Nr 107— 108

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

1

Nr 107

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skolans
arbetstider jämte motioner.

(2:a avd.)

Propositionen

I propositionen nr 64 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 8 mars 1968 föreslagit riksdagen
att besluta att för skolväsendet och lärarutbildningsanstalterna i den utsträckning,
som angivits i statsrådsprotokollet, från och med den 1 juli 1968 skall gälla ett
läsår om 40 veckor (280 dagar) och — med en övergångstid om två år — femdagars
skolarbetsvecka.

Propositionen bygger på skolarbetstidsutredningens betänkande »Skolans arbetstider»
(SOU 1967: 14). I det föreslagna läsåret förutsättes ingå bl. a. 4—8 friluftsdagar,
10 lovdagar och 5 studiedagar. Lektionstiden förutsättes bli 40 minuter,
dock att inom yrkesskolans övervägande praktiskt inriktade undervisning
en lektionslängd om 60 minuter bibehålies. De skolformer som berörs av reformen
är främst grundskolan, folkskolan, realskolan, flickskolan, fackskolan, gymnasiet,
yrkesskolan inberäknat lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor, sjuksköterskeskolorna
och specialskolan samt lärarutbildningsanstalterna. Övergången till de nya
lärotiderna förutsättes genomförd under en tvåårig övergångstid.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 829 av herr Lidgard och fröken Stenberg samt
11:1072 av herrar Turesson och Nordstrandh vari hemställts att riksdagen måtte
fastställa läsårets längd till 39 veckor genom att minska antalet lov- och friluftsdagar,

dels de likalydande motionerna I: 830 av herr Wirtén m. fl. och II: 1070 av herr
Källstad och fru Frcenkel vari hemställts att riksdagen måtte besluta att för skolväsendet
med de undantag propositionen anger fastställa antalet lovdagar till 12, att
för grundskola, gymnasium och fackskola fastställa antalet friluftsdagar till 6, att
uttala att de skolhygieniska verkningarna för elever och lärare till följd av införandet
av femdagarsveckan bör ytterligare undersökas samt att man vid statens vuxengymnasier
bör ha samma möjligheter att tillämpa femdagarsvecka som vid folkhögskolorna,

1 — Bihcmg till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 107—108

2

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

dels de likalydande motionerna I: 831 av herr Wirtén m. fl. och II: 1073 av herr
Westberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta om en lektionstid om
40 minuter som grundläggande tidsenhet inom hela undervisningsväsendet,

dels motionen II: 1023 av fru Ryding m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar
godkänna förslagen i propositionen med den ändringen att 39 veckors läsår bibehålies
även vid genomförandet av 5-dagarsveckan i skolorna,

dels motionen II: 1071 av herr Nilsson i Tvärålund vari hemställts att riksdagen
måtte uttala att, i den mån det är nödvändigt för undervisningen, placeringen av
läsåret under kalenderåret vid lantbruksskolor må kunna anpassas till vegetationsperioden
på sådant sätt att undervisningen på bästa sätt tillgodoses.

Utskottet

Utgångspunkt för det förslag om förändring av skolans arbetstider som framlagts
i propositionen är den uppfattningen att skolornas undervisning och utbildning fortlöpande
måste anpassas till och samordnas med förändringarna i samhället. Departementschefen
har framhållit att utvecklingen mot femdagars arbetsvecka inom näringsliv,
förvaltning m. fl. områden gått mycket snabbt och att i anslutning därtill
frågan om femdagarsvecka även i skolan blivit alltmer aktuell. Växlande förhållanden
och växlande önskemål gör det emellertid svårt att anpassa skolans arbetstider
till arbetslivet i dess helhet. Därtill kommer att hänsyn givetvis måste tas till de
krav som skolans egna syften, arbetsformer och förutsättningar ställer. I propositionen
betonas särskilt de hänsyn man vid bestämmandet av skolans arbetstider
måste ta till elevernas bästa dvs. deras hälsa, utveckling och omvårdnad samt de
mål som är uppställda för skolans arbete.

Propositionens förslag om genomförande av femdagarsvecka i skolor och lärarutbildningsanstalter
bygger på skolarbetstidsutredningens av nära nog samtliga remissinstanser
tillstyrkta förslag. Även utskottet anser att femdagarsvecka i den i propositionen
angivna omfattningen bör gälla från och med den 1 juli 1968 med den
föreslagna övergångstiden om två år, inom vilken tidrymd de lokala skolmyndigheterna
har att fastställa tidpunkten för övergången. Denna förutsättes dock ske vid
början av ett läsår.

Medan enigheten varit mycket stor om övergången till femdagarsvecka har meningarna
gått starkt isär om läsårets längd. Mot förslaget i propositionen om 40
veckor står yrkanden om 39 veckor dels i motionerna I: 829 och II: 1072 och dels
i motionen II: 1023. I förstnämnda båda motioner erinras om att skolarbetstidsutredningen
på denna punkt var splittrad och att de ledamöter av utredningen som
representerade de stora organisationerna på arbetsmarknaden yrkade på 39 veckor.
Vidare framhålles att utredningens undersökningar visat att standarden på undervisningen
blir densamma vare sig läsåret omfattar 39 eller 40 veckor. Avkortningen
med en vecka i förhållande till propositionens förslag anses böra ske genom en
minskning av antalet lov- och friluftsdagar. Slutligen påpekas att ett läsår med 40

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968 3

veckor medför sämre arbetstidsförhållanden för en stor grupp arbetstagare och att
man måste räkna med krav på kompensation härför.

Även i motionen II: 1023 erinras om att meningarna i hög grad gått isär i fråga
om läsårets längd. Motionärerna finner många skäl tala för ett läsår om 39 veckor
och pekar på möjligheten att i stället minska antalet lov- och friluftsdagar.

Utskottet får för sin del ansluta sig till propositionens förslag om 40 veckor och
vill särskilt understryka några av de synpunkter som talar för det längre läsåret.
Genom den något vidare tidsram som detta erbjuder får eleverna möjlighet att arbeta
i ett lugnare tempo samtidigt som de får flera tillfällen till samvaro med familjen
och mera tid för egen fritidsverksamhet. Till dessa pedagogiska respektive
familjesociala skäl kommer den skolorganisatoriska synpunkten att integrationen
mellan olika skolformer gör det angeläget att undanröja befintliga skillnader i fråga
om lärotiderna. Ur denna synpunkt synes det lämpligt att välja 40 veckor. Utskottet
avstyrker alltså motionerna I: 829 och II: 1072 samt II: 1023.

I motionerna I: 830 och II: 1070 hemställes att riksdagen måtte uttala att de
skolhygieniska verkningarna för elever och lärare av femdagarsveckan bör ytterligare
undersökas. Motionärerna framhåller att arbetsbördan i mera krävande utbildningssammanhang
redan nu är mycket betungande för eleverna och att femdagarsveckan
innebär att arbetsbelastningen för såväl lärare som elever koncentreras.

Enligt utskottets mening har man all anledning att med största uppmärksamhet
iaktta de skolhygieniska effekterna av femdagarsveckan. Som framgått i det föregående
har också departementschefen bland omständigheter av avgörande betydelse
vid bestämmandet av skolans arbetstider särskilt framhållit hänsynen till
elevernas bästa. Han har därvid också berört den till skolan knutna personalens
förhållanden. Man kan enligt utskottets mening utgå från att skolmyndigheterna
på alla nivåer, liksom självfallet lärare, skolläkare, skolsköterskor osv., uppmärksamt
följer utvecklingen i nu angivna hänseende och det synes därför knappast
nödvändigt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t gör något uttalande om
ytterligare undersökningar på detta område.

Beträffande folkhögskolorna uttalas i propositionen att det bör tillkomma vederbörande
styrelse att efter samråd med eleverna avgöra om fem- eller sexdagarsvecka
skall tillämpas. Femdagarsveckan anses sålunda inte böra bli obligatorisk
vid dessa skolor. Vid statens vuxengymnasier i Norrköping och Härnösand
räknas i propositionen inte med tillämpning av femdagarsvecka.

I motionerna I: 830 och II: 1070 hemställes om ett uttalande från riksdagens
sida att man vid vuxengymnasierna bör ha samma möjligheter att tillämpa femdagarsvecka
som vid folkhögskolorna. Visserligen är de muntliga undervisningsperioderna
vid dessa skolor relativt korta och komprimerade, vilket gör det
svårt för eleverna att resa hem under veckosluten, men motionärerna framhåller
att många elever hunnit bilda familj och att det för dessa naturligtvis är angeläget
med samma arbetstidsutläggning som för övriga familjemedlemmar.

4

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

Motionärerna har själva pekat på de speciella förhållanden med korta, komprimerade
arbetsperioder som råder vid skolorna för vuxna och som gör att frågan
om femdagarsvecka eller ej ligger till på ett särskilt sätt vid dessa skolor. Även
om mycket talar för den ståndpunkt i denna fråga som departementschefen intagit,
är det inte uteslutet att önskemål om femdagarsvecka kan komma fram
vid vuxenskolorna och att man bör tillmötesgå dessa. Utskottet finner det därför
rimligt att möjligheten att tillämpa femdagarsvecka vid ifrågavarande skolor hålles
öppen för Kungl. Maj:t. Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges
till känna för Kungl. Maj:t.

I propositionen har förutsatts att de lektioner som enligt nuvarande bestämmelser
har en längd av 40 eller 45 minuter i fortsättningen skall omfatta 40 minuter.
Detta betraktas som en tidsmodul som i den utsträckning så bedöms lämpligt
skall kunna sammanläggas till längre arbetspass eller kunna delas på kortare
pass. I fråga om den övervägande praktiskt inriktade yrkesutbildning för vilken
lektionstiden är 60 minuter räknas tills vidare inte med någon ändring.

En från propositionen avvikande ståndpunkt i fråga om längden av sistnämnda
lektioner redovisas i motionerna I: 831 och II: 1073. Motionärerna betonar vikten
av integrering inom hela det gymnasiala skolstadiet och framhåller att denna
integrering kräver vissa organisatoriska förutsättningar, däribland en enhetlig
lektionstid. De längre arbetspass som är en nödvändighet inom den övervägande
praktiskt inriktade yrkesutbildningen utgör inget hinder för ett införande av 40-minuters lektioner, eftersom dessa, i likhet med vad som tillämpas inom andra
skolformer, vid laborativt eller praktiskt arbete kan sammanslås till längre arbetsperioder.

Utskottet kan i och för sig dela motionärernas uppfattning att integreringen inom
det gymnasiala skolsystemet kan anföras som skäl för enhetliga arbetstidsbestämmelser.
Det är dock att märka att en förkortning av lektionstiden kommer att
nödvändiggöra djupgående ingrepp i läroplanerna och även i övrigt har betydande
konsekvenser. I propositionen har som en åtgärd för att motverka att vissa skoldagar
på grund av femdagarsveckan blir alltför betungande för eleverna pekats
på möjligheten att i förekommande fall göra mindre begränsningar i veckotimtalen.
Inom läroplanens ram kan man därigenom åstadkomma lättnader i elevernas
arbetsbörda. Utskottet har ingen erinran häremot men anser att åtgärder
därutöver kräver ytterligare överväganden och kan därför inte tillstyrka att riksdagen
enligt yrkandet i motionerna nu beslutar om en enhetlig lektionstid om
40 minuter. Vad utskottet anfört i anledning av motionerna bör emellertid av
riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

I propositionen uttalas att 4—8 dagar varje läsår bör disponeras för friluftsverksamhet.
Då så visar sig erforderligt skall två av dessa dagar kunna, liksom
hittills, disponeras för att jämte lovdagar och skolfria dagar vid veckosluten bereda
eleverna en längre sammanhängande ledighet. Vad angår lovdagar ansluter sig
departementschefen till utredningens förslag om tio dylika. Han betonar att starka

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

5

skäl av pedagogisk och medicinsk natur talat för att läsåret förses med »andningspauser»
och inte komprimeras alltför mycket. I fråga om yrkesutbildning
i nuvarande form bör liksom för närvarande bestämmelserna utformas så att eleverna
skall erhålla lov högst nyss angivna antal dagar. Pågår kurs endast under
del av läsåret bör antalet lovdagar inskränkas i förhållande därtill.

Propositionens ståndpunkt i fråga om antalet friluftsdagar och lovdagar anses
i motionerna I: 830 och II: 1070 i realiteten innebära tolv lovdagar, eftersom
möjligheten att placera två friluftsdagar i anslutning till lovdagar eller skolfria
dagar för beredande av en längre sammanhängande ledighet nästan undantagslöst
utnyttjas. Motionärerna anser det därför riktigare att fastställa antalet lovdagar
till tolv med motsvarande minskning av antalet friluftsdagar. Med hänsyn
till vikten av att de därefter återstående friluftsdagarna verkligen tas ut föreslås
att antalet fastsiälles till sex. Motionärerna hemställer om ett riksdagsbeslut av
denna innebörd.

Enligt utskottets mening innebär propositionens ståndpunkt i fråga om lovdagar
och friluftsdagar en möjlighet till lokala variationer som kan vara värdefull och
som man därför inte har någon anledning att inskränka. Utskottet avstyrker alltså
ifrågavarande yrkanden i motionerna I: 830 och II: 1070.

I motionen II: 1071 hemställes om ett riksdagsuttalande av den innebörden
att läsåret vid lantbruksskolorna, i den mån det är nödvändigt för undervisningen,
skall kunna placeras med anpassning till vegetationsperioden på sådant sätt att
undervisningen på bästa sätt tillgodoses.

Utskottet finner det ofrånkomligt att man vid inplaceringen under kalenderåret
av lantbruksskolornas läsår tar den hänsyn till vegetationsperioden som undervisningen
kräver. Utskottet tillstyrker därför motionen.

Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit anledning
till erinran eller särskilt uttalande med anledning av vad som anförts och föreslagits
i propositionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 829 och II: 1072 samt 11: 1023 beslutar
att för skolväsendet och lärarutbildningsanstalterna i den utsträckning,
som angetts i statsrådsprotokollet, från och med den
1 juli 1968 skall gälla ett läsår om 40 veckor (280 dagar) och —
med en övergångstid om två år — femdagars skolarbetsvecka,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 830 och II: 1070 i vad
de avser undersökning av de skolhygieniska verkningarna av införandet
av femdagarsvecka,

3. att riksdagen i anledning av motionerna I: 830 och II: 1070
i vad de avser tillämpning av femdagarsvecka vid statens skolor
för vuxna ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

6

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

4. att riksdagen i anledning av motionerna I: 831 och II: 1073
om en grundläggande tidsenhet för lektionerna inom hela undervisningsväsendet
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 830 och II: 1070 i vad
de avser antalet lov- och friluftsdagar,

6. att riksdagen med bifall till motionen II: 1071 uttalar att
lantbruksskolornas läsår, i den mån det är nödvändigt för undervisningen,
anpassas till vegetationsperioden så att undervisningen
på bästa sätt tillgodoses.

Stockholm den 10 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Virgin
(h), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim
(s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil Petersson (s),
Herbert Larsson (s), Wallmark (h), fru Lilly Ohlsson (s) och herr Wirtén (fp) samt

från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson
(s), herrar Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå
(fp), Lindholm (s), Johansson i Norrköping (s), Källstad (fp), Gustafsson i
Uddevalla (s), Westberg (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (h) och Elmstedt
(ep).

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1968

Reservationer

7

1) beträffande skolårets längd av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Wallmark (h),
Turesson (h) och Nordstrandh (h) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet får» och
slutar med »samt II: 1023» bort ha följande lydelse:

»Motionärerna har till stöd för sin uppfattning att läsåret bör omfatta 39 veckor
åberopat att samma ståndpunkt intagits av ett stort antal av de myndigheter och
organisationer som yttrat sig över utredningens förslag. Även utskottet har vid
sina överväganden i denna fråga stannat för att förorda det kortare läsåret. Avkortningen
med en vecka i förhållande till förslaget i propositionen bör genomföras
genom att antalet lov- och friluftsdagar minskas. Utskottet anser att eleverna får
en fullgod kompensation härför genom att varje skolvecka kommer att innehålla
två skolfria dagar. Vidare vill utskottet framhålla att försöksverksamheten med
femdagarsvecka genomfördes inom ramen för ett läsår om 39 veckor och att erfarenheterna
av denna arbetstidsutläggning var avgjort positiva. Utskottet anser
att familjesociala och arbetsmarknadsmässiga skäl talar för ett läsår om 39 veckor
och tillstyrker därför motionerna.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 829 och II: 1072 samt II: 1023 beslutar
att för skolväsendet och lärarutbildningsanstaltema i den utsträckning,
som angetts i statsrådsprotokollet, från och med den 1 juli
1968 skall gälla ett läsår om 39 veckor (273 dagar) och — med
en övergångstid om två år — femdagars skolarbetsvecka,»

2) beträffande en grundläggande tidsenhet för lektionerna inom hela undervisningsväsendet a)

av herr Wirtén (fp)

b) av herr Westberg (fp).