Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
1
Nr 100
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för
budgetåret 1968/69 till bostadsbyggande in. m. jämte
motioner.
(3:e avd.)
Propositionen
I propositionen nr 1, bilaga 13, har Kungl. Maj :t (punkterna D 1—D 4,
s. 118—122, D 8—D 10, s. 124—132, IV: 2—IV: 4, s. 135—161 och V: 2, s.
164—165) under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1968 föreslagit riksdagen att
A. på driftbudgeten
a) för budgetåret 1968/69 anvisa
1. till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 434 000 kr.,
2. till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 527 000 kr.,
3. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av
12 819 000 kr.,
4. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 680 000 kr.,
5. till Räntebidrag ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.,
6. till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett förslagsanslag av
135 000 000 kr.,
7. till Byggnadsforskning ett anslag av 2 200 000 kr.,
b) godkänna de ändringar av bestämmelserna om förbättringslån som
departementschefen förordat,
c) medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 125 000 000 kr.
under år 1968 och 100 000 000 kr. under år 1969,
d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vid behov besluta om ökning av den under
c) upptagna ramen för långivningen under år 1968,
B. på kapitalbudgeten
I. under statens utlåningsfonder
a) medge att bostadslån för nybyggnad beviljas under år 1968 för högst
89 000 lägenheter och intill ett belopp av 1 890 000 000 kr. samt under vartdera
av åren 1969 och 1970 för högst 89 000 lägenheter,
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 100
2
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
b) medge att beslut om bostadslån för ombyggnad samt räntebärande förbättringslån
beviljas intill ett belopp av 170 000 000 kr. under vartdera av
åren 1968 och 1969,
c) medge att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas med
tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst 10 000
lägenheter under vart och ett av åren 1968—1973,
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att, under de förutsättningar som departementschefen
angivit i statsrådsprotokollet, besluta om utökning av de under
a) och b ) upptagna ramarna för långivningen under år 1968 samt ramen under
c),
e) medge att de under a) och c) upptagna ramarna i den utsträckning
Kungl. Maj :t bestämmer får fördelas på annat sält än i antal lägenheter,
f) godkänna av departementschefen framlagda förslag i fråga om villkoren
för vissa äldre lån,
g) för budgetåret 1968/69 anvisa
1. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
1 600 000 000 kr.,
2. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin ett
investeringsanslag av 10 000 000 kr.,
3. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av
30 000 000 kr.,
II. under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1968/69 till Räntefria
lån till bostadsbyggande anvisa ett investeringsanslag av 32 000 000 kr.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:4 av herr Werner och 11:7 av herr
Hermansson in. fl. vari — såvitt nu är i fråga — föreslagits att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t förorda att en snabb utbyggnad
av boendeservicen stimuleras genom gynnsamma låne- och bidragsvillkor,
dels de likalydande motionerna I: 108 av fru Diesen och II: 154 av herr
Thylén m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
hemställa, att 1967 års arbetsgrupp för servicefrågor erhåller uppdrag att
utreda och framlägga förslag om lånebestämmelser för serviceanordningar
i bostadsområden,
dels de likalydande motionerna 1:110 av herr Svenungsson och 11:153
av herr Krönmark vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om skyndsam utredning angående främjandet av bostadsbebyggelsen
på den egentliga landsbygden,
dels de likalydande motionerna I: 164 av herr Werner och II: 218 av herr
Karlsson i Huddinge m. fl. vari föreslås, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till statlig totalfinansiering
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968 3
av bostadsbyggandet, exempelvis genom inrättandet av en statlig bostadsbank,
dels de likalydande motionerna I: 165 av herr Werner och II: 217 av herr
Hermansson m. fl. vari föreslagits att riksdagen måtte besluta,
1) att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om följande:
a) en inventering och utredning av de faktorer som skapar det höga
kostnadsläget inom bostadsproduktionen,
b) utredning av frågorna om en vidgad samhällelig-kooperativ produktion
av byggnadsmaterial,
c) uppdrag åt kungl. bostadsstyrelsen att utarbeta rekommendationer
beträffande prisbilligt och ändamålsenligt byggnadsmaterial avsedda att
tillställas de kommunala myndigheterna och de byggande företagen,
d) utarbetande av förslag att förelägga riksdagen rörande bestämmelser
som tillförsäkrar de allmännyttiga, fackliga och kooperativa byggföretagen
prioritering vid kommunernas fördelning av byggkvoter,
e) utarbetande av restriktiva regler för förhindrande av onödig rivning av
bostadshus, samt
2) att medge att bostadslån för nybyggnad beviljas under år 1968 för
högst 90 000 lägenheter med erforderligt belopp, samt under år 1969 92 000
lägenheter, för år 1970 94 000 lägenheter samt för år 1971 97 000 lägenheter,
varvid erforderliga förslagsanslag måtte beviljas,
3) att medge att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas
med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst
15 000 lägenheter under vart och ett av åren 1968—1973,
4) att riksdagen måtte uttala som sin mening att, när så befinnes lämpligt,
fördelningen på län och kommuner av det statsbelånade bostadsbyggandet
försöksvis får göras på annat sätt än i antal lägenheter,
dels de likalydande motionerna I: 225 av herrar Dahl och Magnusson och
II: 286 av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att vad i motionerna
anförts måtte beaktas vid avvägningen av bostadsbyggandets kvotering,
dels de likalydande motionerna I: 322 av herr Bengtson m. fl. och II: ilo
av herr Hedlund m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om ett program för
realiserandet av riksdagens år 1965 antagna målsättning om byggande av
eu miljon lägenheter under perioden 1965—1974,
att riksdagen måtte medge att lån skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag och därvid uttala att en sådan
ökning av byggandet utöver minimiramen om 95 000 lägenheter bör
eftersträvas att antalet igångsättningar inte underskrider det under år 1967
uppnådda,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte tillkännage vad i motionerna
anförts angående en aktiv lokaliseringspolitiks betydelse för balansen på
bostadsmarknaden,
1* —Bilmng till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 100
4
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
att riksdagen måtte uttala sig för bibehållande av en särskild kvot för
senare fördelning i enlighet med vad i motionerna anförts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om åtgärder
för att få till stånd ett bättre underlag för den regionala fördelningen och
att skäliga hänsyn tas till det förhållandet att standardhöjning och förnyelse
av bostadsbeståndet är nödvändiga även på orter som inte statistiskt räknas
som expansiva,
att riksdagen måtte besluta att samarbetsnämnds beslut angående fördelning
av bostadslånemedel mellan i kommunblocket ingående kommuner
inte utan att synnerligen starka skäl föreligger må ändras av länsmyndighet
då de i blocket ingående kommunerna är överens om fördelningen,
att riksdagen måtte besluta att kommunerna skall erhålla särskilda kvoter
för pensionärsbostäder och studentbostäder utanför den övriga lägenhetstilldelningen
avpassade efter antalet åldringar respektive studenter i
vederbörande kommun,
att riksdagen i avvaktan på ytterligare utredning ej må medge att ramarna
för det statsbelånade bostadsbyggandet får fördelas på annat sätt än
i antal lägenheter, dock att Kungl. Maj:t bemyndigas bedriva försöksverksamhet
med fördelning efter lägenhetsyta och att erfarenheterna av denna
försöksverksamhet redovisas för riksdagen,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
syftande till en sådan inriktning av samhällets bostadspolitik att man stimulerar
uppkomsten av en bebyggelse som fyller de miljökrav och de krav
på bostädernas utformning som redovisas i motionerna,
att riksdagen för att stimulera produktionen av småhus måtte medge
att övre lånegränsen för statligt lån för småhus som bebos av låntagaren
höjs till 95 % och till 90 % för enskilt ägda flerfamiljshus samt godkänna
vad som i motionerna anförts angående kommunal borgen,
att den undre gränsen för de statliga bostadslånen höjs från 70 till 75 %,
att riksdagen måtte besluta att förbättringslån må kunna utgå till de
låginkomstgrupper som fram till den 1 juli 1966 var berättigade till sådana
lån, samt
att riksdagen i övrigt måtte beakta vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna 1:324 av herr Dahlén m. fl. och 11:428
av herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte
1) godkänna riktpunkter för ett ordinarie bostadsbyggnadsprogram innebärande
igångsättning av
för 1968 100 000 lägenheter + 10 000 konjunkturreserv
» 1969 103 000 » + 10 000 »
» 1970 108 000 » + 10 000 »
» 1971 112 000 » + 10 000 »
» 1972 115 000 » + 10 000 »
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
o
2) beträffande bostadsbyggandets struktur och geografiska fördelning i
skrivelse till Kungl. Maj :t uttala
a) att erforderliga åtgärder bör vidtas för att successivt öka småhusbyggandets
andel av bostadsproduktionen, vilket den väntade utvecklingen av
efterfrågan motiverar, med en riktpunkt tills vidare att uppnå 40 % 1972,
och vidare att den ökning av den totala produktionen, som ovan framlagda
program innebär, alltså i första hand bör komma småhusbyggandet till
godo,
b) att bostadsproduktionen i takt med tillgängliga mark- och planeringsresurser
och med större målmedvetenhet bör inriktas på områden där bostadsbristen
är störst eller eljest skulle bli besvärande samt att ansträngningar-
bör göras för alt minska efterfrågetrycket i storstadsområdena genom
en aktiv lokaliseringspolitik, som ger sysselsättning utanför dessa områden,
3) besluta att räntan på nu amorteringspliktiga tilläggslån skall fastställas
till 6 % mot nuvarande 4 % samt att denna subventionsminskning skall
träda i kraft fr. o. in. den 1 juli 1968,
4) medge Kungl. Maj :t att på försök fördela det statsbelånade bostadsbyggandet
på annat sätt än i antal lägenheter och efter eventuell sådan försöksverksamhet
redovisa erfarenheterna för riksdagen,
5) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att bostadsstyrelsen får generellt
bemyndigande att fördjupa det statliga bostadslånet,
6) beträffande den statliga bostadslångivningen
a) höja den undre gränsen för de statliga bostadslånen, från 70 till 75 %,
b) fastställa den övre lånegränsen i fråga om lån till kommun eller allmännyttigt
bostadsföretag till 100 % av låneunderlaget under förutsättning att
kommun ställer borgen för bostadslånen mellan 95 och 100 %,
c) fastställa den övre lånegränsen för småhus som bebos av låntagaren till
95 % av låneunderlaget,
d) fastställa den övre lånegränsen för enskilt ägda flerfamiljshus till 90 %
av låneunderlaget,
e) tillstyrka att ett låneunderlag skall utgöra ett och samma belopp, beräknat
i överensstämmelse med av bostadspolitiska kommittén förordade
grunder,
dels de likalydande motionerna I: 327 av herr Enarsson in. fl. och 11: 695
av herrar Bengtson i Solna och Adolfsson vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta fastställa den övre lånegränsen för statliga lån till bostadsändamål
till 90 % av låneunderlaget, oavsett förvaltningsform, samt alt
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning av
möjligheterna att öka andelen småhus i nyproduktionen,
dels de likalydande motionerna I: 328 av herr Enarsson m. fl och II: 402
av herr Adolfsson vari hemställts att riksdagen måtte avslå förslaget om
anslag till lånefonden för kommunala markförvärv,
dels de likalydande motionerna 1:331 av herr Paul Jansson och 11:4-06
6
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
av herrar Blomkvist och Odhe vari hemställts att riksdagen må i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att pröva huruvida fördelar kan vinnas genom
bostadslåneramens fördelning i finansiella termer i stället för i antal lägenheter,
dels de likalydande motionerna 1:333 av herr Axel Kristiansson m. fl.
jch 11: 405 av herr Antonsson m. fl. vari hemställts att riksdagen vid sin
behandling av Lånefonden för bostadsbyggande måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla att igångsättning av småhusbyggen tills vidare måtte medges
utöver vad som följer av bostadsbyggnadsplanen i enlighet med vad i motionerna
anförts,
dels de likalydande motionerna I: 460 av herrar Enarsson och Lundberg
och II: 580 av fröken Ljungberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om sådan ändring i bostadslånekuneörelsen
att vad som anförts i motionerna beaktas,
o
dels de likalydande motionerna I: 552 av herr Bengtson in. fl. och 11:716
av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att räntan
på nu amorteringspliktiga tilläggslån skall fastställas till 6 procent mot
nuvarande 4 procent samt att denna subventionsminskning skall träda i
kraft fr. o. in. den 1 juli 1968,
dels de likalydande motionerna I: 562 av herr Hansson och II: 722 av herr
Lindkvist vari hemställts sålunda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte begära att Kungl. Maj :t måtte pröva sådan ändring av bestämmelserna
för bostadslån, att avskrivningsmöjligheter skapas för genom i motionerna
angivna förhållanden uppkommen brist,
dels de likalydande motionerna I: 563 av herr Hansson och II: 723 av herr
Lindkvist in. fl. vari föreslagits, att riksdagen måtte hemställa hos Kungl.
Maj :t om åtgärder för att befrämja en större produktion av och efterfrågan
på lägenheter med uthyrningsrum,
dels de likalydande motionerna I: 564 av herr Hansson och II: 574- av herrar
Hugosson och Allard vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj :t begära att en utredning snarast tillsätts med uppgift
att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att nedbringa boendekostnaderna
i områden där sanering och stadsförnyelse äger rum,
dels de likalydande motionerna I: 567 av herr Lidgard och II: 729 av herr
Petersson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att räntan på nu
amorteringspliktiga tilläggslån från den 1 juli 1968 skall utgöra 6 %,
dels de likalydande motionerna I: 574 av fru Elvy Olsson m. fl. och II: 724
av fru Nettelbrandt in. fl. vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t uttalar att den övre gränsen för statlig belåning för s. k. servicehus
dels för bostadskomplementen sätts till 100 % för samtliga kategorier av
bostadsföretag, dels för servicehusets övriga delar sätts till 95 % för enskilda
bostadsföretag,
dels motionen II: 86 av herr Berglund vari hemställts, att riksdagen måtte
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
7
besluta att hos Kungl. Maj :t begära en sådan förändring av kvotfördelningen
att större möjligheter beredes de enskilda kommunerna att utom den
tilldelade ordinarie byggnadskvoten även kunna i vissa lägen erhålla behövlig
tilläggskvot,
dels motionen II: 216 av herr Gustafsson i Borås vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att normerna för den statliga bostadslånegivningen ändras
så, att statliga lån medges intill 20 % av låneunderlaget i enskilt ägda
flerfamiljshus,
dels motionen II: 220 av herr Sjönell vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder för att, i första hand i
bostadsbristorterna, särskilda expertnämnder tillsätts för att inventera möjligheterna
att ianspråktaga det äldre bostadsbeståndets vinds- och källarutrymmen
för bostads- respektive lagerändamål samt om skapande av möjligheter
för fastighetsägare att erhålla statliga »moderniseringslån» för erforderliga
ombyggnader,
dels motionen II: 290 av herr Mattsson in. fl. vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse til! Kungl. Maj :l måtte uttala sig för att kommuner inom turistoch
fritidsområden måtte erhålla en så stor andel av bostadskvoten att man
inom kommunen utöver det normala tillskottet av helårsbostäder också erhåller
möjlighet att nybygga helårsbostäder i motsvarande grad som helårsbostäder
övergår till fritidsbostäder, i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen II: 408 av herr Börjesson i Glömminge vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att förbättringslån må kunna utgå till de låginkomstgrupper
som fram till den 1 juli 1966 var berättigade till sådana lån,
dels motionen 11:424 av herr Martinsson in. fl. vari hemställts, att riksr
dagen vid behandlingen av statsverkspropositionens avsnitt om bostadsförsörjningen
måtte i en skrivelse till Kungl. Maj :t dels begära en ökning av
tvårumslägenheternas andel av nyproduktionen i flerfamiljshus under eu
övergångs- och prövotid av tre år, dels ock begära en utredning inom Kungl.
Maj :ts kansli om s. k. flexibelt byggande. . :
Tredje lagutskottet behandlar i sitt utlåtande nr 41 propositionen nr 9 rörande
ändrad lydelse av förordningen angående byggnadsforskningsavgift.
Utskottets yttrande
Riktlinjer för bostadsproduktionen m. m.
Statsmakterna har antagit och senast vid 1967 års riksdag bekräftat riktlinjer
för bostadsproduktionen under den närmaste planeringsperioden.
Förslaget i motionerna 1:324 och 11:428 i fråga om bostadsbyggandets
geografiska fördelning att riksdagen uttalar sig för en inriktning med större
målmedvetenhet på områden där bostadsbristen är störst eller eljest
skulle bli besvärande torde innebära en anslutning till de av statsmakterna
8
Statsutskottets utlåtande nr 100 är W6S
antagna riktlinjerna. Då fördelningsbesluten enligt utskottets mening också
följer dessa principer får föreslaget uttalande anses obehövligt.
En riksdagens hemställan att skäliga hänsyn tas till det förhållandet att
standardhöjning och förnyelse av bostadsbeståndet är nödvändiga även på
orter som inte statistiskt räknas som expansiva föreslås i motionerna I: 322
och 11:415. Då förslaget — med hänsyn till att motionärerna delar uppfattningen
att bostadsbyggandet bör öka i orter med bostadsbrist och i orter
med ett expanderande näringsliv — inte torde avse ett avsteg från gällande
riktlinjer är ett riksdagens uttalande obehövligt. Invändningar har
inte heller framförts om att fördelningsbesluten inte följer antagna riktlinjer.
Motionerna I: 110 och II: 153 samt II: 290 avstyrks med hänvisning till
utskottets utlåtande i frågorna till 1967 års riksdag (SU 1967: 100, s. 14).
I fråga om inriktningen på lägenhetstyper erinrade utskottet år 1967
(SU 1967: 100, s. 14 och 15) om alt 1966 års riksdag godkänt principer som
innebar att den fördelning mellan små och stora lägenheter som utvecklat
sig under senare år i allt väsentligt borde bibehållas de närmaste åren.
Det underströks att en alltför ensidig inriktning på lägenheter med färre
rum kunde medföra bristfenomen av annan art. Inom en given resursram
var det mer angeläget att öka antalet rum än golvytan per rum. Möjliga
standardhöjningar borde hellre tas ut i form av ett ökat rumsantal än genom
en höjning av utrustningsstandarden.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet (s. 154) anfört att kostnadsökningarna
för nybyggda bostäder till större delen hänför sig till en
ökning av lägenheternas standard i fråga om såväl yta som utrustning och
bostadskomplement. Den kraftigaste ökningen av genomsnittsytan i statligt
belånade flerfamiljshus såväl för samtliga lägenheter som för varje lägenhetstyp
ägde rum fram till år 1964. Därefter har ökningen gått långsammare.
ökningen av genomsnittsytan för lägenhet beror till inte oväsentlig
del på en ökning av rumsytorna. Mot bakgrund därav stryks under att
återhållsamhet i fråga om rumsytorna är starkt befogad för att byggnadskostnaderna
skall kunna begränsas. Utskottet ansluter sig till denna med
antagna riktlinjer förenliga bedömning med framhållande av att mycket
ännu kan vara att vinna i fråga om boendevärdet genom användning i större
utsträckning bl. a. av mer funktionsstuderade planlösningar.
Med hänsyn till nyssnämnda bedömande kan utskottet inte tillstyrka
motionen II: 424 i vad den avser ökad andel tvårumslägenheter.
Syftet med motionerna II: 424 samt I: 563 och II: 723 i fråga om lägenheter
med uthyrningsrum respektive om flexibelt byggande torde kunna
i viss mån tillgodoses inom bostadsstyrelsens och byggforskningens verksamhet.
De lokala variationerna i fråga om behovet av uthyrningsrum torde
dock göra generella slutsatser omöjliga. Ytterst svarar kommunerna för
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
9
att byggandet anpassas till den lokala behovsstrukturen. Utskottet avstyrker
motionerna i dessa delar.
Såvitt rör fördelning på hustyper har statsmakterna ansett att denna
fördelning bör ankomma på vederbörande lokala instanser i den mån inte
låneanspråken kan tillgodoses inom disponibla ramar. I fråga om fördelningen
mellan småhus och flerfamiljshus har i motionerna 1:324 och
II: 428 föreslagits ett riksdagens uttalande för åtgärder i syfte att successivi
öka småhusbyggandet med riktpunkt tills vidare att detta byggande
uppnår 40 % av produktionen år 1972, innebärande att ökningen av den
totala produktionen i första hand bör komma småhusbyggandet till godo.
Motionerna I: 327 och II: 695 innefattar förslag om utredning för att öka
andelen småhus i nyproduktionen.
Bostadsbyggnadsutrcdningen har i sitt sista betänkande Höga eller låga
hus? (SOU 1967: 30) kartlagt och belyst avvägningen mellan flerfamiljshus
av olika typ. Valet mellan småhus och flerfamiljshus behandlades i utredningens
huvudbetänkande Höjd bostadsstandard (SOU 1965: 32).
Utskottet som senare lar upp frågor om bostadslånevillkoren för olika
hustyper har inlc funnit anledning att förorda ett riksdagens uttalande som
syftar till att uppnå viss proportionell fördelning för riket mellan småhus
och flerfamiljshus. Fördelningen måste alltid ta hänsyn till varierande lokala
behov och produktionsläget. Ett föreslaget uttalande skulle även få ett inte
önskvärt samband med och kunna bli ledande för den geografiska fördelningen
mellan tätorter och landsbygd. Nuvarande ordning bör alltså bestå.
Utskottet avstyrker bifall, såvitt nu är i fråga, till motionerna 1:324 och
II: 428 samt I: 327 och II: 695.
Till fördelningen på hustyper anknyter miljöfrågorna i bostads- och bebyggelseplaneringen.
Allmän enighet råder om vikten av att miljöfrågorna
allvarligt beaktas, något som också sktr både i plan- och länesammanhang.
I motionerna I: 322 och II: 415 förordas utredning om en sådan inriktning
av bostadspolitiken att miljöfrågorna ytterligare beaktas.
Från skilda håll har förslag och handlingsprogram i frågan lagts fram
och gett upphov till en konstruktiv debatt. En målsättning för kraven kan på
sådant sätt komma att konkretiseras och även få uttryck i kommunala eller
regionala åtgärder. Utredningskravet i motionerna I: 322 och II: 415 har angetts
avse ytterligare forskning och en samordning och presentation av redan
åstadkomna forsknings- och utredningsresultat.
I den förra delen torde motionerna kunna anses tillgodosedda genom den
föreslagna ytterligare höjningen av byggnadsforskningsavgiften och de därmed
skapade forskningsresurserna, vilka även kommer att tjäna motionärernas
syften. Eu sammanfattning och översikt skulle kunna vara värdefull
även för den fortsatta debatten men bör enligt utskottets mening inte uppdras
åt en särskild statlig utredning, varför motionerna därom avstyrks.
10
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
Förslag som har samband med målet att nå balans på bostadsmarknaden
läggs fram i motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428, vari föreslås
riksdagsuttalanden som understryker behovet av ytterligare lokaliseringspolitiska
insatser för att minska efterfrågan i främst storstadsområdena.
Gällande riktlinjer för lokaliseringsstödet beaktar också denna följd av
att arbetstillfällen skapas i tätorter utanför storstäderna. Ett bifall till inotionsförslagen
skulle inte tjäna något ändamål. Sett ur fördelningssynpunkt
bör även erinras om att lokaliseringspolitiska insatser vid nyetablering ofta
framkallar behov av nya bostäder, ett behov som skall beaktas i enlighet med
utskottets av 1965 års riksdag godkända uttalande (SU 1965: 38, s. 10) om
angelägenheten av att vid den regionala fördelningen också ta hänsyn till de
näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska mål. Utskottet
avstyrker motionerna i denna fråga.
Regler som kan motverka obefogad rivning ligger i bestämmelserna om
tillståndstvång för byggnadsarbete varför motionerna I: 165 och II: 217 är
delvis tillgodosedda i denna del. Förslaget till ny hyreslagstiftning liksom
de förra året genomförda ökade möjligheterna att få bostadslån för förbättring
av flerfamiljshus är vidare ägnade att främja ombyggnad i stället
för rivning.
I motionen II: 220 framställda förslag om inventering av ombyggnads möjligheter
i det äldre bostadsbeståndet torde få beaktas inom ramen för bostadsstyrelsens
instruktionsenliga uppgifter. Någon riksdagens åtgärd i frågan,
vars ändamålsenlighet är svårbedömbar, anser utskottet inte erforderlig.
Produktionsfrämjande åtgärder
Ett i motionerna 1: 324 och II: 428 framfört bostadsbyggnadsprogram som
utskottet senare behandlar innebär och förutsätter en generell förlängning
av planeringsperioden från vanligen tre till fem år. Ulskottet erinrar om att
ramarna för förhandsbesked redan omfattar fem år och att motionernas
kostnads- och resursaspekter därigenom till största delen är tillgodosedda.
Utskottet erinrar även om den numera lagfästa (3LU 1967:43, s. 22) skyldigheten
för kommun som Kungl. Maj :t bestämmer att upprätta femåriga
bostadsbyggnadsprogram. Syftet med motionsförslaget är därigenom i väsentliga
delar tillgodosett. Detta gäller även motionerna I: 165 och II: 217,
i vad de avser en fyraårig planeringsperiod.
Motionerna I: 322 och II: 415 innehåller förslag att hos Kungl. Maj :t begära
ett program för tiden till och med år 1974 som skall utvisa hur produktionsmålet
— en miljon nya lägenheter på tio år — skall uppnås. Planen
skall enligt motionerna sålunda inte endast utgöra eu utbyggnad av de nuvarande
minimiramarna Utan en plan för den samlade igångsättningen. Utskottet
erinrar om att en sådan plan lagts fram av bostadsstyrelsen. Den
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
11
ekonomiska utvecklingen måste dock bli avgörande för genomförandetakten.
Då storleken av de konjunkturbetingade ökningarna utöver minimiplanerna
inte later sig fastställas skulle det i motionerna förordade programmet inte
ha någon reell funktion. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Departementschefen bär mot bakgrund av de ökande genomsnittsytoma
för lägenhet och för rum tagit upp frågan om fördelning av låneramen i andra
termer än i antal lägenheter (prop. s. 154) och därvid angelt alternativ
med fördelning i finansiella termer eller i yta. Kungl. Maj :t begär riksdagens
bemyndigande att om så visar sig lämpligt låta fördelningen på län och
kommuner försöksvis uttryckas på annat sätt än i lägenlietstal.
I motionerna I: 322 och II: 415 förordas som i propositionen att med ett
definitivt beslut bör anstå och vidare att ett Kungl. Maj :ts bemyndigande att
försöksvis tillämpa annan fördelningsgrund inskränks till fördelning efter
yta med förutsatt redovisning av försöksverksamheten för riksdagen. I
motionerna 1:165 och 11:217 samt 1:324 och 11:428 föreslås att Kungl.
Maj :t erhåller begärt bemyndigande, varvid i de två sistnämnda motionerna
förutsätts redovisning av resultaten. Slutligen föreslås i motionerna 1:331
och 11:406 riksdagen att hos Kungl. Maj :t begära prövning av fördelarna
med en fördelning i finansiella termer.
Som i statsrådsprotokollet redovisats har skäl anförts mot en fördelning
i finansiella termer. En fördelning i yta har i en sådan jämförelse
vissa fördelar. Vid sådant förhållande — och då redovisning av försöksverksamheten
givetvis måste förutsättas före ett definitivt beslut — har utskottet
ingen erinran mot att Kungl. Maj:ts begäran godkännes i den form som i
motionerna I: 322 och II: 415 förordas och sålunda avseende försök med
fördelning efter yta. Därmed får även motionerna 1:165 och 11:217
samt 1:324 och 11:428 i denna del anses tillgodosedda. En försöksverksamhet
i sålunda förordad form tillgodoser även de syften som ligger bakom
förslaget i motionerna 1:331 och 11:406.
I motionerna I: 165 och II: 217 tas upp vissa frågor som har samband med
produktionskostnadsutvecklingen. Vad i motionerna anförts om inventering
och utredning av de faktorer som föranlett stegringen av produktionskostnaderna
är i inte oväsentliga delar tillgodosett genom bostadsstyrelsens undersökningar.
Bl. a. det behandlade förslaget om metoder för fördelning av låneramen
har samband därmed. Resultatet av vidtagna och föreslagna åtgärder
bör här avvaktas. Frågorna om en vidgad samhällelig-kooperativ produktion
av byggnadsmaterial får prövas i annat sammanhang och berör även faktorer
som är föremål för behandling inom byggindustrialiseringsutredningen.
Frågan om rekommendationer angående byggnadsmaterial har ett visst
samband med de av 1967 års riksdag godkända principerna för åtgärder
för att främja ett rationellt byggande (SU 1967: 100, s. 31 och 32). Turordningen
inom kommunerna bör fortfarande vara en kommunal angelägenhet.
Motionerna bör i dessa delar inte föranleda till föreslagen åtgärd.
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 100
12
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
Utskottet liar ingen invändning mot Kungl. Maj :ts förslag att ytterligare
höja byggnadsforskningsavgiften och hänvisar i denna del till tredje lagutskottets
utlåtade nr 41.
Bland de åtgärder som vidtas för att främja ett rationellt byggande ingår
som en väsentlig faktor systemet med förhandsbesked om bostadslån vilket
kommer till uttryck i den särskilda femåriga planeringsramen för industriellt
byggande. I propositionen (s. 152 och 153) redovisas hittills vunna erfarenheter.
Kungl. Maj :t föreslår att planeringsramen även nu fastställs till
10 000 lägenheter att avse vart och ett av åren 1968—1973 samt att riksdagen
bemyndigar Kungl. Maj :t att vidga ramen om det skulle visa sig behövligt.
Utskottet anser att denna hemställan bör bifallas. Med hänsyn härtill och mot
bakgrund även av vad departementschefen anfört kan ett bifall till motionerna
I: 165 och II: 217 om en vidgning av ramen att avse 15 000 lägenheter
årligen inte anses erforderligt.
De med produktionskostnaderna sammanhängande boendekostnaderna i
saneringsområden tas upp i motionerna 1: 564 och It: 574 där utredning
föreslås. Enligt vad utskottet erfarit bär utredningar om frågor i samband
med bostadsförnyelse redan tidigare aktualiserats inom statens råd för
byggnadsforskning. En särskild kommitté har nyligen konstituerats. Något
riksdagens initiativ är därför inte behövligt.
Statens stöd till bostadsfinansieringen
I motionerna I: 164 och II: 218 föreslås att riksdagen begär förslag om
statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet, exempelvis genom inrättandet
av en statlig bostadsbank. 1967 års riksdag godkände i anslutning till
ett Jikartat motionsyrkande ett utskottets uttalande (SU 1967: 100, s. 34)
att fördelarna med en statlig totalfinansiering syntes så påtagliga att de
borde avstås endast av mycket tungt vägande skäl men att i avvaktan på
närmare erfarenheter av uppgörelser med kreditgivare och pågående utredningar
långivningen tills vidare borde bibehålla sin nuvarande karaktär.
Enligt utskottets mening är denna uppfattning fortfarande gällande, varför
motionerna avstyrks.
Det av lånemyndigheten efter i huvudsak generella beräkningsmetoder
fastställda låneunderlaget bestämmer bostadslånets storlek och efter beaktande
av pantvärdestillägg även säkerheternas förmånsrättsläge. Pantvärdesberäkningen
har i de nu gällande bestämmelserna justerats för att
bl. a. reducera problemen med s. k. överkostnader. En av lånemyndigheten
godkänd produktionskostnad är utgångspunkt för den prövning som föranleds
av den med långivningen nu förenade hyreskontrollen.
Förslaget i motionerna I: 324 och II: 428 om att låneunderlag, pantvärde
och godkänd produktionskostnad skall utgöra ett och samma belopp, beräknat
i överensstämmelse med av bostadspolitiska kommittén förordade
grunder framfördes i motioner även förra året och avslogs då av riksdagen.
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
13
Såvitt gäller motivet att överkostnadsproblemet skulle minskas hänvisar
utskottet till sitt yttrande till förra årets riksdag (SU 1967: 100, s. 44). Nödvändigheten
att iaktta viss återhållsamhet i fråga om risktagandet med
statsmedel kvarstår även om hyreskontrollen slopas enligt förslag i propositionen
1968: 91. Utskottet, som i denna del erinrar om de i motionerna
anförda förslagen att genom kommunal borgen minska sådana risker, avstyrker
motionerna. Motionärernas syfte torde vara att uppnå en höjning
av låneunderlag och pantvärde. Kungl. Maj :t har befogenhet att meddela
föreskrifter om beräkning av dessa belopp.
De i relation till pantvärdet satta övre lånegränserna tas upp bl. a. i
motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428. Förslagen innebär
beträffande småhus som bebos av låntagaren en höjning från 90 till 95 %
under förutsättning av kommunal borgen motsvarande höjningen såvitt
avser hus utanför detaljplanerat område. För enskilt ägda flerfamiljshus
förordas i de nämnda motionerna en höjning av lånegränsen från 85 till
90 %, en höjning som enligt motionerna I: 322 och II: 415 dock skall förutsätta
kommunal borgen för belopp som motsvarar höjningen. Yrkandet
i motionerna 1: 324 och II: 428 innebär förslag att för kommuns eller allmännyttigt
töretags lån intill 100 % av pantvärdet skall förutsättas kommunal
borgen motsvarande 5 % av nämnda värde. Vidare föreslås i motionerna
1:327 och 11:695 att den övre lånegränsen generellt fastställs till
90 %, innebärande en sänkning för kommunala och allmännyttiga företag
och för bostadsrättsföreningar med kommunal insyn, oförändrat belopp för
småhus som bebos av låntagaren och en höjning för övriga hus, d. v. s. i
huvudsak enskilt ägda flerfamiljshus och småhus för uthyrning. Hemställan
i motionen II: 216 torde innebära förslag om höjning av övre lånegränsen
till 90 %.
Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till sitt utlåtande (SU
1967: 100, s. 45) till 1967 års riksdag.
Med de övre lånegränserna sammanhänger förslagen i motionerna I: 322
och II: 415 samt I: 324 och II: 428 om höjning av de undre lånegränserna,
vilka förslag torde avse att lånebeloppen sänks med 5 % av låno underlaget.
Förslagen förutsätter dock inte bifall till förut behandlade förslag om höjningar
av de övre lånegränserna. Yrkandet om minskning av lånebeloppen
har i motionerna I: 324 och II: 428 knutits till förslag om generell möjlighet
till utökning av bostadslånet i de fall där erforderlig underliggande
kredit inte kan erhållas.
Förslaget motiveras i denna del med möjligheter att i vissa fall få
underliggande kredit inom 75 % av pantvärdet. Vid bibehållande av ett
system där den öppna kreditmarknaden utnyttjas för långivning så långt
som möjligt erbjudes förutsätter yrkandena också ytterligare utökning av
bostadslån genom s. k. fördjupning (SU 1967:100, s. 34 och 35). Sådan
fördjupning skulle bli regel i alla de fall där pantvärdet överstiger låneun
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
der laget. Den öppna kreditmarknadens hittills erbjudna låneformer kan
enligt utskottets mening inte utgöra tillräckligt skäl för ändring. Utskottet
avstyrker motionerna.
I enlighet med 1967 års riksdags beslut (SU 1967: 100, s. 43) har Kungl.
Maj :t uppdragit åt bostadsstvrelsen att undersöka möjligheterna att ändra
villkoren för vissa äldre lån. Departementschefen har etter en sådan utredning
funnit att en ändring av villkoren för räntefria stående tvätterilån inte
kan komma i fråga och att ändring av reglerna för återbetalning av räntebärande
stående del av egnahemslån inte bör göras. Dessa bedömanden har inte
mött invändning.
I fråga om de tilläggslån för flerfamiljshus som nu förräntas och amorteras
enligt beslut av 1953 och 1961 års riksdagar har bostadsstvrelsen framhållit
att ingenting antyder att statsmakterna avsett att ändra besluten. Bostadsstyrelsen
framhåller att de sålunda fattade besluten allmänt uppfattats
som slutgiltiga och att de därför svårligen kan ändras till låntagarnas nackdel.
Kungl. Maj :t lägger inte fram något ändringsförslag.
Förslag som torde avse att räntan på förut nämnda tilläggslån, vilken nu
utgör 3,5 % eller 4 %, höjs till 6 % framställs i motionerna I: 324 och II: 428,
I: 552 och II: 716 samt I: 567 och II: 729. Motionärerna åberopar att 1961 års
beslut — av innehåll att utestående lånebelopp som enligt beslut från 1957
och 1959 skulle amorteras men alltjämt vara räntefria blev räntebärande —
får anses som en ändring av gällande räntevillkor och att det av bostadsstyrelsen
anförda och av departementschefen biträdda angivna skälet mot ändring
sålunda inte är bärande.
Enligt utskottets mening kan vad motionärerna anfört om 1961 års beslut
inte grunda det i motionerna gjorda bedömandet. Nämnda beslut innebar i
detta hänseende endast att lånebelopp som enligt 1957 och 1959 års beslut
skulle tills vidare löpa utan ränta gjordes räntebärande. Räntefoten angavs
inte som gällande tills vidare. Statens agerande måste bindas av det genom
långivningen grundade avtalsförhållandet. Eventuell ovisshet om avtalsläget
bör lända låntagarparten till fördel. Med hänsyn därtill och till att statsmakterna
även eljest har att ta hänsyn till en låntagarna bibringad uppfattning
avstyrks motionerna i denna del.
Utskottet förordar att riksdagen godkänner vad som föreslagits i statsrådsprotokollet
om återkrav av kapitalsubventioner till studentbostäder och
överförande — i lämplig ordning — av fordringarna till lånefonden för bostadsbyggande.
Motionerna 1:562 och 11:722 tar upp vissa bokförings tekniska övergångsfrågor
som i vissa fall kan uppstå som en följd av att räntebidragen
upphör. Bokföringsmässigt har ofta en fordran på räntebidrag för andra
halvåret 1967 tagits upp som tillgångspost vid kalenderårets utgång. Vid
ett bokslut per den 31 december 1968 finns inte en sådan möjlighet eftersom
utgående räntelån skall återbetalas. Denna resultatförsämring kan enligt
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
15
motionerna täckas antingen så att hyresgästerna belastas eller så att det
statliga lånet skrivs ner. lämpligen i slutskedet på amorteringsperioden, med
belopp som motsvarar ett halvt års räntebidrag. Motionerna utmynnar i förslag
om att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär en prövning av avskrivningsalternativet.
Redan del förhållande att räntebidrag inte avsetts utgå kontinuerligt
utan endast under den första del av lånetiden då effekterna var mest påkallade
talar mot att ett subventionsmoment återinförs. Motionsförslaget
innebär att den bokföringsmässiga förlusten tills vidare balanseras och att
ett avskrivningsbeslut skulle konkretiseras kanske om 20 å 30 år. Med hänsyn
till det anförda och till det mycket stora anslagsbehov som en sådan
åtgärd skulle aktualisera avstyrks bifall till motionerna.
Övergången till det genom 1967 års riksdags beslut införda systemet för
statens kreditstöd till bostadsbyggandet kan bereda bokföringsmässiga svårigheter
även ur andra synpunkter och som tar sig uttryck i skuldsummans
ökning utan att en motsvarande ökning av tillgångarna alltid bokföringsmässigt
föreligger. Skuldökningen skall efter hand betalas genom ökade
årliga inbetalningar på statslånet. Systemet förutsätter att hyrorna framdeles
kan höjas i motsvarande mån. Skuldökningen motsvaras således av
framtida ökade hyresintäkter. EU antagande om framtida ökade hyresintäkter
kan emellertid från revisionstekniska utgångspunkter inte utan vidare
godtas som tillgångspost i resultatredovisningen av företagens verksamhet.
En förutsättning för att så skall kunna ske är att det finns grund
att anta att företagen skall kunna likvidera den uppkommande skulden
även i ett läge som omöjliggör erforderlig höjning av hyrorna.
I proposition 1967: 100 som ligger till grund för nuvarande ordning framhöll
departementschefen (s. 259) att det på vissa orter kunde uppkomma
en sådan situation på bostadsmarknaden att hyre spol i tiskt utrymme saknas
för en sådan successiv ökning av kapitalkostnaderna som det nya lånesystemet
förutsätter. I sådana fall borde i första hand en viss förlängning
av amorteringstiden kunna övervägas och i ytterlighetsfall statens fordran
helt eller delvis kunna efterskänkas. Detta uttalande föranledde ingen erinran
från riksdagens sida.
Uttalandet innebär enligt utskottets mening bl. a. att statens fordran i
anledning av den förut nämnda skuldökningen så till vida bör betraktas
som villkorlig att det inte kan komma i fråga att driva in den om detta
skulle tvinga låntagaren att träda i likvidation eller eljest försätta honom
i en företagsekonomiskt ohållbar situation därigenom att hyrorna till följd
av läget på ortens hyresmarknad inte kan höjas så att skuldökningen kan
avvecklas inom rimlig tid.
Vad utskottet anfört bör lämpligen bekräftas av riksdagen genom ett tillkännagivande
att Kungl. Maj :t har att medge anstånd med och att avskriva
eller efterge betalning av ränta och amortering på bostadslån, såvitt avser
16
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
uppkommen skuldökning, samt på räntelån, allt i den män utvecklingen på
ortens.hyresmarknad inte möjliggör så stor höjning av hyrorna som behövs
för att täcka ifrågavarande betalningar. Självfallet hör eftergifter av det
slag som här avses inte komma i fråga om låntagarens svårigheter kan
härledas från vårdslöshet eller försummelse från hans sida.
Eu utredning med uppgift att behandla vissa frågor angående service i
bostadsområden, den s. k. servicekommittén, har tillsatts under våren
1967. Kommittén kommer enligt vad utskottet erfarit även att ta upp finansieringsfrågorna
till behandling. Motionerna I: 4 och II: 7, såvitt nu är
i fråga, samt I: 108 och II: 154 är därmed tillgodosedda.
Förslaget i motionerna I: 574 och II: 724 om provisoriska lånebestämmelser
i stimulanssyfte bör med hänsyn till kommitténs nämnda uppgift inte
heller nu bifallas. I motionerna betonas även att det ännu inte råder klarhet
om hur, var och i vilken omfattning servicehus skall byggas eller i vilken
utsträckning samhället bör finansiellt stödja tillkomsten av sådana
hus.
I motionerna 1:460 och 11:580 förordas sådan ändring av lånebestämmelserna
för ombyggnad att bostadslån kan motiveras av kultur- och miljövården.
Den i motionerna citerade och åsyftade bestämmelsen avser endast
att hindra lån för sådana ombyggnader där hhsets återstående användningstid
inte medger skälig amortering av ett bostadslån för ändamålet.
I den mån bl. a. liusets kultur- och miljövärden kan anses motivera
tillräckligt långt nyttjande är motionärernas syfte sålunda redan tillgodosett.
Om lån beviljas utan att amortering kan beräknas skulle detta vara
liktydigt med en direkt subvention, något som motionärerna inte heller förordat.
Utskottet erinrar i detta sammanhang även om möjligheten att genom
.särskild höjning av låneunderlaget få statligt kreditstöd även för de extra
kostnader som kan förknippas med ombyggnad av kulturhistoriskt märklig
byggnad. Skäl föreligger därför inte att på angiven grund enligt hemställan
i motionerna begära ändring av bostadslånebestämmelserna.
Utskottet biträder de förslag om ändrade bestämmelser angående förbättringslån
som förordats i statsrådsprotokollet. Förslaget får ses som eu
konsekvens av 1967 års riksdags beslut.
Förslagen i motionerna I: 322 och II: 415 samt II: 408 om att åter öppna
möjlighet till förbättringslån för personer som utan att vara äldre eller
handikappade in. m. dock har låga inkomster avstyrks med hänvisning till
utskottets utlåtande (SU 1966: 38, s. 21 och 22) till 1966 års riksdag.
Bostadsbyggandets omfattning m. m.
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att medge att bostadslån beviljas under
vart och ett av åren 1968, 1969 och 1970 för högst 89 000 lägenheter och att
Kungl. Maj :t bemyndigas att under i statsrådsprotokollet angivna förutsättningar
besluta om en utökning av ramen för år 1968, som därigenom
får karaktär av minimiram. Förslaget har förutsatt att under ettvart av
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
17
åren 1968—1970 därutöver påbörjas årligen minst 6 000 lägenheter i ålderdomshem
och privatfinansierade hus, varför av departementschefen förordad
bostadsbyggnadsplan sålunda motsvarar lägst 95 000 lägenheter för år.
Låneramar och planer för åren 1969 och 1970 förutsätts prövas om av kommande
riksdagar och syftar till att ange en miniminivå för kommunernas
planering av bostadsproduktionen.
Ivungl. Maj :t har för år 1968 medgivit att beslut om igångsättningstillstånd
får meddelas för sammanlagt 11 000 lägenheter utanför den statliga
långivningens ram. Igångsättningen inom årets plan kommer sålunda att
uppnå 100 000 lägenheter. Under år 1967 påbörjades byggandet av 98 828
lägenheter.
I fråga om bostadsbyggandet under år 1968 har i motionerna I: 324 och
11:428 förordats en planerad igångsättning av 100 000 lägenheter medan i
motionerna 1:322 och 11:415 föreslagits att riksdagen med godtagande av
i propositionen föreslagen ram för den statliga långivningen gör ett uttalande
av innebörd att igångsättningen inklusive det inte statsbelånade
byggandet inte bör underskrida 1967 års nivå. Motionerna är nu helt tillgodosedda
i detta avseende. Även syftet med motionerna I: 165 och II: 217,
vari förutsatts ett byggande detta år av 8 000 lägenheter utan statligt stöd,
är i sak tillgodosett. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.
Planerna och ramarna för den statliga långivningen för bostadsbyggandet
under åren 1969 och 1970 anges i det i motionerna 1:324 och 11:428
intagna bostadsbyggnadsprogrammet böra omfatta 103 000 respektive
108 000 lägenheter. I motionerna hemställs att riksdagen godkänner riktpunkter
för ett sådant ordinarie byggnadsprograin. Yrkanden i motionerna
I: 165 och II: 217 om storleken av låneramarna för nämnda år utgår från
totalplaner om 101 000 respektive 104 000 lägenheter. Som angivits utgår
de av Kungl. Maj :t föreslagna låneramarna för dessa år från förutsatta
byggnadsplaner om 95 000 lägenheter för vart och ett av dessa år. Nämnda
planer avses gälla tills vidare och intill en förnyad prövning. Deras syfte
är att utgöra minimiramar för den kommunala planeringen. 1967 års riksdag
lämnade utan erinran Kungl. Maj :ts förslag om att låta de två år för
vilka preliminära låneramar fastställdes utgöra en sammanhängande planeringsperiod
för att främja byggande i större enheter. Den positiva verkan
ur bostadsbyggandets synpunkt av att oprioriterat byggande hållits tillbaka,
utvecklingen av den säsongmässiga fördelningen och av byggnadstiderna
kan dock i förening med föreslagna åtgärder på kostnadssidan komma att
möjliggöra ett ytterligare ökat byggande vid en godtagbar ekonomisk utveckling.
Utskottet förordar bifall till Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker
motionerna.
Med hänsyn till vad utskottet anfört om planeringsperiodens längd avstyrks
motionerna I: 165 och II: 217 samt I: 324 och II: 428 i vad de avser
minimiramar för åren efter 1970.
18
Statsutskottets utlåtande nr 100 dr 1968
Mot av Kungl. Maj :t begärt bemyndigande att öka låneramarna för år
1968 har inte gjorts invändning. Kungl. Maj :ts möjlighet att medge ökat
by§gail(ie utan stöd av statslån följer redan av riksdagens beslut om igångsättningstillstånd
för byggnadsarbete.
Det förut nämnda i motionerna 1: 324 och II: 428 intagna bostadsbyggnadsprogrammet
innefattar även att de konjunkturmässiga ökningarna angetts
till 10 000 lägenheter för år. Enligt utskottets mening finns inte anledning
att tillgripa en sådan konstruktion, vare sig syftet är att stryka under
önskvärdheten av ett ökat byggande eller att begränsa vidden av Kungl.
Maj:ts nu begärda eller eljest gällande bemyndigande. Motionerna avstyrks
därför i denna del.
I motionerna 1: 333 och II: 405 förordas ett riksdagens uttalande av innebörd
att det byggande över minimiplanerna som Kungl. Maj :t har att besluta
om inom det utrymme som samhällsekonomi och arbetsmarknad
tillåter bör inriktas på byggande av småhus. De av motionärerna anförda
konjunkturmässiga synpunkterna synes vara beaktade i sådan utsträckning
att föreslagen åtgärd inte är erforderlig. Allmänt sett får givetvis utökningen
av ramarna alltid utgå även från planeringsläget i kommunerna.
De konkreta fördelningsmetoderna tas upp i motionerna 1:322 och
II: 415, där förslag framställs om särskilda kvoter för pensionärs- och studentbostäder.
Utskottet fann vid 1967 års riksdag liknande yrkanden (SU
1967: 100, s. 20 och 21) inte böra bifallas. Med hänvisning därtill avstyrker
utskottet även nu motionsyrkandena.
Vidare har utskottet anledning förutsätta att bostadsstyrelsen genom de
successivt vidgade erfarenheterna av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen
m. m. kan få ytterligare möjligheter att på ett ändamålsenligt
sätt fördela låneramarna på regionala och kommunala kvoter. I motionerna
I: 322 och II: 415 föreslagen riksdagens begäran om åtgärder för att få fram
ett bättre underlag för fördelningen är därför inte erforderlig.
Med hänsyn till att syftet i sak kan tillgodoses inom nuvarande ordning
avstyrker utskottet motionerna 1: 225 och II: 286, vari förordas att särskilda
kvoter avsätts för handikappade.
Förslaget att riksdagen uttalar sig för bibehållandet av en särskild kvot
för senare fördelning framställs i motionerna 1:322 och 11:415. Enligt utskottets
mening och mot bakgrund av hittillsvarande tillämpning är ett sådant
uttalande obehövligt. Avvägningen av en sådan uppskjuten fördelning
bör ankomma på Kungl. Maj :t. Vid detta bedömande avstyrks även motionen
II: 86.
Utskottet förutsätter att länsbostadsnämnd inte utan starka skäl avviker
från en enhällig samarbetsnämnds slutliga förslag till fördelning av kvot
inom kommunblock. Syftet med motionerna I: 322 och II: 415 i denna del
torde därför vara tillgodosett, då motionerna inte torde syfta till att rubba
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
19
länsbostadsnämndernas möjlighet att beakta även andra synpunkter än
dem som varit vägledande för samarbetsnämndens avgörande.
Anslag m. m.
Utskottet har, utan att ingå på metoderna för medelsberäkningen, funnit
det av Kungl. Maj :t för kommunala markförvärv föreslagna beloppet
godtagbart. Den på ett avvisande av låneformen som sådan grundade hemställan
i motionerna 1: 328 och II: 402 avstyrks.
Utskottet har inte funnit anledning till invändning eller särskilt uttalande
i fråga om anslag i övrigt och förut inte behandlade förslag om bemyndiganden
för Kungl. Maj :t.
Uppskjutna frågor
Departementschefen anför att frågan om hyreskontroll i anslutning till
de statliga lånen torde få tas upp till förnyad prövning i samband med det
fortsatta lagstiftningsarbetet på området. Utskottet kommer att behandla
denna fråga i sitt utlåtande angående propositionen nr 91 om ny hyreslagstiftning
såvitt den hänvisats till statsutskottet.
Utskottets hemställan
Utskottet som tillstyrker de Kungl. Maj :ts förslag som inte särskilt berörts
i utskottets yttrande hemställer
1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning
att riksdagen avslår motionerna I: 110 och II: 153, 11:290,
I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428, de fyra sistnämnda
såvitt nu är i fråga,
2. beträffande ökning försöksvis av andelen tvårumslägenheter
att riksdagen avslår motionen II: 424, såvitt nu är i
fråga,
3. beträffande flexibelt byggande och lägenheter med uthyrningsrum
att riksdagen avslår motionerna II: 424 samt
I: 563 och II: 723, den förstnämnda såvitt nu är i fråga,
4. beträffande ökning av andelen småhus i nyproduktionen
att riksdagen avslår motionerna 1: 324 och II: 428 samt
I: 327 och II: 695, samtliga såvitt nu är i fråga,
5. beträffande utredning om ytterligare beaktande av
miljöfrågorna i bostadspolitiken att riksdagen avslår motionerna
I: 322 och 11:415, såvitt nu är i fråga,
6. beträffande uttalande om vikten av lokaliseringspolitiska
insatser att riksdagen avslår motionerna 1:322 och
20
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
II: 415 samt I: 324 och II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga,
7. beträffande rivning att riksdagen avslår motionerna
I: 165 och II: 217, såvitt nu är i fråga,
8. beträffande inventering av ombyggnadsmöjligheter att
riksdagen avslår motionen II: 220,
9. beträffande en generell förlängning av planeringsperioden
att riksdagen avslår motionerna 1:165 och 11:217
samt 1: 324 och II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga,
10. beträffande ett bostadsbyggnadsprogram för tiden
t. o. m. år 1974 att riksdagen avslår motionerna 1:322 och
II: 415, såvitt nu är i fråga,
11. beträffande försöksvis fördelning av låneramen i andra
termer än antal lägenheter att riksdagen i anledning av
Kungl. Maj :ts förslag och motionerna 1:165 och 11:217,
I: 324 och II: 428 samt I: 331 och II: 406 ävensom med bifall
till motionerna I: 322 och II: 415, de fyra förstnämnda och
de två sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, ger
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande utredning om produktionskostnadsutvecklingen
in. m. att riksdagen avslår motionerna 1:165 och
II: 217, såvitt nu är i fråga,
13. beträffande planeringsramen för industriellt byggande
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 165 och 11:217, såvitt nu är i
fråga,
a) medger att förhandsbesked om bostadslån för hus som
skall byggas med tillämpning av industriella produktionsmetoder
meddelas för högst 10 000 lägenheter under vart
och ett av åren 1968—1973,
b) bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar
som angivits i statsrådsprotokollet besluta om utvidgning
av nämnda ram,
14. beträffande utredning om boendekostnaderna i saneringsområden
m. in. att riksdagen avslår motionerna 1: 564
och II: 574,
15. beträffande statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet
att riksdagen avslår motionerna I: 164 och II: 218,
16. beträffande beräkning av låneunderlag m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1:324 och 11:428, såvitt nu är i
fråga,
17. beträffande övre lånegränserna in. in. att riksdagen
avslår motionerna 11:216, 1:322 och 11:415, 1:324 och
II: 428 samt I: 327 och II: 695, de sex sistnämnda såvitt nu
är i fråga,
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
21
18. beträffande bostadslånets storlek att riksdagen avslår
motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428, samtliga
såvitt nu är i fråga,
19. beträffande villkoren för vissa egnahemslån och tvätterilån
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats,
20. beträffande villkoren för tilläggslån att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
1:324 och 11:428, 1:552 och 11:716 samt 1:567 och
II: 729, de tvä förstnämnda såvitt nu är i fråga, godkänner
vad i statsrådsprotokollet förordats,
21. beträffande återkrav av vissa kapital subventioner att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänner
vad i statsrådsprotokollet förordats,
22. beträffande viss avskrivning av lån att riksdagen avslår
motionerna 1:562 och II: 722,
23. beträffande vissa åtgärder till följd av skuldökning att
riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
24. beträffande service i bostadsområden att riksdagen
avslår motionerna 1:4 och 11:7, 1:108 och 11:154 samt
I: 574 och II: 724, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,
25. beträffande bostadslån för ombyggnad att riksdagen
avslår motionerna I: 460 och II: 580,
26. beträffande storleken av räntefritt förbättringslån att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänner
vad i statsrådsprotokollet förordats,
27. beträffande förbättringslånens användningsområde
alt riksdagen avslår motionerna 1:322 och 11:415 samt
II: 408, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,
28. beträffande bostadsbyggandets omfattning i nyproduktionen
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1: 165 och II: 217, I: 322
och II: 415, I: 324 och II: 428 samt I: 333 och II: 405, de sex
förstnämnda såvitt nu är i fråga,
a) medger att bostadslån för nybyggnad beviljas under
år 1968 för högst 89 000 lägenheter och intill ett belopp av
1 890 000 000 kr. samt under vartdera av åren 1969 och
1970 för högst 89 000 lägenheter,
b) bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar
som angivits i statsrådsprotokollet besluta om utökning av
nämnda ramar för långivningen under år 1968,
29. beträffande ramar för bostadslån för ombyggnad och
förbättringslån att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts
förslag
22
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
a) medger att bostadslån för ombyggnad och räntebärande
förbättringslån beviljas intill ett belopp av 170 000 000
kr. under vartdera av åren 1908 och 1969,
b) medger att räntefria förbättringslån beviljas intill ett
belopp av 125 000 000 kr. under år 1968 och 100 000 000 kr.
under år 1969,
c) bemyndigar Kungl. Maj :t att besluta om ökning av de
nämnda ramarna för år 1968, såvitt avser ramen under a)
under de förutsättningar som angivits i statsrådsprotokollet,
30. beträffande fördelningsmetoderna i fråga om pensionärs-
och studentbostäder in. m. att riksdagen avslår motionerna
I: 322 och 11:415, såvitt nu är i fråga,
31. beträffande kvot för handikappbostäder att riksdagen
avslår motionerna 1: 225 och II: 286,
32. beträffande uppskjuten kvotfördelning in. in. att riksdagen
avslår motionerna 11:86 samt 1:322 och 11:415, de
två sistnämnda såvitt nu är i fråga,
33. beträffande fördelning av kvot inom kommunblock
att riksdagen avslår motionerna I: 322 och II: 415, såvitt nu
är i fråga,
34. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för
budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln
anvisar
a) till Bostadsstijrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
6 434 000 kr.,
b) till Bostadsstijrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 527 000 kr.,
c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 12 819 000 kr.,
d) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 680 000 kr.,
e) till Räntebidrag ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.,
f) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhct ett
förslagsanslag av 135 000 000 kr.,
g) till By g g nads forskning ett anslag av 2 200 000 ler.,
35. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för
budgetåret 1968/69 på kapitalbudgeten anvisar
A. under statens utlåningsfonder
a) till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag
av 1 600 000 000 kr.,
b) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.,
B. under fonden för låneunderstöd till Räntefria lån till
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
23
bostadsbyggande ett investeringsanslag av 32 000 000 kr.,
36. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 328 och II: 402 till Lånefonden
för kommunala markförvärv för budgetåret 1968/69 på
kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisar ett
investeringsanslag av 30 000 000 kr.,
37. att riksdagen avslår här upptagna motioner till den
del de ej blivit under 1.—36. särskilt berörda eller behandlas
i annat utskottsutlåtande.
Stockholm den 7 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Rikard Svensson (s), fru Wallentlieim (s), herrar Kaijser (h),
Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Wååg (s),
Edström (fp), Högström (s), Nils-Eric Gustafsson (ep) och fru Elvy Olsson
(ep) samt
från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Almgren (s), Eliasson i
Sundborn (ep), Mellqvist (s), Nihlfors (fp), Bergman (s), Turesson (h),
fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s),
Gustafsson i Uddevalla(s), fröken Ljungberg (h), herrar Fagerlund (s),
Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep).
Reservationer
1) beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning av herrar Virgin
(h), Kaijser (h), Ottosson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson
(ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Turesson (h), fröken Ljungberg (h)
och herr Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 8 som börjar med »En riksdagens»
och slutar med »antagna riktlinjer» bort ha följande lydelse.
»En riksdagens hemställan i enlighet med förslaget i motionerna 1:322
och II: 415 syftar till att i klarhetens intresse stryka under att en inriktning
av bostadsbyggandet mot bristorterna och de i statistisk mening expansiva
orterna inte får tolkas så att de numerärt mindre expansionsbehoven och behovet
av bostadsförnyelse negligeras. Även om detta borde vara höjt över
allt tvivel har dock alltför generella slutsatser dragits härav. Utskottet finner
det otillfredsställande att kommuner med behov av bostadsbyggande
24
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
vissa år blir helt utan tilldelning. Som framhålles i motionerna finns det
även i kommuner som erhållit ingen eller liten tilldelning av lägenheter
ett etablerat näringsliv som för att kunna fortleva kräver ett gott bostadsbestånd.
Till detta måste hänsyn tagas vid den geografiska fördelningen av
bostadsbyggandet. Riksdagen bör enligt utskottets mening ge Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning
att riksdagen med bifall till motionerna 1:322 och 11:415
och med avslag å motionerna 1:324 och 11:428, I: 110 och
II: 153 samt II: 290, de fyra förstnämnda såvitt nu är i fråga,
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
2) beträffande fördelning på hustyper av herrar Virgin (h), Kaijser (h),
Nyman (fp), Ottosson (h), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru
Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson
(h), Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken Ljungberg (h), herrar Mundebo
(fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet
som» och slutar med »och II: 695» bort ha följande lydelse:
»Utskottet tar senare i sitt yttrande upp konkreta förslag som syftar till
att öka andelen småhus i nyproduktionen. I anledning av motionerna I: 324
och 11:428 samt 1:327 och 11:695 vill utskottet dock i detta sammanhang
uttrycka som en målsättning att andelen småhus i nyproduktionen bör ökas
så att den motsvarar konsumenternas faktiska efterfrågan. Även om ingen
invändning görs mot att kommunerna fortfarande har att besluta om lånefördelningen
inom kvoten bör statsmakterna uttrycka sin allmänna uppfattning
i ett riksdagsuttalande följt av ett av Kungl. Maj :t utarbetat program
där efterfrågesituationen kommer till uttryck. Vad utskottet anfört bör i
anledning av motionerna 1: 324 och II: 428 ges Kungl. Maj :t till känna. Därmed
är även syftet med motionerna 1:327 och II: 695 tillgodosett. Vidare
tillgodoses även de syften som motionerna 1:322 och 11:415 tolkar.»
dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:
»4. beträffande ökning av andelen småhus i nyproduktionen
att riksdagen i anledning av motionerna 1:324 och
II: 428 samt I: 327 och II: 695, samtliga såvitt nu är i fråga,
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
3) beträffande miljöfrågorna av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Nyman
(fp), Ottosson (h), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson
(ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson (h),
Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken Ljungberg (h), herrar Mundebo (fp)
och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
25
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »I den» och
slutar med »därom avstyrks» bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning att miljöfrågorna bör medtagas
som en mycket betydelsefull del i den bostadspolitiska målsättningen.
Uppmärksamhet ägnas åt bostadsmiljöfrågorna i olika berörda organ. Dock
har inget samlat grepp på bomiljöfrågorna tagits. I motionerna har aktualiserats
en rad åtgärder som är nödvändiga för att skapa en bättre bomiljö.
Utskottet finner det motiverat att en utredning tillsätts för att utreda vägledande
riktlinjer för utformningen av en god bomiljö. Utredningen bör även
redovisa vilka kostnader skapandet av en god bomiljö medför. Vad utskottet
anfört bör i anledning av motionerna I: 322 och II: 415 ges Kungl. Maj :t till
känna.»
dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
»5. beträffande utredning om ytterligare beaktande av
miljöfrågorna i bostadspolitiken att riksdagen i anledning av
motionerna I: 322 och II: 415, såvitt nu är i fråga, ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
4) beträffande uttalande om vikten av lokaliserings politiska insatser av
herrar Virgin (h), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson (h), Edström (fp),
Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn
(ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken
Ljungberg (h), herrar Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser
att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Gällande
riktlinjer» och slutar med »denna fråga» bort ha följande lydelse:
»Målet balans på bostadsmarknaden kan snabbare nås om åtgärder
vidtas för att hindra en kontinuerlig ökning av efterfrågan i de största inflyttningsorterna.
Förutom de direkta vinster som det innebär att utnyttja
tillgängliga bostäder i de orter där så är möjligt bör beaktas de kostnadsdrivande
effekter som en koncentrerad efterfrågan alltid har. Det förhållandet
att statsmakterna antagit riktlinjer för lokaliseringsstödet under
en försöksperiod kan inte minska behovet av att statsmakterna bland sina
riktlinjer för bostadsbyggandets inriktning tar upp vikten även ur denna
synpunkt av ytterligare lokaliseringspolitiska insatser. Utskottet ansluter
sig i denna del till vad som anförts i motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324
och 11:428 och förordar att detta, med bifall till motionerna, ges Kungl.
Maj :t till känna.»
dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:
»6. beträffande uttalande om vikten av lokaliseringspolitiska
insatser att riksdagen med bifall till motionerna 1: 322
och 11:415 samt 1:324 och 11:428, samtliga såvitt nu är i
fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
26
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
5) beträffande en generell förlängning av planerings perioden av herrar
Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep),
herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp ),
Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med »Ett i» och som
på s. 11 slutar med »avstyrks därför» bort ha följande lydelse:
»Ramarna för förhandsbesked om bostadslån och de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen
omfattar en period av fem år. De skäl som föranlett
att planeringsperioden i dessa fall förlängts föreligger även i andra sammanhang.
Dessa tillgodosedda och kvarstående behov av förlängd planering bör
återspeglas även i de statliga totalramarna. Utskottet förordar att det anförda
i anledning av motionerna 1: 324 och II: 428 och med tillgodoseende därvid
även av motionerna I: 165 och II: 217 ges Kungl. Maj :t till känna. Därmed
skulle även förslaget i motionerna 1:322 och 11:415 om planering
t. o. m. år 1974 bli i väsentlig del tillgodosett.»
dels utskottets hemställan under 9. bort ha följande lydelse:
»9. beträffande en generell förlängning av planeringsperioden
att riksdagen i anledning av motionerna I: 165 och
II: 217 samt I: 324 och II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga,
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,»
6) beträffande statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet av herrar
Virgin (h), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson (h), Edström (fp), NilsEric
Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn
(ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), fröken
Ljungberg (h), herrar Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som
anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »I motionerna»
och slutar med »motionerna avstyrks» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening finns inte något vägande skäl för att riksdagen
skulle begära förslag om statlig totalfinansiering av bostadsbyggandet enligt
motionerna I: 164 och II: 218. Utskottet avstyrker därför motionerna.»
7) beträffande löneunderlaget av herrar Nyman (fp), Edström (fp),
Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Mundebo (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med »Förslaget
i» och på s. 13 slutar med »dessa belopp» bort ha följande lydelse:
»Bostadspolitiska kommittén föreslog att ett och samma belopp i normalfallen
skulle utgöra utgångspunkt för bestämningen av såväl bostadslånets
storlek som dess säkerhetsläge. Kommittén angav också de huvudsakliga
grunderna för beräkningen av ett sådant belopp. Beloppet skulle beräknas
så att inga styrningseffekter uppkom och vid varje tidpunkt ge god anpassning
till kostnadsvariationer. I motionerna 1: 324 och II: 428 förordas att
kommitténs förslag genomförs. Även om vissa justeringar av pantvärdesbe
-
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
27
räkningen något minskat överkostnadsproblemet kvarstår dock enligt utskottets
mening detta och övriga av kommittén anförda skäl för en ny beräkningsmetod.
Statens anspråk på säkerhet för lånen regleras genom de
övre lånegränserna och eventuella krav på kompletterande borgensåtaganden.
Utskottet tillstyrker därför motionerna.»
dels utskottets hemställan under 16. bort ha följande lydelse:
»16. beträffande beräkning av låneunderlag m. m. att riksdagen
med bifall till motionerna I: 324 och II: 428, såvitt nu
är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
8) beträffande övre lånegränserna
a) av herrar Nyman (fp), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru
Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp), Mundebo (fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser
att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Utskottet avstyrker»
och slutar med »års riksdag» bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Önskemålet att underlätta för den enskilde och särskilt för barnfamiljerna
att tå bostad i småhus kan på ett verksamt sätt tillgodoses genom alt
övre lånegränsen höjs till 95 %. Det är vidare angeläget att belåningen underlättas
för enskilda företag inte minst för att en effektiv konkurrens mellan
företagen ur såväl produktions- som förvaltningssynpunkt skall möjliggöras.
Detta bör ske genom en höjning av lånegränsen till 90 %.
Statens anspråk på säkerhet bör tillgodoses genom att kommunal borgen
krävs lör belopp motsvarande 5 % av pantvärdet såvitt avser småhus utom
detaljplanerat område samt allmännyttigt bostadsföretag. Detta kan för de
sistnämnda företagen motiveras även med önskemålet av att kommunerna
påtar sig ett vidgat ansvar.
Det anförda bör med bifall i huvudsak till motionerna 1:322 och 11:415
samt 1:324 och 11:428 ges Kungl. Maj :t till känna. Därvid är även motionen
II: 216 helt och motionerna I: 327 och II: 695 delvis tillgodosedda.»
dels utskottets hemställan under 17. bort ha följande lydelse:
»17. beträffande övre lånegränserna m. m. att riksdagen
med bifall till motionerna 11:216, 1:322 och 11:415 samt
1:324 och 11:428 ävensom med avslag å motionerna 1:327
och II: 695, de sex sistnämnda såvitt nu är i fråga, ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
b) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Turesson (h) och
fröken Ljungberg (h) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Utskottet avstyrker»
och slutar med »års riksdag» bort ha följande lydelse:
»De nuvarande för vissa låntagarkategorier diskriminerande lånegränser -
28
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
na bör upphävas och ersättas med en enhetlig gräns. Detta skulle medföra
en konkurrens på mer likvärdiga villkor i både produktions- och förvaltningsledet.
Denna enhetliga gräns bör med bifall till förslaget i motionerna
1: 327 och II: 695 sättas vid 90 % av pantvärdet, vilket bör ges Kungl. Maj :t
till känna. Detta tillgodoser helt motionen II: 216. Därmed är även motionerna
I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428 delvis tillgodosedda.»
dels utskottets hemställan under 17. bort ha följande lydelse:
»17. beträffande övre lånegränserna m. m. att liksdagen
med bifall till motionerna 11:216, 1:327 och 11:695 samt
med avslag å motionerna I: 322 och II: 415 samt I: 324 och
11:428, de sex sistnämnda såvitt nu är i fråga, ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
9) beträffande bostadslånets storlek av herrar Nyman (fp), Edström (fp),
Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn
(ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp) och Nilsson
i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 13 börjar med »Förslaget
motiveras» och på s. 14 slutar med »avstyrker motionerna» bort ha följande
lydelse:
»Den statliga bostadslångivningen bör inte omfatta sådana fastighetskrediter
som kan erhållas i den öppna lånemarknaden. Sådana krediter erbjuds
i vissa fall intill 75 % av pantvärdet. Lånebeloppen bör därför sänkas med
5 % av låneunderlaget. Bostadsstyrelsen bör få generell möjlighet att fördjupa
bostadslånet. Vad utskottet härom anfört bör med bifall till motionerna
I: 322 och II: 415 samt I: 324 och II: 428 ges Kungl. Maj :t till känna.»
dels utskottets hemställan under 18. bort ha följande lydelse:
»18. beträffande bostadslånets storlek att riksdagen med
bifall till motionerna 1:322 och 11:415 samt 1:324 och
11:428, samtliga såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till
känna vad utskottet anfört,»
10) beträffande villkoren för tillåggslån av herrar Virgin (h), Kaijser (h),
Nyman (fp), Ottosson (h), Edström (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru
Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson
(h), Gustafsson i Skellefteå (fp ), höken L jungberg (h), herrar Mundebo
(fp) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Enligt utskottets»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»De beslut som nu reglerar ränta på de nämnda tilläggslånen har inte avsett
att fastställa en bunden ränta. Mot bakgrund av denna innebörd av besluten
och med hänsyn tillika till att utformningen av Kungl. Maj :ts eller bostadsstyrelsens
konkreta beslut inte i och för sig kan anses konstituera ett
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
29
nytt avtalsförhållande är det enligt utskottets mening möjligt att höja räntesatserna.
Då vidare den av departementschefen företrädda uppfattningen
framkommit först efter särskilda undersökningar är det knappast troligt
att någon låntagare bibringats eller ens haft en klar uppfattning i frågan.
Om skäligheten av att höja räntan torde inte råda några delade meningar.
Utskottet förordar därför att räntan på förevarande tilläggslån höjs till 6 %,
vilket med bifall till motionerna 1:324 och 11:428, 1:552 och 11:716 samt
1:567 och 11:729 bör ges Kungl. Maj:t till känna.»
dels utskottets hemställan under 20. bort ha följande lydelse:
»20. beträffande villkoren för tilläggslån att riksdagen med
avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna
1:324 och II: 428, 1:552 och II: 716 samt I: 567 och
II: 729, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga, ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
11 ) beträffande vissa åtgärder till följd av skuldökning av herrar Virgin
Ui), Kaijscr (h), Ottosson (h), Turesson (h) och fröken Ljungberg (h)
som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Uttalandet
innebär» och slutar med »rimlig tid» bort ha följande lydelse:
»Uttalandet innebär enligt utskottets mening bl. a. att statens fordran i anledning
av den förut nämnda skuldökningen så till vida bör betraktas som
villkorlig att det inte kan komma i fråga att driva in en uppkommen skuldökning
om den allmänna kostnadsutvecklingen (paritctstalen) eller läget på
ortens hyresmarknad icke medger att hyrorna kan höjas i den utsträckning
som erfordras för att avveckla låneskulden inom avsedd tid. De företag som
finansieras med statliga bostadslån bör icke riskera att försättas i en företagsekonomiskt
ohållbar situation på grund av att förutsättningar för förräntning
och amortering av paritets- och räntelån inte föreligger. I vilken
mån fråga om betalningsanstånd eller avskrivning av låneskuld aktualiseras,
kan f. n. icke bedömas. Det är nödvändigt att Kungl. Maj :t närmare överväger
förutsättningarna och formerna för sådana beslut och därvid särskilt
beaktar, att beslut av här ifrågavarande slag skall baseras enbart på
de ekonomiska förutsättningarna i det enskilda förvaltningsobjektet samt
att besluten får samma ekonomiska effekt för alla byggherrekategorier. I
avvaktan på sådan analys av formerna för den framtida handläggningen av
bostadslånen, vilken samtidigt ger möjlighet att överblicka de ekonomiska
verkningarna av den nya lånekonstruktionen, hör ett tillkännagivande endast
anses utgöra grund för en provisorisk tillämpning.»
12) beträffande service i bostadsområden av herrar Nyman (fp), Edström
(fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i
Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp), Mundebo (fp)
och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
30
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Förslaget i»
och slutar med »sådana hus» bort ha följande lydelse:
»Utskottet noterar med tillfredsställelse att finansieringsfrågorna utreds.
För att stimulera till initiativ vilkas genomförande snabbt kan ge även praktiska
erfarenheter för en kommande definitiv lösning bör provisoriska låneregler
införas i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget i motionerna
I: 574 och II: 724. Kungl. Maj :t bör ha att skyndsamt utfärda närmare föreskrifter
därom.»
dels utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:
»24. beträffande service i bostadsområden att riksdagen
med bifall till motionerna I: 574 och II: 724 samt med avslag
å motionerna I: 108 och II: 154 samt I: 4 och II: 7, de två
sistnämnda såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört,»
13) beträffande förbättringslånens användningsområde av herr Nils-Eric
Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep) och
Nilsson i Tvärålund (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Förslagen
i» och slutar med »års riksdag» bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner att förbättringslån bör lämnas även personer med låga
inkomster i enlighet med motionerna I: 322 och II: 415 samt II: 408.»
dels utskottets hemställan under 27. bort ha följande lydelse:
»27. beträffande förbättringslånens användningsområde
att riksdagen bifaller motionerna 1:322 och 11:415 samt
11:408, de två förstnämnda såvitt nu är i fråga,»
14) beträffande bostadsbyggandets omfattning i nyproduktionen
a) av herrar Nyman (fp), Edström (fp), Nililfors (fp), Gustafsson i
Skellefteå (fp) och Mundebo (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med »I fråga» och
på s. 18 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:324 och 11:428 har intagits ett program för bostadsbyggandet
under åren 1968—1972. Enligt detta program bör bostadsbyggandet
ha en omfattning av 100 000, 103 000, 108 000, 112 000 respektive 115 000
lägenheter för vartdera åren 1968 t. o. in. 1972. I ovan nämnda motioner förordas
även upprättandet av en konjunkturreserv om 10 000 lägenheter för
vart och ett av åren under tidsperioden. Utskottet finner i likhet med motionärerna
det i hög grad angeläget mot bakgrund av den rådande bristen på
bostäder, bristerna i bostadsbeståndet och bostadsefterfrågan att bostads
-
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
31
byggandet successivt ökas. Genom en femårsplanering ges reella möjligheter
till en sådan ökning.
På en del orter har under senare tid uppstått vissa svårigheter att erhålla
hyresgäster till nyproducerade lägenheter. Antalet sådana fall, som väckt
stor uppmärksamhet, är dock obetydligt i förhållande till hela nyproduktionen
och utgör inte någon anledning att upphöra med ökningen av igångsättningen
av nya bostäder. De ansatser till köpmotstånd från bostadskonsumenternas
sida som förekommit beror på att de höga hyrorna verkat avskräckande
på de bostadssökande. Detta förhållande understryker angelägenheten
av att byggnadskostnaderna begränsas genom ökat seriebyggande
och bättre och långsiktigare planering samt att en viss minskning av lägenhetsytorna
kommer till stånd.
Risken för påtagliga konjunkturförändringar talar enligt utskottets mening
för att, som föreslås i motionerna 1:324 och II: 428, en särskild konjunkturreserv
bör förberedas. Upprättandet av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen
underlättar möjligheterna härför. Utskottet tillstyrker sålunda
och med hänsyn till vad utskottet anfört beträffande planeringsperiodens
längd att riksdagen godkänner riktpunkter för det i nämnda motioner
föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet för åren 1968—1972 innefattande
även en konjunkturreserv. Vad gäller bostadsbyggandet för innevarande år
bör övervägas om inte konjunkturläget motiverar en ytterligare ökning av
igångsättningen utöver 100 000 lägenheter.»
dels utskottets hemställan under 28. bort ha följande lydelse:
»28. beträffande bostadsbyggandets omfattning i nyproduktionen
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna 1:165 och 11:217, 1:322 och 11:415
samt 1: 333 och II: 405 ävensom med bifall till motionerna
I: 324 och II: 428, de fyra förstnämnda och de två sistnämnda
såvitt nu är i fråga,
a) medger att bostadslån för nybyggnad beviljas under
år 1968 för högst 89 000 lägenheter och intill ett belopp av
1 890 000 000 kr. samt under vartdera av åren 1969 och 1970
för högst 89 000 lägenheter,
b) bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar
som angivits i statsrådsprotokollet besluta om utökning av
nämnda ramar för långivningen under år 1968,
c) godkänner riktpunkter för ett ordinarie bostadsbyggnadsprogram
enligt förslaget i motionerna I: 324 och II: 428,»
b) av herr Kaijser och fröken Ljungberg
c) av herr Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson
i Sundborn (ep) och Nilsson i Tvärålund (ep).
32
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
15) beträffande färdelningsmetoderna i fråga om pensionärs- och studentbostäder
m. m. av herr Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson (ep),
herrar Eliasson i Sundborn (ep) och Nilsson i Tvärålund (ep) som anser
att
dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med »De konkreta»
och slutar med »inte erforderlig» bort ha följande lydelse:
»De konkreta färdelningsmetoderna tas upp i motionerna 1:322 och
11:415, där förslag framställs om särskilda kvoter för pensionärs- och studentbostäder.
Utskottet finner att de kommunala och regionala skillnaderna
beträffande fördelningsunderlaget bättre kan beaktas om ramarna för dessa
ändamål fördelas separat.
Ett bättre underlag för fördelningsbesluten är även i övrigt synnerligen
påkallat. Kungl. Maj :t bör därför i enlighet med motionerna 1:322 och
11:415 vidta åtgärder i syfte att ge de ramfördelande myndigheterna ett
bättre underlag för sina beslut.»
dels utskottets hemställan under 30. bort ha följande lydelse:
»30. beträffande fördelningsmetoderna i fråga om pensionärs-
och studentbostäder in. in. att riksdagen med
bifall till motionerna I: 322 och II: 415, såvitt nu är i fråga,
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
16) beträffande medelsanvisning för markförvärvslån av herrar Virgin
(h), Kaijser (h), Ottosson (h), Turesson (h) och fröken Ljungberg (h)
som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »11:402 avstyrks» bort ha följande lydelse:
»Tungt vägande invändningar har vid 1967 års riksdag riktats mot införandet
av statliga lån för kommunala markförvärv. Dessa invändningar
kvarstår. På denna grund och med hänsyn även bortsett därifrån till den
ringa prioritet som dessa lånemedel måste anses ha och till den i propositionen
redovisade inte godtagbara medelsberäkningen med specialdestinerade
medel avstyrker utskottet i enlighet med motionerna I: 328 och II: 402
Kungl. Maj :ts förslag.»
dels utskottets hemställan under 36. bort ha följande lydelse:
»36. alt riksdagen med bifall till motionerna 1:328 och
II: 402 avslår Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning till
Lånefonden för kommunala markförvärv,»
Särskilt yttrande
av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (It), Turesson (h) och fröken
Ljungberg (h) som anfört:
»Det uttalande som departementschefen gjorde i propositionen 1967:100
Statsutskottets utlåtande nr 100 år 1968
33
alt en viss förlängning av amorteringstiden kunde övervägas i de fall då
på vissa orter hyrespolitiskt utrymme saknades för den förutsatta successiva
ökningen av kapitalkostnaderna och att i ytterlighetsfall statens fordran
kunde helt eller delvis efterskänkas kan enligt vår mening inte ges
den vidsträckta tolkning som utskottet gjort (s. 15—16).
Utskottets på eget initiativ nu gjorda tolkning av Kungl. Maj :ts intentioner
bekräftar enligt vår mening riktigheten av den kritik som från vår sida
vid förra årets riksdag framfördes mot det nya paritetslånesystemet.»