Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av motioner angående stödfartyg för vinterfisket
utanför den norska kusten.
I de likalydande vid 1968 års riksdag väckta motionerna I: 87 av herrar
Svenungsson och Tistad och II: 127 av herrar Carlshamre och Åberg har
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om
skyndsamma åtgärder för att förse de svenska fiskefartygen utanför den
norska kusten med stödfartyg under den tid vinterfisket pågår.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från fiskeristyrelsen, Svenska Västkustfiskarnas
Centralförbund och överbefälhavaren. Fiskeristyrelsen och överbefälhavaren
har bifogat en av chefen för marinen gjord utredning om stödfartyg för atlantfiske.
Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. Ett av marinens fartyg ställs årligen under viss tid till förfogande
såsom bevakningsfartyg till stöd för det svenska sillfisket på Nordsjön.
Fr. o. m. år 1967 har expeditionstiden för stödfartyget utökats från två
till omkring tie månader per år. Huvuddelen av kostnaderna bestrids från
marinens anslag medan vissa särskilda kostnader, som är beroende av fartygets
ianspråktagande för fiskets räkning, bestrids från reservationsanslaget
Stödfartyg för sillfisket under nionde huvudtiteln.
För nordsjöfisket tas stödfartyg i anspråk under augusti—oktober. Yrkandena
i motionerna I: 87 och II: 127 innebär att ifrågavarande bevakning
skall utvidgas till att omfatta jämväl det sillfiske som äger rum under vintern
utanför den norska kusten. Sistnämnda fiske pågår i regel under februari
månad. Fiskeristyrelsen har i sitt remissutlåtande över motionerna påpekat
att ett genomförande av motionärernas förslag skulle leda till avbrott
i fartygsanvändningen med därav följande avrustning, rustning samt byten
av befäl och besättningar. Detta blir som framgår av bl. a. överbefälhavarens
yttrande relativt kostnadskrävande och, bl. a. till följd av brist på befäl,
svårt att genomföra. Av utredningen i ärendet framgår att antalet båtar
som deltar i vinterfisket utanför mellersta Norges kuster är betydligt lägre
än antalet av dem som deltar i nordsjösillfisket.
Vid sin prövning av förevarande spörsmål har utskottet funnit anförda
omständigheter ej ge vid handen att fördelarna av att på föreslaget sätt
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 9
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968
utvidga stödfartygsverksamheten är sådana att de motiverar ett genomförande
av motionsförslaget. Utskottet är därför inte berett att biträda
detsamma utan hemställer
att riksdagen lämnar motionerna I: 87 och II: 127 utan
bifall.
Stockholm den 12 mars 1968
På jordbruksutskottets vägnar:
ERIC MOSSBERGER
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit
från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Skärman
(fp), Hermansson (ep), Magnusson (s), Augustsson (s), Manne Olsson
(s), fru Hultell (h)*, herrar Sveningsson (h) och Per Jacobsson (fp)*;
från andra kammaren: herrar Lindström (s), Arweson (s), Eliasson i
Moholm (h), Johanson i Västervik (s), Persson i Skänninge (s), Nilsson i
Lönsboda (fp), fru Lindberg (s), herrar Dahlgren (ep)*, Åberg (fp) och
Sundkvist (ep).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
av herrar Hermansson och Åberg.
Bilaga
Yttranden över motionerna 1:87 och 11:127
Fiskeristyrelsen (19.2.1968)
Fiskeristyrelsen föreslår med anledning av motionerna att riksdagen i
skrivelse till Ivungl. Maj :t hemställer om utredning och förslag om tillgodoseendet
av fiskerinäringens behov av stödfartyg ur marinen. Styrelsen motiverar
detta sitt förslag enligt följande.
Prop. 1968: 1 bil. Ils. 169—170 utvisar bl. a. att från anslag under IX ht
bestrids vissa särskilda kostnader, som är förenade med att ett av marinens
fartyg årligen tas i anspråk som bevakningsfartyg till stöd för det svenska
sillfisket på Nordsjön, att övriga kostnader för expeditionerna bekostas från
marinens anslag, samt att de särskilda kostnaderna för stödfartygets expeditioner
som belastar anslag under IX ht uppgår till ca 12 500 kr. per manad.
Beträffande marinens kostnader samt personella och materiella åtaganden
i samband med stödfartygsverksamhet för fiskets behov föreligger numera
— till följd av remiss till chefen för marinen av en av Storsjöfiskarnes för
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968
3
säljningsförening hos fiskeristyrelsen gjord framställning om stödfartyg för
storbackefisket -— en utredning av chefen för marinen i skrivelse till styrelsen
22.1.1968 som styrelsen bifogar i avskrift. Av denna utredning inhämtas
att stödfartygsverksamhetens finansiella och resursmässiga konsekvenser för
IV ht och marinen är betydande.
Vidare föreligger som nyss nämnts utöver det remitterade motionsyrkandet
framställning hos fiskeristyrelsen om stödfartyg för det svenska storbackefisket,
vilket är förlagt till tiden maj—juni.
Tillsammans med de sedan en lång följd av år beviljade stödfartygsexpeditionerna
för nordsjösillfisket skulle vid bifall till motionsyrkandet samt
till framställningen om stödfartyg för storbackefisket det årliga tidsprogrammet
för stödfartygsexpeditioner få detta utseende.
Augusti—oktober nordsjösillfisket
februari vintersillfisket
maj—juni storbackefisket
Detta program innebär som synes betydande tidsperioders avbrott i fartygsanvändningen
med avrustning, rustning samt byten av befäl och besättningar
som följd.
Såvitt fiskeristyrelsen kan förstå är tiden mogen för en samlad bedömning
av de olika, redan föreliggande eller kommande önskemålen om stödfartyg,
varvid styrelsen förutskickar att den sedan länge etablerade verksamheten
till stöd för nordsjösillfisket skall fortsätta i minst samma utsträckning som
medgetts för 1967 års fiskesäsong. Bedömningen bör ske med hänsyn tagen
till såväl sjömilitära som fiskerimässiga synpunkter.
Överbefälhavaren (21.2.1968)
Överbefälhavaren anser att de framlagda motionerna bör avstyrkas och
anför som skäl härför följande.
Den utökade stödverksamhet, varom här är fråga, medför en dubblering
av de kostnader om i runt tal 90 000 kr./mån som'' den nuvarande verksamheten
betingar. Vare sig man väljer ett fartyg med dubbla besättningar eller
två fartyg med var sin besättning erfordras ytterligare ett 10-tal befäl och
ett 15-tal värnpliktiga, som därmed undandras den ordinarie utbildning vid
rustad sjöstyrka som kulminerar under sommarmånaderna. Bristen på
befäl gör sig därvid särskilt påmind.
Med hänsyn till de begränsade fördelar som står att vinna med en utökning
av stödverksamheten och de betydande merkostnader en sådan medför,
anser överbefälhavaren att den framlagda motionen bör avstyrkas.
Överbefälhavaren förutsätter vidare att kostnaderna för understöd av fiskerinäringen
i fortsättningen påföres andra anslag än krigsmaktens på
samma sätt och i samma utsträckning som sedan länge gäller för den statliga
isbrytarverksamheten.
En av chefen för marinen gjord utredning över de konsekvenser som ett
utökat stödfartygsåtagande utanför Hebriderna medför, överlämnat till
Kungl. Fiskeristyrelsen 22/1 1968, bifogas. Det underlag som där framtagits
är i allt väsentligt representativt också för stödfartyg utanför Norges
kust.
Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund (12.2.1968)
Centralförbundet understryker kraftigt vad som framförts i motionerna
och tillstyrker däri framförda förslag.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968
Chefen för marinen (22.1.1968)
Chefen för marinen redovisar i anledning av framställning om stödfartygsåtagande
utanför Hebriderna följande ekonomiska m. fl. konsekvenser
av ett väsentligt utökat stödfartygsåtagande från marinens sida.
l. Bakgrund
1.1 Sedan nära 20 år tillbaka bar marinen ställt ett fiskeristödfartyg till
förfogande för islands- och sedermera nordsjösillfisket. För denna verksamhet
har Kung!. Maj :t avsatt särskilda medel för att täcka kostnaderna för
drivmedel under gång, extra utrustning, normal förslitning samt vissa lönetillägg
för besättningen. (Storleksordning i dagens prisläge 11 000: —/mån.)
Ovannämnd verksamhet är begränsad till 2—3 månader per år och kan inte
väsentligt anses påverka flottans fredsrustningsvolym, varför övriga kostnader
för stödfartyget (t. ex. normalt underhåll och lönekostnader) bestrids
från marinens ordinarie anslag.
1.2 Nu framställt nytt önskemål innebär att fiskeristödverksamheten
skulle utökas till sammanlagt ca 7 månader per år, vilket fordrar särskild
utredning från olika synpunkter (kostnadsaspekter, utbildningshänsyn, förbandsprodnktion,
beredskap m. m.). I det följande diskuteras konsekvenserna
av att ett och samma fartyg fullgör båda stödfartygsfunktionerna. Avslutningsvis
avses 2-fartygsalternativet belysas mot bakgrund av redovisade
faktorer.
2. Stödfartygstjänstens utbildningsvärde m. m.
Jml. gällande fredsbesättningslista (96514) skall stödfartyget Hanös besättning
ha nedanstående sammansättning:
2 officerare
1 marinläkare
3 underofficerare
4 underbefäl
14 värnpliktiga
För officerare och underofficerare hänför sig värdet av
den praktiska tjänstgöringen på stödfartyget nära nog enbart till befästande
av kunskaper och färdigheter i sjömanskap, navigering, teknisk tjänst
m. m. Med hänsyn till ålder och andra kvalifikationer hos aktuella befattningshavare
är i allmänhet ingen av ovannämnd kategori krigsplacerad på
fartygstypen.
Värdet av tjänstgöringen för underbefälet överensstämmer i huvudsak
med ovanstående resonemang. Dock kan tjänstgöring i maskin tillmätas
viss betydelse från krigsplaceringssynpunkt.
De värnpliktiga genomgår sin grundutbildning under expeditionen.
Härvid kan befattningsutbildningen vara till gagn för motormän, elektriker,
telehantverkare, radiotelegrafist och kockar. Övriga värnpliktiga
torde i fortsättningen endast kunna utnyttjas som personalreserv, eftersom
deras användbarhet i egentlig mening inte kan anses vara hänförd till någon
specifik befattning på stamstridsfartyg''. Det bör slutligen observeras att i utbildningen
i allmän stridstjänst ävensom allmänmilitär utbildning period 2
inte kan förväntas ge tillfredsställande resultat under en stödfartygsexpedition.
Även om tiden efter nämnda expedition anslås till ren stridsutbildning
kan fartygets huvudfunktioner inte övas eftersom värnpliktsbemanningens
sammansättning alltför mycket avviker från en normal minsvep
ar besättnings.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968
5
3. Permanent stödfartyg — möjligheter och konsekvenser
Disponibla fartyg
Enligt Chefens för marinen bedömning är endast msvpk typ Hanö lämpade
för uppgifter som stödfartyg. Dessa fartyg finns till ett antal av sex. Utö
är numera ombyggd och tjänstgör tillika som stabsfartyg i kustflottan.
Tärnö, Tjurkö, Sturkö och Ornö skall även i fortsättningen utnyttjas för
bl. a. kadettutbildning. Fr. o. m. 1969 kommer emellertid ett av fartygen att
avrustas och ersättas med en kustminsvepare av typ Arkö. Frågan om de
återstående tre minsveparnas utnyttjande i det nya kadettutbildningssystemet
är f. n. föremål för särskild prövning. Vissa skäl talar för en ytterligare
reducering av antalet kadettbemannade minsvepare typ Hanö för att möjliggöra
full bemanning av de återstående fartygen.
Insatsberedskap
Vid bifall till den senaste framställningen och med fortsatt tillgodoseende
av hittillsvarande önskemål om stödfartyg kommer ett sådant att under tiden
maj—oktober befinna sig i utländska farvatten. För flyttningstid till
Sverige 3—6 dagar. Bemanning och utrustning medger inte lösande av
stridsuppgift förrän efter personalbyte och utrustningskomplettering (den
senare tar 5 arbetsdagar under fredsförhållanden). M. h. t. att Hanö redan
enligt nuvarande principer befinner sig i utländska farvatten under tiden
augusti—oktober kan den utökade verksamheten inte anses medföra någon
väsentlig sänkning av marinens beredskap.
Sjövärnskårens (SVK) skolflottilj
Minsveparen Hanö har hittills under tiden juni—juli utnyttjats som förbandschefsfartyg
i SVK skolflottilj. Denna verksamhet har med fördel kunnat
passas in före nordsjöexpeditionen. Utnyttjas Hanö som stödfartyg även
i Atlanten, måste skolflottilj ens behov av förbandschef sfartyg tillgodoses på
annat sätt.
Personal
För stampersonalens placering har vissa rutiner utkristalliserat sig under
åren, där fasta kombinationer med annan tjänstgöring under resten av året
utnyttjats. Svårigheterna att frångå dessa principer bedöms inte vara avgörande.
Däremot bör noteras att en sammanlagd tjänst av 6—7 månader i en
följd på fiskeristödfartyg innebär en alltför stor påfrestning för personalen.
Semesterlagen och allmänna övriga hänsyn till de olika personalkategorierna
kommer att framtvinga ett avlösningssystem med två besättningar. Ett
sådant skapar stora svårigheter från personalplaceringssynpunkt vad gäller
stampersonal och är helt i strid med gällande värnpliktsutbildningssystem.
De värnpliktiga på stödfartyget kan som redan framhållits inte ges
någon egentlig krigsbefattningsutbildning ombord under den tid fartyget
fullgör sin stöduppgift. Återstoden av de värnpliktigas grundutbildningstid
kan p. g. a. stödfartygsverksamhetens inplacering i tiden endast utnyttjas
för tillfällig kommendering i okvalificerade, tillfälliga befattningar.
4. Två stödfartyg
För det fall olika fartyg utnyttjas för atlant- resp. nordsjöfisket blir konsekvenserna
i stort följande:
Hanö utnyttjas som förut som förbandschef sfartyg i SVK skolflottilj
juni—juli samt för nordsjösillfisket augusti—oktober.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968
Annan ininsvepare avdelas för atlantfisket. Härvid kan inte ett kadettbemannat
fartyg komma ifråga, varför detta fartygs enda funktion skulle bli
stödfartygsverksamheten maj—augusti. Med utrustnings- och återställningstid
inräknade skulle nyttjandetiden för fartyg och besättning i stort bli 10/4
—7/9 dvs. ca 5 månader av värnpliktsomgångens 9.
Hanö har redan i dagsläget en låg verkningsgrad, när det gäller förbandsproduktion.
Förhållandena för fartyg nr 2 blir enahanda, varjämte tillkommer
att fartyget inte kan innehållas i ordinarie fredsrustningsvolym. Detta
fartyg måste därför rimligen kräva särskilda anslag i en helt annan omfattning
än vad fallet f. n. är med Hanö.
5. Kostnader
5.1 Mate rielunderhållskostn åder
a) Rustat b) Avrustat (avfuktat)
årsunderhåll 150 000 kr. årsunderhåll 40 000 kr.
generalöversyn 400 000/4 år generalöversyn 300 000/6 år
F. n. debiteras inga egentliga materielunderhållskostnader för fiskeristödverksamheten
(se pkt 2).
Om fartygets rustning helt är avhängig stödfartygsfunktionen bör åtminstone
den uppkomna merkostnaden för rustning (årsunderhåll) debiteras
på särskilt anslag.
För 6 månader = 100 000 kr. Uppskattade värden;
För 4 månader = 75 000 kr. Kostnaderna kan inte betraktas som
lineära funktioner av rustningstiden.
5.2 Driftskostnader
a) Fast kostnad
Extra utrustning ... 10 000/år
b) Övrigt (månadskostnader)
Drivmedel ............ 5 000
Förplägnad ........... 10 000
Sjötillägg m. m........ 10 000
Lönetillägg ........... 2 500
Summa 27 500
En 6-månaders exp. kostar: 10 000 -f-165 000 = 175 000 kr.
En 4-månaders exp. kostar: 10 000 -f- 110 000 = 120 000 kr.
5.3 Fasta lönekostnader
Stambefälets lönekostnader utgör per månad 23 000 kr. Om för stödfartyg
skall tillämpas samma system som för t. ex. isbrytare och sjömätare måste
för en 6-månaders expedition avsättas kr. 138 000 av särskilda medel (för
4 månader kr. 92 000). Härtill kommer krav på ökad tilldelning av tjänstgöringsmånader
för att kompensera bortfallet av stampersonalen.
5.4 Värnplikts kostnader
Hanö har 14 värnpliktiga i en stödfartygsbesättning. M. h. t. stödfartygsexpeditionens
karaktär är den inte förbandsproducerande, varför hela (åtminstone
större delen av) kostnaderna för dessa värnpliktiga borde belasta
ett särskilt stödfartygsanslag. Med en dagskostnad av 35:— kr./vpl blir
värnpliktskostnaden för en besättning ca 15 000/månad.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1968
7
5.5 Merkostnader för stödf artygsverksamhet
Alternativ 1 (6 mån.)
Ett fartyg (Hanö) avses för båda uppdragen. Två besättningar utnyttjas.
Materielunderhåll .............................. 100 000
Driftskostnader ................................ 175 000
Fasta lönekostnader (stambefäl)................. 138 000
Värnpliktskostnader (1 besättning 6 månader) .... 90 000
Summa 503 000
Alternativ 2
Hanö avses som förut för bl. a. SVK skolflottilj samt för nordsjösillfisket. En
annan minsvepare rustas enbart för uppgiften att stödja fisket i Atlanten
maj—augusti (4 mån.). Fartyget skulle i annat fall ha förblivit avrustat.
Materielunderhåll .............................. 75 000
Driftskostnader ................................ 120 000
Fasta lönekostnader ............................ 92 000
Värnpliktskostnader (4 mån.) .................... 60 000
Summa 347 000
Tillkommer »Hanö» under 3 mån............... = 273 000
Summa 620 000
5.6 Sammanfattning
Ovan redovisade kostnader är totalbelopp. Hänsyn har ej tagits till och
bedömanden ej gjorts rörande omfattningen av de kostnader marinen från
allmännyttiga synpunkter m. in. bör ikläda sig.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680033