Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av motioner angående viss omläggning av
skördeskadeskgddet.

I de likalydande vid 1968 års riksdag väckta motionerna I: 705 av herr
Eskilsson m. fl. och II: 905 av herr Hedin m. fl. har hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt Kungl. Maj :t att genom
skördestatistiska nämnden utreda förutsättningarna för ändringar i skördeskadeskyddet
i enlighet med vad som i motionerna föreslagits, varvid särskilt
bör beaktas möjligheterna till en strataindelning som medför att geografiskt
och odlingsmässigt lika områden kan sammanföras även om de
inte direkt angränsar varandra.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna I: 705 och II: 905 från skördestatistiska nämnden.
Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I föreliggande motioner erinras om att det permanenta skördeskadeskyddet
sedan det år 1961 inrättades varit föremål för åtskilliga kompletteringar
för att förbättra systemet. Enligt motionärernas mening är det
emellertid trots detta i flera avseenden önskvärt med ytterligare förändringar
för att systemet skall ge ett så rättvist utslag som möjligt. I motionerna
pekas på några detaljer som borde kunna ändras utan alltför betungande
administrativa kostnader. Sålunda anförs bl. a. att inom systemet bör
tillskapas mindre skördeuppskattningsområden än för närvarande med sä
långt möjligt homogena geografiska och odlingsmässiga förhållanden. För
att inte områdena skall bli för små bör man därvid enligt motionärernas
mening kunna sammanföra likartade regioner även om de inte direkt gränsar
intill varandra. Bland åtgärder som i övrigt bör genomföras nämns i
motionerna en anpassning av skadeberäkningen för oljeväxter till vad som
gäller för övriga grödor, inordnande av obesådda arealer i systemet samt
ändring av övervintringsskadornas behandling i skördeskadeskyddet. Slutligen
framhålls angelägenheten av förbättrade normskördeberäkningar. Motionerna
utmynnar i en hemställan att skördestatistiska nämnden ges uppdrag
att utreda förutsättningarna för ändringar i skördeskadeskyddet i enlighet
med de förslag som sålunda framlagts.

Utskottet vill erinra om att översyn av metodiken för skördeuppskattning
och ersättningsberäkning fortlöpande sker genom skördestatistiska nämn 1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 15

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

dens försorg i syfte att förbättra skördeskadeskyddet. Av nämnden avgivet
remissutlåtande i förevarande ärende utvisar också att huvudparten av de
problem som tagits upp till behandling i motionerna är föremål för uppmärksamhet
från nämndens sida. Nämnden erinrar sålunda om att landets
indelning i skördeuppskattningsområden varit föremål för flera översyner
sedan skördeskadeskyddet infördes. För närvarande pågår en ny omfattande
översyn, som bl. a. syftar till en förbättrad geografisk fördelning av de
samlade resurserna för de objektiva skördeuppskattningarna och skördeskadeskyddets
administration. I fråga om skadeberäkningarna för oljeväxter
upplyser nämnden att normskördar och aktuella skördar för dessa växter
för närvarande beräknas enligt i huvudsak samma regler som för övriga
grödor. Vid en pågående översyn av tekniken för normskördeberäkningarna
prövas möjligheterna att i fortsättningen beakta den årliga skördeökningen
även för oljeväxterna. Frågan om de obesådda arealernas ställning i skördeskadeskyddet
avser nämnden att ta upp till prövning i samband med en allmän
och förutsättningslös utredning av möjligheterna att öka skördeskadeskyddets
flexibilitet. Likaså är frågan om utvintringsskadornas inordnande
i skyddet upptagen på nämndens arbetsprogram.

Med beaktande av vad nu anförts finner utskottet skäl anta att syftet
med nu ifrågavarande motioner i allt väsentligt kommer att tillgodoses utan
någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet hemställer

att riksdagen anser motionerna I: 705 och II: 905 besvarade
med vad utskottet anfört i det föregående.

Stockholm den 26 mars 1968

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Carl Eskilsson
(h), Skårman (fp), Magnusson (s), Augustsson (s), Lundberg (h),
Karl-Erik Eriksson (fp), Manne Olsson (s) och Wikberg (ep);

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep), Lindström (s)*,
Arweson (s), Eliasson i Moholm (h)*, Johanson i Västervik (s), Persson i
Skänninge (s)*, Nilsson i Lönsboda (fp), Trana (s), Berndtsson (fp) och
Sundkvist (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

3

Bilaga

Yttrande över motionerna I: 705 och II: 905

Skördestatistiska nämnden (23.2.1968) anför följande.

Allmänt

Skördeskadeskyddets effektivitet kan inätas med skillnaden mellan den
verkliga och den beräknade skadan på brukningsenheten. Ju mindre denna
skillnad är desto effektivare är skördeskadeskyddet. När den i skördeskadeskyddet
beräknade skadan varje år och för varje brukningsenhet helt överensstämmer
med den verkliga skadan har skördeskadeskyddet uppnått
maximal effektivitet. Detta gäller under förutsättning att skadan på den enskilda
brukningsenheten inte beror på försumlighet från jordbrukarens sida.
Sådan skada bör ej täckas av skyddet. Det är emellertid uppenbart att en
fullständig överensstämmelse mellan beräknad och verklig skada inte skulle
kunna uppnås även om skördeskadeskyddet gjordes helt individuellt. En del
åtgärder som kan vidtas inom skördeskadeskyddet ökar dettas effektivitet
starkt för ett relativt sett litet antal brukningsenheter. Andra åtgärder medför
en mindre effektivitetshöjning för ett mycket stort antal brukningsenheter.
Inriktningen av utvecklingsarbetet bör enligt nämndens mening vara
sådant att varje ny förändring av skördeskadeskyddet medför största möjliga
sammanlagda effektivitetsökning för samtliga brukningsenheter i landet.
För att skyddet skall ge en viss trygghet för alla jordbrukare och i alla
tänkbara skadesituationer bör man emellertid vid utvecklingsarbetet i första
hand söka eliminera de fall där det för närvarande uppstår mycket störa
skillnader mellan den verkliga och den beräknade skadan. Vid bedömningen
av olika utvecklingsåtgärder bör självfallet kostnaderna för åtgärden vägas
mot nyttan av densamma.

Vid planläggningen av utvecklingsarbetet står man ofta inför svåra bedömningar,
därför att effekten av olika reformer är svår eller omöjlig att
beräkna i förväg.

Nämnden har gjort upp en lista över de frågeställningar rörande skördeskadeskyddet
som bör utredas. Listan har kompletterats efter hand som nya
erfarenheter har vunnits. Med utgångspunkt från ovan antydda målsättning
och bedömningsgrunder har de olika utredningsuppgifterna angelägenhetsgraderats.
överst på nämndens prioriteringslista står en allmän och förutsättningslös
utredning av möjligheterna att öka skördeskadeskyddets flexibilitet.
Härmed avses bl. a. möjligheterna att anpassa skyddet till förhållandena
under olika år och till de växlande förutsättningarna på olika brukningsenheter
eller grupper av brukningsenheter. Nämnden har vidtagit vissa
förberedande åtgärder för utredningen av flexibilitetsproblemen.

Indelningen i ersättningsområden (skördeuppskattningsområden)

Landets indelning i ersättningsområden har varit föremål för flera översyner
sedan skördeskadeskyddet infördes. För närvarande pågår en ny omfattande
översyn, vilken bl. a. syftar till en förbättrad geografisk fördelning
av de samlade resurserna för de objektiva skördeuppskattningarna och skör -

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

deskadeskyddets administration. De tidigare översynerna har av praktiska
skäl måst göras länsvis. Vid den nu pågående översynen görs en samtidig
prövning av områdesindelningen i större regioner omfattande ett flertal län.
Vid gränsdragningen för områdena har man hittills varit hänvisad till att
i huvudsak följa församlingsgränserna, eftersom en delning av församlingar
medför avsevärda administrativa och beräkningstekniska problem. Genom
övergången till obligatorisk anmälan och upprättandet av ett företagsregister
för lantbruket bedöms de administrativa problemen vid delning av församlingar
minska. Med hänsyn härtill iakttages inte lika sträng restriktivitet
som tidigare vid den nu pågående översynen. En viss restriktivitet måste
dock tillämpas, bl. a. därför att det fortfarande föreligger svårigheter att
beräkna normskördar för område med delade församlingar.

Vid den hittillsvarande översynen av områdesindelningen har områdena
genomgående gjorts geografiskt sammanhängande. Anledningen härtill har
varit dels aLt risken för klimatvariationer inom områdena minskar då dessa
görs geografiskt mera koncentrerade, dels att de objektiva skördeuppskattningarna
och skördeskadeskyddet blir svåra att administrera, om områdena
splittras geografiskt. I bygder där förutsättningarna för växtodlingen varierar
starkt skulle ersättningsområdena sannolikt kunna göras ur skadeskvddsynpunkt
mera homogena, om man kunde släppa kravet på att de
skall vara geografiskt sammanhängande. Nämnden anser sig emellertid
inte nu kunna förorda ett uppgivande av detta krav.

Vid sin utredning av möjligheterna att öka skördeskadeskyddets flexibilitet
ämnar nämnden även pröva möjligheterna till och effekten av en årlig
anpassning av områdesindelningen till de aktuella skördeförhållandena det
enskilda året. I detta sammanhang vill nämnden erinra om sin skrivelse till
Kungl. Maj :t den 12.1.1968 med förslag till vissa åtgärder i anledning av
skador på 1967 års skörd. I skrivelsen, som är föranledd av att betydande
arealer vårsäd inte kunde bärgas förra året och att dessa skador uppkom
mycket ojämnt inom ersättningsområdena, föreslås att särskilda regler
skall tillämpas vid ersättningsberäkningarna inom ett sammanhängande
skadeområde i västra och mellersta Sverige. De särskilda reglerna går ut på
alt tillfälliga ersättningsområden bildas inom de ordinarie ersättningsområdena
genom gruppering av brukningsenheterna efter andelen av arealen
som är obärgad. Vid ersättningsberäkningarna för brukningsenheterna i
grupperna används för de ordinarie ersättningsområdena fastställda normskördevärden
samt aktuella skördevärden för bärgad areal. Det aktuella
skördevärdet på den obärgade arealen sättes lika med noll. Andelen obärgad
areal fastställs som ett genomsnitt för brukningsenheterna inom respektive
grupp. Förslaget förutsätter att anmälan för skördeskadeersättning 1967
kompletteras med en anmälan av obärgad areal. Kungl. Maj :t har i beslut
den 2.2.1968 bemyndigat statistiska centralbyrån att i samråd med berörda
myndigheter genomföra tillfällig områdesändring i huvudsaklig överensstämmelse
med skördestatistiska nämndens förslag. Genomförandet av
nämndens förslag medför en avsevärd ökning av skyddets effektivitet för
berörda jordbrukare och ger värdefulla erfarenheter för det fortsatta utvecklingsarbetet
i anslutning till skördeskadeskyddet.

Skad eb er åkning ar na för oljeväxter

Vid starten av skördeskadeskyddet år 1961 fanns oljeväxtstatistik endast
för en kortare period. Denna statistik avsåg län. Första året måste skadeberäkningarna
för oljeväxter därför göras för stora regioner. Efter hand har

Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1068

5

beräkningarna emellertid gjorts alltmera noggranna och regionalt differentierade.
För närvarande beräknas normskördar och aktuella skördar för
oljeväxter enligt i huvudsak samma regler som för övriga grödor. Eftersom
det finns totalstatistik för oljeväxterna är beräkningarna för dessa i själva
verket relativt sett mera geografiskt differentierade än för spannmålsgrödorna,
potatisen och vallväxterna. I områden där beräkningsunderlaget är
litet, dvs. där någon oljeväxtgröda odlas endast på ett fåtal brukningsenheter,
måste beräkningarna dock baseras på genomsnitt för grupper av oljeväxter
och i vissa fall för två eller flera ersättningsområden. Anledningen
härtill är bl. a. att arealuppgifterna ibland är osäkra, att det i vissa fall är
svårt att få en korrekt fördelning av skörden på ersättningsområden samt
att beräkningarna inte kan baseras på alltför få brukningsenheter utan att
man prövar i vad mån skördeavvikelserna beror på odlarnas försumlighet.

Hittills har hänsyn inte kunnat tas till den årliga skördeökningen vid
normskördeberäkningarna för oljeväxter. Vid en pågående översyn av tekniken
för normskördeberäkningarna prövas möjligheterna att i fortsättningen
beakta den årliga skördeökningen även för oljeväxterna.

Obesådda arealer

De obesådda arealernas ställning i skyddet behandlades i nämndens utlåtande
till jordbruksutskottet den 7.3.1967. Som där framhölls är det enligt
nämndens mening önskvärt att skördeskadeskyddet täcker även förluster
på grund av att areal ej kan besås. Med den utformning skördeskadeskyddet
nu har skulle det emellertid vara till ringa hjälp för berörda jordbrukare
om de arealer som inte kan besås inordnas i skyddet. Först vid ett individuellt
eller i varje fall avsevärt mera individualiserat skydd än nu skulle
ett sådant inordnande få någon betydelse. Detta beror på att de arealer som
inte kan besås aldrig ligger så samlade att de kan föras ihop till särskilda
ersättningsområden. I regel inträffar denna typ av skada endast på låglänta
arealer med dåliga avrinningsförhållanden. Endast på ett fåtal ställen
i landet ligger denna typ av arealer så samlade att de kan bilda egna områden.
Eftersom skaderisken i regel är större på dessa arealer än på övriga,
skulle självrisken bli högre än nu, om arealerna sammanfördes till särskilda
områden. Vid utredningen av möjligeterna att öka skördeskadeskyddets
flexibilitet avser nämnden även pröva frågan om de obesådda arealernas
ställning i skördeskadeskyddet. Nämnden vill emellertid redan nu påpeka
de myckel stora avgränsningsproblem som uppstår om skyddet skall täcka
även obesådd areal.

Övervintringsskadornas behandling i skördeskadeskyddet

För närvarande omfattar skördeskadeskyddet endast lättare utvintringsskador
som inte leder till omsådd. Om höstsådd gröda på grund av svåra
utvintringsskador kors upp på våren och ersätts med vårgröda omfattar
skyddet i stället den nya grödan. Jordbrukarna kan således i samband med
utvintring åsamkas förluster som inte täcks av skördeskadeskyddet dels
därför att utbytet av den höstsådda grödan mot en vårsådd oftast medför
en lägre värdeavkastning per hektar, dels därför att omsådden medför extra
kostnader. De här nämnda förlusterna är inte av den storleken att de kan
betecknas som katastrofartade. Då de adderas till förluster på grund av
andra typer av skördeskador blir de emellertid kännbara. De borde därför
beaktas i skördeskadeskyddet. Frågan om utvintring,sskadornas inordnande
i skyddet är upptagen på nämndens lista över utredningsuppgifter.

6 Jordbruksutskottets utlåtande nr 15 år 1968

Nämnden kan inte nu avgöra när resurser kan avdelas för utredning av
denna fråga.

Normskördevärdena

Normskördeberäkningarna är årligen föremål för viss översyn och prövning.
En råd förbättringar av beräkningstekniken har genomförts under
de gångna sex åren. Sedan något år tillbaka i tiden arbetar nämnden med
en översyn av tekniken för normskördeberäkningarna. I samband härmed
har hela det skördestatistiska materialet analyserats grundligt. En genomgång
och utvärdering av analysresultaten återstår. Detta arbete, som enligt
de ursprungliga planerna skulle ha varit färdigt till ersättningsberäkningarna
för 1967 års skörd, har måst avbrytas tillfälligt för utredningar rörande
de obärgade arealerna. Nämnden avser att återuppta detta arbete snarast
efter ersättningsberäkningarna för 1967 års skörd.

Självrisken och medelsbehovet

Självrisken avvägs för närvarande i enlighet med statsmakternas beslut
så att den i genomsnitt för samtliga brukningsenheter i landet blir 15,5 %
av normskördevärdet. Medelsbehovet vid denna självrisk beräknades ursprungligen
till 30 miljoner kronor per år. På grund av genomförda förbättringar
och utvidgningar av skördeskadeskyddet och förändringar av priserna
på vegetabilier na har medelsbehovet vid den nuvarande självrisken
stigit till cirka 45 miljoner kronor per år (enligt beräkningar 1966). Skördeskadefonden
har därför inte ökat i den takt som den borde med hänsyn till
det relativt sett gynnsamma skördeutfallet under sextiotalet. Risken att det
skall inträffa skador av sådan omfattning att medlen i fonden inte räcker
till utbetalning av ersättningarna bedöms därför vara relativt stor.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 6 8 0 0 33