Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
1
Nr 129
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående undervisning
för utlandssvenska barn samt för vissa minoriteter
i Sverige jämte motioner.
(2: a avd.)
Propositionen
I propositionen nr 67 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
för den 8 mars 1968 föreslagit riksdagen att dels besluta att från
och med den 1 juli 1968 statsunderstöd får utgå till svensk undervisning i utlandet
enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder och riktlinjer, dels godkänna i statsrådsprotokollet
förordade grunder för intagning av utlandssvenska barn i skolor i
Sverige, dels godkänna i statsrådsprotokollet förordade åtgärder för att underlätta
skolgången för utlandssvenska elever samt andra elever i behov av skolinackordering,
dels godkänna i statsrådsprotokollet förordade åtgärder för att underlätta
skolgången för barn och ungdom som tillhör en inflyttad minoritet samt ge dessa
tillfälle till kompletterande undervisning i nationella ämnen, dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att besluta om grunderna för statsbidrag till de ändamål som angivits i statsrådsprotokollet.
I propositionen, som bygger på förslag av 1964 års utlands- och internatskoleutredning
i betänkandet Skolgång borta och hemma (SOU 1966: 55) föreslås
svensk undervisning i utlandet få anordnas i form av grundskola (svensk utlandsskola),
svensk undervisning vid internationell skola, kompletterande svensk undervisning
för svenska barn i utländska skolor samt korrespondensundervisning.
Statsbidrag föreslås utgå till kostnader för lärartjänster och undervisningsmateriel
samt om synnerliga skäl föreligger även till kostnader för skollokaler och elevhem.
Kostnaderna för genomförande av de framlagda förslagen angående svensk undervisning
i utlandet beräknas till ca 1,3 milj. kr. per år.
För att underlätta de utlandssvenska elevernas skolgång i Sverige föreslås bl. a.
att vissa elevhem knutna till det allmänna skolväsendet skall mottaga även utlandssvenska
elever och förses med särskilda personella resurser. Särskilt studiestöd
föreslås kunna utgå till utlandssvenska elever som önskar utbildning i Sverige.
I fråga om inflyttade språkliga minoriteter föreslås att försöksverksamhet skall
anordnas med ^undervisning för barn i förskole- och grundskoleåldern på barnens
egna modersmål. Vidare bör prövas olika nya åtgärder för att underlätta minoriteternas
anpassning till det svenska samhället. För att minoriteterna skall kunna
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 129
2
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
behålla kontakten med sin ursprungliga kulturmiljö föreslås att barn och ungdom
som tillhör en minoritet skall kunna få kompletterande undervisning i det egna modersmålet
och andra nationella ämnen.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 790 av herr Yngve Nilsson m. fl. och
II: 1024 av herr Engkvist m. fl. vari hemställts att riksdagen med hänsyn till 1962
års riksdagsbeslut angående internatgymnasium i Osby måtte besluta att statsbidrag
skall utgå till gymnasium och elevhem i Osby och hemställa till Kungl. Maj:t
att efter utredning besluta om gymnasiets utformning och ställning inom den regionala
planeringen,
dels motionen I: 793 av herr Björk vari hemställts att riksdagen måtte uttala sig
för en successiv avveckling av statsbidraget till Hillelskolan,
dels de likalydande motionerna I: 841 av fru Diesen m. fl. samt II: 1090 av
herrar Nordstrandh och Werner vari hemställts att riksdagen måtte besluta att godkänna
S:t Eriks katolska skola i Stockholm som sådan skola vid vilken skolplikt
får fullgöras samt att med ändring av förslaget i propositionen bevilja denna skola
ett statsbidrag om ca 16 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 842 av herr Ernulf och fru Segerstedt Wiberg
samt II: 1088 av fru Frcenkel och herr Norrby vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att hos Kungl. Maj:t begära anvisningar och riktlinjer till kommunerna för
förskoleverksamhet för invandrarbarnen, förslag till stöd för denna särskilda förskoleverksamhet
samt försöksverksamhet med introduktionskurser till skolan för
blandade grupper av invandrarbarn med olika modersmål ävensom anföra vad som
i motionerna anförts om utformningen av kompletteringsundervisningen för de
språkliga minoriteternas barn i det egna språket och den egna kulturen,
dels de likalydande motionerna I: 843 av herr Thorsten Larsson m. fl. och
II: 1089 av herrar Mattsson och Dockered vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att statsbidrag må utgå till skolmåltid, skolskjuts och skolhälsovård vid svensk
utlandsskola enligt i motionerna anförda riktlinjer samt att statsbidrag må utgå till
förskoleverksamhet vid svensk utlandsskola enligt 1964 års utlands- och internatskoleverksamhetsutrednings
förslag ävensom i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att
frågan om riksintematskolor blir föremål för utredning och förslag till riksdagen i
enlighet med de i motionerna uppdragna riktlinjerna,
dels de likalydande motionerna 1:844 av herr Lidgard m. fl. och II: 1091 av
herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att skolgången
för utlandssvenska elever samt andra elever i behov av skolinackordering i första
hand skall tillgodoses genom utnyttjande av lämpliga, redan nu existerande internatskolor,
dels de likalydande motionerna I: 845 av herr Wallmark och II: 1086 av herrar
Björkman och Nordstrandh vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
3
Maj:t måtte uttala att skolöverstyrelsen i sin försöksverksamhet beträffande nybörjarundervisningen
av elever med annat modersmål än svenska bör beakta de
i motionerna anförda språkpedagogiska synpunkterna och ge försöksverksamheten
sådan inriktning och personella resurser att såväl särskilda klassavdelningar för
minoritetsbarn som självständiga internationella skolor kan växa fram därav ävensom
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t måtte
föreslå bidragsregler för de berörda minoritetsskolorna med syfte att säkra skolornas
fortsatta existens och pedagogiska standard samt att Kungl. Maj:t, till dess sådana
regler har trätt i kraft, vid den årliga bidragsberäkningen vad gäller de estniska
skolorna och den judiska Hillelskolan måtte avpassa bidragens storlek i syfte
att ekonomiskt jämställa dessa skolor med de allmänna skolorna,
dels de likalydande motionerna I: 846 av herrar Österdahl och Erik Filip Petersson
samt 11:1087 av fru Frcenkel och herr Norrby vari hemställts att riksdagen
beslutar att förskoleverksamhet med statsbidrag skall kunna anordnas utomlands
för utlandssvenskarnas barn om barnantalet beräknas bli minst åtta, att riksdagen
beslutar att statsbidrag skall lämnas till skolskjutsarna vid de svenska utlandsskolorna
med 100 % av kostnaderna, då resorna sker med allmänna trafikmedel, med
bensinkostnaderna om privatbil anlitas och med högst 3 kr./dag och elev om skolskjuts
anordnas samt att riksdagen beslutar att Grännaskolan, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan
samt Sigtuna humanistiska läroverk skall ges karaktären av riksinternat
och fr. o. m. nästa budgetår erhålla statsbidrag för undervisningen enligt
samma grunder som gäller för kommunala gymnasiala skolor och att Solbacka läroverk
fr. o. m. nästa budgetår skall erhålla statsbidrag enligt kungörelsen om statsbidrag
till vissa privatskolor i enlighet med utredningens förslag.
Utskottet
I propositionen behandlas tre olika skolfrågor, nämligen svensk undervisning åt
svenska barn i utlandet, skolinackordering i Sverige för vissa elevgrupper och skolgång
i Sverige för vissa minoriteters barn. Den svenska undervisningen i utlandet
föreslås anordnad i form av grundskola (svensk utlandsskola), svensk undervisning
vid internationell skola, kompletterande svensk undervisning för svenska barn i utländska
skolor och korrespondensundervisning.
Utskottet som i likhet med departementschefen finner det angeläget att utbildningsmöjligheterna
för de utlandssvenska barnen förbättras har ingen erinran mot
de föreslagna organisatoriska formerna för undervisningen. I anslutning till ett
uttalande i propositionen, att undervisning på högstadiet i svensk utlandsskola bör
förekomma endast i undantagsfall och efter prövning i varje särskilt fall, vill utskottet
understryka att förhållandena kan vara mycket olika på olika orter och att
det i vissa fall kan vara väl motiverat även med högstadieundervisning i den svenska
skolan.
Utredningen föreslog i betänkandet Skolgång borta och hemma att förskoleverksamhet
med statsbidrag skulle kunna anordnas i utlandet om antalet barn
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 129
4
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
beräknades bli minst åtta. Departementschefen har emellertid förklarat sig inte
beredd att nu tillstyrka detta förslag men har samtidigt uttalat, att frågan om statsbidrag
till sådan förskoleverksamhet får tas upp på nytt om det exempelvis på
grund av skolpliktsbestämmelser utomlands skulle uppstå behov av att anordna
undervisning på förskolestadiet.
I motionerna I: 846 och II: 1087 betecknas det som en allvarlig brist att propositionen
inte tagit hänsyn till behovet av förskola för de utlandssvenska barnen.
Motionärerna anser det särskilt angeläget med förskola för dessa barn och hemställer
att riksdagen beslutar att utredningens förslag på denna punkt skall genomföras.
Samma yrkande framställes i motionerna I: 843 och II: 1089.
Som framgår av vad departementschefen anfört kan man räkna med att frågan
om statsbidrag till förskoleverksamhet för utlandssvenska barn kommer att aktualiseras
i den mån behov härav bedömes föreligga med hänsyn till utomlands gällande
skolpliktsbestämmelser. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet nu ifrågavarande
yrkanden i motionerna I: 843 och II: 1089 samt I: 846 och II: 1087.
I sistnämnda båda motioner har hemställts att riksdagen beslutar om statsbidrag
enligt närmare angivna regler till skolskjutsar vid svenska utlandsskolor. Samma yrkande
har framförts i motionerna I: 843 och II: 1089. Motionärernas önskemål
i denna del sammanfaller med ett av utredningen framfört förslag som departementschefen
emellertid inte varit beredd att tillstyrka.
Utskottet som får erinra dels om att propositionens förslag angående svensk undervisning
i utlandet kommer att innebära betydande kostnadsökningar — för
nästa budgetår beräknade till 1 250 000 kr. — dels om att det torde vara svårt att
utforma regler för ett skolskjutsbidrag avstyrker nu ifrågavarande motionsyrkanden.
I fråga om skolmåltider och skolhälsovård är situationen densamma som beträffande
skolskjutsar. Departementschefen har inte biträtt förslag av utredningen
om statsbidrag till dessa båda ändamål medan i motionerna I: 843 och II: 1089
hemställts att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå enligt de av utredningen
föreslagna reglerna.
Utskottet biträder även härvidlag den ståndpunkt som intagits i propositionen
och avstyrker alltså motionerna i denna del.
Inackorderingsbehovet för utlandssvenska elever liksom för elever med behov
av miljöbyte bör man enligt propositionen söka tillgodose på så sätt att man vid
vissa elevhem, avsedda att i första hand tillgodose regionens behov, skapar resurser
för att ta emot även sådana elever. Förslagsvis bör så ske på sex orter. Frågan
om i vilken omfattning internatskolor eller elevhem erfordras för att tillgodose behovet
av inackordering bör, likaså enligt propositionen, bedömas efter hand med
ledning av erfarenheter och efterfrågan.
Utredningen föreslog i sitt betänkande att Sigtuna humanistiska läroverk, Sigtunaskolan,
Viggbyholmsskolan och Grännaskolan skulle ges karaktär av riksinternatskolor
med statsbidrag för undervisningen enligt i huvudsak samma grunder
som kommunala gymnasiala skolor och att Solbacka läroverk skulle få statsbidrag
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
5
enligt kungörelsen om statsbidrag till vissa privatskolor. Dessa förslag omnämndes
i årets statsverksproposition men föredragande statsrådet förklarade sig inte för
närvarande kunna tillstyrka dem.
Frågan om internatskolorna tas upp i flera motioner. Sålunda yrkas i motionerna
I: 843 och II: 1089 att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att frågan om riksinternatskolor
blir föremål för utredning och förslag till riksdagen, medan i motionerna
I: 846 och II: 1087 hemställes att riksdagen beslutar att av nyss angivna
internatskolor de fyra förstnämnda från och med nästa budgetår skall ges karaktär
av riksinternatskolor med statsbidrag till undervisningen som kommunala gymnasier,
medan Solbacka läroverk från samma tidpunkt skall få statsbidrag enligt
kungörelsen om statsbidrag till vissa privatskolor. I motionerna I: 844 och II: 1091
uttalas slutligen att man när det gäller att tillgodose ungdomarnas behov av skolinackordering
i första hand bör utnyttja den erfarenhet och kapacitet i olika hänseenden
som förekommande internatskolor erbjuder. Motionärerna hemställer om
ett riksdagsbeslut av denna innebörd.
Med anledning av motionerna får utskottet framhålla att vad som anförts i propositionen
inte innebär något ställningstagande till utredningens förslag om riksinternatskolor
och om Solbacka läroverk. Dessa förslag torde alltjämt vara under
beredning i utbildningsdepartementet. Någon framställning till Kungl. Maj:t om
utredning enligt yrkandet i motionerna I: 843 och II: 1089 torde därför inte vara
påkallad. Utskottet har tidigare i år i sitt utlåtande nr 8 uttalat önskemål om att
Kungl. Maj:t snarast för riksdagen redovisar sin inställning till förslaget om riksinternatskolor.
Utskottet finner det naturligt att så inte kunnat ske redan i förevarande
proposition men vill ändå understryka sitt tidigare uttalande i frågan. Vid
en dylik redovisning är det önskvärt med en analys av i vilken utsträckning skolinackorderingsbehovet
bör tillgodoses genom elevhem respektive internatskolor.
Vad utskottet nu anfört i anledning av motionsyrkandena om internatskolorna bör
av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.
Genom beslut av 1962 års riksdag bemyndigades Kungl. Maj:t att besluta om
statsbidrag till ett internatgymnasium vid Osby samskola från och med det läsår
då den för externatelever från Osby köping med omnejd tillgängliga realskoledelen
vid skolan började avvecklas med anledning av grundskolans framväxande i kommunen.
Avvecklingen av realskolan påbörjas läsåret 1968/69. Osby samskola
har på eget initiativ inrättat ett internatgymnasium vid skolan redan från och med
innevarande läsår. Departementschefen, som påpekat att utredningen inte funnit
anledning att föreslå inrättande av några nya internatskolor på något skolstadium,
har i propositionen förklarat sig i likhet med skolöverstyrelsen anse att det inte
finns skäl att bevilja statsbidrag till ett internatgymnasium i Osby.
I motionerna I: 790 och II: 1024 erinras bl. a. om den betydelse skolan i Osby
har för orten och yrkas att riksdagen dels beslutar att statsbidrag skall utgå till
gymnasium och elevhem i Osby dels hemställer att Kungl. Maj:t efter utredning
beslutar om gymnasiets utformning och ställning inom den regionala planeringen.
Enligt utskottets mening är det ofrånkomligt att man vid bedömning av frågan
6
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
om statsbidrag till gymnasium och elevhem i Osby tar hänsyn till den inverkan
på gymnasieorganisationen i hela regionen som detta gymnasium kan bedömas få.
Den omständigheten att uppbyggandet av gymnasiet redan påbörjats kan inte ändra
något härvidlag. Utskottet kan inte se att det vid sidan av befintliga gymnasier i
regionen finns utrymme även för ett gymnasium i Osby och avstyrker därför motionerna
I: 790 och II: 1024. Skulle det i framtiden visa sig att de åtgärder som
vidtages för att på orter utan gymnasium tillgodose behovet av gymnasial utbildning
kan bli tillämpliga även på orter av Osbys storlek och med dess läge bör man
givetvis undersöka möjligheten och lämpligheten av att anpassa Osbyskolan till en
dylik organisation. En sådan utveckling kan möjligen anses vara antydd i motionerna.
I propositionen framhålies att den svenska grundskolan liksom det gymnasiala
skolväsendet fått en generös utformning då det gäller hänsynstagande till olika
uppfattningar i bl. a. religiösa frågor. Med hänsyn härtill och till att ett huvudsyfte
med grundskolan är att den skall vara en skola för alla ungdomar oavsett deras
sociala, ekonomiska eller religiösa bakgrund uttalas i propositionen att statsbidrag
inte bör utgå till särskilda skolor för religiösa minoriteter. Ett undantag görs dock
för Hillelskolan. Frågan om statsbidrag till denna skola anses nämligen böra
bedömas under hänsynstagande till en lång historisk utveckling som innebär att ett
folk parallellt med sin anpassning till vårt och andra västerländska samhällen funnit
angeläget och lyckats med att bevara sin identitet. Departementschefen framhåller
att denna strävan måste respekteras och finner däri speciella motiv för att tillstyrka
fortsatt statsbidrag till Hillelskolan.
I motionen I: 793 uttalas att tillräckliga skäl inte föreligger för en särbehandling
av Hillelskolan. Motionären anser att riksdagen bör uttala sig för en successiv avveckling
av statsbidraget till skolan.
I motionerna I: 845 och II: 1086 behandlas tre minoriteter med egna skolor i
Sverige nämligen samer, ester och judar. Samernas skola, nomadskolan, är statlig
medan esternas skolor och den judiska Hillelskolan är privata men har visst statligt
och kommunalt stöd. Propositionens ståndpunkt att de estniska skolorna och
Hillelskolan skall ha statsbidrag i oförändrad form dvs. med visst belopp som
fastställes varje år anses otillfredsställande. Motionärerna yrkar att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om förslag till bidragsregler som säkrar skolornas fortsatta
existens och pedagogiska standard. Därjämte hemställes att riksdagen anhåller
att Kungl. Maj:t — intill dess sådana bidragsregler trätt i kraft ■— avpassar bidragen
till nämnda skolor så att de jämställs med de allmänna skolorna.
Beträffande Hillelskolan föreligger sålunda förutom Kungl. Maj:ts förslag motionsvis
framställda yrkanden som går i mot varandra motsatt riktning. Utskottet
vill för sin del understryka vad departementschefen anfört om grundskolans syfte
— och möjlighet — att vara en skola för alla och om den därav följande principen
i fråga om statsbidrag till religiösa minoriteters skolor. Utskottet har emellertid
förståelse för de skäl som i propositionen anförts för att låta Hillelskolan inta en
särställning i fråga om statsbidrag, även om detta är ett avsteg från den huvud
-
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
7
princip som även enligt utskottets mening är den rätta. Härav följer att utskottet
inte kan tillstyrka förslaget i motionen I: 793 om beslut om en successiv avveckling
av statsbidraget till Hillelskolan.
Å andra sidan anser sig utskottet inte böra biträda yrkandet i motionerna I: 845
och II: 1086 om bidragsregler för vissa minoritetsskolor, nämligen förutom Hillelskolan
de estniska skolorna, och finner heller inte anledning föreslå riksdagen att
göra den i samma motioner önskade hänvändelsen till Kungl. Maj:t angående storleken
av statsbidragen till dessa skolor för tiden innan de önskade nya bidragsreglerna
trätt i kraft.
Av vad utskottet i det föregående anfört angående principerna i fråga om statsbidrag
till religiösa minoritetsskolor följer att utskottet inte kan tillstyrka yrkandena
i motionerna I: 841 och II: 1090 om statsbidrag till S:t Eriks katolska skola i
Stockholm.
I sistnämnda motioner yrkas också att riksdagen måtte besluta att godkänna
S:t Eriks katolska skola som skola vid vilken skolplikt får fullgöras. Utskottet finner
det uppenbart att detta inte är en fråga som bör avgöras genom riksdagsbeslut
och avstyrker därför motionerna även i denna del.
I motionerna I: 842 och II: 1088 framhålles förskolans betydelse för icke svenskspråkiga
barn i Sverige. Motionärerna hemställer att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär anvisningar och riktlinjer till kommunerna för förskoleverksamhet för invandrarbarnen
samt förslag om stöd till dylik verksamhet. Utskottet får med anledning
av detta yrkande erinra om att Kungl. Maj:t nyligen medgivit tillkallande
av sakkunniga för utredning angående barnstugornas inre verksamhet m. m. Då
dessa sakkunniga i sitt utredningsarbete kan väntas få anledning att ta ställning till
frågor av betydelse även för den förskoleverksamhet som motionärerna önskat,
anser sig utskottet inte böra tillstyrka motionerna.
I propositionen uttalas att det under den allra första tiden efter inflyttningen
till Sverige kan vara befogat med speciella introduktionsåtgärder för icke-svenskspråkiga
elever på grundskolans högstadium och det gymnasiala stadiet. Skolöverstyrelsen
bör få i uppgift att genom försöksverksamhet utröna olika möjligheter
att lösa den första tidens problem. I motionerna I: 842 och II: 1088 har propositionen
på denna punkt uppfattats så att försöksverksamhet med introduktionskurser
skall ifrågakomma endast på orter med ett större antal barn ur samma språkgrupp.
Motionärerna anser detta vara en olycklig begränsning och hemställer om ett riksdagsbeslut
att verksamheten skall omfatta även blandade grupper av invandrarbarn
med olika modersmål. Vidare framhålles att kompletteringskurserna bör ge
barnen kunskap även om föräldrarnas språk och kultur. Motionärerna hemställer
om ett uttalande av riksdagen av denna innebörd.
I den försöksverksamhet som förutsättes skall man enligt vad som uttryckligen
sägs i propositionen pröva åtgärder av skilda slag för att möta individuella introduktions-
och anpassningsproblem. Utskottet finner det med denna målsättning väl
möjligt för skolöverstyrelsen att pröva både behovet av introduktionskurser enligt
motionärernas önskemål och möjligheterna att tillgodose detta behov. Någon sär
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
skild framställning till Kungl. Maj:t enligt motionärernas önskemål finner utskottet
inte erforderlig.
Frågan huruvida barn tillhörande en språklig minoritet bör undervisas i särskilda
klasser eller tillsammans med andra elever diskuteras i propositionen. Vad särskilt
gäller den första läsundervisningen framhålles att flera språkforskare hävdat, att ett
barn bör få denna undervisning på det språk som barnet behärskar bäst. Detta
bör enligt propositionen närmare prövas genom försöksverksamhet. I motionerna
I: 845 och II: 1086 hävdas att vad de åberopade forskarna avsett är att nybörjarundervisningen
i sin helhet bör försiggå på det språk som eleverna är mest vana
vid. Riksdagen bör enligt motionärerna uttala att detta bör beaktas i försöksverksamheten.
Vidare hävdas i motionerna att övertygande skäl inte förebringats för att
samundervisning av minoritetsbarn med andra barn alltid är det mest ändamålsenliga.
Motionärerna hemställer att riksdagen uttalar att skolöverstyrelsen bör ge
försöksverksamheten sådan inriktning och personella resurser att såväl särskilda
klassavdelningar för minoritetsbarn som självständiga internationella skolor kan
växa fram därav.
Frågan hur skolgången skall ordnas för barn tillhörande utländska minoriteter i
Sverige är inte — och avses givetvis inte vara — slutgiltigt löst i propositionen.
Utskottet har inte någon erinran mot vad departementschefen anfört härvidlag
men får med anledning av de senast redovisade motionsyrkandena framhålla vikten
av att man under kommande år genom försök i olika riktningar söker komma
fram till lösningar av de många olika problem som onekligen är förbundna med
dessa barns skolgång. Utskottet anser sig dock inte böra föreslå riksdagen att göra
de i motionerna önskade uttalandena om försöksverksamhetens inriktning.
Vad som anförts och föreslagits i propositionen har inte i vidare mån än som
framgått av det föregående givit utskottet anledning till särskilda uttalanden. Utskottet
hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 843 och II: 1089 samt
I: 846 och II: 1087 i vad de avser statsbidrag till förskoleverksamhet
vid svenska utlandsskolor,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 843 och II: 1089 samt
I: 846 och II: 1087 i vad de avser skolskjuts vid svenska utlandsskolor,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 843 och II: 1089 i vad
de avser skolmåltider och skolhälsovård vid svenska utlandsskolor,
4. att riksdagen beslutar att från och med den 1 juli 1968
statsunderstöd får utgå till svensk undervisning i utlandet enligt i
statsrådsprotokollet angivna grunder och riktlinjer,
5. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade
grunder för intagning av utlandssvenska barn i skolor i Sverige,
6. att riksdagen i anledning av motionerna I: 843 och II: 1089,
I: 846 och II: 1087 samt I: 844 och II: 1091, de fyra förstnämn
-
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
9
da motionerna i vad de avser internatskolorna, ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,
7. att riksdagen avslår motionerna I: 790 och II: 1024 i vad
de avser statsbidrag till ett internatgymnasium i Osby,
8. att riksdagen avslår motionerna I: 790 och II: 1024 i vad
de avser utredning angående utformning m. m. av ett internatgymnasium
i Osby,
9. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade
åtgärder för att underlätta skolgången för utlandssvenska elever
samt andra elever i behov av skolinackordering,
10. att riksdagen avslår motionen I: 793 om avveckling av
statsbidraget till Hillelskolan,
11. att riksdagen avslår motionerna I: 845 och II: 1086 i vad
de avser bidragsregler beträffande vissa minoritetsskolor,
12. att riksdagen avslår motionerna I: 845 och II: 1086 i vad
de avser den årliga beräkningen av statsbidraget till de estniska
skolorna och Hillelskolan,
13. att riksdagen avslår motionerna I: 841 och II: 1090 i vad
de avser statsbidrag till S:t Eriks katolska skola i Stockholm,
14. att riksdagen avslår motionerna I: 841 och II: 1090 i vad
de avser godkännande av S:t Eriks katolska skola i Stockholm
som sådan skola vid vilken skolplikt får fullgöras,
15. att riksdagen avslår motionerna I: 842 och II: 1088 i vad
de avser anvisningar och riktlinjer beträffande förskoleverksamhet
för invandrarbarn samt förslag till stöd för denna verksamhet,
16. att riksdagen avslår motionerna I: 845 och II: 1086 i vad
de avser nybörjarundervisning för elever med annat modersmål
än svenska,
17. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 842 och II: 1088 i vad de avser introduktionsåtgärder
och kompletteringsundervisning för elever på grundskolans
högstadium och det gymnasiala stadiet
a) godkänner i statsrådsprotokollet förordade åtgärder för att
dels underlätta skolgången för barn och ungdom som tillhör en
inflyttad minoritet, dels ge dessa tillfälle till kompletterande undervisning
i nationella ämnen,
b) bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om grunderna för
statsbidrag till de ändamål som angetts i statsrådsprotokollet.
Stockholm den 21 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
10
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Virgin
(h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim
(s), herrar Nyman (fp), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Ottosson (h), Herbert Larsson
(s), Wallmark (h), Björk (s) och Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Blidfors
(s), Ståhl (fp), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist (s), fru LewénEliasson
(s), herrar Nihlfors (fp), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson
i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Antonsson (ep) och Fagerlund (s).
Reservationer
1) beträffande statsbidrag till skolskjutsar vid svenska utlandsskolor av herrar
Virgin (h), Axel Andersson (fp), Nyman (fp), Bengtson (ep), Ottosson (h), Wallmark
(h), Johan Olsson (ep), Bohman (h), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep),
Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som
anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Utskottet som» och
slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort ha följande lydelse:
»Utskottet, som konstaterar att det i propositionen inte anförts några skäl för
avvisandet av utredningens förslag på denna punkt, vill framhålla att de svenska
utlandsskolorna många gånger har ett mycket stort upptagningsområde vilket gör
att många elever får långa och dyrbara resor till skolan. När statsmakterna nu
satsar på förbättrade möjligheter för svensk undervisning i utlandet, är det enligt
utskottets mening fel att inte också bevilja ett skolskjutsbidrag, eftersom man annars
riskerar att dryga resekostnader i realiteten kommer att hindra en del utlandselever
från att gå i svensk skola. Enligt utskottets mening finns det för övrigt anledning
eftersträva att eleverna i de utlandssvenska skolorna, eller kanske rättare sagt
deras målsmän, i detta hänseende inte kommer i en sämre ställning än om de bott
i Sverige och eleverna gått i skola här. Närmare bestämmelser om skolskjutsbidragets
konstruktion bör meddelas av Kungl. Maj:t. Kostnaderna bör bestridas ur
grundskoleanslaget.»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen med bifall till motionerna I: 843 och II: 1089
samt I: 846 och II: 1087, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
beslutar att statsbidrag skall utgå till skolskjuts vid svenska utlandsskolor
i enlighet med vad utskottet förordat,»
2) beträffande statsbidrag till skolmåltider och skolhälsovård vid svenska utlandsskolor
av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Nyman (fp), Bengtson (ep), Ottos
-
Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
11
son (h), Wallmark (h), Johan Olsson (ep), Bohman (h), Ståhl (fp), Eliasson i Sundbom
(ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Antonsson
(ep) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »I fråga om» och
slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»I fråga om skolmåltider och skolhälsovård är situationen densamma som i fråga
om skolskjutsar. Departementschefen har inte biträtt förslag av utredningen om
statsbidrag till dessa båda ändamål medan i motionerna I: 843 och II: 1089 hemställts
att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå enligt de av utredningen föreslagna
reglerna.
Utskottet intar i denna fråga samma principiella ståndpunkt som i fråga om skolskjutsbidraget
och tillstyrker därför motionsyrkandena om statsbidrag till skolmåltider
och skolhälsovård. Även kostnaderna för dessa bidrag bör bestridas ur grundskoleanslaget.
»
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1:843 och 11:1089,
såvitt nu är i fråga, beslutar att statsbidrag skall utgå till skolmåltider
och skolhälsovård vid svenska utlandsskolor i enlighet
med vad utskottet förordat,»
3) beträffande avveckling av statsbidraget till Hillelskolan
a) av herr Björk (s)
b) av fröken Olsson (s)
4) beträffande statsbidrag till de estniska skolorna och Hillelskolan av herrar
Virgin (h), Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och Turesson (h) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Å andra» och slutar
med »i kraft» bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner yrkandet om bestämda regler för statsbidragsgivningen till de i
motionerna I: 845 och II: 1086 åsyftade estniska skolorna och Hillelskolan väl motiverat.
Nuvarande system med beslut om statsbidrag för endast ett år i sänder medför
att skolorna får arbeta under högst ovissa omständigheter med alla de svårigheter
för planeringen som detta medför. Det innebär också en risk för att de ekonomiska
resurserna blir otillräckliga och att skolornas pedagogiska standard som följd
härav sjunker. Utskottet tillstyrker motionerna I: 845 och II: 1086 i vad gäller såväl
hemställan om statsbidragsregler som hänvändelsen till Kungl. Maj:t angående
storleken av statsbidragen till skolorna för tiden innan de önskade nya statsbidragsreglerna
trätt i kraft.»
dels utskottets hemställan under 11. och 12. bort ha följande lydelse:
»11. att riksdagen med bifall till motionerna I: 845 och
II: 1086, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t hemställer om
förslag om bidragsregler för de estniska skolorna och Hillelskolan
med syfte att säkra skolornas fortsatta existens och pedagogiska
standard,
12 Statsutskottets utlåtande nr 129 år 1968
12. att riksdagen med bifall till motionerna I: 845 och 1086,
såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t
vid den årliga beräkningen av statsbidragen till de estniska skolorna
och Hillelskolan avpassar bidragens storlek så att skolorna
blir ekonomiskt jämställda med de allmänna skolorna,»
5) beträffande statsbidrag till S:t Eriks katolska skola i Stockholm av herrar
Virgin (h), Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och Ture sson (h) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Av vad» och slutar
med »i Stockholm» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 841 och 11:1090 erinras om att utredningens majoritet ansåg
att inte bara Hillelskolan utan också S:t Eriks katolska skola i Stockholm intog en
särställning i jämförelse med andra konfessionella skolor, främst därför att en stor
del av eleverna är flyktingbarn. Med hänsyn bl. a. till den invandring till Sverige
som under senare år ägt rum från katolska länder anser utskottet det rimligt att
man följer utredningsmajoritetens förslag om statsbidrag till S:t Eriks katolska skola.
Kostnaderna härför, som för nästa budgetår beräknas till 16 000 kr., bör bestridas
ur grundskoleanslaget.»
dels utskottets hemställan under 13. bort ha följande lydelse:
»13. att riksdagen med bifall till motionerna 1:841 och 11:1090,
såvitt nu är i fråga, beslutar att statsbidrag ur det på driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag
till driften av grundskolor m. m. skall utgå till S:t Eriks katolska
skola i Stockholm och att bidraget för budgetåret 1968/69 skall
utgå med 16 000 kr.,»
Tryckeribolaget Ivar Hasggström AB • Stockholm 1968
680525