Statsutskottets utlåtande nr 104 år 1968

1

Nr 104

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet
samt teknisk provning och standardisering jämte
motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 9, punkterna E 18—E 22, s. 108—109) har
Kungl. Maj:t för budgetåret 1968/69 beräknat såsom förslagsanslag till Statens
provningsanstalt: Driftkostnader 7 990 000 kr. och såsom reservationsanslag
till Statens provningsanstalt: Utrustning 800 000 kr. samt såsom
förslagsanslag till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar 2 645 000 kr.
och till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader 364 000 kr. samt såsom
reservationsanslag till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
300 000 kr.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 9, s. 110—111) för
budgetåret 1968/69 beräknat till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. ett anslag av 150 000 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 69 under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15 mars 1968 lagt
fram förslag om anslag för budgetåret 1968/69 till statens provningsanstalt,
till statens skeppsprovningsanstalt, till bidrag till Sveriges standardiseringskommission
och till atomenergiverksamhet.

Beträffande övriga anslag till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. har förslag framlagts i propositionen nr 68, i anledning av
vilken utskottet senare under sessionen kommer att avge utlåtande.

Teknisk provning och standardisering

1) Statens provningsanstalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(s. 3—8) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under
sjunde huvudtiteln anvisar

1. till Statens provningsanstalt: Driftkostnader ett förslagsanslag
av 8 200 000 kr.,

2. till Statens provningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 800 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 104

2

Statsutskottets utlåtande nr 10b år 1968

2) Statens skeppsprovningsanstalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (s. 8—11) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten
under sjunde huvudtiteln anvisar

1. till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 177 000 kr.,

2. till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader ett
förslagsanslag av 407 000 kr.,

3. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 400 000 kr.

3) Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (s. 11—12) hemställer utskottet

att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under
sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag av 1 425 000 kr.

Atomenergiverksamhet

4) Delegationen för atomenergifrågor. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (s. 12—13) hemställer utskottet

att riksdagen till Delegationen för atomenergifrågor för
budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 370 000 kr.

5) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj :t
har (s. 13—26) föreslagit riksdagen att a) till Atomenergiverksamhet inom
Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag
av 84 000 000 kr. samt b) godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts
om försäkring av Aktiebolaget Atomenergis anläggningar.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 92 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den vid riksdagens början väckta motionen 11:314 av herr Ståhl
vari hemställts att riksdagen 1) beträffande Marvikens kraftstation uttalar
behovet av en samlad teknisk-ekonomisk bedömning som bör utföras av delegationen
för atomenergifrågor med expertorganet reaktorförläggningskommittén
såsom lämplig myndighet, 2) beträffande AB Atomenergis anläggning
i Studsvik tar ställning för att denna anläggning bör skiljas från AB Atomenergi
och nu ombildas till särskild stiftelse, 3) beträffande arbetet på utveckling
av snabba bridreaktorer uttalar att denna verksamhet i första

Statsutskottets utlåtande nr 10b år 1968

3

hand bör inriktas på internationellt samarbete samt 4) uttalar att eventuellt
stöd åt entreprenörföretag för kärnkraftanläggningar skall redovisas separat
och på sikt avvecklas, då det gäller kommersiella projekt,

dels motionen IT: 1100 av herr Ståhl vari hemställts att det till AB Atomenergi
för budgetåret 1968/69 föreslagna reservationsanslaget av 84 milj. kr.
fastställs till 81 milj. kr. samt att den minskning detta innebär mot det av
atombolaget föreslagna anslagsbeloppet till minst 2 milj. kr. tas från den
planerade ökningen av arbetet på snabba bridreaktorer samt till minst 1
milj. kr. från den högre administrationen inom bolaget.

Utskottet. Frågan om statens fortsatta insatser på atomenergiområdet
m. m. utreds av 1966 års atomenergiutredning. De förslag som framläggs i
förevarande proposition avseende atomenergiverksamheten innebär i huvudsak
oförändrade riktlinjer för verksamheten under nästa budgetår. Under
förevarande punkt föreslås — i överensstämmelse med vad delegationen
för atomenergifrågor förordat — att 84 milj. kr. anvisas för forskningsoch
utvecklingsarbetet m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Förslaget innebär
att av bolaget föreslaget anslagsbelopp minskas med 3 milj. kr. främst
genom en mera begränsad satsning på snabbreaktorområdet.

I fråga om Kungl. Maj :ts anslagsäskande yrkas i motionen II: 1100 en
begränsning med 3 milj. kr. till 81 milj. kr. Minskningen föreslås gå ut över
bolagets resurser för dels snabba bridreaktorer, dels administration.

Beträffande det mera långsiktiga arbetet på avancerade reaktortyper —-främst snabba bridreaktorer — som kan väntas bli kommersiellt introducerade
först under 1980-talet framhåller delegationen för atomenergifrågor i
sitt yttrande över bolagets anslagsframställning att underlag ännu saknas
för ett ställningstagande till ambitionsnivån för ett svenskt program. Med
hänsyn härtill och till den nuvarande oklarheten beträffande atomenergiverksamhetens
framtida organisation anser delegationen att uppbyggnaden
av resurser på det snabba området bör begränsas till vad som ger möjlighet
att bevara ett rimligt mått av handlingsfrihet.

Beräkningen av anslaget för nästa budgetår har, som tidigare nämnts,
skett med beaktande av vad delegationen sålunda framfört.

Vid prövningen av bolagets anslagsframställning har delegationen även
ägnat frågan om besparingsmöjligheter avseende kostnader för administration
och förvaltning särskild uppmärksamhet.

Då sålunda medelsbehovet för de ändamål beträffande vilka motionären
funnit besparingar möjliga särskilt prövats kan utskottet inte förorda en i
förhållande till bolagets förslag längre gående beskärning av medelsanvisningen
än Kungl. Maj :t föreslagit. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts
förslag och avstyrker motionen II: 1100.

Utskottet kan helt dela den i motionen II: 314 framförda uppfattningen
att arbetet i Sverige på utveckling av snabba bridreaktorer bör ske i nära

4

Statsutskottets utlåtande nr 104 år 1968

kontakt med motsvarande arbete i andra länder och att bolaget därför bör
sträva efter att ytterligare bygga ut och förstärka det internationella samarbetet
på detta område. Av statsrådsprotokollet framgår att ett visst samarbete
redan är etablerat och att bolaget för överläggningar om ytterligare
samarbete. Då syftet med ifrågavarande motionsyrkande sålunda redan syns
vara tillgodosett anser utskottet, som vill understryka vikten av att onödigt
dubbelarbete undviks genom att internationella erfarenheter tillvaratas, att
motionen II: 314 i nu förevarande del inte påkallar någon ytterligare riksdagens
åtgärd.

Beträffande vad motionären anfört om avveckling av kostnader för bolagets
deltagande i industriella projekt vill utskottet erinra om att föredragande
statsrådet — i likhet med delegationen för atomenergifrågor — understrukit
önskvärdheten av att bolaget söker uppnå full täckning för sina kostnader
i samband med deltagande i industriella projekt. Mot bakgrunden av detta
uttalande och då i propositionen särskilt framhålls att detta bör kunna
ske utan avvaktan på en slutlig lösning av de frågor om fördelningen av
finansieringsansvar m. m. mellan staten och industrin som för närvarande
utreds av atomenergiutredningen anser utskottet inte något särskilt uttalande
från riksdagens sida i hithörande frågor erforderligt, varför utskottet
avstyrker yrkandet härom i motionen II: 314.

Inom ramen för förevarande anslag har medel beräknats för det återstående
utvecklingsarbetet för Marvikens kraftstation. Projektet står nu inför
sitt färdigställande. I motionen II: 314 har framhållits att det är angeläget att
en samlad teknisk-ekonomisk värdering av projektet kommer till stånd.

Utskottet anser det för sin del uppenbart att vederbörande myndigheter
och organ inom ramen för sina åligganden har att föranstalta om de undersökningar
och utvärderingar av skilda projekt som är nödvändiga för att
ge underlag för bedömningar beträffande det optimala utnyttjandet av anläggningarna
och för planering av nya anläggningar. Mot bakgrunden av
denna sin uppfattning anser utskottet det i motionen II: 314 under punkt 1
gjorda yrkandet inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.

Atomenergiutredningen har i en särskild promemoria redovisat möjligheterna
att utnyttja bolagets forskningsstation i Studsvik för verksamhet
utanför atomenergiområdet och därvid även föreslagit vissa organisatoriska
åtgärder. Föredragande statsrådet har emellertid funnit det motiverat att
ta upp hithörande frågor i ett större sammanhang. Statsrådet har sålunda
förklarat sig ha för avsikt att hemställa om bemyndigande att tillkalla sakkunniga
med uppgift att utreda möjligheterna att samordna vissa statliga
forskningsinstitutioner — däribland forskningsstationen i Studsvik — samt
formerna för en sådan samordning med syfte att effektivare utnyttja existerande
resurser. Utskottet anser det olämpligt att riksdagen — såsom yrkats
i motionen II: 314 — beslutar om en ändring av Studsviks organisatoriska
ställning innan resultatet av de nämnda sakkunnigas arbete, som till stor

Statsutskottets utlåtande nr 104 år 1968

5

del torde komma att inriktas på organisatoriska spörsmål, föreligger. Utskottet
avstyrker därför detta yrkande och vill härvid erinra om att i propositionen
förutsatts att bolaget liksom hittills genom olika åtgärder söker
förbättra utnyttjandet av de nuvarande anläggningarna i Studsvik.

Kungl. Maj :ts förslag att statens självrisk i fråga om atomskada på bolagets
anläggningar utsträcks till att omfatta även konventionell brand- och
vattenskada föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 1100 till Atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1968/69 på
driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 84 000 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts
om försäkring av Aktiebolaget Atomenergis anläggningar,

3. att riksdagen avslår motionen II: 314.

6) Internationellt atomenergisamarbete. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (s. 26—28) hemställer utskottet

att riksdagen till Internationellt atomenergisamarbete för
budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.

7) Drift av Ranstadsverket m. m. Kungl. Maj :t har (s. 28—35) föreslagit
riksdagen att till Drift av Ranstadsverket m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa
ett förslagsanslag av 11 000 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 6 900 000 kr.

Utskottet. I januari 1967 tilkallades en särskild sakkunnig för att utreda
frågan om de ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningarna för en
fortsatt verksamhet i Ranstad. Av det utredningsresultat, som nu föreligger,
framgår att det torde saknas möjligheter att genom en ändrad produktionsinriktning
förbättra Ranstadsverkets ekonomi. En kompletterande produktion
skulle ge ekonomiska fördelar endast vid anläggningar av minst
fyra gånger det nuvarande Ranstadsverkets kapacitet. Utredningen anser en
fortsatt drift av det nuvarande verket motiverad endast i den mån man
önskar skapa underlag för en framtida produktion av uran i stor skala.
Utredningens slutsats är att ställningstagandet till ranstadsfrågan blir beroende
av de motiv som kan finnas för att till någon väsentlig del basera
den framtida svenska uranförsörjningen på inhemsk produktion.

Enligt föredragande statsrådets uppfattning bör nu en långsiktig uran -

6

Statsutskottets utlåtande nr 104 år 1968

försörjningspolitik utformas. Statsrådet förklarar sig avse att efter samråd
med de företag, myndigheter och utredningar som berörs av uranfrågorna
lägga fram förslag för Kungl. Maj :t om de åtgärder som bör ingå som led i
en långsiktig uranpolitik. Frågan avses skola beredas så skyndsamt att förslag
— i de delar riksdagens medverkan erfordras — kan redovisas i 1969
års statsverksproposition. Samtidigt härmed bör slutlig ställning kunna tas
till den framtida verksamheten i Ranstad.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning om angelägenheten
av att frågan om vår framtida uranförsörjning upptas till allsidig behandling.
I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till den framtida verksamheten
i Ranstad bör såsom föreslagits medel för drift av verket och för
visst forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning därtill anvisas även under
nästa budgetår.

Med hänsyn till marknadsläget har det ansetts lämpligt att tills vidare
lagra det producerade uranet. Anslaget har till följd härav beräknats med
utgångspunkt från bruttokostnaderna för verkets drift. Kungl. Maj:ts under
denna förutsättning framlagda förslag om medelsanvisning har inte gett
utskottet anledning till erinran. Härvid har utskottet förutsatt att försäljning
av uran kommer att ske så snart det föreligger marknadsmässiga förutsättningar
härför.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Drift av Ranstadsverket m. m. för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 11 000 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Rirger Andersson (s),
Virgin (h), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), Nyman (fp), Mårtensson
(s), Rengtson (ep), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Bengt Gustavsson
(s), Herbert Larsson (s), Åkerlund (h), Karl-Erik Eriksson (fp) och
Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s),
Ståhl (fp), Almgren (s), Mellqvist (s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken
Olsson (s), herrar Arvidson (s), Johansson i Norrköping (s), Tobé (fp),
Björkman (h), Sjönell (ep), Nilsson i Kristianstad (s) och Sterne (fp).

Statsutskottets utlåtande nr lOi år 1968

7

Reservationer

1) vid punkten 5 (Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi)
av herr Ståhl (fp).

2) vid punkten 7 (Drift av Ranstadsverket m. m.)

a) av herr Åkerlund (h)

b) av herr Ståhl (fp).

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027