkt EU,
s. 269—273) föreslagit riksdagen att till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 24 504 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen II: 279 av fru Marklund
in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t förordar initiativ
till komplettering av utbildningen vid tandläkarhögskolorna med undervisning i rationell
arbetsorganisation m. m. enligt i motionen II: 289 anförd riktning.

Beträffande motiveringen till det motionsvis framställda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 289.

Utskottet anser sig kunna förutsätta att vederbörande utbildningsmyndigheter
har sin uppmärksamhet riktad även på den i motionen II: 279 berörda detaljen i
tandläkarutbildningen och finner därför inte anledning att föreslå någon hänvändelse
från riksdagen till Kungl. Maj:t i denna fråga.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
24 504 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen II: 279.

9) Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt E 12, s. 273—276) hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten m. in.: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
3 338 000 kr.

16

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

10) Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna in. in.: Avlöningar. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 13, s. 276—283) hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
in. m.: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 73 347 000 kr.

11) Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt E 14,
s. 283—290) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta och
ändra benämningen på professurer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,
dels till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 95 439 000 kr., varav 813 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Utskottet. I propositionen har bl. a. förordats att professuren i läran om vattenmotorer
och pumpar vid tekniska högskolan i Stockholm skall benämnas professur
i flödesteknologi. I denna fråga har utskottet mottagit en hänvändelse från vederbörande
vid högskolan i vilken på anförda skäl förordats att professuren i stället benämnes
professur i fluidteknologi. Utskottet har funnit skälen beaktansvärda. Beslut
i frågan bör med stöd av riksdagens bemyndigande meddelas av Kungl. Maj:t.

Utskottet som inte i övrigt haft något att erinra mot Kungl, Maj:ts förslag hemställer 1.

att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningen
på professuren i läran om vattenmotorer och pumpar vid
tekniska högskolan i Stockholm,

3. att riksdagen till Tekniska fakulteterna in. in.: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 95 439 000
kr., varav 813 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

12) Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 15—E 27, s. 290—307) hemställer
utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek: Avlöningar ett
förslagsanslag av 15 057 000 kr.,

2. till Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor:
Avlöningar ett förslagsanslag av 21 804 000 kr.,

3. till Humanistiska fakulteterna: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 1 980 000 kr.,

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

17

4. till Teologiska fakulteterna: Materiel in. m. ett reservationsanslag
av 130 000 kr.,

5. till Juridiska fakulteterna: Materiel nt. m. ett reservationsanslag
av 285 000 kr.,

6. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Materiel
m. in. ett reservationsanslag av 2 200 000 kr.,

7. till Medicinska fakulteterna m. in.: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 10 770 000 kr.,

8. till Odontologiska fakulteterna in. in.: Materiel m. m. ett rereservationsanslag
av 1 520 000 kr.,

9. till Farmaceutiska fakulteten m. in.: Materiel in. in. ett reservationsanslag
av 790 000 kr.,

10. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna in. in.: Materiel
in. m. ett reservationsanslag av 10 675 000 kr.,

11. till Tekniska fakulteterna m. in.: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 12 800 000 kr.,

12. till Universiteten och vissa högskolor: Bokinköp m. m. ett
reservationsanslag av 7 875 000 kr.,

13. till Universiteten och vissa högskolor: Omkostnader ett
förslagsanslag av 28 970 000 kr.

13) Decentraliserad akademisk utbildning m. m. Kungl. Maj:t har (punkt E 28,
s. 307—308) föreslagit riksdagen att till Decentraliserad akademisk utbildning
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 2 399 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 314
av herrar Erik Filip Petersson och Blomquist och 11:394 av herr Neländer in. fl.
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening uttalar,
att reservationsanslaget under punkten E 28 om decentraliserad akademisk utbildning
in. m. i statsverkspropositionens bilaga 10 liksom tidigare också bör innefatta
»motsvarande undervisning i ämnet kristendomskunskap».

Utskottet. Med anledning av yrkandet i motionerna I: 314 och II: 394 får utskottet
erinra om att i förra årets statsverksproposition den upplysningen lämnades
att de kurser i kristendomskunskap som anordnats med anlitande av medel ur
förevarande anslag beräknats bli avslutade under budgetåret 1966/67. Något yrkande
om medel till dylika kurser för innevarande budgetår hade inte framförts
till Kungl. Maj :t och någon anledning fanns därför inte att i statsverkspropositionen
beräkna särskilda medel till dylika kurser. Den passus i årets statsverksproposition
som motionärerna åsyftar återfinnes i den under anslaget lämnade inledande
redovisningen för den undervisning som för närvarande bestrids med medel ur
anslaget. Som framgått av det nyss sagda är redovisningen korrekt. Emellertid
torde det inte med hänsyn till de förutsättningar under vilka anslaget beviljats

18

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

möta något hinder för Kungl. Maj:t att, i den mån behov av nya kurser i kristendomskunskap
anses föreligga, disponera anslaget för anordnande av dylika kurser.
Den mycket betydande anslagsreservationen ger också reella möjligheter härtill.
Med hänsyn till det nu sagda synes motionerna inte behöva föranleda någon åtgärd.

Utskottet som inte har någon erinran mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer

1. att riksdagen till Decentraliserad akademisk utbildning
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
2 399 000 kr.,

2. att riksdagen anser motionerna I: 314 och II: 394 besvarade
med vad utskottet anfört.

14) Lärarkliniker vid odontologisk fakultet m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 29—E 32, s. 308—310) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Lärarkliniker vid odontologisk fakultet ett förslagsanslag
av 600 000 kr.,

2. till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Avlöningar ett förslagsanslag
av 252 000 kr.,

3. till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Omkostnader ett
förslagsanslag av 56 000 kr.,

4. till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm ett anslag av
1 563 000 kr.

Vissa högskolor m. m.

15) Socialhögskolorna: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna E 33—E 36, s. 311—315) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Socialhögskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av
9 069 000 kr.,

2. till Socialhögskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av
993 000 kr.,

3. till Fortbildning av socionomer m. m. ett reservationsanslag
av 90 000 kr.,

4. till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet
ett anslag av 294 000 kr.

16) Journalisthögskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt E 37, s.
315—317) föreslagit riksdagen att till Journalisthögskolorna: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 1 429 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

19

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna 1:533
av herr Möller och II: 567 av herr Carlshamre vari hemställts att riksdagen beslutar
anvisa medel för arvoden till praktikhandledare vid journalisthögskolorna.

Utskottet har i och för sig förståelse för det i motionerna I: 533 och II: 567
framförda önskemålet men då något fullt utformat förslag inte föreligger och motionerna
inte ger tillräckligt underlag för ett beslut om medelsanvisning anser sig
utskottet inte kunna föreslå riksdagen att bifalla motionernas hemställan. Utskottet,
som erinrar om att medel finns anvisade för motsvarande ändamål vid socialhögskolorna,
förutsätter att Kungl. Maj:t närmare överväger frågan och framlägger
förslag för riksdagen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande
anslag och hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 533 och II: 567, såvitt nu är i fråga, till
Journalisthögskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar
ett förslagsanslag av 1 429 000 kr.,

2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 533 och II: 567
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

17) Journalisthögskolorna: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 38—E 43, s. 317—322) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Journalisthögskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 846 000 kr.,

2. till Nordiska af rikainstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 242 000 kr.,

3. till Nordiska af rikainstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 87 000 kr.,

4. till Nordiska afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar
in. in. ett reservationsanslag av 124 000 kr.,

5. till Vidareutbildning av läkare och tandläkare in. in. ett reservationsanslag
av 304 000 kr.,

6. till Vissa kurser för utländska studerande ett förslagsanslag
av 712 000 kr.

Gemensamt för universitet och högskolor

18) Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 44—E 54, s. 323—334) hemställer
utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ett förslagsanslag
av 300 000 kr.,

20

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

2. till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag
av 1 800 000 kr.,

3. till Gästföreläsningar ett reservationsanslag av 369 000 kr.,

4. till Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning
m. m. ett anslag av 2 300 000 kr.,

5. till Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 4 210 000 kr.,

6. till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
ett reservationsanslag av 8 186 000 kr.,

7. till Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.,

8. till Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och
högskolor ett reservationsanslag av 1 015 000 kr.,

9. till Universitetens datamaskincentraler ett förslagsanslag av
3 000 000 kr.,

10. till Kostnader för datamaskintid ett förslagsanslag av
17 800 000 kr.,

11. till Extra utgifter vid universitet och högskolor ett reservationsanslag
av 1 035 000 kr.

Vissa forskningsändamål

19) Medicinsk forskning m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna E 55—E 65, E 67—E 72, s. 338—352) hemställer utskottet

1. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Medicinsk forskning ett reservationsanslag av 27 100 000
kr.,

b) till Humanistisk forskning ett reservationsanslag av
5 313 000 kr.,

c) till Samhällsforskning ett reservationsanslag av 4 300 000
kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om Sveriges
anslutning till ett avtal om europeiskt samarbete på den molekylärbiologiska
forskningens område,

3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga
forskningsråd inrätta en extra ordinarie professur
i immunbiologi och en extra ordinarie professur i biokemisk
cytogenetik,

4. att riksdagen till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 28 500 000 kr.,

5. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens råd
för atomforskning inrätta en extra ordinarie professur i plasmafysik
med fusionsforskning,

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

21

6. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Atomforskning ett reservationsanslag av 12 200 000 kr.,

b) till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen ett förslagsanslag
av 14 040 000 kr.,

c) till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen ett förslagsanslag
av 12 972 000 kr.,

d) till Särskilda forskartjänster ett förslagsanslag av 3 470 000
kr.,

e) till Forskningsinstitutet för atomfysik: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 039 000 kr.,

f) till Forskningsinstitutet för atomfysik: Omkostnader ett förslagsanslag
av 212 000 kr.,

g) till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel in. in. ett
reservationsanslag av 143 000 kr.,

h) till Bidrag till nordiska institutet för sjörätt ett förslagsanslag
av 83 000 kr.,

i) till Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik ett
förslagsanslag av 726 000 kr.,

j) till Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning ett
förslagsanslag av 137 000 kr.,

k) till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut ett anslag
av 513 000 kr.,

l) till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi ett anslag
av 480 000 kr.,

m) till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i
Stockholm ett anslag av 235 000 kr.

20) Bidrag till Riksföreningen mot cancer. Kungl. Maj:t har (punkt E 73, s.
352) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen II: 388 av herr Antonsson
m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
en snabb utredning i syfte att trygga cancerforskningens framtida utveckling varvid
förutsättes att denna forskning i huvudsak bör bestridas av statsmedel.

Utskottet. Vid 1966 års riksdag beslöts i princip att som bidrag till cancerforskningen
skulle årligen under en femårsperiod anvisas ett belopp av 3 milj. kr. under
förutsättning att minst motsvarande belopp insamlades av Riksföreningen mot cancer.
I motionen II: 388 riktas nu — liksom i motioner vid förra årets riksdag, vilka
behandlades av utskottet i dess utlåtande nr 180 — principiella anmärkningar mot
detta sätt att skaffa medel till nämnda forskningskostnader. Utskottet får emellertid
även i år erinra om att systemet med statsbidrag som komplettering till insamlade

<N

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

medel tillkommit i syfte att stimulera insamlingen och på riksföreningens önskan.
Utskottet anser inte att man har någon anledning att för närvarande frångå detta
system, som hittills fungerat väl, men vill samtidigt liksom förra året understryka
att systemet inte befriar staten från ansvaret för cancerforskningen. Utskottet anser
inte att det finns skäl att hos Kungl. Maj:t anhålla om den av motionärerna önskade
utredningen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag och
hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för
budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000
kr.,

2. att riksdagen avslår motionen II: 388.

Vuxenutbildning

21) Viss utbildning via radio och television m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
G 1, s. 376—378) föreslagit riksdagen att till Viss utbildning via radio och television
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 11 035 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 215 av herrar Bengtson och Dahlén samt
It: 282 av herrar Wedén och Hedlund vari hemställts att riksdagen måtte besluta

I. att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet
genom en parlamentariskt sammansatt kommitté, vari även
skall ingå representanter för näringsliv och organisationsväsende, varvid särskild
uppmärksamhet bör ägnas

a) av företag, organisationer och myndigheter m. fl. bedriven vuxenutbildning,

b) det fria folkbildningsarbetet och dess relation till den målinriktade vuxenutbildningen,

c) radio-TV:s verksamhet för vuxenutbildningen,

d) korrespondensundervisningens möjligheter att komplettera annan vuxenutbildning
och samordnas med denna,

e) de vuxenstuderandes speciella studiesituation med hänsyn till deras förkunskaper
och studieförutsättningar m. m. samt

f) frågan om införande av ett rättvist studiesocialt stöd åt de vuxenstuderande;

II. att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag

1) att i varje kommun och län skall finnas vuxenutbildningsråd och vuxenutbildningsnämnder,
upprättade av och underställda skolstyrelse respektive länsskolnämnd,
varvid sammansättning och uppgifter fastställes med beaktande av de förslag
yrkesutbildningsberedningen framlagt,

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

23

2) att minimiantalet 12 aktiva studerande för att få anordna ämneskurs med
hänsyn till glesbygdernas förhållanden kan genom dispens av Kungl. Maj:t eller
myndighet Kungl. Maj:t förordnar sänkas liksom antalet 35 aktiva studerande för
delning av ämnesgrupp,

3) att undervisningen vid ifrågavarande preparandkurser för real- eller studentexamen
i princip skall vara kostnadsfri,

4) att privatistens examination skall vara kostnadsfri samt begära att Kungl.
Maj :t utfärdar föreskrifter härom,

5) att vid förgymnasial och gymnasial utbildning de korrespondensstuderande
— i den mån de ej antas vid de statliga vuxenskolorna — bör beredas kostnadsfri
undervisning enligt i motionerna angivna riktlinjer,

dels de likalydande motionerna I: 548 av herrar Wirtén och Nyman samt II: 677
av herr Källstad m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om dels i första hand att den i annan motion föreslagna parlamentariskt
sammansatta kommittén angående vuxenutbildningen även får i uppdrag att
utreda frågan om inrättande av Sveriges Utbildningsradio-TV och ett Radio-TVkorrespondensuniversitet,
dels i andra hand utredning och förslag beträffande inrättande
av Sveriges Utbildningsradio-TV och ett Radio-TV-korrespondensuniversitet,

dels de likalydande motionerna I: 532 av herr Lidgard och fröken Stenberg samt
II: 688 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att
ersättning skall utgå till korrespondensstuderande för avgifter för dels deltagande
i preparandkursundervisning, dels avläggande av tentamen, samt i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t måtte framlägga förslag till regler för ersättning
till korrespondensstuderande som ej är elever vid statens skola för vuxna
i Norrköping för deras utgifter för sådan undervisning som ej utgöres av preparandkursundervisning,

dels de likalydande motionerna I: 218 av fru Nilsson m. fl. och II: 275 av herr
Elmstedt m. fl., vari hemställts

I. att riksdagen måtte för sin del besluta om ett förslagsanslag om 830 000 kr.
för budgetåret 1968/69 för bestridande av korrespondensstuderandes kostnader
för brevkurser, preparandkurser och tentamina på i motionerna anförda grunder,

II. att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam
utredning och förslag beträffande frågan om stödet till de korrespondensstuderande
som inte avses under I.

Utskottet. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 85 beslöt förra årets
riksdag en rad åtgärder inom vuxenutbildningens område. I årets statsverksproposition
redovisas nu förslag som i fråga om dylik utbildning innebär en reell anslagshöjning
med ca 37 milj. kr., varav drygt 5 Vi milj. kr. belöper på förevarande anslag.
Utskottet som med tillfredsställelse noterar den kraftigare satsning på vuxenutbildning,
som Kungl. Maj:ts förslag innebär, tillstyrker det begärda anslaget av
11 035 000 kr. till Viss utbildning via radio och television m. m.

24

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

I de under förevarande anslag inledningsvis redovisade motionerna behandlas
olika vuxenutbildningsfrågor. Sålunda uttalas i motionerna I: 215 och II: 282 att
många skäl kan anföras för en utbyggnad av vuxenutbildningen. Emellertid saknas
enligt motionärernas uppfattning ett samlat och energiskt grepp på hela vuxenutbildningsproblemet
och det framhålles som en stor brist att en enda utredning ännu
inte fått uppdraget att dels företa en grundlig och systematisk översyn av redan
etablerad vuxenundervisning och de studiemöjligheter som därmed står till buds
för de vuxenstuderande och dels kartlägga de skiftande studiesociala villkor som
nu gäller för de vuxna. Den i motioner vid förra årets riksdag föreslagna parlamentariskt
sammansatta kommittén är enligt de nu förevarande motionerna fortfarande
i högsta grad aktuell och nödvändig för det fortsatta planeringsarbetet inom vuxenutbildningen.
Motionärerna hemställer att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
tillsättande av en dylik kommitté, i vilken bör ingå även representanter för näringsliv
och organisationsväsende.

Utskottet får med anledning av detta motionsyrkande framhålla att den förra
året beslutade reformen innebär en viktig etapp på vägen mot en alltmer omfattande
vuxenutbildning. Organisatoriska förutsättningar har skapats såväl på produktions-
och distributionssidan som på mottagarsidan. Som utskottet framhöll
förra året är man nu framme vid en verkställighetsperiod, som också i väsentlig
grad måste vara en försöksperiod. Utskottet är medvetet om att en fortsatt utveckling
på området kan kräva ytterligare utredningsarbete i fråga om olika spörsmål
men kan inte fördenskull finna att behov föreligger av en parlamentariskt sammansatt
kommitté med det mycket omfattande utredningsuppdrag som angivits i motionerna
I: 215 och II: 282. Utskottet har sig också bekant att frågan om studiefinansieringen
inom vuxenutbildningen för närvarande bereds inom departementen.
Med hänsyn till det nu sagda avstyrker utskottet nu ifrågavarande yrkande i
dessa båda motioner.

I samma motioner har framförts förslag om införande i varje kommun och län
av ett vuxenutbildningsråd respektive en vuxenutbildningsnämnd underställd skolstyrelsen
respektive länsskolnämnden. Denna fråga var aktuell även förra året dock
med den skillnaden att de nya organen då föreslogs vara sidoordnade till skolstyrelserna
respektive länsskolnämndema. Utskottet hyser i denna fråga samma uppfattning
som förra året och anser alltså att det i varje fall till en början är lämpligast
att kommunerna, som ju har möjlighet att själva inrätta vuxenutbildningsråd
då behov därav anses föreligga, får göra sina egna erfarenheter och finna fram
till de mest praktiska formerna för administration av vuxenutbildningen. Även på
länsplanet är det enligt utskottets mening lämpligast att man väntar med att bygga
ut organisationen till dess man funnit att gjorda erfarenheter talar därför. Utskottet
avstyrker alltså nu ifrågavarande motionsyrkande.

I fjolårets proposition angavs i fråga om det elevantal som borde krävas för
upprättande av ämneskurs, att riktpunkten borde vara ett genomsnittligt antal av
lägst 12 studerande. Det i motionerna I: 215 och II: 282 framförda yrkandet att

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

25

riksdagen hos Kungl. Maj:t skall hemställa om förslag att nämnda minimiantal med
hänsyn till glesbygdens förhållanden skall kunna få sänkas genom dispens av Kungl.
Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t förordnar överensstämmer nära med ett
motionsyrkande vid förra årets riksdag, dock att då som nedre gräns för sänkningen
angavs ett antal av 8 elever. Med anledning av sistnämnda yrkande fann utskottet
förra året, att den rörlighet i tillämpningen som förutsatts i propositionen 1967: 85
kunde utnyttjas även i de fall som motionärerna åsyftat. Då detta uttalande inte
föranledde någon erinran från riksdagens sida får Kungl. Maj:t anses ha den dispensrätt
som åsyftas i de nu föreliggande motionerna I: 215 och II: 282, som alltså
i denna del inte bör föranleda någon åtgärd.

Även beträffande det antal av 35 aktiva studerande som nu gäller för delning av
ämnesgrupp yrkas i sistnämnda motioner att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall
hemställa om förslag att detta antal genom dispens av Kungl. Maj:t eller myndighet
som Kungl. Maj:t förordnar med hänsyn till glesbygdens förhållanden skall kunna
sänkas. Vid förra årets riksdag avslogs ett yrkande att delningstalet av motsvarande
skäl skulle fastställas till 30. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att nu
göra den i motionerna önskade framställningen till Kungl. Maj:t.

Korrespondensstuderande som inte är elever vid statens skola för vuxna i Norrköping
har förutom för själva brevstudierna kostnader för deltagande i preparandkurser
och för avläggande av tentamina. Dessa kostnader behandlas i flera motioner.
Sålunda yrkas i motionerna I: 215 och II: 282 att riksdagen hos Kungl.
Maj:t skall hemställa om förslag att undervisningen vid preparandkurser för realoch
studentexamen skall vara kostnadsfri, att privatistens examination skall vara
kostnadsfri och att vid förgymnasial och gymnasial utbildning de korrespondensstuderande
— i den mån de inte antas vid de statliga vuxenskolorna — skall beredas
kostnadsfri undervisning. Beträffande sistnämnda del av yrkandet, som avser
själva brevundervisningen, förutsätts att denna skall vara kostnadsfri endast för elever
som uppnår sitt studiemål.

Ett principbeslut att ersättning skall utgå till korrespondensstuderande för deltagande
i preparandkurser och avläggande av tentamina föreslås i motionerna 1:532
och II: 688. I sak överensstämmer detta yrkande med det nyss nämnda yrkandet
i motionerna I: 215 och II: 282 om kostnadsfri undervisning vid preparandkurser
och kostnadsfri examination. Beträffande den undervisning som inte utgöres av
preparandkursundervisning anses i motionerna I: 532 och II: 688 att skäl talar
för att även denna undervisning skall vara kostnadsfri men en närmare utredning
anses dock erforderlig innan principbeslut fattas. I denna del yrkas därför att riksdagen
hos Kungl. Maj:t skall hemställa om förslag till regler för ersättning till de
studerande för deras utgifter för dylik undervisning.

Längst går motionerna I: 218 och II: 275 i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställes
att riksdagen för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag av 830 000 kr. för
bestridande av vissa kostnader för korrespondensstuderandes brevkurser, preparandkurser
och tentamina. Anslaget avses för sådana studerande som studerar för

26

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

att uppnå grundskole-, realskole- eller gymnasiekompetens. I vad gäller kostnaderna
för brevundervisning förutsattes att ersättning skall utgå endast till studerande
som uppnår den kompetens som de eftersträvat.

Med anledning av de sålunda redovisade yrkandena om olika åtgärder för att
bereda lättnader åt sådana korrespondensstuderande som inte är elever vid statens
skola för vuxna i Norrköping får utskottet först i vad gäller tentamensavgifterna
erinra om att skolöverstyrelsen erhållit uppdrag att se över gällande bestämmelser
om avgifter i samband med examina och prövningar och därvid bland annat överväga
frågan om eventuellt borttagande av vissa avgifter. Utskottet anser att riksdagen
inte bör föregripa överstyrelsens utredning och avstyrker därför de motionsyrkanden
som gäller ifrågavarande tentamensavgifter.

Otvivelaktigt förhåller det sig så att brevskoleeleverna vid statens skola för vuxna
i Norrköping i vad gäller studiekostnader är gynnsammare ställda än andra korrespondensstuderande.
Principiellt sett är detta samma förhållande som föreligger i
fråga om elever i det allmänna skolväsendet och elever i privatskolor. Den önskade
utjämningen genom statens försorg av skillnaderna i fråga om studiekostnader mellan
de båda kategorierna av korrespondensstuderande skulle medföra betydande
kostnader. Utskottet, som ännu en gång vill framhålla att ett bifall till de förslag
i fråga om vuxenutbildningen som framföres i årets statsverksproposition kommer
att innebära en väsentligt ökad satsning från statsmakternas sida på denna form
av utbildning, anser sig inte kunna tillstyrka ett ytterligare ökat statligt engagemang
i form av principbeslut om kostnadsfri undervisning vid preparandkurser.

Samma ståndpunkt intar utskottet till frågan om kostnadsfri brevundervisning.
Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 215 och II: 282 samt I: 218 och II: 275
i vad de gäller fastslående av principen att denna undervisning skall vara kostnadsfri.
Ej heller anser sig utskottet böra tillstyrka yrkandet i motionerna I: 532
och II: 688 att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall hemställa om förslag till regler
för ersättning åt korrespondensstuderande för kostnader för annan undervisning
än preparandkursundervisning.

Det i motionerna I: 218 och II: 275 framförda förslaget om anvisande av ett anslag
av 830 000 kr. till bestridande av vissa kostnader för de korrespondensstuderande
avstyrker utskottet.

I motionerna I: 218 och II: 275 behandlas även frågan om statligt stöd till en
annan kategori korrespondensstuderande nämligen sådana som endast har ett mera
begränsat mål såsom t. ex. utbildning på gymnasienivå i ett enstaka ämne. Motionärerna
anser att riksdagen hos Kungl. Maj:t bör hemställa om skyndsam utredning
och förslag beträffande stöd till denna kategori korrespondensstuderande.

Detta yrkande ger utskottet anledning att ännu en gång framhålla att förslagen
i statsverkspropositionen innebär en väsentlig utvidgning av möjligheterna för vuxna
att erhålla fortsatt utbildning bl. a. därigenom att antalet elevplatser för korrespondensstuderande
vid skolan i Norrköping föreslås ökat från 500 till ca 1 250
vilket enligt vad utskottet inhämtat ger möjlighet för omkring 2 500 elever att bedriva
studier. Enligt utskottets mening bör man, i den mån förutsättningar kan

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

27

anses föreligga att förbättra möjligheterna till korrespondensstudier, satsa på studerande
med ett mera omfattande studiemål än som avses i motionerna. Utskottet
avstyrker därför nu ifrågavarande yrkande i motionerna I: 218 och II: 275.

Den parlamentariskt sammansatta kommitté som enligt ett i det föregående redovisat
motionsyrkande bör tillsättas för utredningsarbete inom vuxenutbildningens
område bör enligt motionerna I: 548 och II: 677 också få i uppdrag att utreda frågan
om inrättande av Sveriges Utbildningsradio-TV och ett Radio-TV-korrespondensuniversitet.
Alternativt — om den parlamentariska kommittén inte kommer
till stånd — bör detta utredningsuppdrag lämnas åt en annan kommitté.

Vad först angår inrättandet av ett särskilt organ — Sveriges Utbildningsradio-TV
— för produktion och sändning av rikstäckande undervisningsprogram får utskottet,
som i det föregående avstyrkt tillsättandet av nyssnämnda parlamentariskt sammansatta
kommitté, erinra om att Kommittén för TV och radio i utbildningen
(TRU) har till uppgift inte bara att bedriva försök med produktion av utbildningsprogram
m. m. utan även att utreda bl. a. frågan om den framtida organisationen
av produktion och distribution av utbildningsprogram i radio och television. Motionärernas
önskemål i första delen torde därmed i huvudsak vara tillgodosett och
utskottet avstyrker därför ifrågavarande yrkande i motionerna I: 548 och IT 677.

Yrkandet i samma motioner om ett Radio-TV-korrespondensuniversitet överensstämmer
med ett motionsyrkande vid förra årets riksdag. Utskottet får liksom då
hänvisa till TRU, vars uppdrag omfattar även de organisatoriska problem som är
förknippade med ökad användning av radio och television inom utbildningsområdet.
Utskottet kan inte tillstyrka att man vid sidan av denna kommitté tillkallar
en annan för utredning av frågan om ett Radio-TV-korrespondensuniversitet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Viss utbildning via radio och television
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
11 035 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 215 och IT 282 i vad de
avser en samlad översyn av vuxenutbildningsområdet genom en
parlamentariskt sammansatt kommitté,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 215 och IT 282 i vad de
avser vuxenutbildningsråd och vuxenutbildningsnämnder,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 215 och IT 282 i vad de
avser minimiantalet studerande för anordnande av ämneskurs,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 215 och IT 282 i vad de
avser det antal studerande som skall erfordras för att ämneskurs
skall få delas,

6. att riksdagen

a) avslår motionerna I: 215 och IT 282, I: 532 och IT 688
samt I: 218 och IT 275, samtliga motioner i vad de avser att de
korrespondensstuderandes examination i princip skall vara kostnadsfri,

28

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

b) avslår motionerna I: 215 och II: 282, I: 532 och II: 688
samt I: 218 och II: 275, samtliga motioner i vad de avser att de
korrenspondensstuderandes deltagande i preparandkursundervisning
i princip skall vara kostnadsfri,

c) avslår motionerna 1:215 och II: 282 samt 1:218 och
II: 275, samtliga motioner i vad de avser att de korrespondensstuderandes
deltagande i brevundervisning i princip skall vara
kostnadsfri, ävensom motionerna I: 532 och II: 688 i vad de
avser hemställan till Kungl. Maj:t om förslag till ersättning till i
motionerna angivna korrespondensstuderande för utgifter för sådan
undervisning som ej är preparandkursundervisning,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 218 och II: 275 i vad de
avser anvisande av ett förslagsanslag av 830 000 kr. till bestridande
av korrespondensstuderandes kostnader för brevkurser,
preparandkurser och tentamina,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 218 och II: 275 i vad
de avser utredning och förslag om stöd till korrespondensstuderande
som endast studerar enstaka ämnen,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 548 och II: 677 i vad
de avser utredning om inrättande av Sveriges UtbildningsradioTV,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 548 och II: 677 i vad
de avser inrättande av ett Radio-TV-korrespondensuniversitet.

22) Statliga skolor för vuxna: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 2—G 6, s. 378—385) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statliga skolor för vuxna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 401 000 kr.,

2. till Statliga skolor för vuxna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 292 000 kr.,

3. till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.
ett reservationsanslag av 238 000 kr.,

4. till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna ett
förslagsanslag av 52 051 000 kr.,

5. till Bidrag till studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag av
63 000 000 kr.

23) Bidrag till studieförbund. Kungl. Maj:t har (punkt G 7, s. 385—386)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1968/69
anvisa ett anslag av 6 600 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968 29

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 317
av fröken Stenberg och II: 397 av herr Nordstrandh vari hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att en mindre del av det bidrag till studieförbunden,
som avses för pedagogisk verksamhet, må — efter bestämmande av
skolöverstyrelsen — fa användas för att bestrida kostnaderna för den personal som
sysslar med rent pedagogiska uppgifter.

Utskottet. I den mån studieförbundens organisationskostnader inte kan hållas
inom den ram som förutsatts i propositionen är det givetvis tänkbart att detta,
som motionärerna framhållit, kan fa negativa effekter i vad gäller möjligheten att
på bästa sätt utnyttja de anslagsmedel som avses för pedagogisk verksamhet. En
sådan konsekvens är givetvis olycklig, och utskottet anser därför att den uppdelning
av anslaget som i propositionen anges för nästa budgetår inte bör vara helt fastlåst
utan att mindre förskjutningar bör kunna få beslutas av Kungl. Maj:t eller
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande av skolöverstyrelsen. Utskottet som inte i övrigt
funnit anledning till uttalande beträffande Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt
tillstyrker detta.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till studieförbund för budgetåret
1968/69 anvisar ett anslag av 6 600 000 kr.,

2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 317 och II: 397
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

24) Bidrag till driften av folkhögskolor. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt G 8, s. 386—388) hemställer utskottet

att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 50 900 000 kr.

25) Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 9, s. 388) hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning
m. in. till folkhögskolor för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

30 Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

UPPSKJUTNA FRÅGOR

26) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig
beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen
E 66 Nordiskt institut för samhällsplanering,

E 74 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m., vilket
utskottet här

anmäler.

Stockholm den 12 mars 1968

På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson
(s), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim
(s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil Petersson (s), Ottosson
(h), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep) och Wirtén (fp) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Mattsson (ep), Turesson (h),
fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Arvidson (s),
Johansson i Norrköping (s), Källstad (fp), fru Holmberg (s), herrar Blomkvist (s),
Westberg (fp), Jönsson i Arlöv (s), Gustavsson i Ängelholm (s) och Elmstedt (ep).

Reservationer

A. vid punkten 2 (Vissa gemensamma frågor) av herrar Axel Andersson (fp),
Kaijser (h), Bengtson (ep), Ottosson (h), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep),
Wirtén (fp), Bohman (h), Mattsson (ep), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Källstad (fp), Westberg (fp) och Elmstedt (ep) som anser att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 529 och II: 669 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Frågan om» och
slutar med »i utredningsarbetet» bort ha följande lydelse:

»Frågan om dimensioneringen av och avvägningen inom det eftergymnasiala utbildningsfältet
tas upp i motionerna I: 529 och II: 669, vari yrkas att en allsidig

31

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

parlamentarisk utredning tillsättes för utredning på detta område. I propositionen
berörs samma problem i förbigående och det uttalas därvid att avsikten är att riktlinjerna
för det eftergymnasiala utbildningssystemets dimensionering och vissa
spörsmål rörande dess utformning under 1970-talet skall utredas. Otvivelaktigt
är det synnerligen väsentliga och också svårlösta problem som det här är fråga om.
Utskottet finner det därför mycket värdefullt att den i propositionen förutskickade
utredningen kommer till stånd och vill understryka vikten av att utredningsarbetet
kommer i gång och bedrives så skyndsamt som möjligt. Den stora betydelsen av den
blivande utredningens uppdrag gör att utredningen ofrånkomligen bör ha parlamentarisk
sammansättning. Utskottet tillstyrker alltså motionerna I: 529 och
11: 669.»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna I: 529 och II: 669
beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om att dimensioneringen av
och avvägningen inom hela den postgymnasiala utbildningen och
därmed sammanhängande organisatoriska frågor snarast blir föremål
för en allsidig parlamentarisk utredning.»

B. vid punkten 5 (Juridiska fakulteterna: Avlöningar) av herr Källstad (fp).

C. vid punkten 7 (Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar)

1) av herrar Axel Andersson (fp), Bengtson (ep), Thorsten Larsson (ep), Wirtén
(fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp), Westberg (fp) och
Elmstedt (ep) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 159 och II: 212
och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Utskottet får»
och slutar med »på riksplanet» bort ha följande lydelse.

»Utskottet har vid tidigare riksdagar haft att ta ställning till förslag i motioner
om en väsentlig utbyggnad av den geriatriska forskningsorganisationen, förslag
som nära överensstämmer med dem som nu föreligger i motionerna I. 159 och
II: 212. Behovet av ökade geriatriska forskningsinsatser växer snabbt med det
ökande antalet åldringar. Med hänsyn till forskningens f. n. alltför ringa omfattning
i förhållande till de mycket stora forskningsbehoven anser utskottet att en
utbyggnad är nödvändig och att de i motionerna framförda, väl underbyggda
förslagen bör genomföras.»

dels utskottets hemställan under 9., 10. och 11. bort ha följande lydelse:

»9. att riksdagen med bifall till motionerna I: 159 och II: 212,
såvitt nu är i fråga,

a) beslutar inrätta ytterligare två professurer i geriatrik
fr. o. m. budgetåret 1969/70,

b) beslutar placera dessa två professurer i geriatrik vid lärosätena
i Stockholm och Göteborg,

32

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag till personalförteckning
för dessa professurer,

d) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om skyndsam utredning
genom universitetskanslersämbetets försorg rörande ämnesinriktningen
för professurerna,

10. att riksdagen med bifall till motionerna I: 159 och II: 212,
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
skyndsam utredning genom universitetskanslersämbetets försorg
om inrättande snarast möjligt av professurer i geriatrik även i
Lund och Umeå,

11. att riksdagen med bifall till motionerna I: 159 och II: 212,
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
skyndsam utredning genom universitetskanslersämbetets försorg
om ett sammanförande av de geriatriska forskningsinsatserna i
en forskningsenhet på riksplanet,»

2) av herr Mattsson (ep).

D. vid punkten 21 (Viss utbildning via radio och television m. m.)

1) beträffande frågan om en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet
genom en parlamentariskt sammansatt kommitté av herrar Axel Andersson (fp),
Kaijser (h), Bengtson (ep), Ottosson (h), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep),
Wirtén (fp), Bohman (h), Mattsson (ep), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Källstad (fp), Westberg (fp) och Elmstedt (ep) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Utskottet får»
och slutar med »båda motioner» bort ha följande lydelse:

»De av förra årets riksdag beslutade åtgärderna inom vuxenutbildningens område
utgör enligt utskottets mening bara en första etapp på vägen mot en fullständig
vuxenutbildningsreform. Åtskilligt är ännu ogjort och det återstår mycket att utreda.
Utskottet vill bl. a. framhålla behovet av en överblick av möjligheterna till
samordning mellan dels arbetsmarknadspolitisk! motiverad och övrig vuxenutbildning
och dels de skiftande former av studiesocialt stöd som nu är aktuella för den
vuxenstuderande. Utskottet finner det önskvärt att man snarast griper sig an med
fortsatt reformarbete inom vuxenutbildningen genom att tillkalla en parlamentariskt
sammansatt kommitté, vari även skall ingå representanter för näringsliv och
organisationsväsende, med uppgift att utreda hur en vidgad vuxenutbildning bör
organiseras och finansieras, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas av företag,
organisationer och myndigheter m. fl. bedriven vuxenutbildning. Kommittén bör
även få i uppdrag att se över bl. a. de vuxenstuderandes speciella studiesituation
med hänsyn till deras förkunskaper och studieförutsättningar samt föreslå därav
betingade åtgärder.»

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

33

dels att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 215 och II: 282,
såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t anhåller att en parlamentariskt
sammansatt kommitté tillsättes i syfte att utreda hur en
vidgad vuxenutbildning bör organiseras och finansieras,»

2) beträffande frågan om principbeslut om kostnadsfri examination och kostnadsfri
undervisning vid preparandkurser för sådana studerande som avser att
uppnå grundskole-, realskole- eller gymnasiekompetens av herrar Axel Andersson
(fp), Kaijser (h), Bengtson (ep), Ottosson (h), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep),
Wirtén (fp), Bohman (h), Mattsson (ep), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp),
Källstad (fp), Westberg (fp) och Elmstedt (ep) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med »Med anledning
av» och slutar med »vid preparandkurser» bort ha följande lydelse:

»Vad först angår frågan om borttagande av tentamensavgifter får utskottet erinra
om att skolöverstyrelsen erhållit uppdrag att se över gällande bestämmelser om
avgifter i samband med examina och prövningar och därvid bland annat överväga
frågan om eventuellt borttagande av vissa avgifter. Utskottet anser att överstyrelsens
utredningsarbete inte bör utgöra hinder mot att principbeslut nu fattas om att
de korrespondensstuderande som nu är i fråga inte skall belastas med dylika avgifter.

Korrespondensstuderande som inte är elever vid statens skola för vuxna i Norrköping
är otvivelaktigt i vad gäller studiekostnadema mindre gynnsamt ställda än
eleverna vid nämnda skola. Enligt utskottets mening är detta inte tillfredsställande.
Av rättviseskäl bör man söka förbättra den förstnämnda gruppens studieekonomiska
läge. Att införa ersättning för deltagande i preparandkurser torde inte vara
något större problem. Även i denna fråga bör principbeslut kunna fattas nu.»

dels att momenten a) och b) i utskottets hemställan under 6. bort ha följande
lydelse:

»a) i anledning av motionerna I: 215 och II: 282 samt I: 532
och II: 688 ävensom med bifall till motionerna I: 218 och II: 275,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att examinationen
i princip skall vara kostnadsfri för korrespondensstuderande som
avser att uppnå grundskole-, realskole- eller gymnasiekompetens,
b) i anledning av motionerna I: 215 och II: 282 samt I: 532
och II: 688 ävensom med bifall till motionerna I: 218 och II: 275,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att deltagande i
preparandkursundervisning i princip skall vara kostnadsfri för
korrespondensstuderande som avser att uppnå grundskole-, realskole-
eller gymnasiekompetens,»

3) beträffande frågan om principbeslut om kostnadsfri brevundervisning för sådana
korrespondensstuderande som avser att uppnå grundskole-, realskole- eller
gymnasiekompetens

34

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

a) av herrar Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Ottosson (h), Wallmark (h),
Wirtén (fp), Bohman (h), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp)
och Westberg (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med »Samma ståndpunkt))
och slutar med »än preparandkursundervisning» bort ha följande lydelse:

»Samma rättviseskäl som talar för att de korrespondensstuderande som nu är i
fråga befrias från bördan av tentamensavgifter och preparandkursavgifter talar
givetvis för ett avlyftande från dem även av kostnaderna för själva brevstudierna.
Här torde dock utredning erfordras innan principbeslut fattas. Utskottet föreslår
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning i denna fråga.»

dels att momentet c) i utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:

»c) i anledning av motionerna I: 215 och II: 282 samt I: 218
och II: 275 ävensom med bifall till motionerna I: 532 och II: 688,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att hos Kungl.
Maj:t hemställa om förslag till regler för ersättning till korrespondensstuderande
som ej är elever vid statens skola för vuxna
i Norrköping för deras utgifter för sådan undervisning som ej utgöres
av preparandkursundervisning,»

b) av herrar Bengtson (ep), Thorsten Larsson (ep), Mattsson (ep) och Elmstedt (ep)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med »Samma ståndpunkt»
och slutar med »än preparandkursundervisning» bort ha följande lydelse:

»Samma rättviseskäl som talar för att de korrespondensstuderande som nu är i
fråga befrias från bördan av tentamensavgifter och preparandkursavgifter talar
givetvis för ett avlyftande från dem även av kostnaderna för själva brevstudierna.
Utskottet anser att riksdagen nu bör besluta att genomföra en sådan befrielse.»

dels att momentet c) i utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:

»c) i anledning av motionerna I: 215 och II: 282 samt I: 532
och II: 688 ävensom med bifall till motionerna I: 218 och II: 275
beslutar att brevundervisning, under förutsättning att studiemålet
uppnås, i princip skall vara kostnadsfri för korrespondensstuderande
som avser att uppnå grundskole-, realskole- eller gymnasiekompetens,
»

4) beträffande frågan om anvisande av medel till bestridande av vissa kostnader
för de korrespondensstuderande av herrar Bengtson (ep), Thorsten Larsson
(ep), Mattsson (ep) och Elmstedt (ep) som under förutsättning av bifall till reservationerna
D 2 och D 3 b anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med »Det i» och
slutar med »avstyrker utskottet» bort ha följande lydelse:

»Ett genomförande under nästa budgetår av den föreslagna friheten för de korrespondensstuderande
från avgifter för tentamina, preparandkurser och brevkurser
förutsätter anvisande av ett belopp av 830 000 kr. Utskottet föreslår att detta

Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

35

anvisas under ett nytt förslagsanslag till Bestridande av korrespondensstuderandes
avgifter för brevkurser, preparandkurser och tentamina.»

dels att utskottets hemställan under 7. bort ha följande lydelse:

»7. att riksdagen med bifall till motionerna I: 218 och II: 275,
såvitt nu är i fråga, till Bestridande av korrespondensstuderandes
avgifter för brevkurser, preparandkurser och tentamina för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 830 000 kr.,»

5) beträffande frågan om stöd till korrespondensstuderande som endast studerar
enstaka ämnen av herrar Bengtson (ep), Thorsten Larsson (ep), Mattsson (ep),
Westberg (fp) och Elmstedt (ep) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 26 börjar med »Detta yrkande»
och på s. 27 slutar med »och II: 275» bort ha följande lydelse:

»För studerande som har ett studiemål av endast den begränsade omfattning som
motionärerna angivit torde det inte för närvarande finnas något statligt stöd. Utskottet
ser detta som en brist. Även studier som bara gäller enstaka ämnen men
som är inriktade mot ett bestämt mål visar sig, när de väl fullföljts, ofta vara av
betydelse för den enskilde i hans yrke. Att dylika studier genomförs är av betydelse
även för samhället. Utskottet finner det därför önskvärt att den i motionerna
angivna utredningen kommer till stånd och tillstyrker alltså motionerna i denna
del.»

dels att utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen med bifall till motionerna I: 218 och II: 275,
såvitt nu är i fråga, beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om stöd till
korrespondensstuderande som endast studerar enstaka ämnen,»

6) beträffande frågan om utredning angående inrättande av ett Raaio-TV-korrespondensuniversitet
av herrar Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Bengtson (ep),
Ottosson (h), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Bohman (h),
Mattsson (ep), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp), Westberg (fp)
och Elmstedt (ep) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar med »Yrkandet i» och
slutar med »ett Radio-TV-korrespondensuniversitet» bort ha följande lydelse:

»Även om vuxenundervisning på akademisk nivå i viss mån ligger inom nyssnämnda
kommittés uppdrag saknar man enligt utskottets mening i den hittillsvarande
uppläggningen av vuxenutbildningen en klart angiven inriktning mot detta viktiga
utbildningsområde, där goda möjligheter torde föreligga att på ett nytt och stimulerande
sätt möta växande utbildningsbehov. En utredning härom bör enligt utskottets
mening nu komma till stånd antingen genom vidgning av nyssnämnda kommittés
uppdrag eller genom särskilt tillkallade utredningsmän. Utredningens uppdrag
bör vara att utreda och framlägga förslag om utbildning på akademisk nivå genom

36 Statsutskottets utlåtande nr 41 år 1968

radio och television samt genom korrespondensstudier i anslutning därtill. Utskottet
föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om den av utskottet angivna utredningen.
»

dels att utskottets hemställan under 10. bort ha följande lydelse:

»10. att riksdagen med bifall till motionerna 1:548 och II: 677,
såvitt nu är i fråga, beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
av frågan om inrättande av ett Radio-TV-korrespondensuniversitet,
vilken utredning bör företas av den i motionerna
I: 215 och II: 282 förordade parlamentariska kommittén, om
denna kommer till stånd, och eljest av en särskilt tillkallad ututredning.
»

Tryckeribolaget Ivar Haeggström AB • Stockholm 1968

*580261