Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 dr 1968
1
Nr 26
Utlåtande i anledning av motioner om obligatorisk defroster och
vindrutespolare på bil, m. m.
Tredje lagutskottet bär behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott
hänvisade motioner, nr 419 i första kammaren av herr Dahlén m. fl.
och nr 529 i andra kammaren av herr Wedén m. fl.
I motionerna, som är likalydande, hemställes
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att sådan ändring
av vägtrafikförordningen bör ske att vad i motionen anförts angående dels
defroster och vindrutespolare på alla bilar, dels belyst skylt med texten
Släp, dels fartbegränsningsskylt på vissa fordon beaktas».
Motionerna
Motiveringen till ovan angivna motionsyrkande återfinns i motionen
II: 445, vari — i denna del — anföres följande.
Förra året kunde äntligen utredningsresultat frambringas som kunde läggas
som grund för ett beslut om nya och bättre säkerhetsbestämmelser för
fordon. Det gäller nu att kontinuerligt bevaka befintliga normer, internationella
regeländringar och tekniska nyheter, som kan motivera ändring av bestämmelserna.
1 väntan på vad en ny parlamentarisk utredning kan komma
att förorda föreslås här endast vissa detaljändringar vad gäller fordons utrustning.
Dessa bör kunna genomföras snarast. I några fall kräves ändring
i vägtrafikförordningen.
De detaljer som tas upp är följande: släpvarningsskyltar på lastbilar, fartbegränsningsskylt
på vissa fordon samt fungerande defroster och vindrutespolare
på alla bilar.
Släpvarningsskyltar på lastbilar
51 § i vägtrafikförordningen utgör inget hinder för anbringandet av upplyst
firmaskylt på lastbil. Skylten måste visa fast vitt eller gult sken som ej
är bländande. Någon varningsskylt med texten »Släp» är däremot inte föreskriven.
Den torde dock vara allmänt förekommande. Det finns ingen hållbar
motivering för att invänta resultatet av överläggningar inom ECE i denna
fråga. Internationell anpassning är av största vikt när föreskrifter på trafiksäkerhetens
område utarbetas. En internationell särlagstiftning kan i vissa
fall vara motiverad av t. ex. klimatologiska skäl, men en väntan pa en sådan
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 26
2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968
lagstiftning kan bli alltför tidsödande. Skylt av ifrågavarande art bör alltså
föreskrivas som obligatorisk redan nu. Ett villkor bör vara att den är försedd
med tillfredsställande belysning, då svårigheterna att avgöra om lastbil
är försedd med släpfordon är störst i mörker, ökningen av den tunga trafiken
på våra vägar talar också för detta. De tekniska problemen i det här
sammanhanget är överkomliga. Vad beträffar skyltens utformning i övrigt
hänvisas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens rekommendation i ett meddelande
till besiktningsmännen. I enlighet med det anförda föreslås alltså
att en bestämmelse om belyst varningsskylt med texten släp gällande för
vederbörligt fordon införes i vägtrafikförordningen.
Fartbegränsningsskylt på fordon
I Västtyskland, Holland, Norge och i en råd andra länder finns den bestämmelsen
att fordon för vilka en särskilt permanent hastighetsbegränsning gäller,
bussar, lastbilar och släpfordon, måste vara försedda med en skylt som
anger den aktuella maximihastigheten. För att nå bättre trafiksäkerhet föreslås
vederbörlig komplettering av 21 § vägtrafikförordningen. Nämnda skylt
bör ha stort värde som upplysning åt medtrafikanter samt vid trafikövervakning.
Genom en sådan förändring uppnås också en anpassning till andra
länders lagstiftning.
Defroster och vindrutespolare på alla bilar
En arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet har ansett att möjligheterna
till mera genomgripande förändringar i fordonskraven är begränsade,
om dessa även skall gälla gamla motorfordon. I en nyligen företagen
utredning utelämnade man därför dessa helt och inriktade sig på att pröva
vilka krav som bör gälla för nya motorfordon. Vad gäller defroster och vindrutespolare
ansåg arbetsgruppen det vara uppenbart att denna utrustning
måste vara obligatorisk på bil. Äldre bilar utan tillfredsställande utrustning
i detta avseende kan relativt enkelt kompletteras med sådan. Ganska effektiva
vindrutespolare samt anordningar som åstadkommer nödvändig sikt
genom bakrutan finns att inköpa för montering. Mot den bakgrunden förordas
ett beslut om defroster och vindrutespolare som obligatorisk utrustning
på alla bilar. Lagen bör dock icke träda i kraft förrän efter viss tid.
Ett första papekande om salunda beslutade krav bör göras i samband med
1969 års obligatoriska besiktning.
Man måste här ta nödvändig hänsyn till vårt lands vinterklimat. Dessutom
träder nya och skärpta säkerhetskrav på nya fordon i kraft 1969, vilket gör
det nödvändigt att speciellt uppmärksamma de äldre fordonen.
Gällande bestämmelser
Bestämmelser om skyltar på motordrivna fordon o c h
släpfordon återfinnes i 21 § vägtrafikförordningen. Varken i denna
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 är 1968
paragraf eller i något annat stadgande föreskrives skyldighet att ha motordrivet
fordon, till vilket kopplats släpfordon, försett med skylt som anger
detta förhållande. Inte heller har föreskrivits att fordon eller släpfordon, för
vilka permanent hastighetsbegränsning gäller, skall vara försedda med skylt
som anger den aktuella maximihastigheten.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (numera statens trafiksäkerhetsverk)
har emellertid med anledning av en framställning från Cykel- och mopedfrämjandet
lämnat Svenska lasttrafikbilägareförbundet provisoriska anvisningar
om utseende och sättet för anbringande av skylt med texten »Släp».
Styrelsen har därvid förordat att skylten tills vidare — i avvaktan på eventuella
internationella rekommendationer — skall vara utförd med svart text
på gul botten och med röd bård. För att märkets värde såsom varning för
efterföljande släpfordon skall bevaras bör enligt styrelsen i möjligaste män
förhindras att skylten används, när lastbilen framförs utan tillkopplat släp.
Beträffande defroster och vindrutespolare föreskrives
numera, efter en ändring som trädde i kraft den 1 januari 1968, i 3 § 1 mom.
n) vägtrafikförordningen att bil skall vara försedd med — förutom vindruta
och effektiv vindrutetorkare — effektiv vindrutespolare och anordning för
borttagande av is och imma på rutan (defroster); dock behöver chassi utan
förarskylt inte vara försett med vindruta och därtill hörande utrustning. Bestämmelserna
om vindrutespolare och defroster tillämpas i fråga om fordon
som vid registrerings- eller typbesiktning betecknas som 1969 eller senare
års modell, i den mån ej Konungen eller trafiksäkerhetsverket meddelar
undantag för visst eller vissa fordon.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid 1960 års riksdag väcktes motioner, vari föreslogs att dragfordon med
tillkopplad släpvagn skulle — i då rådande vänstertrafik — vara utrustad
med en på främre, vänstra stänkskärmen på en pejlstång av böjligt material
placerad skylt med texten »Släp». Enligt motionärerna uppstod inte sällan
fara för cyklister och mopedister då de omkördes av dragfordon med tillkopplad
släpvagn. Genom att kopplingsanordningarna ofta var långa, kunde
nämligen den omkörde redan när dragbilen passerat få den uppfattningen
att omkörningen avslutats. I sitt av riksdagen godkända utlåtande över motionerna
anförde andra lagutskottet (uti. 1960: 63) att utskottet inte kunnat
erhålla några uppgifter, av vilka slutsatser kunde dras angående frekvensen
av olyckor av det slag motionärerna åsyftade. Utskottet ansag det troligt att
de flesta olyckor, där cyklister eller mopedister påkörts av släpfordon, haft
sin grund i andra omständigheter än bristande insikt om det omkörande
fordonets längd. Enär en lagstiftning av det föreslagna innehållet inte heller
från andra synpunkter ansågs ha någon mera trafiksäkerhetsfrämjande
effekt, fann utskottet inte skäl biträda förslaget.
4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968
Vid 1966 och 1967 års riksdagar prövades i anledning av motioner frågan
om införandet av en bestämmelse om att släpvagn som framfördes efter traktor
bakåt skulle visa skylt med ordet »Traktor» eller endast »T». Motionerna
föranledde icke någon åtgärd från riksdagens sida. I sina av riksdagen godkända
utlåtanden (1966: 34 och 1967: 11) framförde tredje lagutskottet vissa
praktiska invändningar mot förslagen, bl. a. att en skylt med ordet »Traktor»
för att kunna läsas på betryggande avstånd skulle få så stora dimensioner att
en fast montering av den inte var möjlig, eftersom skylten ofta skulle bli till
hinders. En lätt avtagbar skylt ansågs inte vara en godtagbar lösning med
hänsyn till att sådana skyltar inte används i avsedd omfattning. I den mån
någon lösning av frågan kunde uppnås ansåg utskottet att den borde avse
inte bara traktorsläpvagnarna utan samtliga i trafiken förekommande långsamtgående
fordon. Utskottet underströk att problemen med de långsamtgående
fordonen borde ägnas uppmärksamhet och förutsatte att erforderliga
initiativ togs under det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet.
Samtliga i nu förevarande motioner berörda frågor behandlades vid 1967
års riksdag i anledning av propositionen nr 166 med förslag till vissa ändringar
i vägtrafikförordningen, rörande fordons beskaffenhet och utrustning
m. m., samt i anslutning därtill väckta motioner, vilka bl. a. upptog samma
yrkanden som de nu aktuella. Tredje lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen
godkända utlåtande (uti. 1967: 62) att förslagen kunde vara värda att närmare
prövas i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet samt att utskottet förutsatte
att så sker i lämpligt sammanhang. Någon åtgärd från riksdagens sida
ansågs inte vara påkallad.
Nordisk väglrafikkommitté
Nordisk vägtrafikkommittés (NVKs) uppdrag avser utarbetande av förslag
till en gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Norge, Finland och Sverige.
Någon begränsning till viss eller vissa delar av detta område har inte
gjorts. Däremot har uttryckligen nämnts trafikregler i inskränkt bemärkelse
samt bestämmelser om motorfordons utrustning, vägmärken, trafiksignaler
och liknande. Samtliga dessa ämnesområden har diskuterats av NVK, som
i och med avlämnande av betänkandet Vägtrafikregler (NU 1966: 2) har avslutat
arbetet i vad avser vägmärken och egentliga trafikregler.
För arbetet med utrustningsbestämmelserna har NVK med respektive
departements samtycke under år 1963 tillsatt en teknisk undergrupp som till
NVK överlämnat vissa förslag till enhetliga regler på detta område. En fullständig
samordning av utrustningsbestämmelserna kommer enligt NVK att
ta mycket lång tid. Bestämmelserna är i hög grad beroende av administrativttekniska
riktlinjer och detaljföreskrifter i varje land. Bl. a. med hänsyn härtill
har NVK i skrivelse den 19 november 1965 till respektive departement ansett
det mest ändamålsenliga vara att det fortsatta samordningsarbetet på
detta område utförs av den tekniska gruppen direkt under respektive depar
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968 5
tement. NVK har också framhållit att oavsett i vilken form detta arbete kommer
att bedrivas är det angeläget att vissa utrustningsbestämmelser, som har
nära anknytning till de egentliga trafikreglerna, snarast möjligt samordnas.
Särskilt gäller detta enligt kommittén bestämmelserna om fordons belysning.
Utskottet
I motionerna föreslås vissa detaljändringar i bestämmelserna om fordons
utrustning. Motionärerna hemställer sålunda att den redan allmänt förekommande
varningsskylten på lastbil, som utvisar att fordonet åtföljs av ett
släpfordon, samt skylt utvisande maximihastighet för bussar, lastbilar och
släpfordon, skall bli obligatoriska. Vidare förordas att krav på vindrutespolare
och defroster efter hand införs även beträffande bilar som är äldre än
dem som betecknats som 1969 års modell.
Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen prövades motioner med
samma innehåll av 1967 års höstriksdag i samband med behandlingen av en
proposition med förslag till ändrade bestämmelser om fordons beskaffenhet
och utrustning m. m., vilken grundats på en allmän översyn av gällande bestämmelser
på området. I sitt av riksdagen godkända utlåtande i ärendet
anförde utskottet att motionsförslagen kunde vara värda att närmare prövas
i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet och förutsatte att så skedde i lämpligt
sammanhang. Någon åtgärd från riksdagens sida ansågs inte vara påkallad.
Andra skäl än de som åberopades i fjolårets motioner i ämnet har inte
anförts i nu förevarande motioner. Ej heller har några omständigheter som
bör föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida inträffat
under den korta tid som förflutit sedan frågan senast prövades. Utskottet
kan därför icke tillstyrka bifall till motionerna. Utöver vad som anfördes i
nyssnämnda utlåtande må emellertid erinras om att de berörda fragorna omfattas
av nordisk vägtrafikkommittés uppdrag att utarbeta förslag till en
gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland, Norge och Sverige
samt att frågor om fordons beskaffenhet och utrustning skall prövas vid den
världskonferens i FN:s regi som skall äga rum i slutet av år 1968 för utarbetande
av en ny allmän vägtrafikkonvention.
Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa
att motionerna I: 419 och II: 529 icke föranleder någon
riksdagens åtgärd.
Stockolm den 19 mars 1968
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från forsta kammaren: herrar Alexanderson (fp), Svante Kristiansson
(s), Ebbe Ohlsson (h), Erik Jansson (s), Åkesson (fp), Herbert Larsson (s)*
fru Landberg (s)* och herr Nils Nilsson (ep)*;
från andra kammaren: herr Nyberg (fp), fru Torbrink (s), fröken
Anderson i Lerum (s), fru Ekroth (s), herrar From (fp), Hammarberg (s)
Krönmark (h) och Josefson i Arrie (ep).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Alexanderson''(fp), Åkesson (fp), Nyberg (fp) och From (fp), som
ansett
a) att det avsnitt under rubriken Utskottet som börjar med orden »Som
framgår» och slutar med orden »allmän vägtrafikkonvention», bort ha följande
lydelse:
Frågan om bilars beskaffenhet och utrustning från trafiksäkerhetssynpunkt
har tilldragit sig ökande intresse under senare år. Som framgår av
redogörelsen ovan beslöts förra året i åtskilliga hänseenden ändringar i gällande
bestämmelser på detta område, vilka torde vara av stort värde för en
ökad trafiksäkerhet. Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att
man inte låter sig nöja härmed. Även om det är önskvärt att vårt land medverkar
till att få till stånd säkerhetsföreskrifter med största möjliga internationella
förankring, bör sådana strävanden inte hindra smärre reformer av
brådskande natur. En särlagstiftning kan också vara motiverad av speciella
förhållanden, t. ex. av klimatologisk natur. Det sist sagda gäller i fråga om
utrustning för borttagande av is och imma från vindrutor. Med hänsyn till
vårt klimat bör kravet på effektiv utrustning härvidlag inte begränsas till
nya bilar utan i enlighet med motionärernas förslag utsträckas till gamla
motorfordon. Erforderlig komplettering torde i flertalet fall kunna ske utan
större kostnad och besvär. Som motionärerna anfört bör en ändring i nu
nämnt hänseende ske först efter viss tid.
Även motionärernas förslag rörande skyltar på vissa fordon bör genomföras
utan ytterligare dröjsmål. Bägge slagen av skyltar synes ha stort värde
som upplysning åt andra trafikanter och allmänt sett en trafiksäkerhetsfrämjande
effekt. Det må även framhållas att skylt som anger att permanent
hastighetsbegränsning gäller för fordonet redan är obligatorisk i en rad andra
länder. Beträffande skylten med texten »Släp», som redan allmänt förekommer
i vårt land utan att vara obligatorisk, bör gälla att den skall vara
försedd med tillfredsställande belysning, då som motionärerna framhåller
svårigheterna att avgöra om lastbil är försedd med släpfordon är störst i
mörker.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 26 år 1968 7
Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.
b) att utskottet bort hemställa
att riksdagen i anledning av motionerna I: 419 och II: 529
i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet ovan
anfört.