Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968
1
Nr 20
Utlåtande i anledning av motioner angående frivillig tilläggssjukpenning
vid barnsbörd.
Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner,
nämligen
1) de likalydande motionerna 1:140 av fru Olsson, Elvy, och fru Nilsson
samt 11:181 av herrar Gustavsson i Alvesta och Johansson i Växjö, i vilka
hemställts »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om
skyndsam utredning av frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid nedkomst
för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens eget
företag i enlighet med vad i motionen anförts».
2) de likalydande motionerna 1:683 av fru Hamrin-Thorell samt 11:869
av herr Hamrin i Kalmar m. fl., i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, »att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära utredning om tilläggssjukpenning
vid barnsbörd även inom den frivilliga sjukförsäkringen».
I motionerna 1:683 och 11:869 framställs även yrkande rörande den
frivilliga yrkesskadeförsäkringen. I denna del behandlas motionerna i
utlåtande 2LU 1968:21.
Motionerna
Motionerna 1:1 iO och 11:181
Motionärerna anför bl. a. följande.
En hemarbetande kvinna eller en kvinna arbetande i familjens eget företag
har möjlighet att teckna frivillig tilläggssjukpenningförsäkring. Till1
äggssjukpenningen utgår emellertid inte vid barnsbörd för dem som är med
i den frivilliga försäkringen. Denna skillnad i förmån mellan dem som är
med i den obligatoriska försäkringen och dem som har en frivillig försäkring
förefaller oss omotiverad. Syftet med den frivilliga tilläggssjukpenningcn
för hemarbetande husmödrar eller i familjens eget företag arbetande
är att ge ekonomisk ersättning vid tillfällen då deras arbetsinsatser uteblir
på grund av sjukdom. Dessa kvinnor får vid barnsbörd vidkännas ett liknande
inkomstbortfall som den förvärvsarbetande kvinnan även om det inte
på samma sätt som beträffande den förvärvsarbetande kan mätas i pengar.
Vi är medvetna om de svårigheter som skulle följa av rätt till frivilligt
tecknad tilläggssjukpenning under de 180 dagar som moderskapspenningen
är hänförlig till. Med hänsyn till numera förekommande familjeplanering
skulle möjligheten stå öppen att vid en lämplig tidpunkt före ett planerat
havandeskap teckna försäkring för tilläggspenning för att komma i åtnjutande
av tillägg till moderskapspenningen. Den belastning som ett sådant
Bihang till riksdagens protokoll i968. 9 samt. 2 avd. Nr 20
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968
utnyttjande skulle lägga på den frivilliga tilläggssjukpenningförsäkringen
kunde medföra att den frivilliga försäkringen bleve förenad med stora kostnader.
Dessa svårigheter får inte vara avgörande för vår inställning till hemmafruarnas
och i det aktuella avseendet jämförbara gruppers rätt att erhålla
samma ekonomiska ersättning som förvärvsarbetande kvinnor vid inkomstbortfall
i samband med barnsbörd. Hur de redovisade svårigheterna skall
övervinnas bör bli föremål för skyndsam utredning.
För att inte kostnaden för tilläggspenning vid nedkomst helt skall belasta
det relativt begränsade försäkringskollektiv, som de frivilligt försäkrade
utgör, bör försäkringskassorna erhålla statsbidrag med 50 % av utgifterna
för tilläggspenning vid nedkomst. För att inte förmånen skall utnyttjas
genom tillfälligt tecknande av frivillig försäkring bör föreskrivas att den
försäkrade skall ha varit försäkrad för tilläggspenning under en oavbruten
tid av ett och ett halvt år före nedkomsten eller från den tidpunkt då möjlighet
förelegat för henne att vara försäkrad för tilläggssjukpenning. övergångsvis
dock från den tidpunkt då här berörda bestämmelser träder i kraft.
Motionerna 1:688 och 11:869 i vad avser frivillig sjukförsäkring
Motionärerna framhåller, att hemarbetande kvinnor i visst avseende är
missgynnade jämfört med sådana förvärvsarbetande kvinnor, som inom den
obligatoriska sjukförsäkringen är placerade i annan sjukpenningklass än
den lägsta, eftersom den frivilliga sjukförsäkringen inte erbjuder tilläggssjukpenning
vid ledighet för barnsbörd. Detta innebär, anför motionärerna,
för husmödrarna uppenbart en avsevärd begränsning av fördelarna med den
frivilliga sjukförsäkringen. Motionärerna finner sådant förhållande oberättigat
med hänsyn till att den frivilliga försäkringen till största delen bekostas
av den försäkrade själv. Motionärerna framför tanken på att inom
den frivilliga sjukförsäkringen tillskapa valmöjlighet när det gäller den tid,
under vilken tilläggssjukpenning skall utgå. De förordar en utredning om
den frivilliga sjukförsäkringen i syfte att bereda hemarbetande kvinnor möjlighet
att försäkra sig för tilläggssjukpenning jämväl vid barnsbörd.
Gällande bestämmelser
Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller
skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän
försäkring vid barnsbörd rätt till moderskapspenning. Moderskapspenning
utgör 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer 540 kr. för varje barn utöver ett. Av
moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kr. före nedkomsten,
dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför. Om en kvinna som
har rätt till moderskapspenning skulle vara sjuk, är hon avstängd från rätt
till grundsjukpenning fr. o. m. förlossningsdagen t. o. m. den tjugonionde
dagen därefter.
Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från
förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt
Andra lagulskoilets utlåtande nr 20 år 1968
3
till tilläggssjulcpenning, även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning
är dock att hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten
därför under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass
nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kr. i arbetsinkomst, eller skulle
ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt 16 år. Tilläggssjukpenning
som nu sagts utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före
den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossningsdagen
så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock
högst för 180 dagar. Fr. o. in. den trettionde dagen efter förlossningsdagen
utgår tilläggssjukpenning i anledning av harnsbörd endast under förutsättning
att kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet
i sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid harnsbörd.
I vissa fall kan enligt sjukförsäkringen försäkrade vara placerade i sjukpenningklass
och sålunda berättigade till sjukpenning utan att uppfylla det
generella minimivillkoret härför, nämligen en årsinkomst av förvärvsarbete
om minst 1 800 kr. Detta gäller gifta kvinnor som stadigvarande sammanbor
med sina män samt vissa andra därmed jämställda kvinnliga försäkrade
(den s. k. hemmafruförsäkringen). Sådan försäkrad är placerad i sjukpenningklass
nr 1, som berättigar till en sjukpenning av sex kronor om dagen.
Vid sidan av den allmänna försäkringen finns för kvinnor, som tillhör
hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om inte deras inkomster
utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en frivillig sjukpenningförsäkring.
Bestämmelserna härom återfinns i lagen om allmän försäkring
och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän
försäkringskassa. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen gäller,
såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen, i huvudsak
följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg om lägst en krona och
högst nio kronor för dag. Den sammanlagda sjukpenningen på grund av
den allmänna och frivilliga försäkringen får dock icke överstiga femton
kronor om dagen. Den frivilliga sjukförsäkringen utfaller endast vid sjukdom
och således ej i samband med barnsbörd.
Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med 3, 18, 33 eller 93
dagars karenstid. Försäkrad, som är placerad i sjukpenningklass nr 1 eller
nr 2, äger välja även försäkring utan karenstid. Viss möjlighet finns till
kollektiv anslutning av medlemmar i en sammanslutning. Avgifterna för
den frivilliga försäkringen erlägges direkt till vederbörande försäkringskassa.
Till försäkringen utgår statsbidrag med 20 procent av kassans utgifter
för sjukpenningtillägg.
Historik
Frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd har vid ett flertal
tillfällen och senast år 1967 varit föremål för riksdagens behandling. Be
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968
träffande behandlingen före år 1967 hänvisas till andra lagutskottets utlåtande
nr 6 år 1967.
Frågan väcktes sistnämnda år genom motioner av samma innehåll som
förevarande motioner 1:140 och 11:181. I sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 6 anförde utskottet bland annat följande.
I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen
drogs upp undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten
att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband med
barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av riksdagen
med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle medföra
och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen
av dem som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle hämmas.
År 1962 väcktes i samband med införandet av lagen om allmän försäkring
motioner av ungefär samma innebörd som de förevarande. Andra
lagutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning bl. a. till att det från
varken principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat att för
finansiering av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning
som motionärerna förordat.
Vid 1965 och 1966 års riksdagar hade riksdagen i anledning av motioner
att på nytt ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd.
Båda åren avslogs motionerna under hänvisning till 1962 års beslut.
Enligt utskottets mening är de skäl, som år 1962 anfördes i frågan, alltjämt
bärande.
Utskottet
Förevarande motioner behandlar förmånerna enligt lagen om allmän
försäkring i samband med barnsbörd.
Enligt lagen om allmän försäkring erhåller kvinnlig försäkrad i samband
med barnsbörd moderskapspenning med 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer
540 kr. för varje barn utöver ett. Kvinna som i anledning av
barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete har dessutom rätt till tilläggssjukpenning
under förutsättning att hon omedelbart före nedkomsten
eller den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd
varit placerad i lägst sjukpenningklass nr 3, d.v.s. i princip haft minst
2 600 kr. i årlig arbetsinkomst. Kvinna som gemensamt med sin make
driver en verksamhet kan tillhöra den obligatoriska försäkringen för
tilläggssjukpenning, varvid klassplacering sker med ledning av hennes
arbetsinsats i verksamheten. Sådana hemarbetande kvinnor, som saknar
arbetsinkomst eller har endast obetydlig sådan, är berättigade enbart till
grundsjukpenning om sex kronor per dag. De kan därutöver genom den
frivilliga sjukförsäkringen försäkra sig så att den sammanlagda sjukpenningen
per dag uppgår till högst 15 kr. Denna försäkring utfaller ej i
samband med barnsbörd. Staten bidrager till den frivilliga försäkringen
med 20 procent av utgifterna för denna.
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968
5
I motionerna 1:140 och 11:181 begäres skyndsam utredning av frågan
om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd för »hemarbetande kvinnor
och kvinnor arbetande i familjens eget företag». Med hänsyn till de höga
kostnader en sådan försäkring skulle dra föreslår motionärerna att statsbidrag
skall utgå med 50 procent. I motionerna 1:683 och 11:869 hemställs
om utredning av frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd.
I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen
drogs upp undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten
att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband
med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av riksdagen
med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle
medföra och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen
av dem som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle
hämmas. År 1962 väcktes i samband med införandet av lagen om allmän
försäkring motioner av ungefär samma innebörd som de förevarande.
Andra lagutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning bl.a. till att det
från varken principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat
att för finansiering av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning
som motionärerna förordat.
Vid 1965, 1966 och 1967 års riksdagar hade riksdagen i anledning av
motioner att på nytt ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning
vid barnsbörd. Samtliga dessa år avslogs motionerna under hänvisning
till 1962 års beslut. Enligt utskottets mening är de skäl, som år 1962
anfördes i frågan, alltjämt bärande. Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motioner, nämligen
a) motionerna 1:140 och 11:181 samt
b) motionerna 1:683 och 11:869, såvitt nu är i fråga,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 mars 1968
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s),
Hiibinette (h), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg
(s), Edström (fp) och Wanhainen (s)*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg
(s), fröken Wetterström (h), fröken Sandell (s), herrar Johansson i
Södertälje (s), Fredriksson (s), Gomér (ep) och Jonsson (fp).
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 20 år 1968
Reservation
av fru Hamrin-Thorell (fp) samt herrar Eric Carlsson (ep), Gomér
(ep) och Jonsson (fp), vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på sid. 5 med orden
»I samband med» och slutar på samma sida med orden »frågan alltjämt
bärande» bort ersättas med text av följande lydelse:
»De i förevarande motioner aktualiserade frågorna var föremål för behandling
i samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen
drogs upp. Eftersom någon lösning då inte kunde åstadkommas
av frågan om frivillig tilläggsjukpenning vid nedkomst för hemarbetande
kvinnor och kvinnor arbetande i familjens eget företag anser utskottet det
i motionerna framförda utredningskravet vara berättigat.
Den skillnad i förmån som föreligger mellan dem som är med i den
obligatoriska försäkringen och den frivilliga är omotiverad. Den frivilliga
tilläggssjukpenningen skall ge hemarbetande kvinnor eller kvinnor sysselsatta
i familjens eget företag ekonomisk ersättning då de på grund av
sjukdom inte kan fullgöra sin arbetsinsats. Sådan ekonomisk ersättning
är motiverad vid barnsbörd.
De svårigheter som föreligger vid konstruerandet av ett i motionerna
krävt system bör inte utgöra hinder för att en utredning av frågan företages.
En sådan bör därför skyndsamt ske varvid även de i motionerna berörda
finansieringsproblemen bör behandlas.»
dels att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen med bifall till förevarande motioner,
nämligen
a) motionerna 1:140 och 11:181 samt
b) motionerna 1:683 och 11:869, såvitt nu är i fråga,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam
utredning av frågan om frivillig tilläggssjukpenning
vid nedkomst för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande
i familjens eget företag.»