Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
1
Nr 124
L tlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret
jämte motioner.
(1 :a avd.)
1) Samordning- av försvarets verkstadsresurser. I propositionen nr 109 har
Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över försvar
särenden för den 8 inars 1968 föreslagit riksdagen (s. 3—16) att dels
besluta att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås skall
inlemmas i försvarets fabriksverk den 1 juli 1968, dels godkänna att den
centrala flygverkstaden i Västerås avvecklas, dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att godkänna ramavtal för underhållsarbeten vid försvarets fabriksverk.
Efter en törsta etapp av sitt arbete har 1966 års verkstadsutredning lämnat
lörslag till nya riktlinjer för underhåll av försvarets tygmateriel m. in.
I sitt delbetänkande föreslår den även vissa grundläggande åtgärder för att
anpassa nuvarande organisation till de föreslagna riktlinjerna. Under sitt
fortsatta arbete överväger utredningen ytterligare åtgärder som kan behövas
för att göra underhållsverksamheten mera rationell.
Verkstadsutredningen drar en gräns mellan verkstäder som är förbandsbundna
och sådana som inte är förbandsbundna. Som förbandsbundna betecknar
utredningen verkstäder med huvudsaklig uppgift att tillhandahålla
omedelbar service vid förbandens fredsutbildning och som vid mobilisering
organiseras till underhålls- eller verkstadsförband.
Verkstäder som inte är förbandsbundna bör enligt utredningen drivas
affärsmässigt och under en samordnande ledning. Utredningen föreslår att
ledningen skall anförtros försvarets fabriksverk och att vissa verkstäder
m. m. skall inlemmas i detta. Förslaget gäller Karlskronavarvet AB, verkstadsavdelningen
i Ostkustens örlogsbas (Muskövarvet) och de centrala
flygverkstäderna i Malmslätt (CVM) och Västerås (CVV). Vidare föreslås
att vissa verkstäder i Sydkustens örlogsbas skall tillföras Karlskronavarvet.
Vissa integrationsvinster av annat slag förutses om man inlemmar Allmänna
bevaknings AB och AB Ceaverken i fabriksverket. Utredningen föreslår
att så sker.
Utredningen räknar med att arbetsbeläggningen vid flygverkstäderna skall
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 sand. Nr 124
2
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
minska ytterligare och föreslår därför att antalet centrala flygverkstäder
skall minskas från tre till två. CVV bör enligt utredningens mening avvecklas
efter överföringen till fabriksverket.
Departementschefen tillstyrker f. n. endast att fabriksverkets ansvar för
verkstadsdriften ökas genom att CVM och CVV förs över till verket och att
CVV avvecklas som flygverkstad.
I de likalydande motionerna 1: 850 av herr Nyman in. fl. och II: 1099 av
herr Wennerfors m. fl. har hemställts att riksdagen måtte
dels avslå Kungl. Maj :ts förslag såvitt avser avveckling av den centrala
flygverkstaden i Västerås,
dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte uppdra
åt 1966 års verkstadsutredning att med beaktande av vad i motionerna
anförts komplettera föreliggande utredningsmaterial med en undersökning
av verksamheten vid AB Teleunderhåll i syfte att skapa underlag för förslag
till 1969 års riksdag rörande hela den centrala tele- och flygunderhållsorganisationens
framtida utformning.
Utskottet har intet att erinra mot de allmänna riktlinjer för underhållsverksamheten
som redovisats av departementschefen.
Med hänsyn till kraven på underhållsverksamheten från beredskapssynpunkt
föreslås att de verkstäder som är förbandsbundna även i fortsättningen
skall tillhöra förvaltningsorganisationen. Beredskapskravet bör även
beaktas av fabriksverket vid planeringen av verksamheten i de verkstäder
som inlemmas i verket, varvid uppkommande särskilda kostnader bör
täckas i likhet med vad som nu gäller. Vad sålunda föreslagits biträder
utskottet.
överförande av centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås till
försvarets fabriksverk tillstyrkes.
Departementschefen bedömer på grundval av föreliggande beläggningsprognos
att försvaret framdeles endast kommer att behöva två centrala
flygverkstäder. Nedläggning av en verkstad anses ge möjlighet till ytterligare
strukturrationalisering och dessutom direkta besparingar genom minskade
lednings- och administrationskostnader. Utredningen hade stannat för att
CVV borde avvecklas. Departementschefen biträder förslaget med hänsyn
till dels nämnda verkstads storlek, dels att Västerås bedöms vara mindre
känsligt från arbetsmarknadssynpunkt än Arboga och Malmslätt. Förhållandena
på arbetsmarknaden kommer att få betydelse för den takt i vilken arbetsuppgifterna
omfördelas. Departementschefen anser att en riktpunkt bör
vara att i huvudsak avveckla CVV som flygverkstad under budgetåret
1970/71.
Utskottet vill erinra om att underhållsarbetet vid flygverkstäderna minskar
alltmer i omfattning, vilket enligt vad som inhämtats kan hänföras dels
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
3
till flygmaterielens större slitstyrka, dels till rationaliseringen i verkstadsarbetet.
Förutsättningar för att bibehålla tre verkstäder torde därför saknas.
Även om vissa skäl kan finnas för motionärernas uppfattning att ett ställningstagande
till frågan om nedläggande av CVV kan något anstå i avvaktan
på ett fullständigare utredningsunderlag anser dock utskottet att uppskov
med beslut skulle innebära en för personalen såväl i Västerås som
Malmslätt fortsatt pressande osäkerhet. Utskottet tillstyrker därför departementschefens
förslag men förutsätter att fabriksverkets undersökningar
om möjligheten att till CVV förlägga annan verksamhet starkt forceras.
Det är angeläget att positiva resultat uppnås snarast så alt hänsyn därtill
kan tas vid personalfrågornas lösning. Den långa avvecklingstiden torde
dessutom underlätta ansträngningarna att komma till rätta med personalproblemen,
vilket utskottet anser vara av stor vikt. Vad utskottet här anfört
bör ges till känna för Kungl. Maj:l. Den nya ordningen torde som departementschefen
framhållit kunna ge möjligheter till avsevärda vinster
genom samordnad verkstadsdrift.
Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att fabriksverket tagit
upp frågan om utökad civil produktion i sina verkstäder för att därigenom
skapa bättre förutsättningar för större lönsamhet och ökad trygghet för de
anställda. En samordnad och därmed specialiserad verkstadsdrift inom
underhållsverksamheten synes därvid ge bättre möjligheter till kombination
med civil produktion. Enligt vad utskottet inhämtat har 1966 års verkstadsutredning
påbörjat undersökningar som syftar till en samlad bedömning
av försvarets behov av teleunderhåll. Särskilda direktiv enligt motionärernas
förslag kan inte anses påkallade. Utskottet biträder på anförda
skäl departementschefens förslag till avveckling av CVV som flygverkstad
och avstyrker motionerna I: 850 och II: 1099.
Utskottet har intet att erinra mot att krigsmaktens beställningar av underhållsarbeten
hos fabriksverket regleras genom långsiktiga ramavtal som
godkännes av Kungl. Maj :t.
Vad departementschefen i övrigt föreslagit godtager utskottet som hemställer
1.
att riksdagen beslutar att de centrala flygverkstäderna
i Malmslätt och Västerås skall inlemmas i försvarets fabriksverk
den 1 juli 1968,
2. att riksdagen
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna I: 850 och II: 1099, såvitt nu är i fråga, godkänner
att den centrala flygverkstaden i Västerås avvecklas
och ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet i övrigt anfört,
b) avslår motionerna 1:850 och II: 1099 i vad de avser
uppdrag åt 1966 års verkstadsutredning att undersöka verksamheten
vid AB Teleunderhåll,
4
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968
3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna
ramavtal för underhållsarbeten vid försvarets fabriksverk.
2) Krigsmaktens lärlingsutbildning. Kungl. Maj:t har (s. 16—22) dels
berett riksdagen tillfälle att yttra sig med anledning av vad som anförts
om principerna för organisationen av yrkesutbildningen vid krigsmakten
och försvarets fabriksverk, dels föreslagit riksdagen att godkänna att nuvarande
flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås får utgå ur flygförvaltningens
organisation.
Utskottet. Krigsmaktens lärlingsutredning har vid sin översyn av lärlingsutbildningen
vid krigsmakten och till denna knutna industrier gett uttryck
för den principiella uppfattningen att yrkesskoleutbildningen till alla delar
bör anordnas på samma sätt som inom det allmänna skolväsendet och inordnas
i dess organisation. Utskottet delar denna uppfattning.
Det bör, som departementschefen framhållit, ankomma på skolmyndigheterna
och vederbörande myndigheter att närmare anpassa och utforma
yrkesutbildningen vid de olika verkstäderna.
Departementschefen finner utredningens förslag till utbildning av flvgmekaniker
ändamålsenligt. Utbildningen bör i huvudsak bedrivas på det
sätt skolöverstyrelsen föreslagit i sitt remissyttrande. Den bör anordnas
vid nuvarande flygförvaltningens verkstadsskola i Västeras och dimensioneras
så att ca 80 elever per år kan avsluta sådan utbildning. Verkstadsskolan
i Västerås bör därvid utgå ur flygförvaltningens organisation och
överlåtas till den lokala skolmyndigheten.
Förslagen tillstyrkes av utskottet som ej heller har något att erinra mot
vad departementschefen anfört i fråga om kostnaderna för de olika skolorna.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om
principerna för organisationen av yrkesutbildningen vid
krigsmakten och försvarets fabriksverk,
2. godkänner att nuvarande flygförvaltningens verkstadsskola
i Västerås får utgå ur flygförvaltningens organisation.
3) Kreditgaranti till Karlskronavarvet AB. Kungl. Maj:t har (s. 22—36)
föreslagit riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp om 50 000 000 kr. för krediter till Karlskronavarvet
Aktiebolag.
Omorganisationen av örlogsvarven 1960 (prop. 184, SU 206, rskr. 402)
innebar bl. a. att marinverkstäderna organiserades som ett statligt bolag,
vilket ansågs ge de bästa förutsättningarna för fortlöpande rationalisering
Statsutskottets utlåtande in• 124 år 1968
5
och effektiv drift och därmed full konkurrensförmåga. Omorganisationen
var även ett led i strävandena att trygga sysselsättningen i östra Blekinge.
Med hänsyn till beräknad minskning av de marina arbetsuppgifterna borde
varvet driva industriell verksamhet med inriktning mot allmän mekanisk
verkstadsproduktion.
Bolaget tillfördes ett kapital som skulle medge nödvändig modernisering
av varvets anläggningar. Det har emellertid visat sig svårt att förverkliga
målet om en ekonomiskt bärkraftig verksamhet. Det sammanlagda nettoresultatet
under budgetåren 1961/67 uppgår till 1,3 milj. kr. efter bokförda
avskrivningar.
Enligt bolagets mening kan detta hänföras till en otidsenlig anläggning,
olämpligt uppbyggd organisation, ogynnsam sysselsättningsgrad samt ojämn
och sjunkande orderingång från marinen som varit huvudavnämare. En
omfattande upprustning och modernisering är därför en nödvändig förutsättning
för på lång sikt lönsam verksamhet. De minskade beställningarna
från marinen bör kompenseras genom ökad civil produktion. Detta nödvändiggör
ett omfattande arbete för produktutveckling. Bolaget har lagt fram
ett investeringsprogram som beräknas kosta 70 milj. kr. Härav belöper
55 milj. kr. på maskiner och anläggningar och 15 milj. kr. på produktutveckling
och metodförbättring m. m.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att de överväganden,
som låg till grund för beslutet om att ombilda marinverkstäderna i Karlskrona
till aktiebolag, fortfarande bör gälla. Sålunda bjuder inte bara militära
förhållanden utan även statens företagaransvar gentemot de anställda
och berörda kommuner att verksamheten vid varvet fortsätter.
Förutsättningen för fortsatt drift bör vara att den kan göras lönsam.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att bolaget bör ges möjligheter
till modernisering av produktionsapparaten och till produktutveckling
för att genom civilproduktion kompensera den väntade minskningen i
de marina beställningarna. Samarbetet med Kockums Mekaniska Verkstads
AB bör såsom departementschefen framhållit härvid vara till fördel.
Utskottet vill understryka vikten av att föreslagna åtgärder blir föremål
för noggranna kalkyler och ingående överväganden. Mot angivna lönsamhetskriterier
har utskottet ingen erinran.
Departementschefens förslag till omfattning och form för stödet till
bolaget tillstyrkes.
Utskottet som ej har något att erinra mot vad i övrigt anförts hemställer
att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garanti intill ett belopp av 50 000 000 kr.
för krediter till Karlskronavarvet Aktiebolag.
6
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
4) Arméstaben. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
B 1—B 2, s. 39—41) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet
att
riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Arméstaben: Avlöningar ett förslagsanslag av
13 400 000 kr.,
2. till Armestaben: Omkostnader ett förslagsanslag av
2 470 000 kr.
5) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 3, s. 41—47) och under erinran om att Kungl.
Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer
utskottet
att riksdagen till Armén: Avlöningar till aktiv personal
in. fl. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
443 000 000 kr.
6) Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t, som i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt B 4, s. 47 )
föreslagit riksdagen att till Armén: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 118 400 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 104 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:499 av herrar Svanström och NilsEric
Gustafsson och II: 565 av herr Johansson i Växjö in. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t föranstalta om
utredning ang. införande av fria resor för värnpliktiga;
dels de likalydande motionerna 1:854 av herrar Nyman och Fälldin och
II: 1107 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors vari hemställts att riksdagen
beslutar
1. att gällande bestämmelser i värnpliktsavlöningskungörelsen ändras så
att penningbidraget till de värnpliktiga höjs med en krona för dag fr. o. in.
den 1 januari 1969,
att utbildningspremierna till värnpliktiga, som befälsutbildas, höjs på
sätt som framgår av motionerna, och
att antalet fria ledighetsresor till hemorten för de värnpliktiga fördubblas
fr. o. in. den 1 juli 1968 i förhållande till det nuvarande, samt
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1968
7
2. att hos Kungl. Maj :t anhålla om utredning
dels angående indexreglering av de värnpliktigas penningbidrag och
premie samt vissa sociala förmåner såsom t. ex. familjepenningen,
dels angående frågan om utökat antal fria resor m. m. samt reserabattförmåner;
dels
de likalydande motionerna 1:855 av herrar Nyman och Fälldin och
II: 1108 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors vari hemställts, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen måtte till Armén: Avlöningar in. in. till värnpliktiga
anslå etl i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 9 400 000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 127 800 000 kr.;
dels motionen IT: 564 av herr Jansson in. fl. vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av de värnpliktigas
ekonomiska och sociala förmåner
att dagpenningen för värnpliktig höjes till åtta kronor och att dessutom
två kronor per dag avsättes till utryckningspremie, samt
att antalet fria resor fördubblas och att möjligheten till viss bilersättning
prövas; dock så att utnyttjandet av allmänna trafikmedel gynnas.
Utskottet. I förenämnda motioner har framställts förslag dels om förbättring
i olika avseenden av de värnpliktigas förmåner, dels om utredning av
vissa förmånsfrågor. Förslagen berör anslaget Avlöningar m. m. till värnpliktiga
för armén, marinen och flygvapnet samt anslaget Reseersättningar
till värnpliktiga in. fl.
Utskottet redovisar under förevarande punkt sitt ställningstagande till
de olika förslagen.
Av försvarsutredningens betänkande framgår att dessa frågor varit
föremål för behandling av utredningen, som ansett det naturligt att de
värnpliktigas förmåner från tid till annan omprövas med hänsyn till prisutvecklingen
och den allmänna standardutvecklingen. Utskottet delar denna
uppfattning och vill liksom utredningen erinra om att betydande förbättringar
av vissa av värnpliktsförmånerna, nämligen penningbidrag, premier,
utryckningsbidrag och familjepenning har skett så sent som fr. o. in. den
1 juli 1967. Kostnaden härför beräknas till ca 55 milj. kr. för år vid normal
omfattning av repetitionsutbildningen. Utskottet vill liksom utredningen
även hänvisa till att det tillgängliga ekonomiska utrymmet för kostnadskrävande
åtgärder särskilt för de närmaste åren är litet. Under den kommande
4-årsperioden har emellertid i de föreslagna ramarna beräknats medel
som kan tagas i anspråk t. ex. för förmånsförbättringar. Några sådana
medel har dock inte kunnat inrymmas för budgetåret 1968/69.
Departementschefen har för nästa budgetår räknat med viss ändring av
reglerna för reseersättning vid inställelse till mobiliseringsövning och avser
att förelägga Kungl. Maj :t förslag i ämnet.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att försvarets civilförvalt -
8
Statsutskottets utlåtande nr 12å år 1968
ning i samråd med överbefälhavaren redovisat vissa utredningar om de
värnpliktigas fria resor och därvid föreslagit vissa förbättringar. Ett system
med obegränsat antal resor till valfri ort skulle enligt ämbetsverket medföra
avsevärt ökade kostnader för fjärde huvudtiteln. Enligt vad utskottet
erfarit pågår inom försvarsdepartementet överväganden i vad mån det är
lämpligt eller ekonomiskt möjligt att ordna vissa resor för värnpliktiga bl. a.
till Norrland eller Gotland genom användning av flygvapnets transporttjänst
eller charterflyg.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sig inte böra tillstyrka att
medel för nästa budgetår anvisas för i motionerna I: 854 och II: 1107 samt
II: 564 angivna ändamål.
Med hänsyn till föreliggande förhållanden har försvarsutredningen ansett
att de värnpliktigas förmånsfrågor prövas successivt under den förestående
4-årsperioden allteftersom det blir anledning att definitivt taga
ställning till olika åtgärder. Utskottet förutsätter att i samband därmed den
i motionerna 1:854 och II: 1107 berörda frågan om indexreglering av de
värnpliktigas penningbidrag och premier samt vissa sociala förmåner blir
föremål för prövning.
Detsamma gäller de i nämnda motioner och motionerna I: 499 och II: 565
samt II: 564 berörda frågorna om vissa reseförmåner för de värnpliktiga.
I vad avser anslagsberäkningen tillstyrker utskottet Ivungl. Maj :ts förslag
och avstyrker motionerna I: 855 och II: 1108 såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna 1:854 och 11:1107
i vad de avser höjda penningbidrag och höjda utbildningspremier
samt motionen II: 564 i vad den avser höjda penningbidrag,
2. att riksdagen avslår motionen II: 564 i vad den avser
höjning av utryckningspremien,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 854 och II: 1107
samt II: 564 i vad de avser fördubbling av antalet fria ledighetsresor
till hemorten för de värnpliktiga,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 854 och II: 1107 i vad
de avser utredning angående indexreglering av de värnpliktigas
penningbidrag och premier samt vissa sociala förmåner,
5. att riksdagen avslår motionerna 1:499 och 11:565,
1:854 och 11:1107 samt 11:564, de tre sistnämnda i vad
de avser utredning om införande av vissa reseförmåner för
de värnpliktiga,
6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i
fråga, till Armén: Avlöningar in. in. till värnpliktiga för
Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1968
9
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 118 400 000
kr.
7) Armén: Övningar m. m. Underhåll av tygmateriel m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 15, B 28, s. 47—50) och under
erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel
för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Armén: Övningar m. m. ett reservationsanslag av
77 000 000 kr.,
2. till Underhåll av tygmateriel in. in. ett reservationsanslag
av 86 000 000 kr.
8) Marinstaben: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna C 1—C 3, s. 50—55) och under erinran om att
Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan
nämnda ändamål hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Marinstaben: Avlöningar ett förslagsanslag av
11 300 000 kr.,
2. till Marinstaben: Omkostnader ett förslagsanslag av
2 100 000 kr.,
3. till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. ett
förslagsanslag av 176 000 000 kr.
9) Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj :t som i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt C 4, s.
55) föreslagit riksdagen att till Avlöningar in. m. till värnpliktiga för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 22 400 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 21 300 000 kr.
I de förenämnda likalydande motionerna 1: 855 av herrar Nyman och
Fälldin och II: 1108 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors har hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Marinen: Avlöningar
in. m. till värnpliktiga anslå ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med
1 700 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 24 100 000 kr.,
Utskottet. Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 tillstyrker
utskottet departementschefens förslag och avstyrker motionerna
I: 855 och II: 1108 såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i
fråga, till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 22 400 000
kr.
1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 12å
It)
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968
10) Marinen: övningar m. in. Underhåll av fartyg m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 14, C 24, s. 56—58) och under erinran
om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan
nämnda ändamål hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Marinen: Övningar in. in. ett reservationsanslag av
29 300 000 kr.,
2. till Underhåll av fartyg in. in. ett reservationsanslag av
79 500 000 kr.
11) Flygstaben. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
D 1—D 2, s. 58—60) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet
att
riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Flygstaben: Avlöningar ett förslagsanslag av
14 490 000 kr.,
2. till Flygstaben: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 235 000 kr.
12) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Kungl. Maj:t som i
propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt D 3,
s. 60—89) föreslagit riksdagen att dels besluta om nedläggning av Göta och
Södertörns flygflottiljer i enlighet med vad som föreslagits i statsrådsprotokollet,
dels till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 205 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 184 000 000 kr.
I 1967 års statsverksproposition (bil. 6, s. 16) anmäldes att vissa begränsningar
skulle bli nödvändiga i flygvapnets organisation med hänsyn till utvecklingen
av försvarskostnaderna. Det kunde härvid bli fråga om såväl indragning
av fredsförband som reduceringar eller förändringar av krigsorganisationen.
Även med en fortsatt utveckling av försvarskostnaderna enligt
1963 års försvarsbeslut skulle det bli nödvändigt att lägga ner minst två
flygflottiljer. Vilka flygflottiljer som skulle läggas ner och tidpunkten härför
skulle närmare utredas. Förslag om nedläggning av Göta flygflottilj, Göteborg
(F 9) och Södertörns flygflottilj, Tullinge (F 18) har nu lagts fram
av fredsorganisationsutredningen. Utredningen har därutöver lagt fram
vissa förslag rörande indragning av Roslagens flygkår, Hägernäs (F 2).
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 853 av herr Holmberg in. fl. och II: 1106
Statsutskottets utlåtande nr 724 år 1968
11
av herr Bohman in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 109 om nedläggning av Södertörns flygflottilj,
dels motionen II: 1102 av herr Ståhl vari hemställts
att riksdagen måtte begära att frågan om indragning av Södertörns flygflottilj
blir föremål för förnyad utredning,
att förslag om indragning av ytterligare en flottilj utöver Göta flygflottilj
måtte framläggas i samband med de förslag till fredsorganisatoriska förändringar
inom flygvapnet som kan bli en följd av beslut vid årets riksdag om
försvarets fortsatta inriktning samt
att riksdagen icke nu fattar beslut om nedläggningen av Södertörns flygflottilj,
dels motionen II: 1103 av herr Wennerfors in. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 109 i vad avser förslaget
om nedläggning av Södertörns flygflottilj.
Utskottet har ingenting att erinra mot departementschefens beräkningar
av medelsbehov och tjänster.
1 propositionen har framlagts förslag till indragning av två flygflottiljer,
F 9 och F 18. Chefen för flygvapnet hade efter vakantsättning av eif antal
jaktdivisioner föreslagit överbefälhavaren all dessa flottiljer skulle dras in.
Fredsorganisationsutredningen har efter sina överväganden om förbandsindragningar
vid flygvapnet föreslagit indragning av samma förband. Utredningen
har dessutom föreslagit beslut om nedläggning av F 2.
Nedläggningen av Göta flygflottilj i enlighet med riktlinjer som angetts
av departementschefen kan utskottet biträda.
I frågan om indragning av ytterligare en flygflottilj må följande framhållas.
Enligt fredsorganisationsutredningens bedömning borde en reducering av
antalet jaktflottiljer i norra och södra Sverige stå utanför diskussion så
länge det gällde indragning av två flottiljer. Utredningen föreslog efter en
granskning av olika tänkbara alternativ indragning av F 18. Detta bedömdes
medföra mindre besvärande militära, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
än indragning av annan flottilj. Med hänsyn till personalproblem
in. in. borde avvecklingen ske omkring 1970—1971. Anläggningen vid Tullinge
borde behållas i försvarets ägo, och utredningen skulle senare lämna
förslag om användningen. Utredningen berörde även verksamheten vid F 2
och F 8 (Svea flygkår, Barkarby) och konstaterade att huvuddelen av organisationsenheterna
vid sistnämnda förband utan större olägenheter kunde
flyttas till Tullinge.
Departementschefen anser att underlag finns för ett beslut om avveckling
av F 18 som jaktflottilj och föreslår att flottiljens flygande divisioner och
baskompanier dras in i huvudsak i den takt som utredningen föreslagit. Före
ställningstagande till avveckling av flottilj administrationen vid F 18 och
12
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968
nedläggning av F 2 bör fullständiga förslag föreligga från fredsorganisationsutredningen
dels om organisationen av flygvapnets förband inom
stockholmsområdet, dels om flygvapnets skolorganisation.
I de förenämnda motionerna har bl. a. framhållits betydelsen av F 18 :s
bibehållande för försvaret av stockholmsområdet. Möjligheterna att upprätthålla
incident- och kuppberedskapen inom östra Mellansverige skulle
eljest komma att minska. Man framhåller att indragningen innebär en allvarlig
försvagning av luftförsvaret och får genomgripande återverkningar
inom eu stor del av krigsorganisationen. Beslutet om nedläggning bör kunna
förskjutas något år framåt i tiden. De fredsorganisatoriska förändringarna
inom flygvapnet bör utredas i ett sammanhang och därefter föreläggas
riksdagen.
Utskottet vill emellertid erinra om att en indragning av ytterligare en
flygflottilj skulle vara motiverad även med en utveckling av försvarskostnaderna
enligt 1963 års försvarsbeslut. Vidare har enligt vad utskottet
erfarit den tekniska utvecklingen medfört att driftsäkerheten hos flygplanen
blivit större och att kravet på tid för översyn och reparation har
kunnat reduceras. Samtidigt har stridseffekten ökat. Ett mindre antal plan
än tidigare torde därför erfordras för erhållande av samma stridseffekt.
Den reduktion av organisationen som blivit nödvändig och möjlig torde
av ekonomiska skäl böra genomföras så snart som möjligt. För personalens
del synes det angeläget att bestämda besked om den framtida utvecklingen
kan lämnas i god tid. Det synes sålunda tveksamt om ett uppskov med beslutet
om indragning verkligen skulle gagna försvaret eller personalen.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag och avstyrker alltså motionerna
I: 853 och II: 1106 samt II: 1102 och II: 1103.
Utskottet noterar med tillfredsställelse de åtgärder som kommer att vidtas
för att underlätta omställningen för personalen.
Vad departementschefen i här inte berörda delar anfört föranleder ingen
utskottets erinran.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beslutar om nedläggning av Göta flygflottilj
i enlighet med vad som föreslagits i statsrådsprotokollet,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag'' och
med avslag å motionerna I: 853 och II: 1106 samt II: 1102
och II: 1103 beslutar om nedläggning av Södertörns flygflottilj
i enlighet med vad som föreslagits i statsrådsprotokollet,
3. att riksdagen till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal
m. fl. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 205 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
13
13) Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t, som i
propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt D 4,
s. 89) föreslagit riksdagen att till Flygvapnet: Avlöningar in. in. till värnpliktiga
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 800 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 19 000 000 kr.
I de förenämnda likatydande motionerna 1:855 av herrar Nyman och
Fälldin och 11: 1108 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors har hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Flygvapnet: Avlöningar
m. in. till värnpliktiga anslå ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med
1 400 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 19 200 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 tillstyrker
utskottet departementschefens förslag och avstyrker motionerna
I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bitall till Kungl. Maj :ts förslag och med
avslag å motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga,
till Flygvapnet: Avlöningar in. in. till värnpliktiga för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 17 800 000 kr.
14) Flygvapnet: Övningar m. m. Drift och underhåll av flygmateriel m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 15, D 24, s. 90—93)
och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat
medel för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Flygvapnet: Övningar in. in. ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.,
2. till Drift och underhåll av flygmateriel in. in. ett reservationsanslag
av 280 000 000 kr.
15) Försvarsstaben: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna E 1, E 3, E 7—E 8, E 13, s. 93—99) och under erinran
om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för
nedan nämnda ändamål hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Försvarsstaben: Avlöningar ett förslagsanslag av
14 780 000 kr.,
2. till Försvarsstaben: Omkostnader ett förslagsanslag av
2 610 000 kr.,
3. till Militärområdesstaber: Avlöningar ett förslagsanslag
av 21 175 000 kr.,
4. till Militärområdesstaber: Omkostnader ett förslags -
14
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
anslag av 11 800 000 kr.,
5. till Förband med särskild budget ett förslagsanslag av
1 000 kr.
16) Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 3, s. 99—100) och under erinran om att
Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet
hemställer utskottet
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att utöver anslaget
får läggas ut beställningar av materiel för försvarets forskningsanstalts
verksamhet inom en kostnadsram av 6 000 000
kr.,
2. till Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
47 500 000 kr.
17) Försvarets radioanstalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna G 4—G 6, s. 101) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan nämnda ändamål hemställer
utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Försvarets radioanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag
av 20 525 000 kr.,
2. till Försvarets radioanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag
av 5 245 000 kr.,
3. till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll
av materiel ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.
18) Signalskyddsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt J 7, s. 101—102) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet
att riksdagen till Signalskyddsmateriel för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 2 335 000 kr.
19) Familjebidrag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt L 1,
s. 102—103) och under erinran om att Kungl. Maj:t i propositionen nr 1
(bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet
att riksdagen till Familjebidrag för budgetåret 1968/69
anvisar ett förslagsanslag av 67 000 000 kr.
20) Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. Kungl. Maj:t, som i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt L 4, s. 103)
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
15
föreslagit riksdagen att till Reseersättningar för värnpliktiga m. fl. för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 14 800 000 kr.
I de förenämnda likalydande motionerna T: 855 av herrar Nyman och
Fälldin och II: 1108 av herrar Eliasson i Sundborn och Nihlfors har hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Reseersättningar till
värnpliktiga m. fl. anslå ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med
8 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 25 600 000 kr.
Utskottet. Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 tillstyrker
utskottet departementschefens förslag och avstyrker motionerna
1:855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med
avslag å motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga,
till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.
21) Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag (punkt L 9, s. 103—
104) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6)
beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet
att riksdagen till Ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.
22) Flygtekniska försöksanstalten. Kungl. Maj:t som i propositionen nr 1
(bilaga 6) beräknat medel till avlöningar, omkostnader och utrustning för
flygtekniska försöksanstalten har (litt M, s. 104—138) föreslagit riksdagen
att dels godkänna de riktlinjer för flygtekniska försöksanstaltens verksamhet
som angetts i statsrådsprotokollet, dels till Flygtekniska försöksanstalten:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag
av 10 300 000 kr., dels till Bidrag till flygteknisk forskning för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
Anslagen till avlöningar, omkostnader och utrustning för flygtekniska
försöksanstalten är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt 10 300 000
kr.
Utskottet anser det betydelsefullt att teknisk-vetenskaplig forskning och
utveckling kan bedrivas inom områden som är viktiga för totalförsvaret.
Verksamheten vid FFA, där huvuddelen av landets flygtekniska forskning
16
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
och provning utföres, är av betydelse för upprätthållande av vår tekniska
beredskap inom området och en av förutsättningarna för bibehållen valfrihet
inför den framtida flygplan- och robotutvecklingen. Den är därjämte av betydelse
för prognoser och bedömning av den internationella utvecklingen på
längre sikt. Det bör därför vara väsentligt att den nuvarande kompetensen i
stort sett bibehålies vid FFA. Departementschefens förslag att FFA kvarstår
som en självständig myndighet med huvudsaklig uppgift att mot ersättning
bedriva flygteknisk försöks- och forskningsverksamhet tillstyrkes.
Vad som anförts i fråga om finansiering, taxor, anslagskonstruktion och
anslag vid FFA kan utskottet biträda.
Utskottet har inte något att erinra mot vad departementschefen i övrigt
anfört och hemställer
att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för flygtekniska försöksanstaltens
verksamhet som angetts i statsrådsprotokollet,
2. till Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
10 300 000 kr.,
3. till Bidrag till flygteknisk forskning för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
23) Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna N 3—N 5, s. 138—142) och under
erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel
för nedan nämnda ändamål hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar ett förslagsanslag
av 5 660 000 kr.,
2. til] Statens civilförsvarsskolor: Omkostnader ett förslagsanslag
av 3 880 000 kr.,
3. till Avlöningar till civilförsvars pliktiga m. in. ett förslagsanslag
av 7 900 000 kr.
24) Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m. Kungl. Maj:t som i
propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (punkt N 6,
s. 142—144) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning
in. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
10 161 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 223 000 kr.
I motionen II: 1104 av herr Werbro har hemställts att riksdagen måtte
besluta
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968
17
att bidrag till självskyddsutbildningen måtte utgå med 800 000 kr. för
budgetåret 1968/69,
att hemställa hos Kungl. Maj :t om utredning beträffande formerna för
genomförande av utbildning i personligt skydd inom ramen för självskyddsutbildning,
att anslagsposten »Lokal utbildning och övningsverksamhet», delpost
»Lokala övningar i länen» måtte utgå med 3 444 000 kr.,
att bemyndiga Kungl. Maj:t att arvodesanställa erforderliga övningsledare
för övningarnas bedrivande i civilförsvarsstyrelsens regi, samt
att bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de ändringar i författningar som
kan bli nödvändiga för att överföra ansvaret för övningsverksamheten från
länsstyrelserna till civilförsvarsstyrelsen.
Av anslaget är för innevarande budgetår ett belopp av 1 800 000 kr. avsatt
till bidrag till självskyddsutbildning och 2 444 000 kr. till lokala övningar i
länen. Departementschefen har för budgetåret 1968/69 räknat med oförändrade
belopp för båda delposterna.
Utskottet. I den förenämnda motionen har framhållits bi. a. att självskyddsutbildningen,
som bedrivs av frivilliga organisationer, i stor utsträckning
icke når de personer för vilka den främst är avsedd, att utbildningen
till stor del är riktad till skolungdom samt att utbildningen med fördel
skulle kunna ske via TV och därigenom bli ca 1 milj. kr. billigare. Sistnämnda
belopp bör enligt motionären användas för att förstärka anslaget
till övningar i länen.
Det är givetvis betydelsefullt att utbildningen i självskydd når de grupper
den i första hand är avsedd för.
Enligt vad utskottet inhämtat anges i de särskilda föreskrifter om självskyddsutbildningen
som civilförsvarsstyrelsen årligen utfärdar bl. a. att
tyngdpunkten bör läggas på särskilt angivna civilförsvarsområden, vilket
innevarande budgetår innebär de ur utrymningssynpunkt viktigaste städerna.
Under åren 1961/62—1966/67 har 375 297 personer inom ur utrymningssynpunkt
viktigare områden genomgått kurs i personligt skydd. Sammanlagt
har kursverksamheten nämnda tid omfattat 593 000 deltagare.
Särskilda ansträngningar har gjorts av Sveriges civilförsvarsförbund för
att i större utsträckning nå kvinnorna. Inom civilförsvarsförbundets ledning
har skapats ett kvinnoutskott med representanter för fackliga, politiska
och andra ideella kvinnoorganisationer. En uppmaning den 30 augusti
1967 från kvinnoutskottet till de olika organisationerna om större anslutning
av kvinnor till kursen i personligt skydd har enligt civilförsvarsförbundet
fått mycket gott gensvar.
Enligt uppgift från civilförsvarsstyrelsen har antalet grundskolelever som
deltagit i kursen i personligt skydd under budgetåren 1964/65—1966/67
utgjort genomsnittligt ca 36,5 % av totala antalet kursdeltagare.
18
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
I anslutning till den överarbetning av läroplanen för grundskolan, som
pågår inom skolöverstyrelsen, har civilförsvarsförbundet i samråd med
civilförsvarsstyrelsen tagit upp frågan med skolöverstyrelsen om att i läroplanens
schema lägga in samtliga tre kurser i självskydd. Därmed skulle
alltså den nuvarande undervisningen i brandförsvar och olycksfallsvård
inte längre utgöra ett s. k. cirkulärämne utan tillsammans med kursen i
personligt skydd läggas in i läroplanen. Skolöverstyrelsen har enligt civilförsvarsförbundet
ställt sig positiv till frågan och tillkännagivit som sin
avsikt att lägga in det kunskapsstoff, som ingår i självskyddsutbildningen,
i de skolämnen till vilka kunskapsstoffet lämpligen kan anslutas. Det innebär
i fråga om det personliga skyddet att den del som behandlar utrymnings-
och inkvarteringsplanläggningen samt skyddsrum och larmsignaler
skall hänföras till ämnet samhällskunskap. De delar som behandlar de s. k.
ABC-stridsmedlen och skyddet mot dessa skulle hänföras till ämnena fysik
och kemi.
Utskottet anser det tillfredsställande att även skolungdomen beredes
möjlighet att genomgå självskyddsutbildning men förutsätter alt fortsatta
ansträngningar görs att i ökad utsträckning få med kvinnorna och män över
värnpliktsåldern.
I fråga om möjligheten att använda TV anser civilförsvarsstyrelsen att
detta är orealistiskt för den del av utbildningen vari ingår information som
i stor utsträckning anknyter till lokala förhållanden. I andra delar av utbildningen
skulle TV säkerligen kunna göra en värdefull insats. Enligt vad
utskottet inhämtat anser TV:s programledning att man endast under speciella
förhållanden — t. ex. en skärpt utrikespolitisk situation — bör åtaga
sig denna uppgift.
I fråga om den lokala övningsverksamheten vill utskottet erinra om att
civilförsvarsstyrelsen tilldelats medel för anställning av övningsledare som
skall biträda länsstyrelserna i denna verksamhet. Enligt vad utskottet inhämtat
anställdes tre övningsledare och sex biträdande övningsledare i
slutet av 1967. Övningsledningsgrupperna har hittills genomgått utbildning
och planlagt vissa övningar, som avses utföras i länen. De första övningarna
sker under maj månad. Med hänsyn till att man ännu inte erhållit
något prov på hur organisationen med ovan nämnda övningsledningsgrupper
utfaller synes det inte lämpligt att i dagens läge anställa ytterligare övningsledare.
Länsstyrelserna svarar för civilförsvarets lokala enheter både vad beträffar
utbildning, övning och mobilisering. Att frånta mobiliseringsmyndigheten
ansvaret för övningsverksamheten synes ej vara lämpligt.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen II: 1104.
Utskottet som ej har något att erinra mot departementschefens förslag
under förevarande anslag hemställer
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
19
att riksdagen
1. avslår motionen II: 1104,
2. till Vissa kostnader för civilförsvar sutbildning in. in.
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
10 161 000 kr.
25) Bidrag till byggande av skyddsrum. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt N 11, s. 144—146) och under erinran om att Kungl. Maj :t
i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer
utskottet
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att statsbidrag utgår
för anordnande av skyddsrum inom en kostnadsram av
19 000 000 kr.,
2. till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.
26) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt N 13, s. 147/
och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat
medel för ändamålet hemställer utskottet
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att bidrag utgår
till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål
inom en kostnadsram av 4 000 000 kr.,
2. till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar
för civilförsvarsändamål för budgetåret 1968/69
anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
27) Signalskyddsmateriel för civila myndigheter. Kungl. Maj:t, som i propositionen
nr 1 (bilaga 6, punkterna N 14—N 15, s. 149) beräknat medel för
Viss sambandsverksamhet och Anskaffning av viss sambandsmateriel, har
(punkt N 14, s. 148) föreslagit riksdagen att till Signalskyddsmateriel för
civila myndigheter för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kr.
Anslagen till Viss sambandsverksamhet och Anskaffning av viss sambandsmateriel
är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt 3 335 000 kr.
Utskottet bär intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag. Det synes önskvärt
att ledningsorganet med hänsyn till sin verksamhet erhåller en så
självständig ställning som möjligt.
Utskottet hemställer
att riksdagen till Signalskyddsmateriel för civila myn -
20
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
digheter för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 600 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Försvarets fabriksverk
28) Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk. Kungl. Maj:t
som i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (s.
149 166) föreslagit riksdagen att dels under försvarets fabriksverks fond
för budgetåret 1968/69 anvisa a) till Byggnader och utrustning för försvarets
fabriksverk eif investeringsanslag av 59 100 000 kr., b) till Ytterligare
rörelsekapital för försvarets fabriksverk ett investeringsanslag av 20 000 000
kr., dels medge att försvarets fabriksverk får, efter beslut av Kungl. Maj :t,
disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 70 000 000 kr.
Vid bifall till förslaget om att överflytta flygverkstäderna i Malmslätt och
Västerås till fabriksverket kommer verket att ha ca 8 500 anställda den 1
juli 1968 och en omsättning som för budgetåret 1968/69 beräknas till ca 425
milj. kr. Verksamheten vid fabriksverket, som innan flygverkstaden i Arboga
fördes över till verket nästan helt var inriktad på nytillverkning och
processindustrien verksamhet (tvätterierna), kommer efter den föreslagna
omorganisationen alt till stor del därjämte vara inriktad på underhåll.
Fabriksverkets verksamhet har gett ett något sämre resultat för budgetåret
1966/67 än för budgetåret dessförinnan. Verksamheten för budgetåret
1966/67 gav sålunda ett nettoöverskott på 12,7 milj. kr. mot 18,7 milj. kr.
för budgetåret 1965/66, vilket är en minskning med 32 %. Orsak till den
försämrade räntabiliteten är enligt fabriksverket de minskade svenska och
utländska beställningarna av försvarsmateriel och svårigheterna att utnyttja
den överkapacitet som blivit följden därav7. Fabriksverket anser inte
att försämringen kan betecknas som tillfällig utan bedömer att fabriksverket
i likhet med många andra svenska verkstadsföretag får under en
överskådlig framtid räkna med svårigheter alt nå lönsamhet. I detta sammanhang
bör enligt fabriksverket hänsyn tas till överkapaciteten vid de
flygverkstäder som enligt förslaget skall föras över till fabriksverket. Mot
bakgrunden av dessa omständigheter anser fabriksverket det angeläget att
verksamheten i större utsträckning inriktas mot tillverkning av civila produkter.
Fabriksverket har med utgångspunkt i dessa överväganden föreslagit
ett investeringsprogram, där investeringarna för produktion av försvars
-
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
21
materiel i huvudsak endast innebär fullföljande av tidigare fattade beslut.
Föreslagna investeringar för nya ändamål gäller endast den civila sektorn
inom fabriksverket.
För nästa budgetår bär fabriksverket föreslagit ett investeringsprogram
med en medelsförbrukning av 58,4 milj. kr. Detta innebär en ökning med
22,9 milj. kr. i förhållande till investeringsramen för innevarande budgetår.
Av den föreslagna investeringsramen hänför sig emellertid 24 milj. kr. till
investeringar av speciell karaktär. Sålunda föreslås 15 milj. kr. till anskaffning
av persedlar för tvätterierna, 5 milj. kr. till maskinanskaffning
vid flygverkstäderna i Arboga och Malmslätt samt 500 000 kr. till vissa
mindre byggnadsarbeten vid verkstaden i Malmslätt.
Utskottet. Vad gäller frågan om anskaffning av persedlar för sambruk
mellan landstingets sjukhus och fabriksverket biträder utskottet departementschefens
förslag.
ökad anskaffning av maskiner för civil tillverkning finner utskottet
ändamålsenlig. Därigenom kan fabriksverket, som departementschefen
framhållit, tillvarata möjligheterna att utjämna sysselsättningen vid verket.
En förbättrad lönsamhet och ökad trygghet i anställningen bör därigenom
kunna åstadkommas. Förslaget om medel för ändamålet tillstyrkes.
Utskottet har ingenting att erinra mot beräkningen av medel för investeringar
vid verkstäderna i Arboga och Malmslätt.
För ersättningsanskaffning av maskiner har departementschefen tillstyrkt
fabriksverkets förslag om anvisning av 9,6 milj. kr. Beloppet bär
framräknats på grundval av maskinernas återanskaffningsvärde. Avskrivningarna
inom fabriksverkets fond beräknas däremot på anskaffningsvärdet.
Det borde övervägas att fabriksverket i likhet med affärsverken
beräknade avskrivningarna på återanskaffningsvärdet. Med hänsyn till pågående
utredning angående redovisningssystemet vill departementschefen
inte nu förorda ändrade avskrivningsregler. Fabriksverket bör dock för
nästa budgetår inbetala 2 milj. kr. i vinst utöver fastställt förräntningskrav.
Utskottet biträder departementschefens förslag till ersättningsanskaffning
av maskiner och ökad inbetalning av medel. Sistnämnda inleverans av medel
synes dock böra behandlas som en ökad avskrivning. Avskrivningarna bör
även i fortsättningen skönsmässigt bringas upp till ekonomiskt lämplig nivå
så länge tillfredsställande redovisningssystem ej fastställts.
Förslagen till rörelsemedel för fabriksverket tillstyrkes.
Vad departementschefen i övrigt anfört föranleder ingen erinran.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. under försvarets fabriksverks fond för budgetåret
1968/69 anvisar
a) till Byggnader och utrustning för försvarets fabriks -
22
Statsutskottets utlåtande nr 12''i år 1968
verk ett investeringsanslag av 59 100 000 kr.,
b) till Ytterligare rörelsekapital för försvarets fabriksverk
ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,
2. medger, att försvarets fabriksverk får, efter beslut av
Kungl. Maj :t, disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
av högst 70 000 000 kr.,
3. ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
vissa inlevererade medel.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
29) Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (s. 166—168) och under erinran om att Kungl.
Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer
utskottet
att riksdagen till Uppförande av förrådsbyggnader för
civilförsvaret för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag
av 5 000 000 kr.
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Kasernbyggnaders delfond
30) Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål. Kungl. Maj:t som i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har (s. 168—172)
föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för
budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 889 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 000 kr.
Utskottet har inte något att erinra mot anslagsberäkningen. Liksom beträffande
övriga investeringsanslag bör Kungl. Maj :t även nästa budgetår
äga att inom ramen för det anvisade anslaget och sedan huvudhandlingar
prövats av Kungl. Maj :t besluta om de i investeringsplanen upptagna
objekten skall genomföras. Medel bör vidare få tagas i anspråk för andra
objekt där byggnadskostnaderna beräknas understiga 300 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
att riksdagen till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål
för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag
av 889 000 kr.
31) Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 173) och under erinran om
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968
23
att Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet
hemställer utskottet
att riksdagen till Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens
förvaltningsbyggnad för budgetåret 1968/69 anvisar
ett investeringsanslag av 5 600 000 kr.
32) Byggnadsarbeten för armén. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(s. 173—183) och under erinran om dels att Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet, dels vad utskottet anfört
under punkten 30 hemställer utskottet
att riksdagen till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.
33) Byggnadsarbeten för marinen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(s. 183—189) och under erinran om dels att Kungl. Maj :l i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet, dels vad utskottet anfört
under punkten 30 hemställer utskottet
att riksdagen till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.
34) Byggnadsarbeten för flygvapnet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (s. 189—194) och under erinran om dels att Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (hilaga 6) beräknat medel för ändamålet, dels vad utskottet
anfört under punkten 30 hemställer utskottet
att riksdagen till Byggnadsarbeten för flygvapnet för
budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.
35) Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för Svea livgarde och Svea
ingenjörregemente. Med tillstyrkande av Kungi. Maj:ts förslag (s. 195—199)
och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat
medel för ändamålet hemställer utskottet
att riksdagen till Nybyggnad av kasernetablissement in. in.
för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 38 000 000 kr.
36) Markförvärv för övningsfält m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (s. 200—214) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet
alt riksdagen
1. medger, att I 16:s och F 14:s övnings- och skjutfält vid
Nyårsåsen, P 7:s skjutfält vid Kabusa, Prästtomta skjutfält,
marinens övningsområde vid Rosenholm och handövningsfältet
för I 20 och K 4 får utvidgas samt att ett nytt
övnings- och skjutfält för sistnämnda två förband får an
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1968
skaffas, allt i enlighet med vad som angetts i statsrådsprotokollet,
2. till Markförvärv för övningsfält in. in. för budgetåret
1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 16 871 000 kr.
37) Vissa kostnader för markförvärv. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds
förslag (s. 214—215) och under erinran om att Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet
att riksdagen till Vissa kostnader för markförvärv för
budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av
1 500 000 kr.
Befästningars delfond
38) Befästningsarbeten för gemensamma ändamål m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (s. 215—233) och under erinran om att
Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för nedan
nämnda ändamål hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål ett
investeringsanslag av 2 103 000 kr.,
2. till Befästningsarbeten för armén ett investeringsanslag
av 13 020 000 kr.,
3. till Befästningsarbeten för marinen ett investeringsanslag
av 18 764 000 kr.,
4. till Befästningsarbeten för flygvapnet ett investeringsanslag
av 1 000 kr.,
5. till Flygfåltsarbeten m. in. ett investeringsanslag av
1 000 kr.,
6. till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
ett investeringsanslag av 20 700 000 kr.,
7. till Markförvärv för befästningar ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
Försvarets forskningsanstalts delfond
39) Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj ds förslag (s. 233—236) och under erinran om dels att Kungl.
Maj d i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet, dels vad
utskottet anfört under punkten 30 hemställer utskottet
att riksdagen till Byggnadsarbeten för försvarets forsk -
Statsutskottets utlåtande nr 12b år 1968
25
ningsanstalt för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag
av 2 657 000 kr.
Stockholm den 16 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s),
herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bengt Gustavsson (s),
Herbert Larsson (s), Rönnberg (s), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep)
och Dahlén (fp) samt
från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s),
Eliasson i Sundhorn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp),
Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Lindholm (s), Gustafsson i Uddevalla
(s), Antonsson (ep), Fagerlund (s), Ullsten (fp), Gustavsson i Ängelholm
(s) och Petersson (h).
Reservationer
1) vid punkten 1 (Samordning av försvarets verkstadsresurser) av herr
Nyman (fp).
2) vid punkten 6 (Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga)
a) beträffande penningbidrag, utbildningspremier och utryckningspremier
av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),
Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson
(ep) och Ullsten (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna
1:854 och II: 1107, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Av försvarsutredningens»
och slutar med »budgetåret 1968/69» bort ersättas med text
av följande lydelse:
»Starka skäl talar enligt utskottets mening för en förbättring av de värnpliktigas
ekonomiska förmåner. Penningbidraget bör vara så stort att allmängiltiga
krav på personliga utgifter blir tillgodosedda. I avvaktan på
indexreglering av bidraget bör värdebeständigheten säkerställas genom
successiva beslut och anpassning till kostnadsutvecklingen. Utskottet föreslår
därför att penningbidraget höjes med 1 krona till 6 kronor för dag till
värnpliktig och att motsvarande ökning äger rum beträffande penningbidraget
Ull värnpliktiga, som uttagils till befälsutbildning, samt till dem
som inkallats till repetitionsutbildning.
26
Statsutskottets utlåtande nr 12h år 1968
Med hänsyn till det begränsade ekonomiska utrymmet föreslår utskottet
att förslaget genomföres fr. o. in. den 1 januari 1969. Kostnaden kan beräknas
till högst 10 milj. kr. Vidare anser utskottet att utbildningspremien
till värnpliktiga som fullgör befälsutbildning bör höjas som kompensation
för penningvärdeförsämringen. Höjningen bör ske med 25 % på de
belopp som utgick närmast före den 1 juli 1967 och utgå fr. o. in. den 1
juli 1968. Kostnaden torde kunna beräknas till högst 2,5 milj. kr. Enligt
utskottets mening föreligger f. n. inte utrymme för större förbättringar
än de nu angivna varför yrkandet i motion II: 564, såvitt nu är i fråga,
inte bör helt tillgodoses.
Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker framställningen i motionerna
1:854 och II: 1107 i vad avser penningbidrag och utbildningspremier.
»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av motionen 11:564 och
med bifall till motionerna I: 854 och II: 1107, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, beslutar om höjda penningbidrag
fr. o. in. 1 januari 1969 och höjda utbildningspremier
fr. o. in. 1 juli 1968,»
b) beträffande fördubbling av antalet fria resor till hemorten av herrar
Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp),
Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och
Ullsten (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:854 och
II: 1107 samt 11:564, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, och att därför
dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med »Utskottet
vill» och på s. 8 slutar med »angivna ändamål» bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner det av flera skäl angeläget att en förbättring kommer till
stånd i fråga om de värnpliktigas möjlighet att utan kostnad besöka hemorten.
Många unga värnpliktiga är numera gifta och bör oftare än f. n. kunna
besöka sina familjer. Allt fler värnpliktiga tjänstgör på långt avstånd
från sina hem. Särskilt gäller det många värnpliktiga som tjänstgör i Norrland,
på Gotland och inom marinen. Penningbidraget räcker inte till att
betala alla hemresor. I förhållande till situationen för värnpliktiga, som är
lokalrekryterade och sålunda har möjlighet att besöka sina hem flera
gånger i veckan, är de avlägset tjänstgörande värnpliktigas belägenhet
ogynnsam. Bland förbättringar av personliga ekonomiska förmåner för
värnpliktiga synes f. n. ett utökat antal fria resor vara den mest angelägna.
För närvarande erhåller de värnpliktiga en fri resa till hemorten varannan
månad. Utskottet förordar en fördubbling av dessa resor, vilket innebär
att en resa må företagas per 30 dagars tjänstgöring. Förmånsförbättringen
bör träda i kraft den 1 juli 1968 och beräknas kosta 8 milj. kr.
Av det anförda följer att utskottet biträder yrkandet i motionerna 1:854
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
27
och II: 1107 samt 11:564 i vad avser en fördubbling av de värnpliktigas
fria resor till hemorten.
De sammanlagda merkostnaderna för nu tillstyrkta förbättringar av de
värnpliktigas förmåner kan beräknas till ca 20,5 milj. kr. Utskottet har i
sitt förslag till ramberäkning för det militära försvaret för budgetåret 1968/6!)
inräknat ett belopp av denna storlek för ändamålet.»
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen med bifall till motionerna I: 854 och
II: 1107 samt II: 564, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
beslutar om en fördubbling av antalet fria ledighetsresor till
hemorten för de värnpliktiga fr. o. in. 1 juli 1968,»
c) beträffande utredning angående indexreglering av vissa förmåner av
herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén
(fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep)
och Ullsten (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:854
och II: 1107, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Med hänsyn»
och slutar med »för prövning» bort ha följande lydelse:
»I förenämnda motioner 1:854 och 11:1107 har även hemställts om
indexreglering av de värnpliktigas penningbidrag och premier samt av vissa
sociala förmåner såsom t. ex. familjepenningen. Utskottet anser det betydelsefullt
att dessa frågor närmare prövas och hemställer därför att utredning
i ämnet kommer till stånd.»
dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:
»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:854 och
II: 1107, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t hemställer
om utredning angående indexreglering av de värnpliktigas
penningbidrag och premier samt vissa sociala förmåner,»
d) beträffande utredning angående vissa reseförmåner av herrar Ivar
Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp), Ståhl
(fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och Ullsten
(fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:499 och 11:565,
I: 854 och II: 1107 samt II: 564, de tre sistnämnda såvitt nu är i fråga, och
att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Detsamma
gäller» och slutar med »de värnpliktiga» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 499 och II: 565, I: 854 och II: 1107 samt II: 564 har hemställts
om utredning rörande ökat antal fria resor m. m. för de värnpliktiga
samt om reserabattförmåner. Utskottet anser betydelsefullt att även dessa
frågor utreds och tillstyrker därför motionerna.»
dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
28
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
»5. att riksdagen med bifall till motionerna 1:499 och
II: 565, I: 854 och II: 1107 samt II: 564, de tre sistnämnda
såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning
av införande av vissa reseförmåner för de värnpliktiga,
»
e) beträffande anslagsberäkningen av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman
(fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn
(ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och Ullsten (fp) som under förutsättning
av bifall till reservationen 2 a anser att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »I vad
avser» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»I vad avser förevarande anslag anser utskottet att detsamma bör uppräknas
för att medge en förbättring av förmånerna och tillstyrker därför
motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i fråga.»
dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i
fråga, till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 127 800 000
kr.»
3) vid punkten 9 (Marinen: Avlöningar in. in. till värnpliktiga) av herrar
Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp),
Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och
Ullsten (fp) som under förutsättning av bifall till reservationen 2 a anser
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är
i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 anser utskottet
att anslaget bör uppräknas för att medge en förbättring av förmånerna och
tillstyrker därför motionerna I: 855 och II: 1108 såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i
fråga, till Marinen: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 24 100 000
kr.»
4) vid punkten 12 (Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.)
a) av herrar Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Iiaijser (h), Nyman (fp),
Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1968
29
i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Antonsson (ep), Ullsten
(fp) och Petersson (h) som anser att utskottet bort tillstyrka motionen
II: 1102 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »och II: 1103» bort ersättas med text av följande lydelse:
»Det
av försvarets fredsorganisationsutredning framlagda förslaget om
nedläggning av Södertörns flygflottilj (F 18) har rönt sådan remisskritik
att det inte kan utgöra tillräckligt underlag för ett beslut nu.
Stockholmsområdet är i inledningsskedet av ett krig mot vårt land ur
luftförsvarssynpunkt mycket viktigt. Behovet att inom området ha en fredsförläggning
av jaktflyg i hög beredskap är därför framträdande.
Överbefälhavaren finner att indragning av F 18 skulle medföra en allvarlig
försvagning av luftförsvaret sett ur operativ synpunkt. Försvarets civila
personals förbund (LO) har även vänt sig mot en nedläggning och förordar
att fredsorganisationsutredningen först slutför hela sitt arbete, vilket innebär
att förslag skall framläggas om bl. a. överflyttning av annan verksamhet
— kanske från F 8 — till F 18, något som kan medföra behov av
ökade investeringar.
Utskottet anser att starka skäl finns för att inte nu taga ställning till
frågan vilken ytterligare flygflottilj utöver F 9 som kan behöva nedläggas.
Erforderliga fredsorganisatoriska förändringar inom flygvapnet är det
nödvändigt att utreda i ett sammanhang. Sedan så skett bör sammanfattande
förslag till ändringar föreläggas riksdagen för prövning.
Motion 11:1102 tillstyrkes. Syftet med motionerna 1:853 och 11:1106
samt II: 1103 torde delvis bli tillgodosett.»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 853 och
II: 1106 samt II: 1103 och med bifall till motionen II: 1102
avslår Kungl. Maj :ts förslag om nedläggning av Södertörns
flygflottilj och hos Kungl. Maj :t hemställer att frågan om
indragning av Södertörns flygflottilj blir föremål för förnyad
utredning,»
b) av fru Lewén-Eliasson (s).
5) vid punkten 13 (Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga) av
herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén
(fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep)
och Ullsten (fp) som under förutsättning av bifall till reservationen 2 a anser
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är
i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
30
Statsutskottets utlåtande nr 12''i år 1968
»Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 anser utskottet
att anslaget bör uppräknas för att medge en förbättring av förmånerna och
tillstyrker därför motionerna I: 855 och II: 1108 såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i
fråga, till Flygvapnet: Avlöningar in. in. till värnpliktiga
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
19 200 000 kr.»
6) vid punkten 20 (Reseersättningar till värnpliktiga in. fl.) av herrar
Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Dahlén (fp),
Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Antonsson (ep) och
Ullsten (fp) som under förutsättning av bifall till reservationen 2 b anser
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är
i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Under hänvisning till vad som anförts under punkten 6 anser utskottet
att anslaget bör uppräknas för att medge en fördubbling av antalet fria
resor till hemorten och tillstyrker därför motionerna 1:855 och 11:1108
såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 855 och II: 1108, såvitt nu är i
fråga, till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 25 600 000 kr.»
ESSELTE AB. STHLM 68
814S22