Andra lagutskottets utlåtande nr 2 dr 1968
1
Nr 2
Utlåtande i anledning av motioner om ökade möjligheter att erhålla
statliga studielån.
Andra lagutskottet har behandlat tre till lagutskott hänvisade motioner.
1) Motionerna 1:677 av herr Andersson, Torsten, och 11:880 av herrar
Persson i Heden och Jonasson. I dessa båda likalydande motioner hemställes,
»att riksdagen måtte uttala, att reduktionen enligt föräldrainkomsten
på de i studiehjälpsreglementet fastställda lånen inte må inträda förrän
nämnda inkomst överstiger 10 000 kronor beskattningsbart belopp».
2) Motionen II: 71 av herr Westberg, i vilken hemställes, »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en översyn av bestämmelserna och
tillämpningsföreskrifterna för studielån enligt studiehjälpsreglementet syftande
till att vidga möjligheterna att erhålla dylikt lån».
Gällande bestämmelser
De studiesociala förmånerna till elever i gymnasier, yrkesskolor och
andra därmed jämställda skolformer regleras av studiehjälpsreglementet.
I reglementet skiljer man mellan yngre elever — de som börjat sina
studier före det år de fyller 21 år — och äldre elever — de som börjat
studera vid högre ålder. Till skillnad från yngre elever anses alltid äldre
elever som fristående från föräldrarnas ekonomi. Till yngre elever utgår
utan behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i månaden under läsåret. Dessa
elever kan också erhålla inkomstprövat tillägg med högst 75 kr. i månaden
och behovsprövat tillägg om högst samma belopp. Elever med lång skolväg
kan utan ekonomisk behovsprövning få resetilltigg eller inackorderingstillägg
med högst 100 kr. i månaden. Äldre elever erhåller i stället för de ovan angivna
förmånerna förhöjt studiebidrag som utgår utan behovsprövning med
175 kr. i månaden under läsåret.
Enligt studiehjälpsreglementet kan studerande som är i behov av studiekredit
erhålla studielån. Sådant lån erhålles efter behovsprövning som handhas
av centrala studiehjälpsnämnden. Behovsprövningen sker för yngre
elev med hänsyn till elevens och hans föräldrars eller, om han är gift, makens
ekonomiska förhållanden. Äldre studerandes lånerätt bedömes endast
med beaktande av studerandens egen och i förekommande fall makes ekonomi.
Enligt huvudregeln utgår studielån med högst 5 000 kr. för läsår. Studerande
som bedriver heltidsstudier och har försörjningsskyldighet mot barn
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 2
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968
under 16 år kan dock tillerkännas större belopp. Lånets storlek i de enskilda
fallen bestämmes med beaktande av utbildningskostnaden och de
medel som står den studerande till buds. Lånet löper med ränta, som motsvarar
normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.
Studielån skall återbetalas genom årliga amorteringar. Vid fastställande
av amorteringsplan skall iakttagas, att den första amorteringen icke bör
äga rum förrän under tredje året efter det, då utbildningen avslutats, och
att lånet skall ha återbetalats före utgången av tjugonde året efter den första
amorteringen. Om fullgörandet av betalningsskyldighet enligt fastställd
amorteringsplan skulle innebära oskälig uppoffring för låntagaren, kan
för visst år anstånd med amortering eller räntebetalning beviljas honom.
Har anstånd beviljats, kan amorteringsplanen ändras och amorteringstiden
utsträckas. Låntagare, vars betalningsförmåga på grund av sjukdom eller
av annan jämförlig orsak är varaktigt nedsatt, kan helt eller delvis befrias
från honom åvilande betalningsskyldighet. Avlider låntagare, bortfaller skyldigheten
att återbetala sådan del av lånet, som vid tiden för dödsfallet ännu
inte förfallit till betalning.
Centrala studiehjälpsnämnden tillkommer att inom ramen för studiehjälpsreglementets
regler närmare bestämma om långivningen. Nämnden
lättar i normalfallen beslut efter vissa schabloner, som f. n. innebär följande.
Elev i åldern 16—19 år får låna högst 3 500 kr. per år. För »yngre
elev» som är 20 år eller däröver utgör maximibeloppet 5 000 kr. För inackorderad
elev tillkommer 900 kr. Vid bestämmande av lånesumman i de enskilda
fallen reduceras maximibeloppet med följande summor.
1) Belopp erhållet i studiebidrag och inkomstprövat tillägg.
2) Två tredjedelar av den del av elevens beräknade inkomst som överstiger
4 400 kr./år.
3) Den del av elevens förmögenhet som överstiger 5 000 kr.
4) Tre tiondelar av den del av föräldrarnas till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst som överstiger ett fribelopp av 6 000 kr.
Om eleven har syskon under 20 års ålder ökas fribeloppet med 3 000 kr,
för varje sådant syskon. Undantagsvis tas hänsyn även till äldre syskon.
Har föräldrarna förmögenhet jämställes två femtedelar av det förmögenhetsbelopp
som överstiger 33 000 kr. med inkomst.
Äldre elev — den som börjat studierna efter det år han fyller 21 år — bedöms
enbart med utgångspunkt från hans egna och, om han är gift, hans
makes ekonomiska förhållanden. Maximibeloppet för lån utgör 5 000 kr.
Reduktion sker med två tredjedelar av elevens beräknade inkomst över
4 400 kr. och med en tredjedel av makes beräknade inkomst över 15 400 kr.
Har den studerande förmögenhet överstigande 33 000 kr. jämställes två
femtedelar av det överskjutande beloppet med inkomst. Sak samma gäller
för makes förmögenhet.
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968
3
Elev, som har försörjningsplikt mot barn under 16 år kan få låna mer
än 5 000 kr. Om eleven är vårdnadshavare för ett barn är låneramen 9 076
kr. För varje ytterligare barn tillkommer 1 380 kr. Bestämmelserna anknyter
till motsvarande regler inom studiemedelssystemet.
Lånebelopp, som efter reduktion skulle uppgå till mellan 500 och 900 kr.,
höjes till 1 000 kr. Framräknat helopp under 500 kr. utgår ej.
Historik
Före studielijälpsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1964 var lån till
gymnasiestuderande ur allmänna studielånefonden maximerade till 2 500
kr. per läsår. När synnerliga skäl förelåg kunde beloppet höjas med 1 000
kr. Lånen var subventionerade av staten dels i fråga om räntan, dels på så
sätt att vid första amorteringstillfället regelmässigt avskrevs en fjärdedel
av kapitalskulden. Lånen var behovsprövade i förhållande till elevens och
föräldrarnas ekonomi.
Studiehjälpsutredningen, vars betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963:
48) lades till grund för studiehjälpsreglementet, föreslog att studielånens
maximibelopp skulle höjas till 5 000 kr. Dessutom skulle subventionerna
vid långivningen avskaffas. Utredningen ansåg att de äldre gymnasiestuderandena
skulle få förmåner av samma ungefärliga storlek som de universitetsstuderande.
De äldre studerandena skulle enligt utredningens förslag
bedömas som fristående från föräldrarnas ekonomi. Beträffande yngre
elever framhöll utredningen, att lån endast i undantagsfall borde tilldelas
elever som tillhörde föräldrarnas ekonomi. Därvid borde prövningen av
låneansökningar ske efter restriktiva grunder. Utredningen fann det naturligt
att i sådana fall prövningen skedde i förhållande till föräldrarnas ekonomi.
Vid remissbehandlingen av utredningens förslag erinrade studiehjälpsnämnden
om att det fanns inte så få ungdomar under 21 år, som ville börja
gymnasiestudier och som inte hade möjlighet att göra detta med enbart den
studiehjälp de kunde få i form av studiebidrag och tillägg. De måste även
låna medel för utbildningen. Nämnden ville därför betona, att restriktiviteten
med lån till denna yngre elevgrupp inte fick drivas alltför långt. Samma
synpunkt återkom i yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen, Målsmännens
riksförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Tekniska
läroverkens elevförbund.
I prop. 1964: 138 med bl. a. förslag till det gällande studiehjälpsreglemenlet
godtogs i allt väsentligt utredningsförslaget beträffande studielån. Departementschefen
framhöll särskilt (s. 185) att de vidgade lånemöjligheterna
i främsta rummet var avsedda för vuxna studerande. Han uttalade
vidare, att några särskilda begränsningar i lånemöjligheterna visserligen
inte föreskrivits för yngre, hemmaboende studerande, men avsikten var att
eu viss restriktivitet skulle iakttagas i hithörande fall.
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968
Särskilda utskottet anförde i utlåtande nr 1 över propositionen.
Utskottet utgår ifrån att studielånen även i fortsättningen skall komma
att spela en förhållandevis underordnad roll som studiefinansieringskälla
för yngre elever vid gymnasier, yrkesskolor och folkhögskolor. De äldic
eleverna inom dessa skolformer kommer, om propositionen lägges till giund
för lagstiftning, att kunna få studiesociala förmåner med sammanlagt ungefär
samma belopp som universitets- och högskolestuderande. Detta anser
utskottet värdefullt.
1 anslutning till avsnittet om studielån i propositionen vill utskottet understryka
vad departementschefen uttalat om att den nu aktuella studiesociala
reformen endast innefattar en etapp som sannolikt kommer att följas av
flera andra. I ett mera definitivt skede torde det böra övervägas att tillgodose
alla studerandes kreditbehov i samma former, oavsett om studierna bedrives
vid gymnasium, yrkesskola eller universitet. En sadan lösning niaste
kunna erbjuda åtskilliga fördelar.
Riksdagen godtog i denna del utskottets utlåtande.
Vid 1966 års riksdag framställde herr Rask en interpellation till statsrådet
Edenman. Herr Rask frågade om statsrådet var beredd att vidtaga åtgärder,
som skulle möjliggöra generösare tillämpningsbestämmelser för studielån
enligt studiehjälpsreglementet för studerande som ej fyllt 21 år. I interpellationssvaret
uttalades att de av centrala studiehjälpsnämnden utformade
detaljreglerna för prövning av studielån syntes sta i god överensstämmelse
med syftet med denna stödform. Statsrådet framhöll vidare.
En sådan uppmjukning av lånereglerna som åsyftas i interpellationen
förutsätter en ändring av grunderna för det studiesociala stödet. För detta
fordras beslut av riksdagen. Jag är emellertid för närvarande inte beredd
att ta initiativet härtill. Nu gällande regler har ej tillämpats mer än ett par
år. Tiden är ej mogen för att vidta ändringar av mera djupgående art i
nuvarande studiesociala system.
Vid 1967 års riksdag framlades i prop. 1967:45 förslag till vissa förbättringar
av det studiesociala stödet till vuxenstuderande. Bl. a. tillkom bestämmelsen
att studielån utöver 5 000 kr. får beviljas till heltidsstuderande
som har försörjningsplikt mot barn under 16 år.
Vid fjolårets riksdag behandlades en motion som syftade till att vidga
möjligheten för studerande under 21 år att få studielån. Motionärerna önskade
att bestämmelserna skulle överses. Andra lagutskottet anförde i sitt
utlåtande 1967:22 över motionen att man bör vara återhållsam med att
bevilja lån till gymnasiestuderande. Enligt utskottets uppfattning överensstämde
centrala studiehjälpsnämndens praxis med de intentioner statsmakten
hade år 1964 vid studiehjälpsreglementets antagande. Utskottet uttalade
avslutningsvis, att om det anses önskvärt att yngre studerande får ett ökat
studiestöd bör ett sådant stöd i princip ges på annat sätt än genom ökade
lånemöjligheter. Riksdagen avslog i enlighet med utskottets förslag motionen.
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968 5
Finansiering m. m.
Studielångivningen enligt studiehjälpsreglementet finansieras över en statlig
lånefond, allmänna studielånefonden. De för utlåning tillgängliga medlen
utgörs av till fonden influtna amorteringar och statliga investeringsanslag.
Budgetåret 1966/67 var antalet ansökningar om studielån 29 137. Lån
beviljades 24 190 elever med i genomsnitt 3 193 kr. per elev. Av de beviljade
lånebeloppen gick ca 27 milj. kr. till gymnasister och elever i flickskolans
två högsta klasser. Ungefär 28 milj. kr. tillfördes yrkesskoleelever
och resten studerande vid övriga skolformer, som är berättigade till förmåner
enligt studiehjälpsreglementet. Sammanlagt utbetalades ca 77 milj. kr.,
eu ökning från föregående budgetår med ca 17 milj. kr. För budgetåret
1967/68 beräknar centrala studiehjälpsnämnden en medelsförbrukning av
97 milj. kr. och för det följande budgetåret 109 milj. kr., varav 19 milj. kr.
beräknas inflyta i amorteringar.
Utskottet har från centrala studiehjälpsnämnden inhämtat, att eu förändring
av inkomstprövningsreglerna i enlighet med förslaget i motionerna
I: 677 och II: 880, d. v. s. en ökning av fribeloppet från 6 000 till 10 000 kr.,
skulle medföra en kostnadsökning, som enligt preliminära uppskattningar
kan beräknas till minst 10 milj. kr.
I anslagsframställning för budgetåret. 1968/69 uttalar centrala studiehjälpsnämnden
sin oro över att det blir allt vanligare att lån sökes för elever
i gymnasial utbildning. Det föreligger enligt nämnden inga utsikter atl
den ökade efterfrågan på lån skall stagnera. Nämnden vill emellertid inte
skärpa låneprövningen med hänsyn till att det skulle försämra studiemöjligheterna
för elever från mindre välsituerade hem. Nämnden begär att de
allmänna reglerna för studiehjälp skall överses. Den översyn och förstärkning
som är påkallad bör enligt nämnden ske i samband med aviserade
familjepolitiska reformer.
Centrala studiehjälpsnämnden har i framställning den 25 januari i år
till Ivungl. Maj:t föreslagit ändrade regler i fråga om gränsdragningen mellan
äldre och yngre elever. Nämnden förordar att man skall övergå till
en strikt åldersregel så att som yngre studerande skall betraktas den som
fyller tjugo år under det år läsåret eller kurstiden börjar. Enligt detta förslag
skall alltså, till skillnad mot de nuvarande förhållandena, en studerande
under studietiden kunna övergå från studiestödet för yngre studerande
till motsvarande stöd för äldre studerande. Genomföres nämndens
förslag beräknas ett ytterligare medelsbehov för nästa budgetår av 6 milj. kr.
Utskottet
Studiehjälpsreglementet innehåller bestämmelser om det studiesociala
stödet till elever i gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor och en del andra
skolformer. Studiestödet utgår i form av bidrag eller lån. Av bidragen ut
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968
går utan ekonomisk behovsprövning studiebidrag med 75 kr. i månaden
samt resetillägg med 40—100 kr. eller inackorderingstillägg med 100 kr.
i månaden. Härutöver kan i vissa fall utgå inkomstprövat tillägg om högst
75 kr. i månaden och behovsprövat tillägg med högst samma belopp. Elever,
som börjar sina studier efter det år de fyller 21 år, erhåller i stället
för de nämnda förmånerna utan behovsprövning förhöjt studiebidrag med
175 kr. i månaden.
Studielånen är behovsprövade och långivningen handhas av centrala
studiehjälpsnämnden. Nämnden har utarbetat vissa normer efter vilka lånen
beviljas i normalfallen. Elever i åldern 16—19 år erhåller högst 3 500
kr. i lån. Är eleven inackorderad ökas maximibeloppet med 900 kr. Elever
som är 20 år eller däröver kan få upp till 5 000 kr. i lån. Dessutom föreligger
möjlighet till väsentligt större lån om vederbörande har försörjningsskyldighet
mot barn.
Elev som börjat sina studier före det år han fyller 21 år och som ej har
försörjningsskyldighet mot barn räknas såsom tillhörande föräldrarnas ekonomi.
Behovsprövningen sker därför med hänsyn till, förutom elevens egna,
hans föräldrars inkomst- och förmögenhetsförhållanden. För annan elev
beaktas endast elevens egen och — om eleven är gift — makens ekonomi.
Behovsprövningen i förhållande till föräldrarnas ekonomi innebär enligt
nämndens normer att det belopp eleven högst kan erhålla i lån reduceras
med 30 procent av den del av föräldrarnas till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst som överstiger ett fribelopp av 6 000 kr. Finns syskon
under 20 år, ökas fribeloppet med 3 000 kr. för varje syskon. Om föräldrarna
har förmögenhet överstigande 33 000 kr., jämställs 40 procent av det
överskjutande beloppet med inkomst.
Förevarande motioner syftar till en uppmjukning av normerna för låneprövningen.
I motionerna 1:677 och 11:880 föreslås att vid bedömningen
av föräldrarnas ekonomiska förhållanden fribeloppet skall höjas till 10 000
kr. Även i motionen II: 71 framställs förslag som går ut på att minska inverkan
av föräldrarnas ekonomi. Motionären ifrågasätter dessutom om
inte åldersgränsen för rätt till lånebeloppet 5 000 kr. bör sänkas till 19 år.
I denna motion nämns ett exempel som enligt motionären illustrerar det
otillfredsställande i normerna för låneprövningen. En nittonårig inackorderad
fackskoleelev beviljades endast 759 kr. i lån, trots att föräldrarnas
taxerade inkomst ej var högre än 8 500 kr. och deras förmögenhet inte uppgick
till mer än 48 000 kr., varav 43 000 kr. var bundet i en fastighet.
fjolårets riksdag behandlade motioner med samma syfte som de förevarande.
Utskottet framhöll då i sitt av riksdagen godkända utlåtande att
man bör vara återhållsam med att bevilja lån till gymnasiestuderande. Utskottet
ansåg att centrala studiehjälpsnämnden bör svara för detaljutformningen
av långivningen och uttalade, att nämndens handhavande av utlåningen
väl stämde överens med de intentioner statsmakterna hade vid
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968
7
studiehjlilpsreglementets antagande år 1964. Slutligen framhöll utskottet att,
om det ansågs önskvärt att yngre studerande får ett ökat studiestöd bör ett
sådant stöd i princip ges på annat satt än genom ökade lånemöjligheter.
Enligt utskottets uppfattning är det en mindre god utväg att genom lån
finansiera studier för yngre elever i gymnasier och därmed jämställda skolformer.
Det är därför berättigat med en viss återhållsamhet vid låneprövningen.
Med hänsyn härtill kan utskottet inte biträda de framlagda förslagen
om generella lättnader i normerna för låneprövningen. Utskottet
vidhåller sin tidigare ståndpunkt, att ökat studiestöd till yngre elever i princip
bör ges på annat sätt än genom ökade lånemöjligheter. Det kan emellertid
påpekas att en konsekvens av de nya regler om kommunalskatteavdrag,
som tillämpades vid fjolårets taxering och gjorts än mer förmånliga
vid årets taxering, är att låneprövningen i praktiken blir generösare för
elever vars föräldrar har låga inkomster. Det må också framhållas att enligt
vad utskottet inhämtat centrala studiehjälpsnämndens praxis inte är så
restriktiv som det kan synas av det i motionen II: 71 åberopade exemplet.
Med tillämpning av de normer som gäller för innevarande läsår synes
den i exemplet nämnde eleven kunna få 2 250 kr. i bidrag och tillägg samt
1 850 kr. i lån.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att motionerna
A) I: 677 och II: 880 samt
B) 11:71
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 februari 1968
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1968
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s)*,
Hubinette (h), Dahlberg (s), Edström (fp), Wanhainen (s)*, Blom (fp) och
fru Nilsson (ep);
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimrner1''ors
(fp)*, Johansson i Södertälje (s), Gomér (ep), fru Svensson (s), herrar
Svensson i Kungälv (s), Göransson (s) och Carlshamre (h).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av fru Nilsson (ep) och herr Gomér (ep).
SVENSKA REPRODUKTIONS AB
Stockholm 1968
80742