Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter,
m. m., jämte motioner.

I proposition nr 85 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 15 mars 1968 föreslagit
riksdagen att

dels anta förslag till förordning angående ändring i förordningen den 9
juni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets
område,

dels anta förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen
den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst
njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser
m. m.,

dels godkänna de i propositionen angivna grunderna för reglering av priser
m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1968/69,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens
jordbruksnämnd, att vidta erforderliga åtgärder för att genomföra prisregleringen
under regleringsåret 1968/69,

dels godkänna vad i propositionen föreslagits om användningen av införselavgiftsmedel,
som inflyter under regleringsåret 1968/69, och av andra i
samband med jordbruksregleringen under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

dels godkänna de förslag som framlagts i propositionen rörande dispositionen
av införselavgiftsmedel, som inflyter eller influtit under regleringsåret
1967/68 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel.

Propositionen har såvitt den avser förordningen om rätt att vid taxering
för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering
bildade stiftelser m. m. hänvisats till bevillningsutskottet och i övrigt till
jordbruksutskottet.

Propositionen

I propositionen föreslås, såvitt nu är i fråga, en justering av gränsskyddet
för jordbruksprodukter som skall möjliggöra en inkomstförstärkning för
jordbruket med 30 milj. kr. regleringsåret 1968/69. Justeringen som skall
ske per den 1 juli 1968 har föreslagits av jordbruksnämnden i samförstånd

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 saml. Nr 28

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Vidare
föreslås att Kungl. Maj :t skall få besluta om ytterligare behövliga justeringar
av prissättningen per den 1 juli 1968 för regleringsåret 1968/69, om
utvecklingen av rensad konsumentprisindex fram till mitten av maj i år ger
anledning därtill. I propositionen förordas också mindre justeringar i prissättningen
på sockerbetor och socker på grund av ändringar i EEC:s sockerreglering.
Ett stödsystem för vallfröodlingen föreslås liksom vissa regleringstekniska
omläggningar.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen

dels de vid riksdagens början väckta motionerna

1) I: 434 av herr Olsson, Johan, och II: 535 av herrar Eriksson i Bäckmora
och Westberg vari hemställts att riksdagen måtte besluta slopa slaktdjursavgiften
i de fem nordligaste länen från den 1 juli 1968 samt

2) I: 493 av herr Nilsson, Yngve, m. fl. och II: 622 av herrar Nilsson i
Bästekille och Hedin vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte föreslå att stöd för den svenska vallfröodlingen
måtte tillskapas i syfte att vidmakthålla en ur landets synpunkt
tillräckligt stor och kvalitetsmässigt önskvärd vallfröodling,

dels de i anledning av propositionen nr 85 väckta motionerna

1) I: 883 av herr Eriksson, Karl-Erik, m. fl. och II: 1139 av herr Hansson
i Skegrie m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen
nr 85 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam prövning
och förslag angående differentiering av slaktdjursavgifter och fodermedelsavgifter
efter produktionstyp i syfte att möjliggöra, att produktion
av jordbrukslivsmedel, som sker på enheter utanför det egentliga jordbruket,
kan påföras avgifter, som på ett mera rättvisande sätt svarar mot
nämnda produktions andel i produktionsöverskott, som åsamkar jordbruket
exportförluster, samt

2) I: 884 av herr Kristiansson, Axel, och herr Pettersson, Harald, samt II:
1140 av herrar Persson i Heden och Jonasson vari hemställts att buffertzonsystemet
för kött och fläsk under 1968/69 utformas enligt samma princip
som för närvarande gäller, d. v. s. att införselavgifterna ändras automatiskt
vid både den övre och den nedre buffertzongränsen.

Utskottet

I samband med antagandet av riktlinjer för den fortsatta jordbrukspolitiken
fattade riksdagen föregående år även beslut rörande prisregleringen
för jordbruksprodukter för perioden den 1 september 1967—den 30 juni 1969.
Enligt nämnda beslut skulle jordbruket för regleringsåret 1968/69 tillföras

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

3

på visst sätt beräknad kompensation för den allmänna kostnadsutvecklingen
under regleringsåret 1967/68. Kompensationen beräknades ske genom ändringår
av prisgränser och införselavgifter för andra varor än mejeriprodukter
och socker, beträffande vilka särskilda regler fastställdes. I fråga om prissättningen
för sockerbetor och socker skulle för regleringsåret 1968/69 endast
vidtas de eventuella justeringar som kunde föranledas av ändringar i
EEC:s sockerreglering. Den närmare utformningen av prisregleringen under
sistnämnda regleringsår borde prövas av Kungl. Maj:t och riksdagen,
sedan jordbruksnämnden framlagt förslag härom. Detta förslag borde för
andra produkter än dem som omfattas av sockerregleringen föregås av överläggningar
mellan jordbruksnämnden samt jordbrukets förhandlingsdelegation
och jordbruksnämndens konsumentdelegation.

I överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade beslut framläggs i
förevarande proposition förslag angående regleringen av priserna på vissa
jordbruksprodukter, m. m„ för regleringsåret 1968/69.

I fråga om prisnivån på jordbruksprodukter föreslås i propositionen en
justering av gränsskyddet för ifrågavarande produkter varigenom jordbruket
kan tillföras en inkomstförstärkning med 30 milj. kr. utöver vad som
kan följa av en justering på grund av förändring i konsumentprisindex.
Bakgrunden härtill är att nedgången i världsmarknadspriserna och dess verkningar
på den inhemska producentprisnivån bedömts vara av sådan omfattning
och varaktighet att verkningarna bör i någon mån dämpas. Vad gäller
storleken av den justering av införselavgifterna som kan krävas i anledningav
den allmänna prisutvecklingen inom landet förordas att denna fastställs
senast i juni i år. Frågan om behövliga justeringar av införselavgifter och
prisgränser den 1 juli 1968 bör enligt propositionen prövas av Kungl. Maj :t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av statens jordbruksnämnd. Mot
vad sålunda föreslagits har utskottet inte något att invända.

Vad gäller de olika detalj förslag som i övrigt framläggs i propositionen
torde utskottet i det följande i anslutning till väckta motioner få uppta till
närmare behandling vissa frågor rörande regleringen av priserna på kött
och fläsk samt i fråga om skyddet för den inhemska odlingen av vallfrö.

Vad först angår kött- och fläskprisregleringen erinras i propositionen
om alt under innevarande regleringsår försöksvis tillämpas ett system med
s. k. buffertzoner i syfte att dämpa de stora prissvängningar som kan förekomma
inom prisgränserna för ifrågavarande produkter. Systemet innebär
att en automatisk justering av införselavgifterna görs när det inhemska
priset närmar sig prisgränserna. Kungl. Maj:t föreslår att systemet med
buffertzoner för kött och fläsk med viss av jordbruksnämnden föreslagen
ändring skall få fortsätta att prövas under regleringsåret 1968/69. Dock
bör enligt propositionen justeringen ej ske helt automatiskt när priset
når den nedre buffertzonen. I sammanhanget erinras om att det enligt 1967
års riksdagsbeslut generellt gäller, att jordbruksnämnden har att iaktta
lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 28

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

viss återhållsamhet med åtgärder i form av införselavgiftshöjning m. m., när
den nedre prisgränsen passeras till följd av onormal produktionsutveckling
inom landet och import av betydelse inte förekommer. Enligt Kungl. Maj :ts
förslag bör dessa förhållanden också beaktas när priset når den nedre buffertzonen.
Häremot invänds i motionerna I: 884 och II: 1140, att buffertzonsystemet
haft så stora fördelar bl. a. genom sin automatik, att det borde
vara en uppenbar fördel att bibehålla systemet i dess nuvarande form. Detta
har enligt motionärerna också framhållits vid vårens överläggningar mellan
jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation och har även
förordats av jordbruksnämnden. I anledning härav vill utskottet anföra
att en införselavgiftsändring vid gränsen till den nedre buffertzonen kan
ses som en del av det system för åtgärder som vidtas, när priserna på ifrågavarande
produkter närmar sig eller passerar den nedre prisgränsen. Samma
skäl som talar för att en viss återhållsamhet i vissa fall iakttas i fråga om
avgift sändring, när sistnämnda prisgräns passeras för andra produkter, kan
därför enligt utskottets mening anföras för att motsvarande försiktighet
iakttas beträffande införselavgiftsändringar, när priset på kött och fläsk
når den nedre buffertzonen. Utskottet vill alltså tillstyrka att systemet med
buffertzoner med de modifieringar Kungl. Maj :t föreslagit får prövas även
under nästa regleringsår. Motionerna I: 884 och II: 1140 bör i enlighet härmed
lämnas utan åtgärd.

I detta sammanhang har utskottet funnit lämpligt att behandla dels de
vid riksdagens början väckta motionerna 1:434 och 11:535 angående slopande
av slaktdjursavgiften i de fem nordligaste länen, dels de i anslutning
till förevarande proposition väckta motionerna I: 883 och II: 1139, vari
hemställs om skyndsam prövning och förslag angående differentiering av
slaktdj ursavgifter och fodermedelsavgifter efter produktionstyp. Syftet med
en dylik differentiering skulle vara att påföra jordbruksproduktion, som
sker på enheter utanför det egentliga jordbruket, förhållandevis större avgifter
som enligt motionärernas mening på ett mera rättvisande sätt än f. n.
skulle svara mot vederbörande företags andel i överskottsproduktionen. Vad
gäller motionsyrkandet om slopande av slaktdj ursavgiften i landets norra
del motiveras detta med att Norrland är ett underskottsområde när det
gäller produktion av kött och fläsk och alltså ej bidrar till överskottssituationen
beträffande dessa produkter.

De nu redovisade motionsyrkandena grundas som synes på uppfattningen
att det skulle vara möjligt att entydigt härleda förekommande överskottsproduktion
beträffande förevarande jordbruksprodukter till vissa
bestämda delar av vårt land eller till vissa bestämda typer av produktionsföretag.
Utskottet finner för sin del att vad som hittills kunnat utläsas
ur redovisade analyser av produktionsutvecklingen inte torde ge stöd för ett
dylikt betraktelsesätt. Vad särskilt gäller motionsyrkandet rörande avgiftsdifferentiering
efter produktionstyper vill utskottet vidare erinra om att
riktlinjerna för jordbrukspolitiken, såsom de fastställdes av 1967 års riks -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

5

dag, bl. a. innebar att statens insatser när det gällde jordbrukets rationalisering
skulle syfta till att utan begränsning till någon särskild företagsform
göra jordbruksföretagen så effektiva som möjligt. I sammanhanget bör
nämnas att undersökningar företagna av 1960 års jordbruksutredning visat
att relativt störa företag erfordras — även inom ramen för familjejordbruket
för att rationell drift skall bli möjlig. Att differentiera avgifterna enligt
motionsförslaget skulle med hänsyn härtill stå i mindre god överensstämmelse
med de uttalanden som riksdagen gjort när det gäller rationaliseringspolitiken.
Även ur rent administrativa synpunkter torde det vara förenat
med svårigheter att skapa ett system för avgiftsdifferentiering av det
slag motionärerna tänkt sig.

Sammanfattningsvis vill utskottet som sin mening anföra att såväl den
töreslagna differentieringen av slaktdjursavgifterna och fodermedelsavgifterna
som slopandet av slaktdj ursavgiften för vissa områden skulle innebära
risk för en produktionsstyrning, som ej svarar mot det enligt riktlinjerna
för jordbrukspolitiken i annat sammanhang fastställda effektivitetskriteriet.
Med hänsyn härtill finner sig utskottet ej kunna biträda de i
motionerna I: 434 och II: 535 samt I: 883 och II: 1139 framställda yrkandena.

Vad gäller den inhemska odlingen av vallfrö framhålls i propositionen
att situationen nu synes vara sådan att särskilda stödåtgärder erfordras.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag bör sådana åtgärder vidtas redan för nästa
budgetår. Därvid bör, i den mån odlingen av visst eller vissa fröslag bedöms
vara otillräcklig, en ökad produktion främjas genom i första hand
odlingspremier, vilkas storlek sätts i relation till den odlade arealen. Avsättningen
av inhemskt frö bör även kunna stödjas. Stödet anses inte böra
ges sådan omfattning att odlingen överstiger det inhemska behovet. Enligt
Kungl. Maj :ts förslag bör systemet prövas försöksvis och frågan om fortsatt
stöd tas upp i anslutning till överläggningar om prisregleringen efter
den 30 juni 1969.

Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att särskilda
åtgärder nu bör vidtas till stöd för den inhemska vallfröodlingen.
Vad Kungl. Maj :t härutinnan anfört föranleder ingen erinran från utskottets
sida och utskottet förordar därför att riksdagen bifaller de i propositionen
framlagda förslagen i denna del. Härvid torde också syftet med vissa i ämnet
framlagda förslag i de vid riksdagens början väckta motionerna I: 493 och
II: 622 bli tillgodosett utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Då utskottet även ansluter sig till de förslag i övrigt som i hänvisade
delar framlagts i propositionen, hemställer utskottet
att riksdagen

1. antar förslag till förordning angående ändring i förordningen
den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser
om prisreglering på jordbrukets område,

2. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

på motionerna I: 884 och II: 1140, godkänner vad utskottet
i det föregående anfört angående viss fortsatt tillämpning
av systemet med buffertzoner i fråga om prisregleringen för
kött och fläsk,

3. lämnar motionerna I: 434 och II: 535 utan åtgärd,

4. lämnar motionerna I: 883 och II: 1139 utan åtgärd,

5. anser motionerna 1:493 och 11:622, såvitt desamma
avser frågan om stöd till vallfröodlingen, besvarade med
vad utskottet i det föregående anfört,

6. godkänner de av utskottet i övrigt angivna grunderna
för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter
under regleringsåret 1968/69,

7. bemyndigar Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
medgivande, statens jordbruksnämnd, att vidta erforderliga
åtgärder för att genomföra prisregleringen under regleringsåret
1968/69,

8. godkänner vad i propositionen föreslagits om användningen
av införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1968/69, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

9. godkänner de förslag som framlagts i propositionen
rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter
eller influtit under regleringsåret 1967/68 eller tidigare
regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen
under samma regleringsår influtna eller inflytande
avgiftsmedel.

Stockholm den 14 maj 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Carl
Eskilsson (h), Skårman (fp)*, Hermansson (ep)*, Magnusson (s), Augustsson
(s), Lundberg (h), Karl-Erik Eriksson (fp) och Manne Olsson (s);

från andra kammaren: herr Hansson i Skegrie (ep), fru Lindskog (s),
herrar Arweson (s), Eliasson i Moholm (h), Johanson i Västervik (s), Persson
i Skänninge (s), Nilsson i Lönsboda (fp), Jonasson (ep)*, Jönsson i
Ingemarsgården (fp) och Björk (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

7

Reservationer

1) angående tillämpningen av ett system med buffertzoner vid prisregleringen
i fråga om kött och fläsk av herrar Carl Eskilsson (h), Skårman
(fp), Hermansson (ep), Karl-Erik Eriksson (fp), Hansson i Skegrie (ep),
Eliasson i Moholm (h), Nilsson i Lönsboda (fp), Jonasson (ep) och Jönsson
i Ingemarsgården (fp), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med »Vad
först» och slutar på s. 4 med »utan åtgärd» bort utbytas mot text av följande
lydelse:

»Vad först---(lika med utskottet) — — — nuvarande form. Frå gan

har ingående diskuterats vid de överläggningar som i år förts mellan
jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation respektive konsumentdelegationen.
I jordbruksnämndens skrivelse framhålls, att buffertzonsystemet
enligt nämndens och delegationernas uppfattning i stort sett
fungerat såsom det var avsett, dvs. verkat dämpande på prisrörelserna på
den inhemska marknaden. Man hade därför enats om att föreslå, att systemet
tar oförändrat prövas även under regleringsåret 1968/69, med viss
ändring i fråga om charkuterivaror m. fl. produkter.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att det prisregleringssystem, som
infördes från 1 september 1967, bl. a. innebär att den s. k. treprocentregeln,
som med vissa modifikationer gällt sedan 1959, slopades. Detta medförde
ökade risker för starka prissvängningar. För att dämpa dessa prissvängningar
för kött och fläsk, som vid sidan av mjölken väger tyngst på
intäktssidan för jordbruket, infördes för dessa produkter ett system med
s. k. buffertzoner. Vid utformningen av dessa sökte man anknyta till det
automatiska system, som tillämpas inom EEC. Med hänsyn till sin för
båda parter riskutjämnande effekt betraktades buffertzonsystemet som
en väsentlig del i det avtal som träffades.

Enligt gällande regler skall prisgränserna skyddas med till buds stående
medel, däribland kvantitativ import- respektive exportreglering. Skyddet
för buffertzongränserna är däremot begränsat till en 5-procentig ändring
av införselavgiften. Dessa gränser har alltså en helt annan karaktär än prisgränserna
som kan skyddas med olika medel. Det finns därför inte anledning
att på sätt som gäller för nedre prisgränsen ha vissa inskränkningar
i automatiken. Dessa inskränkningar har för övrigt i första hand tillkommit
för sådana produkter som potatis och ägg, för vilka ett underskridande
av nedre prisgränsen ofta berott på ett stort utbud av inhemsk produktion
och inte på pristryck utifrån. I sådana fall där man även kan tala om onormal
produktionsutveckling, och när samtidigt import av betydelse ej föreligger
har en importavgiftshöjning ingen inverkan på den svenska prisnivån.
Då finns ej heller omedelbar anledning att höja avgiften. För kött

8 Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

och fläsk däremot inverkar importpriserna alltid direkt på de svenska partipriserna.

Utskottet anser liksom jordbruksnämnden och de båda delegationerna
att buffertzonsystemet i stort sett fungerat såsom det var avsett. Av särskilt
värde är att automatiken i systemet inte ger utrymme för godtycke
och diskussioner i fråga om vilka åtgärder som skall vidtas. Kungl. Maj:ts
förslag till ändring innebär i tillämpning en omotiverad försvagning av
jordbrukets prisskydd. Ett sådant avsteg från en överenskommelse, som
träffats mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation samt
jordbrukets förhandlingsdelegation och som ensidigt verkar till nackdel för
den ena förhandlingsparten, bör ej ske. Utskottet får således med bifall
till motionerna I: 884 och II: 1140 tillstyrka att systemet med buffertzoner
— med de modifikationer som föreslagits av jordbruksnämnden — får tilllämpas
även under regleringsåret 1968/69.»

dels att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 884 och II: 1140, godkänner vad utskottet
i det föregående anfört angående viss fortsatt tillämpning
av systemet med buffertzoner i fråga om prisregleringen
för kött och fläsk,»

2) angående differentiering av slaktdjursavgifter och fodermedelsavgifter
efter produktionstyp av herrar Carl Eslcilsson (h), Skärman (fp), Hermansson
(ep), Karl-Erik Eriksson (fp), Hansson i Skegrie (ep), Eliasson i Moholm
(h), Nilsson i Lönsboda (fp), Jonasson (ep) och Jönsson i Ingemarsgården
(fp), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med »De nu»
och slutar på s. 5 med »framställda yrkandena» bort ha följande lydelse:

»Det sistnämnda motionsyrkandet grundas som synes på uppfattningen
alt det skulle vara möjligt att entydigt härleda förekommande överskottsproduktion
beträffande nu förevarande jordbruksprodukter till vissa bestämda
delar av vårt land. Utskottet finner för sin del att vad som hittills
kunnat utläsas ur redovisade analyser av produktionsutvecklingen inte torde
ge stöd lör ett dylikt betraktelsesätt. Utskottet vill vidare erinra om att
riksdagen föregående år godkänt att Kungl. Maj :t inom ramen för nu gällande
system för avgiftsdifferentiering, dels efter slaktvikt och dels efter
område inom landet, i fortsättningen skall äga fastställa de högsta belopp
varmed slaktdjursavgifter får tas ut. Med hänsyn till det anförda finner sig
utskottet ej böra biträda de i motionerna I: 434 och II: 535 framställda yrkandena.

Vad härefter gäller motionsyrkandet rörande avgiftsdifferentiering efter
produktionstyp tar detta närmast sikte på att påföra den kommersiella storproduktionen
utanför det egentliga jordbrukets ram större kostnadsansvar
för de exportförluster, som till stor del utgör en följd av ifrågavarande pro -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1968

9

duktion. Enligt motionerna gäller detta i första hand fläskproduktionen,
men i viss mån även andra produktionsgrenar, främst äggproduktionen.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om att frågan om den kommersiella
storproduktionens inverkan på överskottsproduktionen tidigare diskuterats
av riksdagen. Redan i motioner Lill 1962 års riksdag väcktes sålunda
förslag om utredning i syfte att för ifrågavarande storproduktion pröva en
i förhållande till denna inverkan bättre avvägd andel av avgiftsbeläggningen
inom jordbruksregleringen. Dessa motioner ledde då till att riksdagen
hemställde att desamma skulle överlämnas till statens jordbruksnämnd,
som enligt beslut av Kungl. Maj:t den 8 december 1961 bl. a. fått i uppdrag
att utreda frågorna om stödet åt fläskproduktionen och fodersädsproduktionen
samt sambandet mellan åtgärderna till stöd åt dessa produktionsgrenar.
Jordbruksnämndens undersökningar på förevarande område redovisades
sedermera i propositionen 77 till 1964 års riksdag angående vissa åtgärder i
prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. Därav framgick att
nämnden med hänsyn till vissa då anförda omständigheter kommit till den
slutsatsen, att det inte fanns någon anledning att för den återstående delen
av sexårsavtalet föreslå några särskilda åtgärder för att begränsa fläskproduktionen.
Sedan Kungl. Maj :t och riksdag ej haft något att erinra däremot,
överlämnade nämnden föreliggande material i frågan till 1960 års
jordbruksutredning, som i enlighet med sina direktiv hade att uppta densamma
till behandling. Såvitt utskottet kunnat finna tog emellertid jordbruksutredningen
inte upp frågan till prövning och har alltså ej framlagt
några förslag i hithörande ämne. Enligt utskottets mening synes anledning
föreligga att med stor uppmärksamhet följa den utveckling mot en alltmer
omfattande kommersiell storproduktion av jordbruksvaror som under senare
tid ägt rum och i tid vidtaga åtgärder för att motverka en icke önskvärd
snedvridning av produktionen med överskottsproblem som följd. Frågan
om införande av ett system med slaktdjurs- och fodermedelsavgifter, differentierade
efter produktionstyp, synes härvid vara förtjänt av särskilt beaktande.
Som framhållits i nu föreliggande motioner har också åtgärder i
dylik riktning vidtagits i andra länder, t. ex. i Västtyskland och Österrike.
Utskottet får därför i överensstämmelse med vad som anförts i motionerna
I: 883 och II: 1139 föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär
en närmare prövning av förevarande spörsmål samt hemställer att förslag
till ändrade bestämmelser i ämnet snarast möjligt underställs riksdagens
prövning.»

dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. med bifall till motionerna I: 883 och II: 1139 i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer om utredning och förslag
rörande differentierade slaktdjurs- och fodermedelsavgifter
i enlighet med vad utskottet i det föregående anfört,»

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680033