Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
1
Nr 101
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition om ökat ekonomiskt
stöd åt barnfamiljer jämte motioner.
(3:e avd.)
Propositionen
Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 7, punkterna C 1—C 3)
beräknat medel för allmänna barnbidrag och bostadsrabatter in. in. har
Kungl. Maj :t i propositionen nr 42 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
för den 8 mars 1968 föreslagit riksdagen att
a) till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1968/69 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 615 000 000 kr.,
b) till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag
för budgetåret 1968/69 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 700 000 kr,
c) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade grunderna för statliga
bostadstillägg för barnfamiljer att gälla fr. o. in. den 1 januari 1969,
d) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade grunderna för statsbidrag
till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer att gälla fr. o. in.
den 1 januari 1969,
e) till Bostadstillägg för barnfamiljer, in. m. för budgetåret 1968/69 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.
I propositionen läggs fram förslag om den familjepolitiska reform som
har aviserats i årets statsverksproposition. Reformen syftar till att bereda
barnfamiljer med lägre inkomster och familjer med flera barn ett förstärkt
ekonomiskt stöd, vilket utformas så att det också medverkar till att höja
familjernas bostadsstandard.
Det ökade familjestödet ges formen av ett helt nytt bostadstillägg för
barnfamiljer. Vidare föreslås att kommunerna erhåller statsbidrag till
kompletterande bostadstillägg för barnfamiljer med särskilt höga hyror. En
höjning av bidragsförskotten ingår också i det ökade familjestödet. De allmänna
barnbidragen behålls oförändrade. De nuvarande familjebostadsbidragen
avskaffas.
Det nya statliga bostadstillägget utformas på ett sådant sätt, att det utgår
till alla barnfamiljer som med hänsyn till inkomster och barnantal behöver
ett ökat ekonomiskt stöd. Alla barnfamiljer med lägre inkomster får utöver
1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 101
2 Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1068
barnbidraget ett grundbelopp som alltid ökar när familjen får ett barn till.
Stimulansen att skaffa större lägenhet åstadkommes genom att bostadstillägget
därutöver ökar med bostadens storlek upp till ett visst rumsantal.
Det grundbelopp som utgår utan särskilda bostadsvillkor föreslås till 720
kr. om året. Detta belopp gäller för familjer med ett barn under 16 år. Beloppet
ökar med 240 kr. om året för varje ytterligare barn under 16 år.
Grundbeloppet på 720 kr. per år för familjer med ett barn ökar således till
960 kr. för tvåbarnsfamiljer, 1 200 kr. för trebarnsfamiljer, 1 440 kr. för
fyrbarnsfamiljer, 1 680 kr. för fembarnsfamiljer osv.
Vidare ökas grundbeloppen med 720 ler. om året per rum upp till ett visst
rumsantal. Det högsta sammanlagda bidragsbeloppet blir för år räknat
1 680 kr. för en tvåbarnsfamilj, 2 640 kr. för en trebarnsfamilj, 2 880 kr.
för en fyrbarnsfamilj och 3 840 kr. för en familj med fem barn. För det
högsta bidragsbeloppet vid varje familjestorlek — men inte för övriga belopp
—- tillämpas hl. a. en utrymmesnorm som innebär att antalet boende
inte får vara mer än två personer per rum, köket oräknat.
Fullt bostadstillägg med de nämnda beloppen utgår upp till en årsinkomst
på omkring 16 000 kr. för en gift man vars hustru saknar förvärvsinkomst.
Om familjen har högre inkomster reduceras bidragsbeloppet med viss procentandel
av den överskjutande inkomsten enligt en glidande skala. De övre
inkomstgränserna kommer att ligga vid omkring 21 000 kr. för ettbarnsfamiljer,
28 000 kr. för tvåbarnsfamiljer, 35 000 kr. för tre- och fyrbarnsfamiljer
och 39 000 kr. för familjer med fem barn. För makar som båda förvärvsarbetar
och ensamstående barnför sörj are kan de motsvarande årsinkomsterna
vara upp till 3 000 kr. högre till följd av det förvärvsavdrag som
medges vid taxeringen.
Av totalt omkring eu miljon barnfamiljer beräknas ca 415 000 familjer
bli berättigade till det nya bostadstillägget. I år har ca 150 000 familjer
familjebostadsbidrag. över en kvarts miljon familjer med bidrag tillkommer
alltså.
För att bl. a. kunna ta särskild hänsyn till bostadskostnadens storlek för
barnfamiljer som har låga inkomster och samtidigt höga hyror förordas en
individuell komplettering av det nya bostadstillägget. Den bör få formen av
kommunala bostadstillägg, vartill föreslås utgå statsbidrag med 50 % av
kostnaderna. Enligt förslageL skall statsbidrag utgå för kommunala bostadstillägg
vilka avser att täcka en viss del av den bostadskostnad som för ettoch
tvåbarnsfamiljer ligger mellan 400 och 525 kr. i månaden, för tre- och
fyrbarnsfamijer mellan 400 och 625 ler. i månaden och för familjer med fem
eller flera barn mellan 400 och 725 kr. i månaden.
Bidragsbeloppen i det nya bostadstillägget har avvägts så, att de ensamstående
barnförsörjarna kommer att få betydande ekonomiska förstärkningar.
Soin en ytterligare åtgärd för att stödja de mera utsatta grupperna
bland dessa föreslås även en höjning av bidragsförskotten från 25 till 30 %
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968 3
av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Vid nuvarande basbelopp
på 5 800 kr. innebär det en höjning av bidragsförskottet för varje barn från
1 450 kr. till 1 740 kr. om året, dvs. en höjning med omkring 300 kr. per år.
Bestämmelserna om statligt bostadstillägg för barnfamiljer och om statsbidrag
till kommunala bostadstillägg föreslås träda i kraft den 1 januari
1969. Höjningen av bidragsförskotten föreslås ske från samma tidpunkt.
Årskostnaden beräknas till ca 425 milj. kr. för de statliga bosladstill1
aggen och till ca 10 milj. kr. för statsbidragen till kommunala bostadstillägg.
För höjningen av bidragsförskotten beräknas statens kostnad till ca
16 milj. kr. per år. Jämfört med gällande regler för familjebostadsbidrag_
som skulle inneburit ett anslagsbehov för budgetåret 1968/69 på ca 150
milj. kr. — blir kostnadsökningen för staten ca 300 milj. ler. för helt år.
Förslag framläggs om medelsanvisningar för nästa budgetår till allmänna
barnbidrag, bostadstillägg för barnfamiljer m. in.
Andra lagutskottet behandlar dels i sitt utlåtande nr 40 motioner om
höjning av de allmänna barnbidragen in. m. och dels i sitt utlåtande nr 39
propositionen nr 43 om höjning av bidragsförskotten.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 236 av herr Werner och II: 288 av herr
Hermansson m. fl. vari, med hänvisning till vad som anförts i motionerna
I: 280 och II: 3i5, hemställts att riksdagen måtte besluta 1) att anslaget till
Allmänna barnbidrag höjs till 1 800 000 000 kr. och 2) att för indexreglering
av de allmänna barnbidragen anvisas ett belopp av 70 000 000 kr. för budgetåret
1968/69,
dels de likalydande motionerna 1:554 av herrar Dahlén och Bengtson
samt II: 715 av herrar Hedlund och Wedén vari, med hänvisning till vad som
anförts i motionerna 1:679 och 11:870, hemställts att riksdagen måtte till
Allmänna barnbidrag för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
1 795 000 000 kr.,
dels de likalydande motionerna 1: 679 av herrar Dahlén och Bengtson samt
II: 870 av herrar Hedlund och Wedén vari, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till en
samlad familjepolitisk reform i enlighet med de riktlinjer som i motionerna
anförts,
dels de likalydande motionerna 1: 792 av herr Lars Larsson och fru Landberg
samt II: 1026 av fru Hörnlund in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte ge till känna att vid beräkning av förmögenhet
för erhållande av statligt bostadstillägg skall hänsyn tagas icke endast till
föräldrarnas utan även till barnens behållna förmögenhet,
4
Statsutskottets utlåtande nr 101 år W68
dels de likalydande motionerna I: 802 av herrar Dahlén och Bengtson samt
II: 1040 av herrar Hedlund och Wedén vari hemställts
1) att riksdagen måtte utlala att vid utformningen av bidragsbestämmelserna
möjligheten prövas att de barnfamiljer som bevisligen försökt anskaffa
en större bostad, men sådan ej funnits att tillgå inom bostadsorten,
skall erhålla det tillägg till det statliga bostadstillägget som de skulle ha
erhållit om sådan bostad kunnat anskaffas,
2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
a) uttala sig för en successiv omläggning av familjestödet så att de
familjepolitiska förmånerna på sikt göres mera konsumtionsneutrala,
b) anhålla om att eu plan för detta måtte utarbetas och framläggas i samband
med att riksdagen förelägges förslag om en samlad familjepolitisk
reform,
3) att riksdagen måtte besluta om ett särskilt statligt bostadstillägg om
100 kr. per år till barnfamiljer med en statlig beskattningsbar inkomst
understigande 6 100 kr., samt
4) att riksdagen måtte till Bostadstillägg för barnfamiljer, in. m. för budgetåret
1968/69 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
309 000 000 kr„
dels de likalydande motionerna 1:803 av herrar Holmberg och Kaijser
samt II: 1039 av herr Bohman m. fl. vari hemställts att riksdagen med
bifall till propositionen 42 måtte besluta
1) att i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att proposition 42 förutsättes
vara ett provisorium i avvaktan på att familjeskatteberedningen skall hinna
avslutas och familjepolitiska kommittén fullgöra återstående del av sitt utredningsuppdrag,
varefter förslag bör utarbetas till en allsidig familjepolitisk
reform som tar hänsyn till behovet av såväl konsumtionsstöd till barnfamiljerna
som nödvändigheten av kompensation för vård- och tillsynskostnader
för barnen, i första hand då föräldrarna förvärvsarbetar,
2) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om påskyndande av pågående
utredningar på familjepolitikens område och framläggande snarast möjligt
av förslag till en samlad familjepolitisk reform,
3) att Kungl. Maj :t måtte överlämna motionerna till familjeskatteberedningen
och familjepolitiska kommittén för beaktande i samband med det
fortsatta utredningsarbetet,
dels de likalydande motionerna I: 804 av herr Knut Johansson in. fl. och
II: 1038 av herr Bergman m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta
1) att som villkor för statligt bostadstillägg till maximalt belopp samt för
statsbidrag till kommunalt bostadstillägg skall gälla, såvitt avser lägenhet
i flerfamiljshus, att badrum eller duschrum finns i lägenheten samt 2) att
de regler som nu gäller för utbetalning av familjebostadsbidraget skall gälla
för utbetalning av bostadstillägg,
dels de likalydande motionerna I: 805 av fru Nilsson in. fl. och II: 1042 av
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
herr Larsson i öskeviksby in. fl. vari hemställts 1) att riksdagen måtte besluta
att det särskilda bostadstillägget för barnfamiljer med höga bostadskostnader
skall vara statligt och i sin helhet finansieras av staten samt 2)
att riksdagen måtte till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret
1968/69 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
310 000 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 806 av herr Werner och II: 1041 av herr
Hermansson m. fl. vari föreslagits 1) att riksdagen — med bifall i övrigt till
förslagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 42 — måtte besluta om fastställandet
av en årsinkomst av 20 000 kr. från vilken inkomstgräns avtrappningen
av bostadstilläggen inträder, samt 2) att riksdagen till Bostadstillägg för
barnfamiljer m. m. för budgetåret 1968/69 under femte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 360 000 000 kr.
Utskottets yttrande
Inriktningen av ett ökat stöd åt barnfamiljer
Enighet råder om behovet av en familjepolitik som syftar till en ekonomisk
omfördelning till barnfamiljernas förmån och om att därvid skall beaktas
de skillnader i stödbehovet som föranleds av barnantal, familjeinkomst
och särskilda vård- och tillsynskostnader på grund av föräldrarnas
förvärvsarbete. Sambandet med skattesystemets utformning är även ofrånkomligt.
Enighet synes även råda om att samhällsekonomiskt utrymme inte
finns för att höja de allmänna barnbidragen till en sådan nivå att konsumtionskostnaderna
för barnen helt täcks genom barnbidraget. Ett differentierat
kompletterande familjestöd är därför nödvändigt. Mot bakgrund härav
har Kungl. Maj :t i propositionen nr 42 lagt fram förslag om en familjepolitisk
reform som syftar till att bereda barnfamiljer med lägre inkomster
och familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd. I motionerna
I: 679 och II: 870 samt I: 803 och II: 1039 har framförts förslag om riksdagens
uttalanden i fråga om ytterligare reformer inom familjepolitikens område
— förslag som i viss mån innebär programförklaringar om utformningen
av dessa reformer.
Redan i direktiven för den familjepolitiska kommittén konstaterades att
allmänna barnbidrag även i fortsättningen bör bilda stommen i konsumtionsstödet
till barnfamiljerna. I motionerna 1:679 och 11:870 anförs att
barnbidraget bör höjas inte enbart med hänsyn till förändringar i penningvärdet
utan även med hänsyn till standardhöjningen i samhället och att
bidraget bör indexregleras. I anslutning härtill vill utskottet erinra om att
familjepolitiska kommittén anmält att den har för avsikt att i ett kommande
betänkande ta upp frågan om indexreglering eller annan form för successiv
anpassning av bidragsbeloppen i konsumtionsstödet till pris- eller inkomst1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 101
G
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
utvecklingen. Konkreta motionsförslag om höjning av det allmänna barnbidraget
behandlas i andra lagutskottets utlåtande nr 40. I motionerna
1:803 och II: 1039 anförs att utformningen av ett familjestödsystem måste
börja med beskattningsreglerna och att den önskvärda utjämningen mellan
barnfamiljer och barnlösa respektive familjer med olika barnantal huvudsakligen
är en skattefråga.
Som antytts har invändningar inte gjorts mot bifall i huvudsak till det i
propositionen framlagda förslaget som avser att prioritera tillgodoseendet
av särskilt kännbara stödbehov för familjer med låga inkomster. Behovet
av ett differentierat stöd stryks också under i motionerna I: 679 och II: 870.
I motionerna 1:803 och II: 1039 anförs att kontantbidragens främsta uppgift
bör vara en utjämning till förmån för barnfamiljer med låga inkomster
och familjer med många barn.
I fråga om det stödbehov som föranleds av särskilda barnkostnader vid
föräldrarnas förvärvsarbete erinrar utskottet om att frågan om ett vårdbidrag
tagits upp i direktiven för familjepolitiska kommittén, som i denna
del avvaktar familjeskatteberedningens förslag. Kommittén har påpekat att
det vid en särbeskattning kan bli aktuellt att avskaffa eller förändra främst
förvärvsavdraget för gift kvinna med barn och för ensamstående barnförsörjare.
Motionerna 1:679 och 11:870 innehåller i denna del ett uttalande
att samhället bör medverka till att skapa ekonomiska förutsättningar för en
valfrihet mellan hemarbete och förvärvsarbete och att därför frågan om ett
vårdnadsbidrag ingående bör prövas. I motionerna I: 803 och II: 1039 framhålls
att även denna kompensation i huvudsak är en skattefråga.
Till det senast anförda anknyter uttalandet i fråga om familjebcskattningen
i motionerna 1:679 och 11:870 att skattesystemet bör vara neutralt i
fråga om föräldrarnas val mellan hemarbete och förvärvsarbete. Som förut
anförts har i motionerna I: 803 och II: 1039 uttalats att ett väl fungerande
system för familjestöd måste grundas i beskattningsreglerna.
Även den i motionerna I: 802 och II: 1040 väckta frågan om ett slopande
av den enligt motionerna nu nödvändiga anknytningen till bostadskonsumtionen
hänför sig till ett fortsatt reformarbete. En sådan ändrad inriktning
kan enligt motionerna komma i fråga när det finns stat sfinansiella möjligheter
därtill och när barnfamiljer lättare kan få goda bostäder till en rimlig
kostnad.
Frågan om en anpassning av de allmänna barnbidragen till kostnads- och
inkomstutvecklingen utreds och bör därefter bedömas som även nu skett
som en fråga om fördelningen av de resurser som står till buds. Detsamma
gäller även frågan om ett vårdbidrag där hänsyn måste tas även till samhällets
övriga insatser med samma syfte. Familjebeskattningen utreds och resultatet
därav kan väntas under detta år. Förutsättningar bör därefter föreligga
för att närmare bedöma hithörande frågor. Ett riksdagens ställningstagande
till de principförklaringar som kan ligga i motionerna 1:679 och
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
7
11:870, 1:802 och II: 1040 samt 1:803 och II: 1039 skulle med hänsyn till
det anförda nu inte vara lämpligt. Vid sådant bedömande finns inte heller
anledning bifalla motionerna såvitt de avser begäran om förslag till framtida
reformer. Då utskottet slutligen förutsätter att utredningsarbetet drivs med
möjlig snabbhet blir inte heller särskild skrivelse därom erforderlig. Utskottet
avstyrker sålunda bifall till motionerna I: 679 och II: 870 samt I: 802 och
II: 1040, såvitt nu är i fråga, samt I: 803 och II: 1039.
Statligt bostadstillägg för barnfamiljer
Bidragsbeloppen
Propositionsförslaget innebär som princip ett system med dels ett allmänt
konsumtionsstöd oberoende av bostadsvillkor, där grundbeloppet är 60 kr. i
månaden för ettbarnsfamiljer och ökar med 20 kr. i månaden för varje ytterligare
barn, dels ett bostadsanknutet stöd där som tillägg till nämnda
belopp utgår 60 kr. i månaden för varje rum utöver det första och till och
med det fjärde, som familjen bebor och som behövs för att det inte skall bo
fler än två personer i varje rum, köket oräknat. Beloppen skall vara skattefria
för de bidragsberättigade. Storleken av bidragsbeloppen har fått avvägas
från de antagna målsättningarna och inom ramen för den totala reformkostnad
som samhällsekonomin nu bedömts tillåta.
Systemets principiella uppläggning är föredömligt enkel. Inga invändningar
har gjorts i motioner mot bidragsbeloppen som sådana.
Bland villkoren för det bostadsanknutna tillägget ingår som angivits krav
på viss utrymmesstandard. I motionerna I: 802 och II: 1040 konstateras nödvändigheten
att nu ställa upp bostadskrav men föreslås att tillägget för rum
skall utgå även i de fall där familjen bevisligen söker men inte kunnat anvisas
erforderligt stor bostad. Den situation från vilken motionärerna utgår
torde i huvudsak gälla när en familj får ytterligare barn och därigenom blir
trångbodd. Det föreslagna systemet skiljer sig dock genom sin stegvisa uppbyggnad
från det nuvarande familjebostadsbidraget på sådant sätt att bidraget
i princip alltid ökar när familjen får ett barn till även om familjen därmed
blir trångbodd. För de fall där utrymmesnormen inte uppfylls på grund
av att familjen mera tillfälligt har andra medlemmar än föräldrar och barn
under 16 år, t. ex. äldre släktingar, boende hos sig bör som framhålls i statsrådsprotokollet
myndigheterna ha möjlighet att medge undantag från bostadsvillkoren.
Motionärernas syfte är sålunda i väsentliga delar redan tillgodosett.
Beträffande de kommunala bostadstilläggen skall enligt förslaget i
propositionen gälla den i motionerna åsyftade regeln med hänsyn till att de
kommunala tilläggen i motsats till de statliga eljest skulle kunna falla bort
om familjen får ett barn till och därigenom blir trångbodd. Utskottet avstyrker
därför motionerna I: 802 och II: 1040 beträffande föreslagen undantagsregel.
8
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
De till rumsantalet knutna tilläggsbeloppen förutsätter enligt förslaget i
propositionen inte blott en viss utrymmesstandard utan även en viss utrustningsstandard
enligt en schablonregel som innebär att bostaden skall ha
vatten och avlopp och att det finns tillgång inom huset till bad- eller duschrum
om sådant rum inte finns inom lägenheten. Häremot ställs yrkandet i
motionerna 1:804 och II: 1038 om att villkoret bör, i fråga om flerfamiljshus,
utformas så att bad- eller duschrum finns i lägenheten. Motionsyrkandet
motiveras i huvudsak med att den avsedda bostadsstimulansen måste
sikta på fullgott utrustade bostäder och att det vore beklagligt om stimulansen
till förbättring och upprustning i det äldre bostadsbeståndet skulle försvagas.
Under de senaste tjugo åren har det byggts ytterst få köksutrustade lägenheter
utan badrum och nästan inga lägenheter med 2 rum och kök eller
mer har byggts utan badrum. Vad nyproduktionen beträffar påverkas den
inte av den nu föreslagna regelns innehåll. Den enligt utskottets mening
avgörande frågan, nämligen om den ur bidragssynpunkt önskvärda uppmjukningen
kan hämma insatserna för att rusta upp det äldre bostadsbeståndet
måste besvaras nekande. Anledningen till den föreslagna uppmjukningen
jämfört med nuvarande villkor för familjebostadsbidrag är att familjer
som bor i dessa lägenheter inte skall vara sämre ställda i bidragshänseende
än andra familjer. Barnfamiljerna kan knappast uppfatta det som
rättvist att bidragsrätten skulle bli beroende av en sådan detalj som var
badrummet är placerat. Skillnaden mellan bidragsnorm och planeringsnorm
kommer för övrigt till uttryck inte endast i fråga om utrustningsstandarden
utan även när det gäller utrymmesstandarden. Utskottet avstyrker därför
motionerna i denna del.
Åldersgränser m. in.
Utskottet har ingen erinran mot vad föredragande statsrådet anfört i detta
sammanhang. Sambandet med studiehjälpssystemet förtjänar att understrykas.
Som kompensation för den minskning eller det bortfall av bostadstilllägg
som följer av att ett barn fyller 16 år har familjen möjlighet att få del
av de inkomst- och behovsprövade tilläggen inom studiehjälpen. Förslag om
vissa av bostadstillägget aktualiserade justeringar i det studiesociala stödet
uppges komma att redovisas i nästa års statsverksproposition.
Inkomstprövningen
De belopp som förut angivits för det föreslagna bostadstillägget föreslås
som huvudregel gälla då föräldrarnas beskattningsbara inkomst enligt senaste
taxering till statlig inkomstskatt understiger 6 100 kr., motsvarande
en faktisk årsinkomst av ca 16 000 kr. för gift man vars hustru saknar inkomst
och ca 19 000 kr. för ensamstående med barn. Vid högre inkomster
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
9
reduceras bidragen med vissa andelar av överskjutande inkomst enligt en
progressiv skala. Den föreslagna reduktionsprincipen medför att bidraget
helt upphör vid faktiska årsinkomster om ca 21 000—24 000 kr. för ettbarnsfamiljer,
ca 28 000—31 000 kr. för tvåbarnsfamiljer, ca 35 000 kr. för treoch
fyrbarnsfamiljer och ca 39 000 kr. för familjer med fem eller flera barn.
1 motionerna I: 802 och II: 1040 föreslås att de familjer som enligt förslaget
i propositionen skall få oreducerat bidrag därutöver skall få ett särskilt
statligt bostadstillägg om 100 kr. per år och familj. De i propositionen föreslagna
oreducerade bidragsbeloppen utgör för ettbarnsf amil jer 60 kr. per
månad och — om bostadskraven uppfylls — för två- till fembarnsfamiljer
140, 220, 240 respektive 320 kr. per månad vilka belopp enligt motionerna
sålunda föreslås höjda med något över 8 kr. per månad.
Utskottet delar den i motionerna uttryckta uppfattningen att bidraget till
de sämst ställda familjerna bör vara så stort som möjligt. Förslaget i propositionen
är också utformat utifrån denna uppfattning. Det i motionerna aktualiserade
särskilda tillägget — som är av ringa betydelse i förhållande till
de avsevärda förbättringar som propositionsförslaget innebär för ifrågavarande
barnfamiljer —- skulle bryta uppbyggnaden av bidragssystemet på ett
olämpligt sätt. Det skulle också återföra vissa tröskeleffekter som systemet
med en glidande avtrappning avser att begränsa. Med hänsyn därtill och till
förslagets begränsade effekt i övrigt samt till det förhållande att den föreslagna
ökade bidragsvolymen överförd till ett system med glidande avtrappning
skulle få ännu mer marginell betydelse avstyrker utskottet bifall till
motionerna i denna del.
Ett förslag om höjda nedre inkomstgränser så att avtrappningen av bostadstilläggen
skulle inträda först vid faktiska årsinkomster av 20 000 kr.
förs fram i motionerna I: 806 och II: 1041. Av förslaget följer att bidragen
ökar även för familjer med högre inkomster och att de övre inkomstgränserna
förskjuts uppåt. 240 000 familjer skulle få ett ökat stöd och 110 000
nya familjer skulle få del av stödet. Av de sistnämnda torde ca 50 % vara
ettbarnsfamiljer och ca 40 % vara tvåbarnsfamiljer. Merkostnaderna för
helt år beräknas uppgå till ca 120 milj. kr. Redan storleken av de ökade
kostnaderna talar mot ett bifall till förslaget med nuvarande samhällsekonomiska
utrymme. Utskottet avstyrker motionerna.
Förslaget om regler för inkomstprövningen innebär även att den statligt
beskattningsbara inkomsten skall ökas med 20 % av den behållna förmögenhet
som överstiger 30 000 ltr. I denna del hänvisas bl. a. till reglerna för det
inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen. I motionerna 1:792 och
II: 1026 föreslås att vid denna beräkning hänsyn skall tas inte endast till
föräldrarnas utan även — som sker inom studiehjälpssystemet — till barnens
behållna förmögenhet.
Sett med hänsyn till de fördelningssyften som inkomstprövningen är avsedd
att tjäna föreligger samma skäl att beakta hemmavarande barns in
-
10 Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
komst- och förmögenhetsförhållanden som föräldrarnas. Dessa skäl föreligger
vare sig barnens betalningsförmåga härrör från s. k. tekniska förmögenhetsöverföringar
eller inte. Under alla förhållanden bör i enlighet med motionsförslaget
hänsyn tas till hidragsgrundande barns förmögenhet. Detta behöver
inte nödvändigtvis innebära att hänsyn tas även till barnens eventuella beskattningsbara
inkomst. Kungl. Maj :t bör dock ha möjlighet att, om detta kan
ske utan att administrationen kompliceras, utforma reglerna så att även barnens
inkomstförhållanden beaktas. Vad utskottet härom anfört bör med bifall
till motionerna I: 792 och II: 1026 ges Kungl. Maj :t till känna.
Ansökningsförfarande och utbetalning
Administrationen av det statliga bostadstillägget föreslås ankomma på
bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna och de kommunala förmedlingsorganen.
I statsrådsprotokollet anmäls avsikten att närmare utreda de tekniska
möjligheterna att framdeles flytta över barnbidragsutbetalningarna
från barnavårdsnämnderna till försäkringskassorna och att samordna utbetalningar
av bostadstilläggen med barnbidragsutbetalningarna.
Förslaget i propositionen innebär att förmedlingsorganet har att besluta
om bostadstilläggets belopp. Utbetalning föreslås likaledes ske genom förmedlingsorganets
försorg månadsvis till familjen eller av familjen genom
fullmakt anvisad annan mottagare. Det bör här erinras om att fordran på
bostadstillägg — liksom nu rätt till familjebostadsbidrag — inte skall kunna
överlåtas eller utmätas.
Familjebostadsbidragen, som förutsätter innehav av egen bostad, betalas
ut då det gäller förhyrd lägenhet i småhus eller flerfamiljshus kvartalsvis i
förskott till fastighetsägaren mot dennes på ansökningsblanketten tecknade
förbindelse att mottaga och avräkna beloppen på hyran. Då det gäller eget
småhus betalas bidragen ut halvårsvis i efterskott. Är småhuset statligt belånat
har bidraget hittills räknats av mot de halvårsvis debiterade lånekostnaderna
genom förmedlingsorganets försorg. Fr. o. m. den 1 juli 1968
kommer bostadsstyrelsen att successivt övergå till direktavisering till låntagare
med bostadslån. I de fall direktavisering genomförs och avräkning
hos förmedlingsorganet därför inte blir möjlig föreslås att även nuvarande
familj ebostadsbidrag får betalas ut direkt till familjen.
I motionerna 1:804 och II: 1038 hemställes att nu gällande utbetalningsregler
för familj ebostadsbidrag skall gälla även för utbetalning av bostadstillägg.
Hemställan grundas på att ett sådant system förefaller smidigare
såväl för förmedlingsorganet som för bidragstagaren och förs fram under
erinran om den aviserade utredningen om möjligheterna att samordna utbetalningarna
av bostadstillägg med utbetalningarna av allmänna barnbidrag.
Förslaget i propositionen har utformats med hänsyn till att bostadstilllägget
innehåller ett grundbelopp som är oberoende av bostadsvillkor. Vidare
har erinrats om att bostadstillägg till folkpension betalas ut direkt till pen
-
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
11
sionären. Motionsförslagets primära syfte torde, med hänsyn till motiven
och till att ettbarnsfamiljernas tillägg inte alls är bostadsanknutet, vara att
bibehålla utbetalning till fastighetsägaren av bostadstillägg för familj med
två eller flera barn i direktförhyrd lägenhet i flerfamiljshus.
Det föreslagna bostadstillägget är en ny stödform som bl. a. syftar till
att ge ett allmänt konsumtionsstöd och avses utgöra och uppfattas som ett
tillägg till det allmänna barnbidraget. Redan detta förhållande innebär att
det nu inte är fråga om att ur administrativa synpunkter ändra ett gällande
system utan i stället att välja en lämplig utbetalningsform för ett nytt
bidrag.
De administrativa rutinerna för den nya stödformen bör med beaktande
av kravet på största möjliga enkelhet anpassas till den framtida utvecklingen.
I detta hänseende erinrar utskottet om den nämnda utredningen
om möjligheterna att samordna utbetalningarna av bostadstillägg med utbetalningarna
av allmänna barnbidrag. Vidare bör erinras om att det nya
stödet innebär att i ett stort antal fall tillägg utgår utan någon bostadsanknytning,
bl. a. till ca 150 000 ettbarnsfamiljer och till övriga barnfamiljer
som saknar egen bostad eller har bostad om högst ett rum och kök. Dessa
anförda synpunkter talar för bifall till propositionens förslag.
Förslaget i motionerna 1:804 och 11:1038 är praktiskt ogenomförbart
för alla familjer utan direktförhyrd bostad samt, såvitt avser avräkning
bos förmedlingsorganet, för småhus i den mån direktavisering av statslån
genomförs. Det medför direkta administrativa komplikationer i det
stora antal fall i övrigt där inga uppgifter om bostaden annars behövs. Utbetalning
kvartalsvis i förskott skulle för nästa budgetår medföra ett med
ca 45 milj. kr. ökat anslagsbehov. Varje försök att genomföra motionsförslaget
i övriga delar skulle leda till en utbetalningsordning där ett flertal
olika utbetalningssystem skulle fungera vid sidan av varandra, vilket skulle
komplicera administrationen. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet
Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker motionerna.
Bostadsstyrelsens befogenhet att i lånesammanhang om så erfordras utfärda
närmare föreskrifter om betalning av lånekostnad torde gälla även
betalning genom överföring av bostadstillägg.
Särskilda frågor
Som utskottet tidigare anfört avses bostadstilläggen inte utgöra skattepliktig
inkomst. Som föredragande statsrådet anfört torde riksdagen i annat
sammanhang föreläggas därav föranlett erforderligt förtydligande i kommunalskattelagen
m. m.
Utskottet vill vidare erinra om föreslagna regler för samordningen med
de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärerna. Dessa regler tar särskild
hänsyn till att grundbeloppet inte är bostadsanknutet.
I fråga om återbetalningsskyldighet för obehörigen uppburna bostadstill -
12
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 196S
lägg och kvittningsrätt förutsätter utskottet att föreslagna riktlinjer får formen
av bidragsvillkor.
Övergångsbestämmelser m. m.
Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj :ts förslag beträffande övergångsbestämmelser
och ändrade bestämmelser för utbetalning av familj ebostadsbidrag
vid direktavisering av statligt bostadslån.
Statsbidrag till kommunala bostadstillägg
En ur rumsantalet beräknad bostadsanknuten bidragsdel kan inte utjämna
de hyresskillnader som betingas av andra faktorer. Särskild hänsyn kan
dock tas till bostadskostnadernas storlek för familjer med låga inkomster
och samtidigt särskilt höga hyror genom ett kompletterande stöd. Ett sådant
stöd föreslås i propositionen anförtros kommunerna eftersom bostadskostnaderna
kan variera avsevärt mellan olika kommuner. Staten bör delvis
bidra till kostnaderna och samtidigt stimulera kommunerna till avsedda
insatser.
1 motionerna 1:805 och II: 1042 delas i och för sig ståndpunkten att ett
särskilt stöd är nödvändigt på grund av höga hyror men hemställes om beslut
att detta stöd av principiella skäl skall åligga och helt finansieras av
staten.
Utskottet delar uppfattningen att en omfördelning av ekonomiska resurser
med hjälp av skattefinansierade bidrag i princip bör åvila staten. Kommunerna
bar dock redan nu möjligheter och i vissa fall skyldigheter att beakta och
handha ett socialt och bostadssocialt stöd. Kommunala insatser för avsett
ändamål är därför inte någon ny princip. De betingelser varav hyresnivån
beror kan vidare i många fall påverkas av kommunala beslut och initiativ.
Med hänsyn till det anförda och med beaktande vidare av förhållandet mellan
de statliga och de kommunala insatserna ansluter sig utskottet till den
i propositionen förordade ansvarsfördelningen och avstyrker bifall till motionerna.
Förutsättningarna för statsbidrag
Det kommunala bostadstilläggets till bostaden helt anknutna natur gör
det oundvikligt att för ett sådant tillägg ställa upp samma utrymmes- och
utrustningskrav som för maximalt statligt bostadstillägg. Den skillnad mellan
tilläggens konstruktion som ligger i att trångboddhet skulle leda till bortfall
av det kompletterande stödet även i situationer då det statliga bidraget
är oförändrat eller ökar har föranlett förslag i propositionen om undantagsregler.
Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen i denna del.
Utskottet har inte heller någon erinran mot förslagen i propositionen om
normerna för statsbidraget eller mot den föreslagna tillämpningen av samma
inkomstprövningsregler som för det statliga bostadstillägget.
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
13
1 fråga om administration och utbetalning av de kommunala bostadstill1
äggen hänvisar utskottet till vad förut anförts därom beträffande de statliga
tilläggen.
Beräkning av bostadskostnader
Utskottet har ingen erinran mot vad i statsrådsprotokollet föreslagits. Det
är enligt utskottets mening önskvärt att schablonberäkningar så långt som
möjligt tillämpas för egnahem.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker med hänvisning till andra lagutskottets utlåtande nr
40 bifall till Ivungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning för allmänna barnbidrag
och avstyrker motionerna I: 236 och II: 288 samt I: 554 och II: 715.
Med hänvisning till vad utskottet förut anfört tillstyrkes vidare Kungl.
Maj :ts förslag om medelsanvisning för de nuvarande familj ebostadsbidragen,
de föreslagna statliga bostadstilläggen, statsbidrag till kommunala bostadstillägg
och för särskilda bidrag till pensionärsbostäder. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna 1:802 och 11:1040, 1:805 och 11:1042 samt
I: 806 och II: 1041, samtliga motioner såvitt nu är i fråga.
Utskottets hemställan
Utskottet som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i vad de inte särskilt berörts
i utskottets yttrande hemställer
1. beträffande fortsatta familjepolitiska reformer m. in.
att riksdagen avslår motionerna I: 679 och II: 870, 1: 802 och
II: 1040 samt I: 803 och II: 1039, de fyra förstnämnda såvitt
nu är i fråga,
2. beträffande undantag i fråga om viss utrymmesstandard
som förutsättning för statligt bostadstillägg alt riksdagen
avslår motionerna 1:802 och 11:1040, såvitt nu är i
fråga,
3. beträffande viss utrustningsstandard som förutsättning
för statligt bostadstillägg och för statsbidrag till kommunalt
bostadstillägg att riksdagen med bifall till Kungl.
Maj :ts förslag och med avslag å motionerna 1:804 och
II: 1038, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet
förordats,
4. beträffande ett särskilt statligt bostadstillägg att riksdagen
avslår motionerna 1:802 och II: 1040, såvitt nu är i
fråga,
5. beträffande inkomstgränserna att riksdagen med bifall
14
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna
1:806 och 11:1041, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i
statsrådsprotokollet anförts,
6. beträffande beaktande av barnens ekonomiska förhållanden
vid inkomstprövningen att riksdagen i anledning av
Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionerna I: 792
och II: 1026 ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande utbetalning av statliga och kommunala
bostadstillägg att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts
förslag och med avslag å motionerna I: 804 och II: 1038, såvitt
nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats,
8. beträffande finansieringen av ett kompletterande bostadstillägg
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 805 och II: 1042, såvitt
nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet anförts,
9. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänner
i statsrådsprotokollet förordade grunder för
a) statliga bostadstillägg för barnfamiljer,
b) statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamilj
er,
allt att gälla fr. o. m. den 1 januari 1969 och till den del
grunderna ej behandlats under 3. eller 5.—8.,
10. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 236 och II: 288 samt 1:554 och
II: 715 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1968/69 på
driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 615 000 000 kr.,
11. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag
för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under femte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.,
12. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:802 och 11:1040, 1:805 och
II: 1042 samt I: 806 och II: 1041, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under femte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.
Stockholm den 7 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
15
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h),
Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Wååg (s),
Edström (fp), Högström (s), Nils-Eric Gustafsson (ep) och fru Elvy Olsson
(ep) samt
från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Almgren (s), Mellqvist
(s), Bergman (s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar
Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Gustafsson i Uddevalla (s), fröken
Ljungberg (h), herrar Fagerlund (s), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund
(ep) och Westberg (fp).
Reservationer
1) beträffande fortsatta familjepolitiska reformer m.m.
a) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Turesson (li) och
fröken Ljungberg (h) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Frågan om»
och på s. 7 slutar med »och II: 1039» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening kan ett väl fungerande system av familjestöd
inte utformas enbart med barnbidrag och konsumtionsstöd av den typ som
föreslås i propositionen. Ett sådant system har nämligen också ett direkt
samband med familjebeskattningen. Enligt utskottets mening måste, som
i motionerna I: 803 och II: 1039 anförs, de förslag som läggs fram i propositionen
förutsättas vara ett provisorium i avvaktan på att familj eskatteberedningen
skall avsluta sitt arbete och familjepolitiska kommittén fullgöra
återstående del av sitt utredningsuppdrag. Först därefter kan ett förslag
till en allsidig familjepolitisk reform utarbetas. Det är angeläget att de
båda utredningarna påskyndar sitt arbete så att ett sådant förslag snarast
kan läggas fram. Därvid bör även de i motionerna I: 803 och II: 1039 framförda
synpunkterna beaktas. Vad utskottet sålunda anfört bör bringas till
Kungl. Maj :ts kännedom.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. beträffande fortsatta familjepolitiska reformer m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1:803 och II: 1039
samt i anledning av motionerna 1:679 och 11:870 samt
I: 802 och II: 1040, de fyra sistnämnda såvitt nu är i fråga,
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,»
b) av herrar Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru
Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo
(fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Frågan om»
och på s. 7 slutar med »och II: 1039» bort ha följande lydelse:
16
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
»Utskottet finner det otillfredsställande att ingen samlad familjepolitisk
reform kan beslutas av årets riksdag. Genom att familjeskatteberedningen
inte såsom tidigare aviserats framlade sitt resultat under år 1967 har inte
förutsättningar för förslag om en samlad reform funnits. Utskottet vill uttala
angelägenheten av att förslag till en samlad familjepolitisk reform
skyndsamt utarbetas och föreläggs riksdagen. I en sådan reform bör såsom
framhålles i motionerna I: 679 och II: 870 samt I: 802 och II: 1040 ingå en
höjning av de allmänna barnbidragen så att samhällets stöd utgör en större
andel av barnkostnaderna än som nu är fallet. Någon form av vårdnadsbidrag
bör ingående prövas. De familjepolitiska förmånerna bör indexregleras
och skattesystemet bör få en sådan inriktning att det varken favoriserar
hemarbete eller förvärvsarbete och ej heller skilda civilstånd.
Det i propositionen framlagda förslaget om statligt bostadstillägg för
barnfamiljer tillgodoser i betydande utsträckning det angelägna kravet på
ett särskilt stöd till familjer med låga inkomster. Utskottet anser att man
bör eftersträva att det särskilda stödet till barnfamiljer med lägre inkomster
på sikt göres mera oberoende av bestämmelser om viss bostadstyp och
andra inskränkningar av konsumtionsdirigerande art. Ett viktigt steg i
denna riktning har tagits i och med att grundbeloppet i bostadstillägget inte
är förbundet med bostadskrav. När det finns statsfinansiella möjligheter
och när bostadsmarknaden fått en sådan struktur och ett sådant kostnadsläge
att barnfamiljer lättare kan erhålla goda bostäder till rimlig kostnad
är det motiverat att göra en successiv omläggning av familjestödet så att
förmånerna på sikt göres mera konsumtionsneutrala. Riksdagen bör ge
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört angående den framtida reformeringen
av familjepolitiken. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna
I: 679 och II: 870 samt I: 802 och II: 1040 såvitt nu är i fråga. Utskottet anser
sig med det anförda också ha besvarat motionerna I: 803 och II: 1039.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. beträffande fortsatta familjepolitiska reformer m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1:679 och 11:870
samt 1:802 och 11:1040 och i anledning av motionerna
I: 803 och II: 1039, de fyra förstnämnda såvitt nu är i fråga,
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
2) beträffande undantag i fråga om viss utrgmmesstandard av herrar
Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep),
herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp), Nilsson
i Tvär ålund (ep) och Westberg (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Systemets
principiella» och slutar med »föreslagen undantagsregel» bort ha följande
lydelse:
»Inga invändningar har gjorts i motioner mot bidragsbeloppen som så -
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 196S
17
dana. Bland villkoren för det bostadsanknutna tillägget ingår som angivits
krav på viss utrijmmesstandard. I motionerna 1:802 och II: 1040 konstateras
att det mot bakgrund av den otillfredsställande bostadsmarknaden kan
vara motiverat att under en övergångstid behålla bostadsanknytningen för
del av stödet men föreslås, att möjligheten prövas att utforma bidragsbestämmelserna
så, att barnfamiljer som bevisligen försökt erhålla en större
bostad inom bostadsorten, men sådan ej varit tillgänglig, skall erhålla det
stöd som skulle ha utgått om den önskade bostaden kunnat anskaffas. För
de familjer, som, genom att de får flera barn, blir trångbodda, anvisar propositionen
lösningar så att bidraget i princip alltid ökar vid ökning av barnantalet.
Likaså anvisar propositionen undantagsmöjligheter från bostadsvillkoren
för de fall då familjen mera tillfälligt har andra medlemmar än
föräldrar och barn under 16 år boende hos sig. Det kan antagas att barnfamiljer
söm är i behov av en större bostad inte alltid kan erhålla en sådan.
I så fall kan de inte få del av den bostadsanknutna delen av bostadstillägget.
Det av motionärerna aktualiserade förhållandet torde i den nuvarande
bristsituationen på bostadsmarknaden bli aktuellt för ett rätt betydande
antal barnfamiljer i låga inkomstlägen som inte lyckas få en sådan
bostad som krävs för att erhålla det stöd som antalet barn under 16 år och
inkomstläget skulle ha berättigat till. Liksom motionärerna anser utskottet
det vara otillfredsställande att ett samhälleligt stöd till barnfamiljer med
låga inkomster skall vara förbundet med krav på innehav av en bostad som
det för många inte finns någon möjlighet att erhålla. Utskottet tillstyrker
därför motionerna 1:802 och 11:1040 beträffande föreslagen undantagsregel.
»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. beträffande undantag i fråga om utrymmesstandard
som förutsättning för statligt bostadstillägg att riksdagen
med bifall till motionerna I: 802 och II: 1040, såvitt nu är i
fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
3) beträffande viss utrustningsstandard som förutsättning för bostadstillägg
och för statsbidrag till kommunalt bostadstillägg av herrar Näsström
(s), Birger Andersson (s), Rikard Svensson (s), Mårtensson (s), Bertil
Petersson (s), Wååg (s), Högström (s), Blidfors (s), Almgren (sj, Mellqvist
(s), Bergman (s) och Fagerlund (s) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Under de»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Eu stimulans även till efterfrågan av förbättringar i bostäderna bör bibehållas
i förening med de ökade statliga lånemöjligheterna och de i samband
med frågan om ny hyreslagstiftning förordade möjligheterna att träffa avtal
om ersättning för förbättringsarbeten. Även om det här är fråga om en bidragsnorm
kan uppmjukningen av utrustningsvillkoren på denna punkt komma
att uppfattas som en sänkning av samhällets målsättning för barnfamiljer
-
18
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
nas bostadsstandard. Under alla förhållanden kommer den i motionerna
föreslagna regeln att medverka till att barnfamiljerna inte på grund av lägre
hyra i äldre och sämre utrustade lägenheter avstår från i detta hänseende
bättre utrustade. Eftersom vidare tillägget för rum enligt förslaget i propositionen
avser att kompensera en merkostnad för ett rum i en fullgod lägenhet
kan inte heller rättviseskäl anföras mot ett bifall till motionerna. Utskottet
tillstyrker därför motionerna i denna del.»
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. beträffande viss utrustningsstandard som förutsättning
för statligt bostadstillägg och för statsbidrag till kommunalt
bostadstillägg att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts
förslag och med bifall till motionerna I: 804 och II: 1038, såvitt
nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört,»
4) beträffande ett särskilt statligt bostadstillägg av herrar Nyman (fp),
Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson
(ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund
(ep) och Westberg (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »I motionerna»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 802 och II: 1040 föreslås att de familjer som enligt förslaget
i propositionen skall få ett oreducerat bidrag därutöver skall få ett
särskilt statligt bostadstillägg om 100 kr. per år och familj. Utskottet delar
den i motionerna uttryckta uppfattningen att bidraget till de sämst ställda
barnfamiljerna bör vara så stort som möjligt. Det i motionerna föreslagna
tillägget kan även om det har begränsad storlek bli av inte ringa betydelse
för de barnfamiljer det gäller. För de avsedda låginkomsttagarna kan även
ett ytterligare bidrag om 100 kr. få stor betydelse. Det är därför enligt utskottets
mening motiverat med en ökning av tillägget för inkomsttagare
med de lägsta inkomsterna. Med hänsyn därtill och då det särskilda tillägget
kan fogas in i systemet utan att bidragskonstruktionen i övrigt ändras
tillstyrker utskottet bifall till motionerna 1:802 och 11:1040 i denna del.»
dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:
»4. beträffande ett särskilt statligt bostadstillägg att riksdagen
bifaller motionerna I: 802 och II: 1040, såvitt nu är
i fråga,»
5) beträffande utbetalning av statliga och kommunala bostadstillägg av
herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Rikard Svensson (.s), Mårtensson
(s), Bertil Petersson (s), Wååg (s), Högström (s), Mellqvist (s) och
Bergman (s) som anser att
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
19
dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med » Det föreslagna»
och slutar med »avstyrker motionerna» bort ha följande lydelse:
»Som i motionerna anförs finns nu uppbyggt ett fungerande system med
utbetalning av familjebostadsbidrag. Detta system, som garanterar bidragets
användning för primär bostadskonsumtion, bör så långt som möjligt
inte ändras utan tungt vägande skäl innan en definitiv reglering av utbetalningssättet
kan göras. I den mån emellertid som direktavisering för bostadslån
till småhus successivt införs bör dock bostadstillägget betalas ut kontant
till familjen halvårsvis i efterskott i samband med att statliga lånekostnader
förfaller till betalning. De familjer som endast är berättigade till bostadstilläggets
grundbelopp, bl. a. samtliga ettbarnsfamiljer, eller som inte
har direktförhyrd bostad bör även få bostadstillägget utbetalt kontant och
månadsvis. Bostadstillägg bör dock, för att i möjligaste mån bibehålla utbetalningsrutinerna
i avvaktan på definitiv reglering, i övriga fall utbetalas till
fastighetsägaren efter dennes medgivande att avräkna beloppet på hyran.
Bidragsbelopp som någon gång kan överstiga hyran får givetvis även betalas
ut kontant till familjen. Med hänsyn till den ökning av anslagsbehovet för
nästa budgetår som följer av kvartalsvisa förskottsbetalningar bör dock
även betalningar till fastighetsägaren ske månadsvis. Vid sådant förhållande
påverkas inte heller i propositionen föreslagna övergångsregler. Vad utskottet
i denna del anfört bör i anledning av motionerna I: 804 och II: 1038
ges Kungl. Maj :t till känna.»
dels utskottets hemställan under 7. bort ha följande lydelse:
»7. beträffande utbetalning av statliga och kommunala bostadstillägg
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 804 och II: 1038, såvitt nu är i fråga,
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
6) beträffande finansieringen av ett kompletterande bostadstillägg av
herr Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep)
och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet
delar» och slutar med »till motionerna» bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar uppfattningen att en omfördelning av ekonomiska resurser
med hjälp av skattefinansierade bidrag i princip bör åvila staten. Därför
bör hela stödet till barnfamiljerna vara en statens angelägenhet. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att det särskilda stödet till familjer
med låga inkomster och särskilt höga hyror icke skall åligga och finansieras
av kommunerna utan utformas som ett statligt stöd. Utskottet tillstyrker
bifall till motionerna I: 805 och II: 1042.»
dels utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:
»8. beträffande finansieringen av ett kompletterande bostadstillägg
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts för
-
20 Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1968
slag och med bifall till motionerna I: 805 och II: 1042, såvitt
nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,
»
7) beträffande anslag till Allmänna barnbidrag av herrar Ngman (fp),
Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson
(ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund
(ep) och Westberg (fp) som under förutsättning av bifall till den vid andra
lagutskottets utlåtande nr 40 fogade reservationen till hemställan under A.
anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Utskottet
tillstyrker» och slutar med »och II: 715» bort ha följande lydelse:
»Utskottet tillstyrker bifall till motionerna 1:554 och II: 715. Syftet med
motionerna 1:236 och 11:288 är därmed tillgodosett.»
dels utskottets hemställan under 10. bort ha följande lydelse:
»10. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 236 och II: 288 samt med bifall till motionerna
I: 554 och II: 715 till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under femte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 1 795 000 000 kr.,»
8) beträffande anslag till Bostadstillägg för barnfamiljer m.m.
a) av herrar Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru
Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo
(fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Westberg (fp) som under förutsättning
av bifall till reservationen 4 anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Med hänvisning»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen som sådan i propositionen.
Med hänsyn till att utskottet tillstyrkt förslag i motionerna 1:802
och II: 1040 om ett särskilt statligt bostadstillägg bör medel anvisas även
med beaktande därav.»
dels utskottets hemställan under 12. hort ha följande lydelse:
»12. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna I: 802 och II: 1040 samt med
avslag å motionerna 1:805 och 11:1042 samt 1:806 och
II: 1041, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bostadstillägg
för barnfamiljer, m.m. för budgetåret 1968/69 på
driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 309 000 000 kr.»
b) av herr Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson
(ep) och Nilsson i Tvärålund (ep) som under förutsättning av bifall till
såväl reservationen 4 som reservationen 6 anser att
Statsutskottets utlåtande nr 101 är 1968 21
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Med hänvisning»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen som sådan i propositionen.
Med hänsyn till att utskottet tillstyrkt förslag i motionerna 1:802
och II: 1040 om ett särskilt statligt bostadstillägg och i motionerna 1:805
och II: 1042 om finansieringen av ett kompletterande bostadstillägg bör medel
anvisas även med beaktande därav.»
dels utskottets hemställan under 12. bort ha följande lydelse:
»12. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna I: 802 och II: 1040 samt I: 805
och 11:1042 och med avslag å motionerna 1:806 och
IT: 1041, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bostadstillägg
för barnfamiljer m. m. för budgetåret 1968/69 på
driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 319 000 000 kr.»