Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968
1
Nr 33
Utlåtande i anledning av motion om förbättring av de värnpliktigas
ekonomiska och sociala förmåner.
Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, 11:607, av
herr Jansson m. fl., i vilken hemställts, ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj: t
måtte anhalla om sådan andrmg av de värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner
att familjepenningen höjes till 15: — för hustru och 10: — till annan familjemedlem,
exempelvis barn, samt att bostadsbidraget fastställes att i princip täcka hela
hyresbeloppet för den inkallades familj därest den inkallade före militärtjänstgöringen
var huvudsaklig familjeförsörjare.”
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionsyrkandet får utskottet, i den
mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen II :564.
Gällande bestämmelser
Gällande bestämmelser om familjebidrag finns i familjebidragsförordningen den
29 mars 1946 (nr 99, omtryckt 1960:152) och i familjebidragskungörelsen den 29
mars 1946 (nr 101, omtryckt 1960:153). Familjebidrag utgår under tjänstgöring vid
krigsmakten och civilförsvaret samt under vapenfri tjänst. Bidragsformerna är familjepenning,
bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidragen
utgår i princip efter behovsprövning. De är med undantag för näringsbidragen
undantagna från beskattning.
Familjepenning utgår för i första hand hustru och barn men kan också utgå för
föräldrar och husföreståndarinna samt undantagsvis för annan anhörig. I familjebidragsförordningen
bestäms familjepenningens maximibelopp för olika kategorier av
familjemedlemmar. Maximibeloppen har höjts vid olika tillfällen i ungefärlig proportion
till stegringen av livsmedelskostnaderna. Genom beslut av 1960 års riksdag
(prop. 1960.33, L~U 7, rskr 137) utgick fr. o. m. den 1 juli 1960 familjepenning för
hustru och frånskild hustru samt i vissa fall för familjemedlem som förestod hemmet
med högst 7 :20 kr. för dag och för annan familjemedlem över resp. under 16 år med
högst 4:30 kr. resp. 2:90 kr. för dag. Med hänvisning till den fortlöpande stegringen
av livsmedelskostnaderna och höjningen av levnadsstandarden beslöts vid 1963 års
riksdag en uppräkning av de år 1960 fastställda beloppen med i genomsnitt ca 25 %.
(Prop. 1963:70 L2U 33, rskr 142). Härigenom utgjorde familjepenningens maximibelopp
för de förut angivna kategorierna av familjemedlemmar fr. o. m. den 1 juli
1963 resp. 9 kr., 4:70 kr. och 4:15 kr. för dag. Vid 1967 års riksdag (prop. 1967:108,
L2U 42, rskr 200) beslöts en ny uppräkning av maximibeloppen, nu med i genomsnitt
30 %. Fr. o. m. den 1 juli 1967 har därför familjepenningens maximibelopp ut
Bihang
till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 33
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968
gjort 12 kr. per dag för hustru och därmed jämställda samt 6 kr. per dag för övriga
familjemedlemmar.
Bostadsbidrag utgår i första hand för bestridande av kostnader för familjebostad.
Sammanbor den värnpliktige med familjemedlem utgår bostadsbidrag för bestridande
av de faktiska kostnaderna för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. I
fråga om ensamstående värnpliktig får bostadsbidrag beviljas endast i den mån den
värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bostad och avståendet skulle för honom
medföra betydande ekonomisk olägenhet eller han vid utryckningen inte skulle ha
tillgång till lämplig bostad samt avsaknaden härav skulle medföra avsevärda svårigheter.
Sådant bostadsbidrag får dock inte utgå till värnpliktig, som fullgör första
tjänstgöringen, utan tillsynsmyndighetens medgivande.
Vid bestämmande av familjepenning och bostadsbidrag för hustru, med vilken den
tjänstgöringsskyldige sammanbor, samt för hans barn och adoptivbarn under 16 år,
som står under hans vårdnad, skall s.k. normerad behovsprövning tillämpas. Bestämmelser
härom finns i 14 § familjebidragskungörelsen och innefattar regler om i vad
mån inkomster i familjen skall inverka på familjebidragsbeloppen. Bestämmelserna
innebär i huvudsak följande. Den inkomst från civil anställning som den tjänstgöringsskyldige
får behålla under tjänstgöringen skall dras av från familjebidraget i
den mån den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten. Har hustrun arbetsinkomst
är en fjärdedel av inkomsten, dock minst 500 kr. per månad, avdragsfritt belopp,
medan överskjutande del med hälften dras av från familjebidraget. Har den
tjänstgöringsskyldige eller familjemedlem, för vilken bidrag kan utgå, inkomst av
kapital, skall hänsyn inte tas till sådan inkomst annat än i den mån inkomsten överstiger
300 kr. för månad; överskjutande del dras av med hela sitt belopp. Minderårigt
barns inkomst liksom vissa andra inkomster kan även påverka familjebidragets storlek
enligt anvisningar som försvarets civilförvaltning utfärdar. — Vid bestämmande av
familjepenning och bostadsbidrag i övriga fall skall s.k. fri behovsprövning tillämpas.
Vid denna prövning kan reglerna för den normerade behovsprövningen tjäna till ledning.
Familjemedlemmarnas inkomster skall dock inte inverka enligt samma matematiska
regler utan mer efter vad som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda
fallet får anses skäligt. Den fria behovsprövningen får enligt anvisningar som
utgivits av försvarets civilförvaltning inte leda till ett bättre bidragsresultat än om
normerad behovsprövning tillämpats.
Motionen
Motionärerna hävdar att familjepenningen mot bakgrund av de ständigt stegrade
levnadskostnaderna är orimligt låg. Motionärerna anser att familjepenningen bör höjas
till 15 kronor per dag för hustru och till 10 kronor per dag för annan familjemedlem.
Vidare kritiserar motionärerna de nuvarande bestämmelserna om s. k. normerad
behovsprövning. Enligt motionärerna bör t. ex. behovet av familjepenning för barn
inte bedömas med ledning av huruvida hustrun har förvärvsarbete eller ej. Härvidlag
anföres att barnkostnaderna är desamma om fadern är i civil tjänst eller i militär
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968
tjänst samt att extra kostnader för barntillsyn ofta tillkommer om hustrun förvärvsarbetar
medan maken är inkallad.
Beträffande bostadsbidraget hävdas att bestämmelsen om att den fria behovsprövningen
inte får leda till bättre bidragsresultat än om normerad behovsprövning tilllämpats
”pressar den bidragsbeviljande instansen att söka åstadkomma lägsta möjliga
bidrag”. Bostadsbidraget bör enligt motionärerna täcka hela hyresbeloppet för den
inkallades familj.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen hade ar 1963 att ta ställning till motionsyrkande om omprövning av reglerna
om normerad behovsprövning. I motionerna anfördes bl. a. att hänsyn inte togs
till att hustruns arbete ofta föranleder utgifter för barntillsyn och liknande. I sitt av
riksdagen godkända utlåtande 1963:32 avstyrkte andra lagutskottet motionerna med
motivering att vad som anförts i motionerna inte utgjorde tillräckliga skäl för en
översyn av ifrågavarande regler i de avseenden som påtalats.
Under år 1965 behandlades motioner rörande de värnpliktigas ekonomiska och
sociala villkor, vari bl. a. framfördes önskemål om höjd familjepenning och ändrade
grunder för bostadsbidragets fastställande. I utlåtande 1965:66 fann andra lagutskottet,
under uttalande att utskottet ansåg det angeläget att frågan om en förbättring
av de värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner skyndsamt prövades, att motionerna
i fråga syntes kunna överlämnas till försvarsutredningen. Riksdagen beslöt i
enlighet med utskottets hemställan att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad
utskottet anfört.
Utredningar och förslag
1960 års värnpliktsutredning, i vars uppdrag ingick bl. a. att föreslå de förändringar
i systemet för de värnpliktigas förmåner som påkallades av framlagda förslag
rörande värnpliktsutbildningen, avgav år 1965 betänkandet SOU 1965:68. I vad
angår familjebidrag föreslog utredningen ökade förmåner, främst genom förhöjning
av familjepenningens dåvarande maximibelopp med 20 %.
Sedan värnpliktsutredningens förslag framlagts har förbättring i familjebidragsförmånerna
skett år 1967 enligt vad som angivits ovan under avsnittet ”gällande
bestämmelser”.
1965 års försvarsutredning, som haft till uppdrag att verkställa utredning rörande
krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta utveckling, avlämnade innevarande år betänkandet
”Säkerhetspolitik och försvarsutgifter” (SOU 1968:10) innefattande bl. a.
förslag om försvarsutgifterna för budgetåren 1968/1969—1971/1972. I betänkandet
anföres bl. a. följande.
Försvarsutredningen anser — i likhet med 1962 års försvarskommitté — det naturligt
att de värnpliktigas förmåner från tid till annan omprövas med hänsyn till prisutvecklingen
liksom att vid en sådan omprövning också den allmänna standardsteg
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968
ringen beaktas. Vid en omprövning bör man av flera orsaker i första hand tillse att
de värnpliktigas anhöriga blir tillgodosedda. Man får inte heller bortse från att vämpliktsförmånernas
storlek har betydelse för den värnpliktiges allmänna inställning till
försvaret. Slutligen bör också beaktas att om den värnpliktige har bekymmer för de
anhörigas försörjning detta kan inverka menligt på hans förmåga att fullgöra sina
uppgifter i tjänsten.
Betydande förbättringar av vissa av vämpliktsförmånerna, nämligen penningbidrag,
premier, utryckningsbidrag och familjepenning, har skett så sent som fr. o. m.
den 1 juli 1967. Kostnaden härför beräknas till ca 55 milj. kr. för år vid normal omfattning
av repetitionsutbildningen.
Samtidigt som sålunda betydande förmånsförbättringar nyligen ägt rum gäller det
förhållandet — som närmare framgår av kapitel 8 — att det tillgängliga ekonomiska
utrymmet för kostnadskrävande åtgärder särskilt de närmaste åren är litet.
Med beaktande av dessa förhållanden har försvarsutredningen övervägt olika åtgärder
för ytterligare förbättring av de värnpliktigas förmåner. Utredningen har
härvid funnit det önskvärt med vissa sådana åtgärder och har därför — som framgår
av kapitel 8 — för den kommande fyraårsperioden inom föreslagna ramar upptagit
medel som kan ianspråktas t. ex. för förmånsförbättringar. Några sådana medel har
dock inte räknats med för budgetåret 1968/69. Utredningen föreslår att bl. a. mot
denna bakgrund förmånsfrågorna prövas successivt under den förestående fyraårsperioden,
allteftersom det blir anledning att definitivt ta ställning till olika åtgärder.
Utredningen föreslår, oberoende av det sagda, att redan fr. o. m. den 1 juli 1968
vidtas viss mindre ändring av reglerna för reseersättning vid inställelse till mobiliseringsövning.
I proposition 1968:110 angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära
försvaret och civilförsvaret godtar föredragande departementschefen försvarsutredningens
beräkning av anslagsbehovet för eventuell ytterligare förbättring av värnpliktsförmånerna
under perioden i fråga (s. 73).
Utskottet
Familjebidrag enligt 1946 års familjebidragsförordning kan utgå under värnpliktstjänstgöring
i syfte att trygga försörjningen för den värnpliktiges familj. Familjebidrag
utgår bl. a. i form av familjepenning och bostadsbidrag. Bidragen är i princip
behovsprövade.
I familjebidragsförordningen bestäms familjepenningens maximibelopp för olika
kategorier av familjemedlemmar. Maximibeloppet, som senast höjts genom beslut av
1967 års riksdag, utgör för hustru och därmed jämställd person 12 kr. per dag samt
för annan familjemedlem 6 kr. per dag. Bostadsbidrag utgår främst till värnpliktig
som sammanbor med familj för bestridande av de faktiska kostnaderna för familjebostad.
Bostadsbidraget är maximerat till belopp som motsvarar den inkallades kostnader
för förhyrd bostad eller bostad i egen fastighet — dock högst med vad som
kan anses utgöra bostadens hyresvärde — samt i förekommande fall kostnader för
uppvärmning av bostad.
Familjepenning och bostadsbidrag reduceras efter behovsprövning med hänsyn till
de civila inkomster som den värnpliktige och hans familj uppbär under värnpliktstjänstgöringen.
Beträffande bidrag till hustru, med vilken värnpliktig sammanlever,
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968
och minderåriga barn under hans vårdnad tillämpas s. k. normerad behovsprövning,
vilket innebär att tillämpande myndighet har att följa särskilda detaljerade regler
vid prövningen. I fråga om förmåner till andra familjemedlemmar än de nyssnämnda
är behovsprövningen fri. I anvisningar till familjebidragsförfattningarna har föreskrivits
att den fria behovsprövningen inte får leda till bättre bidragsresultat än om
normerad behovsprövning hade tillämpats.
Motionärerna begär sådana ändringar i gällande regler om familjebidrag, att dels
familjepenningen höjes till 15 kr. per dag för hustru och 10 kr. per dag för annan
familjemedlem, dels bostadsbidraget i princip kommer att täcka hela hyresbeloppet
för familjebostad. Motionärerna kritiserar därjämte bestämmelserna om normerad
behovsprövning och regeln att den fria behovsprövningen inte får leda till bättre
resultat än om normerad behovsprövning tillämpats.
Utskottet vill till en början framhålla, att avsikten med familjebidraget inte är
att kompensera för det inkomstbortfall som den värnpliktige i regel får vidkännas i
samband med militärtjänstgöring. Målsättningen är i stället att garantera skäligt
uppehälle åt anhörig, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige. Denna
begränsning i målsättningen har föranlett reglerna om maximibidrag och behovsprövning
i familjebidragsförfattningarna. Utformningen av dessa bestämmelser överensstämmer
enligt utskottets uppfattning i allt väsentligt med de syften reglerna är
avsedda att tjäna. Utskottet vill emellertid betona vikten av att bestämmelserna fortlöpande
blir föremål för översyn under beaktande av främst förändringar i levnadskostnaderna.
Familjepenningens maximibelopp har vid olika tillfällen höjts under åberopande
av livsmedelskostnadernas stegring och den förbättrade levnadsstandarden. Den senaste
höjningen, som innebar en uppräkning av de år 1963 bestämda maximibeloppen
med cirka 30 procent, skedde genom beslut av fjolårets riksdag och trädde i
kraft den 1 juli 1967. Med hänsyn till att familjepenningsförmånen sålunda nyligen
förbättrats och då det tillgängliga ekonomiska utrymmet för ytterligare kostnadskrävande
förbättringar för närvarande torde vara litet finner utskottet ej skäl biträda
yrkandet om att maximibeloppen nu skall höjas.
Utskottet kan inte heller biträda motionärernas yrkande rörande bostadsbidraget.
En generell regel av innehåll att bostadsbidraget alltid skall täcka hela hyresbeloppet
för den inkallades familjebostad är inte förenlig med principerna i familjebidragssystemet.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion, II :607, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 18 april 1968
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1968
Vid detta ärendens behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson
(s), Hiibinette (h), fru Hamrin-Thorell (fp), herr Edström (fp) och fru Nilsson
(ep);
från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström (h),
herr Bengtsson i Varberg (s)*, herrar Johansson i Södertälje (s), Wiklund i Stockholm
(fp), Fredriksson (s)*, fru Svensson (s) och herr Jönsson i Ingemarsgården
(fp)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.