Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968
1
Nr 19
Utlåtande i anledning av motioner angående studiesociala förmåner vid
korrespondensstudier och vid lokal vuxenutbildning.
Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner.
1) De likalydande motionerna 1:271 av herrar Bengtson och Dahlén samt
11:350 av herrar Wedén och Hedlund. I motionerna yrkas, ”att riksdagen måtte
besluta att korrespondensstuderande som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser
må komma i åtnjutande av samma studiesociala stöd som eleverna vid
de statliga vuxenskolorna erhåller i samband med de muntliga undervisningsperioderna”.
2) De likalydande motionerna 1:277 av herr Larsson, Tliorsten, m. fl. samt 11:341
av herr Dahlgren m. fl. I motionerna yrkas, att riksdagen måtte besluta ”för sin del
att elev vid lokal vuxenutbildning som bedriver heltidsstudier skall omfattas av studiehjälpsreglementets
bestämmelser”.
I motionerna 1:277 och 11:341 framställs även vissa andra yrkanden i studiesociala
frågor. I dessa delar behandlas motionerna i särskilda utlåtanden.
Beträffande de skäl motionärerna åberopar till stöd för sina yrkanden får utskottet,
i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionerna
11:282 (beträffande 1:271 och 11:350) samt 1:277.
Vuxenutbildningens organisation
Den år 1967 beslutade vuxenutbildningsreformen (prop. 85, SU 117) är avsedd
att vidga den enskildes möjligheter att deltaga i utbildning och studier. Radio och
television skall i högre grad utnyttjas för utbildning av såväl vuxna som ungdom.
Denna verksamhet får till en början försökskaraktär. I övrigt hänförs till vuxenutbildningen
de statliga vuxenskolorna, den kommunala vuxenutbildningen, studiecirkelverksamheten
och studieförbunden samt folkhögskolan. I statsverkspropositionen
(bil. 10 s. 376) hemställs om anslag med tillhopa 192 miljoner för vuxenutbildningen.
I detta belopp har inte inräknats kostnaden för studiesociala åtgärder.
Statliga skolor för vuxna
För den riksrekryterande vuxenutbildningen finns statliga skolor i Norrköping
och Härnösand. Vid dessa meddelas utbildning enligt läroplanerna för gymnasiet,
fackskolan och grundskolans högstadium.
Undervisningen vid statens skolor för vuxna bygger på en kombination av muntlig
undervisning under periodvis återkommande kurser vid skolorna samt självstu
Bihang
till riksdagens protokoll 1968. 9 saml. 2 avd. Nr 19
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968
dier i form av brevskolstudier på hemorten (s. k. varvad undervisning). Den varvade
undervisningen beräknas enligt skolöverstyrelsen nästa budgetår omfatta tillhopa
2 700 elevplatser, varav 550 i Härnösand och återstoden i Norrköping.
I enlighet med 1967 års reform ordnas från och med innevarande budgetår även
enbart brevundervisning. Undervisningsmaterielen, som till stor del inköps från
enskilda korrespondensinstitut, ställs gratis till de studerandes förfogande. Undervisningen
skall tills vidare koncentreras till vuxenskolan i Norrköping. Brevskolundervisningen
omfattar för innevarande budgetår 500 elevplatser. Detta elevantal
beräknas, likaledes enligt skolöverstyrelsen, bli 1 000 nästa budgetår och 2 000 budgetåret
1969/70. Departementschefen anför i statsverkspropositionen, att han anser
det önskvärt med en något snabbare utveckling i fråga om brevskolundervisningen
och utgår från ett elevantal i denna undervisningsform på cirka 1 250
nästa budgetår. Eftersom nu angivna siffror för de korrespondensstuderande avser
heltidsplatser, är det faktiska elevantalet större än vad siffrorna anger. Enligt vad
som upplysts antogs vid den första intagningen av korrespondensstuderande till norrköpingsskolan
1 000 elever av 2 200 sökande.
Även de elever, som i princip är enbart brevskolstuderande, skall deltaga i vissa
kurser, nämligen för att utföra laborationer. Norrköpingsskolan har därför ansvaret
för att sådana kurser ordnas. Kurserna kan komma att ordnas även på annan ort
men under norrköpingsskolans''huvudmannaskap. Utskottet har inhämtat, att skolan
ännu inte ordnat några laborationskurser men att för en gymnasiekurs med naturvetenskaplig
inriktning erforderliga laborationskurser kan beräknas omfatta tillhopa
omkring åtta veckor. Som jämförelse kan nämnas, att vid den varvade utbildningen
kurstiden maximalt uppgår till fem veckor per termin.
Kommunala skolor för vuxna
Kommunal gymnasial vuxenutbildning omfattar fr. o. m. nästa budgetår utbildning
enligt läroplanerna för grundskolans högstadium, fackskolan, gymnasiet och
yrkesskolan. Den kommunala utbildningen får dessutom omfatta särskilda yrkesskolkurser
och yrkesskolkurser i form av studiecirklar. Utbildningen ordnas som deltidsundervisning
med kurser i ämnen (ämneskurser) eller, i fråga om yrkesskolutbildning,
med yrkesskolkurser eller studiecirklar. I statsverkspropositionen beräknas,
att det totala antalet elever för nästa budgetår kommer att bli cirka 25 000.
Bestämmelser om utbildningen vid de riksrekryterande skolorna och om den lokala
vuxenutbildningen meddelas i stadgan den 9 juni 1967 för gymnasial vuxenutbildning
(nr 452, ändrad 1967:587).
Korrespondensinstitut
Från Hermods korrespondensinstitut har utskottet inhämtat följande. Numera
är Hermods den enda enskilda brevskola, som ordnar examensinriktade brevkurser.
Den typ av muntliga kurser, som framdeles kommer att ordnas av skolan för elever
vid det nya gymnasiet, kommer att bli av fyra till fem veckors längd och omfatta dels
laborationer, dels annan lärarledd undervisning. På den tekniska linjen kan kurserna
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968
bli något längre. För den som ägnar sig åt heltidsstudier kan gymnasiekursen (utom
på den tekniska linjen) genomgås på tre år. För en sådan elev gäller, att han då
kommer att i princip gå på en sådan kurs som nyss sagts varje år. Sammanlagt kommer
han således att under gymnasietiden få muntlig undervisning under 12—15
veckor. Om eleven inte läser samtliga ämnen samtidigt kan den sammanlagda kurstiden
komma att bli längre. Inte i något fall torde en elev komma upp till en kurstid
under året av åtta veckor. Varje år kan 200—300 elever beräknas komma att deltaga
i de nämnda muntliga gymnasiekurserna. Även för elever vid andra examenskurser
kommer muntliga kurser att ordnas för de korrespondensstuderande vid institutet.
Studiehj älpsreglementet
De studerande vid de särskilda läroanstalterna för vuxna erhåller studiesociala
förmåner enligt bestämmelserna i studiehjälpsreglementet och tilläm pningskun gör elsen
till denna samt med stöd av en kungörelse om läroanstalter och utbildningslinjer
vid vilka studiehjälp utgår.
Till elever, som börjat sina studier före det år de fyller 21 år, kan utan behovsprövning
utgå studiebidrag med 75 kronor i månaden. Härtill kan komma inkomstprövat
tillägg med högst 75 kronor i månaden och behovsprövat tillägg om högst
samma belopp. Elever med lång skolväg kan utan ekonomisk behovsprövning få
resetillägg eller inackorderingstillägg med högst 100 kr. i månaden. För äldre elever
kan utan behovsprövning utgå förhöjt studiebidrag med 175 kr. i månaden.
Studielån utgår med högst 5 000 kr. för läsår. Om synnerliga skäl föreligger får
dock studielån utöver detta belopp beviljas studerande som har vårdnaden om barn,
som inte fyllt sexton år, eller är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag till sådant barn.
Ovan angivna bidrag (studiebidrag jämte tillägg samt förhöjt studiebidrag) utgår
enligt 7 § studiehjälpsreglementet endast vid heltidsundervisning omfattande minst
åtta veckor. Kungl. Maj:t äger förordna om undantag från denna regel för visst
fall. Kravet på heltidsstudier gäller vidare i den mån studielån skall utgå med högre
belopp än 5 000 kr.
I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för studiehjälpsreglementets tilllämplighet
vid de olika studieformer, som är aktuella i anledning av de av utskottet
behandlade motionerna. Som jämförelse anges även motsvarande förhållanden för
dem som ägnar sig åt den varvade utbildningen vid de riksrekryterande vuxenskolorna.
Varvad undervisning vid de statliga skolorna för vuxna
Under deltagande i de muntliga kurserna på skolorten utgår studiebidrag jämte
tillägg eller förhöjt studiebidrag. Detta följer av 4 § kungörelsen med tillämpningsbestämmelser
till studiehjälpsreglementet (omtryckt SFS 1967:310), vari görs undantag
från regeln i 7 § studiehjälpsreglementet i fråga om kravet på en kurstid av
minst åtta veckor.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968
Vidare utgår resekostnadsersättning för resa från hemorten till studieorten vid
början av kurs vid läroanstalten och för återresa till hemorten efter kursens slut.
Resa ersättes i den mån kostnaden överstiger tio kr. och det överskjutande beloppet
uppgår till minst fem kr. Kostnaden beräknas enligt de grunder som gäller vid
tjänsteresa för statstjänsteman i lägsta reseklass, dock att kostnad för sovplats och
bagage ej inräknas.
Slutligen kan studielån utgå till de studerande.
Lokal vuxenutbildning
Eleverna vid lokal vuxenutbildning torde i princip komma att bli uteslutna från
bidrag enligt studiehjälpsreglementet eftersom kurserna vid den lokala undervisningen
betraktas som deltidsundervisning. Studiehjälpens konstruktion att kurser,
som innebär deltidsstudier, ej ger rätt till bidrag torde även medföra att en kombination
av kurser — trots att studierna för den studerande upplevs som heltidsstudier
— ej ger rätt till bidrag med mindre studierna bedrivs i ett sammanhang under
minst åtta veckor och därvid omfattar lärarledd undervisning av minst 23 veckotimmar.
Eleverna torde kunna erhålla studielån efter vanlig prövning.
Brevskolstudier vid den statliga skolan för vuxna i Norrköping
Bidrag samt resekostnadsersättning för laborationskurserna på skolorten utgår enligt
samma regler som för deltagarna i de muntliga kurserna inom den varvade undervisningen
(se ovan).
Hitintills har studielån för brevskolstuderande inte beviljats. Centrala studiehjälpsnämnden
har i beslut den 16 februari i år, med hänsyn till att korrespondensstuderande
som regel själv avgör studietakten och därmed studietidens längd, avslagit
låneansökningar från ett antal elever i denna skolform.
Brevskolstudier vid privata korrespondensinstitut
Förmåner enligt studiehjälpsreglementet torde — även om undervisningen ordnas
så att studiehjälpsreglementet i och för sig blir tillämpligt — framdeles ofta inte
komma att utgå under de muntliga kurser, som ordnas av institutet, eftersom kravet
på åtta veckors kurstid inte uppfylls. Hitintills har dock centrala studiehjälpsnämnden
tillämpat bestämmelserna liberalt så till vida, att nämnden i betydande utsträckning
tillåtit kursdeltagare att räkna samman tiden för olika kurser, som ingår i
en serie.
Till den här åsyftade elevkategorin har hitintills utgått brevskolstipendier med i
allmänhet högst 300 kr. om året i högst fem år. Under det sista studieåret har
stipendiet kunnat höjas till 600 kr. till elev, som deltagit i preparandkurs vid brevskola.
Stipendierna har varit avsedda att täcka en del av kursavgifterna för dem
som bedrivit studier med real- eller gymnasieexamen som mål. Brevskolstipendier
kan inte utgå för tid efter den 30 juni i år.
Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968
5
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Beträffande behandlingen under åren 1964—1966 av frågor om studiesocialt stöd
till vuxenstuderande och brevskolstuderande får utskottet hänvisa till 2LU 1966:34.
I samband med 1967 års vuxenutbildningsreform (prop. 1967:85, SU 117) behandlade
andra lagutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande (45) vissa studiesociala
frågor för de här aktuella grupperna. Av innehållet i utlåtandet må här
först återgivas utskottets yttrande i anledning av ett motionsyrkande av samma innehåll
som det nu behandlade om att studerande vid lokal vuxenutbildning som
bedriver heltidsstudier skall kunna få studiebidrag och tillägg eller förhöjt studiebidrag
enligt studiehjälpsreglementet:
Utskottet vill först framhålla att de relativt begränsade åtgärder som nu föreslås
för de vuxenstuderande inte innebär någon slutgiltig lösning av studiefinansieringsfrågan.
Förslaget får ses som en första etapp som bör följas av fler allteftersom det
samhällsekonomiska utrymmet och de skolorganisatoriska anordningarna medger
det. I propositionen uppges att undersökningar pågår rörande konsekvenserna i
skilda avseenden av ett för vuxenutbildningen särskilt utformat studiefinansieringssystem.
Mot denna bakgrund anser sig utskottet kunna acceptera propositionens
förslag om det studiesociala stödet till vuxenstuderande. Motionärernas förslag, som
f. n. endast torde vara av betydelse för ett mindre antal studerande, kan emellertid
enligt utskottets mening vara värt att beakta i samband med övervägandena om det
framtida studiefinansieringssystemet.
I andra motionsyrkanden behandlades frågor rörande det studiesociala stödet till
korrespondensstuderande. Utskottet yttrade följande:
I motionerna 1:622 och 11:784 hävdas att de korrespo riden studerande i studiesocialt
avseende bör behandlas efter samma normer som andra studerande. Motionärerna
önskar skyndsam utredning och förslag i frågan. I motionerna 1:132 och
11:171 yrkas att vuxenutbildningsbidrag skall utgå till korrespondensstuderande för
bevistande av preparandkurser.
I propositionen, som alltså framlagts efter det de nu aktuella motionerna väcktes,
finns förslag av stor betydelse för de korrespondensstuderande. Korrespondensundervisning
skall bedrivas av den riksrekryterande skolan i Norrköping. Korrespondensstudier
skall även — liksom redan nu sker — kunna drivas i kombination
med muntliga kurser. Undervisningsmaterialet kommer i princip att utan kostnad
ställas till elevernas förfogande. Vid de muntliga kurserna skall studiebidrag jämte
tillägg eller förhöjt studiebidrag kunna utgå. Mot bakgrunden av dessa reformer
föreslås i propositionen att de nuvarande brevskolstipendierna, som är avsedda att
bidraga till kurskostnader vid studier med real-, student-, handelsgymnasie- eller
ingenjörsexamen som mål, skall avvecklas.
De i propositionen framlagda förslagen kommer att medföra betydande förbättringar
för de brevskolstuderande. De som bedriver brevskolstudier vid skolan i
Norrköping kan sägas bli jämställda med övriga vuxenstuderande i studiesocialt avseende.
Enligt utskottets mening finns det emellertid goda skäl för att i framtiden
förbättra det studiesociala stödet till brevskolstuderande. Utskottet anser sig kunna
utgå från att frågan kommer att uppmärksammas under de pågående övervägandena
om ett studiefinansieringssystem för vuxenstuderande. Med hänsyn härtill synes det
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968
inte erforderligt med en utredning av det slag som förordas i motionerna 1:622 och
11:784.
Yrkandet om vuxenutbildningsbidrag till korrespondensstuderande i samband med
preparandkurser kan enligt uskottets mening inte längre anses aktuellt med hänsyn
till propositionens förslag om vuxenutbildningsbidragets avskaffande vid alla former
av undervisning. Utskottet, som ej har någon erinran mot propositionens förslag
i denna del, vill dessutom hänvisa till vad ovan anförts om möjligheten för
korrespondensstuderande att vid muntlig undervisning få studiehjälp.
Utskottet
I de motionsyrkanden, som behandlas i detta utlåtande, föreslås vissa studiesociala
åtgärder som avser i främsta rummet vuxenstuderande.
Vid fjolårets riksdag antogs en reform angående vuxenutbildningen. Reformen innebar
att vuxenutbildning skall bedrivas dels lokalt med kommunerna som huvudmän,
dels i riksrekryterande skolor.
Den lokala undervisningen skall i princip meddelas som deltidsundervisning. Det
förutsättes dock att den enskilde studeranden, i varje fall på de största orterna, har
möjlighet att utforma sitt studieprogram så att heltidsstudier i praktiken kan bedrivas.
Statliga riksrekryterande skolor för vuxna finns f. n. i Härnösand och Norrköping.
Hitintills har undervisningen bedrivits endast som så kallad varvad undervisning,
dvs. eleverna har under en kortare period varje termin — maximalt omkring fem
veckor — deltagit i kurser på skolorten men i övrigt bedrivit självstudier i form av
brevskolstudier på hemorten. Avsikten är att denna undervisningsform skall utbyggas.
Vid sidan av den varvade undervisningen har i Norrköping inrättats en utbildningslinje,
som av&r ren brevundervisning, dock att kortare laborationskurser skall
ordnas för eleverna. I vart fall till en början kommer skolan i Norrköping att i betydande
utsträckning köpa undervisningsmateriel i form av brevkurser från enskilda
korrespondensinstitut. Åtminstone det största av dessa kommer även i fortsättningen
att, liksom hittills, meddela egen undervisning i form av examenskurser med ren
brevundervisning kompletterad med kortare kurser. Eleverna får under dessa ägna
sig åt bl. a. laborationer.
I motionerna 1:277 och 11:341 yrkas, att elev vid lokal vuxenutbildning, som bedriver
heltidsstudier, skall ”omfattas av studiehjälpsreglementets bestämmelser”.
Motionerna syftar till att eleverna skall kunna få — utöver lån om i princip maximalt
5 000 kr. per år — studiebidrag, som utgår med 175 kr. i månaden till elev, som
börjat bidragsberättigade studier efter 21 års ålder.
I det andra motionsparet, 1:271 och 11:350, vill motionärerna att elever, som bevistar
preparandkurser hos korrespondensinstituten, skall kunna få samma studiesociala
stöd som eleverna vid de statliga vuxenskolorna erhåller i samband med de
muntliga undervisningsperioderna. Det stöd, som utgår till de åsyftade elevgrupperna,
utgörs av studiebidrag under kurstiden samt resekostnadsersättning för resa
mellan hem och skolort vid kursens början och slut. För dessa elever gäller inte det i
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968
andra fall uppställda kravet på att kurstiden skall vara minst åtta veckor för att
studiebidrag skall utgå.
Av de förslag, som förelädes riksdagen i samband med vuxenutbildningsreformen,
behandlade andra lagutskottet de studiesociala frågorna. Utskottet hade därvid att
ta ställning till motioner med väsentligen samma syfte som de aktuella. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande framhöll utskottet, att de relativt begränsade studiesociala
åtgärder, som föreslagits för de vuxenstuderande, inte innebar någon slutgiltig
lösning av studiefinansieringsfrågan och att förslaget — som främst innebar ökade lånemöjligheter
och införande av resekostnadsersättning vid kurserna i Norrköping och
Härnösand — fick ses som en första etapp som borde följas av fler allteftersom det
samhällsekonomiska utrymmet och de skolorganisatoriska anordningarna medgav det.
Vidare uttalade utskottet bl. a. att det fanns goda skäl för att i framtiden förbättra
det studiesociala stödet till brevskolstuderande.
Vuxenutbildningsreformen genomförs successivt och träder i full tillämpning först
så småningom. Den lokala vuxenutbildningen i dess nya organisation påbörjas således
först nästa läsår. Norrköpingsskolans brevskollinje har nyligen satts i gång.
Den kan antas expandera mycket kraftigt under de närmaste åren. Utskottet kan
inte finna det motiverat att mot denna bakgrund redan nu — utan närmare utredning
— besluta om ytterligare studiesociala åtgärder för de vuxenstuderande. Sådana
åtgärder synes lämpligen böra anstå till dess undersökning skett av var ett utökat
stöd i första rummet bör sättas in och hur detta bör utformas. Enligt vad utskottet
inhämtat bereds för närvarande inom Kungl. Maj:ts kansli frågan om studiefinansieringen
inom vuxenutbildningen. Något riksdagens initiativ i denna fråga är därför
inte påkallat. Utskottet avstyrker således motionsyrkandena.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
A. att motionerna 1:271 och 11:350 inte måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd;
B. att motionerna 1:277 och 11:341, såvitt nu är i fråga, inte
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 mars 1968
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s), Hubinette
(h), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s), Edström
(fp) och Wanhainen (s)*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg (s), fröken
Sandell (s), herrar Johansson i Södertälje (s), Fredriksson (s), Gomér (ep),
Jonsson (fp) och Carlshamre (h)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer
I
vid utskottets hemställan under A och B
av fm Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Edström (fp), Anderson
i Sundsvall (fp), Gomér (ep) och Jonsson (fp), vilka ansett,
a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med orden ”Vuxenutbildningsreformen
genomförs” och slutar med orden ”således motionsyrkandena”
bort ersättas med text av följande lydelse:
”Övervägande skäl talar för att här ifrågavarande motionsyrkanden bifalles i avvaktan
på att frågan om de vuxenstuderandes studiesociala stöd får en slutgiltig
lösning. Utskottet delar den i motionerna 1:277 och 11:341 framförda uppfattningen,
att de studerande vid vuxenutbildningsanstalter med lokal rekrytering som faktiskt
bedriver heltidsstudier bör komma i åtnjutande av studiehjälpsreglementets förmåner.
Genom riksdagens beslut föregående år om slopande av vuxenutbildningsbidraget
är denna kategori studerande nu utan annat studiestöd än lån. Detta är inte
tillfredsställande. Några skäl för att dessa studerande skall behandlas annorlunda än
andra heltidsstuderande kan enligt utskottets mening inte anföras.
Utskottet anser vidare såsom yrkas i motionerna 1:271 och 11:350, att korrespondensstuderande
som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser bör åtnjuta
samma studiesociala stöd som eleverna vid de statliga vuxenskolorna erhåller vid perioderna
med muntlig undervisning. Enligt nu gällande ordning måste de studerande
själva betala dels kostnaderna för preparandkurserna — främst avseende lärare och
undervisningsmateriel — och dels de egna levnadskostnaderna. Detta är inte förenligt
med de rättvisekrav som enligt utskottets mening bör uppställas. Det finns också anledning
erinra om att den studiesociala situationen för denna grupp studerande ytterligare
försämras genom att brevskolstipendierna avskaffas fn o. m. den 1 juli 1968.”
b) att utskottet bort hemställa
”A. att riksdagen med bifall till motionerna 1:271 och 11:350
i skrivelse till Kungl. Maj: t måtte anhålla att korrespondensstuderande
som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser skall
komma i åtnjutande av samma studiesociala stöd som eleverna vid
Andra lagutskottets utlåtande nr 19 år 1968
9
de statliga vuxenskolorna erhåller i samband med de muntliga undervisningsperioderna
;
B. att riksdagen med bifall till motionerna 1:277 och 11:341,
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att
elev vid lokal vuxenutbildning som bedriver heltidsstudier skall
omfattas av studiehjälpsreglementets bestämmelser.”
II
vid utskottets hemställan under A
av herrar Hubinette (h) och Carlshamre (h), vilka ansett,
a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med orden ”Vuxenutbildningsreformen
genomförs” och slutar med orden ”således motionsyrkandena”
bort ersättas med text av följande lydelse:
”Utskottet anser, i enlighet med yrkandet i motionerna 1:271 och II :350, att korrespondensstuderande
som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser bör åtnjuta
samma studiesociala stöd som eleverna vid de statliga vuxenskolorna erhåller
vid perioderna med muntlig undervisning. Enligt nu gällande ordning måste de studerande
själva betala dels kostnaderna för preparandkurserna — främst avseende
lärare och undervisningsmateriel — och dels de egna levnadskostnaderna. Detta är
inte förenligt med de rättvisekrav som enligt utskottets mening bör uppställas. Det
finns också anledning erinra om att den studiesociala situationen för denna grupp
studerande ytterligare försämras genom att brevskolstipendierna avskaffas fr. o. m.
den 1 juli 1968.
Konsekvenserna av ett bifall till yrkandet i motionerna 1:277 och 11:341 kan enligt
utskottets mening inte överblickas utan närmare utredning. Enligt vad utskottet inhämtat
bereds för närvarande inom Kungl. Maj:ts kansli frågan om studiefinansieringen
inom vuxenutbildningen. Något riksdagens initiativ i denna fråga är därför
inte påkallat. Utskottet avstyrker därför det här behandlade yrkandet i motionerna
1:277 och II:341
b) att utskottet bort hemställa
”A. att riksdagen med bifall till motionerna 1:271 och 11:350
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att korrespondensstuderande
som bevistar korrespondensinstitutens preparandkurser
skall komma i åtnjutande av samma studiesociala stöd som eleverna
vid de statliga vuxenskolorna erhåller i samband med de muntliga
undervisningsperioderna;”