Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1968

1

Nr 7

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om ändrade bestämmelser i riksdagsstadgan om
riksdagens krigsdelegation.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 508 och II: 645.
Texten är tryckt i andra kammaren.

Motionärer är i första kammaren herrar Bengtson (ep) och Arne Pettersson
(s) samt i andra kammaren herrar Nihlfors (fp) och Björkman (h).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta upphäva bestämmelserna
i 13 § riksdagsstadgan om krigsdelegationens uppgifter i fredstid».

Gällande bestämmelser m. m.

Grundläggande bestämmelser om riksdagens krigsdelegation ges i 50 §
regeringsformen. Som dess uppgift anges att träda i riksdagens ställe om
riket kommer i krig och krigsförhållandena påkallar det. Förordnande
om att delegationen skall överta riksdagens funktioner skall meddelas av
talmanskonferensen eller, om denna inte kan sammanträda, av Kungl. Maj :t.
Delegationen besluter själv om formerna för sin verksamhet.

Om delegationens sammansättning och om val till densamma stadgas i
73 § riksdagsordningen. Den består av 50 ledamöter med lika många
suppleanter. Dessa väljs årligen, och mandatet gäller tills nytt val förrättats.

Krigsdelegationen har alltså av grundlagarna avsetts fungera endast under
svåra krigsförhållanden. Genom bestämmelser i riksdagsstadgan har emellertid
vissa funktioner knutits till den även i fredstid. I 13 § föreskrivs
att den skall av talmännen kallas att sammanträda inom två dagar efter
valet och att den då skall välja ordförande och en eller flera vice ordförande.
»Dessa åligger att förbereda delegationens verksamhet för den händelse
denna skulle komma att träda i riksdagens ställe på sätt i 50 § regeringsformen
sägs.» Vidare har vissa andra paragrafer i stadgan gjorts tillämpliga
på delegationen under tid då denna inte trätt i riksdagens ställe. Dessa kan
här förbigås med anteckning endast att en hänvisning kvarstår till »30 §
första stycket» (val av sekreterare) som upphävdes den 1 januari 1967.

Bestämmelserna i 13 § riksdagsstadgan beslöts 1965 på förslag av utskottet
(KU 12) i anslutning till att grundlagsreglerna om delegationen
slutligt antogs av riksdagen. I motiveringen anförde utskottet:

Enligt det vilande grundlagsförslaget skall krigsdelegationen träda i riksdagens
ställe under krig, därest krigsförhållandena påkallar det. Den skall
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 7

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

själv bestämma om sina verksamhetsformer. Denna grundlagskonstruktion
ar tydligen sådan, att det kan ifrågasättas, om det är påkallat att upptaga
några bestämmelser om krigsdelegationen i riksdagens interna stadgor. I allt
fall kan sådana bestämmelser endast avse delegationen under tid, då denna
ej inträtt i riksdagens ställe.

Utskottet har vid övervägande av frågan funnit, att ett visst behov föreligger
av stadgereglering rörande krigsdelegationen. Sålunda vill utskottet
understryka, att det, då riksdagen nu erhåller ett särskilt krigsorgan, måste
anses angeläget, alt detta organ bereder sig för sina uppgifter. Inträder
krigsförhållanden, bör krigsdelegationen icke stå oförberedd utan ha klart
för sig både hur den själv skall agera, om den skulle få övertaga riksdagens
funktioner, och vad som gäller i fråga om riksdagens beredskapsplanering
m. m. För uppnående av detta syfte har utskottet funnit erforderligt, att i
riksdagsstadgan intages en föreskrift om skyldighet att förbereda delegationens
verksamhet för den händelse denna skulle komma att träda i riksdagens
ställe enligt 50 § regeringsformen.

Vid den närmare avfattningen av en sådan bestämmelse, som utskottet
åsyftar, bör det beaktas, att krigsdelegationen kommer att bli en tämligen
slör församling, med 50 ledamöter och 50 suppleanter. Det ansvar, som enligt
vad nyss sagts bör åligga delegationen under tid då den ej övertagit riksdagens
funktioner, måste i realiteten komma att åvila en mycket begränsad
personkrets. Detta synes också önskvärt med hänsyn till att vissa uppgifter
av hemlig natur, främst rörande beredskapsplaneringen, kommer att bli tillgängliga
men icke bör spridas i en alltför vid krets.

Av anförda skäl har utskottet funnit sig böra föreslå, att krigsdelegationen
skall välja ordförande och vice ordförande och att ansvaret för delegationens
förberedelsearbete för dess eventuella uppgifter i krig skall åläggas
dessa. Utskottet vill anmärka, att det synes önskvärt att samtliga i delegationen
representerade partier får deltaga i förberedelsearbetet. Detta kan
åstadkommas endera genom samråd med presidiet eller genom att presidieplatser
beredes samtliga partier. För att hålla sistnämnda möjlighet öppen
föreslår utskottet, att stadgandet så avfattas, att delegationen skall välja
en eller flera vice ordförande.

Att delegationen bör ha en sekreterare framstår som uppenbart med
hänsyn till det förut anförda.

I övrigt föreslår utskottet, att vissa av riksdagsstadgans regler för utskotten
skall göras tillämpliga på krigsdelegationen under tid, den ej övertagit
riksdagens funktioner. Detta gäller 15 § om kallelser och förbud mot
sammanträden under plena, 16 § om skyldighet att anmäla förfall, 22 §
om rätt för talmännen att bevista sammanträden samt 23 § om ordförandens
underskrift på expeditioner. En mindre ändring i 8 § 2 mom. är vidare
påkallad. Alla dessa förslag har emellertid endast ringa praktisk betydelse.

Med hänsyn till motionernas innehåll bör även erinras om att riksdagens
förvaltningskontor inrättades från den 1 juli 1966. Som dess uppgift anges
i 28 § riksdagsstadgan att vara »riksdagens centrala myndighet för handläggning
av riksdagens förvaltningsärenden» samt förhandlingsorgan.

Motionerna

Motionärerna anför att krigsdelegationen ålagts att fungera som ett slags
beredskapsorgan och att bakgrunden härtill var att det vid den tiden inte

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

3

fanns något annat organ som kunde anförtros denna uppgift. Efter förvaltningskontorets
tillkomst framstår det som orationellt att låta delegationen
vidare fungera som beredskapsorgan, uttalar motionärerna. Ansvaret för
riksdagens beredskapsarbete bör åvila dess fasta förvaltningsorganisation.

Utskottet

Då utskottet i samband med att krigsdelegationen inrättades 1965 föreslog,
att den skulle utöver sin grundlagsenliga funktion ges vissa uppgifter
i fredstid, berodde detta på att riksdagen vid den tiden inte hade något annat
organ som lämpligen kunde påläggas ansvaret som riksdagens beredskapsorgan.
Det framstod som angeläget att något organ uttryckligen anförtroddes
detta ansvar. Genom beslut 1966 har riksdagen sedermera upprättat
en egen fast förvaltningsorganisation. I likhet med motionärerna finner
utskottet naturligt att denna övertar ifrågavarande uppgifter, vilka otvivelaktigt
åtminstone till väsentligaste del är att hänföra till riksdagens förvaltningsärenden.
Enligt utskottets bedömning bör det också vara till betydande
fördel, i första hand för delegationens presidium men också för dess
ledamöter, att ansvaret för de administrativa uppgifter, som är förenade
med riksdagens krigsberedskap, läggs på den fasta organisation som handbar
riksdagens förvaltningsuppgifter över huvud och som finns att tillgå
även mellan sessionerna, då delegationens medlemmar inte är samlade.
Utskottet tillstyrker sålunda motionerna. Någon ändring bör emellertid
inte genomföras beträffande delegationens konstituering och presidium.
Förvaltningskontoret bör hålla löpande kontakt med presidiet och efter
samråd med presidiet anlita speciell expertis, om sådan finnes erforderlig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 508 och II: 645
besluter följande ändring av 13 § riksdagsstadgan:

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

§ 13.

Riksdagens krigsdelegation skall
av talmännen kallas att sammanträda
inom två dagar från den, då
den blivit vald. Vid detta sammanträde
skall delegationen välja ordförande
och en eller flera vice ordförande.
Dessa åligger att förbereda
delegationens verksamhet för den
händelse denna skulle komma att
träda i riksdagens ställe på sätt i 50 §
regeringsformen sägs.

Vad här nedan i 15, 16, 22 och

Riksdagens krigsdelegation skall
av talmännen kallas att sammanträda
inom två dagar från den, då
den blivit vald. Vid detta sammanträde
skall delegationen välja ordförande
och en eller flera vice ordförande.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

23 §§ samt 30 § första stycket sägs
skall äga motsvarande tillämpning
på krigsdelegationen under tid, då
denna icke trätt i riksdagens ställe.

Stockholm den 6 februari 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Carl Albert Anderson (s), Sveningsson (h), fru Segerstedt Wiberg (fp),
herrar Dahl (s), Sörlin (s), Hernelius* (h) och Sörenson* (fp); samt
från andra kammaren: herrar Nilsson i Östersund (s), Hamrin i Jönköping
(fp), Henningsson (s), Wahlund (ep), Magnusson i Tumhult (h),
fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Andersson
i Billingsfors (s) och Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB, STHLM 68

814103