Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
1
Nr 119
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående teknisk
och medicinsk utbildning och forskning i Linköping m. m.
jämte motioner.
(2: a avd.)
Propositionen
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 83 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 29 mars 1968 föreslagit riksdagen
att dels godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för teknisk och
medicinsk högre utbildning och forskning i Linköping samt för organisationen av
denna verksamhet, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad
i statsrådsprotokollet förordats, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal
den 13 mars 1967 mellan staten och Östergötlands läns landsting om läkarutbildning
vid regionsjukhuset i Linköping, dels godkänna de i statsrådsprotokollet
förordade riktlinjerna för organisationen av den högre utbildningen och forskningen
i Lund.
Förslagen i propositionen, som i vad gäller Linköping bygger på betänkanden avgivna
av en särskild organisationskommitté, innebär att i Linköping skall den 1 juli
1969 upprättas dels en enhet för teknisk utbildning och forskning med en intagningskapacitet
vid full utbyggnad av 610 platser per år fördelade på fyra utbildningslinjer,
dels en enhet för medicinsk utbildning och forskning med 84 intagningsplatser
per år vid propedeutisk och klinisk utbildning för studerande som genomgått
utbildning i teoretiska ämnen vid medicinska fakulteten i Uppsala. En första
grupp studerande har höstterminen 1967 börjat sin utbildning i Uppsala.
Verksamheten vid den tekniska enheten avses bli inriktad mot stora tekniska
och ekonomiska system. Antalet arbetsenheter begränsas starkt jämfört med vad
som gäller vid övriga läroanstalter. Verksamheten föreslås sålunda bli koncentrerad
till sex storinstitutioner. En av dessa skall inriktas mot medicinsk-teknisk utbildning
och forskning.
Vidare föreslås i propositionen att under en fyraårsperiod sammanlagt 46 professurer
skall inrättas i Linköping. Av dessa avses 21 för den medicinska enheten
och 25 för den tekniska enheten.
För de båda enheterna samt universitetsfilialen i Linköping föreslås en gemensam
biblioteksorganisation under ledning av en överbibliotekarie. Den samlade
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 119
2
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
ledningen av verksamheten vid de medicinska och tekniska enheterna kommer tills
vidare att utövas av en i januari 1968 tillsatt interimsstyrelse.
I propositionen behandlas slutligen frågan om organisationen av den högre utbildningen
och forskningen i Lund. Förslag läggs fram om att universitetet och
tekniska högskolan i Lund skall föras samman i en gemensam organisation den 1
juli 1969.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 945 av herr Eskilsson in. fl. och 11:1202 av
herr Gustafsson i Kårby in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att professur
i klinisk bakteriologi samt laboratur i medicin skall inrättas vid den medicinska
enheten i Linköping i enlighet med förslag från organisationskommittén för
anordnande av högre utbildning i Linköping samt att huvudlärartjänster vid den
medicinska enheten i Linköping skall inrättas minst ett halvt år innan undervisningen
i resp. ämne börjar,
dels de likalydande motionerna I: 946 av herr Nyman m. fl. och II: 1205 av
herrar Tobé och Nyberg vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om utredning och förslag till 1969 års riksdag om undervisning i ämnet
miljövårdsteknik vid den tekniska enheten vid högskolan i Linköping, ger till känna
vad i motionerna anförts angående utformningen av ekonomingenjörsutbildningen,
hemställer att professuren i nationalekonomi inrättas om möjligt fr. o. m. vårterminen
1970, hemställer att professurerna och laboraturen vid centrum för medicinsk
teknik inrättas i den utsträckning och vid de tidpunkter som organisationskommittén
för Linköpings högskola föreslagit, anhåller om dels utredning och
förslag beträffande organisationen av samarbetet mellan teknisk och medicinsk
personal vid sjukhusen och dels utredning av behovet av tekniska tjänster vid sjukhusen,
hemställer om en reformering av den föreslagna högskoleorganisationen
enligt i motionerna anförda riktlinjer i syfte att åstadkomma en vidgad interndemokrati
samt ger till känna de synpunkter som i motionerna anförts angående den
pedagogiska uppläggningen av undervisningen och behovet av lärare vid den tekniska
enheten,
dels de likalydande motionerna I: 947 av herr Wallmark och fröken Stenberg
samt II: 1204 av herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t vid utarbetande av statsverkspropositionen
för budgetåret 1969/70 måtte beakta vad i motionerna anförts
om behovet av ökat antal högre tjänster vid tekniska högskolan i Linköping
ävensom besluta att tekniska högskolan i Lund även framdeles skall ges en fristående
ställning i förhållande till Lunds universitet,
dels motionen II: 1138 av herr Hugo sson vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att inrätta en tjänst som överbibliotekarie i lönegrad Co 1 vid Linköpings
högskola från den 1 juli 1969 (principbeslut) och att i skrivelse till Kungl. Maj:t
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968 3
hemställa om vidtagande av erforderliga provisoriska åtgärder för att förarbetena
för den tekniska och medicinska biblioteksverksamheten i Linköping skall kunna
igångsättas snarast möjligt redan under budgetåret 1968/69,
dels motionen II: 1203 av herr Hugosson m. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att uppbyggnaden av Linköpings tekniska högskola i princip skall
följa den plan som har framlagts av utredningen och att principbeslut redan nu
fattas om att i framtiden inrätta det antal högre tjänster som angavs av utredningen.
Utskottet
Efter förslag i propositionen nr 141 beslöt 1965 års riksdag att en teknisk högskola
och en medicinsk utbildningsenhet omfattande propedeutiska och kliniska
ämnen skulle inrättas i Linköping. Med anledning härav tillsatte Kungl. Maj:t i
januari året därpå en organisationskommitté med uppgift att planlägga ifrågavarande
verksamhet. Den nu föreliggande propositionen bygger i vad gäller Linköping
på de betänkanden som avgivits av kommittén.
Utskottet vill inledningsvis erinra om de grundläggande principer
som låg till grund för 1964 års universitetsreform och som på institutionsplanet
innebar bland annat ett stärkande av de studerandes inflytande, en strävan att få
till stånd större forskningsenheter och en ökad samverkan såväl mellan olika institutioner
som mellan skilda fakulteter. Avseende läroanstalterna som helhet och de
organisatoriska förändringarna på riksplanet präglades reformen av en vilja att
samordna resurser och skapa större och mera slagkraftiga enheter i såväl utbildnings-
som forskningshänseende samt administrativt och planeringsmässigt. En
utgångspunkt för utskottet vid behandlingen av föreliggande proposition har varit
att beakta dessa principer och utskottet vill därför, i anslutning till vad föredragande
statsrådet anfört i propositionen, framhålla det angelägna i en vidareutveckling
i enlighet med 1964 års universitets- och högskolereform.
Utskottet har funnit den av organisationskommittén för anordnande av högre
utbildning i Linköping föreslagna principlösningen på institutionsnivå
för den tekniska enheten — den s. k. centrumtanken — vara av stort intresse. Utskottet
har ingenting att erinra mot att sådana enheter benämnes institutioner men
vill framhålla att det är av vikt att det materiella innehållet i kommittéförslaget i
det väsentliga bibehålls, dock under beaktande av vad i propositionen anförts om
strävan efter demokratisering av utbildningsmiljön. Särskilt vill utskottet i detta
sammanhang peka på det unika tillfälle som — i och med uppbyggandet av en från
grunden ny högskoleenhet — erbjuds att bedriva en försöksverksamhet i stor skala
inte minst beträffande institutionsorganisatoriska lösningar till gagn för framtida
reformer inom högskoleväsendet i dess helhet. Föredragande statsrådet torde också
ha åsyftat detta i sitt uttalande om ledningen för de största institutionerna. Som ett
led i denna försöksverksamhet synes även kunna övervägas en något friare a nslagsdisposition
än som nu är medgiven.
1*
4
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
I propositionen anförs att det från industrins och det övriga näringslivets sida
visas ett växande intresse för forskningen vid universiteten och högskolorna samtidigt
som forskningsaktiviteten vid dessa i ökad utsträckning inriktas mot tillämpad
forskning och utvecklingsarbete. Detta har lett till ökat samarbete mellan
universitetsväsendet och näringslivet vilket bland annat
genom vissa i propositionen föreslagna åtgärder avses ytterligare bli stimulerat. Utskottet
vill i anledning härav understryka att också de lokalmässiga konsekvenserna
av dessa intentioner bör beaktas. Härvid avses i första hand att högskolebyggnaderna
i Linköping bör dimensioneras så att utrymme kan erbjudas industriforskare.
I flera motioner kritiseras den ståndpunkt som i propositionen intagits i fråga
om antalet högre tjänster vid enheten för teknisk utbildning och forskning
i Linköping. Sålunda yrkas i motionerna I: 947 och II: 1204 att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer att de synpunkter på behovet av ett ökat antal högre
tjänster som anförts i motionerna beaktas i nästa års statsverksproposition. I motionen
II: 1203 yrkas att uppbyggnaden av den tekniska enheten i Linköping i princip
skall följa den plan som organisationskommittén framlagt och att därför principbeslut
nu skall fattas om inrättande i framtiden av det antal högre tjänster som
kommittén angivit.
Utskottet som vill framhålla att propositionen givetvis endast markerar ett steg
på vägen mot en helt utbyggd organisation för högre utbildning och forskning i
Linköping anser sig inte böra föreslå riksdagen att nu genom principbeslut om inrättande
av tjänster utöver vad som föreslagits i propositionen binda statsmakterna
i vad gäller takten och inriktningen i den fortsatta utbyggnaden. Utskottet vill också
framhålla att behovet av högre tjänster måste bedömas mot bakgrund av läraruppsättningen
i övrigt och vill särskilt peka på att avsikten är att i Linköping söka i
särskilt stor omfattning utnyttja högt kvalificerade krafter från industrin som speciallärare.
Av betydelse i detta sammanhang är givetvis också hela basorganisationen
i form av biträdespersonal och andra hjälpkrafter liksom också utbildningens
organisation och den undervisningsmetodiska uppläggningen. Utskottet vill understryka
vikten av att förutsättningar i nu angivna hänseenden för propositionens förslag
i fråga om högre tjänster verkligen kommer att föreligga och att detta beaktas
i budgetarbetet kommande höst. Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen
II: 1203 bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.
Vad angår yrkandet i motionerna I: 947 och II: 1204 om högre tjänster vid den
tekniska enheten i Linköping anser sig utskottet kunna utgå från att Kungl. Maj:t
har sin uppmärksamhet riktad på den i motionerna berörda frågan om relationen
mellan antalet studerande och antalet högre tjänster. Med hänsyn härtill och under
hänvisning till vad utskottet nyss anfört i anledning av motionen II: 1203 finner
utskottet inte anledning föreslå riksdagen att göra den i motionerna önskade hänvändelsen
till Kungl. Maj:t i denna fråga utan avstyrker motionerna i denna del.
I propositionen räknas med att utbildnings- och forskningsresurserna vid den tekniska
enheten i Linköping skall byggas upp inom ramen för tills vidare sex storinstitutioner,
därav en för medicinsk teknik. För den sistnämnda föreslås beslut
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
o
om inrättande av två professurer, varav en från den 1 juli 1972 och en från den
1 januari 1973. I motionerna I: 946 och II: 1205 framhålles att detta är en nedskärning
i förhållande till kommitténs förslag med två »topptjänster» och samtidigt
en senareläggning av inrättandet. Motionärerna yrkar att de högre tjänsterna vid
institutionen för medicinsk teknik inrättas i den utsträckning och vid de tidpunkter
som organisationskommittén föreslagit.
Utskottets ståndpunkt till detta yrkande följer av vad utskottet i det föregående
anfört beträffande motionen II: 1203. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande
yrkande i motionerna I: 946 och II: 1205.
Organisationskommittén har föreslagit inrättande vid den tekniska enheten i
Linköping även av en professur i nationalekonomi. Med hänsyn till svårigheterna
att rekrytera kompetenta forskare till befintliga högre tjänster i detta ämne föreslås
i propositionen inte någon tidpunkt för inrättande av nämnda professur. I motionerna
I: 946 och II: 1205 hemställes om ett riksdagsbeslut om inrättande av
professuren »om möjligt» från och med vårterminen 1970.
Utskottet delar den uppfattning i denna fråga som kommit till uttryck i propositionen
och avstyrker därför nu ifrågavarande motionsyrkande.
I den personalorganisation som organisationskommittén föreslagit för den medicinska
utbildningen i Linköping ingår bland annat en professur i klinisk bakteriologi
från den 1 januari 1969 och en laboratur i medicin senast den 1 juli 1973. Den
plan för inrättande av professurer för den medicinska utbildningen och forskningen
som framlägges i propositionen innebär i förhållande till organisationskommitténs
förslag bland annat att någon professur i klinisk bakteriologi inte medtagits. Vidare
har propositionen inte tagit ställning till organisationskommitténs detaljplan beträffande
personalorganisationen i vad avser tjänster under professorstjänsterna.
Motionerna I: 945 och II: 1202 anknyter till organisationskommitténs förslag
beträffande professur i klinisk bakteriologi och laboratur i medicin och hemställer
att riksdagen måtte besluta att dessa tjänster skall inrättas i enlighet med organisationskommitténs
förslag.
Även i fråga om detta yrkande får utskottet hänvisa till den principiella ståndpunkt
som utskottet i det föregående intagit i anledning av motionen II: 1203. Utskottet
avstyrker därför nu ifrågavarande yrkande i motionerna I: 945 och II: 1202.
I sistnämnda motioner uttalas vidare att tidsplanen för inrättande av de i propositionen
föreslagna lärartjänsterna för den medicinska utbildningen i Linköping
innebär en senareläggning i flera fall i förhållande till organisationskommitténs
förslag. Därtill kommer att propositionen, som nyss framgått, i viss utsträckning uppskjutit
ställningstagandet till kommitténs förslag till personalorganisation. Motionärerna
framhåller vikten av att tjänsterna som huvudlärare i de olika propedeutiska
och kliniska ämnena inrättas i så god tid att vederbörande innehavare får
möjlighet att i olika avseenden förbereda undervisningen. Motionärerna
hemställer om ett riksdagsbeslut av innebörd att huvudlärartjänster vid den
medicinska enheten i Linköping skall inrättas minst ett halvt år innan undervisningen
i respektive ämne börjar.
6
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att de blivande lärarna
i möjligaste mån får erforderlig tid för förberedelser innan undervisningen skall
börja. Utskottet förutsätter att vederbörande myndigheter också har samma inställning
och så långt det går söker tillgodose behovet av förberedelsetid. Utskottet vill
därjämte peka på möjligheten att en person, som utses till innehavare av en av nu
ifrågavarande lärartjänster, redan före sitt tillträde av tjänsten utses till expert med
uppgift att förbereda utbildningsarbetets påbörjande. Vad utskottet anfört i denna
fråga bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t. Däremot kan utskottet inte
tillstyrka något beslut i enlighet med motionärernas önskan.
Organisationskommittén har berört frågan om utbildning av miljövårdstekniker
men funnit att möjligheter för närvarande inte finns att ordna en utbildning av
dylika. Detta beklagas i motionerna I: 946 och II: 1205. Motionärerna anser att
det finns ett växande behov av personer med miljövårdsutbildning och hemställer
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag till nästa års riksdag
om undervisning i ämnet miljövårdsteknik vid den tekniska enheten i Linköping.
Även utskottet finner insatser på miljövårdsområdet vara ytterst angelägna.
Behovet av utbildning och forskning på området har emellertid uppmärksammats
på olika håll och åtgärder vidtagits inom universitets- och högskolesektorn.
Sålunda kan nämnas att inom universitetskanslersämbetet en särskild arbetsgrupp
är sysselsatt med att utreda frågan om bl. a. en utbildning i miljövårdsteknik
inom de filosofiska fakulteterna. Vidare har ett förslag lagts fram om en starkare
samverkan mellan sektionerna för väg- och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri
vid de tekniska högskolorna. Förslaget innefattar även en särskild studieinriktning
mot miljövård. Vid Chalmers tekniska högskola har en särskild miljövårdsforskningsgrupp
bildats med representanter från skilda vetenskapliga discipliner.
Med hänsyn till att området således uppmärksammats på ett flertal håll anser
sig utskottet inte på detta tidiga stadium vilja föreslå ett riksdagsbeslut i enlighet
med yrkandet i motionerna.
Kritiska synpunkter på den utbildning av ekonomingenjörer som föreslås
i propositionen framföres i motionerna I: 946 och II: 1205. Viktiga beståndsdelar
i den tekniska allmänbildningen anses utelämnade och motionärerna anser
därför att utformningen av sektionen för industriell ekonomi och organisation bör
tas upp till förnyat övervägande. Synpunkterna i motionerna anses böra ges till
känna för Kungl. Maj:t.
Utskottet anser sig inte på föreliggande underlag vilja göra något uttalande i den
av motionärerna önskade riktningen. Innehållet i ekonomingenjörsutbildningen är
en studieplansfråga och utskottet utgår från att vederbörande myndigheter noga
prövar vilka moment utbildningen bör innehålla. Utskottet avstyrker nu ifrågavarande
yrkande i motionerna I: 946 och II: 1205.
I motionerna I: 946 och IT: 1205 framhålles att det inom den moderna sjukvården
finns en mångfald olika uppgifter för ingenjörer. Frågan om de lämpligaste
samarbetsformerna mellan den tekniska personalen på sjukhusen och den medicinskt
utbildade personalen är emellertid oklar och motionärerna önskar en ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
7
redning av hithörande frågor. Därjämte önskas en utredning av behovet av tekniska
tjänster vid sjukhusen.
Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att både frågan om
samarbetet mellan teknisk och medicinsk personal och frågan om behovet av tekniska
tjänster vid sjukhusen för närvarande utreds av Landstingsförbundet och
socialstyrelsen gemensamt. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet ifrågavarande
motionsyrkande.
Den utbildningsorganisation som enligt propositionen är avsedd att bli genomförd
i Linköping är enligt motionerna I: 946 och II: 1205 splittrad och underdimensionerad.
Organisationen är visserligen avsedd att tillämpas på försök och korrigeringar
bör därför kunna ske efter en tid, men motionärerna anser vissa brister så
påtagliga att riksdagen bör hemställa om en ändring enligt de riktlinjer som angivits
i motionerna och i syfte att åstadkomma en vidgad interndemokrati.
Utskottet får med anledning av detta yrkande påpeka att de synpunkter om inflytande
från elevernas sida som motionärerna anlägger ingalunda synes stå i strid
med propositionen, i vilken föredragande statsrådet särskilt framhållit att strävan
efter demokratisering av universitetsmiljön bör vara vägledande för den fortsatta
utvecklingen. Med denna klart deklarerade grundinställning, vilken givetvis kan
förutsättas komma att påverka kommande ställningstaganden till detaljer i organisationen,
finns det enligt utskottets mening inte någon anledning att göra den av
motionärerna önskade framställningen till Kungl. Maj:t.
Pedagogiska synpunkter på den tekniska utbildningen
i Linköping framförs i motionerna I: 946 och II: 1205. Bland annat betonas
betydelsen av individualiserad och elevaktiverande undervisning och över huvud
taget modema undervisningsmetoder samt användandet av tekniska hjälpmedel.
Motionärerna finner en översyn av undervisningsmetoderna erforderlig. Eftersom
nya metoder avser att förbättra undervisningen snarare än att minska antalet lärare
bör också en översyn av lärarbehovet göras, anses det vidare. I motionerna yrkas
att de framförda synpunkterna av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.
Utskottet vill med anledning av detta yrkande i motionerna framhålla att det är
en väsentlig uppgift för de enskilda läroanstalterna såväl som för universitetslcanslersämbetet
att fortlöpande pröva pedagogiska frågor av den art som motionärerna
angivit. Ett intensivt arbete pågår också på detta område. Vad särskilt angår de
tekniska hjälpmedlen får utskottet också hänvisa till det arbete som för närvarande
pågår inom kommittén för försöksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet
(TRU-kommittén). Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.
För de båda enheterna för medicinsk och teknisk utbildning i Linköping förutsättes
i propositionen en gemensam biblioteksorganisation under ledning
av en överbibliotekarie. Tjänsten som överbibliotekarie förutsätts tillkomma
från och med den 1 juli 1969. I motionen II: 1138 framhålles angelägenheten av
att biblioteksverksamheten i Linköping kan komma i gång utan tidsutdräkt. Principbeslut
om inrättande av en överbibliotekarietjänst i lönegrad Co 1 från och med
8
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
sistnämnda dag bör därför fattas redan nu, anser motionären. Därigenom får man
enligt motionen möjlighet att ledigförklara tjänsten och kan också överenskomma
med den blivande innehavaren om arvodesanställning under någon tid före tjänstetillträdet.
Motionären yrkar vidare att riksdagen hos Kungl. Maj it skall hemställa
om vidtagande av erforderliga provisoriska åtgärder för att biblioteksverksamheten
i Linköping skall kunna komma i gång snarast möjligt under nästa budgetår.
Utskottet, som inte kan göra något uttalande angående lönesättningen för den
blivande överbibliotekarien, får med anledning av motionen kraftigt understryka att
de nya utbildningsenheterna i Linköping måste ha tillgång till biblioteksservice
redan från början av sin verksamhet. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t verkar
för att så blir fallet. Vad angår ledningen av det förberedelsearbete som erfordras
får utskottet hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört angående möjligheten
för Kungl. Maj:t att tillkalla experter för förberande åtgärder. Någon särskild
framställning till Kungl. Maj:t i anledning av yrkandena i motionen II: 1138 synes
inte erforderlig.
Som framgått av den inledande redovisningen för propositionens innehåll behandlas
i denna även frågan om den högre undervisningen och
forskningen i Lund. Därvid föreslås att universitetet och den tekniska
högskolan i Lund skall föras samman i en gemensam organisation den 1 juli 1969.
Detta förslag kritiseras i motionerna I: 947 och II: 1204 i vilka yrkas att tekniska
högskolan i Lund även framdeles skall ges en fristående ställning i förhållande
till universitetet. Motionärerna framhåller särskilt att man på planeringssidan bör
lägga huvudvikten på samverkan på riksplanet — mellan de tekniska högskolorna
— och inte på det regionala planet dvs. mellan läroanstalter inom samma universitetsort.
Denna samordning på planeringssidan är så väsentlig att den måste
påverka organisationsformen. Betydelsen av att man kan underlätta och rationalisera
planeringen pekar klart på att högskolan bör ha en stark ledning och en självständig
ställning. Därtill framhålles att högskolans storlek gör att en sammanslagning
med universitetet kommer att medföra svårigheter för universitetsförvaltningen.
Utskottet får i denna fråga först erinra om sina inledningsvis anförda allmänna
synpunkter. Ytterligare må anföras att allt tyder på att utvecklingen inom samhälle
och forskning kommer att i mycket hög grad öka teknikernas intresse för samhällets
problem och omvänt öka samhällsforskarnas intresse för teknikens och naturvetenskapens
områden. Mellan teknik och medicin, mellan teknik och naturvetenskap
och mellan medicin och naturvetenskap förekommer i dag en nära samverkan, inte
minst tydligt demonstrerad inom den kemiska institutionen i Lund — det s. k. kemicentrum
— där företrädare för tre fakulteter samarbetar.
Samtidigt kan klart skönjas tendensen att de olikheter som tidigare funnits mellan
de tekniska högskolorna och universiteten allt snabbare minskar. Gränsen mellan
grundforskning och tillämpad eller målbunden forskning är inte längre en gräns
mellan de två typerna av utbildnings- och forskningsanstalter. Forskningsprojektens
storlek och komplexitet utgör ett annat incitament till ett närmande universiteten
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
9
och högskolorna emellan. Denna växelverkan har redan tagit sig organisatoriska
uttryck inom det högre utbildningsväsendet bl. a. genom bildande av storinstitutioner
och — i Göteborg och Lund — gemensamma institutioner för de tekniska
högskolorna och universiteten.
Å andra sidan bör det också uppmärksammas att frågan om samarbete och samverkan
inte reservationslöst bör sammankopplas med frågan om en gemensam
förvaltning för en högskola och ett universitet. Samarbete inom forskning och undervisning
grundar sig väsentligen på kontakter mellan enskilda forskare och lärare
samt mellan institutioner. En gemensam förvaltning behöver alltså i och för sig inte
innebära ökade kontakter och ett bättre samarbete. Det är dock uppenbart att
åtskilliga praktiska administrativa problem och problem av planeringskaraktär,
som uppkommer i samband med bl. a. verksamheten vid de gemensamma institutionerna,
lättare löses om huvudmannen är en. Det kan tilläggas att samarbetet
också på förvaltningsplanet redan nu är betydande i Lund.
Det synes utskottet irrationellt att på en och samma ort ha två likartade förvaltningar
för i princip samma aktiviteter. Denna aspekt har emellertid betytt mindre
vid utskottets bedömning av frågan än de synpunkter på fördelarna av ett sammanförande
som anförts i det föregående. Det förefaller utskottet naturligt att samverkan
på utbildnings- och forskningsplanet får sitt uttryck också på den administrativa
sidan. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande yrkande i motionerna
I: 947 och II: 1204.
Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit anledning
till erinran eller särskilt uttalande med anledning av vad som anförts och föreslagits
i propositionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 946 och II: 1205, såvitt nu är i fråga, godkänner
de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för teknisk
och medicinsk högre utbildning och forskning i Linköping
samt för organisationen av denna verksamhet,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer
enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,
3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal
den 13 mars 1967 mellan staten och Östergötlands läns landsting
om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping,
4. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 947 och II: 1204, såvitt nu är i fråga, godkänner
de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för organisationen
av den högre utbildningen och forskningen i Lund,
5. att riksdagen i anledning av motionen II: 1203 om uppbyggnaden
av enheten för teknisk utbildning och forskning i Linköping
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
10
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
6. att riksdagen avslår motionerna I: 947 och II: 1204 i vad
de avser behovet av högre tjänster vid enheten för teknisk utbildning
och forskning i Linköping,
7. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad
de avser vissa tjänster i medicinsk teknik vid enheten för teknisk
utbildning och forskning i Linköping,
8. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad
de avser en professur i nationalekonomi vid enheten för teknisk
utbildning och forskning i Linköping,
9. att riksdagen avslår motionerna I: 945 och II: 1202 i vad
de avser en professur i klinisk bakteriologi och en laboratur i medicin
vid enheten för medicinsk utbildning och forskning i Linköping,
10. att riksdagen i anledning av motionerna I: 945 och
II: 1202 i vad de avser tidpunkten för inrättande av huvudlärartjänster
vid enheten för medicinsk utbildning och forskning i Linköping
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
11. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad
de avser undervisning i miljö vårdsteknik vid enheten för teknisk
utbildning och forskning i Linköping,
12. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad
de avser utbildning av ekonomingenjörer vid enheten för teknisk
utbildning och forskning i Linköping,
13. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad
de avser teknisk personal vid sjukhusen,
14. att riksdagen avslår motionerna I: 946 och II: 1205 i vad
de avser den pedagogiska uppläggningen av undervisningen och
behovet av lärare vid enheten för teknisk utbildning och forskning
i Linköping,
15. att riksdagen avslår motionen II: 1138 i vad den avser en
ö verbibliotekarietj änst,
16. att riksdagen avslår motionen II: 1138 i vad den avser
provisoriska åtgärder i fråga om biblioteksverksamheten i Linköping.
Stockholm den 14 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
11
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp),
Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson
(s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Bengt Gustavsson (s), Thorsten Larsson
(ep), Högström (s), fru Lilly Ohlsson (s) och herr Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Blidfors
(s), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist (s), Mattsson (ep), Turesson
(h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Tobé (fp),
Nilsson i Kristianstad (s), Sterne (fp) och fru Ludvigsson (s).
Reservationer
1) beträffande riktlinjerna för organisationen av den högre utbildningen och
forskningen i Lund av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Bohman (h) och
Turesson (h) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Utskottet får»
och på s. 9 slutar med »och II: 1204» bort ha följande lydelse:
»Motionärerna har enligt utskottets mening med rätta kritiserat det föreslagna
sammanförandet av den tekniska högskolan och universitetet i Lund. I likhet med
högskolans organisationskommitté finner utskottet övervägande skäl tala för att
högskolan bör ha en från universitetet fristående ställning. Visserligen är det självklart
att ett samarbete på det lokala planet mellan olika lärosäten bör eftersträvas
men den verkliga samordning av utbildnings- och forskningsresurserna som av
olika skäl är önskvärd synes i vad gäller de tekniska högskolorna knappast i första
hand böra ske i form av organisatoriskt sammanförande av utbildningsanstalter av
olika slag. I stället bör strävandena inriktas på en utökad samverkan mellan olika
utbildningsanstalter inom samma område, alltså mellan de olika tekniska högskolorna.
En dylik samordning är utomordentligt väsentlig inte minst med tanke på de
ökade kontakter med näringslivet som är att vänta. Det förtjänar också att framhållas
att ett inordnande av tekniska högskolan i Lund under universitetet därstädes
skulle ge denna högskola en annan organisatorisk ställning än övriga tekniska
högskolor med risk för ogynnsamma effekter. Utskottet vill också understryka
motionärernas uttalande om att samordningen på planeringssidan mellan olika tekniska
högskolor är en för den högre tekniska forskningen och utbildningen så väsentlig
och angelägen uppgift att möjligheterna att underlätta denna måste få stor
betydelse för den nu aktuella organisationsfrågan. Om man mot denna bakgrund
gör en bedömning av organisationsproblemet i Lund finner man starka skäl tala
för att inte nu göra någon ändring i fråga om tekniska högskolans organisatoriska
ställning. Utskottet tillstyrker därför motionerna I: 947 och II: 1204 i vad de avser
bibehållande av en självständig ställning för tekniska högskolan i Lund.»
12
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1968
dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:
»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:947 och II: 1204,
såvitt nu är i fråga, avslår Kungl. Maj:ts förslag om godkännande
av de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för organisationen
av den högre utbildningen och forskningen i Lund,»
2) beträffande vissa tjänster i medicinsk teknik vid enheten för teknisk utbildning
och forskning i Linköping
a) av herr Nyman (fp)
b) av herr Turesson (h)
c) av herr Tobé (fp).
3) beträffande en professur i nationalekonomi vid enheten för teknisk utbildning
och forskning i Linköping av herr Tobé (fp).
4) beträffande undervisning i miljövårdsteknik vid enheten för teknisk utbildning
och forskning i Linköping av herr Tobé (fp).
5) beträffande utbildning av ekonomingenjörer vid enheten för teknisk utbildning
och forskning i Linköping av herr Tobé (fp).
6) beträffade teknisk personal vid sjukhusen av herr Tobé (fp).
7) beträffande den pedagogiska uppläggningen av undervisningen och behovet
av lärare vid enheten för teknisk utbildning och forskning i Linköping
a) av herr T uresson (h)
b) av herr Tobé (fp).
Tryckeribolaget Ivar Haeggström AB • Stockholm 1968
680521