Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
1
Nr 1
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på
driftbudgeten för budgetåret 1968/69 inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
A. Jordbruksdepartementet m. m.
1) Jordbruksdepartementet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 1, bilaga 11, framlagda förslag (punkterna A 1—A 2, s. 7—8 i
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för den 3 januari 1968) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Jordbruksdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 700 000 kr.,
2. till Jordbruksdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 224 000 kr.
2) Lantbruksrepresentanter. Kungl. Maj :t har (punkterna A 3—4, s. 8_
9) föreslagit riksdagen att till Lantbruksrepresentanter: Avlöningar och
Omkostnader anvisa förslagsanslag av respektive 325 000 kr. och 52 000 kr.
för budgetåret 1968/69.
Anslagen är i gällande riksstat uppförda med respektive 297 000 kr. och
52 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 722 av herr Wikberg m. fl. och II: 900 av
herr Dahlgren m. fl. har hemställts att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj :t att inrätta skoglig representation dels i USA (Kanada), dels i Sovjetunionen
samt att riksdagen med anledning härav anvisar ett förslagsanslag
på 200 000 kr. för bestridande av avlöningar under budgetåret 1968/69 samt
till representanternas omkostnader för samma budgetår anvisar ett förslagsanslag
på 35 000 kr.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 saml. Nr 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från domänstijrelsen, skogsstyrelsen, skogshögskolan,
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas
samarbetsutskott. Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. I motionerna I: 722 och II: 900 har väckts förslag om att förstärka
den svenska utlandsrepresentationen i Nordamerika och Sovjetunionen
med skoglig expertis. Motionärerna framhåller att det i den betydande
omställningsprocess som skogsbruket i vårt land nu genomgår måste vara
ett vitalt intresse för den svenska skogsnäringen att effektivt kunna studera
och följa utvecklingen inom skogsbruket och skogsindustrin hos de i
dag ledande exportländerna av skogsindustriprodukter. De synpunkter som
motionärerna anfört som stöd för sitt yrkande har genomgående vitsordats
av de i ärendet hörda företrädarna för de olika svenska skogsintressena.
Skogsindustriernas samarbetsutskott förordar dock, utan att vilja motsätta
sig förslaget om inrättande av skoglig representation i de ifrågavarande
länderna, att prövningen av frågan sker även med beaktande av de ökande
anspråken på stöd åt internationellt forskningsutbyte inom den skogliga och
skogsindustriella sektorn.
Även utskottet anser att förhållandena inom skogsnäringen talar för att
man från svenskt håll noga följer den internationella utvecklingen på området.
Till frågan om detta kräver förstärkning eller omplacering av den
svenska utlandsrepresentationen eller eventuellt andra åtgärder är utskottet
ej för närvarande berett att ta ställning. Som framgår av remissutlåtande
i ärende är emellertid frågan om utvidgad skoglig utlandsrepresentation föremål
för Kung]. Maj :ts prövning. Utskottet, som utgår från att behovet av
utlandsbevakning på ifrågavarande område noggrant följes av Kungl. Maj :t,
finner vid sådant förhållande ej erforderligt att för sin del föreslå någon särskild
åtgärd från riksdagens sida i anledning av de nu förevarande motionerna.
Utskottet, som ej funnit någon anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag under ifrågavarande punkter, hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag på motionerna I: 722 och II: 900 för budgetåret
1968/69 anvisar
1. till Lantbruksrepresentanter: Avlöningar ett förslagsanslag
av 325 000 kr.,
2. till Lantbruksrepresentanter: Omkostnader ett förslagsanslag
av 52 000 kr.
3) Kommittéer m. m. och Extra utgifter. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna A 5—A 6, s. 9) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
3
1. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av
1 750 000 kr.,
2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 283 000 kr.
B. Lantbruksstyrelsen
4) Lantbruksstyrelsen. Med tillstyrkande av Kung], Maj :ts förslag (punkterna
B 1—B 2, s. 10—13) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Lantbruksstgrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 6 495 000 kr.,
2. till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 325 000 kr.
C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
5) Lantbruksnämnderna. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna C 1—C 3, s. 14—16) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Lantbruksnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 46 927 000 kr.,
2. till Lantbruksnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 10 430 000 kr.,
3. till Lantbruksnämnderna: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
6) Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksorganisationen m. fl.
anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 4—C 11, s.
16—41) hemställer utskottet
1. att riksdagen till Utbildningskurser för viss personal
vid lantbruksorganisationen för budgetåret 1968/69 anvisar
ett reservationsanslag av 150 000 kr.,
2. att riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 3 065 000 kr.,
3. a) att riksdagen medger att under budgetåret 1968/69
statsbidrag beviljas till yttre rationalisering intill ett belopp
av 10 000 000 kr. och till inre rationalisering intill ett belopp
av 5 000 000 kr., med rätt för Kungl. Maj :t att jämka
fördelningen mellan ändamålen,
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
b) att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 15 000 000 kr.,
4. a) att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits
rörande statens medverkan och ekonomiska stöd till
trädgårdsnäringens rationalisering,
b) att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 100 000 kr.,
5. a) att riksdagen medger att den årliga räntan på den
stående delen av lån från egnahemslånefonden, som beviljats
efter år 1919 men före den 1 jvdi 1940, får sättas ned
till 3,6 % för år 1968,
b) att riksdagen medger, att ränta på köpeskilling för
sådan jordbrukslägenhet eller byggnad på åbolägenhet som
år 1920 eller senare sålts från kronoegendom får, i den mån
köpeskillingen förräntas efter enahanda grunder som gällt
eller gäller för den stående delen av före den 1 juli 1940
beviljat egnahemslån för jordbrukslägenhet, under år 1968
utgå efter 3,6 %,
c) att riksdagen medger att för budgetåret 1968/69 statlig
kreditgaranti får lämnas för lån till yttre rationalisering
med 80 000 000 kr., för lån till inre rationalisering med
70 000 000 kr., för jordförvärvslån med 45 000 000 kr., för
driftslån med 35 000 000 kr., för maskinlån med 7 000 000
kr., för lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål
m. m. med 4 000 000 kr., för lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. med 9 000 000 kr. samt för lån till inköp
av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr., med rätt
för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen mellan de fem
förstnämnda ändamålen,
d) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 500 000 kr.,
6. a) att riksdagen medger att under budgetåret 1968/69
statsbidrag beviljas till särskild rationalisering intill ett belopp
av 15 200 000 kr.,
b) att riksdagen till Bidrag till särskilda rationalisering såtgärder
i Norrland, m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar
ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.,
7. att riksdagen till Odlings- och bgggnadshjälp åt innehavare
av vissa kronolägenhet er m. m. för budgetåret 1988/
69 anvisar ett förslagsanslag av 1 620 000 kr.,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968 5
8. att riksdagen till Befrämjande av husdjursaveln m. m.
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
1 418 000 kr.
7) Statens hingstdepå och stuteri. Med tillstyrkande av Kung], Maj :ts förslag
(punkterna C 12—-C 13, s. 41—42) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar ett förslagsanslag
av 701 000 kr.,
2. till Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader ett
förslagsanslag av 336 000 kr.
8) Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungi. Maj :ts förslag (punkterna C 14—C 16, s. 42—44) hemställer
utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen ett reservationsanslag
av 96 000 kr.,
2. till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll ett reservationsanslag
av 100 000 kr.,
3. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen
ett anslag av 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
9) Statens jordbruksnämnd. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna D 1—D 2, s. 45—47) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 5 256 000 kr.,
2. till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 006 000 kr.
10) Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel och fodermedel m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 3—D 4, s. 47—50) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett
förslagsanslag av 153 000 000 kr.,
2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel ett förslagsanslag av 24 000 000 kr.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
11) Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. Ivungl. Maj :t har (punkt D 5,
s. 50—52) föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 107 000 000 kr.
1 detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen
dels de likalydande motionerna I: 48 av herr Fälldin m.fl. och II: 76 av
herr Eliasson i Sundborn m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av statsverkspropositionen, bil. 11, punkt D 5 måtte \) medge generell
uppräkning av det extra mjölkpristillägget i norra Sverige med 25 procent
för återställande av pristilläggets realvärde, 2) anvisa till Särskilt stöd
åt det mindre jordbruket för budgetåret 1968/69 ett förslagsanslag av
84 000 000 kr„ varav 8 000 000 kr. må disponeras för det i motionerna angivna
syftet,
dels de likalydande motionerna I: 718 av herr Strandberg och fröken
Stenberg och II: 920 av herrar Petersson och Nilsson i Agnäs vari hemställts
att riksdagen måtte anvisa till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för
budgetåret 1968/69 ett förslagsanslag av 84 000 000 kr., varav 8 000 000 kr.
må disponeras för det i motionerna angivna syftet,
dels motionen II: 909 av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Antbg vari
hemställts att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen, bil.
11 punkt D 5 måtte 1) medge generell uppräkning av det extra mjölkpristillägget
i norra Sverige med 25 procent, 2) anvisa till Särskilt stöd åt det
mindre jordbruket för budgetåret 1968/69 ett förslagsanslag av 84 000 000
kr., varav 8 000 000 kr. må disponeras enligt i motionen angivet syfte.
Utskottet. Från förevarande anslag bestrids bl. a. kostnaderna för det
extra mjölkpristillägget i Norrland. Grunderna för utbetalning av sagda pristillägg,
vilket har karaktären av regionalt stöd åt det norrländska jordbruket,
fastställdes senast av 1967 års riksdag i samband med antagandet av
allmänna riktlinjer för den fortsatta jordbrukspolitiken (prop. 1967: 95; Joll
25 och 31; rskr. 280). Medelsbehovet för det extra mjölkpristillägget har för
innevarande budgetår beräknats till 38 milj. kr. Med hänsyn till pågående
minskning i mjölkproduktionen har departementschefen uppskattat medelsbehovet
för nästa budgetår till 36 milj. kr.
I de i anslutning till förevarande punkt väckta motionerna har föreslagits
en uppräkning av mjölkpristillägget med 25 procent som kompensation för
minskningen i penningvärdet sedan år 1962 då nuvarande belopp första
gången fastställdes. Samma yrkanden framställdes i motioner Lill 1967 års
riksdag utan att vinna bifall. I sammanhanget må vidare erinras om att 1967
års riksdag beslöt att Kungl. Maj :t för innevarande budgetår skulle äga
disponera högst 1 milj. kr. av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för att täcka utgifter för särskilda undersökningar rörande
verkningarna för jordbruket av olika jordbrukspolitiska åtgärder m. m.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1968 7
Såsom anmälts i statsverkspropositionen under nämnda anslag har Kungl.
Maj :t genom beslut den 17 november 1967 ställt 55 000 kr. av detta belopp
till förfogande för lantbrukshögskolan för att täcka kostnader för en undersökning
av det norrländska jordbrukets förhållanden. Några skäl för
ändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida i fråga om det extra mjölkpristilläggets
storlek finner utskottet vid angivna förhållanden ej föreligga,
varför motionerna avstyrks.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit skäl frångå Kungl. Maj :ts under förevarande
punkt framlagda förslag, hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna I: 48 och II: 76, I: 718 och II: 920
samt II: 909 till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 76 000 000
kr.
12) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 6, s. 52) hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till bokföringsverksamheten inom
jordbruket för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 937 000 kr.
13) Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. Kungl. Maj :t
har (punkt D 7, s. 52—54) föreslagit riksdagen att till Kostnader i samband
med permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 22 575 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 20 448 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 712 av herr Nilsson, Ferdinand, m.fl. och
II: 901 av herr Dahlgren m.fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta
höja anslaget för i motionerna angivet ändamål till Kostnader i samband
med permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1968/69 med 7,5 milj. kr.
att utgå under förutsättning att från jordbrukets sida motsvarande höjning
sker.
Utskottet. Under förevarande punkt föreslår Kungl. Maj :t bl. a. att för
nästa budgetår anvisas oförändrat 15 milj. kr. för att föras över till skördeskadefonden
under förutsättning att jordbruket skjuter till minst samma
belopp. Av skördestatistiska nämnden och statens jordbruksnämnd väckt
fråga om ytterligare medelstillskott till fonden med 7,5 milj. kr. till följd av
inträffade prisstegringar, förbättringar av skyddet m. m. behöver enligt
departementschefen med hänsyn till medelstillgången i skördeskadefonden
ej avgöras nu. Enligt hans mening bör innan så sker överläggningar äga
rum med företrädare för jordbruket, lämpligen i anslutning till de prisöverläggningar
som skall ske i början av år 1969.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
I motionerna I: 712 och II: 901 riktar man sig mot det föreslagna uppskovet
med frågans avgörande och föreslår att erforderliga överläggningar med
jordbrukets företrädare kommer till stånd snarast. Samtidigt förordas att
riksdagen beviljar den av bl. a. statens jordbruksnämnd förordade anslagshöjningen
med 7,5 milj. kr.
Utskottet vill för sin del erinra om att enligt av riksdagen år 1961 fastställda
grunder för skördeskadeskyddet (prop. 1961:94; JoU 22; rskr. 227)
outnyttjade årliga tillskott till skördeskadefonden skall kvarstå i fonden för
att kunna disponeras under senare år. För de ersättningsberättigade skador
som inte täcks av de årliga tillskotten garanterar staten ersättning med ett
belopp upp till 75 milj. kr. Skulle en skördekatastrof av sådan omfattning
inträffa att fonden inklusive nämnda garanti inte täcker ifrågavarande skador
bör frågan om ersättning enligt 1961 års riksdagsbeslut prövas av statsmakterna
i särskild ordning. Enligt vad utskottet inhämtat uppgår f. n. medelstillgången
i fonden till i runt tal 88 milj. kr. Med hänsyn till det anförda
finner sig utskottet kunna godta vad departementschefen föreslagit i nu
förevarande avseende. Motionsyrkandet bör i enlighet härmed ej föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Utskottet som ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
Kungl. Maj :t under denna punkt föreslagit hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna I: 712 och II: 901 till Kostnader
i samband med permanent skördeskadeskijdd för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 22 575 000 kr.
E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m, m.
14) Statens centrala frökontrollanstalt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna E 1—E 2, s. 55—56) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar ett
förslagsanslag av 4 420 000 kr.,
2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader
ett förslagsanslag av 1 720 000 kr.
15) Statens växtskyddsanstalt. Kungl. Maj :t har (punkterna E 3—E 4, s.
57—59) föreslagit riksdagen att till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar
och Omkostnader för budgetåret 1968/69 anvisa förslagsanslag av respektive
3 379 000 kr. och 1 021 000 kr.
Anslagen är i gällande riksstat uppförda med respektive 3 051 000 kr. och
964 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 72J av herr Åkesson och fru Nilsson samt
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
9
II: 921 av herr Rimås m. fl. har hemställts att riksdagen vid behandlingen
av bilaga 11 till årets statsverksproposition under anslaget Statens växtskyddsanstalt:
Avlöningar måtte anslå erforderliga medel för att på ovan
angivet sätt och — i likhet med vad statens växtskyddsanstalt föreslagit —
inrätta en försöksledartjänst med kvalificerat biträde för utförande av ekologiska
undersökningar av växtskadegörare samt omändra arvodesbefattningen
för trädgårdsnäringens växtskydd till ordinarie eller extra ordinarie
befattning i lönegrad A 28 inom statens växtskyddsanstalt och i samband
därmed ge denne befattningshavare teknisk biträdeshjälp i form av ett institutionsbiträde.
Utskottet. Kungl. Maj :t har föreslagit en uppräkning av växtskyddsanstaltens
avlöningsanslag med 328 000 kr., varav ca 20 000 kr. avser ytterligare
medel för vissa inventeringar m. m. rörande potatissjukdomar och återstoden
eller ca 308 000 kr. utgör löneomräkning. Vad Kungl. Maj :t sålunda
förordat föranleder ingen erinran från utskottets sida. Detta innebär bl. a.
att utskottet ej ansett sig böra biträda de i motionerna I: 724 och II: 921
framförda yrkandena om ytterligare medelsanvisning under anslaget för att
möjliggöra inrättandet av försöksledartjänst och biträdestjänst för utförande
av vissa ekologiska undersökningar av växtskadegörare samt för vissa förstärkningsåtgärder
i fråga om trädgårdsnäringens växtskydd. Därmed vill
utskottet givetvis icke förneka, att ifrågavarande uppgifter på det växtekologiska
området är mycket betydelsefulla för lösandet av jordbrukets och
trädgårdsnäringens växtskyddsproblem. Utskottet vill emellertid framhålla
att ifrågavarande verksamhet nära sammanhänger med den naturvårdsfönskning,
varom Kungl. Maj :t i proposition nr 37 till årets riksdag framlagt
förslag. Det torde enligt utskottets mening vara mindre lämpligt att nu bedöma
ifrågavarande spörsmål utbrutet ur detta större sammanhang. Utskottet
förutsätter emellertid att Kungl. Maj :t och berörda myndigheter har sin
uppmärksamhet riktad på de i motionerna berörda spörsmålen och vidtar
de åtgärder som kan befinnas erforderliga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna 1:724 och 11:921 till Statens
växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar
ett förslagsanslag av 3 379 000 kr.,
2. att riksdagen till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
1 021 000 kr.
16) Bekämpande av växtsjukdomar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkten E 5, s. 59) hemställer utskottet
att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 150 000
kr.
fl Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 1
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
17) Statens lantbrukskemiska laboratorium. Med tillstyrkande av Kung].
Maj :ts förslag (punkterna E 6—E 7, s. 59—61) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Avlöningar
ett förslagsanslag av 1 280 000 kr.,
2. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Omkostnader
ett förslagsanslag av 280 000 kr.
18) Statens maskinprovningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna E 8—E 9, s. 61—63) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens maskinprovningar: Avlöningar ett förslagsanslag
av 932 000 kr.,
2. till Statens maskinprovningar: Omkostnader ett förslagsanslag
av 540 000 kr.
F. Forskning och undervisning på j orobrukets och
trädgårdsnäringens områden
19) Lantbrukshögskolan: Avlöningar och Omkostnader. Kungl. Maj :t har
(punkterna F 1—F 2, s. 64—70) föreslagit riksdagen dels 1) att bemyndiga
Kungl. Maj :t att vid lantbrukshögskolan a) inrätta en professur i prydnadsväxtodling,
b) med indragning av en tjänst som föreståndare för statens
lantbruksbyggnadsförsök inrätta en tjänst som föreståndare och professor,
2) att till Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa
ett förslagsanslag av 20 574 000 kr., dels till Lantbrukshögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 2 344 000 kr.
Anslagen är i gällande riksstat uppförda med respektive 18 231 000 kr;
och 1 606 000 kr.
f detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen
dels de likalydande motionerna I: 704 av herr Andersson, Torsten, och
II: 902 av herr Grebäck vari hemställts att riksdagen måtte bemyndiga
Kungl. Maj:t att vid lantbrukshögskolans avdelning för lantbrukets radiobiologi
inrätta en tjänst som förste konsulent, en tjänst som forskarassistent
och en tjänst som laboratorieassistent,
dels de likalydande motionerna I: 710 av herr Kristiansson, Axel, m. fl.
och II: 903 av herr Grebäck m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att vid lantbrukshögskolan inrätta
en tjänst som statsagronom i vattenvård,
dels motionen 11:912 av herr Lundberg vari hemställts att riksdagen
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år t968
11
måtte besluta att vid lantbrukshögskolan, mikrobiologiska institutionen,
från den 1 juli 1968 inrätta en tjänst som förste konsulent för ensileringsforskning.
Utskottet. I statsverkspropositionen framlagda förslag under förevarande
punkter innebär bl. a. att Alnarpsinstitutets kansli förs samman med lantbrukshögskolans
expedition i Alnarp till en gemensam förvaltningsenhet,
ingående i högskolans centrala förvaltning, medan institutet även i fortsättningen
skall utgöra en särskild utbildningsenhet. Vidare föreslås att
statens lantbruksbyggnadsförsök från den 1 juli 1968 organiseras om till
en institution för lantbruksbyggnader vid lantbrukshögskolan och att medelsanvisningen
beträffande lantbruksförsöken i fortsättningen skall ske
över högskolans anslag. Utskottet har intet att erinra mot vad Kungl. Maj :t
i förevarande sammanhang föreslagit och anfört.
I fråga om personalförstärkningar vid lantbrukshögskolan har Kungl.
Maj :t hemställt om bemyndigande att i utbyte mot en laborator i prydnadsväxtodling
inrätta en professur i samma ämne. Utöver medel härför har beräknats
anslag till en statsagronom i ägg- och fjäderfäproduktion och en
kanslist för den centrala förvaltningen. Yrkanden om ytterligare personalförstärkningar
och om medelsanvisningar härför har framställts i flera
motioner. Sålunda föreslås i motionerna 1:704 och 11:902 inrättande av
tre tjänster vid lantbrukshögskolans avdelning för radiobiologi i utbyte mot
befattningar, som för närvarande bekostas med forskningsrådsmedel. Vidare
förordas i motionerna I: 710 och II: 903 att en tjänst som statsagronom
i vattenvård inrättas, medan i motionen II: 912 slutligen framförs förslag
om inrättande av en konsulenttjänst för ensileringsforskning. Samtliga
motionsyrkanden med undantag för det sistnämnda överensstämmer med
förslag som framlagts av lantbrukshögskolan i dess anslagsäskanden för
nästa budgetår.
Vad först angår Kungl. Maj :ts förslag i fråga om personalförstärkningar
har utskottet inte något att invända mot desamma och föreslår att de bifalles.
Vad härefter gäller de motionsvis framförda yrkandena vill utskottet
framhålla, att såväl radiobiologin som vattenvården utgör viktiga forskningsfält.
Ej minst de problem som sammanhänger med jordbrukets verkningar
som föroreningskälla i olika avseenden kräver en allsidig och alltmer
skärpt uppmärksamhet från lantbrukshögskolans sida. Utskottet vill
emellertid fästa uppmärksamheten på att Kungl. Maj :t i proposition nr 37
till årets riksdag på grundval av 1964 års naturresursutrednings arbete lagt
fram förslag om en samordnad och utbyggd naturvårdsforskning, där forskningen
på vattenvårdsområdet utgör en väsentlig del.
I fråga om radiakområdet framläggs i nyssnämnda proposition inga särskilda
förslag. Som dock framhålls i sammanhanget pågår inom detta område
en omfattande forskning inom flera forskningsorgan. Utskottet har för
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
sin del funnit redovisat material ej ge tillräckligt underlag för ett beslut om
och i så fall var en eventuellt erforderlig ytterligare förstärkning av resurserna
på sistnämnda område i konkurrens med andra angelägna forskningsuppgifter
i första hand bör sättas in. Med hänsyn till det anförda har utskottet
ansett sig ej höra biträda nu föreliggande motionsyrkanden.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under nu förevarande anslag har ej föranlett
någon erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj :t att vid lantbrukshögskolan
dels inrätta en professur i prydnadsväxtodling, dels med
indragning av en tjänst som föreståndare för statens lantbruksbyggnadsförsök
inrätta en tjänst som föreståndare
och professor,
2. a) lämnar motionerna I: 704 och II: 902 utan åtgärd,
b) lämnar motionerna I: 710 och II: 903, såvitt nu är i
fråga, utan åtgärd,
c) lämnar motionen II: 912 utan åtgärd,
d) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Lantbrukshögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar ett
förslagsanslag av 20 574 000 kr.,
3. till Lantbrukshögskolan: Omkostnader för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 2 344 000 kr.
20) Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. och Bokinköp m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 3—F 4, s. 70—71) hemställer
utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 3 684 000 kr.,
2. till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 532 000 kr.
21) Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten och Lantbruksdriften vid
försöksstationerna m. m. Kungl. Maj :t har (punkterna F 5—F 6, s. 71—72)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1968/69 anvisa till Lantbrukshögskolan:
Försöksverksamheten ett reservationsanslag av 7 750 000 kr. och
till Lantbruksdriften vid försöksstationerna ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Anslagen är i gällande riksstat uppförda med respektive 7 085 000 kr. och
1 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 710 av herr Kristiansson, Axel, m. fl. och
II: 903 av herr Grebäck m. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte till Lantbrukshögskolan för försöksverksamhet för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 8 085 000 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
13
Utskottet har i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj :ts under lantbrukshögskolans
avlöningsanslag framlagda förslag bl. a. innebärande att statens
lantbruksbyggnadsförsök den 1 juli 1968 organiseras om till en institution
för lantbruksbyggnader vid lantbrukshögskolan och att medelsanvisningen
till lantbruksbyggnadsförsöken i fortsättningen skall ske över
högskolans anslag. I enlighet med nyssnämnda förslag redovisas under
anslaget till försöksverksamheten medel för såväl lantbrukshögskolan som
lantbruksbyggnadsförsöken. I förhållande till de för innevarande budgetår
anvisade anslagen för nämnda ändamål av sammanlagt 7 085 000 kr. innebär
lantbrukshögskolans äskanden en anslagsuppräkning med ca 2,3 milj. kr.
Kungl. Maj :t har emellertid begränsat sig till att för nästa budgetår föreslå
en anslagsuppräkning med knappt tio procent eller 665 000 kr. Enligt motionerna
1:710 och 11:903 erfordras dock en större höjning av anslaget
eller 1 milj. kr. för att förebygga en stagnation eller rent av tillbakagång
i försöksverksamheten. I motionerna framhålls bl. a. att den i statsverkspropositionen
förordade anslagshöjningen praktiskt taget åtgår för att täcka
beräknade löne- och prisstegringar och därför ej medger igångsättande av
nya angelägna försöksserier såväl i fråga om djurförsök som växtodlingsförsök.
Motionärerna påpekar i sammanhanget även de svårigheter som
föreligger för flera hushållningssällskap att i fortsättningen åtaga sig ansvaret
för viss del av försöksverksamheten.
Även utskottet finner att angelägenheten av en fortsatt effektiv försöksverksamhet
talar för att anslagstilldelningen för ändamålet bör höjas mer
än vad Kungl. Maj :t ansett sig böra förorda. Risk torde eljest föreligga att
försöksverksamheten måste begränsas så att försök ej kan genomföras
inom vissa typer av jordbruksområden. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om de uttalanden till förmån för en utökad försöksverksamhet som
gjordes av föregående års riksdag i samband med behandlingen av riktlinjerna
för den fortsatta jordbrukspolitiken. Det av motionärerna föreslagna
anslagsbeloppet synes lämpligt avvägt och utskottet föreslår därför, att yrkandet
i motionerna i denna del bifalles av riksdagen.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under nu förevarande anslag föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer därför
att riksdagen för budgetåret 1968/69
1. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 710 och II: 903, såvitt nu är i fråga, till
Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten anvisar ett reservationsanslag
av 8 085 000 kr.,
2. till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. m. anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.
14 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
22) Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 7—
F 9, s. 72—78) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m. ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,
2. till Bidrag till Jordbrukstekniska institutet ett förslagsanslag
av 785 000 kr.,
3. till Bidrag till Sveriges utsädesförening ett förslagsanslag
av 3 827 000 kr.
23) Bidrag till viss praktisk vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj :t har
(punkt F 10, s. 79—80) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss praktiskt
vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag
av 661 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 610 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen
dels de likalydande motionerna 1:152 av herr Svanström m. fl. och II:
198 av fröken Wetterström m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 691 000 kr. till Bidrag
till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1968/69, varav
60 000 kr. anvisas som bidrag till växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg
& Söner AB.,
dels de likalydande motionerna I: 707 av herr Eskilsson m. fl. och II: 537
av herr Grebäck m. fl. vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av
statsverkspropositionen måtte till den praktiskt vetenskapliga verksamheten
vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt för budgetåret 1968/69 anvisa ett
förslagsanslag av 410 000 kr.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär bl. a.
att bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm
samt till växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg & Söner AB skall utgå
med oförändrat 220 000 kr. respektive 30 000 kr. för nästa budgetår. Mot
vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit har utskottet ej något att invända. De
i motionerna I: 152 och II: 198 samt I: 707 och II: 537 framförda yrkandena
om ytterligare medelsanvisning under anslaget till nyssnämnda ändamål
avstyrks således. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att den föregående
år beslutade utbyggnaden av systemet med växtförädlingsavgifter bör
leda till att växtförädlarna får ökade möjligheter att erhålla bidrag av växtförädlingsavgiftsmedel.
Då utskottet även tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under denna
punkt, hemställer utskottet
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
15
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna I: 152 och II: 198 samt I: 707
och II: 537 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 661 000 kr.
24) Jordbruksforskning och Åtgärder för att förebygga skördeskador.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 11—F 12, s. 80—
81) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Jordbruksforskning ett reservationsanslag av
4 510 000 kr.,
2. till Åtgärder för att förebygga skördeskador ett reservationsanslag
av 480 000 kr.
25) Alnarpsinstitutet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
F 13—F 17, s. 81—84) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Alnarpsinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 657 000 kr.,
2. till Alnarpsinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 95 000 kr.,
3. till Alnarpsinstitutet: Materiel ett reservationsanslag
av 80 000 kr.,
4. till Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning och underhåll av
utrustning ett reservationsanslag av 170 000 kr.,
5. till Alnarpsinstitutet: Bokinköp och bokbindning ett
reservationsanslag av 25 000 kr.
26) Trädgårdsskolan i Norrköping. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna F 18—F 20, s. 84—86) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar ett förslagsanslag
av 442 000 kr.,
2. till Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader ett
förslagsanslag av 47 000 kr.,
3. till Trädgårdsskolan i Norrköping: Nyanskaffning och
underhåll av utrustning ett reservationsanslag av 65 000
kr.
27) Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. och Bidrag till
byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Kungl. Maj :t har (punkterna
F 21—F 22, s. 86—89) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1968/69 an
-
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
visa till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. ett förslagsanslag
av 24 942 000 kr. och till Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets
yrkesskolor ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
Utskottet. Departementschefen har under punkten F 22 inledningsvis
erinrat om vad föredraganden tidigare samma dag anfört vid anmälan av
det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag till byggnadsarbeten
inom skolväsendet m. m. rörande ändrade bestämmelser om statsbidrag
till skollokaler. Härmed åsyftas det under sistnämnda anslag begärda
bemyndigandet för Ivungl. Maj :t att, om vissa pågående överläggningar
gav underlag härför, besluta om ändring av ifrågavarande statsbidragsbestämmelser
i huvudsaklig överensstämmelse med av skolöverstyrelsen framlagt
förslag. 1 anledning av det anförda får utskottet erinra om att riksdagen,
sedan statsutskottet (SU 8) ej ansett sig kunna tillstyrka att riksdagen lämnade
Kung], Maj :l det begärda bemyndigandet, genom beslut den 28 februari
1968 avslagit Kungl. Maj :ts förslag i nämnda hänseende (rskr. 8).
Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under nu förevarande anslag föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.
ett förslagsanslag av 24 942 000 kr.,
2. till Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor
ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
G. Veterinär väsendet m. m.
28) Veter inär styr elsen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
G 1—G 2, s. 90—91) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Veterinärstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 750 000 kr.,
2. till Veterinärstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 234 000 kr.
29) Veterinärstaten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
G 3—G 4, s. 91—93) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Veterinärstaten: Avlöningar ett förslagsanslag av
12 717 000 kr.,
2. till Veterinärstaten: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 586 000 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968 17
30) Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkten G 5, s. 93) hemställer
utskottet
att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
vid kontrollslakterier för budgetåret 1968/69 anvisar
ett förslagsanslag av 5 555 000 kr.
31) Statens veterinärmedicinska anstalt. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna G 6—G 7, s. 93—96) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar
ett förslagsanslag av 5 987 000 kr.,
2. till Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader
ett förslagsanslag av 2 130 000 kr.
32) Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. m. fl. anslag. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna G 8—G 11, s. 96—98)
hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.
ett reservationsanslag av 275 000 kr.,
2. till Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, m. m. ett förslagsanslag av 1 300 000
kr.,
3. till Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen ett förslagsanslag av 280 000 kr.,
4. till Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård
ett förslagsanslag av 300 000 kr.
33) Veterinärhögskolan. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna G 12—G 17, s. 98—102) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Veterinärhögskolan: Avlöningar ett förslagsanslag
av 9 029 000 kr.,
2. till Veterinärhögskolan: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 020 000 kr.,
3. till Veterinärhögskolan: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 1 249 000 kr.,
4. till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 110 000 kr.,
5. till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsanslag
av 100 000 kr.,
6. till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
ett förslagsanslag av 1 000 kr.
f2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 10 samt. Nr 1
18 Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1968
34) Veterinärinrättningen i Skara. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna G 18—G 19, s. 103) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar ett förslagsanslag
av 310 000 kr.,
2. till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader ett
förslagsanslag av 1 000 kr.
H. Skogsväsendet
35) Skogsstyrelsen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
H 1—H 2, s. 104—106) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Skogsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
3 398 000 kr.,
2. till Skogsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av
719 000 kr.
36) Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ls
förslag (punkterna H 3—H 4, s. 106—110) hemställer utskottet
1. att riksdagen till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 27 786 000 kr.,
2. aj att riksdagen medger, att under budgetåret 1968/
69 beviljas statlig kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet
intill ett belopp av 1 000 000 kr.,
b) att riksdagen till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 5 331 000 kr.
37) Statens skogsförbättringsanslag. Kungl. Maj :t har (punkt H 5, s.
110_112) föreslagit riksdagen att dels medge, att under budgetåret 1968/69
beviljas statsbidrag med högst 6 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på
sämre jordbruksmark samt med högst 2 500 000 kr. till med anslaget i övrigt
avsedda ändamål, med rätt för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen
mellan ändamålen, dels till Statens skogsförbättringsanslag för budgetåret
1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr. Detta innebär jämfört med
innevarande budgetår en höjning för statsbidrag till skogsodlingsåtgärder
på sämre jordbruksmark med 500 000 kr. men i övrigt oförändrade belopp.
I de likalydande motionerna I: 720 av herr Wikberg och II: 910 av herrar
Jönsson i Ingemarsgården och Larsson i Norderön har, såvitt nu är i fråga,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968 19
hemställts att riksdagen måtte besluta att bidragsramen till skogsodlingsåtgärder
på sämre jordbruksmark minskas med 500 000 kr.
Utskottet. Av skogsstyrelsens anslagsframställning framgår att omkring
hälften av den jordbruksmark, som under de senaste tio åren tagits ur produktionen,
är outnyttjad. Större delen av denna areal eller 160 000 ha borde
enligt styrelsen rätteligen ha skogsodlats och sålunda bringats i produktivt
skick. Styrelsen har vidare redovisat att förutsättningar finns för ökad planteringsverksamhet.
I likhet med departementschefen finner utskottet att verksamheten med
skogsplantering på sämre jordbruksmark är angelägen och ytterligare bör
ökas. Utskottet vill i överensstämmelse härmed förorda att bidragsramen
för ändamålet utvidgas i enlighet med Kung], Maj :ts förslag. Härav följer
att utskottet ej ansett sig böra biträda yrkandet i motionerna I: 720 och
II: 910 om en i förhållande till Ivungl. Maj :ts förslag begränsad bidragsgivning
till skogsodling på sämre jordbruksmark. Utskottet som ej heller i övrigt
har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t under denna punkt föreslagit
och anfört hemställer
att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna I: 720 och II: 910, såvitt nu är i fråga, medger
att under budgetåret 1968/69 beviljas statsbidrag med
högst 6 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark
samt med högst 2 500 000 kr. till med anslaget i
övrigt avsedda ändamål, med rätt för Kungl. Maj :t att jämka
fördelningen mellan ändamålen,
2. till Statens skogsförbättringsanslag för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.
38) Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Kungl. Maj :t har (punkt H 6,
s. 112—114) föreslagit riksdagen att dels medge, att under budgetåret 1968/
69 beviljas statsbidrag med högst 13 000 000 kr. till vägbyggnader på skogar
i enskild ägo och förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar
av särskild betydelse ur fritidssynpunkt, dels till Vägbyggnader på
skogar i enskild ägo för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
13 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Detta innebär att
anslaget uppräknas med 500 000 kr., medan de belopp inom vilka statsbidrag
får beviljas kvarstår oförändrade.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen
dels de likalydande motionerna I: 288 av herr Nilsson, Nils, m. fl. och
II: 356 av herr Dockered vari hemställts att riksdagen måtte besluta att
a) medge, att under budgetåret 1968/69 beviljas dels statsbidrag med
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
högst 16 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo, dels förhöjt
statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse
nr fritidssynpunkt,
b) till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1968/69 under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 16 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen,
dels de likalydande motionerna I: 437 av herr Svanström m. fl. och II: 5k1
av herr Lothigius m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att a)
medge att under budgetåret 1968/69 bevilja dels statsbidrag med högst 14
milj. kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag
med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt;
b) till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1968/
69 anvisa ett förslagsanslag av 14 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels de likalydande motionerna I: 720 av herr Wikberg och II: 910 av herrar
Jönsson i Ingemarsgården och Larsson i Norderön vari, såvitt nu är i
fråga, hemställts att skogsvägsanslaget uppräknas med 2 milj. kr.
Utskottet. Kungl. Maj :t har för nästa budgetår föreslagit oförändrad bidragsram
av 13 milj. kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo. I de motioner
som väckts i anslutning till denna punkt framhålls dock att ökade
insatser i fråga om skogsvägbyggnader erfordras i det konkurrensläge vari
skogsbruket f. n. befinner sig. I motionsparen I: 288 och II; 356 samt I; 437
och 11:541 föreslås sålunda en ökning av ramen för statsbidrag med 3,5
resp. 1 milj. kr. jämte motsvarande uppräkning av anslaget. I motionerna
I: 720 och 11:910 hemställs om en anslagsuppräkning med 2 milj. kr. Motionärerna
framhåller bl. a. nödvändigheten av att i kostnadsbegränsande
syfte i så stor utsträckning som möjligt utnyttja modern teknik i skogsdriften.
Enligt motionärernas mening är därvid ett välutbyggt skogsbilvägnät
en grundförutsättning för att såväl avverkning som transport av virke skall
kunna mekaniseras.
Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat den försämring av
lönsamheten inom skogsbruket, som ägt rum under de senaste 15 åren. Om
lönsamheten inte genom rationalisering kan förbättras så att konkurrenskraften
uppehålls kan detta enligt styrelsen få svåra samhällsekonomiska
verkningar. Vid sidan av förbättrad yrkesutbildning framhåller ämbetsverket
ökad utbyggnad av skogsvägar såsom den viktigaste lönsamhetsförbättrande
åtgärd som kan vidtas. Utskottet anser för sin del att skäl talar för
en viss ökning av skogsvägbyggandet även i rådande budgetläge och kan så
till vida ansluta sig till motionärerna att utskottet förordar att ramen för
statsbidrag till skogsvägar ökas med 1 milj. kr. till 14 milj. kr. Ramen för
förhöjda bidrag till fritidsvägar bör däremot vara oförändrad. Anslaget bör
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
21
räknas upp med 1 milj. kr. mer än vad Kungl. Maj :t föreslagit eller till 14
milj. kr.
Utskottet hemställer alltså
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
motionerna I: 288 och II: 356 samt I: 720 och II: 910, sistnämnda
motionspar såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall
till motionerna I: 437 och II: 541,
1. medger, att under budgetåret 1968/69 beviljas dels
statsbidrag med högst 14 000 000 kr. till vägbyggnader på
skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst
500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur
fritidssynpunkt,
2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 14 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.
39) Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkten H 7, s. 114—115) hemställer utskottet
a) att riksdagen medger, att under budgetåret 1968/69
utfästs statsbidrag på högst 8 500 000 kr. till skogliga åtgärder
inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen
samt på högst 1 100 000 kr. för att fullfölja skogsvårdsföretag
i lappmarken, med rätt för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen
mellan ändamålen,
b) att riksdagen till Åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 7 000 000 kr.
40) Skogshögskolan. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
H 8—H 11, s. 115—-120) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Skogshögskolan: Avlöningar ett förslagsanslag av
11 228 000 kr.,
2. till Skogshögskolan: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 002 000 kr.,
3. till Skogshögskolan: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 3 884 000 kr.,
4. till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 121 000 kr.
41) Skoglig forskning. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkten
H 12, s. 120) hemställer utskottet
att riksdagen till Skoglig forskning för budgetåret 1968/69
anvisar ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
42) Bidrag till Institutet för skogsförbättring. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkten H 13, s. 120—121) hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till Institutet för skogsförbättring
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
740 000 kr.
43) Statens skogsmästarskola. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna H 14—H 15, s. 121—122) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens skogsmästarskola: Avlöningar ett förslagsanslag
av 366 000 kr.,
2. till Statens skogsmästarskola: Omkostnader ett förslagsanslag
av 261 000 kr.
44) Statens skogsskolor m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna H 16—H 17, s. 122—124) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens skogsskolor m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 321 000 kr.,
2. till Statens skogsskolor m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 540 000 kr.
45) Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkten H 18, s. 124—125) hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m.
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
5 250 000 kr.
46) Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ls förslag (punkten H 19, s. 125—126)
hemställer utskottet
1. att riksdagen till Ersättning till domänverkets fond för
utgifter för övertalig personal för budgetåret 1968/69 anvisar
ett förslagsanslag av 232 000 kr.,
2. att riksdagen beslutar att kyrkofonden skall för år
1967 ersätta domänverkets fond för övertalig personal vid
domänverket med 296 000 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
23
I. Lantmäteri- och kartväsendet
47) Lantmäteristyrelsen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna I 1— I 2, s. 127—130) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 770 000 kr.,
2. till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 457 000 kr.
48) Lantmäteristaten. Kungl. Maj :t har (punkterna I 3—I 5, s. 130—133 )
föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i propositionen föreslagits om
ersättning för förbättringar och uppdrag som utförs av lantmäteriet, dels
för budgetåret 1968/69 anvisa till Lantmäteristaten: Avlöningar ett förslagsanslag
av 52 676 000 kr., till Lantmäteristaten: Omkostnader ett förslagsanslag
av 11 107 000 kr. och till Lantmäteristaten: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 150 000 kr.
Under anslaget till avlöningar har föreslagits en höjning av lantmäteritaxan
i vad gäller förrättningar och uppdrag av betydelse för jordbrukets
och skogsbrukets yttre rationalisering. Den genomsnittliga kostnadstäckningen
föreslås sålunda bli höjd från 60 till 80 procent av lantmäteriets
sj älvkostnader.
1 detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1: 436 av herr
Skårman och herr Eriksson, Karl-Erik, vari hemställts att riksdagen med
frångående av Kungl. Maj :ts förslag måtte uttala att kostnadstäckningen
för förrättningar, som avser jordbruks- och skogsbruksändamål, oförändrat
fastställes till 60 procent.
Utskottet. Den av Kungl. Maj :t under punkten I 3 föreslagna ändringen
av lantmäteritaxan i syfte att höja kostnadstäckningen i fråga om förrättningar
och uppdrag avseende jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering
motiveras med att taxor och avgifter för statlig service inte utan
särskilda skäl bör understiga självkostnaden. I motionen 1:436 görs ingen
erinran mot att denna princip så långt möjligt tillämpas även på lantmäteritaxan.
Motionärerna anser emellertid att redan ersättningarna enligt gällande
taxa är så höga att de medverkar till att angelägna rationaliseringsåtgärder
uppskjuts eller försummas. BI. a. anser motionärerna att den nuvarande
jorddelningslagstiftningen bidrar till att hålla förrättningskostnaderna
höga. Med hänsyn bl. a. till att kostnadstäckningsgraden höjdes till nuvarande
nivå så sent som år 1966 anser motionärerna att anledning saknas att
nu genomföra den föreslagna höjningen.
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
Utskottet finner det i likhet med departementschefen angeläget att taxor
och avgifter för statlig service ej utan särskilda skäl understiger självkostnaden.
Kungl. Maj :ts förslag innebär att lantmäteritaxan i förevarande avseende
närmare anpassas till nämnda nivå. Även med den föreslagna höjningen
av taxenivån kvarstår dock en inte oväsentlig subventionering av nu
ifrågavarande förrättningar. I anledning av motionärernas uttalande om
jorddelningslagstiftningen vill utskottet erinra om att Kungl. Maj :t i prop.
1967: 167 föreslagit vissa ändringar i nämnda lagstiftning i syfte att förenkla
förrättningarna. Propositionen har hittills endast delvis behandlats av
riksdagen, som därvid bifallit Kungl. Maj :ts förslag (3LU 1967:63, rskr
406). Vidare beräknas enligt vad utskottet erfarit förslag om ny fastighetsbildningslag
inom kort komma att remitteras till lagrådet. Av lantmäteristyrelsens
anslagsframställning framgår vidare att åtgärder fortlöpande
vidtas i syfte att förenkla och förbilliga verksamheten. I sammanhanget bör
även uppmärksammas att möjlighet föreligger att från anslaget Bidrag til!
jordbrukets rationalisering, m. m. lämna bidrag till kostnad för lantmäteriförrättning
som är av betydelse för jordbrukets rationalisering. Utskottet
har med beaktande av det anförda ansett sig böra biträda Kungl. Maj :ts
förslag i fråga om lantmäteritaxan och avstyrker således motionsyrkandet.
Då utskottet ej heller har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt
rörande lantmäteristaten hemställer utskottet
att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
på motionen 1: 436 godkänner vad i propositionen föreslagits
om ersättning för förrättningar och uppdrag som utförs
av lantmäteriet,
2. till Lantmäteristaten: Avlöningar för budgetåret 1968/
69 anvisar ett förslagsanslag av 52 676 000 kr.,
3. till Lantmäteristaten: Omkostnader för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 11 107 000 kr.,
4. till Lantmäteristaten: Utrustning för budgetåret 1968/
69 anvisar ett reservationsanslag av 1 150 000 kr.
49) Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl. och Bidrag till
kostnader i samband med lantmäteri- och vägförrättningar. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna I 6—I 7, s. 133—134) hemställer utskottet
att
riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m.fl.
ett reservationsanslag av 88 000 kr.,
2. till Bidrag till kostnader i samband med lantmäterioch
vägförrättningar m. m. ett förslagsanslag av 700 000 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1968
25
50) Rikets allmänna kartverk. Kungl. Maj :t har (punkterna I 8—I 13, s.
135—158) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1968/69 anvisa till avlöningar
ett förslagsanslag av 11 748 000 kr„ till omkostnader ett förslagsanslag
av 924 000 kr., till kartarbeten m. m. ett reservationsanslag av 5 100 000
kr., till fotogrammetrisk uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 4 063 000
kr., till utrustning m. m. ett reservationsanslag av 1 600 000 kr. och till
tryckning av kartor m. m. ett förslagsanslag av 3 120 000 kr.
På grundval av en av kartverket utförd utredning rörande de geodetiska
riksnäten framlägger Kungl. Maj :t under anslaget till kartarbeten m. m. förslag
om upprustning av rikstrianguleringen. Ett första ordningens triangelnät
avses skola byggas ut över hela landet, medan detta bör förtätas med
ett andra ordningens nät inom i första hand landets tätbefolkade delar. För
att påbörja upprustningen föreslås för nästa budgetår en anslagsuppräkning
med 311 000 kr.
Vidare redovisas under förenämnda anslag förslag rörande programmet
för den fortsatta ekonomiska och topografiska kartläggningen. Förslaget innebär
i huvudsak att turordningen enligt det av 1961 års riksdag (prop.
1961: 54, JoU 14, rskr 166) fastställda programmet för tiden t. o. m. år 1970
behålles. Planen innefattar även den ekonomiska kartläggningen för de områden,
bl. a. Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, vilka inte ingår i
det år 1961 godkända programmet. Revidering av den topografiska kartan
bör alltjämt i princip ske vart tionde år, medan det liksom hittills under innevarande
planeringsperiod bör få anstå med revideringen av den ekonomiska
kartan. Kungl. Maj :ts förslag innebär att medelstilldelningen för karlarbetena
ökas med 229 000 kr. Hela ökningen under anslaget blir alltså
540 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:497 av herr Wikberg och 11:620 av herr
Larsson i Norderön m. fl. har hemställts att riksdagen måtte till Rikets allmänna
kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag
av 5 400 000 kr.
Utskottet. Framställningen av den ekonomiska och topografiska kartan
sker enligt en av 1961 års riksdag godkänd plan. Anslagsuppräkningar vid
olika tillfällen, senast år 1966, har medverkat till att kartläggningen kunnat
påskyndas. Därigenom väntas kartutgivningen i flertalet län, där rekognosering
pågår, bli avslutad tidigare än som år 1961 beräknades. I den av
Kungl. Maj :t förordade, reviderade planen för den fortsatta utgivningen
av den ekonomiska kartan räknas med ytterligare tidsvinster, särskilt i
fråga om de sydligaste och nordligaste delarna av landet. Den topografiska
kartläggningen föreslås skola fullföljas i huvudsak enligt de arbetsplaner
som godkänts av kartverkskommissionen. Beträffande revideringen av kartor
avses hittillsvarande principer alltjämt gälla.
26 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
I motionerna 1:497 och 11:620 hemställs att anslaget till kartarbeten
m. m. räknas npp med 300 000 kr. för att påskynda kartframställningen i
sådana områden, där den ekonomiska eller den nya topografiska kartan saknas.
Motionärerna framhåller bl. a. att utgivningstakten för dessa kartor för
t. ex. Jämtlands län är helt otillfredställande och att det är synnerligen
angeläget att kartorna färdigställs avsevärt snabbare.
Utskottet hälsar för sin del med tillfredsställelse att det visat sig möjligt
att nå ej obetydliga tidsvinster i kartutgivningen i förhållande till
tidigare beräkningar. Även om det kan anföras skäl för en ännu snabbare
kartläggning inom områden, där den ekonomiska eller topografiska kartan
saknas, anser sig utskottet kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag såväl
i fråga om kartprogrammet som beträffande medelsanvisningen under förevarande
anslag för nästa budgetår.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag beträffande de under denna punkt redovisade anslagen hemställer
utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69
1. till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar anvisar ett
förslagsanslag av 11 748 000 kr.,
2. till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader anvisar
ett förslagsanslag av 924 000 kr.,
3. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
på motionerna I: 497 och II: 620 till Rikets allmänna kartverk:
Kartarbeten m. m. anvisar ett reservationsanslag av
5 100 000 kr.,
4. till Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet
anvisar ett förslagsanslag av 4 063 000 kr.,
5. till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. anvisar
ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.,
6. till Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor
m. m. anvisar ett förslagsanslag av 3 120 000 kr.
J. Fiskeriväsendet
51) Fiskeristyrelsen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (J 1—
J 2, s.. 159—163) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
till Fiskeristyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
2 691 000 kr.,
till Fiskeristyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av
868 000 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
27
52) Undersökningar inom fiskeriorganisationen. Med tillstyrkande av
Kimgl, Maj :ts förslag (J 3, s. 164) hemställer utskottet
att riksdagen till Undersökningar inom fiskeriorganisationen
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.
53) Fiskeriintendenter m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(J 4—J 5, s. 164—166) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Fiskeriintendenter m.m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 478 000 kr.,
2. till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 74 000 kr.
54) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen och Statlig garanti för
befrämjande av försöksfiske. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna J 6—J 7, s. 166—167) hemställer utskottet
1. att riksdagen till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 340 000 kr.,
2. a) att riksdagen medger, att under budgetåret 1968/
69 statlig garanti för befrämjande av försöksfiske beviljas
intill ett belopp av 160 000 kr.,
b) att riksdagen till Statlig garanti för befrämjande av
försöksfiske för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 20 000 kr.
55) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelefon m. m.1
Kungl. Maj :t har (punkten J 8, s. 167—169) föreslagit riksdagen att till Befrämjande
av fiskefartygs förseende med radiotelefon anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kr., vilket är lika med det för innevarande budgetår
anvisade beloppet.
I de likalydande motionerna I: 150 av herr Karlsson, Helge, m. fl. och
II: 195 av herr Hedin m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att
till Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelefon för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kr. samt att anslaget jämväl
må användas för bidrag till anskaffning av gummiflottar.
Utskottet. Från förevarande anslag kan utgå statsbidrag till köp av radiotelefon-
eller radiotelegrafutrustning på fiskefartyg. Bidragen utgår f. n.
med 1 200 kr. per anläggning.
1 Tidigare rubrik: Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.
28
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
Vid 1966 års riksdag väcktes motionsledes yrkanden om att från anslaget
även skall få utgå statsbidrag till inköp av uppblåsbara livräddningsflottar
på fiskefartyg. Ehuru möjlighet föreligger att anskaffa sådana flottar genom
lån ur fiskerilånefonden ifrågasatte jordbruksutskottet — med hänsyn
till det angelägna ändamålet samt till att nämnda stödform måhända
inte var till fyllest för att i tillräcklig omfattning stimulera till anskaffning
av angiven räddningsutrustning — om inte även statsbidrag borde
kunna utgå härtill. Utskottet var dock inte berett att då ta slutgiltig ställning
till motionsförslaget, enär vissa frågor, bl. a. bidragsbehoven, inte
syntes vara närmare utredda. Utskottet förutsatte, att Kungl. Maj :t skulle
låta undersöka hithörande frågor och framlägga därav betingade förslag.
Riksdagen gav som sin mening till känna vad utskottet sålunda anfört.
Fiskeristyrelsen har på uppdrag av Kungl. Maj :t företagit nyss nämnd
undersökning och lagt fram vissa förslag vilka redovisats av departementschefen.
Av redogörelsen framgår bl. a. att enligt gällande bestämmelser
skyldighet att hålla livbåt gäller för fiskefartyg som fiskar på öppet hav
och som uppgår till minst 50 bruttoton. Sjöfartsstyrelsen har emellertid
möjlighet att efter ansökan ge individuella tillstånd att ersätta livbåt av
föreskriven storlek med en mindre båt jämte uppblåsbar gummiflotte av
godkänt fabrikat och storlek. Kostnaderna för att anskaffa sådana flottar
ligger mellan 2 500 och 4 000 kr. Fiskeristyrelsens förslag innebär, att statsbidrag
skall kunna utgå för att anskaffa gummiflotte på fartyg som används
för yrkesfiske på öppet hav. Denna fartygskategori består enligt fiskeristyrelsen
av närmare 1 000 trålare och ett mindre antal andra fiskefartyg.
Fiskeristyrelsen har bedömt att av trålarna åtminstone 300 saknar flotte. Enligt
vad utskottet erfarit torde de flesta fiskefartyg på minst 50 bruttoton ha
flotte. Av de fartyg som saknar nu ifrågavarande räddningsutrustning är
flertalet således på under 50 bruttoton. För sådana fartyg finns som framgår
av det föregående inga bestämmelser om skyldighet att hålla livbåt eller
livflotte.
Departementschefen har anfört att gummiflottar redan används i stor
utsträckning inom det svenska yrkesfisket och att kostnaden för flottarna
utgör en mindre del av yrkesfiskets investeringar. Vidare har han erinrat om
att lån ur fiskerilånefonden kan fås även till flottar. Mot bakgrund härav
är departmentschefen f. n. inte beredd att förorda att statsbidrag utgår för
att anskaffa sådana flottar. I motionerna I: 150 och II: 195 har däremot
påyrkats att statsbidrag skall kunna utgå för ändamålet i enlighet med
fiskeristyrelsens förslag och att förevarande anslag till följd därav skall
höjas med 25 000 kr. till 90 000 kr.
Utskottet vill framhålla, att det torde råda allmän enighet om det stora
värdet av uppblåsbara gummiflottar vid sjökatastrofer, inte minst för fiskefartyg.
Många yrkesfiskare har också som departementschefen påpekat
redan sådana flottar på sina fartyg. Enligt utskottets mening torde emeller
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968 29
lid visst behov föreligga att med statsbidrag underlätta en vidare anskaffning
av gummiflottar särskilt till sådana mindre fiskebåtar som används
för yrkesfiske på öppet hav. Även om skäl kan anföras för att någon tid
avvakta den tekniska utvecklingen i fråga om förevarande räddningsutrustning,
vill utskottet likväl förorda, att möjlighet att vid behov medge sådant
bidrag tillskapas redan nu. Statsbidraget bör såsom fiskeristyrelsen och motionärerna
föreslagit fr. o. m. nästa budgetår utgå med högst 1 000 kr. för
flotte. Bidragsgivningen bör i första hand avse anskaffning av flotte till fiskefartyg
under 50 bruttoton. En förutsättning för bidrag bör vara att flotten
godkänts av sjöfartsstyrelsen. Närmare bestämmelser för den statsbidragsgivning,
som utskottet nu behandlat, bör Kungl. Maj :t eller efter
Kungl. Maj :ts bemyndigande fiskeristyrelsen meddela.
Bidrag till livräddningsflotte bör utgå från förevarande anslag. Bidragsgivningen
bör emellertid för nästa budgetår kunna ske inom ramen för det
av Kungl. Maj :t föreslagna anslaget jämte förefintlig reservation. Motionsyrkandet
om uppräkning av anslaget avstyrkes alltså. Det bör ankomma på
Kungl. Maj:t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande fiskeristyrelsen att
besluta om dispositionen av medlen för radiotelefonanläggningar och räddningsflottar.
Såsom fiskeristyrelsen anfört installeras numera inte radiotelegrafstation
på fartyg. I anledning härav och till följd av utskottets förslag
i det föregående bör anslagsrubriken ändras till Befrämjande av fiskefartygs
förseende med radiotelefon m. m.
Vid utskottsbehandlingen har påtalats behovet att göra ifrågavarande
räddningsutrustning säkrare, exempelvis genom att komplettera gummiflottarna
med någon enkel form av radiosändare. Givetvis bör alla ansträngningar
göras för att i möjligaste mån eliminera de risker, som är förknippade
med ifrågavarande fiske. Utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj :t och
fiskeristyrelsen följer denna fråga med uppmärksamhet.
Med åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. i anledning av motionerna I: 150 och II: 195, såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ger
till känna vad utskottet i det föregående anfört rörande bidrag
till anskaffande av gummiflottar i vissa fall,
2. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna I: 150 och II: 195, såvitt nu är i fråga, till
Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelefon
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 65 000 kr.
56) Stödfartyg för sillfisket m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna J 9—J 12, s. 169—171) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
30
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
1. till Stödfartyg för sillfisket ett reservationsanslag av
38 000 kr.,
2. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag
av 20 000 kr.,
3. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett
anslag av 1 010 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
4. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m. ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
K. Naturvårdsverksamhet
57) Statens naturvårdsverk. Kungl. Maj :t har (punkterna K 1—K 2, s.
s. 172—174) föreslagit riksdagen att till Statens naturvårdsverk: Avlöningar
och Omkostnader för budgetåret 1968/69 anvisa förslagsanslag av respektive
5 286 000 kr. och 804 000 kr.
Anslagen är i gällande riksstat uppförda med respektive 4 600 000 kr.
och 691 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 440 av herrar Wirtén och Fälldin och
II: 536 av herrar Grebäck och Tobé har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer om förslag om samordning av jordbruks- och
naturvårdspolitiken, att lantbruksnämnderna i ökad grad ges befogenheter
och åläggs skyldigheter på landskapsvårdens område samt att Kungl. Maj:l
i övrigt beaktar vad i motionen anförts beträffande jordbrukets betydelse
för landskapsvården. Vidare har hemställts att riksdagen måtte anslå medel
till inrättande av en tjänst som byrådirektör inom naturvårdsverkets
naturvårdsbyrå, sektionen för landskapsvård, och därför till Statens naturvårdsverk:
Avlöningar anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag
med 56 000 kr. höjt förslagsanslag av 5 342 000 kronor.
Utskottet. I motionerna 1:440 och 11:536 erinras om de stora och ur
miljösynpunkt genomgripande förändringar av kulturlandskapet som äger
rum bl. a. till följd av pågående och förväntade ändringar i markanvändningen
för ej längre lönsamma jordbruksarealer. Utvecklingen visar enligt
motionärerna på angelägenheten av en omfattande landskapsvård. Med hänvisning
bl. a. till de betydande kostnader som är förknippade med åtgärder
för att återställa igenvuxet kulturlandskap hemställer motionärerna om
förslag till samordning av jordbruks- och naturvårdspolitiken, inte minst
på planeringsstadiet. Bland särskilda åtgärder som i nämnda syfte föreslås
Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1968
31
i motionerna märks inrättande av en byrådirektörsbefattning vid naturvårdsverket
för samordnings- och granskningsåtgärder vid verkets naturvårdsbyrå.
Vidare förordas att lantbruksnämnderna i ökad grad ges befogenheter
och åläggs skyldigheter på landskapsvårdens område.
Utskottet vill erinra om att frågan om verkan ur natur- och landskapssynpunkt
av den pågående nedläggningen av åkerjord behandlades av föregående
års riksdag i samband med antagandet av riktlinjer för den fortsatta
jordbrukspolitiken. Därvid ansågs att ifrågavarande spörsmål borde
ägnas stor uppmärksamhet. I likhet med departementschefen ansåg
riksdagen dock att det ej var möjligt att speciellt främja naturvården genom
generella jordbrukspolitiska åtgärder. De insatser som krävdes borde
i stället göras inom ramen för naturvårdspolitiken. I sammanhanget
erinrades om att det ålåg lantbruksorganisationen att i arbetet med jordbrukets
rationalisering så långt möjligt beakta naturvårdssynpunkterna.
Vidare bör nämnas att Kungl. Maj :t sedermera genom beslut den 9 juni
1967 uppdragit åt statens naturvårdsverk att följa inverkningarna ur landskapsvårdssynpunkt
av minskningen i jordbruksjordens omfattning.
Vad härefter gäller Kungl. Maj :ts förslag under nu förevarande anslag
innebär desamma en ej obetydlig ökning av naturvårdsverkets såväl personella
som materiella resurser. Utskottet har med beaktande av bl. a. vad
i det föregående anförts ansett sig böra godta förslagen och finner således
att det i motionerna 1:440 och 11:536 framförda yrkandet om ytterligare
medelsanvisning under avlöningsanslaget ej bör föranleda bifall. Ej heller
i övrigt anser utskottet motionerna påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.
Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om att utskottet tidigare understrukit
vikten av att de myndigheter, organ och utredningar, som har
uppgifter på ifrågavarande område, följer utvecklingen med uppmärksamhet
och för Kungl. Maj :t framlägger de förslag som befinns påkallade. Värdet
av ett samarbete i hithörande frågor mellan berörda organ har också
betonats av utskottet. I anslutning härtill vill utskottet nämna, att — såsom
närmare utreds i utskottets utlåtande nr 10 denna dag i anledning av
motioner i närgränsande ämne — statens råd för skogs- och jordbruksforskning
i februari 1967 tillsatt en särskild kommitté för ekonomisk landskapsvård
med uppgift att utarbeta ett för olika forskningsområden gemensamt
forskningsprogram rörande jord- och skogsbrukets utveckling i
avfolkningsbygder. Det torde få förutsättas att bl a. de av motionärerna
berörda problemen därvid kommer att ägnas ingående uppmärksamhet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna I: 440 och II: 536, såvitt nu är i fråga, till
32
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
Statens naturvårdsverk: Avlöningar för budgetåret 1968/
69 anvisar ett förslagsanslag av 5 286 000 kr.,
2. lämnar motionerna 1: 440 och II: 536, såvitt i övrigt
är i fråga, utan åtgärd,
3. till Statens naturvårdsverk: Omkostnader för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 804 000 kr.
58) Naturvård. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
Iv 3—K 5, s. 174—178) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Naturvård: Bidrag till naturvårdsupplgsning, m. m.
ett reservationsanslag av 550 000 kr.,
2. till Naturvård: Ersättningar till markägare m. m. ett
reservationsanslag av 3 000 000 kr.,
3. till Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning av
naturvårdsobjekt ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.
59) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj :t har
(punkten K 6, s. 178—179) föreslagit riksdagen att till Avsättning till fonden
för friluftslivets främjande för budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av
5 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 500 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 151 av herr Svanström m. fl. och II: 194
av herr Andersson i Örebro m. fl. har hemställts att riksdagen måtte till
Avsättning till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret 1968/69
anvisa ett anslag av 7 000 000 kr., eller en ökning med 2 000 000 kr. jämfört
med departementschefens förslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag att förevarande anslag för
nästa budgetår räknas upp med 0,5 milj. kr. till 5 milj. kr. Detta innebär,
att utskottet ej ansett sig kunna biträda det förslag om en ytterligare medelsanvisning
av 2 milj. kr., som framlagts i motionerna I: 151 och II: 194.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna I: 151 och II: 194 till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret 1968/
69 anvisar ett anslag av 5 000 000 kr.
60) Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkten K 8, s. 180 J hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 624 000 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
33
L. Lappväsendet m. ni.
61) Lappväsendet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
L 1—L 2, s. 181—182) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Lappväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag av
951 000 kr.,
2. till Lappväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag av
331 000 kr.
62) Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande och Åtgärder
i samband med ändrade renbetesförhållanden. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna L 3—L 4, s. 182—183) hemställer utskottet
1. att riksdagen till Rådgivningsverksamhet för rennäringens
främjande för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 75 000 kr.,
2. att riksdagen medger att det för budgetåret 1963/64
anvisade reservationsanslaget Åtgärder i samband med
ändrade renbetesförhållanden får under budgetåret 1968/69
användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
M. Diverse
63) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
M 1—M 12, s. 184—190) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 17 875 000
kr.,
2. till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark ett förslagsanslag av 1 866 000 kr.,
3. till Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. ett
förslagsanslag av 30 000 kr.,
4. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag
av 185 000 kr.,
5. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
6. till Bidrag till viss ungdomsverksamhet ett anslag av
500 000 kr.,
34
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
7. till Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m. ett förslagsanslag av 2 699 000 kr.,
8. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder
ett förslagsanslag av 63 000 kr.,
9. till Ersättningar för vissa besiktningar och sgneförrättningar
ett förslagsanslag av 5 000 kr.,
10. till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.
ett förslagsanslag av 400 000 kr.,
11. till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m. ett förslagsanslag av 130 000 kr.,
12. till Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag
av 110 000 kr.
64) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen
K 7 Naturresursforskning
K 9 Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar, vilket utskottet här
anmäler.
Stockholm den 12 mars 1968
På jordbruksutskottets vägnar:
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Mossberger (s), Lage Svedberg (s),
Hedström (s), Carl Eskilsson (h), Skårman (fp), Hermansson (ep), Magnusson
(s), Augustsson (s), Lundberg (h) och Karl-Erik Eriksson (fp);
från andra kammaren: herr Hansson i Skegrie (ep), Lindström (s),
fru Lindskog (s), herrar Arweson (s), Eliasson i Moholm (h), Johanson i
Västervik (s), Persson i Skänninge (s), Nilsson i Lönsboda (fp), Jonasson
(ep)* och Berndtsson (fp);
* Ej närvarande vid justeringen.
dock att vid behandlingen av punkterna
2 herr Manne Olsson (s), fru Hultell (h), herrar Sveningsson (h), Sundkvist
(ep), fru Lindberg (s) och herr Dahlgren (ep) deltagit i stället för
herrar Lage Svedberg (s), Carl Eskilsson (h), Lundberg (h), Hansson i
Skegrie (ep), fru Lindskog (s) och herr Jonasson (ep);
11 herr Manne Olsson (s), fru Lundblad (s), herrar Larsson i Norderön
(ep), fru Jäderberg (s), fru Sundberg (h), herrar Lundmark (s), Persson i
Heden (ep) och Jönsson i Ingemarsgården (fp) deltagit i stället för herrar
Hedström (s), Augustsson (s), Hansson i Skegrie (ep), Lindström (s),
Eliasson i Moholm (h), Johanson i Västervik (s), Jonasson (ep) och Berndtsson
(fp);
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
35
13 och 15 herr Manne Olsson (s), fru Jäderberg (s), fru Sundberg (h),
herrar Lundmark (s), Persson i Heden (ep) och Åberg (fp) deltagit i stället
för herrar Hedström (s), Lindström (s), Eliasson i Moholm (h), Johanson
i Västervik (s), Jonasson (ep) och Berndtsson (fp);
19 herr Axel Kristiansson (ep), fru Lundblad (s), herr Hiibinette (h),
fru Sundberg (h) och herr Antby (fp) deltagit i stället för herrar Hermansson
(ep), Augustsson (s), Lundberg (h), Eliasson i Moholm (h) och Nilsson
i Lönsboda (fp);
21 herr Axel Kristiansson (ep), fru Lundblad (s), herr Hiibinette (h),
fru Jäderberg (s), fru Sundberg (h) och herr Antby (fp) deltagit i stället
för herrar Hermansson (ep), Augustsson (s), Lundberg (h), Lindström (s),
Eliasson i Moholm (h) och Nilsson i Lönsboda (fp);
23 herr Manne Olsson (s), fru Hultell (h), herrar Sveningsson (h), Per
Jacobsson (fp), Sundkvist (ep), fru Lindberg (s), fru Sundberg (h) och herr
Dahlgren (ep) deltagit i stället för herrar Lage Svedberg (s), Carl Eskilsson
(h), Lundberg (h), Karl-Erik Eriksson (fp), Hansson i Skegrie (ep), fru
Lindskog (s), herrar Eliasson i Moholm (h) och Jonasson (ep);
37 och 38 herr Manne Olsson (s), fru Lundblad (s), herr Larsson i Norderön
(ep), fru Jäderberg (s), fru Sundberg (h), herrar Lundmark (s),
Persson i Heden (ep) och Jönsson i Ingemarsgården (fp) deltagit i stället
för herrar Hedström (s), Augustsson (s), Hansson i Skegrie (ep), Lindström
(s), Eliasson i Moholm (h), Johanson i Västervik (s), Jonasson (ep) och
Berndtsson (fp);
48 herr Manne Olsson (s), fru Hultell (h), herrar Sveningsson (h), Per
Jacobsson (fp), Sundkvist (ep), fru Lindberg (s) och herr Dahlgren (ep)
deltagit i stället för herrar Lage Svedberg (s), Carl Eskilsson (h), Lundberg
(h), Karl-Erik Eriksson (fp), Hansson i Skegrie (ep), fru Lindskog
(s) och herr Jonasson (ep);
50 herr Manne Olsson (s), fru Lundblad (s), herr Larsson i Norderön
(ep), fru Jäderberg (s), fru Sundberg (h), herrar Lundmark (s), Persson i
Heden (ep) och Jönsson i Ingemarsgården (fp) deltagit i stället för herrar
Hedström (s), Augustsson (s), Hansson i Skegrie (ep), Lindström (s),
Eliasson i Moholm (h), Johanson i Västervik (s), Jonasson (ep) och
Berndtsson (fp);
55 herr Manne Olsson (s), fru Jäderberg (s), fru Sundberg (h), herrar
Lundmark (s), Johansson i Simrishamn (s), Persson i Heden (ep) och
Åberg (fp) deltagit i stället för herrar Hedström (s), Lindström (s), Eliasson
i Moholm (h), Johanson i Västervik (s), Persson i Skänninge (s), Jonasson
(ep) och Berndtsson (fp);
57 herr Manne Olsson (s), fru Hultell (h), herrar Sveningsson (h), Per
Jacobsson (fp), Dahlgren (ep), fru Lindberg (s), fru Sundberg (h) och
herr Persson i Heden (ep) deltagit i stället för herrar Lage Svedberg (s),
Carl Eskilsson (h), Lundberg (h), Karl-Erik Eriksson (fp), Hansson i
Skegrie (ep), fru Lindskog (s), herrar ELiasson i Moholm (h) och Jonasson
(ep);
59 herr Manne Olsson (s), fru Jäderberg (s), fru Sundberg (h), herrar
Lundmark (s), Sundkvist (ep) och Åberg (fp) deltagit i stället för herrar
Hedström (s), Lindström (s), Eliasson i Moholm (h), Johanson i Västervik
(s), Jonasson (ep) och Berndtsson (fp);
vid samtliga övriga punkter herrar Åkesson (fp) och Trana (s) deltagit
i stället för herr Karl-Erik Eriksson (fp) och fru Lindskog (s).
36
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
Reservationer
1) vid punkten 11 (Särskilt stöd åt det mindre jordbruket) av herrar
Carl Eskilsson (h), Skärman (fp), Hermansson (ep), Lundberg (h), KarlErik
Eriksson (fp), Nilsson i Lönsboda (fp), Persson i Heden (ep), fru
Sundberg (h), herrar Jönsson i Ingemarsgården (fp) och Larsson i Norderön
(ep), som anser att andra och tredje styckena i utskottets yttrande på s.
6 och 7 samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»I de--— (lika med utskottet)---gången fastställdes. Utskottet
vill i anslutning härtill framhålla, att en förutsättning för att pristillägget
skall hli det åsyftade medlet i strävandena att bibehålla en norrländsk jordbruksproduktion
givetvis är att dess storlek fortlöpande anpassas till penningvärdeutvecklingen.
Utskottet finner med hänsyn till den tid som förflutit
sedan beloppen senast fastställdes skäligt att en anpassning i angivet
syfte sker. Mot den i motionerna gjorda bedömningen av den erforderliga
höjningen liar utskottet ej något att erinra och förordar således att det
extra möjlkpristillägget uppräknas med 25 %. Den erforderliga medelsförstärkningen
kan som motionärerna anfört uppskattas till ca 8 milj. kr., varför
nu ifrågavarande anslag bör uppräknas med nämnda belopp.
Då utskottet i övrigt ej funnit skäl frångå Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt framlagda förslag, hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 48 och II: 76, I: 718 och II: 920
samt II: 909 till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 84 000 000
kr.»
2) vid punkten 19 (Lantbrukshögskolan: Avlöningar och Omkostnader)
a) av herrar Carl Eskilsson (h), Skårman (fp), Karl-Erik Eriksson (fp),
Hubinette (h), Axel Kristiansson (ep), Antby (fp), Hansson i Skegrie (ep),
Jonasson (ep), fru Sundberg (h) och herr Berndtsson (fp), som anser
dels att femte stycket i utskottets yttrande på s. 11 och 12 bort utbytas
mot text av följande lydelse:
»I fråga — ---(lika med utskottet) — ---flera forskningsorgan. En
mycket viktig del av denna forskning äger sålunda rum vid lantbrukshögskolans
radiobiologiska institution. Som anförs i motionerna I: 704 och II:
902 hedrivs emellertid sistnämnda verksamhet till övervägande del med
hjälp av medelsanvisningar från forskningsråd o. d. Med hänsyn till arbetsuppgifternas
permanenta karaktär och angelägenheten av att ifrågavarande
forskning i fortsättningen ur planeringssynpunkt skall kunna bedrivas
under mera tillfredsställande förhållanden än vad nu är fallet finner utskottet
sig böra biträda det i nyssnämnda motioner framförda förslaget om ut
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
37
byte av vissa tillfälliga befattningar mot mera permanenta sådana vid förevarande
institution.
Det i motionen II: 912 framlagda förslaget om inrättande av en befattning
för ensileringsforskning vid lantbrukshögskolans mikrobiologiska institution
överensstämmer med yrkande, som motionsvis framfördes till föregående
års riksdag utan att vinna riksdagens bifall. Utskottet har---
(lika med utskottet)---sättas in. Med hänsyn till det anförda har ut
skottet
ej ansett sig böra biträda nu föreliggande motionsyrkande.»
dels att utskottets hemställan under 2. a) bort ha följande lydelse:
»2. a) med bifall till motionerna I: 704 och II: 902 uttalar,
att för lantbrukshögskolans radiobiologiska institution
bör inrättas tre tjänster som respektive förste konsulent,
forskarassistent och laboratorieassistent,»
b) av herrar Carl Eskilsson (h), Skårman (fp), Karl-Erik Eriksson (fp),
Axel Kristiansson (ep), Antby (fp), Hansson i Skegrie (ep), Jonasson (ep)
och Berndtsson (fp), som anser
dels att tredje stycket i utskottets yttrande på s. 11 bort ha följande lydelse:
»Vad
först----(lika med utskottet)---— lantbrukshögskolans
sida. Den forskningsverksamhet som där bedrivs på vattenvårdens område
är som framhålls i motionerna I: 710 och II: 903 av synnerlig betydelse för
lösandet av de problem som föreligger inom jordbruket framför allt i samband
med utbyggandet av större djurbesättningar, övergång till svämutgödsling
m. m. Det skulle som motionärerna påpekat vara ytterst olyckligt om
ifrågavarande forskningsverksamhet skulle behöva upphöra. Enligt utskottets
mening föreligger anledning alt befara att detta skulle bli fallet om den
av såväl lantbrukshögskolan som ifrågavarande motionärer föreslagna befattningen
som statsagronom i vattenvård ej tillförs högskolan. Visserligen
har i proposition nr 37 till årets riksdag på grundval av 1964 års naturresursutrednings
arbete lagts fram förslag om en samordnad och utbyggd naturvårdsforskning,
där forskningen på vattenvårdsområdet utgör en väsentlig
del. Den i sammanhanget föreslagna medelsanvisningen förefaller dock
— vid beaktande av alla de angelägna önskemål som föreligger i fråga om
angivna medel — ej ge tillräcklig garanti för att nu ifrågavarande verksamhet
vid lantbrukshögskolan skall kunna bibehållas med stöd av sagda medel.
Utskottet vill därför förorda bifall till det i motionerna I: 710 och 11:903
framlagda förslaget om inrättande av en statsagronombefattning för ändamålet.
»
dels att utskottets hemställan under 2. b) bort ha följande lydelse:
»2. b) med bifall till motionerna I: 710 och II: 903, såvitt
nu är i fråga, uttalar att vid lantbrukshögskolan bör inrättas
en tjänst som statsagronom i vattenvård,»
38
Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1968
3) vid punkten 21 (Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten och Lantbruksdriften
vid försöksstationerna m. m.) av herrar Lage Svedberg (s),
Mossberger (s), Hedström (s), Magnusson (s), fru Lundblad (s), fru Lindskog
(s), herrar Arweson (s), Johanson i Västervik (s), Persson i Skänninge
(s) och fru Jäderberg (s), som anser att utskottets yttrande på s. 13
och hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»Utskottet har----(lika med utskottet)----som lantbruksbygg
nadsförsöken.
I förhållande till de för innevarande budgetår anvisade anslagen
för nämnda ändamål av sammanlagt 7 085 000 kr. innebär Kungl.
Maj :ts förslag en anslagsuppräkning med 665 000 kr. Utskottet har för sin
del ej något att erinra mot vad Kungl. Maj :t i förevarande hänseende föreslagit
och tillstyrker därför att anslaget för nästa budgetår räknas upp med
nyssnämnda belopp. Yrkandena i motionerna I: 710 och II: 903 om ytterligare
medelsanvisning för ändamålet bör således lämnas utan bifall.
Ej heller i övrigt föranleder vad Kungl. Maj :t under nu förevarande anslag
anfört någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer
att riksdagen för budgetåret 1968/69
1. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna I: 710 och II: 903, såvitt nu är i fråga, till
Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten anvisar ett reservationsanslag
av 7 750 000 kr.»
4) vid punkten 23 (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling)
av herrar Skårman (fp), Hermansson (ep), fru Hultell (h), herrar Sveningsson
(h), Per Jacobsson (fp), Nilsson i Lönsboda (fp), fru Sundberg (h),
herrar Dahlgren (ep), Berndtsson (fp) och Sundkvist (ep), som anser att utskottets
yttrande på s. 14 och hemställan bort ha följande lydelse:
»Kungl. Maj :ts förslag — -— — (lika med utskottet)---nästa bud
getår.
Som framgår av statsverkspropositionen har ifrågavarande bidragsmottagare
i sina anslagsäskanden hemställt om ytterligare medelsanvisning
av 190 000 kr. respektive 90 000 kr. Det i motionerna I: 152 och II: 198 framförda
yrkandet innebär att till den vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholms
växtförädlingsanstalt bör anvisas medel i enlighet med anstaltens
förslag medan i motionerna I: 707 och II: 537 yrkas att "anslaget till Algot
Holmberg & Söner AB bör räknas upp med 30 000 kr. Som framhålls i motionerna
bedrivs vid förevarande institutioner ett växtförädlingsarbete av
synnerligen stor betydelse såväl ur den svenska jordbruksnäringens synpunkt
som ur internationella aspekter. Det är enligt utskottets mening angeläget
att bidragsgivningen för nämnda ändamål blir så avpassad att verksamheten
alltfort kan bedrivas effektivt och på samma kvalificerade nivå
som hittills. Det synes finnas anledning befara att den av Kungl. Maj :t föreslagna
medelsanvisningen skall visa sig otillräcklig härför. Utskottet finner
därför i likhet med nu förevarande motionärer att en uppräkning av anslå
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
39
get hör ske för nästa budgetår. Då utskottet därvid finner de i motionerna
för respektive ändamål beräknade beloppen väl avvägda vill utskottet förorda
att anslaget räknas upp med sammanlagt 220 000 kr. utöver vad som
föreslagits i propositionen. Av ökningsbeloppet bör 190 000 kr. hänföras till
verksamheten vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt och 30 000 kr. till
verksamheten vid Algot Holmberg & Söner AB.
Då utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under denna punkt,
hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 152 och II: 198 samt I: 707 och
II: 537 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
881 000 kr.»
5) vid punkten 38 (Vägbyggnader på skogar i enskild ägo) av herrar
Mossberger (s), Magnusson (s), Manne Olsson (s), fru Lundblad (s), fru
Lindskog (s), herrar Arweson (s), Persson i Skänninge (s), fru Jäderberg
(s) och herr Lundmark (s), som anser att andra stycket i utskottets yttrande
på s. 20 samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»Skogsstyrelsen har----(lika med utskottet)---kan vidtas.
Utskottet delar uppfattningen att en utbyggnad av skogsvägnätet utgör ett
väsentligt led i strävandena att främja en fortsatt rationalisering inom
skogsbruket. Även om utskottet anser att skäl sålunda kunde tala för en
viss ökning av resurserna härför under förevarande anslag har utskottet
dock i rådande budgetläge ansett sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag rörande
nästa budgetårs bidragsram för ändamålet. Av departementschefens
yttrande framgår att verksamheten med att bygga skogsvägar med bidrag
från anslaget härvid kan fortgå i oförminskad takt. Utskottet förordar därför
att ramen för statsbidrag till skogsvägar för nästa budgetår tas upp med
oförändrat belopp, 13 milj. kr. Ramen för förhöjda bidrag till fritidsvägar
bör likaledes vara oförändrad. För utbetalningar bör såsom Kungl. Maj :t
föreslagit anslaget räknas upp med 500 000 kr. till 13 milj. kr. I överensstämmelse
med det anförda anser utskottet alltså att föreliggande motionsyrkanden
om ytterligare bidragsgivning ej bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag på motionerna I: 288 och II: 356, I: 437 och
II: 541 samt I: 720 och II: 910, sistnämnda motionspar såvitt
nu är i fråga,
1. medger, att under budgetåret 1968/69 beviljas dels
statsbidrag med högst 13 000 000 kr. till vägbyggnader på
skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst
40
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur
fritidssynpunkt,
2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.»
6) vid punkten 48 (Lantmäteristaten) av herr Skärm an (fp)
7) vid punkten 50 (Rikets allmänna kartverk) av herrar Skärman (fp),
Hermansson (ep), Karl-Erik Eriksson (fp), Nilsson i Lönsboda (fp), Persson
i Heden (ep), Jönsson i Ingemarsgården (fp) och Larsson i Norderön
(ep), som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med »Utskottet
hälsar» och slutar med »hemställer utskottet» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har för sin del stor förståelse för de synpunkter som anförts
i fråga om vikten av att kartläggningsverksamheten intensifieras. Därför
hälsar utskottet i och för sig med tillfredsställelse att det visat sig möjligt
att nå vissa tidsvinster i kartutgivningen i förhållande till tidigare beräkningar.
Starka skäl talar dock för en ännu snabbare kartläggning med hänsyn
till att det fortfarande finns åtskilliga viktiga områden, där den ekonomiska
och topografiska kartan saknas. Den av Kungl. Maj:t förordade medelsanvisningen
lämnar dock enligt utskottets uppfattning knappast något
utrymme för en intensifiering av verksamheten. Utifrån de angelägna krav
som här föreligger finner utskottet i likhet med förenämnda motionärer att
en uppräkning av anslaget bör ske för ändamålet. Den i motionerna föreslagna
medelsförstärkningen synes likaså lämpligt avvägd och utskottet förordar
därför att anslaget räknas upp med 300 000 kr. utöver vad Kungl.
Maj :t föreslagit eller till 5 400 000 kr.
Då utskottet i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag beträffande de under denna punkt redovisade anslagen hemställer
utskottet,»
dels att utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 497 och II: 620 till Rikets allmänna kartverk:
Kartarbeten m. m. anvisar ett reservationsanslag av
5 400 000 kr.,»
8) vid punkten 59 (Avsättning till fonden för friluftslivets främjande)
av herrar Skärman (fp), Hermansson (ep), Karl-Erik Eriksson (fp), Hansson
i Skegrie (ep), Nilsson i Lönsboda (fp), Åberg (fp) och Sundkvist (ep),
som anser att utskottets yttrande på s. 32 och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Kungl. Maj :t har föreslagit att anslaget till avsättning till fonden för fri -
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
41
luftslivets främjande för nästa budgetår höjs med 500 000 kr. till 5 milj.
kr. Som framgår av propositionen har dock statens naturvårdsverk för sin
del beräknat medelsbehovet under samma period till 7 milj. kr., varav 6
milj. kr. för bidrag till friluftsanläggningar, 900 000 kr. till stöd till friluftsorganisationerna
och 100 000 kr. för informationsverksamhet på friluftslivets
område. Naturvårdsverket har i sina anslagsäskanden bl. a. upplyst att
redan föreliggande bidragsansökningar för anläggningsändamål representerade
en investeringskostnad av drygt 5,5 milj. kr. och att organisationerna
på förevarande område för sin verksamhet anmält ett sammanlagt medelsbeliov
av mer än 1 milj. kr. Med hänvisning till de medelsbehov som sålunda
föreligger framhålls i motionerna I: 151 och II: 194, att av Kungl. Maj :t
i öi eslagen medelsanvisning är klart otillräcklig. Motionärerna understryker
i sammanhanget i likhet med naturvårdsverket, att kraven på insatser från
stat och kommun i hög grad minskas genom friluftsorganisationernas verksamhet.
Mot bakgrunden av det anförda finner motionärerna det angeläget
att anslaget förs upp med det av naturvårdsverket föreslagna beloppet. Utskottet
delar motionärernas uppfattning och föreslår därför att riksdagen
för nästa budgetår anvisar 7 milj. kr. till avsättning till förevarande fond.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 151 och II: 194 till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret 1968/
69 anvisar ett anslag av 7 000 000 kr.»
Särskilt yttrande
\id punkten 19 (Lantbrukshögskolan: Avlöningar och Omkostnader) av
fru Sundberg (h), som anfört:
»I anledning av motionsyrkanden rörande vissa personalförstärkningar vid
lantbrukshögskolan har utskottet framhållit att bl. a. vattenvården utgör ett
viktigt forskningsfält, där inte minst de problem som sammanhänger med
jordbrukets verkningar som föroreningskälla kräver en allsidig och alltmer
skärpt uppmärksamhet från lantbrukshögskolans sida. Under hänvisningtill
att Kungl. Maj :t i proposition nr 37 till årets riksdag lagt fram förslag
om en utbyggd naturvårdsforskning, där forskningen på vattenvårdsområdet
utgör en väsentlig del, har utskottet dock ej ansett sig böra biträda yrkandet
i motionerna I: 710 och II: 903 om inrättande av en tjänst som statsagronom
i ämnet vid lantbrukshögskolan. I den i anslutning till förevarande
punkt av hen Carl Kskilsson m. fl. anförda, med 2. b) betecknade reservationen
har dock yrkats bifall till ifrågavarande motionsyrkande. Reservanterna
framhåller, att den forskningsverksamhet som bedrivs vid lantbrukshögsko
-
42
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
lan på vattenvårdens område är av synnerlig betydelse för lösandet av de
problem som föreligger inom jordbruket framför allt i samband med utbyggandet
av större djurbesättningar, övergång till svämutgödsling m. m. Det
skulle därför, anför reservanterna, vara ytterst olyckligt om ifrågavarande
forskningsverksamhet skulle behöva upphöra. Till den uppfattning som
ifrågavarande reservanter sålunda gett uttryck för kan jag helt ansluta mig.
Jag finner det därför självklart att anstalter måste vidtas för att tillförsäkra
lantbrukshögskolan resurser för att fullfölja och vidareutveckla sitt viktiga
arbete på förevarande forskningsområde även i fortsättningen. I nyssnämnda
proposition nr 37 föreslås emellertid en samordning av forskningsinsatserna
på naturvårdsområdet under ledning av en särskild forskningsnämnd
inom naturvårdsverket. Nämnden som avses bli beslutande i frågor som avser
fördelning av forskningsmedel kommer att lia vattenvården och därmed
sammanhängande frågor som en viktig uppgift. Med hänsyn till den betydelse
som jag lägger vid att ifrågavarande verksamhet inordnas i en totalplanering
och då jag självfallet utgår från att lantbrukshögskolans krav i förevarande
hänseende måste bli beaktade har jag icke velat föregripa en dylik totalplanering
genom att nu föreslå en låsning av uppgifterna till viss befatt
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
43
Bilaga
Yttranden över motionerna I: 722 och II: 900
Domänstyrelsen (10.2.1968)
Domänstyrelsen tillstyrker de i motionerna framförda förslagen om inrättande
av skoglig representation dels i Nordamerika (Kanada), dels i
Sovjetunionen. Styrelsen anför därvid i huvudsak följande.
För domänstyrelsen har behovet av information inom de områden, som
motionärerna berör, sedan början av 1950-talet varit mycket stort. Ett
flertal tjänstemän har också vid olika tillfällen beretts tillfälle att genomföra
studieresor framför allt i Kanada. Styrelsen har bedömt värdet av
dessa resor vara utomordentligt stor och erfarenheterna från studiebesöken
har på ett betydelsefullt sätt påverkat utvecklingen av såväl maskiner
som avverkningssystem. En på ort och ställe stationerad allmän skogsexpert
kan enligt styrelsens uppfattning sannolikt ej helt ersätta behovet
av studiebesök för vissa tjänstemän, men den information denne skulle
kunna förmedla utgör en mycket värdefull informationsbas och minskar
behovet av resor. Genom de möjligheter en skoglig representant skulle ha
att hålla ständig kontakt med såväl utvecklingen som myndigheter och företag
kan den svenska skogsnäringen erhålla både en god detaljinformation
och en samlad överblick över utvecklingstrender.
Det nordamerikanska skogsbruket synes nu stå inför övergången till
ett kontinuerligt skogsbruk. Man kan därför vänta sig intressanta nyheter
även inom skogsvården och det är av stor betydelse för det svenska skogsbrnket
att kunna följa utvecklingen även inom detta område.
Antalet skogliga studieresor till Sovjetunionen har hittills varit få och
beträffande studieobjekten har även vissa begränsningar förekommit. En
permanent skoglig representation skulle säkerligen ge möjligheter till en rikare
information, vilket skulle vara av stort värde för det svenska skogsbruket.
Domänstyrelsen anser att den representation som svenskt skogsbruk
för närvarande har i Nordamerika genom lantbruksrepresentanten på
svenska ambassaden i Washington inte ger möjligheter att utöver bevakningen
på jordbrukets område även på ett allsidigt sätt följa utvecklingen
inom skogsbruket och skogsindustrin inom USA och Kanada.
Sveriges Skogsvårdsförbund liar i skrivelse till statsrådet och chefen för
Kungl. Jordbruksdepartementet i oktober 1967 hemställt om inrättande
av forstattachéer i Nordamerika och Sovjetunionen med stationering i
Montreal respektive Moskva. Domänstyrelsen stöder i alla delar denna
framställning.
Skogshögskolan (7.2.1968)
Med hänsyn till den snabba internationella utvecklingen inom såväl
skogsbruket som skogsindustrin ansluter sig skogshögskolan till de av
44
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
motionärerna framförda synpunkterna angående angelägenheten av att i
större utsträckning, än som för närvarande är möjligt, kunna följa utvecklingen
inom nämnda områden i de i motionerna angivna länderna.
Skogshögskolan tillstyrker sålunda den i motiveringen gjorda hemställan.
Skogsstyrelsen (22.2.1968)
Skogsstyrelsen, som tillstyrker motionärernas förslag, anför.
Den fråga som motionärerna tagit upp har under efterkrigstiden då och
då aktualiserats utan att det lett till något resultat. Såsom motionärerna
framhåller har emellertid utvecklingen under de senaste åren gått i den
riktningen att svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri måste utnyttja
alla möjligheter till rationalisering. Detta gäller alltifrån den primära produktionen
i skogen till marknadsföringen av de färdiga skogsindustriprodukterna.
Behovet av att i ett sådant läge mycket nära följa skogsnäringen
och dess utveckling särskilt i länder, som konkurrerar med oss på
världsmarknaden, är uppenbart.
Studiebesök av enskilda grupper har förekommit och kommer väl alltid
att behövas, men de kan aldrig ersätta de möjligheter till systematisk
kontinuerlig bevakning av intresseområdet, som en permanent skoglig
representant bör kunna uppnå. För landet torde en sådan dessutom kunna
innebära vissa direkta ekonomiska besparingar genom att behovet av
särskilda studiebesök minskar och alt ändock erforderliga studieresor kan
planläggas bättre och ge bättre utbyte. Det väsentliga värdet ligger dock
helt naturligt däri att de skogliga representanterna kunde fortlöpande delge
Sveriges olika skogliga myndigheter och organisationer ett metodiskt
samlat och sovrat, värdefullt informationsmaterial, som idag är mycket tidsödande
och kostsamt att skaffa.
Skogsindustriernas samarbetsutskott (22.2.1968)
Samarbetsutskoltet förordar, utan att vilja motsätta sig förslaget om inrättande
av skoglig representation i ifrågavarande länder, att prövningen
av ärendet i nuvarande läge sker även med beaktande av de ökande anspråken
på stöd åt internationellt forskningsutbyte inom den skogliga och
skogsindustriella sektorn. Samarbetsutskottet anför vidare.
Samarbetsutskoltet kan i allt väsentligt biträda de av motionärerna
anförda motiven för en svensk skoglig representation i Nordamerika och
Sovjetunionen.
Att uppgiften kräver sin man är uppenbart. Den snabba utvecklingen
inom skogsbruk och skogsindustri i ifrågavarande länder — liksom i
Sverige — med allt längre driven specialisering på alla områden ställer
mycket höga anspråk på vederbörandes kvalifikationer om den föreslagna
representationen skall ge önskat utbyte. De långa avstånden i
dessa länder innebär ytterligare en komplikation. Här anförda omständigheter
föranleder utskottets farhåga att den av motionärerna begärda
anslagsramen snart kan visa sig otillräcklig.
Såsom framgår av motionerna skulle de skogsliga representanterna i
stor utsträckning ägna sig åt bevakning och rapportering av utvecklingen
inom den skogliga och skogsindustriella forskningen i respektive värd
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1968
45
land. En sådan bevakning — vilken för Sverige är av stor betydelse —
sker för närvarande främst som ett led i det internationella forskningsutbytet.
Även om de mest angelägna behoven i dessa avseenden under senare
år tillnärmelsevis kunnat tillgodoses, är att förutse allt större svårigheter
att inom en given anslagsram tillmötesgå äskanden för utlandsstudier,
gästande forskare från andra länder m. m.
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund (19.2.1968)
Riksförbundet anser att det skulle vara en utomordentlig tillgång för
den svenska skogsnäringen om en kontinuerlig bevakning i de ledande
skogsländerna kom till stånd. En dylik bevakning borde inriktas på att
följa vad som händer inom såväl skogsbruket som skogsindustrin. Utöver
bevakning borde det även ingå i uppgifterna att medverka till skapandet
av ömsesidiga kontakter mellan företrädare för näringen i Sverige och
respektive länder. Riksförbundet anför därjämte.
I såväl USA som Kanada samt i någon mån Sovjetunionen har mekaniseringen
av skogsbruket startat tidigare och i vissa avseenden kommit
längre än i Sverige. Den skärpta internationella konkurrensen som den
svenska skogsnäringen nu upplever liar accentuerat behovet av att följa
med utvecklingen i övriga ledande skogsländer. Det har därför varit naturligt
att företrädare för svenskt skogsbruk genom studiebesök och på andra
sätt försökt taga del av där vunna erfarenheter. Att på ett tillfredsställande
sätt följa utvecklingen vad avser teknik, produktion, ekonomi och handel
i skogsbruket och skogsindustrin går ej vid tillfälliga studiebesök. För
detta skulle behövas att en på platsen stationerad fackman fick möjlighet
att oavbrutet följa utvecklingen.
Den internationella utvecklingen tyder på att Nordamerika är den viktigaste
marknaden och att förhållandena inom Kanada är de som ur
svensk synpunkt är intressantast. SSR vill därför föreslå att den skogliga
representationen för Nordamerika placeras vid beskickningen i Ottawa
eller vid generalkonsulatet i Montreal.
MARCUS BOKTFU STHLM 1969 680033