Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av motioner om havandeskapsersättning
till kvinnliga studenter m. m.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
1:408 av herr Lidgard samt 11:512 av fru Kristensson.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att motionen såvitt
avser frågan om rätt till havandeskapsersättning till kvinnliga studerande
överlämnas till 1961 års sjukförsäkringskommitté för beaktande».

I motionerna framställs även vissa andra yrkanden i studiesociala frågor.
I dessa delar behandlas motionerna i utlåtandena 2LU 1968:14
1968:15.

Motionerna

Motionärerna anför bl. a. följande.

I ill kvinnliga studerande som måste göra studieavbrott på grund av havandeskap
och barnsbörd brukar studiemedel enligt praxis utgå under en
tid på upp till sex månader utan att några studieresultat behöver uppvisas.
Eftersom studiemedlen till större delen är återbetalningsskyldiga lån innebär
detta en stor ekonomisk belastning och ställer dessa kvinnor i en betydligt
sämre situation än de yrkesarbetande. Enligt min mening bör därför
övervägas att även för studerande medge havandeskapsersättning. Jag är
dock inte beredd att framlägga förslag om hur de närmare reglerna härför
skall utformas. Problemet är givetvis att någon inkomst ej finns till grund
för placering i sjukpenningklass. Tänkbart vore att inplacering skedde med
utgångspunkt från de för varje tidpunkt gällande studiemedelsbeloppen.
Likaledes bör framhållas att en rimlig karenstid måste införas för erhållande
av denna förmån för att förhindra missbruk. Jag föreslår att 1961 års
sjukförsäkringskommitté får i uppdrag att framlägga förslag i denna fråga.

Gällande bestämmelser

Studiemedelsförordningen

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala utbildningslinjer
har enligt studiemedelsförordningen i princip rätt till studiemedel.
Till studerande, som icke tidigare varit inskriven vid sådan läroanstalt
eller utbildningslinje, utgår studiemedel utan föregående prövning av
hans lämplighet för studierna. Till annan studerande utgår studiemedel endast
om det med hänsyn till de resultat som han uppnått måste anses sannolikt,
att han kommer att slutföra studierna inom normal tid. Vid denna be -

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 22

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

dömning skall skälig hänsyn tas till förhållanden av personlig natur, som
kan antas ha inverkat på studieresultaten.

Studiemedlen beräknas för varje termin till 70 ,% av basbeloppet. För
minderårigt barn utgår dessutom barntillägg med 12,5 % av basbeloppet.
Har den studerande eller, om han är gift, hans make inkomst eller förmögenhet
minskas studiemedlen enligt särskilda regler. Av studiemedlen utgör
för studerande, som är berättigad till oreducerat belopp, 875 kr. per termin
studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första hand och utan återbetalningsskyldighet.
Resten av studiemedlen skall återbetalas enligt särskilda regler.

Studerande som önskar erhålla studiemedel skall ansöka därom. För att
äga rätt att få ansökan upptagen till prövning skall ansökan ske senast
en månad före terminens början. Ansökan kan omfatta två terminer. Vårterminen
omfattar 1 januari—30 juni och höstterminen resten av året. Studiemedlen
beviljas i regel för högst två terminer i sänder och utbetalas terminsvis
efter anfordran. Beviljade studiemedel får lyftas först sedan den
studerande genom studieintyg styrkt sin närvaro för studier vid viss läroanstalt.
Studiemedel beviljas av de lokala studiemedelsnämnder, som finns på
universitetsorterna. Studiemedelsnämnds beslut kan överklagas hos centrala
studiehjälpsnämnden.

Lagen om allmän försäkring

Enligt lagen om allmän försäkring är alla — således även studerande -—
som har en viss årsinkomst av förvärvsarbete obligatoriskt s j u k p e nningförsäkrade
för dels en grundsjukpenning, dels en tilläggssjukpenning
som beror av inkomstens storlek. Därjämte är gift kvinna samt
ensamstående kvinna med hemmavarande barn under 16 år obligatoriskt
försäkrad för grundsjukpenning. En studerande som inte alls eller endast
i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete kan teckna frivillig sjukpenningförsäkring
eller försäkra sig för sjukpenningtillägg till den obligatoriska
sjukpenningförsäkring, vartill han eller hon är berättigad. Enligt
den obligatoriska sjukpenningförsäkringen utgår grundsjukpenning med 6
kr. per dag, medan tilläggssjukpenningens storlek varierar mellan 1 och 46
kr. per dag. Försäkrade i de vanligaste inkomstlägena kompenseras för ca
80 % av inkomstbortfallet. Sjukpenning på grund av den frivilliga försäkringen
utgör lägst 6 och högst 15 kr. per dag. Sjukpenningtillägg samt sjukpenning
enligt den obligatoriska försäkringen får tillsammans utgöra högst
15 kr. per dag. Karenstiden för frivillig sjukpenningförsäkring samt sjukpenningtillägg
är för studerande 18 dagar. Årsavgiften var år 1965 3 kr. för
varje tillförsäkrat belopp om 1 kr. sjukpenning eller sjukpenningtillägg. Frivillig
försäkring kan meddelas individuellt eller kollektivt. Individuell försäkring
kan emellertid i regel endast tecknas av den som har god hälsa och
inte fyllt 55 år. Vid s. k. kollektivt inträde i den frivilliga försäkringen lämnas
dispens från ålders- och hälsovillkoren. Sjukpenning eller sjukpenning -

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

3

tillägg på grund av frivillig försäkring utgår inte vid havandeskap utan endast
vid sjukdom.

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller
skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän
försäkring vid barnsbörd rätt till moderskapspenning. Moderskapspenning
utgör 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer 540 kr. för varje barn utöver ett. Av
moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kr. före nedkomsten,
dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför. Om en kvinna som
har rätt till moderskapspenning skulle vara sjuk, är hon avstängd från rätt
till grundsjukpenning fr. o. m. förlossningsdagen t. o. m. den tjugonionde
dagen därefter.

Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från
förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt
till tilläggs sjukpenning, även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning
är dock att hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten
därför under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass
nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kr. i arbetsinkomst, eller skulle
ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt 16 år. Tilläggssjukpenning
som nu sagts utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före
den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossningsdagen
så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock
högst för 180 dagar. Fr. o. m. den trettionde dagen efter förlossningsdagen
utgår tilläggssjukpenning i anledning av barnsbörd endast under förutsättning
att kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet
i sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid barnsbörd.

Utredningar

I samband med studiemedelsförordningens tillkomst år 1964 anförde departementschefen
(proposition nr 138), att frågan om vissa s. k. indirekta
studiesociala åtgärder borde utredas. På uppdrag av Kungl. Maj :t utarbetade
härefter en arbetsgrupp inom dåvarande ecklesiastikdepartementet en
promemoria med förslag om hälso- och sjukvård för de studerande (Stencil
E 1966:14). Arbetsgruppen föreslog beträffande de studerandes försäkringsskydd
vid sjukdom, att som villkor för erhållande av studiemedel skulle
uppställas att den studerande var sjukpenningförsäkrad för en dagersättning
av 15 kronor. Därjämte borde enligt gruppen finnas möjlighet för de
studerande att frivilligt teckna försäkring för ytterligare 5 kronor per dag.
I promemorian berörs inte frågan om ekonomiskt skydd för studerande vid
havandeskap.

Under den följande remissbehandlingen ställde sig remissinstanserna i
huvudsak positiva till tanken på ett försäkringsskydd i enlighet med förslaget
men restes vissa invändningar mot förslagets utformning. Förslaget

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

har inte i vad avser försäkringsskydd lett till lagstiftning. I sitt i proposition
nr A8 år 1967 intagna yttrande över förslaget anförde departementschefen,
att bl. a frågan huruvida studiemedel och sjukpenning skulle kunna utgå
på samma gång borde närmare utredas innan ställning togs till förslaget
angående sjukpenningförsäkring för ifrågavarande studerande. Departementschefen
uttalade vidare som sin avsikt att i annat sammanhang föreslå
Kungl. Maj :t att uppdraga åt riksrevisionsverket att i samråd med bl. a.
centrala studiehjälpsnämnden och riksförsäkringsverket utreda vissa med
en sådan sjukpenningförsäkring sammanhängande frågor.

Under år 1967 har riksrevisionsverket erhållit i uppdrag att i samråd med
centrala studiehjälpsnämnden, riksförsäkringsverket och medicinalstyrelsen
utreda de frågor, som sammanhänger med en utvidgning av sjukförsäkringsskyddet
för studerande. Enligt uppgift beräknas uppdraget bli
slutfört under innevarande år.

I sitt remissyttrande över förslaget rörande hälso- och sjukvård för studerande
anförde centrala studiehjälpsnämnden att nämnden förutsatte att
frågan om ekonomiskt skydd för studerande under havandeskap skulle av
arbetsgruppen tas upp till utförlig behandling i samband med en aviserad
promemoria angående serviceåtgärder för studerande med barn. Nämnden
anförde i yttrandet vidare följande.

För närvarande kan en studerande få uppbära studiemedel även under tid
då hon till följd av havandeskap och barnsbörd har starkt nedsatt studieförmåga.
Därvid tillåts en studietidsförlängning motsvarande sammanlagt
högst sex månader utan att rätten till studiemedel påverkas. CSN är emellertid
tveksam om det kan anses riktigt att studiestöd skall utgå under dylika
perioder av mycket ringa studieaktivitet, bl. a. eftersom de berörda studerandena
kommer att ådraga sig en väsentligt högre återbetalningsskyldighet.
Enligt nämndens uppfattning talar många skäl för att kvinnliga studerande
bör tillförsäkras sjukpenning under havandeskap. Då CSN emellertid
ej har tillgång till vissa för ett förslag grundläggande fakta, såsom t. ex.
uppgifter om frekvensen barnsbörder inom ifrågavarande grupp och de ekonomiska
konsekvenserna i form av erforderliga försäkringsavgifter och behov
av statsbidrag för en dylik sjukpenningförsäkring, så har nämnden
avstått från att nu ta upp denna fråga till närmare behandling.

Förenämnda arbetsgrupp har nyligen slutfört sitt uppdrag genom avgivande
av en promemoria rörande serviceåtgärder för studerande med barn
(Stencil Utbildningsdep. 1968:1). I denna berörs ej frågan om ekonomiskt
stöd vid havandeskap.

1961 års sjukförsäkringsutredning har avgivit tre delbetänkanden (SOU
1965:4, 1966:28 och 1967:63). De utredningsuppdrag, som enligt direktiven
för utredningen återstår, avser i huvudsak den förebyggande hälsovården,
andra av läkare ordinerade sjukvårdande åtgärder än läkarvård och sjukhusvård,
medicinskt tekniska hjälpmedel, resekostnader vid läkarvård, sjukhusvård
och annan sjukvård m. m., administrativa förenklingar vid utgi -

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

5

vande av ersättning för läkarvård samt sjukförsäkringsförmåner vid viss
anstaltsvård.

Vissa i riksdagen behandlade frågor

Frivillig försäkring för tilläggssjukpenning vid barnsbörd i vissa fall

I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapsförsäkringen
drogs upp undersökte socialförsälcringsutredningen (SOU 1954:4) möjligheten
att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband
med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av
riksdagen (andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1954:32)
med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle medföra
och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen av
dem som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle hämmas.

I anslutning till proposition nr 90 med förslag till lag om allmän försäkring
in. m. till 1962 års riksdag väcktes motioner med förslag om att sjukpenningtillägg
på grund av frivillig försäkring skulle kunna utgå i viss utsträckning
i samband med barnsbörd samt om att statsbidrag till försäkringskassornas
utgifter i dylika fall skulle utgå med 50 procent av utgifterna.
Andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr
27 motionerna med hänvisning bl. a. till att det varken från principiella eller
statsfinansiella synpunkter var motiverat att för finansieringen av en
frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning som motionärerna
förordat.

Vid envar av 1965, 1966 och 1967 års riksdagar hade riksdagen i anledning
av motioner att ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning
vid barnsbörd. Samtliga dessa år avslogs motionerna under hänvisning
till 1962 års beslut (andra lagutskottets utlåtanden 1965:71, 1966:11 och
1967:6).

Obligatorisk sjukförsäkring för studerande

I motioner, som väcktes i anslutning till proposition nr 48 vid 1967 års
riksdag med förslag om ökat statligt stöd till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet
vid högre utbildningsanstalter, yrkades bl. a. att riksdagen
måtte i princip besluta att studerande vid postgymnasiala läroanstalter skulle
omfattas av obligatorisk sjukförsäkring. Andra lagutskottet, som behandlade
motionerna i sitt utlåtande nr 48, ansåg sig inte kunna tillstyrka förslagen
om ett principbeslut. Därvid framhöll utskottet bl. a. att frågans ändamålsenliga
lösning syntes bättre betjänt av att det i propositionen förutskickade
utredningsarbetet fick ske i så fria former som möjligt. Riksdagen
anslöt sig till utskottsutlåtandet.

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

Utskottet

I förevarande motioner behandlas frågan om ersättning åt studerande
vid havandeskap.

Kvinna, som i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete,
har enligt den obligatoriska sjukförsäkringen rätt till tilläggssjukpenning,
även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning härför är emellertid,
att hon under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass
nr 3 eller högre, d.v.s. haft minst 2 600 kronor i arbetsinkomst. Den obligatoriska
sjukpenningförsäkringen omfattar även studerande, som uppfyller
villkoret beträffande sjukpenningklassplacering. Däremot kan en
studerande, som inte alls eller endast i ringa utsträckning ägnar sig åt
förvärvsarbete, varken genom frivillig sjukförsäkring eller på annat sätt
få tilläggssjukpenning i samband med havandeskap och barnsbörd.

Studiemedel utgår inte då en studerande betydligt försenas i sina studier
eller gör längre avbrott däri. Något generellt hinder finns emellertid
inte för studerande att uppbära studiemedel även under tid då hon till
följd av havandeskap och barnsbörd har starkt nedsatt studieförmåga. I
praxis tillåts också en studietidsförlängning motsvarande sammanlagt
högst sex månader utan att rätten till studiemedel berörs.

Motionärerna menar att någon form av havandeskapsersättning för
studerande bör övervägas. De föreslår att 1961 års sjukförsäkringsutredning
får i uppdrag att framlägga förslag i frågan samt hemställer att motionerna
i nu förevarande del överlämnas till utredningen för beaktande.

Riksrevisionsverket har år 1967 erhållit i uppdrag att i samråd med
centrala studiehjälpsnämnden, riksförsäkringsverket och dåvarande medicinalstyrelsen
utreda de frågor, som sammanhänger med en utvidgning
av sjukförsäkringsskyddet för studerande. Detta utredningsarbete torde
även omfatta den av motionärerna aktualiserade frågan. Med hänsyn härtill
bör motionerna inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet
får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:408 och 11:512, såvitt nu är
i fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s),

Andra lagutskottets utlåtande nr 22 år 1968

7

Hiibinette (h), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg
(s), Edström (fp) och Wanhainen (s)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg
(s), fröken Sandell (s), herrar Johansson i Södertälje (s), Fredriksson
(s), Gomér (ep), Ringaby (h) och Jonsson (fp).

* Ej närvarit vid utlåtandets justering.