Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
1
Nr 122
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret och
civilförsvaret jämte motioner.
(l:a avd.)
Propositionen har i vad den avser värnpliktsutbildningen för yrkessjömän
in. in. hänvisats till lagutskott samt i övrigt till statsutskottet.
1) Säkerhetspolitik och försvarsutgifter. I propositionen nr 110 har Kungl.
Maj :t under åberopande av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 8 mars 1968 föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för det
militära försvarets och civilförsvarets verksamhet under budgetåren
1968/69—1971/72 m. m. som angetts i nämnda statsrådsprotokoll.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 518 av herrar Bengtson och Dahlén och
ll:66k av herr Wedén m.fl. vari hemställts dels att riksdagen måtte godkänna
huvudlinjerna för vårt lands säkerhetspolitik sådana de finns angivna
i motionerna, dels att riksdagen beträffande det militära försvarets inriktning,
organisation, planering och anskaffningsverlcsamhet för de närmast
följande budgetåren beslutar i enlighet med i motionerna framlagda förslag,
dels de likalydande motionerna 1: 521 av herr Holmberg m. fl. och II: 650
av herr Bohman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, dels att basbeloppet
för det militära försvaret uppräknas med 210 milj. kr., dels att riksdagen
måtte besluta att reservationsmedel från tidigare anslag må förbrukas
enligt de grunder som angavs i 1963 års försvarsbeslut, dels att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t i sitt förslag
avseende långtidsinriktning av försvaret måtte ha som riktmärke att åstadkomma
samma försvarseffekt som enligt utredning ÖB 67 kunde uppnås
i alternativ G och att Kungl. Maj :t måtte utse representanter för de demokratiska
partierna att i samråd med militär expertis undersöka i vilken
mån nu hemligt utredningsmaterial utan risk för rikets säkerhet kan offentliggöras,
dels de likalydande motionerna I: 856 av herr Holmberg m. fl. och II: 1109
av herr Bohman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte godkänna i motionerna angivna förslag till ramberäkning m. m. för
budgetåren 1968/69—1971/72 och i övrigt godkänna Kungl. Maj:ts förslag,
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 122
2
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
dels de likalydande motionerna I: 857 av herr andre vice talmannen Ivar
Johansson och herr Nyman och II: 1111 av herr Ståhl in. fl. vari hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att komplettera andra stycket
i målsättningen för krigsmakten med orden »Bevakning och försvar mot
mindre företag skall kunna organiseras inom landet i dess helhet» samt
i övrigt godkänna vad i motionerna anförts angående riktlinjerna för det
militära försvarets och civilförsvarets verksamhet under budgetåren
1968/69—1971/72,
dels motionen II: 656 av herr Hermansson m. fl. vari hemställts att riksdagen
beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om a) tillsättande
av en ny försvarsutredning sammansatt av samtliga i riksdagen representerade
partier och av representanter för de viktigaste folkrörelserna samt
med deltagande av civil och militär expertis, med uppgift att utreda och
framlägga förslag till ny försvarsordning i enlighet med riktlinjer som
anförts i motionen, b) att den nya försvarsutredningen anmodas slutföra sitt
arbete och framlägga förslag inom en tidrymd av två år samt c) att under
denna tid militäranslagen successivt nedskäres så att de vid periodens slut
begränsas till underhåll av nuvarande försvarsorganisation och att i princip
inga nyinvesteringar göres såvida inte bindande avtal omöjliggör avbeställning
och industriell omdisponering för civil nyttoproduktion,
dels motionen II: 1110 av herr Jansson m.fl. vari hemställts, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen måtte besluta att med bifall till i motionen II: 656 ställt
yrkande om tillsättandet av en ny försvarsutredning avslå de i propositionen
nr 110 anförda riktlinjerna för den framtida utformningen av det militära
försvaret samt att minska den av Kungl. Maj :t begärda utgiftsramen för
nästa budgetår med 500 000 000 kr. till 4 701 945 000 kr.
Utskottet. 1965 års försvarsutredning har i sitt betänkande Säkerhetspolitik
och försvarsutgifter lämnat förslag om försvarsutgifterna för budgetåren
1968/69—1971/72. I anslutning till en redogörelse för betänkandet föreslås
i propositionen riktlinjer för den framtida utformningen av det militära
försvaret och civilförsvaret.
Den strukturella uppbyggnaden av vårt nuvarande försvar har såsom
försvarsutredningen erinrat utgått från erfarenheter från andra världskriget
och från de militärstrategiska doktriner som varit förhärskande på 1950-talet och fram till mitten av 1960-talet. Denna struktur av vårt försvar har
successivt modifierats, prövats och politiskt godkänts av statsmakterna,
senast genom 1963 års försvarsbeslut. Den politiska och den militärpolitiska
bedömningen av olika aggressions- och angreppsfall har utgjort grunden för
omfattningen av vårt försvar. Försvarsutgifterna har beslutats på grundval
av den politiska totalbedömningen av nämnda båda faktorer efter statsfinansiella
och samhällsekonomiska överväganden och efter vägning mot
andra samhällsbehov.
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
3
Detta bör enligt försvarsutredningen jämväl i fortsättningen vara utgångspunkter
då det gäller att fatta beslut om försvarets framtida inriktning.
Försvarsutredningen har ingående redovisat och analyserat våra säkerhetspolitiska
förhållanden. Våra egna säkerhetspolitiska mål anges vara att
i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet
för att inom våra gränser efter våra egna värderingar bevara och utveckla
vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och i varje
annat hänseende samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning
och en fredlig utveckling.
Vid de säkerhetspolitiska bedömandena har försvarsutredningen utgått
från att det militärpolitiska läget i Europa under överskådlig tid framåt
kommer att präglas av två maktblock med åtminstone delvis motsatta mål.
Även om Nordeuropa synes ha en sådan strategisk betydelse att det dragés
in i en konflikt i Europa mellan stormakterna behöver detta förhållande
ej oundgängligen gälla Sverige. Denna bedömning utgör den principiella
grundvalen för den svenska neutralitetspolitiken. I sin tur blir denna politik
trovärdig och realistisk först när den byggs upp och genomförs med stabil
politisk inriktning samt med stöd av ett för denna uppgift väl avpassat
och sammansatt totalförsvar som ger vårt land en betydande motståndskraft
inför tänkbara påfrestningar och aggressioner.
Utskottet ansluter sig liksom departementschefen till detta betraktelsesätt
och delar i övrigt försvarsutredningens bedömanden av de säkerhets- och
militärpolitiska problemen. Dessa sammanfaller i allt väsentligt med dem
som utvecklats i motionerna I: 518 och II: 664.
I anslutning till detta framlägger departementschefen bl. a. förslag till
målsättning för krigsmakten och tager ställning till frågan om svenska kärnvapen.
1964 års riksdag antog en deklaration om målsättning för krigsmakten.
Denna har i huvudsak karaktären av allmänt hållen politisk manifestation.
Försvarsutredningen har föreslagit vissa förändringar i nuvarande lydelse.
Sålunda föreslås att tredje stycket skall utgå. Däri sägs:
Krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet
eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag
och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Bevakning
och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom landet
i dess helhet.
Förslaget i denna del har motiverats bl. a. av att uttrycket »en stort upplagd
invasion» är så obestämt att det knappast kan ligga till grund för
bestämda kvantifieringar i fråga om vilka egna försvarsresurser som krävs
för t. ex. en avvärj ning. Detta uttalande ter sig vidare som en upprepning av
vad som sägs i andra stycket där det heter:
Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Krigsmakten
skall i det längsta kunna förhindra att en angripare får fast fot på svensk
4
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
mark och kan utnyttja vårt land för sina syften. I varje del av landet skall
kunna bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det fria kriget.
Utskottet anser skäl tala för att nämnda tredje stycke utgår.
I motionerna 1:857 och II: 1111 har föreslagits visst tillägg till det nya
andra stycket. Utskottet har övervägt om ett sammanförande av det i motionerna
förordade tillägget till detta stycke skulle ge större klarhet i målsättningen
för krigsmakten. Utskottet har dock funnit att den i propositionen
föreslagna formuleringen är sådan att någon ytterligare precisering i den
form motionärerna yrkat icke torde vara behövlig.
Målsättningens första stycke bör i överensstämmelse med försvarsutredningens
förslag ha följande lydelse:
Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigsmakten
skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att anfall
mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar samt tar så lång
tid att de fördelar, som står att vinna med anfallet, rimligen icke kan bedömas
värda insatserna.
Som medlem av Förenta Nationerna skall vårt land enligt FN-stadgan
vara berett att deltaga i fredsbevarande aktioner av olika slag. Utskottet
tillstyrker därför att i målsättningen för krigsmakten införes ett nytt
stycke angående beredskap för krigsmakten att medverka i sådana aktioner.
Mot den föreslagna formuleringen av detsamma har utskottet inte något
att erinra.
Frågan om svenska kärnladdningar har analyserats av försvarsutredningen
som bedömt att det f. n. inte ligger i vårt lands säkerhetspolitiska intresse
att anskaffa kärnladdningar.
Departementschefen delar utredningens bedömning.
Utskottet har för sin del intet att invända mot departementschefens ställningstagande.
Såsom riksdagen vid fastställandet av 1963 års försvarsbeslut framhöll
torde det största värdet av ett system med flerårsbeslut vara att man därigenom
åstadkommer ett fast underlag för långtidsplanering inom krigsmakten
och därmed största möjliga försvarseffekt av tilldelade ekonomiska
och personella resurser.
Erfarenheterna under de gångna åren har klart styrkt behovet av att
bibehålla nuvarande ordning med flerårsbeslut. Ett dylikt beslut grundar sig
på den bedömningen att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan
kommer att bestå under överskådlig tid. De grundläggande principerna
för försvarets utformning på längre sikt bör därför respekteras, oavsett om
avspänning eller tilltagande motsättningar för tillfället präglar den utrikespolitiska
situationen.
För att ett försvarsbeslut med en fast ekonomisk ram verkligen skall
underlätta en rationell planering måste det såsom utredningen framhållit
omfatta en inte alltför kort tid. Långsiktigheten i materielanskaffningen
skulle enligt utredningen närmast tala för en längre beslutsperiod än fyra
år.
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
5
I motionerna 1:518 och II: 664 har yrkats att försvarsbeslutet bör inriktas
på en treårsperiod bl. a. därför att tillfälle då tidigare skulle ges att undersöka
förutsättningarna för en förnyad flerpartiuppgörelse i försvarsfrågan.
I fråga om tidrymden för ett flerårigt försvarsbeslut må erinras om att
1958 års försvarsbeslut omfattade tre budgetår medan beslutet år 1961
endast omspände två budgetår. 1963 års försvarsbeslut omfattade däremot
fyra budgetår.
Utskottet anser i likhet med försvarsutredningen och departementschefen
att övervägande skäl talar för att försvarsbeslutet bör omfatta de närmaste
fyra budgetåren och avse såväl det militära försvaret som civilförsvaret.
Motionsyrkandet avstyrkes alltså.
Såsom försvarsutredningen emellertid framhållit är det angeläget att
undvika alltför starka bindningar för att få handlingsfrihet för val mellan
å ena sidan ett vidmakthållande av existerande struktur och omfattning av
försvaret på kort sikt och å andra sidan resurser för framtida utformning av
försvaret. Handlingsfrihet i det långsiktiga perspektivet krävs på grund av
osäkerheten i politisk, strategisk, teknisk och ekonomisk utveckling. Då
det gäller att fatta beslut om försvarsutgifternas storlek och fördelning
under en bestämd period kommer handlingsfriheten dock alltid att vara
begränsad på grund av tidigare gjorda åtaganden. Åtgärder måste därför
vidtagas för att öka denna handlingsfrihet.
Då det gäller fastställandet av ramen för de fleråriga besluten anser
utskottet i likhet med försvarsutredningen och departementschefen att
detta bör ske mot bakgrund av den samlade bedömningen av föreliggande
behov. Vad gäller planeringsramen för tiden efter ett flerårigt försvarsbeslut
bör denna väljas genom att väga önskad handlingsfrihet och anpassningsförmåga
mot kostnaderna för denna plan. Mot denna bakgrund
bör planeringen ske på grundval av de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna
som ges av en horisontell planeringsnivå som ntgår från utgiftsramen
för ett långsiktigt försvarsbesluts sista budgetår. Alternativa förändringar
beräknas från denna nivå. Vid den årliga rullningen av planeringen
med ett år bör planeringens nivå och inriktning prövas.
I likhet med departementschefen anser utskottet att lika litet som planeringsnivåer
enligt tidigare principer inneburit någon utfästelse för den
framtida utgiftsnivån innebär den föreslagna horisontella grundplaneringsnivån
någon fastlåsning som förutsäger försvarets definitiva struktur och
omfattning för framtiden, enär det efterföljande försvarsbeslutets innebörd
inte kan förutsättas. Dessutom får statsmakterna fortlöpande, även under
ett gällande flerårigt försvarsbeslut, taga ställning till större frågor med
följdverkningar i det långsiktiga perspektivet.
Beträffande våra befintliga militära resurser måste vårt försvar i nuläget
anses starkt. Sedan slutet av 1940-talet har krigsmakten successivt förstärkts.
Härvid må bl. a. erinras om att utgifterna för det militära försvaret
har i fasta priser ökat med 37 % mellan åren 1957 och 1967.
6
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
Det statsfinansiella och samhällsekonomiska läget påkallar under de
närmaste åren en restriktiv politik och en fortsatt återhållsamhet beträffande
de samlade offentliga anspråken. Detta motiverar eu något lägre
ökningstakt i fråga om medel för det militära försvaret.
Såsom inledningsvis framhållits bör då det gäller försvarets styrka och
sammansättning under det flerårsbeslut, varom här är fråga, en bedömning
ske med hänsynstagande främst till de säkerhetspolitiska, samhällsekonomiska
och statsfinansiella förhållandena. Alltefter den tyngd som man
vill tillmäta dessa faktorer kan en sammanfattande vägning naturligt nog
resultera i olika slutvärderingar.
Utskottet har vid sina bedömanden kommit till den uppfattningen att
vårt försvar bör utformas och dimensioneras i överensstämmelse med
försvarsutredningens av departementschefen tillstyrkta förslag.
För att få underlag för bedömning av vad som är nödvändiga försvarsutgifter
under den närmaste fyraårsperioden har beräknats dels utgifter
för att i princip infria redan gjorda åtaganden (grundutgifter), dels de
kompletteringar som behövs för att nå en tillfredsställande balans i organisationen
samt skapa handlingsfrihet i det mer långsiktiga perspektivet.
I motionerna 1:857 och 11:1111 invändes mot denna metodik att den
ger en alltför detaljerad uppdelning på olika vapensystem för hela beslutsperioden.
Riksdagen anses därför icke böra taga ställning till den gjorda
uppdelningen av de s. k. kompletterande utgifterna. Det bör i stället överlåtas
åt Kungl. Maj :t att efter överbefälhavarens hörande i samband med
det årliga anslagsförslaget närmare utforma en sådan fördelning.
Utskottet vill i anledning härav framhålla att såsom departementschefen
även förutsatt fördelningen av medlen är att betrakta som preliminär och
kan påverkas av pågående eller kommande utredningar och av planeringsarbetet
i fortsättningen. Vid fördelningen av medlen på objekt har hänsyn
inte tagits till den nuvarande procentuella uppdelningen av budgeten på
försvarsgrenarna. Strävan har i stället varit att ge de totalt sett mest angelägna
ändamålen en medelsförstärkning utöver grundutgifterna för att
skapa den nämnda handlingsfriheten för framtida strukturförändring.
Utskottet kan alltså icke dela motionärernas uppfattning i denna fråga och
tillstyrker den av departementschefen föreslagna metodiken.
De redan gjorda åtagandena har ansetts innefatta utbildning av värnpliktiga
i full utsträckning, bibehållande av anställd personal men restriktivitet
med nyanställningar, underhåll av befintlig materiel- och fastighetstillgångar,
fullföljande av beställningar gjorda före den 1 juli 1968,
bibehållande av nuvarande beredskap samt förbättring av inbrottsskyddet
vid militära förråd. Dessutom har hit förts sådana nybeställningar som
erfordras för att fullfölja tidigare beslutade åtgärder. Hit har räknats anskaffning
av 100 st. flygplan 37 Viggen.
Till frågan om nedläggande av flygflottiljer, flygkårer och centrala verk -
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
7
staden i Västerås som flygverkstad återkommer utskottet i sitt denna dag
avgivna utlåtande nr 124.
De på detta sätt beräknade grundutgifterna för det militära försvaret
för fyraårsperioden 1968/69—1971/72 utgör totalt 17 742 milj. kr. (prisläge
maj 1967) varav 11526 milj. kr. för organisation, utbildning och underhåll,
5 222 milj. kr. för materielbeställningar, 916 milj. kr. för kapitalbudget,
48 milj. kr. för incident- och kuppförsvarsberedskap och 30 milj. kr. för
inbrottsskydd.
För fyråaårsperioden 1968/69—1971/72 blir dessa grundutgifter respektive
4 689, 4 639, 4 372 och 4 042 milj. kr., d. v. s. sammanlagt 17 742 milj. kr.
Som framgår sjunker medelsbehovet med tiden, vilket till övervägande del
beror på att nuvarande betalningsåtaganden för beställd materiel efter
hand blir mindre.
För att uppnå optimal avvägning av försvarseffekt i det kortsiktiga
perspektivet och handlingsfrihet i det långsiktiga har såsom nämnts utöver
grundavgifterna beräknats tillkomma medel för vissa kompletteringar
under fyraårsperioden 1968/69—1971/72. Kostnaderna för dessa kompletteringar
beräknas för nämnda period uppgå till respektive 93, 221, 538 och
918 milj. kr. årligen eller till sammanlagt 1 770 milj. kr. i prisläge maj 1967.
Av den lämnade redogörelsen över dessa kompletteringar framgår att
i sistnämnda belopp ingår bl. a. 200 milj. kr. för att komplettera flygvapnets
stridslednings-, bas- och sambandssystem m. m. Ett belopp av 400 milj. kr.
skall möjliggöra fortsatt utveckling av flygplan 37 i spaningsversion samt
beställning av samma plan och eventuellt ytterligare attackflygplan 37
(utöver nu beställda 100 st.). Härtill kommer modernisering av attackrobot.
Vidare ingår 270 milj. kr. för att bl. a. ersätta förslitna fordon inom armén
och anskaffa ammunition för arméns behov. För kompletterande utrustning
för infanteri- och pansarbrigader samt artilleri- och signalförband räknas
med ca 400 milj. kr. För anskaffning av bl. a. torpedbåtar, kustartilleribatterier
och lätta helikoptrar uppskattas kostnaderna till ca 200 milj. kr.
Ett belopp av 110 milj. kr. avses för forskning och utveckling. För en eventuell
ytterligare förbättring av värnpliktsförmånerna och för att påbörja
åtgärder för att öka den strategiska rörligheten upptages 70 milj. kr.
Utgiftsbehovet för den aktuella fyraårsperioden för det militära försvaret
uppgår alltså till sammanlagt 19 512 milj. kr. (prisläge maj 1967).
För budgetåret 1968/69 har grundutgifter och utgifter för kompletteringar
beräknats till 4 782 milj. kr. Prisregleringsmedel har här inte inräknats
för budgetåret 1968/69. Utgiftsramen för perioden har avvägts så att fortsatt
rationalisering drivs fram.
Det förutsättes att utanför ramen beräknas medel för kvarvarande investeringar
för nya I 1 och Ing I samt för beredskapsstyrkan för FN-tjänst,
Stockholms datamaskincentral, signalskyddsledning för totalförsvaret, försvarets
fabriksverk och flygtekniska försöksanstalten.
8
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
För att tillgodose kraven på anpassning till det samhällsekonomiska
läget skulle enligt beslut av 1966 års riksdag utgifterna under materielanskaffningsanslagen
och investeringsanslagen begränsas. Som en riktpunkt
för reduceringen av planerade utgifter angavs en totalsumma av 350
milj. kr. Riksdagen godkände förslaget men förutsatte att den ökning av
reservationerna som blev en omedelbar följd av återhållsamheten skulle
återtagas under de närmast följande budgetåren. Av olika skäl har såsom
av propositionen framgår den faktiska minskningen av medelsförbrukningen
endast blivit 242 milj. kr. I motionerna 1:518 och 11:664 samt
I: 857 och II: 1111 har däremot räknats med återtagning av 290 milj. kr.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att nämnda belopp
å 242 milj.kr. inräknas i den ekonomiska ramen och fördelas med 62 milj.kr.
för budgetåret 1968/69 och 90 milj. kr. för vart och ett av budgetåren
1969/70 och 1970/71.
Utskottet avstyrker motionerna I: 521 och II: 650, i vad de avser ianspråktagande
av ytterligare reservationer.
I enlighet med departementschefens förslag bör den ekonomiska ramen
för vart och ett av budgetåren 1968/69—1971/72 i princip vara utgiftsram
för dessa budgetår. Utskottet räknar alltså med att någon förbrukning av
anslagsbehållningar under perioden utöver 242 milj. kr. inte skall ske.
Kungl. Maj:t bör dock liksom hittills få anpassa utgiftsramen för visst
budgetår med hänsyn till ändrade utrikespolitiska och konjunkturpolitiska
förutsättningar. Om en sådan anpassning även skall påverka den ekonomiska
ramen torde, såsom departementschefen framhållit, få prövas med
hänsyn till omständigheterna vid tillfället i fråga.
Såsom framgått innebär den föreslagna utgiftsramen en begränsad uppräkning
med i runt tal 50 milj. kr. per år efter budgetåret 1968/69.
Som jämförelse kan nämnas att utgiftsramen för fyraårsperioden är
192 milj. kr. högre än det av överbefälhavaren utredda alternativet A 1, omräknat
i prisläge maj 1967.
Förra årets riksdag beslöt med tillämpning för innevarande budgetår
viss ändring av sättet för beräkning av prisregleringstalet. Beslutet innebar
att med hänsyn till produktivitetsförbättringen samtliga lönestegringar för
försvarsanställda skulle reduceras med 2,5 procentenheter innan de uttrycktes
i nämnda tal. Utskottet har inte något att erinra mot att detta
beräkningssätt tillämpas även för nästa budgetår. Såsom departementschefen
erinrat kommer frågan om utformningen av prisregleringen för
tiden därefter att övervägas inom försvarsdepartementet. Förslag i ämnet
beräknas kunna föreläggas 1969 års riksdag. Utskottet avstyrker därför
motionerna I: 518 och II: 664 samt I: 521 och II: 650, i vilka motioner yrkats
att full kompensation skall lämnas för pris- och lönestegringar.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att med den föreslagna
ekonomiska ramen vår nuvarande betydande värnkraft kan vidmakthållas
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
9
under fyraårsperioden samtidigt som tillfredsställande handlingsfrihet
skapas för framtiden. Sålunda kan under nämnda period ca 8 400 milj. kr.
användas för materielinvesteringar och anläggningsarbeten. Det kan erinras
om att detta belopp är av samma storlek som under fyraårsperioden efter
1963 års försvarsbeslut.
Med de medel som ställs till förfogande under fyraårsperioden torde
beträffande armén den materiella kvaliteten på våra brigader och övriga
fältförband som i nuläget är god förbättras ytterligare. Marinen kommer —
för att nämna några exempel — att tillföras ytterligare u-båtar och lätta
helikoptrar samt ytterligare ett antal nya 7,5 cm kustartilleribatterier.
Anskaffning av fasta tunga kustartilleribatterier kan påbörjas under perioden.
För flygvapnet anskaffas flygplan 37 i attackversion och attackrobot 05.
Seriebeställning kan utläggas av flygplan 37 i spaningsversion. Antalet
jaktdivisioner minskas men en väsentlig kvalitativ förstärkning sker av
luftförsvaret genom att den senaste versionen av flygplan 35 levereras och
betydande delar av stril 60 tages i brnk.
Sammanfattningsvis innebär denna materielförnyelse att vår försvarseffekt
även i fortsättningen kommer att vara hög. Vårt försvar kan fylla
sin uppgift att vara fredsbevarande och vid ett eventuellt anfall mot vårt
land bjuda effektivt motstånd.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionen 11:656 om tillsättandet
av ny försvarsutredning.
Vidare avstyrkes motionen II: 1110 om avslag på av departementschefen
angivna riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret
samt vad i motionen anförts om kostnadsberäkningen för nästa budgetår.
I motionerna 1:852 och 11:1112 har hemställts om anskaffning under
budgetåren 1968/69—1969/70 inom kostnadsramen av 2 transporlflygplan
C 130 Hercules. Utskottet återkommer till denna fråga under punkten 6
i det följande.
Utskottet övergår härefter till frågan om riktlinjerna för civilförsvarets
verksamhet.
Civilförsvarets uppgifter och organisation fastställdes i sina huvuddrag
genom beslut av 1956 och 1959 års riksdagar. Vid dessa tillfällen togs inte
ställning till den takt i vilken den beslutade organisationen skulle uppbyggas
eller till kostnaderna för denna.
Med utgångspunkt i en inom 1962 års försvarskommitté utarbetad tioårsplan
för civilförsvarets uppbyggnad bestämdes genom beslut av 1963 års
riksdag en ekonomisk ram för de fyra budgetåren 1963/64—1966/67, innebärande
anslag om respektive 90, 94, 97 och 97 milj. kr. årligen i fasta priser.
Sistnämnda belopp uppgår i prisläge maj 1967 till 113,3 milj. kr.
Den hittillsvarande utvecklingen av civilförsvaret inom de fastställda
kostnadsramarna har gjort det möjligt att bygga upp den åsyftade organisationen
till betydande del och ge planeringen behövlig fasthet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
Utskottet delar departementschefens uppfattning att civilförsvarets vidare
utveckling måste ha till bakgrund samma uppfattning om aggressionsfall
som skall gälla för totalförsvaret i dess helhet. Det är därför angeläget att
civilförsvarets verkansmöjligheter studeras mot bakgrund av olika aggressionsfall.
Liksom departementschefen anser utskottet att, även om våra
civilförsvarsresurser aldrig kan utformas för att möta en omfattande terrorinsats,
en sådan planläggning dock bör ske att alla resurser kan utnyttjas
för att i så stor utsträckning som möjligt rädda människoliv och lindra
skadorna.
Liksom för det militära försvaret är det angeläget att det finns en utformad
målsättning för civilförsvaret. Såsom i propositionen framhållits är
denna fråga ännu inte så beredd att förslag nu kunnat framläggas.
Då det gäller att fortsätta den påbörjade uppbyggnaden av civilförsvaret
kan utskottet liksom departementschefen ansluta sig till vad försvarsutredningen
anfört om inriktningen av civilförsvarets verksamhet i stort och om
avvägningen av dess olika verksamhetsgrenar — skydd, utrymning och undsättning
— under fyraårsperioden. Utredningens undersökningar har visat
att de redan beslutade åtgärderna är i allt väsentligt riktiga, även om fortsatta
överväganden kan ge anledning till vissa förändringar. Detta gäller
bl. a. skyddsrumsbyggandet. Utredningen har ansett att man även för den
framtid som nu kan överblickas bör räkna med skyddsrum som ett väsentligt
inslag i civilförsvaret. Det är dock bl. a. inte klarlagt vilken omfattning
och form skyddsrumsbyggandet bör ha i framtiden. Såsom departementschefen
framhåller har i denna och andra frågor undersökningar påbörjats
inom försvarsdepartementet. Förslag härom är att förvänta senare.
Utskottet finner skäl tala för att civilförsvarets fortsatta uppbyggnad
genomföres i enlighet med det förslag som försvarsutredningen framlagt
och som tillstyrkts av departementschefen. Härigenom kan organisationsuppbyggnaden
i allt väsentligt vara avslutad i början av 1970-talet. Det valda
kostnadsalternativet innebär en ramnivå för beslutsperioden som i stort
ansluter till den anslagsram som gäller för budgetåret 1967/68 och som
enligt vad tidigare nämnts i prisläge maj 1967 utgör 113,3 milj. kr.
Utskottet tillstyrker alltså att anslagsramen för civilförsvaret för de närmaste
fyra budgetåren bestäms till respektive 113,3, 114, 114 och 112 milj.
kr. årligen i fasta priser (prisläge maj 1967).
Liksom hittills bör anslagsramen anpassas till pris- och löneutvecklingen.
Den föreslagna ramkonstruktionen i övrigt tillstyrkes.
Anslagen till civilförsvaret bör alltjämt kompletteras med vissa beställnings-
och statsbidragsbemyndiganden. I fråga om materiel har försvarsutredningen
räknat med att väsentliga anskaffningar kommer att kunna
slutföras under perioden.
Utöver ramarna bör beräknas medel för vissa totalförsvarsändamål.
Då det gäller användningen av de militära anslagsmedlen är del givetvis
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
11
ett allmänt intresse att myndigheterna kan lämna så goda informationer
som möjligt. De militära säkerhetsbestämmelserna omöjliggör emellertid
en klar offentlig belysning härav. I motionerna I: 521 och II: 650 hemställes
att Kungl. Maj :t måtte utse representanter för de demokratiska partierna
att i samråd med militär expertis undersöka i vilken mån nu hemligt utredningsmaterial
utan risk för rikets säkerhet kan offentliggöras. Utskottet
anser att så mycket material som möjligt bör offentliggöras och ansluter
sig sålunda till motionärernas principiella önskemål härvidlag. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare fastställa formen för att förverkliga
detta önskemål. Utskottet föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet sålunda anfört.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. avslår motionen 11:656,
2. godkänner vad i statsrådsprotokollet den 8 mars 1968
och i motionerna I: 518 och II: 664 anförts om huvudlinjerna
för säkerhetspolitiken,
3. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna 1:521 och 11:650 samt 1:857 och 11:1111,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet
den 8 mars 1968 anförts om målsättningen
för det militära försvaret,
4. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna I: 518 och II: 664, såvitt nu är i fråga, beslutar
att försvarsbeslutet inriktas på en fyraårsperiod,
5. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna 1:518 och 11:664, 1:521 och 11:650, 1:856 och
II: 1109, I: 857 och II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, godkänner vad departementschefen
i statsrådsprotokollen den 3 januari och den 8 mars 1968
i övrigt anfört om riktlinjerna för det militära försvaret
under budgetåren 1968/69—1971/72 m. m., vilket innebär
bl. a. att den ekonomiska ramen för det militära försvaret
för nämnda budgetår bestämmes till 19 512 milj. kr. enligt
prisläget maj 1967 samt att i detta belopp ingår återtagning
av tidigare reservationer å 242 milj. kr.,
6. godkänner vad departementschefen i statsrådsprotokollet
den 8 mars 1968 anfört om riktlinjer för civilförsvarets
verksamhet under budgetåren 1968/69—1971/72,
7. i anledning av motionerna 1:521 och 11:650 ger
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om offentliggörande
av hemligt utredningsmaterial.
12
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
2) Projektilröjning inom totalförsvaret. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 110 (s. 86—87) delgett riksdagen vad i statsrådsprotokollet anförts angående
projektilröjning inom totalförsvaret.
Riksdagen beslöt år 1959 att projektilröjning i princip skulle åvila krigsmakten
medan civilförsvaret skulle biträda vid avspärrning och bevakning.
Departementschefen föreslår ingen ändring i dessa principer men anser att
vid tillämpningen av dem civilförsvaret bör ges ansvaret för rapportering,
avspärrning och bevakning av icke exploderade projektiler samt för att
befolkningen varnas.
Enligt departementschefen bör överbefälhavaren ges i uppdrag att föreslå
åtgärder för att krigsmaktens resurser för projektilröjning skall kunna utnyttjas,
även inom totalförsvaret i övrigt. Kostnaderna för sådana åtgärder
bör beräknas inom ramen för det militära försvaret. Departementschefen
avser att för Kungl. Maj :t framlägga förslag i ämnet.
Utskottet. Vad departementschefen anfört har inte föranlett något utskottets
uttalande.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger propositionen i förevarande del till
handlingarna.
3) Ramberäkning m. m. för budgetåret 1968/69. I propositionen nr 1
(bilaga 6) har Kungl. Maj :t dels berett riksdagen tillfälle att yttra sig med
anledning av vad som anförts om ramar för det militära försvaret och civilförsvaret
m. m., dels föreslagit riksdagen att för budgetåret 1968/69 medge
att, om värnpliktiga av beredskapsskäl inkallas till krigsförbandsövning eller
beredskapsövning eller av samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtagas,
följande under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda, av riksdagen
maximerade anslag, nämligen Armén: Övningar in. in., Underhåll av tygmateriel
m. m., Marinen: övningar m. m., Underhåll av fartyg m. in., Flygvapnet:
övningar in. in. samt Drift och underhåll av flygmateriel m. m., får
överskridas enligt Kungl. Maj :ts bestämmande, dels föreslagit riksdagen att
medge att det för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget Utredningar
rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet in. m. får
disponeras även under budgetåret 1968/69.
Därefler har Kungl. Maj :t i propositionen nr 110 (s. 88—99J föreslagit
riksdagen att dels godkänna förslagen rörande ramberäkning m. in., dels
medge att det för budgetåret 1963/64 under fjärde huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget Materiel för en svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst
får disponeras även under budgetåret 1968/69.
1 enlighet med de principer som angetts under punkten 1 beräknar departementschefen
utgiftsramen för det militära försvaret för
budgetåret 1968/69 till 5 201 945 000 kr. enligt följande.
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968 13
Grundutgifter och utgifter för kompletteringar
(prisläge maj 1967)...................................... 4 782 000 000
Tillkommer:
Delkostnad för försvarets rationaliseringsinstitut
(jfr prop. 1968: 35; överföring från sjunde huvudtiteln)
......................................
Merkostnader efter överföring av de centrala flygverkstäderna
till försvarets fabriksverk (jfr prop.
1968: 109 s. 16)..............................
Ökade förmåner vid skador i militärtjänst.........
Ändrat ansvar för signalskyddet inom totalförsvaret
(jfr prop. 1968: 109 s. 148)....................
2 800 000
19 000 000
3 150 000
3 000 000 + 27 950 000
Avgår:
Överföring av flygförvaltningens verkstadsskola i
Västerås till det allmänna skolväsendet (jfr prop.
1968: 109 s. 21; överföring till åttonde huvud
titeln).
..................................... 1 200 000
Minskning av anslagsramen m.h.t. att i grundutgifterna
ingår reservationsmedelsförbrukning....... 62 000 000 — 63 200 000
Basbelopp 1968/69 (prisläge maj 1967).................... 4 746 750 000
Tillkommer:
Civilförsvarets andel av statens allmänna fastighets -
10nd....................................... 3 145 000
Delkostnad för Stockholms datamaskincentral..... 5 450 000
Beräknade pris- och lönestegringar på driftbudgeten
maj 1967 — medelkostnadsläge 1968/69......... 355 000 000
Priskompensation på kapitalbudgeten för budgetåret
1966/67................................ 29 600 000
Anslagsram..................................
Reservationsmedelsförbrukning .............................
Utgiftsram (beräknat utfall den 30 juni 1969)...............
+ 393 195 000
5 139 945 000
+ 62 000 000
5 201 945 000
Utöver rambeloppet beräknas anslag om sammanlagt 52 400 000 kr. för
följande militära ändamål.
Beredskapsstyrka för FN-tjänst............................. 6 900 000
Flyttning av I 1 och Ing 1.................................. 38 000 000
Projektilröjning på Järvafältet.............................. 400 000
Delkostnad för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad . 5 600 000
Markförvärv vid Rosenholm................................ 1 500 000
52 400 000
För militära ändamål föreslås alltså sammanlagt (5 201 945 000 +
52 400 000) 5 254 345 000 kr. Eftersom 62 milj. kr. av grundutgifterna för
14
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
det militära försvaret avser förbrukning av reservationsmedel utgör de sammanlagda
anslagen för militära ändamål 5 192 345 000 kr.
Anslagsramen för civilförsvaret beräknas för nästa budgetår
till 125 500 000 kr. enligt följande.
Basbelopp 1968/69 (prisläge maj 1967)...................... 113 300 000
Tillkommer:
Kompensation för prisförändringar 1966/67........ 9 800 000
Nettobesparing på förslagsanslag 1966/67......... 2 400 000 + 12 200 000
Anslagsram............................................. 125 500 000
Utöver rambeloppet beräknas anslag om sammanlagt
följande totalförsvarsändamål.
Signalskyddsmateriel för civila myndigheter..................
Vissa teleanordningar....................................
Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m.m..........
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar................
Vissa skyddsrumsanläggningar.............................
3 198 000 kr. för
600 000
310 000
190 000
473 000
1 625 000
3 198 000
Till nämnda belopp kommer anslag till flygtekniska försöksanstalten
av 11,8 (+ 1,5) milj. kr. och till försvarets fabriksverk av 79,1 (+ 46,2)
milj. kr.
Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder föreslås under nästa budgetår
få disponeras utöver utgiftsramen för det militära försvaret till ett
sammanlagt belopp av 20 milj. kr.
Chefen för inrikesdepartementet har föreslagit att beställningar av krigsmateriel
får läggas ut under budgetåret 1967/68 till högst 60 milj. kr. För
betalning härav beräknas ca 20 milj. kr. under nämnda budgetår. Utgiftsramen
för nästa budgetår bör minskas med beloppet för de sammanlagda
faktiska utbetalningarna under innevarande budgetår. Detta innebär att
den avsedda förbrukningen av 62 milj. kr. av reservationsmedel tidigareläggs
delvis.
Merkostnader efter överföring av de centrala flygverkstäderna till försvarets
fabriksverk har som framgått medfört en ramuppräkning med 19
milj. kr. Med hänsyn bl. a. till att verkstaden i Västerås föreslås skola avvecklas
som flygverkstad under budgetåren 1969/70 och 1970/71 bör ersättningen
för vartdera av dessa år minskas med 2 milj. kr.
Överföringarna av verkstäderna bör å andra sidan inte heller leda till att
fabriksverket får en försämrad ekonomi. Med hänsyn härtill bör ramen
för det militära försvaret under en övergångstid garantera fabriksverket
mot eventuell förlust på verksamheten. Eventuellt underskott torde få täc
-
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
15
kas i efterhand genom anvisande av medel inom ramen. Det torde ankomma
på Kungl. Maj :t att besluta om beräkningsgrunderna för ersättningen.
Departementschefen föreslår i propositionen 1968:109 att försvarets fabriksverk
med anledning av överföringen av de centrala flygverkstäderna
skall tillföras ytterligare 50 milj. kr. i rörelsemedel. Härav avser 20 milj. kr.
ett kapitaltillskott i form av anslag och 30 milj. kr. rörlig kredit. Motsvarande
minskning av medelsbehovet uppstår inom utgiftsramen för det militära
försvaret.
För ändamål inom försvarsdepartementets verksamhetsområde föreslås
alltså anslag av totalt 5 411943 000 kr. Härav faller 5 206 103 000
(+ 172 283 000) kr. på driftbudgeten och 205 840 000 (+ 65 890 000) kr. på
kapitalbudgeten.
Utskottet. I enlighet med de principer som utskottet angett under punkten
1 beräknar utskottet utgiftsramen för det militära försvaret för nästa budgetår
till 5 201 945 000 kr.
I nämnda belopp ingår återtagning med 62 milj. kr. av tidigare innehållna
reservationsmedel.
Utöver rambeloppet bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beräknas
anslag om sammanlagt 52,4 milj. kr.
Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj :t beräknade anslagsramen för
civilförsvaret för nästa budgetår och har inte något att erinra mot att utöver
rambeloppet anvisas medel i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag för vissa
totalförsvarsändamål.
Utskottet finner det angeläget att nuvarande möjlighet att förstärka den
personella beredskapen m. m. bibehålies. Utskottet tillstyrker därför att —-i likhet med vad riksdagen medgivit sedan ett flertal år tillbaka — av departementschefen
närmare angivna under fjärde huvudtiteln upptagna reservationsanslag
må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas under de
förutsättningar departementschefen angett.
Utskottet har icke något att erinra mot att det för budgetåret 1962/63
anvisade reservationsanslaget Utredningar rörande förflyttning av vissa förband
från Järvafältet m. m. får disponeras även under budgetåret 1968/69.
Detsamma gäller det för budgetåret 1963/64 anvisade reservationsanslaget
Materiel för en svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst.
Av propositionen framgår att inom försvarsdepartementet pågår utvecklingsarbete
med programbudget för departementets verksamhetsområde. Mot
de i propositionen angivna allmänna principerna för en modernare budgetering
inom försvaret synes inte något vara att erinra. Utskottet förutsätter
att sedan de nya formerna för anslagstekniken mera i detalj utformats
frågan ånyo underställes riksdagen.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt tillstyrkes.
Utskottet hemställer
16
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänner
departementschefens förslag till ramberäkning för
det militära försvaret,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
a) godkänner departementschefens förslag till ramberäkning
för civilförsvaret,
b) för budgetåret 1968/69 medger att, om värnpliktiga av
beredskapsskäl inkallas till krigsförbandsövning eller beredskapsövning
eller av samma skäl andra särskilda åtgärder
måste vidtas, följande under riksstatens fjärde huvudtitel
uppförda, av riksdagen maximerade anslag, nämligen
Armén: Övningar m. m., Underhåll av tygmateriel m. m.,
Marinen: övningar m. m., Underhåll av fartyg m. m., Flygvapnet:
övningar m. m. samt Drift och underhåll av flygmateriel
m. m., får överskridas enligt Kungl. Maj :ts bestämmande,
c) medger att det för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget
Utredningar rörande förflyttning av vissa
förband från Järvafältet m. m. får disponeras även under
budgetåret 1968/69,
d) medger att det för budgetåret 1963/64 under fjärde
huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Materiel för en
svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst får disponeras även
under budgetåret 1968/69.
Driftbudgeten
Fjärde huvudtiteln
4) Anskaffning av tygmateriel m. m. Kungl. Maj :t som i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel dels för detta ändamål dels för Järnvägskrigsbromateriel
har i propositionen nr 110 (punkt B 27, s. 104—105) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 565 000 000 kr.,
dels till Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 493 058 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 562 676 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 856 av herr Holmberg m. fl. och II: 1109
av herr Bohman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
17
måtte besluta att för budgetåret 1968/69 anvisa reservationsanslag för
Anskaffning av tygmateriel m. m. med 658 058 000 kr. och att anmoda
Kungl. Maj :t att sedan bemyndigandebehovet framräknats göra framställning
till riksdagen om erforderliga bemyndiganden,
dels de likalydande motionerna I: 857 av herr andre vice talmannen Ivar
Johansson och herr Nyman samt 11:1111 av herr Ståhl in. fl. vari hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Anskaffning av
tygmateriel m. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
506 558 000 kr.,
dels motionen II: 1110 av herr Jansson m. fl. vari hemställts, såvitt nu är
i fråga, att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till fördelningen
av anslagsreduceringen på olika materielanslag.
Utskottet får hänvisa till vad utskottet under punkten 1 anfört beträffande
försvarsutgifternas storlek under de närmaste fyra åren, anskaffningsverksamheten
i stort och långsiktsplaneringen.
Inom den av utskottet tillstyrkta utgiftsramen för det militära försvaret
bör anslaget i enlighet med departementschefens förslag för nästa budgetår
uppföras med 493 058 000 kr.
Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag
för investeringar inom armén och för vissa gemensamma ändamål
må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens
förslag, vartill kan komma del av de 62 milj. kr. som får förbrukas av reservationsmedel
under nästa budgetår.
Utskottet finner sig böra tillstyrka ett beställningsbemyndigande om 565
milj. kr. för ändamål och med fördelning på grundutgifter och kompletterande
utgifter som departementschefen föreslagit.
Departementschefens förslag i övrigt synes böra godtagas.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna 1:856 och
II: 1109, I: 857 och II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är
1 fråga.
Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning till
vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma att lämna.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:856 och 11:1109, 1:857 och
II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av
565 000 000 kr.,
b) till Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 493 058 000 kr.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 122
18
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
5) Anskaffning av fartygsmateriel m. m. Kungl. Maj:t som i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har i propositionen nr
110 (punkt C 23, s. 106—109) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att medge att beställningar av fartygsmateriel m. m. får läggas
ut inom en kostnadsram av 265 000 000 kr., dels till Anskaffning av
fartygsmateriel m. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag
av 245 550 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 274 668 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 856 av herr Holmberg m. fl. och II: 1109
av herr Bohman m.fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att för budgetåret 1968/69 anvisa reservationsanslag för Anskaffning
av fartygsmateriel m. m. med 310 550 000 kr. och att anmoda
Kungl. Maj :t att sedan bemyndigandebehovet framräknats göra framställning
till riksdagen om erforderliga bemyndiganden,
dels de likalydande motionerna I: 857 av herr andre vice talmannen Ivar
Johansson och herr Nyman samt 11:1111 av herr Ståhl in. fl. vari hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Anskaffning av fartygsmateriel
in. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
262 550 000 kr.,
dels motionen II: 1105 av herr Ståhl vari hemställts att riksdagen måtte
bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att nya beställningar av fartygsmateriel
m. m. under budgetåret 1968/69 får läggas ut inom en kostnadsram av
520 000 000 kr. för att bl. a. medge beställning av tunga och lätta helikoptrar
och tolv torpedbåtar,
dels motionen II: 1110 av herr Jansson m. fl. vari hemställts, såvitt nu
är i fråga, att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till fördelningen
av anslagsreduceringen på olika materielanslag.
Utskottet får hänvisa till vad utskottet under punkten 1 anfört beträffande
försvarsutgifternas storlek under de närmaste fyra åren, anskaffningsverksamheten
i stort och långsiktsplaneringen m. m.
Inom den av utskottet tillstyrkta utgiftsramen för det militära försvaret
bör anslaget i enlighet med departementschefens förslag för nästa budgetår
uppföras med 245 550 000 kr.
Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag
för investeringar inom marinen och för vissa gemensamma ändamål
må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens
förslag vartill kan komma del av de 62 milj. kr. som får förbrukas av reservationsmedel
under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker vidare ett beställningsbemyndigande om 265 milj. kr.
för ändamål och med fördelning på grundutgifter och kompletterande utgifter
som departementschefen föreslagit.
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
19
Departementschefens förslag i övrigt synes böra godtagas.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna 1:856 och
II: 1109, I: 857 och II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga.
Motionen II: 1105 om ett ytterligare beställningsbemyndigande om 255
milj. kr. för anskaffning av bl. a. ytterligare helikoptrar och torpedbåtar
avstyrkes jämväl. Utskottet vill erinra om att någon utredning om helikopterns
användbarhet i hela krigsorganisationen inte finns för närvarande
varför tillräckligt underlag saknas för att taga ställning till ytterligare
helikopteranskaffning. Departementschefen har emellertid för avsikt att
låta överbefälhavaren utreda frågan om hur den totala tillgången på helikoptrar
inom försvaret skall utnyttjas på bästa sätt inom krigsorganisationen.
Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning
till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma att lämna.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 856 och 11:1109, 1:857 och
II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, ävensom motionen II: 1105
a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av fartygsmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 265 000 000 kr.,
b) till Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 245 550 000 kr.
6) Anskaffning av flygmateriel m. m. Kungl. Maj:t som i propositionen
nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet har i propositionen nr 110
(punkt D 23, s. 110—111) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att medge att beställningar av flygmateriel m. m. får läggas ut inom
en kostnadsram av 830 000 000 kr., dels till Anskaffning av flygmateriel
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 1 080 445 000
kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 119 979 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:852 av herr Blom och II: 1112 av herr
Werbro m. fl. vari hemställts, att riksdagen måtte inom försvarets anslagsram
besluta anskaffa två transportflygplan C 130 Hercules under budgetåren
1968/69—1969/70 samt att för budgetåret 1968/69 anslå 14 000 000
kr. för anskaffning av ett av dessa plan,
dels de likalydande motionerna I: 856 av herr Holmberg m. fl. och II: 1109
av herr Bohman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
20
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
måtte besluta att för budgetåret 1968/69 anvisa reservationsanslag för
Anskaffning av flygmateriel in. in. med 1 310 445 000 kr. och att anmoda
Kungl. Maj :t att sedan bemyndigandebehovet framräknats göra framställning
till riksdagen om erforderliga bemyndiganden,
dels de likalydande motionerna 1:857 av herr andre vice talmannen Ivar
Johansson och herr Nyman samt II: 1111 av herr Ståhl m. fl. vari hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till anskaffning av flygmateriel
in. in. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
1 089 445 000 kr.,
dels motionen II: 1110 av herr Jansson in. fl. vari hemställts, såvitt nu är
i fråga, att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till fördelningen
av anslagsreduceringen på olika materielanslag.
Utskottet får hänvisa till vad utskottet under punkten 1 anfört beträffande
försvarsutgifternas storlek under de närmaste fyra åren, anskaffningsverksamheten
i stort och långsiktsplaneringen m. m.
Inom den av utskottet tillstyrkta utgiftsramen för det militära försvaret
bör anslaget i enlighet med departementschefens förslag för nästa budgetår
uppföras med 1 080 445 000 kr.
Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag
för investeringar inom flygvapnet och för vissa gemensamma ändamål
må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens
förslag vartill kan komma del av de 62 milj. kr. som får förbrukas
av reservationsmedel under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker vidare ett beställningsbemyndigande om 830 milj. kr.
för ändamål och med fördelning på grundutgifter och kompletterande
utgifter som departementschefen föreslagit.
Departementschefens förslag i övrigt synes böra godtagas.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna 1:856 och
II: 1109, 1:857 och II: 1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga.
Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning
till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma att lämna.
Beträffande motionerna I: 852 och II: 1112 om anskaffning av transportflygplan
Tp 84 »Hercules» vill utskottet erinra om att i lägsta utredningsalternativ
(A-nivån) hade föreslagits ett dylikt plan, i alternativ B två och
i alternativ C tre stycken. Utskottet vill också erinra om att Kungl. Maj :t
för fyraårsperioden upptagit en post om 70 milj. kr. för att bl. a. gradvis
höja den strategiska rörligheten. Enligt vad utskottet inhämtat pågår för
närvarande inom försvarsdepartementet undersökning om möjligheten att
utöka den strategiska transportkapaciteten främst för personaltransporter.
Det finns olika möjligheter för att utöka denna kapacitet, bl. a. har nämnts
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
21
ett vidgat samarbete med inrikesflyget eller inköp av flera transportflygplan
av militär typ. Den i motionerna berörda frågan som är värd allt beaktande
är alltså föremål för prövning varför någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i anledning av desamma inte nu torde vara påkallad.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:856 och 11:1109, 1:857 och
11:1111 samt II: 1110, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
ävensom motionerna 1:852 och II: 1112
a) bemyndigar Kungl. Maj:,t att medge att beställningar
av flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 830 000 000 kr.,
b) till Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 080 445 000 kr.
7) Vissa signalförbindelser m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (punkt J 6, s. 112—113) och under erinran om att Kungl. Maj:t
i proposition nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer utskottet
att
riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av vissa signalförbindelser m. m. får läggas ut inom en
kostnadsram av 40 000 000 kr.,
2. till Vissa signalförbindelser m.m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.
8) Anskaffning av civilförsvarsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt N 9, s. 114—117) och under erinran om att Kungl.
Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6) beräknat medel för ändamålet hemställer
utskottet
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av civilförsvarsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram
av 59 000 000 kr.,
2. till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 49 000 000 kr.
Stockholm den 16 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
22
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s),
herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bengt Gustavsson (s),
Herbert Larsson (s), Rönnberg (s), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep)
och Dahlén (fp) samt
från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s),
Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp),
Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm
(s), Gustafsson i Uddevalla (s), Antonsson (ep), Fagerlund (s),
Gustavsson i Ängelholm (s) och Petersson (h).
Reservationer
A. vid punkten 1 (Säkerhetspolitik och försvarsutgifter)
1) beträffande säkerhetspolitiken
a) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),
Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som anser att det stycke i utskottets
yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet ansluter» och slutar med
»II: 664» bort ha följande lydelse:
»De av departementschefen gjorda säkerhetspolitiska analyserna anser
utskottet sig i huvudsak kunna godtaga. Desamma sammanfaller i allt väsentligt
med dem som utvecklats i de i början av året väckta motionerna
1:518 och 11:664. Utskottet vill dock framhålla, att vår säkerhetspolitiska
situation kräver en klarare uttryckt strävan att bibehålla vårt försvars styrka
gentemot omvärlden. Detta kan åstadkommas genom en något högre
medelstilldelning än den av departementschefen föreslagna och genom en i
motsvarande grad högre planeringsnivå.»
b) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och
Petersson (h) som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som
börjar med »Utskottet ansluter» och slutar med »11:664» bort ha följande
lydelse:
»De av departementschefen gjorda säkerhetspolitiska analyserna anser
utskottet sig i huvudsak kunna godtaga. Utskottet vill dock framhålla att enligt
utskottets mening dessa analyser liksom händelseutvecklingen i världen
sedan desamma gjordes kraftigt understryker vikten av att landets försvarsförmåga
inte tillåtes sjunka vare sig på kort eller längre sikt.»
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
23
2) beträffande målsättningen för det militära försvaret av herrar Virgin
(h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och Petersson (h) som
anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:521 och 11:650, såvitt nu
är i fråga, och att därför
dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »1964 års» och
på s. 4 slutar med »värda insatserna» bort ha följande lydelse:
»Principerna för det svenska försvarets utformning har sedan 1958 uttryckts
i en målsättning för försvaret, vilken senast år 1964 fastställdes av
riksdagen. Denna målsättning söker bl. a. ge uttryck åt de krav som bör
kunna ställas på försvaret genom att ange konkreta uppgifter som krigsmakten
skall kunna lösa. Sålunda sägs att ''krigsmakten skall kunna avvärja
en stort upplagd invasion över havet eller landgränsen samt i samband därmed
insatta luftlandsättningsföretag och samtidigt upprätthålla ett segt försvar
mot andra invasionsföretag. Bevakning och försvar mot mindre företag
skall kunna organiseras inom landet i dess helhet.’ Förmågan att fullgöra
dessa krav kan med hjälp av moderna studier och analyser ganska väl anknytas
till behovet av försvarsresurser. En efter sådana principer formulerad
målsättning lämpar sig därför väl som utgångspunkt för tilldelning av
erforderliga försvarsanslag och för den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen.
I de alternativ som försvarsutredningen år 1967 överlämnade till överbefälhavaren
att närmare utreda ändrades i alternativ A och B målsättningen
till att bli endast en allmän politisk deklaration. I alternativ C bibehölls däremot
preciseringen. Utskottet som anser att en sådan precisering är nödvändig
för att ge ledning i fråga om försvarets kvantitativa och kvalitativa utformning
finner den av Kungl. Maj :t föreslagna målsättningen alltför vag
och uttunnad i formuleringen. Den bör omarbetas och utformas i överensstämmelse
med vad utskottet i det föregående anfört. Härvid bör de ändringar
göras i fråga om kraven på försvaret som blir en följd av de lägre
försvarsanslagen. Utskottet hemställer att Kungl. Maj :t låter utforma förslag
till ny målsättning för det militära försvaret och underställer 1968 års
höstriksdag detsamma.»
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 857 och II: till samt med bifall till motionerna I: 521 och
II: 650, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, hemställer att
Kungl. Maj :t låter utforma förslag till ny målsättning för
det militära försvaret att underställas 1968 års höstriksdag,»
3) beträffande riktlinjerna i övrigt för det militära försvaret
a) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), T hors t en Larsson (ep),
Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som anser att utskottet bort till
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
styrka motionerna 1:518 och 11:664 samt 1:857 och II: 1111, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, och att därför
dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med »Såsom försvarsutredningen»
och på s. 9 slutar med »effektivt motstånd» bort ha följande
lydelse:
»Syftet med långsiktsplaneringen måste vara att uppnå en sådan utveckling
av det militära försvaret som bäst svarar mot statsmakternas intentioner
samtidigt som organisationens anpassning till ännu ovissa framtida förhållanden
underlättas. Försvaret skall kunna nå god effekt i ett stort antal
möjliga hotsituationer. Dessutom skall försvaret kunna anpassas till förändringarna
i de ekonomiska, tekniska och militärpolitiska förutsättningarna.
Detta ställer stora krav på flexibilitet i planeringen. Som grund för varje
planering erfordras en närmare precisering av mål, resurser och restriktioner
för verksamheten. Planeringen måste ske med hänsyn till uttalade och
underförstådda restriktioner beträffande utnyttjande av personal, byggnadsverksamhet,
mark och svensk industri.
Ett väsentligt inslag i långsiktsplaneringen är åtgärderna för att underlätta
försvarets anpassning till förändrade yttre och inre förhållanden. Förändringarna
kan gälla anslagsramen, den militärpolitiska och den militärtekniska
utvecklingen, fördyringar eller förseningar för vissa projekt och
slutligen erfarenheter beträffande försvarets lämpliga utformning.
1 fråga om materieianskaffningen nås anpassbarhet genom att i ett tidigt
skede flera alternativa handlingsmöjligheter hålls öppna. Senare kan anskaffningens
omfattning påverkas. Slutligen kan materielen genom modifieringar
i viss mån anpassas efter den militärtekniska utvecklingen. Den
värnpliktiga personalen kan genom repetitionsövningarna utbildas på ny
materiel och teknik.
Även om ett försvarsbeslut omfattar en bestämd tidsperiod erfordras en
hypotes om anslagsutvecklingen även för tiden därefter. Ju större avvikelser
som sedermera görs från vad som planerats, speciellt under de närmaste
åren, desto sämre blir utbytet i form av försvarseffekt för insatta medel. För
att vidmakthålla en i förhållande till omvärlden konstant försvarseffekt erfordras
att anslagen i fast penningvärde något stiger år från år. Detta kan
som tidigare skett regleras genom tillägg av viss utvecklingsprocent per år
eller genom årliga ramlyft. Utskottet föreslår sistnämnda system. Vidare bör
full kompensation erhållas för inträffade pris- och lönestegringar.
Utskottet vill även framhålla att det inte föreligger några större svårigheter
att vid flerårsbeslut anpassa statsutgifterna till det aktuella konjunkturläget.
Som exempel härpå kan nämnas 1966 års riksdagsbeslut om minskning
av medelsförbrukningen under budgetåret 1966/67. Den ökning av
reservationerna som blev den omedelbara följden av återhållsamheten skulle
möjliggöra att senare återtaga den genom åtstramningen uppskjutna anskaffnings-
och anläggningsverksamheten. Det bör dock framhållas att dy
-
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968 25
lika snabbt påkomna ingrepp inte kan göras utan att försvarseffekten negativt
påverkas.
Den nya metodik som redovisas i propositionen kan utskottet icke ansluta
sig till, enär enligt denna en allför detaljerad uppdelning skett på olika
vapensystem för hela beslutsperioden. Enligt utskottets mening bör riksdagen
icke nu taga ställning till i propositionen gjord uppdelning av »Medel
för kompletteringar». Det bör i stället överlåtas åt Kungl. Maj :t att efter
överbefälhavarens hörande i samband med de årliga anslagsförslagen närmare
utforma en sådan fördelning. Härvid bör beaktas de principer för
krigsmaktens utformning, som utskottet i det följande ger uttryck åt.
I fråga om ramberäkningen ansluter utskottet sig till yrkandena i motionerna
1:518 och 11:664 samt 1:857 och II: 1111, dock med den ändringen
att försvarsbeslutet bör omfatta en fyraårsperiod.
Utskottet föreslår alltså att ramen för det militära försvaret för nästa
budgetår beräknas med utgångspunkt i basbeloppet 4 600 milj. kr. för budgetåret
1967/68. Härtill kommer pris- och lönekompensation enligt beräkningsgrunderna
för sistnämnda budgetår från maj 1966 till maj 1967. Detta
gör 120 milj. kr. Till dessa belopp bör läggas 60 milj. kr. för nödvändig utveckling
av krigsmakten. Härigenom skulle basbeloppet för nästa budgetår
bli 4 780 milj. kr.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag om påbörjande av återtagning
fr. o. m. nästa budgetår av den anskaffnings- och anläggningsverksamhet
inom det militära försvaret som inställdes genom konjunkturanpassningen
under budgetåret 1966/67. Riktpunkten var härvid 350 milj. kr. Utskottet
anser till skillnad från departementschefen att återtagningsbeloppet
skall vara 290 milj. kr. med vilket belopp krigsmakten ålagd reservationsmedelsökning
på materiel- och byggnadsanslag uppgått. Detta senare belopp
bör fördelas med 90 milj. kr. på budgetåret 1968/69 samt med 100 milj. kr.
på vartdera av budgetåren 1969/70 och 1970/71.
Utskottet anser att reservationsmedel utöver förenämnda 290 milj. kr.
icke må disponeras utan Kungl. Maj :ts medgivande. Såsom departementschefen
framhållit bör Kungl. Maj :t dock liksom hittills få anpassa utgiftsramen
för visst budgetår med hänsyn till ändrade utrikespolitiska eller konjunkturpolitiska
förutsättningar. Om en sådan anpassning även skall påverka
den ekonomiska ramen torde få prövas med hänsyn till omständigheterna
vid tillfället i fråga.
Till förenämnda belopp, 4 780 milj. kr., bör alltså läggas 90 milj. kr., vilket
gör 4 870 milj. kr. Detta senare belopp som för att underlätta jämförelser
med Kungl. Maj :ts förslag här benämnes »Utgångsbelopp» motsvaras av
i propositionen angivna »Grundutgifter och utgifter för kompletteringar».
Utgångsbeloppet för budgetåret 1968/69 innebär i förhållande till Kungl.
Maj :ts motsvarande belopp en ökning med 88 milj. kr.
Utskottet föreslår att av nämnda 88 milj. kr. ett belopp av 20,5 milj. kr.
26
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
avses för förbättrade värnpliktsförmåner. Av återstoden 67,5 milj. kr. utgör
28 milj. kr. ökad reservationsmedelsförbrukning (90—62 milj. kr.), varjämte
39,5 milj. kr. avses för ytterligare tygmaterielanskaffning.
Till angivna utgångsbelopp skall lämnas full kompensation för prisstegringar
på 1966/67 års kapitalbudget och för beräknad pris- och lönekompensation
från maj 1967 till medelkostnadsläget för budgetåret 1968/69.
Kungl. Maj :t har vid prisregleringen tagit hänsyn till produktivitetsförbättringen
på så sätt att alla lönestegringar för försvarsanställda reduceras med
2,5 procentenheter innan de uttrycks i prisregleringstal. I avvaktan på vidare
utredning och intill dess möjligheter skapats att mäta produktivitetsförbättringarnas
storlek bör någon reducering inte ske.
Utöver utgiftsramen för det militära försvaret skall tillkomma de anslagsposter
varmed Kungl. Maj :t räknat.
För budgetåren 1969/70—1971/72 bör utgångsbeloppet beräknas med utgångspunkt
i motsvarande belopp för 1968/69 (4 780 milj. kr.). Under hänvisning
till vad utskottet i det föregående anfört bör till detta belopp för
budgetåret 1969/70 läggas 100 milj. kr. för teknisk utveckling m. m. och 100
milj. kr. genom återtagning av reservationer. Utgångsbeloppet för nämnda
budgetår blir alltså 4 980 milj. kr. För budgetåret 1970/71 skall tillägg härutöver
ske med likaledes 100 + 100 milj. kr., varigenom utgångsbeloppet blir
5 080 milj. kr. Efter tillägg av 100 milj. kr. blir utgångsbeloppet 5 180 milj.
kr. för budgetåret 1971/72. Härtill kommer pris- och lönekompensation enligt
för budgetåret 1968/69 angivna principer. Sistnämnda belopp skall utgöra
utgångspunkten för den framtida planeringen.
Vid en sammanräkning för de närmaste fyra budgetåren blir utgångsbeloppen
4 870, 4 980, 5 080 och 5 180 milj. kr. (prisläge maj 1967). Detta utgör
tillsammans för fyraårsperioden 20 110 milj. kr. Kungl. Majrts motsvarande
belopp är 19 512 milj. kr.
Krigsmaktens långsiktsplanering bör enligt utskottets mening ske inom
en klart angiven ekonomisk ram i enlighet med tidigare angivna principer.
Planeringen bör ske för en 7-årsperiod räknat efter budgetåret 1971/72. Utgångspunkten
blir då såsom nämnts ett belopp av 5 180 milj. kr. för budgetåret
1971/72 och därefter en årlig ökning med ett belopp som successivt
minskar med 10 milj. kr. per år, dvs. 90, 80, 70, 60 o. s. v. milj. kr. Med denna
planering får statsmakterna erforderlig handlingsfrihet såväl vid beslutsperiodens
slut som under denna.
Då det gäller utformningen av krigsmakten inom olika kostnadsramar
kan utskottet i stort ansluta sig till den principiella avvägningen mellan
olika försvarsfunktioner som överbefälhavaren gjort i alternativ B. Dock
bör de medel som inom denna kostnadsram kan disponeras för materielanskaffning
fördelas mellan försvarsgrenarna och anslagsposten ''Gemensamt’
främst så, att nuvarande krigsorganisation inom armén och kustartilleriet
i stort kan bibehållas åtminstone fram till mitten av 1970-talet. Vidare bör
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968 27
bl. a. den starka nedgången av antalet stridsfartyg vid samma tidpunkt i viss
utsträckning motverkas. Utskottet kan ansluta sig till vad i motionerna
I: 518 och II: 664 härutinnan närmare anförts. Vissa minskningar av krigsorganisationen
torde dock vara ofrånkomliga.
I förhållande till Kungl. Maj:ts förslag bör med av utskottet föreslagen
ekonomisk ram och planeringsinriktning vissa förbättringar kunna genomföras.
För armén kan sålunda ett större antal pansarbrigader bibehållas och
kvalitetssänkningen vid luftvärnet hejdas. Inom marinen bör främst ökad
anskaffning av torpedbåtar och en snabbare utbyggnads- och omsättningstakt
av fasta och rörliga kustartilleriförband genomföras. För flygvapnets
del synes en viss minskning av freds- och krigsorganisationen inte kunna
undvikas vid övergången till flygplan 37. Nedgången i antalet krigsförband
vid flygvapnet torde i inte oväsentlig grad uppvägas av den ökade effekt
detta flygplan får jämfört med andra tänkbara projekt.
Utskottet vill understryka frivilligorganisationernas betydelse för totalförsvar
och försvarsvilja. Moderniseringen av hemvärnets utrustning bör ägnas
ökad uppmärksamhet. Av vikt är också att förbättringen av kasernstandarden
sker i en tillräckligt snabb takt.
I fråga om krigsmaktens fredsorganisation bör alla möjligheter till rationaliseringar
och besparingar vidtagas. Detta gäller bl. a. centrala staber och
myndigheter. En viss minskning av ledningsorganisationen i regional nivå
bör kunna ske.»
dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
»5. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 521 och II: 650 samt I: 856 och II: 1109, med avslag å motionen
11:1110 och med bifall till motionerna 1:518 och
II: 664 samt I: 857 och II: 1111, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, godkänner vad utskottet i övrigt anfört om riktlinjerna
för det militära försvaret under budgetåren
1968/69—1971/72 m. m., vilket innebär bl. a. att den ekonomiska
ramen för det militära försvaret för nämnda budgetår
bestämmes till 20 110 milj. kr. enligt prisläget maj 1967
samt att i detta belopp ingår återtagning av tidigare reservationer
å 290 milj. kr.,»
b) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och
Petersson (h) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:521
och II: 650 samt I: 856 och II: 1109, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
och att därför
dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med »Såsom försvarsutredningen»
och på s. 9 slutar med »effektivt motstånd» bort ha följande
lydelse:
»Ett ovillkorligt krav har hittills varit att de medel som tilldelas försvå -
28
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
ret skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. För att tillgodose detta
krav erfordras en omsorgsfull planläggning, baserad på klart definierade och
i stort oförändrade reella resurser. Man har därför tidigare utgått från att
full täckning lämnas för löne- och prisstegringar och att de årliga beloppen
räknas upp med 2,5 procent av det totala anslaget. Härigenom har försvarsplaneringen
kunnat ges en mycket långsiktig inriktning vilket varit av största
betydelse för att utvinna maximal effekt av de medel som anvisats. Hänsyn
har härvid också kunnat tagas till att den moderna kvalificerade materielen
ofta kräver lång tid för projektering in. m. innan den kan tillföras förbanden.
Vidare har krigsmaktens tekniska kvalitet i förhållande till utvecklingen
utomlands kunnat hållas på godtagbar nivå.
Det må erinras om att regeringen i sina direktiv till 1965 års försvarsutredning
framhöll att strävan att utvinna största möjliga försvarseffekt av
till förfogande ställda resurser krävde en effektiv långsiktsplanering. Särskild
tyngd finge enligt direktiven detta krav när det gäller investeringsbeslut
och materielanskaffning.
De förslag som Kungl. Maj :t nu förelagt riksdagen kan på intet sätt möjliggöra
en långsiktig planering i enlighet med tidigare krav. Klara riktlinjer
för framtiden anges inte. Kungl. Maj :t föreslår att försvarsanslagen de närmaste
åren skall koncentreras på att bibehålla den nuvarande fredsorganisationen
och den nu befintliga materielen men lämnar inte någon ledning
i fråga om inriktningen därefter.
Såsom framhålles i motionerna 1:856 och 11:1109 kommer försvarets
relativa effekt att avsevärt nedgå redan under de närmaste åren. Då utrymmet
för nyanskaffning och ersättningsanskaffning starkt minskar blir resultatet
därefter en ytterligare högst betydande nedgång i effekten. Denna kan
endast återvinnas efter betydande tidsutdräkt och till mycket stora kostnader.
Utskottet finner det anmärkningsvärt att Kungl. Maj :t trots nedskärningen
föreslår att en organisation av staber och förvaltningar skall bibehållas
som är anpassad efter den tidigare förda försvarspolitiken och alltså inte
står i relation till nu föreslagen anslagsnivå.
Den inledda försvar snedskärningen har redan fått omedelbara följdverkningar
på den svenska arbetsmarknaden vilka kan komma att ytterligare
accentueras.
De allvarliga konsekvenser som den kraftiga kostnadssänkningen medför
kan även komma att minska omvärldens tilltro till vår vilja och förmåga att
med all kraft hävda vår neutralitet.
Utskottet finner det också anmärkningsvärt att Kungl. Maj :t föreslår en
annan fördelning av anslagen mellan försvarsgrenarna än den som överbefälhavaren
efter noggranna studier och överväganden funnit vara mest effektiv.
Några skäl för omfördelningen anföres icke. Ej heller synes några
undersökningar eller analyser ha gjorts som underbygger densamma.
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
29
De krav som här ställes på en godtagbar trygghetsskapande försvarspolitik
bör enligt utskottets mening i huvudsak anknyta till 1964 års ännu gällande
målsättning. Efter de nedskärningar som redan i fjol ägde rum torde
denna dock inte längre helt kunna uppfyllas. I utredningsdirektiven till
alternativ C gjordes därför vissa preciseringar av de krav som i anslutning
till målsättningen kunde anses vara av särskild betydelse för att så långt
möjligt kunna bibehålla försvarseffekten. överbefälhavarens utredning visade
att en lägre anslagsram än den i alternativ G angivna inte kunde tillgodose
dessa krav.
Den anslagsram som Kungl. Maj :t nu föreslår för försvaret ligger långt
under alternativ C:s nivå. Den ligger i realiteten t. o. m. lägre än alternativ
A 1 om hänsyn tages till att i ramen inlagts utgifter som inte förekom i
detta.
Utskottet som inte kan finna skäl att frångå principerna för den försvarspolitik
om vilken alla de demokratiska partierna ännu för ett par år sedan
var eniga anser att de riktlinjer som drogs upp för alternativ C anger de
minimikrav som bör uppställas för den framtida försvarspolitiken.
Såsom framgått delar utskottet också den i motionerna 1:521 och 11:650
samt 1:856 och II: 1109 framförda meningen att försvarsbeslutet bör omfatta
fyra år och att de ekonomiska ramarna i likhet med vad som gällde i
1958 och 1963 års försvarsbeslut skall för varje år öka med 2,5 % för teknisk
utveckling.
Vidare bör full kompensation erhållas för inträffade pris- och lönestegringar.
En reducering av försvarsindex (prisregleringstal) enligt departementschefens
förslag torde innebära en minskning av anslagen med ca 30
milj. kr. per år. I vart fall bör i avvaktan på vidare utredning och intill dess
möjligheter skapats att mäta produktivitetsförbättringarnas storlek någon
reducering inte ske.
Reservationer bör efter budgetåret 1968/69 få tagas i anspråk enligt i
1963 års försvarsbeslut angivna grunder.
Såsom i motionerna I: 856 och II: 1109 erinrats beräknas de av riksdagen
tidigare beviljade anslag som icke har kunnat eller fått förbrukas vid ingången
av budgetåret 1968/69 komma att uppgå till ungefär 1 000 milj. kr.
För att ge nödvändig rörelsefrihet i materielanskaffningen behövs erfarenhetsmässigt
endast ca 400 milj. kr., motsvarande ca 1 1/2 månads medelsförbrukning.
Utskottet föreslår att reservationsmedelsbehållningen successivt
nedbringas till detta belopp.
Anslagsramen för det militära försvaret för budgetåret 1968/69 beräknar
utskottet med utgångspunkt i basbeloppet 4 600 milj. kr. för budgetåret
1967/68. Pris- och lönekompensationen enligt beräkningsgrunderna för budgetåret
1967/68 från maj 1966 till maj 1967 uppgår till 120 milj. kr. Detta
utgör sammanlagt 4 720 milj. kr. Utskottet föreslår att detta belopp uppräknas
med 210 milj. kr. till 4 930 milj. kr.
30
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
I särskilt utlåtande denna dag har utskottet tillstyrkt motionsvis gjord
framställning att av anslaget till Allmänna beredskapsarbeten m. m. må utgå
250 milj. kr. för materielbeställningar för försvarets räkning. Skulle detta
belopp visa sig vara högre än vad som kan användas med bibehållen full
effekt i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande eller skulle förslaget
icke vinna riksdagens bifall bör i stället reservationer å materielanslagen för
försvaret frisläppas i sådan utsträckning att i varje fall den avsedda materielbeställningsvolymen
uppnås. Till förenämnda 4 930 milj. kr. bör alltså
läggas 250 milj. kr. vilket gör 5 180 milj. kr. som alltså blir utgångsbelopp
i ramberäkningen. Vid jämförelse med Kungl. Maj :ts utgångsbelopp, 4 782
milj. kr., bör märkas att i detta belopp är inräknat 62 milj. kr. för återtagning
av tidigare reservationer. Den sammanlagda ökningen i förhållande
till Kungl Maj :ts förslag blir alltså (5 180 + 62 — 4 782) 460 milj. kr. Detta
belopp bör enligt utskottets mening utnyttjas för ökad materielanskaffning
med den fördelning på materielanslagen som utskottet i det följande under
materielanslagen föreslår. Utskottet förutsätter härvid att Kungl. Maj :t vidtager
de ökningar å övriga reservationsanslag som kan bli nödvändiga för
att full balans i den militära verksamheten skall erhållas å den högre anslagsnivå
som utskottet förordat. De härför uppkomna kostnaderna bör täckas
genom att reservationerna å materielanslagen får stiga med motsvarande
belopp.
För de efter budgetåret 1968/69 följande budgetåren bör i enlighet med
motionerna I: 856 och II: 1109 utgiftsnivån uppnås genom anslag över budgeten
och genom förbrukning av reservationsmedlen. Avvägningen mellan
direkta anslag och förbrukning av reservationsmedel liksom eventuellt tillskott
av medel för arbetslöshetens bekämpande bör ske på så sätt som vid
varje tillfälle bäst passar då rådande konjunktur förhållanden.
I enlighet med de riktlinjer som i det föregående uppdragits blir anslagen
för den kommande 4-årsperioden tillhopa 21 510 milj. kr. I förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag innebär detta en höjning med ca 2 240 milj. kr. Med
hänsyn till olika beräkningsgrunder är det dock svårt att göra jämförelsen
exakt. Denna anslagsökning bör i enlighet med motionerna I: 856 och II: 1109
medge förstärkning av arméns, marinens och flygvapnets materielanslag
med 500, 390 resp. 1 350 milj. kr.
Angivna förstärkningar torde kunna åstadkomma en effekthöjning som
är större än anslagsökningen i och för sig kan ge anledning att förmoda då
de också återställer den i propositionen brutna balansen mellan ledningsorganen
och stridskrafterna samt mellan dessa senare inbördes.
För de gemensamma utgifterna inom försvaret bör beloppen beräknas i
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.
Utifrån de riktlinjer för beräkningen av försvarskostnaderna som i det
föregående angetts erhålles för 4-årsperioden följande ramar i prisläget maj
1967, nämligen respektive 5 180, 5 310, 5 440 och 5 580 milj. kr. Dessa ramar
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
31
skall utgöra grunden för den långsiktiga planeringen inom försvaret i enlighet
med i det föregående angivna riktlinjer.»
dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
»5. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 518 och II: 664 samt I: 857 och II: 1111, med avslag å motionen
11:1110 och med bifall till motionerna 1:521 och
II: 650 samt I: 856 och II: 1109, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, godkänner vad utskottet i övrigt anfört om riktlinjerna
för det militära försvaret under budgetåren
1968/69—1971/72 m. m., vilket innebär bl. a. att den ekonomiska
ramen för det militära försvaret för nämnda budgetår
bestämmes till 21 510 milj. kr. enligt prisläget maj 1967 och
att reservationer från tidigare anslag må förbrukas enligt de
grunder, som angavs i 1963 års försvarsbeslut,»
B. vid punkten 3 (Ramberäkning m. m. för budgetåret 1968/69)
1) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),
Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihtfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »I enlighet»
och slutar med »innehållna reservationsmedel» bort ha följande lydelse:
»I enlighet med de principer som utskottet angett under punkten 1 beräknar
utskottet utgiftsramen för det militära försvaret för nästa budgetår
till 5 289 945 000 kr.
Utskottet har härvid räknat med ett utgångsbelopp (motsvarande propositionens
»grundutgifter och kompletterande utgifter») av 4 870 milj. kr.
Detta belopp har framkommit genom att till basbeloppet 4 600 milj. kr.
lägga 120 milj. kr. (pris- och lönekompensation från maj 1966 till maj 1967),
60 milj. kr. (ramlyft) och 90 milj. kr. (återtagning av tidigare innehållna
reservationsmedel).
Utskottet beräknar alltså utgiftsramen för det militära
försvaret för budgetåret 1968/69 till 5 289 945 000 kr. enligt följande.
Utgångsbelopp (prisläge maj 1967) ............
Tillkommer:
Delkostnad för försvarets rationaliseringsinstitut
(jfr prop. 1968: 35; överföring
från sjunde huvudtiteln).............. 2 800 000
Merkostnader efter överföring av de centrala
flygverkstäderna till försvarets fabriksverk
(jfr prop. 1968: 109 s. 16) .... 19 000 000
Ökade förmåner vid skador i militärtjänst 3 150 000
Ändrat ansvar för signalskyddet inom totalförsvaret
(jfr prop. 1968: 109 s. 148)
4 870 000 000
3 000 000 + 27 950 000
32
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
Avgår:
överföring av flygförvaltningens verkstadsskola
i Västerås till det allmänna skolväsendet
(jfr prop. 1968: 109 s. 21; överföring
till åttonde huvudtiteln) ........ 1 200 000
Minskning av anslagsramen m.h.t. att i
grundutgifterna ingår reservationsme
delsförbrukning
..................... 90 000 000 — 91 200 000
Basbelopp 1 9 6 8/6 9 (prisläge maj 1967) ...... 4806 750 000
Tillkommer:
Civilförsvarets andel av statens allmänna
fastighetsfond ....................... 3 145 000
Delkostnad för Stockholms datamaskin
central
............................. 5 450 000
Beräknade pris- och lönestegringar på
driftbudgeten maj 1967 — medelkostnadsläge
1968/69 .................... 355 000 000
Priskompensation på kapitalbudgeten för
budgetåret 1966/67 .................. 29 600 000
Anslagsram .......................................
Reservationsmedelsförbrukning .....................
Utgiftsram (beräknat utfall den 30 juni 1969) ..
+ 393 195 000
5 199 945 000
+ 90 000 000
5 289 945 000»
dels att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
godkänner utskottets förslag till ramberäkning m. in. för
det militära försvaret,»
2) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och
Petersson (h) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »I enlighet»
och slutar med »innehållnareservationsmedel» bort ha följande lydelse:
»I enlighet med de principer som utskottet angett under punkten 1 beräknar
utskottet anslagsramen för det militära försvaret för nästa budgetår till
5 444 945 000 kr.
Utskottet har härvid räknat med ett utgångsbelopp (motsvarande propositionens
»grundutgifter och kompletterande utgifter») av 5 180 milj. kr.
Detta belopp har framkommit genom att till basbeloppet 4 600 milj. kr.
lägga 120 milj. kr. (pris- och lönekompensation från maj 1966 till maj 1967),
210 milj. kr. (ramlyft) och 250 milj. kr. (arbetsmarknadsmedel). Skulle,
såsom under punkten 1 framhållits, sistnämnda 250 milj. kr. visa sig vara
högre än vad som kan användas med bibehållen full effekt i åtgärderna för
arbetslöshetens bekämpande eller skulle förslaget inte vinna riksdagens bi
-
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968 33
fall bör i stället reservationer å materielanslagen för försvaret frisläppas i
sådan utsträckning att i varje fall den avsedda materielbeställningsvolymen
uppnås.
Kostnaderna för pris- och lönestegringar på driftbudgeten maj 1967 —
medelkostnadsläge 1968/69 beräknar utskottet i enlighet med i utlåtande
nr 121 angivna principer till 200 milj. kr. i stället för 355 milj. kr. som Kungl.
Maj :t räknat med. I utlåtande nr 123 har utskottet föreslagit att av mellanskillnaden,
155 milj. kr., ett belopp av 100 milj. kr. tages upp under ny
anslagsrubrik under elfte huvudtiteln för att tillsammans med ytterligare
150 milj. kr. av anslaget till Allmänna beredskapsarbeten in. m. användas
i form av materielbeställningar för försvarets räkning. I utgångsbeloppet
är som nyss nämnts dessa 250 milj. kr. inräknade.
Departementschefen har föreslagit att försvarets fabriksverk, med anledning
av överföringen av de centrala flygverkstäderna, skall under en övergångstid
garanteras täckning för eventuella förluster på dessa verkstäders
drift på så sätt att underskott i efterhand skall täckas genom anvisande av
medel inom försvarets kostnadsram.
Då den anförda motiveringen för verkstädernas överförande till fabriksverket
är den därigenom förbättrade möjligheten till rationell drift, förutsätter
utskottet att övergångstiden starkt begränsas.
Departementschefen föreslår vidare att fabriksverket med anledning av
överföringen skall tillföras ytterligare 50 milj. kr. i rörelsemedel. Motsvarande
minskning av medelsbehovet uppstår enligt departementschefen inom
utgiftsramen för det militära försvaret.
Utskottet anser för sin del att en noggrann beräkning av storleken av denna
minskning icke nu kan göras. Utskottet förutsätter därför att Kungl.
Maj :t även i detta avseende gör en undersökning i efterhand av överföringens
ekonomiska verkningar och slutgiltigt reglerar beloppet i samband med
kommande ramberäkning.
Utskottet beräknar alltså anslagsramen för det militära
försvaret för budgetåret 1968/69 till 5 444945 000 kr. enligt följande.
Utgång sbelopp (prisläge maj 1967)
Tillkommer:
Delkostnad för försvarets rationaliseringsinstitut
(jfr prop. 1968: 35; överföring
från sjunde huvudtiteln).............. 2 800 000
Merkostnader efter överföring av de centrala
flygverkstäderna till försvarets fabriksverk
(jfr prop. 1968: 109 s. 16) .... 19 000 000
Ökade förmåner vid skador i militärtjänst 3 150 000
Ändrat ansvar för signalskyddet inom totalförsvaret
(jfr prop. 1968: 109 s. 148) 3 000 000
5 180 000 000
+ 27 950 000
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt Nr 122
34
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
Avgår:
överföring av flygförvaltningens verkstadsskola
i Västerås till det allmänna skolväsendet
(jfr prop. 1968: 109 s. 21; överföring
till åttonde huvudtiteln) ........ — 1 200 000
Basbelopp 1 9 6 8/69 (prisläge maj 1967) ...... 5 206 750 000
Tillkommer:
Civilförsvarets andel av statens allmänna
fastighetsfond ....................... 3 145 000
Delkostnad för Stockholms datamaskin
central
............................. 5 450 000
Beräknade pris- och lönestegringar på
driftbudgeten maj 1967 -— medelkostnadsläge
1968/69 .................... 200 000 000
Priskompensation på kapitalbudgeten för
budgetåret 1966/67 .................. 29 600 000
Anslagsram
+ 238 195 000
5 444 945 000»
dels att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
godkänner utskottets förslag till ramberäkning m. m. för
det militära försvaret,»
C. vid punkten 4 (Anskaffning av tygmateriel m. m.)
1) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),
Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som under förutsättning av bifall till
reservationen Bl anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:857 och
II: 1111, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »Inom den»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har under punkten 1 uttalat angelägenheten av en ökning av
medelsförbrukningen under försvarsgrenarnas materielanslag utöver Kungl.
Maj:ts förslag. Den sammanlagda ökningen uppskattas till 39,5 milj. kr.
varav i enlighet med motionerna I: 857 och II: 1111 13,5 milj. kr. på förevarande
anslag. Höjningen avses för bl. a. ammunitionsanskaffning. Anslaget
bör alltså uppföras med 506 558 000 kr.
Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag
för investeringar inom armén och för vissa gemensamma ändamål
må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens
förslag. Till denna medelsförbrukning bör komma del av de 90 milj. kr.
som enligt vad under punkten 1 sagts får förbrukas av reservationsmedel
under nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
35
Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande
om 565 milj. kr. För de anskaffningar som utskottet i det föregående föreslagit
bör ytterligare beställningsbemyndigande lämnas. I enlighet med
vad som sagts i motionerna I: 518 och II: 664 bör bemyndigandet ges med
anknytning till den materielanskaffning som utskottet föreslagit.
Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 856 och II: 1109, med avslag å motionen II: 1110
samt med bifall till motionerna I: 857 och II: 1111, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar av
tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av
565 000 000 kr. och med belopp därutöver i enlighet med utskottets
förslag,
b) till Anskaffning av tygmateriel m. in. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 506 558 000 kr.»
2) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och
Petersson (h) som under förutsättning av bifall till reservationen B 2 anser
att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:856 och 11:1109, såvitt nu är i
fråga, och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »Inom den»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har under punkten 1 uttalat angelägenheten av en ökning av
medelsförbrukningen under försvarsgrenarnas materielanslag utöver Kungl.
Maj :ts förslag. Den sammanlagda ökningen av desamma uppskattas till
460 milj. kr., varvid utskottet räknar med 250 milj. kr. av arbetsmarknadsmedel
och genom besparingar på prisregleringsanslaget. Av ökningen
bör i enlighet med motionerna I: 856 och II: 1109 ett belopp av 165 milj. kr.
komma på tygmaterielanslaget. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t vidtager
de ökningar å övriga reservationsanslag som kan bli nödvändiga
genom att den av utskottet föreslagna ökningen av försvarsutgifterna i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag helt tages i anspråk för förstärkning av
materielanslagen och att kostnaden härför täckes genom att reservationerna
å dessa anslag får stiga med motsvarande belopp. Höjningen med
avseende å nu ifrågavarande anslag avses för ändamål som framgår under
punkten 1. Anslaget bör alltså uppföras med 658 058 000 kr.
Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande
om 565 milj. kr. För de anskaffningar utskottet föreslagit bör ytterligare
beställningsbemyndigande beviljas.
Enligt vad departementschefen framhållit finns för närvarande icke några
36
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
fullständigt genomarbetade förslag till beställningsbemyndiganden för verksamhetens
inriktning under materielanslagen. I enlighet med motionerna
I: 856 och II: 1109 anser utskottet att behovet av beställningsbemyndigande
för budgetåret 1968/69 bör framräknas av förvaltningarna innan ställning
tages till dess storlek. Kungl. Maj :t bör därför föranstalta om sådan framräkning
och senare till årets riksdag göra framställning om de bemyndiganderamar
som kan vara erforderliga.
Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:857 och 11:1111, med avslag å motionen
II: 1110 samt med bifall till motionerna I: 856 och II: 1109,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att sedan bemyndigandebehovet
framräknats förslag förelägges 1968 års
riksdag om erforderligt bemyndigande för utläggande av beställningar
av tygmateriel m. m.,
b) till Anskaffning av tygmateriel m. in. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 658 058 000 kr.»
D. vid punkten 5 (Anskaffning av fartygsmateriel m. m.)
1) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),
Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som under förutsättning av bifall till
reservationen Bl anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:857 och
II: 1111, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »Inom den»
och på s. 19 slutar med »inom krigsorganisationen» bort ha följande lydelse:
»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkterna 1 och 4 bör
förevarande anslag i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag ökas med 17
milj. kr. till 262 550 000 kr. Höjningen avses för anskaffning av torpedbåtar
och lätta robotar för kustartilleriet.
Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag
för investeringar inom marinen och för vissa gemensamma ändamål
må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens
förslag. Härtill bör komma del av de 90 milj. kr. som enligt vad under
punkten 1 sagts får förbrukas av reservationsmedel under budgetåret
1968/69.
Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande
av 265 milj. kr. För de anskaffningar som utskottet föreslagit bör ytterligare
beställningsbemyndigande beviljas. Beträffande behovet därav hänvisas till
vad utskottet anfört under punkten 4.
I motionen II: 1105 har hemställts om ett ökat beställningsbemyndigande
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
37
om 255 milj. kr. för anskaffning av bl. a. ytterligare helikoptrar och torpedbåtar.
Utskottet har under denna punkt föreslagit en förstärkning av torpedbåtsbeståndet
varför motionsyrkandet i denna del torde i viss mån bli
tillgodosett. Vad däremot beträffar anskaffning av helikoptrar synes såsom
departementschefen framhållit underlag saknas för att nu taga ställning till
anskaffning av ytterligare dylik materiel. Med hänsyn till frågans vikt anser
utskottet att en utredning i ärendet snarast bör komma till stånd.
Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 856 och II: 1109 samt II: 1105, förstnämnda
båda motioner såvitt nu är i fråga, med avslag å motionen
II: 1110 samt med bifall till motionerna I: 857 och II: 1111,
sistnämnda tre motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av fartygsmateriel in. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 265 000 000 kr. och med belopp därutöver i enlighet med
utskottets förslag,
b) till Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 262 550 000
kr.»
2) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och
Petersson (h) som under förutsättning av bifall till reservationen B 2 anser
att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:856 och 11:1109, såvitt nu är i
fråga, och att därför
dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »Inom den»
och på s. 19 slutar med »inom krigsorganisationen» bort ha följande lydelse:
»Under hänvisning till A^ad utskottet anfört under punkterna 1 och 4
föreslår utskottet att förevarande anslag höjes i förhållande till Kungl. Maj :ts
förslag med 65 milj. kr. och alltså uppföres med 310 550 000 kr.
Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande
om 265 milj. kr. För de anskaffningar utskottet föreslagit bör ytterligare
beställningsbemyndigande beviljas. Utskottet får hänvisa till vad utskottet
under punkten 4 anfört i fråga om framräkning av beställningsbemyndigande
för budgetåret 1968/69. Vidare hänvisas till vad utskottet under samma
punkt uttalat beträffande ianspråktagande av arbetsmarknadsmedel.
Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.
Vad beträffar det i motionen II: 1105 gjorda yrkandet om ett ökat beställningsbemyndigande
om 255 milj. kr. för anskaffning av bl. a. ytterligare
helikoptrar och torpedbåtar vill utskottet erinra om att utskottet under
fyraårsperioden räknat med förstärkning av ifrågavarande materielbestånd.
Motionens syfte torde därigenom bli tillgodosett.»
38
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:857 och 11:1111 samt 11:1105, förstnämnda
båda motioner såvitt nu är i fråga, med avslag å motionen
II: 1110 samt med bifall till motionerna I: 856 och II: 1109,
sistnämnda tre motioner såvitt nu är i fråga,
a) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att sedan bemyndigandebehovet
framräknats förslag förelägges 1968 års
riksdag om erforderligt bemyndigande för utläggande av
beställningar av fartygsmateriel m. m.,
b) till Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 310 550 000
kr.»
3) av herr Ståhl (fp).
E. vid punkten 6 (Anskaffning av flygmateriel m. m.)
1) av herrar Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep),
Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp) och Antonsson (ep) som under förutsättning av bifall till
reservationen Bl anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:857 och
II: 1111, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Inom den»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkterna 1 och 4 bör
förevarande anslag i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag ökas med 9 milj.
kr. till 1 089 445 000 kr. Höjningen avses främst för installation av strilmateriel.
Utskottet tillstyrker att hittills outnyttjade medel under kapitalbudgetanslag
för investeringar inom flygvapnet och för vissa gemensamma ändamål
må tagas i anspråk inom utgiftsramen i enlighet med departementschefens
förslag. Härtill bör komma del av de 90 milj. kr. som enligt vad
under punkten 1 sagts får förbrukas av reservationsmedel under budgetåret
1968/69.
Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande
av 830 milj. kr.
För de anskaffningar som utskottet föreslagit bör ytterligare beställningsbemyndigande
lämnas. Beträffande behovet därav hänvisas till vad utskottet
anfört under punkten 4.
Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:856 och 11:1109, såvitt nu är i fråga, med
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
39
avslag å motionerna I: 852 och II: 1112 samt II: 1110 ävensom
med bifall till motionerna 1:857 och 11:1111, sistnämnda
tre motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 830 000 000 kr. och med belopp därutöver i enlighet med
utskottets förslag,
b) till Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 089 445 000 kr.»
2) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och
Petersson (h) som under förutsättning av bifall till reservationen B 2 anser
att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:856 och 11:1109, såvitt nu är i
fråga, och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Inom den»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkterna 1 och 4 föreslår
utskottet att förevarande anslag höjes i förhållande till Kungl. Maj :ts
förslag med 230 milj. kr. och alltså uppföres med 1 310 445 000 kr.
Kungl. Maj :t har för nästa budgetår begärt ett beställningsbemyndigande
om 830 milj. kr. För de anskaffningar utskottet föreslagit bör ytterligare
beställningsbemyndigande beviljas. Utskottet får hänvisa till vad utskottet
under punkten 4 anfört i fråga om framräkning av beställningsbemyndigande
för budgetåret 1968/69. Vidare hänvisas till vad utskottet under samma
punkt uttalat beträffande ianspråktagande av arbetsmarknadsmedel.
Motionen II: 1110, såvitt nu är i fråga, avstyrkes.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:857 och 11:1111, såvitt nu är i fråga, med
avslag å motionerna I: 852 och II: 1112 samt II: 1110 ävensom
med bifall till motionerna 1:856 och 11:1109, sistnämnda
tre motioner såvitt nu är i fråga,
a) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att sedan bemyndigandebeloppet
framräknats förslag förelägges 1968
års riksdag om erforderligt bemyndigande för utläggande
av beställningar av flygmateriel m. in.,
b) till Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 1 310 445 000 kr.»
Särskilt yttrande
vid punkten 1 (Säkerhetspolitik och försvarsutgifter) av herrar Virgin (h),
Ivar Johansson (ep), Kaijser (h), Nyman (fp), Wallmark (h), Thorsten
40
Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1968
Larsson (ep), Dahlén (fp), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors
(fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och
Petersson (h) som anfört:
»Vi finner starka skäl tala för ett bibehållande av systemet med flerårigt
försvarsbeslut. Värdet av ett dylikt beslut ligger bl. a. däri att det utåt klart
manifesterar vår bestämda vilja att alltjämt föra en alliansfri utrikespolitik,
grundad på ett starkt försvar. Vi vill i sammanhanget understryka vikten
av att kostnadsramen inte undergår tvära kastningar alltefter skiftande
tendenser i det utrikes- och militärpolitiska läget.
I likhet med vad som framhållits i motionerna 1:518 och 11:664 hade i
princip ett fyraårigt försvarsbeslut varit lämpligt vid en flerpartiuppgörelse
inom försvarsutredningen. Då så inte blivit möjligt och då vi inte kan biträda
det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget för den kommande fyraårsperioden,
kan vi inte känna oss bundna för längre tidrymd än den, för vilken
riksdagens beslut konstitutionellt gäller, budgetåret 1968/69.
Vi kommer att även i fortsättningen verka för att den nu brutna enigheten
i försvarsfrågan snarast skall återställas och att, till dess så skett, för
varje år på nytt undersöka förutsättningarna härför.
Den omständigheten att vi nu framlagt långsiktigare alternativ kommer
— om dessa av riksdagen avvisas — inte att låsa oss i våra försök att snarast
återigen uppnå en bred samling kring en trygghetsskapande försvarspolitik.
Då det i utskottet visat sig omöjligt att uppnå enighet finns därför inte
längre anledning att vidhålla det yrkande om ett treårigt försvarsbeslut,
som framställts i motionerna I: 518 och IT: 664.»
ESSELTE AB, STHLM 68
814294