Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag ur kyrkofonden, m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 2 februari 1968 dagtecknad proposition, nr 22, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslagit
riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § 1
och 2 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570),

dels medge att ur kyrkofonden

a) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare under tre år utgår bidrag med 34 000 kr.
årligen till avlönings- och resekostnader för en präst med huvudsaklig tjänstgöring
bland svenskar i Schweiz,

b) till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse utgår dels för tiden den 1 januari
1967—den 30 juni 1968 ytterligare avlöningsbidrag med sammanlagt 40 000 kr.,
dels fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare 17 bidrag om vartdera 28 700 kr. årligen
för avlöning av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,

c) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare utgår medel med högst 30 000 kr. årligen
för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande
av vissa teologiska fortbildningskurser för präster,

d) för budgetåret 1968/69 utgår medel med högst 80 000 kr. för anlitande av
biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande statsdepartement,

e) till Uppsala domkyrka utgår ett lån på 100 000 kr. för anordnande av
nya lokaler åt den skogliga personalen hos stiftsnämnden i Uppsala,

f) för budgetåret 1968/69 utgår bidrag till Svenska diakonsällskapet med högst
70 000 kr. till bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet,

g) fr. o. m. den 1 juli 1968 tills vidare utgår anslag med 110 000 kr. för år
till extra utgifter enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond,

h) för budgetåret 1968/69 utgår bidrag med högst 75 000 kr. till kostnader
i samband med Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 3 avd. Nr 28

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionens första avsnitt föreslås några mindre ändringar i prästlönekostnadslagen,
huvudsakligen av formell art.

Propositionens andra avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden för nästa
budgetår. Sålunda föreslås bidrag med 34 000 kr. för år till kyrklig verksamhet
bland svenskar i Schweiz. Förslag läggs fram om uppräkning av avlöningsbidragen
till sjömanspräster. Anslaget för anordnande av teologiska fortbildningskurser för
präster m. m. föreslås höjt med 10 000 kr. För anlitande av biträde inom utbildningsdepartementet
vid handläggningen av kyrkliga ärenden begärs oförändrat belopp.
Uppsala domkyrka föreslås få ett lån ur kyrkofonden för att i ett av sina hus
anordna nya lokaler åt personal hos stiftsnämnden i Uppsala. Till den kyrkomusikaliska
utbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås ett bidrag av 70 000 kr.
Kyrkofondsanslaget till extra utgifter föreslås uppräknat med 10 000 kr. Slutligen
föreslås att 75 000 kr. utgår för att täcka vissa kostnader i samband med Kyrkornas
världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

Författningsförslaget

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen
den 29 juni 1951 (nr 570)

Härigenom förordnas, att 3 § 1 och 2 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni
19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) , - (Föreslagen lydelse)

3 §. .....

1 mom. Pastoratet skall ----avlöningsförmåner, nämligen

1) församlingspräst tillkommande
lön, kallortstillägg och språktillägg,

2) församlingspräst, vikarie för sådan
präst, pastoratsadjunkt och ickeprästvigt
tjänstebiträde åt församlingspräst
tillkommande ersättning för åkning
i tjänsten och tjänsteresa inom
pastoratet ävensom traktamente åt
församlingspräst och vikarie för sådan
präst i anledning av anstånd med omstationering,
samt

3) församlingspräst tillkommande
vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode.

2 mom. Pastoratets utgifter under
visst år för avlöningsförmåner,
som avses i 1 mom. 1) och 2) skola
ligga till grund för beräkningen av
pastoratets prästlönekostnad
för året. Närmare bestämmelser
om hur kostnaden skall beräknas
meddelar Konungen.

Kostnaderna för avlöningsförmåner
som avses i 1 mom. 3) skola stanna å
pastoratet.

1) församlingspräst tillkommande
lön, lönetillägg och semesterersättning,

2) församlingspräst, vikarie för sådan
präst, pastoratsadjunkt och icke-prästvigt
tjänstebiträde åt församlingspräst
tillkommande ersättning för åkning i
tjänsten och tjänsteresa inom pastoratet
ävensom traktamente åt församlingspräst
och vikarie för sådan präst i
anledning av anstånd med omstationering.

2 m o m. Pastoratets utgifter under
visst år för avlöningsförmåner som avses
i 1 mom. skola, med undantag för
vikariatstillägg och tjänstedubbleringstillägg,
ligga till grund för beräkningen
av pastoratets prästlönekostnad
för året. Närmare bestämmelser
om hur kostnaden skall beräknas
meddelar Konungen.

Kostnaderna för vikariatstillägg och
tjänstedubbleringstillägg skola stanna
å pastoratet.

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1967:104 och av 3 § 2 mom. se 1963:449.

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall tillämpas i fråga om
avlöningskostnader som avser tiden från och med den 1 januari 1966.

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i anledning av
densamma väckta motioner, nämligen

A. de likalydande motionerna 1:751 av herr Olsson, Erik, m. fl. och 11:957
av herr Gustavsson i Ängelholm m. fl., vari hemställes

»att riksdagen måtte avslå förslaget i proposition nr 22/1968
att ur kyrkofonden lämna bidrag med 34 000 kr. årligen till avlönings-
och resekostnader för en präst med huvudsaklig tjänstgöring
bland svenskar i Schweiz».

B. de likalydande motionerna I: 754 av herr Svenungsson in. fl. och 11:961 av
herr Werner m. fl., vari hemställes

»att riksdagen måtte besluta att ur kyrkofonden till Svenska
kyrkans sjömansvårdsstyrelse fr. o. m. den 1 juli 1968 skall
utgå 18 bidrag om vartdera 28 700 kr. årligen för avlöning av
präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet».

För motionernas innehåll redogöres nedan under det avsnitt motionen rör.

I. Ändring i prästiönekostnadslagen

Departementschefen

Enligt 3 § 1 mom. prästiönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570, ändrad
senast 1967: 104) skall pastorat bestrida kostnaderna bl. a. för följande församlingspräst
tillkommande avlöningsförmåner, nämligen lön, kallortstillägg och språktillägg
(p. 1) samt vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode (p. 3).

De huvudsakliga bestämmelserna om avlöningsförmåner åt församlingspräst
fanns före den 1 januari 1966 i 16 § 1 mom. prästlönereglementet den 29 juni
1951 (nr 577, omtryckt 1963: 621). Fr. o. m. den 1 januari 1966 gäller i stället
10 § 1 mom. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST).

Enligt 16 § 1 mom. prästlönereglementet jämfört med 30 och 31 §§ reglementet
erhöll församlingspräst, såvitt nu är av intresse, lön, kallortstillägg, språktillägg,
vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode, medan han enligt 10 § 1 mom.
AST får bl. a. lön, lönetillägg och semesterersättning.

Prästlönereglementets begrepp vikariatsersättning och tjänstedubbleringsarvode
har i AST ersatts med vikariatstillägg resp. tjänstedubbleringstillägg. Vikariatsoch
tjänstedubbleringstillägg samt språk- och kallortstillägg utgör lönetillägg enligt

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

terminologin i AST (7 kap. 22 och 23 §§ samt 29 § 4 mom. med tillhörande specialbestämmelser
del XIII). I lön ingår ogulden semesterlön. Såväl semesterlön som
semesterersättning är avlöningsförmåner, som prästerna erhållit genom AST. Se
mesterersättning bör givetvis liksom semesterlön betalas av pastoratet.

Det bör råda överensstämmelse mellan den terminologi som används i AST och
den som används i prästlönekostnadslagen. Vidare bör direkt utsägas, att semesterersättning
skall betalas av pastoratet. Punkt 1 i 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen
bör därför ändras så att däri tas upp lön, lönetillägg och semesterersättning,
medan punkt 3 bör utgå. Med anledning härav bör vissa redaktionella ändringar
göras i 3 § 2 mom. lagen. Bestämmelserna bör göras tillämpliga fr. o. m. den 1
januari 1966.

II. Vissa anslag ur kyrkofonden

1. Bidrag till kyrklig verksamhet i Schweiz

Till kyrklig verksamhet bland svenskar i andra länder utgår ekonomiskt stöd
från det allmänna i olika former. Kostnaderna för avlöning av kyrkoherdarna
i de sju svenska utlandsförsamlingar för vilka Kungl. Maj:t har fastställt kyrkoordning
betalas sålunda ur kyrkofonden. Från denna utgår också bidrag till lön åt
de sju församlingarnas kyrkomusiker. Av statsmedel utgår bidrag till lön åt vaktmästare
och biträden hos dessa församlingar (prop. 1966: 34, SU 51, rskr 158).
Vidare åtnjuter svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse bidrag från kyrkofonden till
avlöning av 17 sjömanspräster, vilket närmare berörs under nästa punkt.

Något bidrag av stats- eller kyrkofondsmedel har hittills inte utgått till kyrklig
verksamhet bland svenskar i Schweiz. Frågan härom har emellertid aktualiserats i
en skrivelse den 30 juli 1965 från dåvarande svenske ambassadören i Bern
F. Stackelberg. I skrivelsen framhåller han, att den svenska kolonin i landet pa
senare år har vuxit betydligt och omfattar mer än 2 000 personer. Den kyrkliga
verksamheten bland svenskarna är mest livaktig i Geneve och Lausanne. Sedan år
1961 är en svensk präst ledare för denna verksamhet, som har utsträckts även till
Bern och andra orter i Schweiz. Stackelberg framkastar tanken, att en svensk
präst i Schweiz skulle kunna tjänstgöra som regionalpräst i hela landet och möjligen
också i angränsande områden. I anslutning härtill föreslår han, att frågan om
bidrag av statsmedel till verksamheten utreds.

Domkapitlet i Uppsala har i yttrande över Stackelbergs förslag diskuterat olika
möjligheter att ekonomiskt stödja den berörda verksamheten. Enligt domkapitlets
mening bör den traditionella formen med svenska utlandsförsamlingar knappast
användas ytterligare med hänsyn till att svenskarnas bosättning utomlands är starkt
spridd och underkastad ständiga växlingar. Domkapitlet avvisar även tanken på att
i det aktuella fallet söka en anknytning till sjömansvårdsstyrelsen. I stället till -

(i Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

styrker domkapitlet, att stöd lämnas genom att en präst avlönas med allmänna
medel. Prästen bör vara stationerad i Geneve och svara för den andliga vården
bland svenskar i hela Schweiz. Han bör dessutom vara förbindelseman mellan
svenska kyrkan och de båda ekumeniska världsorganisationer som har sitt högkvarter
i Geneve, nämligen Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.
Om en ytterligare vidgning av arbetsuppgifterna är motiverad, bör tjänstgöring
bland svenskar i Rom under ett par besöksperiodcr om året i första hand komma i
fråga.

Statskontoret framhåller, att det från rent formella synpunkter inte torde möta
hinder att anlita kyrkofonden även för annan kyrklig verksamhet bland svenskar
utomlands än den för vilken bidrag nu utgar. Mot bakgrunden av fondens karaktär
av utjämningsfond mellan församlingarna, som genom den allmänna kyrkoavgiften
väsentligen svarar för fondens utgifter, bör emellertid ytterligare bidrag till
kyrklig verksamhet utomlands utgå ur fonden bara om starka skäl talar för att
bidragsgivningen utvidgas. Det kan ifrågasättas, om sådana skäl föreligger i detta
fall. Å andra sidan bör anslag på riksstaten knappast heller komma i fråga. Statskontoret
anser sig i varje fall inte kunna tillstyrka det föreliggande förslaget.

Sedan domkapitlet i Uppsala anmodats att komplettera utredningen i ärendet på
vissa punkter, har domkapitlet överlämnat åtskilligt material, som ger upplysning
bl. a. om antalet svenskar i olika områden av Schweiz och de ekonomiska villkor
under vilka den kyrkliga verksamheten bland dem bedrivs. I Geneve bor mer än
550 svenskar, i Lausanne-området ca 400, i Ziirich-området ca 450 och i Bern
ett hundratal. Härtill kommer ett par hundra svenska ungdomar och minst 500
internationellt verksamma svenskar, som befinner sig på tillfälligt uppdrag i
Schweiz, huvudsakligen i Geneve. Svenska församlingar har bildats i Geneve och
Lausanne. I Ziirich finns en gemensam församling för svenskar, danskar och norrmän.
Ingen av dessa församlingar för någon speciell medlemsförteckning, utan
alla landsmän med känd adress kallas till gudstjänster och sammankomster. Församlingarna
finansieras helt på frivillig väg, nämligen genom gåvor, kollekter och
basarer. Intäkterna har de senaste åren visat en stigande tendens. Församlingen i
Geneve redovisar för räkenskapsåret 1965/66 intäkter om 12 626 kr. Motsvarande
belopp för församlingen i Lausanne är 21 853 kr. Eftersom de båda församlingarna
har utgifter av flera olika slag, har lönen till den präst som sedan år 1961 tjänstgör
huvudsakligen i dessa församlingar varit relativt blygsam. Den uppgick räkenskapsåret
1965/66 till 12 000 kr. men i senare budgetförslag räknar församlingarna
med en höjning till 14 400 kr. om året.

Pa grundval av dessa uppgifter föreslår domkapitlet, att kyrkofonden bekostar
avlöningen av en svensk präst med stationeringsort i Geneve. Denne bör i första
hand svara för pastoralvården i de svenska församlingarna i Schweiz och i andra
hand vara svenska kyrkans kontaktman med de båda ekumeniska världsorganisationernas
högkvarter i Geneve. Han bör också varje år hålla vissa gudstjänster i
Italien, framför allt i Rom. Domkapitlet meddelar i detta sammanhang, att en
tjänst som svensk sjömanspräst i Genua nyligen har dragits in. I fråga om avlö -

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

ningsförmåner m. in. förordar domkapitlet, att prästen liksom förste stiftsadjunkt
placeras i lönegrad Ae 24 (f. n. 40 212 kr. för år i lägsta löneklassen, ortsgrupp 5)
och att han får vissa utlandsförmåner i likhet med utrikesförvaltningens tjänstemän
samt ersättning för pensionsavgifter och grupplivförsäkringspremie. Slutligen bör
enligt domkapitlets mening 4 000 kr. årligen anvisas för minst fyra resor till Italien
varje år. .

Domkapitlet har också överlämnat dels en skrivelse från kyrkoråden i de svenska

församlingarna i Geneve och Lausanne med begäran om ekonomiskt stod for avlöning
av en präst, dels en skrivelse i samma syfte från de svenska medlemmarna
av kyrkorådet i den skandinaviska församlingen i Ziirich. I särskilda skrivelser har
vidare såväl nuvarande ambassadören i Bern Klas Böök som chefen för Sveriges
ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve, ambassadören
Erik von Sydow, förordat att medel anvisas för ändamålet.

Kammarkollegiet tillstyrker ett årligt bidrag av allmänna medel till avlöning av
en svensk präst i Schweiz. Enligt kollegiets mening bör dock mte hela avloningskostnaden
bestridas av det allmänna. Församlingarna i Geneve och Lausanne
bör som hittills lämna sitt bidrag till prästens avlöning. I fortsättningen bor aven
församlingen i Ziirich svara för en del av lönekostnaden. Med beaktande av prästens
tänkta uppgifter att i andra hand dels fungera som svenska kyrkans forbmdelseman
med de ekumeniska världsorganisationerna i Geneve, dels hålla vissa
oudstjänster i Italien bör det årliga lönebidraget från det allmännas sida bestammas
till 30 000 kr. Dessutom bör 4 000 kr. årligen anslås för resor till Ita len.
Båda beloppen bör utgå ur kyrkofonden enligt 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond
och ställas till domkapitlets i Uppsala förfogande for avsedda andarna .
Eftersom anordningen med en svensk regionalpräst i Schweiz med vissa speciella
uppgifter vid sidan av församlingsvården innebär en hittills oprövad form av kyrklia
verksamhet, bör enligt kollegiets uppfattning de föreslagna bidragen ur kyrKOfonden
utgå bara under tre år. Före utgången av denna period bor fragan provas

om.

Departementschefen

Antalet svenskar som är bosatta eller vistas i Schweiz överstiger 2 000. Behov
av kyrklig verksamhet bland dem har särskilt gjort sig gällande i Geneve, Lausanne
och Ziirich. där församlingar har bildats.

Förhållandena motiverar enligt min mening ett bidrag av allmänna medel till
denna kyrkliga verksamhet. Frågan kan emellertid lösas på flera olika sätt. I likhet
med domkapitlet i Uppsala anser jag, att det inte bör ske genom bildande av eu utlandsförsamling
av traditionell typ. Det finns inte heller någon anledning att knyta
verksamheten till sjömansvårdsstyrelsen. Man bör i stället pröva den väg som från
flera håll har föreslagits, nämligen att ge ett bidrag till avlöning av en prast, som
tjänstgör bland svenskar i hela Schweiz. Det förefaller lämpligt att prästen också i

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

viss omfattning utsträcker sin verksamhet till svenskar i Italien och att han fungerar
som kontaktman med Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Det bidrag av allmänna medel som jag förordar bör utgå ur kyrkofonden enligt
6J andra st>''cket kyrkofondslagen. När det gäller omfattningen av detta stöd
vill jag forst betona, att de församlingar som betjänas av prästen bör bidra till
hans avlöning. Bidraget från kyrkofonden bör i enlighet med kammarkollegiets
förslag skäligen bestämmas till 30 000 kr. om året. Dessutom bör 4 000 kr årligen
utgå för prästens tjänsteresor till Italien. Jag ansluter mig också till kammarkollegiets
förslag, att dessa bidrag om sammanlagt 34 000 kr. årligen tills vidare
bor utgå bara under tre år. Innan denna treårsperiod är slut får en omprövning
ske med ledning av de erfarenheter som har vunnits.

Om bidraget beviljas, fordras vissa föreskrifter om tillsättning av och tillsyn
over tjänsten samt instruktion för tjänstens innehavare m. m. I denna del kräver
ärendet emellertid inte riksdagens medverkan.

Motioner

I motionerna I: 751 och II: 957 anföres bl. a. följande.

Domkapitlet i Uppsala har i ett yttrande över ifrågavarande förslag, som ursprungligen
kommer från dåvarande svenske ambassadören i Bern, konstaterat
att den traditionella formen med svenska utlandsförsamlingar knappast bör an snrlfl^n

h611 !frCr “f!, h™Sy? tiU att svenskamas bosättning utomlands är starkt
spndd och underkastad standiga växlingar. I stället förordas en ny väg, nämligen

att ge bidrag till avlöning av en präst som tjänstgör bland svenskar i hela Schweiz.
Det förefaller vidare lämpligt, anser departementschefen, att prästen också i viss
omfattning utsträcker sm verksamhet till svenskar i Italien och att vederbörande
detTcJenéve k°ntaktman med Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbun Vi.

vill starkt ifragasätta behovet av en sådan åtgärd. Merparten av de svenskar
som ar bosatta i Schweiz — enligt svenske ambassadören i Bern omfattar svenska
av Td^ Tln t0takendaf omkring 2 personer - och som har ett behov

lÄrÄ8“d?anfr h3ruå g°da sPrakkunskaPcr att de mycket
samhäHet I Stff församlingsliv som bedrivs inom ramen för det schweiziska
! n satt ko,mnuier de Pa ett naturligt sätt in i det land där de verkar
Och under alla omständigheter finns ju även nu den möjligheten att de som så
önskar kan bidra till sm prästs avlöning i de församlingar som redan finns i
Gieneve Lausanne och Zunch. Skulle behov finnas av ytterligare religiös aktivitet

kontant med K V °rdnaS På samma sätt- Vad beträffar kyrkans behov av
kontakt med Kyrkorrms varldsrad och Lutherska världsförbundet torde en sådan

utan tvekän kunna arrangeras utan särskilda bidrag över statsbudgeten. Vi ansluter
oss darfor till den uppfattning som statskontoret i sitt yttrande givit uttryck åt
nämligen åt bidrag ur fonden bör utgå bara om starka skäl talar för att bidrag^
Statskontoret ifrågasätter emeuertid om sådana skäl förelfgf
dfta „fa11.och anser S1S mte kunna tillstyrka förslaget. I likhet med statskontoret
ifragasatter vi att sådana starka skäl föreligger.

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

2. Avlöningsbidrag till sjömanspräster

Ur kyrkofonden utgår f. n. till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse enligt 6 §
andra stycket 4) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1951: 571) 17 bidrag om
vartdera 27 100 kr. årligen för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens
tjänst i utlandet.

Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har anhållit om bidrag ur kyrkofonden
för budgetåret 1968/69 till avlöning av ytterligare en sjömanspräst. Som grund
för detta yrkande har styrelsen särskilt åberopat den verksamhet som styrelsen
under de sista åren har tagit upp i Lima-Callao. Vidare har styrelsen under
hänvisning till 1967 års lönehöjningar — anhållit om höjning av nu utgående bidrag
från 27 100 kr. till 28 726 kr. och om retroaktivt tillägg för tiden den 1
januari 1967—den 30 juni 1968 med 1 626 kr. för år för var och en av de präster,
för vilka bidrag under motsvarande tid har utgått ur kyrkofonden (16 präster
under första halvåret 1967, därefter 17). Styrelsen har under budgetåret 1966/67
på 34 platser utomlands haft 68 anställda, varav 27 sjömanspräster, 38 assistenter
och 3 vaktmästare.

Kammarkollegiet tillstyrker avlöningsbidrag till ytterligare en sjömanspräst. Mot
sjömansvårdsstyrelsens förslag om höjning av bidragen har kollegiet inte något att
erinra. Vad angår frågan om retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1967—den
30 juni 1968 vill kollegiet inte motsätta sig bifall med hänsyn till att tillägg av detta
slag har utgått tidigare. Kollegiet tar emellertid upp frågan om retroaktiva tilllägg
till bidragen bör utgå även för framtiden och finner övervägande skäl tala för
att dessa tillägg avvecklas. Kollegiet erinrar bl. a. om att bidragen i viss mån är
skönsmässigt bestämda och inte avser att exakt motsvara lönerna i vissa angivna
lönegrader.

Departementschefen

Budgetåret 1962/63 utgick tolv bidrag ur kyrkofonden till avlöning av sjömanspräster.
Antalet bidrag har därefter utökats till f. n. sjutton. Såväl föregående
som innevarande budgetår har ett nytt bidrag tillkommit. Jag är därför inte beredd
att redan nu tillstyrka ytterligare bidrag.

I likhet med vad som tidigare har skett bör bidragen höjas med hänsyn till
de allmänna lönehöjningar som har ägt rum. Jag föreslår därför, att varje bidrag
höjs till 28 700 kr. den 1 juli 1968. Retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari
1967—den 30 juni 1968 bör få utgå med 1 600 kr. för år och bidrag, dvs. med ett
sammanlagt belopp av 40 000 kr. Frågan huruvida sådana retroaktiva tillägg bör
utgå även i framtiden torde få prövas senare.

Motioner

I motionerna I: 754 och II: 961 anföres bl. a. följande.

Den verksamhet som Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse bedriver i utländska
hamnar har under efterkrigstiden kraftigt expanderat. F. n. bedriver styrelsen

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

verksamhet på 34 platser utomlands med 68 anställda varav 27 sjömanspräster.
För 17 av dessa prästtjänster utgår ur kyrkofonden bidrag till avlöning. Styrelsen
har äskat bidrag för ytterligare en sjömansprästtjänst, emedan man öppnat verksamhet
i den sydamerikanska hamnstaden Lima-Callao, som i stigande grad trafikeras
av skandinaviska fartyg.

Kammarkollegiet har oreserverat tillstyrkt sjömansvårdsstyrelsens äskande. Departementschefen
avstyrker under hänvisning till att antalet bidrag sedan 1962/63
ökats från 12 till 17. Två av lönebidragen har dock icke avlastat styrelsens egen
ekonomi, eftersom ett är avsett för Hamburg (Evangeliska fosterlandsstiftelsen)
och ett för Johannesburg (se prop. nr 95/1963).

Departementet har av administrativa skäl funnit det lämpligt att kyrkofondsmedel
anvisas över Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse för vidarebefordran
till de huvudmän som svarar för verksamheten i Hamburg respektive Johannesburg.

Med hänsyn tagen dels till detta sakförhållande, dels därtill att de svenska
sjömanskyrkorna med i huvudsak frivilliga medel erbjuder svenskt sjöfolk en
allmänt omvittnad, värdefull service i främmande hamnstäder finner vi bidrag
ur kyrkofonden till den nyinrättade tjänsten i Lima-Callao välmotiverat.

3. Anslag för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster m. m.

Departementschefen

Med stöd av 6 § andra stycket 4) lagen om kyrkofond utgår fr. o. m. budgetåret
1953/54 ett årligt anslag av högst 20 000 kr. ur kyrkofonden för studiebidrag åt
präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser
för präster. Anslaget, som har kommit att användas huvudsakligen
till teologiska seminarier och kurser för prästerna ute i stiften, har under senare
år visat sig alltmera otillräckligt på grund av stegrade kostnader och viss utökning
av kursverksamheten. Jag föreslår därför, att anslaget fr. o. m. nästa budgetår får
utgå med högst 30 000 kr.

4. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärendén

Departementschefen

Enligt 6 § andra stycket 6) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1959: 139)
skall ur kyrkofonden utgå anslag, som Kungl. Maj:t och riksdagen finner skäligt
ställa till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid
handläggning av kyrkliga ärenden. För innevarande budgetår är anslaget uppfört
med 80 000 kr. För nästa budgetår räknar jag med ett lika stort medelsbehov och
föreslår därför, att ett oförändrat anslag av 80 000 kr. anvisas för ändamålet.

5. Anslag till iordningställande av nya lokaler för den skogliga personalen hos

stiftsnämnden i Uppsala

Domkapitlet i Uppsala inryms sedan länge i en särskild byggnad, som tillhör
Uppsala domkyrka. Vid stiftsnämndens tillkomst visade det sig omöjligt att i denna

11

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

byggnad bereda plats åt stiftsnämndens skogliga personal, dvs. stiftsjägmåstaren och
dennes medhjälpare. Denna personal fick då i stället disponera (från 1937) tre
rum i en angränsande byggnad, det s. k. domtrapphuset som också tillhör domkyrkan.
Förbindelse anordnades mellan dessa tre rum och domkapitlets expeditionslokaler
i bottenvåningen i domkapitelshuset. Under senare tid har åt denna personal
upplåtits ytterligare ett rum i tredje våningen av domtrapphuset. För dispositionen
av dessa lokaler har erlagts hyra till domkyrkan från en delpost i anslaget till
omkostnader för domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. Denna kostnad har ersatts
ur kyrkofonden.

Domkapitlet i Uppsala har anhållit, att 119 000 kr. anvisas till iordningställande
av nya lokaler för stifts jägmästaren och hans personal m. m. I sin motivering
framhåller domkapitlet, att de gamla lokalerna numera, sedan den skogliga personalen
alltmer utökats, är klart otillräckliga. För att avhjälpa denna brist har ett
förslag utarbetats, som går ut på att anskaffa nya, större lokaler.

Departementschefen

Det är angeläget, att den skogliga personalen hos stiftsnämnden i Uppsala får
tillgång till bättre lokaler. De föreslagna arbetena bör därför utföras.

I fråga om finansieringen av arbetena förordar jag emellertid en annan lösning
än den som har föreslagits av myndigheterna. Eftersom Uppsala domkyrka äger
fastigheterna, bör domkyrkan svara för reparationskostnaderna. Med hänsyn till sin
ekonomiska ställning bör domkyrkan få ett lån på 100 000 kr. ur kyrkofonden föi
ändamålet. Kungl. Maj:t torde få bestämma lånevillkoren efter förslag av statskontoret.
Jag räknar med att återbetalningstiden blir relativt lång. Domkyrkan bör
kunna tillgodogöra sig en högre hyra för de nya rymligare lokalerna än vad som
har föreslagits i ärendet.

6. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet

Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1960: 164)
har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av högst 65 000 kr. ur kyrkofonden
som bidrag till kostnaderna för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.

Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhallit, att anslaget till utbildningen
budgetåret 1968/69 höjs till 126 479 kr., vilket belopp motsvarar de beräknade
kostnaderna för avlöningar åt lärare efter avdrag av inflytande elevavgifter.
Vidare har direktionen anhållit om ett tilläggsanslag av 3 313 kr. för budgetåret
1967/68 för beräknade lönetillägg åt lärarna vårterminen 1968. Kostnaderna
för lokaler, undervisningsmateriel m. m. har direktionen avsett att diakonsällskapet
skall bestrida.

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968
Departementschefen

Med hänsyn till Sköndalsinstitutets ökade kostnader för lärarlöner och timarvoden
förordar jag, att bidraget höjs med 5 000 kr. till högst 70 000 kr. Något
tilläggsanslag för innevarande budgetår är jag däremot inte beredd att tillstyrka.

7. Övriga frågor om anslag ur kyrkofonden

Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond utgår ur kyrkofonden anslag
till extra utgifter med ett av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt belopp för år. Beloppet
får efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till kyrkliga ändamål. Anslaget,
som för det kyrkliga området motsvarar de under riksstatens särskilda
huvudtitlar uppförda anslagen till extra utgifter, är uppfört med 100 000 kr.

Departementschefen

På grund av ökat medelsbehov och höjda kostnader fordras en uppräkning av
anslaget till extra utgifter och jag föreslår därför, att anslaget höjs med 10 000
kr. till 110 000 kr.

I prop. 1967: 35 s. 8 uttalade min företrädare, att ett anslag av 150 000 kr.
syntes böra utgå av kyrkofondsmedel till kostnaderna för Kyrkornas världsråds
generalförsamling i Uppsala sommaren 1968. I enlighet med förslag i samma
piop. anvisades högst 75 000 kr. till förberedelsearbeten under innevarande budgetår.
lag förordar, att högst 75 000 kr. får utgå ur kyrkofonden även för nästa
budgetår till kostnader i samband med generalförsamlingen. Beloppet bör med hänsyn
till sin storlek anvisas vid sidan av det ordinarie anslaget till extra utgifter.

Utskottet

I propositionen föreslås några mindre ändringar i prästlönekostnadslagen, vilka
huvudsakligen är av formell natur. Dessutom behandlas ett antal frågor om anslag
ur kyrkofonden för nästa budgetår. Sålunda föreslås bidrag till kyrklig verksamhet
bland svenskar i Schweiz. Förslag läggs fram om uppräkning av avlöningsbidragen
till sjömanspräster. Anslaget för anordnande av teologiska fortbildningskurser för
präster m. m. föreslås höjt. För anlitande av biträde inom utbildningsdepartementet
vid handläggningen av kyrkliga ärenden begärs oförändrat belopp. Uppsala
domkyrka föreslås få ett lån ur kyrkofonden för att i ett av sina hus anordna nya
lokaler åt personal hos stiftsnämnden i Uppsala. Till den kyrkomusikaliska utbildningen
vid Sköndalsinstitutet föreslås ett förhöjt bidrag. Kyrkofondsanslaget till
extra utgifter föreslås också uppräknat. Slutligen föreslås att visst belopp utgår för
att täcka kostnader i samband med Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling
i Uppsala instundande sommar.

13

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

I motionerna I: 751 av herr Erik Olsson m. fl. och II: 957 av herr Gustafsson
i Ängelholm m. fl. hemställes att propositionen skall avslås såvitt gäller bidraget
till kyrklig verksamhet i Schweiz. Anslaget har av departementschefen motiverats
med att behov av kyrklig verksamhet gjort sig gällande bland de över 2 000 svenskar
som är bosatta eller vistas där. Anslaget bör enligt departementschefen ha formen
av bidrag till avlöning av en präst som tjänstgör bland svenskar i hela Schweiz.
Prästen bör även ha till uppgift att i viss omfattning vara verksam bland svenskar i
Italien och fungera som kontaktman med de bada ekumeniska världsorganisationer
som har sitt högkvarter i Geneve, nämligen Kyrkornas världsråd och Lutherska
världsförbundet. Bidraget har föreslagits utgå med 34 000 kr. om året, varav 4 000
kr. avser tjänsteresorna till Italien, tills vidare dock endast under tre år. Motionärerna
motiverar sitt avslagsyrkande bl. a. med att flertalet svenskar i Schweiz torde
ha så goda språkkunskaper att de kan söka sig till det församlingsliv som bedrivs
inom ramen för det schweiziska samhället. Motionärerna framhåller också som en
möjlig lösning att de som har behov av att delta i lutheranska gudstjänster själva bidrar
till avlöningen av präst i någon av de svenska församlingar som redan finns i
Schweiz. Mot bakgrunden av kyrkofondens karaktär av utjämningsfond mellan församlingarna
anser motionärerna också att bidrag bör utgå ur fonden bara om starka
skäl talar härför. Motionärerna ifrågasätter om sådana skäl föreligger i detta fall.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att förhållandena motiverar ett
bidrag ur kyrkofonden till den ifrågavarande kyrkliga verksamheten. Med anledning
av motionärernas argumentation ma framhallas att de svenska församlingarna
i Schweiz hittills helt finansierats på frivillig väg samt att anslaget avpassats så att
församlingarna också i fortsättningen måste bidraga till prästens avlöning. Utskottet
vill även understryka att bidragen tills vidare utgår under tre år. Före utgången av
denna period får frågan om fortsatt bidragsgivning prövas.

I motionerna I: 754 av herr Svenungsson m. fl. och II: 961 av herr Werner m. fl.
hemställes att riksdagen skall besluta om bidrag ur kyrkofonden till svenska kyrkans
sjömansvårdsstyrelse för ytterligare en sjömanspräst, att utgå fr. o. m. den 1
juli 1968 med samma belopp — 28 700 kr. — som Övriga tidigare beslutade 17
bidrag. Som grund för yrkandet åberopas särskilt den verksamhet sjömansvårdsstyrelsen
under de senaste åren tagit upp i den sydamerikanska hamnstaden LimaCallao.

I propositionen anföres mot en ökning av antalet avlöningsbidrag att dessa sedan
budgetåret 1962/63 ökat i antal från 12 till 17 samt att ett nytt bidrag tillkommit
såväl föregående som innevarande budgetår. I sammanhanget må emellertid
erinras om att sjömansvårdsstyrelsen under det senast förflutna budgetåret pa
34 platser utomlands, utöver övrig personal, haft 27 anställda sjömanspräster. Det
bör också beaktas att två de de sex senast tillkomna lönebidragen avsett tidigare, i
andra former bedriven kyrklig verksamhet, som styrelsen övertagit ansvaret för.
Med hänsyn härtill samt till ändamålets angelägenhetsgrad och anslagsfrågans begränsade
natur anser utskottet sig böra förorda att avlöningsbidrag utgår ur kyrkofonden
till ytterligare en sjömanspräst i enlighet med motionärernas förslag.

]4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

I övrigt har utskottet icke något att erinra mot de i propositionen upptagna förslagen.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa

A. att riksdagen med avslag på motionerna I: 751 och II: 957
bifaller propositionen nr 22 i vad den avser bidrag till avlöningsoch
resekostnader för en präst med huvudsaklig tjänstgöring
bland svenskar i Schweiz;

B. att riksdagen i anledning av propositionen samt med bifall
till motionerna I: 754 och II: 961 medgiver att ur kyrkofonden
må till Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse fr. o. m. den 1 juli
1968 tills vidare utgå 18 bidrag om vartdera 28 700 kr. årligen
för avlöning av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet
samt

C. att riksdagen bifaller propositionen i övrigt.

Stockholm den 19 mars 1968

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson (fp), Svante Kristiansson (s),
Ebbe Ohlsson (h), Erik Jansson (s), Åkesson (fp), Herbert Larsson (s)*, fru Landberg
(s)* och herr Nils Nilsson (ep)*;

från andra kammaren: herr Nyberg (fp), fru Torbrink (s), fröken Anderson
i Lerum (s), fru Ekroth (s), herrar From (fp), Hammarberg (s), Krönmark (h)
och Josefson i Arrie (ep).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

vid A i utskottets hemställan

av herrar Erik Jansson (s) och Hammarberg (s), vilka ansett

a) att det avsnitt under rubriken Utskottet, som börjar med orden »Utskottet
anser» och slutar med »bidragsgivning prövas», bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har de av motionärerna anförda skälen för avstyrkande
av propositionen i denna del avsevärd tyngd. Som motionärerna i likhet med statskontoret
framhållit bör stor återhållsamhet iakttas när det gäller att ta kyrkofonden

15

Tredje lagutskottets utlåtande nr 28 år 1968

i anspråk för andra utgifter än de som motiveras av fondens karaktar av utjämningsfond
mellan församlingarna. Mot denna bakgrund kan det enligt utskottet inte
anses föreligga tillräckliga skäl för bidrag till ifrågavarande kyrkliga verksamhet,
vilken såsom motionärerna anfört bör kunna finansieras på annat sätt. Utskottet
får således med bifall till motionerna avstyrka propositionen i denna del.
b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna I: 751 och II. 957
måtte avslå propositionen i vad den avser bidrag till avlöningsoch
resekostnader för en präst med huvudsaklig tjänstgöring bland
svenskar i Schweiz.

vid B i utskottets hemställan

av herrar Svante Kristiansson (s), Erik Jansson (s), Herbert Larsson (s), fru Landberg
(s), fröken Anderson i Lerum (s), fru Ekroth (s) och herr Hammarberg (s),

vilka ansett

a) att det avsnitt under rubriken Utskottet som börjar med orden »>I propositionen»)
och slutar med orden »motionärernas förslag» bort ha följande lydelse:

Som framgår av departementschefens anförande i denna del har antalet bidrag ur
kyrkofonden till avlöning av sjömanspräster sedan budgetåret 1962/63 utökats
från tolv till sjutton. Ett nytt bidrag har tillkommit såväl föregående som innevarande
budgetår. Med hänsyn härtill anser utskottet — oaktat verksamheten synes
fylla ett angeläget behov — att anledning saknas till erinran mot departementschefens
ställningstagande.

b) att utskottet bort hemställa

att riksdagen med avslag på motionerna I: 754 och 11: 9öl
samt med bifall till propositionen medgiver att ur kyrkofonden
må till Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse fr. o. m. den 1 juli
1968 tills vidare utgå 17 bidrag om vartdera 28 700 kr. årligen
för avlöning av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet.