Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor angående projektering av provisoriska
lokaler för riksdagen jämte motioner.
I skrivelse till riksdagen den 17 januari 1968 (bilaga) hemställer styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t skall hemställa att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att projektera
den planerade förvaltningsbyggnaden i kvarteret Garnisonen i Stockholm
på sådant sätt att riksdagen och riksdagsbiblioteket kan erhålla provisoriska
lokaler där den 1 januari 1971. En sammanfattning av förslagets innebörd
återfinnes på s. 14.
Frågan om ett sådant projekteringsuppdrag har, såsom nämns i skrivelsen,
redan i december 1967 behandlats inom bankoutskottet. Direktören för
riksdagens förvaltningskontor Sture Lannefjord och avdelningsdirektören
hos byggnadsstyrelsen Nils Arne Rosén lämnade därvid en redogörelse för
projektet. Förslaget till provisoriska lokaler för riksdagen i kvarteret Garnisonen
har i januari 1968 presenterats i en särskild publikation, innehållande
ritningar m. m., vilken tillhandahållits samtliga riksdagsledamöter.
Såsom redovisas i skrivelsen har företrädare för Stockholms stad framlagt
ett alternativt förslag till provisoriska lokaler för riksdagen. Förslaget,
som innebär ianspråktagande av planerade byggnader — kulturhus, teater
och hotell — omedelbart söder om Sergels torg, bär i sin senaste version
presenterats i en publikation, »Lokaler för riksdagen vid Sergels torg»,
vilken liksom den nyssnämnda tillställts riksdagens ledamöter. En redogörelse
för förslaget har inför utskottet lämnats av två tjänstemän hos
Stockholms stad, chefsarkitekten vid stadsbyggnadskontorets stadsplancavdelning
Torsten Westman och tekniske direktören vid fastighetskontorets
saneringsavdelning Åke Hedtjärn. I anslutning därtill kommenterades förslaget
av tekniske direktören hos byggnadsstyrelsen Olle Eriksson.
Utskottets ledamöter har liksom riksdagens övriga ledamöter haft tillfälle
att studera modeller av de båda här nämnda byggnadsprojekten.
I anledning av den föreliggande framställningen från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor har väckts de likalydande motionerna I: 744 av
herr Svenungsson m. fl. och II: 950 av herr Turesson. I dessa motioner hemställs,
att riksdagen skall
1 —Bibang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 9
2 Bankoutskotiets utlåtande nr 9 år 1968
1. avslå förslaget om projektering av provisoriska lokaler för riksdagen
och riksdagsbiblioteket i kvarteret Garnisonen,
2. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att byggnadsstyrelsen får i uppdrag
att projektera en provisorisk byggnad på riksdagshusplanen ävensom
närmare granska det av Stockholms stad framlagda förslaget om provisoriska
riksdagslokaler vid Sergels torg .
I skrivelse till bankoutskottet den 9 februari 1968 har andra kammarens
andre vice talman herr Cassel jämte ytterligare åtta riksdagsledamöter
föreslagit, att utskottet skall pröva möjligheten att fylla behovet av provisoriska
lokaler för riksdagen genom att utnyttja ett för ändamålet ombyggt
passagerarfartyg. Skrivelsen tillsammans med det material som överlämnats
i anslutning därtill har av utskottet remitterats till styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor för yttrande. Förslaget, som torde få beaktas vid
provisoriefrågans fortsatta handläggning, behandlas icke i detta utlåtande.
Motionerna
Motionärerna uttalar som sin mening att riksdagen i framtiden bör kvarligga
på Helgeandsholmen och att den även under provisorietiden bör befinna
sig på Helgeandsholmen eller i dess omedelbara närhet. Praktiska
skäl, såsom närheten till kanslihuset och den centrala administrationen,
säges tala för en sådan placering. Kvarteret Garnisonen anses inte uppfylla
kravet på central belägenhet.
Motionärerna ansluter sig till förvaltningskontorets uttalande att riksdagen
vid den slutliga prövningen av provisoriefrågan bör ha erforderliga
valmöjligheter. Förutom till Stockholms stads erbjudande att upplåta
lokaler vid Sergels torg hänvisar de till en av byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 8 januari 1968 berörd möjlighet att uppföra en provisorisk byggnad på
riksdagshusplanen. Detta alternativ medger, hävdar de, att under provisorietiden
en byggnad inrymmande den permanenta plenisalen m. m. kan uppföras
på den nuvarande riksbankstomten.
Utskottet
Såsom utskottet erinrat om i sitt föregående utlåtande, nr 8, fick styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor förra året på utskottets hemställan
(mem. 1967 nr 4) bemyndigande av riksdagen att föranstalta om en utredning
av riksdagens lokalfrågor med sikte på de problem som vållas av den
förutsedda övergången till enkammarriksdag från och med år 1971. Denna
utredning omfattar tre alternativ, nämligen ombyggnad av det nuvarande
riksdagshuset, nybyggnad på Helgeandsholmen och nybyggnad på Nedre
Norrmalm. Vidare avser utredningen frågan om provisoriska lokaler för
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968 3
riksdagen och riksdagsbiblioteket under en övergångstid från och med den
1 januari 1971.
För planerna i fråga om framläggandet av utredningens resultat har
förvaltningskontorets styrelse redogjort i den skrivelse som återges i nyssnämnda
utlåtande nr 8. Därav framgår att styrelsen räknar med att vid
månadsskiftet mars-april 1968 med eget utlåtande kunna redovisa utredningsresultatet
för riksdagen. Materialet avses bli publicerat i ett tryckt
betänkande. Därjämte planeras en utställning.
Riksdagen kommer sålunda inom en nära framtid att få ta ställning till
frågan om vilket av nyss angivna alternativ som skall väljas för den permanenta
lösningen av dess lokalproblem. I samband därmed kommer riksdagen
också att få pröva frågan om vart den provisoriskt skall förlägga sin
verksamhet i avvaktan på att ett för en enkammarriksdag avpassat riksdagshus
står till buds. Ett sådant provisorium måste bl. a. innefatta en
plenisal som kan rymma det antal ledamöter som en enkammarriksdag
kommer att få. Det må erinras om att proposition om författningsreform
nu framlagts, vari föreslås en enkammarriksdag med 350 ledamöter. Den
övergångstid under vilken provisoriet skall fungera beräknas av byggnadsstyrelsen
till åtta eller nio år.
Trots den nära förestående prövningen av lokalfrågan — inklusive spörsmålet
om ett provisorium — i hela dess vidd påkallar förvaltningskontorets
styrelse nu ett omedelbart beslut om projektering av provisoriska lokaler
för riksdagens behov i den statliga förvaltningsbyggnad som under de
närmaste åren planeras bli uppförd i kvarteret Garnisonen på Östermalm.
Den tid som återstår innan provisoriet måste kunna tas i bruk är nämligen
så kort att omedelbara åtgärder krävs för att säkerställa att erforderliga
lokaler hinner ställas till förfogande. Projekteringen av anläggningen i kvarteret
Garnisonen såsom provisoriskt kontorshus för statsförvaltningens
räkning har redan drivits långt, och det är endast till följd härav som förutsättningar
föreligger för att byggnadsarbetena skall kunna vara avslutade
hösten 1970. Förvaltningskontorets styrelse hade från början avsett att
riksdagen redan hösten 1967 skulle få ta ställning till frågan om den här
angivna projekteringen. Av skäl som styrelsen redogör för omöjliggjordes
detta. Under den tid som sedan följt har byggnadsstyrelsen likväl låtit
vederbörande arkitektfirma fortsätta utredningen beträffande provisoriska
riksdagslokaler i kvarteret Garnisonen. Ytterligare insatser får emellertid
anses förutsätta ett uttalande från riksdagens sida.
På den senaste tiden har också ett annat, med projektet Garnisonen i flera
hänseenden likartat, alternativ till provisorisk anläggning för riksdagen
aktualiserats. Från Stockholms stads sida har nämligen föreslagits, att
riksdagen för erforderlig tid skall ta i anspråk vissa av de byggnader som
planeras bli uppförda omedelbart söder om Sergels torg. Enligt förslaget
skulle utskottens sammanträdeslokaler, riksdagens restaurang in. m. för
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
läggas till det kulturhus som skall avgränsa Sergels torg söder ut, riksdagens
plenisal, kammar- och utskottskanslier, riksdagsbibliotek m. m. till
den bakomliggande teatern samt ledamotsrum och partikanslier m. m. till en
anslutande hotellbyggnad. Även i detta fall föreslås alltså att riksdagen tillfälligt
skall utnyttja lokaler som redan planerats för permanent användning
av annat slag. Att ritningar till byggnaderna redan finns utarbetade och
att planeringen av dessas tillkomst även i övrigt fortskridit långt bär
givetvis varit en förutsättning för att förslaget skulle kunna framläggas.
Utskottet har med intresse tagit del av båda de här nämnda förslagen till
riksdagshusprovisorium. Vartdera erbjuder fördelen av en samlad anläggning,
inrymmande i stort sett alla slags lokaler som riksdagen har behov
av. Ett provisorium som inte uppfyller detta krav synes med hänsyn särskilt
till övergångstidens längd knappast kunna komma i fråga. Beträffande
Sergels-torg-alternativet kan konstateras att tidsplanen är hårt pressad och
bl. a. förutsätter vissa uppgörelser mellan Stockholms stad och kronan,
expropriationstillstånd, planfastställelse med förtur och vissa andra tillstånd.
Kostnaderna för en förläggning av riksdagen till Sergels torg kan
ännu inte beräknas med säkerhet, eftersom en del viktiga kostnadsfördelningsfrågor
skulle få bli föremål för förhandlingar. Något ställningstagande
från riksdagens sida till Sergels-torg-alternativet erfordras emellertid inte
för närvarande. Stockhoms stad har nämligen förklarat, att staden avser
att på egen bekostnad bedriva projektering av riksdagslokaler vid Sergels
torg fram till den tidpunkt våren 1968 då riksdagen fattar beslut om sin
framtida permanenta och provisoriska förläggning. Resultaten av det arbete
som bedrivs i stadens regi redovisas fortlöpande för byggnadsstyrelsen och
riksdagens förvaltningskontor och granskas av dessa. Alla de nämnda
parterna kommer uppenbarligen att, var och en såvitt på den ankommer,
vinnlägga sig om att riksdagens stundande prövning av provisoriefrågan
skall kunna innefatta en realistisk bedömning av Sefgels-torg-alternativets
genomförbarhet samt ekonomiska och övriga konsekvenser.
Vad beträffar alternativet med förläggning till kvarteret Garnisonen vill
utskottet understryka, att det beslut som förvaltningskontorets styrelse
nu föreslår riksdagen att fatta är att betrakta som en ren beredskapsåtgärd.
Den enda avsikten därmed är att undvika ett dröjsmål med projekteringsarbetet
som skulle kunna äventyra möjligheten att anläggningen i kvarteret
Garnisonen om så erfordras står färdig som provisorisk förläggningsplats
för riksdagen vid 1971 års början. Beslutet binder däremot på intet
sätt riksdagen vid prövningen av de förslag som den pågående utredningen
om riksdagens lokalfrågor kommer att framlägga. Skulle riksdagen vid
denna prövning besluta att inte ta lokalerna i kvarteret Garnisonen i anspråk
blir den enda följden av den nu förordade projekteringen att de medel som
nedlagts därpå går förlorade. Av de totala projekteringskostnaderna för
den nya anläggningen i kvarteret Garnisonen, ca 15 milj. kr., beräknas mel
-
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
5
lan 300 000 och 400 000 kr. betingas av det avsedda lokalutnyttjandet för
riksdagens räkning. Antecknas bör, att någon medelsanvisning för ändamålet
inte nu är aktuell, eftersom projekteringen avses bedrivas med utnyttjande
av medel som står till byggnadsstyrelsens förfogande.
Under hänvisning till vad vitskottet här uttalat föreslår utskottet att riksdagen
bifaller vad förvaltningskontorets styrelse hemställt om och sålunda
går i författning om att byggnadsstyrelsen får det föreslagna projekteringsuppdraget.
En beredskapsåtgärd av detta slag bör enligt utskottets mening
te sig naturlig även för dem som skulle föredra att provisoriefrågan senare
kunde lösas på annat sätt. Utskottet kan alltså inte tillstyrka det avslagsyrkande
som framförs i motionerna I: 744 och 11:950.
I motionerna föreslås att riksdagen skall hos Kungl. Maj :t hemställa om
att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att närmare granska Stockholms stads
förslag om provisoriska riksdagslokaler vid Sergels torg''. En sådan granskning
har, såsom ovan angivits, redan inletts och kommer att fortsätta med
sikte på att en jämförande värdering av de olika provisorieförslagen skall
kunna föreläggas riksdagen. Någon särskild åtgärd för att granskningen
skall komma till stånd erfordras således icke.
Ytterligare föreslås i motionerna att byggnadsstyrelsen skall få i uppdrag
att även projektera en provisorisk byggnad på riksdagshusplanen.
Förslaget grundas på vissa uttalanden av byggnadsstyrelsen i skrivelse
till förvaltningskontoret den 8 januari 1968.
Ett provisorium av här antytt slag synes, såvitt utskottet kan bedöma,
kunna bli tänkbart endast om riksdagen beslutar att det permanenta riksdagshuset
skall förläggas till Nedre Norrmalm. Under sådana omständigheter
torde nämligen det nuvarande riksdagshuset tills vidare kunna utnyttjas
för riksdagens behov, om det kompletteras med en plenisal av erforderlig
storlek och försedd med vissa biutrymmen. En plenisalsbyggnad av här
avsett slag skulle givetvis bli av rent tillfällig karaktär och torde, om det
angivna alternativet skulle bli aktuellt, kunna komma till stånd även om
beslut därom fattas först senare i vår. Motionärernas förslag tar närmast
sikte på att en byggnad med permanent plenisal skall uppföras på riksbankstornten.
I anslutning därtill vill utskottet erinra om att riksbanken inte kan
beräknas lämna sina nuvarande lokaler förrän tidigast år 1973. Enligt
utskottets mening är den här berörda lösningen av provisoriefrågan föga
realistisk.
Utskottet vill slutligen i korthet kommenteraUtformningen av de planerade
provisoriska riksdagslokalerna i kvarteret Garnisonen. I jämförelse
med det preliminära lokalprogram som utarbetats för ett permanent riksdagshus
har lokalprogrammet för provisoriet reducerats på sätt förvaltningskontorets
styrelse redovisar. Väsentligen samma lokalprogram har
för övrigt utnyttjats av Stockholms stad för Sergels-torg-alternativet. Det
reducerade programmet medför bl. a., att flertalet riksdagsledamöter under
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 9
6
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
hela provisorietiden kommer att två och två få dela arbetsrum. Utskottet
finner det önskvärt att man även prövar genomförbarheten av och kostnaderna
för en lösning innebärande att varje riksdagsledamot som så önskar
kan få ett eget arbetsrum. Utan att i enskildheter ta ställning till de lokaldispositioner
som skisserats i förvaltningskontorets skrivelse vill utskottet
uttala, att lokalprogrammet i övrigt synes väl avvägt och lämpligt som
underlag för den fortsatta projekteringen. Utskottet förutsätter emellertid
att de synpunkter på lokalutformningen som framförs till förvaltningskontoret
av olika blivande lokalutnyttjare blir i skälig mån beaktade, något
som kan ha särskild betydelse när det gäller utrymmen för mera speciella
ändamål, såsom för pressen samt radio och TV.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
A. att riksdagen med avslag på motionerna 1:744 och
II: 950, i vad de gäller projektering av lokaler i kvarteret
Garnisonen, och med bifall till förevarande framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att byggnadsstyrelsen
får i uppdrag att projektera den planerade förvaltningsbyggnaden
i kvarteret Garnisonen i Stockholm på sådant sätt
att riksdagen och riksdagsbiblioteket kan erhålla provisoriska
lokaler där från 1971 års början;
B. att motionerna I: 744 och II: 950, i vad de gäller granskning
av förslag om riksdagslokaler vid Sergels torg i Stockholm,
måtte anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;
C. att motionerna I: 744 och II: 950, i vad de gäller projektering
av en provisorisk byggnad på riksdagshusplanen, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 februari 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s)* och
Enarsson (h);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund (fp),
Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Ekström i Iggesund (s)*,
Fridolfsson i Rödeby (s) och Ullsten (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
7
Reservation
1. vid utskottets hemställan under A.
av herr Hagnell (s), som ansett
dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden
»Under hänvisning till» och slutar med orden »motionerna I: 744 och
II: 950» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:
»Utskottet anser att riksdagen bör söka en sådan lösning av sin lokalfråga
vid eventuell övergång till enkammarsystem att andra kammarens
nuvarande plenisal kan användas utan större ombyggnadsarbeten. Utskottet
avstyrker därför den föreliggande framställningen från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor.»;
dels att utskottet under A. bort hemställa
»A. att riksdagen måtte avslå förevarande framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor rörande
projektering av provisoriska lokaler för riksdagen och riksdagsbiblioteket
i kvarteret Garnisonen i Stockholm, samt
att motionerna 1:744 och 11:950, såvitt de avser detta
ämne, härigenom måtte anses besvarade;»
2. vid utskottets hemställan under C.
av herrar Åkerlund (h), Enarsson (h) och Regnéll (h), vilka ansett
dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden
»Ett provisorium av» och slutar med orden »provisoriefrågan föga realistisk»
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:
»Motionärernas förslag innebär att det nuvarande riksdagshuset under
provisorietiden skall utnyttjas för riksdagens behov, kompletterat med en
plenisal av erforderlig storlek och försedd med vissa biutrymmen. En byggnad
med permanent plenisal bör kunna uppföras på riksbankstomten. Utskottet
finner förslaget beaktansvärt och anser det önskvärt att projektering
av en provisorisk byggnad av angivet slag omedelbart kommer till stånd.»;
dels att utskottet under C. bort hemställa
»C. att riksdagen med bifall till motionerna 1:744 och
II: 950 i ifrågavarande del måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att projektera
en provisorisk byggnad på riksdagshusplanen i enlighet med
vad utskottet ovan anfört.»
8
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
Bilaga
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
Till Riksdagen
Inledning
På hemställan av bankoutskottet beslöt 1967 års riksdag under dess vårsession
att bemyndiga styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att föranstalta
om en utredning av riksdagens lokalfrågor jämte viss programmering
i enlighet med vissa av utskottet och styrelsen angivna riktlinjer
(BaU 1967:4, Rskr. 84). En omedelbar anledning till utredningen var
grundlagberedningens förslag till partiell författningsreform, innefattande
övergång till enkammarsystem den 1 januari 1971 (SOU 1967:26), varom
proposition till riksdagen enligt uppgift kan emotses under vårsessionen
1968.
Utredningen, som bedrivs under medverkan av byggnadsstyrelsen och av
den anlitade konsulter, avser dels frågan om om- och/eller nybyggnad av
riksdagens hus på Helgeandsholmen eller nybyggnad på Nedre Norrmalm,
dels frågan om provisoriska lokaler för riksdagen med riksdagsbiblioteket
under en övergångstid fr. o. in. den 1 januari 1971.
Styrelsen räknar med att vid månadsskiftet mars—april 1968 med eget
utlåtande kunna redovisa utredningens resultat för riksdagen.
Beslut torde kunna anstå till våren 1968 i frågan om riksdagens och
riksdagsbibliotekets förläggning under eu övergångstid fr. o. m. den 1 januari
1971.
Styrelsen finner det emellertid erforderligt att frågan om projektering
av provisoriska lokaler för riksdagen och biblioteket under här avsedd
övergångstid dessförinnan underställes riksdagen för att säkerställa att
erforderliga lokaler står till förfogande vid nyssnämnda tidpunkt.
Undersökning av tillgången på provisoriska lokaler för riksdagen
Som underlag för den pågående utredningen om riksdagens lokalfrågor
på längre sikt gäller ett av förvaltningskontorets styrelse den 27 april 1967
fastställt preliminärt lokalprogram för riksdagen efter övergång till en
STYRELSEN
FÖR RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
ang. projektering av provisoriska lokaler för riksdagen i kv. Garnisonen
Dnr 1:393/67
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
G
kammar system. Programmet upptar bl. a. eget arbetsrum för varje ledamot
och omfattar efter komplettering ca 35 000 kvm rumsyta inklusive bilplatser.
För riksdagens lokalbeho\ under övergångstiden fr. o. in. år 1971 balett
särskilt, mindre omfattande lokalprogram utarbetats av förvaltningskontoret
i samråd med byggnadsst isen.
Provisoriska lokaler för den nya enkammarriksdagen måste vara klara
för inflyttning under hösten 1970, så alt de kan tas i bruk i januari 1971.
Om riksdagen på längre sikt skulle bli kvar på Helgeandsholmen i omeller
nybyggda lokaler, torde det vara ofrånkomligt att ersättningslokaler
står till buds under hela byggnadstiden eftersom riksdagens verksamhet
bedöms ej kunna pågå samtidigt med byggnadsarbetena. Härtill kommer
erforderlig tid för planering och projektering av om- eller nybyggnad inklusive
eventuell arkitekttävling. Tidpunkten för riksbankens flyttning till
plats utanför Helgeandsholmen kan avsevärt påverka tidsplaneringen för
en ny- eller ombyggnad för riksdagen på Helgeandsholmen. Enligt aktuella
beräkningar bör man räkna med att riksdagen behöver disponera provisoriska
lokaler under ca åtta år fr. o. m. den 1 januari 1971, om riksdagen
i huvudfrågan stannar för om- och/eller nybyggnad på Helgeandsholmen.
Även om riksdagens beslut i huvudfrågan skulle komma att avse ett nybyggt
riksdagshus på Nedre Norrmalm erfordras med utgångspunkt från
grundlagberedningens förslag bl. a. en plenisal för 350 ledamöter och lokaler
för ett nytt, fjärde lagutskott från den 1 januari 1971 tills ett nytt riksdagshus
kan tas i anspråk. Övergångstiden kommer i detta fall att bli längre
än i något av Helgeandsholms-alternativen och kan enligt byggnadsstyrelsen
beräknas till ca nio år, räknat från den 1 januari 1971.
Förvaltningskontoret har i första hand eftersträvat en samlad lösning
av riksdagens och riksdagsbibliotekets lokalproblem under övergångstiden.
En splittring av riksdagens lokaler försvårar möjligheterna att bedriva
riksdagens verksamhet på ett tillfredsställande sätt, vilket är angeläget ej
minst med hänsyn till övergångstidens längd. De piovisoriska lokalerna
bör vidare medföra förbättrade arbetsvillkor för riksdagens ledamöter och
tjänstemän och måste tillgodose riksdagens och bibliolekets ej obetydliga
behov i fråga om totalyta samt fylla riksdagens särskilda krav vad gäller
rumsstorlekar, rumssamband och funktioner i övrigt och i fråga om samband
med statsdepartementen. Slutligen måste de provisoriska lokalerna
vara disponibla för inflyttning före den 1 januari 1971.
I skrivelse till förvaltningskontorets styrelse den 20 november 1967 (bilaga
1) anmälde byggnadsstyrelsen att olika alternativ till provisoriska
lokaler för riksdagen undersökts. Byggnadsstyrelsen hade enligt skrivelsen
funnit att den enda lösning, som tillgodosåg nyss angivna krav, var att för
riksdagens och riksdagsbibliotekets räkning under övergångstiden fr. o. m.
den 1 januari 1971 ta i anspråk en del av den byggnad i ku. Garnisonen
10
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
På Östermalm som byggnadsstyrelsen på Kungl. Maj :ts uppdrag sedan 1965
projekterar för förvaltningsändamål.
För att anläggningen i kv. Garnisonen skall hinna i erforderlig utsträckning
färdigställas till hösten 1970 måste byggnadsstyrelsen dock utan dröjsmål
få i uppdrag att projektera för riksdagen.
Lokalprogrammet för riksdagen i kv. Garnisonen
I samråd med byggnadsstyrelsen bär förvaltningskontoret som förut
nämnts, utarbetat ett särskilt, av kontorets styrelse fastställt lokalprogram
töi riksdagen med riksdagsbiblioteket vid en provisorisk förläggning till
kv. Garnisonen fr. o. in. den 1 januari 1971.
Programmet innefattar i förhållande till nuläget avsevärt förbättrade
arbetsvillkor för bl. a. regeringens och riksdagens ledamöter, riksdagens
organ och personal samt företrädare för massmedia. Sålunda förutsätter
programmet för provisoriet bl. a. att — utöver riksdagens talmän, vice talmän,
ordförande i utskott och partiordförande — varje statsråd, vice
ordförande i utskott, ordförande i utskottsavdelning (KU, SU och BeU),
ordförande i vissa riksdagens organ samt gruppledare erhåller eget arbetsrum.
I övrigt innebär programmet att två riksdagsledamöter delar
arbetsrum. Å andra sidan har de för ett om- eller nybyggt riksdagshus
programmerade ytorna av förklarliga skäl reducerats med hänsyn till dels
att det dock är fråga om eu tidsbegänsad förläggning, dels att vissa för
nyPyggnaöen i kv. Garnisonen redan projekterade utrymmen, t. ex. restaurang
och konferensrum, kan utnyttjas gemensamt med statliga myndigheter,
dels önskvärdheten att ej mer än nödvändigt inkräkta på utrymmen avsedda
för andra än riksdagens funktioner, dels kostnaderna för provisoriet.
Det torde för riksdagens ställningstagande i den nu aktualiserade frågan
om projektering för riksdagens räkning i kv. Garnisonen ej vara nödvändigt
att i detalj redovisa lokalprogrammet för provisoriet i kv. Garnisonen.
Följande upplysningar om lokalprogrammets innehåll må dock lämnas.
Fn plenisal för den nya enkammaren kan åstadkommas genom överbyggnad
av en gård i bottenplanet och planet närmast ovanför. Plenisalen
om ca 1 000 kvm beräknas för 370 personer och läktaren för 350 personer.
Talmansavdelningen upptar sex rum med biutrymmen, totalt ca 190 kvm.
För det inre och yttre kammarkansliet, vars personalorganisation ännu
ej är bestämd, har beräknats en yta av ca 500 kvm inkl. utrymmen för vissa
till kammaren knutna funktioner.
För regeringen beräknas en sessionssal, arbetsrum för varje statsråd
samt rum för departementstjänstemän och vissa annexutrymmen med en
total yta av inemot 650 kvm.
De elva ständiga utskottens rum upptar för varje utskott — utöver plenisal
— arbetsrum för ordförande, vice ordförande, i förekommande fall avdelningsordförande
och för kanslitjänstemän. Medan lokalprogrammet för
ett om- eller nybyggt riksdagshus för utskott, som arbetar på avdelningar,
upptar dels plenisal för utskottet, dels sessionssal för varje utskottsavdel
-
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
11
ning, har lokalprogrammet för provisoriet baserats på förutsättningen att
en av avdelningarna i sådant utskott kan hålla session i utskottets plenisal.
Sammanlagt upptar utskotten i lokalprogrammet för provisoriet en yta
av 3 060 kvm.
De för förvaltningskontoret programmerade utrymmena i provisoriet
upptar en yta exklusive förråd och lager av ca 1 100 kvm, vilket innebär
en avsevärd reducering i förhållande till lokalprogrammet för ett om- eller
nybyggt riksdagshus.
För vissa organ (riksdagens lönedelegation, internationella sekretariatet,
interparlamentariska gruppens kansli och Sällskapet riksdagsmän och
forskares kansli m. fl.) upptar lokalprogrammet för provisoriet utrymmen
med en total yta av ca 80 kvm.
Under benämningen gemensamma ledamotsrum upptar lokalprogrammet
för provisoriet justeringsrum, skrivmaskinsrum, handskriftsrum och ca 10
klubbrum, de sistnämnda med en yta av ca 350 kvm. Utöver de i det föregående
nämnda rummen för ordförande och vice ordförande i utskott m. fl.
tillkommer ca 150 enskilda ledamotsrum, vartdera avsett för två personer.
Tillhopa upptar här avsedda gemensamma och enskilda ledamotsrum en
programmerad yta av ca 2 765 kvm.
Några konferensrum, partilokaler och lektionssalar har i princip ej behövt
programmeras för riksdagen under provisorietiden, då hithörande
funktioner kan tillgodoses i lokaler som ändå projekteras och skall finnas
i anläggningen i kv. Garnisonen.
Däremot har för partigrupperna programmerats rum för förtroenderåd
(5 rum), partiordförande (5 rum) och gruppkanslier (30 rum) med en
sammanlagd yta av ca 835 kvm.
För press, radio och TV har programmerats ca 27 referent-, klubb-, vaktoch
inspelningsrum med en yta av ca 265 kvm.
Utrymme för restaurang ingår i det generella programmet för kv. Garnisonen.
Den projekterade restaurangen avses få en kapacitet för ca 1 700
personer per dag och kommer att nyttjas gemensamt av riksdagen och övriga
till kv. Garnisonen förlagda organ med särskild avdelning för riksdagen.
Behovet av särskilda represeniationslokaler för riksdagen har ansetts ej
böra upptagas i lokalprogrammet för provisoriet utan få tillgodoses på annat
sätt. Vissa förberedelser härför har vidtagits av förvaltningskontoret.
Vidare ingår utrymmen för reception, televäxel, motionshall och bastu,
sjukrum, fritidsrum och föreningsrum i det generella programmet för kv.
Garnisonen och kommer att stå till riksdagens förfogande. Däremot har
lokaler särskilt programmerats för gemensam postanstalt samt postfackrum
och resebyrå för riksdagen.
Vad slutligen angår riksdagsbiblioteket upptar lokalprogrammet för provisoriet
drygt 10 rum med en yta av ca 600 kvm. Härtill kommer ett handbibliotek
samt magasinsutrymmen i dels kv. Garnisonen, dels kv. Vinstocken
(f. d. Skandinaviska Banken) vid Gustav Adolfs torg som förutsatts
stå till förfogande.
Lokalprogrammets genomförande i kv. Garnisonen
Den projekterade anläggningen i kv. Garnisonen omges av Karlavägen,
Oxenstiernsgatan, Linnégatan och Banérgatan (jfr situationsplan fogad vid
byggnadsstyrelsens skrivelse). Den skall rymma generella kontorslokaler
12
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 196S
för statlig förvaltning i den mängd som förslaget till stadsplan tillåter,
95 000 kvm för hela kvarteret. Med undantag för befintliga kaserner och
hus för FOA innebär detta ea 70 000 kvm A7åningsyta för en nybyggnad.
Mellan betongtorn, som utgör enheter i »försörjningszoner» med huvudkommunikation
tvärs igenom anläggningen, ligger kontorsenheter i tre lägen,
ett utefter Karlavägen, ett i anläggningens mitt och ett närmast befintliga
kaserner. I det generella kontorshuset kommer att finnas tio plan. Av
dessa utgör två källarvåningar med plats för parkering av ca 1 000 bilar
i plan 1 och ca 200 bilar i plan 2. Samtliga hissbatterier avses få möjlighet
till kontakt med parkeringsanläggningen.
Utrymmen för normala kontorsrum har våningshöjden 3,0 meter. Plan
3 och 4 (bottenvåning och våning 1 tr.), vilka i det generella programmet
är avsedda för stora rum, datacentraler resp. kontorslandskap, har våningshöj
derna 4,5 och 3,6 meter.
En för hela kvarteret gemensam restaurang jämte vissa fritidslokaler är
förlagda mellan kontorshuset och befintlig kasern.
Nybyggnaden beräknas rymma ca 2 800 anställda.
Sammanfattningsvis innebär förslaget till förverkligande av lokalprogrammet
för riksdagen under övergångstiden fr. o. m. den 1 januari 1971
att för riksdagen beräknas en yta av ca 16 000 kvm rumsyta, vilket översatt
till våningsyta innebär att riksdagen torde komma att utnyttja ca 25 000 kvm
av Garnisonsanläggningens ca 70 000 kvm våningsyta. Mellanskillnaden
(25 000 — 16 000 = 9 000 kvm) motsvaras av kommunikations- och serviceutrymmen
för riksdagens räkning. Härutöver avses ca 10 000 kvm rumsyta
skola nyttjas av riksdagen gemensamt med andra organ. Dit hör entréer,
konferenslokaler och restaurang.
Styrelsen för förvaltningskontoret har med tillfredsställelse konstaterat
att en samlad lösning av riksdagens lokalproblem under en övergångstid
fr. o. m. den 1 januari 1971 är möjlig och att det särskilda lokalprogrammet
både kvantitativt och kvalitetsmässigt kan förverkligas i den planerade
förvaltningsbyggnaden i kv. Garnisonen. Enligt byggnadsstyrelsens
beräkningar kan den av riksdagens plenisal betingade ökningen av byggnadskostnaden
för nybyggnaden i kv. Garnisonen uppskattas till ca 2,5
milj. kr. exklusive inredning och utrustning.
En provisorisk förläggning av riksdagen till kv. Garnisonen framstår
som en lämplig lösning under övergångstiden oavsett vilket riksdagens beslut
blir i huvudfrågan. Som en säkerhetsåtgärd hemställde styrelsen i skrivelse
den 22 november 1967 till riksdagens bankoutskott att utskottet måtte
utverka riksdagens beslut att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att
byggnadsstyrelsen fick i uppdrag att projektera den planerade förvaltningsbyggnaden
i kv. Garnisonen i Stockholm på sådant sätt att riksdagen och
riksdagsbiblioteket kunde erhålla provisoriska lokaler där den 1 januari
1971. På grund av sedermera uppkommen oklarhet angående omfattningen
13
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
av bankoutskottets initiativrätt beslöt utskottet den 12 december 1967,
med upphävande av ett den 5 december 1967 fattat beslut om hemställan
i enlighet med förvaltningskontorets skrivelse, att lämna denna utan åtgärd.
Under den tid som därefter förflutit har byggnadsstyrelsen inom ramen för
riksdagshusutredningen låtit vederbörande arkitektfirma i Stockholm fortsätta
utredningen beträffande riksdagens lokaler. I en publikation, som
samtidigt härmed separat tillställes riksdagens ledamöter, redovisas hur
lokalprogrammet kan genomföras i kv. Garnisonen. De redovisade inredningarna
i lokalerna är härvid att betrakta som exempel, som ej utesluter
andra lösningar.
Sergels torg
Sedan förvaltningskontorets styrelse avgav sin i det föregående redovisade
skrivelse den 22 november 1967, har företrädare för Stockholms stad
inför styrelsen redovisat en av fastighetskontorets saneringsavdelning och
stadsbyggnadskontorets stadsplaneavdelning verkställd undersökning av
möjligheterna att provisoriskt anpassa den planerade bebyggelsen söder
om Sergels torg för riksdagens behov. Enligt stadens första i början av
december framlagda promemoria skulle riksdagen disponera västra delen
av det planerade kulturhuset inom nuvarande kv. Skansen och Fyrmörsaren
samt den planerade teatern inom nuvarande kv. Skansen och Frigga —
öster om Drottninggatan och söder om Sergels torg. I en den 21 december
1967 dagtecknad promemoria, som innefattar en överarbetning av den första
promemorian, föreslås att riksdagen skall disponera de tre övre våningarna
i kulturhuset och övre delen av teaterbyggnaden samt dessutom — för ledamotsrum,
partikanslier och riksdagsbibliotek in. m. — delar av en planerad
hotellbyggnad (nya Hotell Gillet) i kv. Frigga söder om teatern mellan
Drottninggatan och Brunkebergstorg.
Den av stadens myndigheter skisserade provisoriska anläggningen för
riksdagen granskas f. n. inom byggnadsstyrelsen och förvaltningskontoret.
I bilagda skrivelse den 8 januari 1968 till förvaltningskontoret (bilaga 2)
har byggnadsstyrelsen emellertid konstaterat att Sergels torg-förslagets
tidsplan är mycket hårt pressad och att man måste förutsätta att staden
omedelbart igångsätter projekteringen utan att avvakta ett beslut från riksdagen
hur dess provisorium skall lösas. I stadens senaste promemoria förutskickas
att de för riksdagen avsedda lokalerna för ledamotsrum, partikanslier,
riksdagsbibliotek in. fl. i den planerade hotellbyggnaden inte hinner
färdigställas till den 1 januari 1971.
Såsom byggnadsstyrelsen i sin senaste skrivelse framhållit kvarstår därför
behovet av projekteringsuppdrag för kv. Garnisonen även efter det
förslag framförts om provisoriska riksdagslokaler vid Sergels torg, ej minst
14
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
för att riksdagen vid den slutliga prövningen av frågan om förläggning
under övergångstiden skall ha erforderlig valmöjlighet.
Sammanfattning
Riksdagens förvaltningskontor har under medverkan av byggnadsstyrelsen
jämlikt uppdrag av 1967 års riksdag under dess vårsession undersökt
olika möjligheter att tillgodose riksdagens lokalbehov under en övergångstid
fr. o. m. den 1 januari 1971 efter en eventuell partiell författningsreform.
Förvaltningskontoret har härvid i första hand eftersträvat en samlad lösning
av riksdagens lokalproblem i förening med förbättrade arbetsvillkor
för riksdagens ledamöter, organ och personal under övergångstiden. Denna
tid kan beräknas uppgå till 8—9 år räknat fr. o. in. den 1 januari 1971,
oavsett om riksdagen i lokalfrågan på längre sikt beslutar att kvarstanna
på Helgeandsholmen eller uppföra ett nytt riksdagshus på Nedre Norrmalm.
1 en planerad nybyggnad i kv. Garnisonen på Östermalm, som byggnadsstyrelsen
på Kungl. Maj :ts uppdrag projekterar för förvaltningsändamål,
finns möjlighet att på sätt i det föregående redovisats kvantitativt och kvalitativt
tillgodose riksdagens och riksdagsbibliotekets lokalbehov under
övergångstiden enligt ett av förvaltningskontoret uppgjort lokalprogram.
Förutsättningen för att anläggningen skall kunna tas i bruk av riksdagen
den 1 januari 1971 är dock att byggnadsstyrelsen utan dröjsmål får uppdrag
att projektera erforderlig del av anläggningen för riksdagens och riksdagsbibliotekets
räkning. Riksdagsbiblioteket förutsättes såsom depå utnyttja
de lokaler i kv. Vinstocken (f. d. Skandinaviska Banken) vid Gusta\
Adolfs torg som redan står till dess förfogande.
Hemställan
Åberopande vad sålunda anförts hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att projektera den planerade förvaltningsbyggnaden
i kv. Garnisonen i Stockholm på sådant sätt att riksdagen
och riksdagsbiblioteket kan erhålla provisoriska lokaler där den 1 januari
1971.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,
vice ordföranden Andersson, ledamöterna Wärnberg, Augustsson,
Sterne och suppleanten Sandell.
Stockholm den 17 januari 1968
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:
Sigurd Lindholm
/ Sture Lannefjord
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
15
KUNGL BYGGNADSSTYRELSEN
Bilaga 1
20.11. 1967
STYRELSEN FÖR RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
Provisoriska lokaler för riksdagen
I skrivelse den 10.3.1967 uppdrog styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
åt byggnadsstyrelsen att biträda förvaltningskontoret vid en utredning
angående riksdagens hus in. m. Utredningen skulle avse följande tre
alternativ.
1. Ombyggnad av nuvarande riksdagshus.
2. Nybyggnad på Helgeandsholmen.
3. Nybyggnad på Nedre Norrmalm.
Som underlag för utredningen överlämnade förvaltningskontoret ett preliminärt
program för riksdagens lokalbehov.
Utredningen skulle även omfatta de övergångsanordningar som erfordras
för att riksdagen skall kunna fungera under den tid nuvarande byggnad
eventuellt ej står till förfogande.
I sitt den 28.4.1967 framlagda betänkande (SOU 1967: 26) förordar grundlagsberedningen
att en partiell författningsreform träder i kraft den 1.1.1971.
Reformen innebär bl. a. att riksdagen skall bestå av en enda kammare med
350 ledamöter.
Byggnadsstyrelsen avser att överlämna utredningen till förvaltningskontoret
vid sådan tidpunkt att frågan om riksdagens lokalisering kan avgöras
av vårriksdagen 1968. Styrelsen kan ännu ej uttala sig om resultatet av
utredningen men vissa ställningstaganden till frågan om provisoriska lokaler
är av tidsskäl redan nu erforderliga.
För det fall att riksdagen skall kvarbliva på Helgeandsholmen antingen
i ombyggda lokaler eller i ett nytt riksdagshus finner byggnadsstyrelsen det
ofrånkomligt att ersättningslokaler för samtliga riksdagens enheter kommer
att krävas under hela byggnadstiden som beräknas uppgå till 3 å 4 år.
Ombyggnadsarbetena torde nämligen vara av den omfattningen att någon
annan verksamhet ej rimligen kan pågå samtidigt med byggnadsarbetena.
Erforderlig tid för förberedelse av om- resp. nybyggnad i form av planering
och projektering inklusive tid för arkitekttävling bedöms vara 4 ä 5 år efter
det att riksdagen fattat principbeslut i frågan. Tidpunkten för riksbankens
flyttning till den planerade nybyggnaden vid Brunkebergstorg kan bli styrande
för tidplaneringen.
På grund av enkammarreformen måste en ny, provisorisk plenisal rymmande
350 ledamöter vara disponibel för riksdagen från den 1.1.1971. Utgående
från ovan angiven tidsåtgång för ny- eller ombyggnad bör man räkna
med att riksdagen behöver disponera provisoriska lokaler under 5 å 6 år
16
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
räknat från 1971. För att riksdagen skall kunna arbeta på ett tillfredsställande
sätt torde med hänsyn till provisorietidens längd en större splittring
av lokalerna på olika håll i staden icke kunna accepteras.
Problemet har alltså varit att finna samlade lokaler för riksdagens väsentligaste
arbetsenheter, vilket innebär att en totalyta erfordras om ca 25 000 in2.
Lokalerna skall kunna tillgodose riksdagens speciella krav på rumsstorlekar,
rumssamband och övriga funktioner, ligga någorlunda centralt för att snabbt
kunna nås från statsdepartementen och vara inflyttningsklara före den
1.1.1971. Byggnadsstyrelsen, som undersökt olika alternativ, har funnit att
den enda lösning som uppfyller de nämnda villkoren är att ordna provisoriska
lokaler för riksdagen genom att ta i anspråk en del av den förvaltningsbyggnad
som byggnadsstyrelsen planerar uppföra i kv. Garnisonen på
Östermalm. På grundval av ett den 9.11. 1964 ingivet byggnadsprogram
uppdrog Kungl. Maj :t i skrivelse den 5.3.1965 åt byggnadsstyrelsen att utföra
projektering fram t. o. in. färdiga bygghandlingar för byggnadsobjektet
samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning.
För kvarterets läge och byggnadens utformning hänvisas till bifogad situationsplan.
I samråd med byggnadsstyrelsen har riksdagens förvaltningskontor uppgjort
ett lokalprogram för riksdagen avseende en provisorisk förläggning
av riksdagens samtliga lokalenheter till kvarteret Garnisonen. Det för eu
permanent nybyggnad föreliggande preliminära lokalprogrammet har härvid
varit utgångspunkt men lokalbehovet har avsevärt reducerats med hänsyn
till att det är fråga om en tillfällig förläggning varjämte beaktats möjligheten
av gemensamt utnyttjande av vissa för byggnadens ordinarie användning
redan planerade lokaler t. ex. sammanträdesrum och personalrestaurang.
Vid den undersökning som därefter gjorts beträffande möjligheten
att inplacera riksdagens lokaler i den projekterade byggnaden har det
visat sig att denna tack vare sin generella uppbyggnad och flexibla planlösning
genom endast smärre förändringar och tillägg kan anpassas till
riksdagens lokalbehov och på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodose riksdagens
funktionskrav.
Kostnaden för nybyggnaden i kvarteret Garnisonen bedömes komma att
öka med ca 2,5 Mkr om riksdagen skall förläggas dit. Kostnaden beror huvudsakligen
på den ökning av byggnadsvolymen som uppstår när behovet av eu
plenisalsdel tillkommer. Skulle byggnaden efter riksdagens avflyttning sedan
återställas till ursprungligen avsedd planlösning skulle tillkomma ytterligare
ca 2,5 Mkr. Emellertid är det sannolikt att plenisalen när den inte
längre erfordras för riksdagen kan få fullgod användning för andra funktioner.
Kalkylering av den totala nybyggnadskostnaden pågår inom byggnadsstyrelsen
och kan för närvarande inte redovisas. Styrelsen räknar med
att finansiering av byggnaden även vad avser riksdagshusdelen skall ske
över byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond och
att riksdagen debiteras hju-a till fonden. Härtill kommer kostnaden för projektering
och anskaffning av inredning och utrustning för riksdagens behov.
Tidigare uppgjorda tidplaner för nybyggnaden i kvarteret Garnisonen
syftade till att byggnadens första etapp skulle färdigställas under våren
1971 samt att anläggningen i dess helhet inklusive matsalsbyggnad skulle
bli färdig under 1972. Med hänsyn till erforderlig inflyttningstidpunkt för
riksdagen måste såväl projektering som byggande forceras. Även matsalsbyggnaden
bör givetvis kunna användas vid vårriksdagens början 1971 vilket
17
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
bland annat medför att på dess plats för närvarande belägna tillfälliga byggnader
för statistiska centralbyrån måste rivas redan sommaren 1968 och
ersättningsbyggnader anskaffas för däri inrymda funktioner.
Även för det fall att riksdagen skulle besluta om nybyggnad på Nedre
Norrmalm och det nuvarande riksdagshuset alltså skulle kunna användas
under byggnadstiden kvarstår behovet av en ny plenisal för 350 ledamöter
under tiden från den 1.1.1971 fram till dess en nybyggnad står färdig.
Byggnadsstyrelsen har undersökt vilka möjligheter som finns att ordna
en sadan provisorisk plenisal. Pa grund av den långa provisorietiden, som
i detta fall är svårare att med säkerhet beräkna men i varje fall torde överstiga
6 år, bör plenisalen om riksdagen under övergångstiden kvarblir i
nuvarande riksdagshus ligga så nära detta som möjligt. Den lämpligaste
lösningen skulle då vara att bygga om en av de nuvarande plenisalarna så
att den rymmer 350 ledamöter. Detta har emellertid visat sig kräva omfattande
åtgärder som i korthet innebär att endera första eller andra kammarens
plenisal sbyggnad helt måste rivas och ersättas med en provisorisk
nybyggnad. Bland annat på grund av de dåliga grundläggningsförhållandena
under riksdagshuset kan detta arbete bli relativt komplicerat och innebära
besvärande störningar för verksamheten i riksdagen under ombyggnadstiden,
som beräknas till minst D/2 år. Under denna tid krävs då i sin tur
ersättningslokal för den kammare vars plenisal skulle rivas för att ge plats
åt den provisoriska nya plenisalen. Styrelsen har övervägt att använda rikssalen
pa slottet för detta ändamål men funnit att detta knappast är möjligt
bland annat på grund av bristen på erforderliga bilokaler. Därtill krävs omfattande
ändringar och installationer i rikssalen vilka med hänsyn till den
korta användingstiden blir dyrbara.
Styrelsen, som undersökt även andra alternativ för en ny plenisal avsedd
att fungera i kombination med nuvarande riksdagshus under den tid nybyggnad
för riksdagen pågår på Nedre Norrmalm, har ej funnit någon lösning
som bär godtagbar förläggning och som kan genomföras till den 1.1.1971.
Även i detta fall, det vill säga om riksdagen skulle besluta att flytta till
Nedre Norrmalm, torde därför en provisorisk förläggning av riksdagen till
kvarteret Garnisonen vara nödvändig.
Byggnadsstyrelsen anser sig icke ha befogenhet att utan särskilt uppdrag
från Kungl. Maj :t projektera nybyggnaden i kvarteret Garnisonen
med speciell inriktning på att i byggnaden inrymma provisoriska lokaler för
riksdagen. Det förberedande arbete som i detta hänseende hittills gjorts har
styrelsen ansett ligga inom ramen för det utredningsuppdrag byggnadsstyrelsen
erhållit av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor. Som framgår
av det tidigare sagda är det nödvändigt att det egentliga projekteringsarbetet
påbörjas omedelbart om riksdagens lokaler skall kunna vara färdiga före
den 1.1.1971. Byggnadsstyrelsen avser att i särskild framställning till Kungl.
Maj :t i januari 1968 äska för igångsättande av nybyggnaden under budgetaret
68/69 erforderliga medel och i samband därmed närmare redovisa bv2°-nadsobjektet.
Med hänvisning till det ovan anförda får byggnadsstyrelsen hemställa att
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår innevarande års riksdag
att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att byggnadsstyrelsen erhåller
uppdrag att projektera den planerade förvaltningsbyggnaden i kvarteret
Garnisonen i Stockholm pa ett sådant sätt att riksdagen kan erhålla nrovisoriska
lokaler där från den 1.1.1971.
18
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
I handläggningen av detta ärende har deltagit generaldirektören Larsson,
tekniske direktören Eriksson, planeringsdirektören Smith, byggnadsråden
Törnquist och Kjessel samt arkitekten Rosén, föredragande.
Sixten Larsson
/Nils Arne Rosén
KARLAVÄGEN
mmm
-i
in»
. . _ L-pum
Illlllil
k —
i? \
mm ''
f.d. Svea Livgarde
f.d. Göta Livgarde
J- 4
S 8 JO o -Crr
® 2____________
eet);
z ®
LINNEGATAN
Bankoutskottets utlåtande nr 0 år 1968
20
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
KUNGL BYGGNADSSTYRELSEN
Bilag i i
8.1. 1968
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
Projektering av provisoriska lokaler för riksdagen i kv Garnisonen
I skrivelse till förvaltningskontoret den 20 november 1967 anmälde byggnadsstyrelsen
att styrelsen funnit att det är angeläget att styrelsen snarast
erhåller uppdrag att bedriva planering och projektering av förvaltningsbyggnaden
i kv Garnisonen med inriktning på att där erhålla provisoriska lokaler
för riksdagen.
Innan denna skrivelse avlämnades hade byggnadsstyrelsen låtit de anlitade
konsulterna närmare undersöka möjligheterna att aptera en del av
den ifrågavarande förvaltningsbyggnaden till riksdagshusprovisorium. Den
kompletterande projektering, som därmed igångsattes, har därefter med
hänsyn till den knappa tidsmarginalen och till att det är fråga om endast
begränsad ändring i den generellt utformade byggnaden i realiteten fått
fortlöpa. Något särskilt anslag för de härav föranledda ökade projekteringskostnaderna
har inte på detta stadium ansetts erforderligt, eftersom ökningen
inte skulle överskrida 2 % av de sammanlagda projekteringskostnaderna.
Eftersom det projekteringsuppdrag som av Kungl. Maj :t lämnats
byggnadsstyrelsen ifråga om kv Garnisonen givetvis inte tar sikte på ett
riksdagshusprovisorium har förhållandet under hand anmälts till finansdepartementet.
Skulle de fortsatta övervägandena leda till att riksdagshusprovisoriet
inte får sin lösning i kv Garnisonen är de hittills nedlagda extra
projekteringskostnaderna inte större än att de kan belasta förvaltningsbyggnaden.
Om å andra sidan den särskilda projekteringen inte kan fullföljas
under första halvåret 1968 uteslutes — med hänsyn till den pressade tidplanen
— möjligheterna att ha ett riksdagshusprovisorium klart i kv Garnisonen
vid tidpunkten för författningsreformens ikraftträdande.
Under december månad 1967 har Stockholms stad framlagt ett alternativförslag
till förläggning av ett riksdagsprovisorium till Sergels torg. Enligt
stadens första förslag skulle riksdagen disponera den västra delen av det
planerade kulturhuset och större delen av teaterbyggnaden. Staden har
sedermera överarbetat förslaget som numera innebär att riksdagen skulle
disponera de tre övre våningarna i kulturhuset och övre delen av teaterbyggnaden
varjämte ledamotsrum skulle erhållas i en planerad hotellbyggnad
söder om teaterhuset.
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
21
Stadens förslag är så nyligen framlagt att något ställningstagande till
detta ännu inte är möjligt. Först bör förslaget ingående granskas av förvaltningskontoret
och byggnadsstyrelsen bl. a. vad beträffar dess funktionsduglighet
och genomförbarhet samt dess ekonomiska konsekvenser. Redan
nu kan emellertid konstateras att förslagets tidplan är mycket hårt pressad
och att man måste förutsätta att staden omedelbart igångsätter projekteringen
utan att avvakta ett beslut från riksdagen hur dess provisorium skall
lösas. Det ligger i sakens natur att det ifråga om Sergelstorgsalternativet
måste bli fråga om en vida mer omfattande och kostnadskrävande projektering
än för kv Garnisonen, där de tillkommande projekteringskostnaderna
utan vidare torde vara försvarbara som en beredskapsåtgärd.
Som styrelsen i sin tidigare skrivelse framhållit måste riksdagen för det
fall den beslutar att permanenta lokaler skall erhållas genom om- eller nybyggnad
på Helgeandsholmen avflytta från holmen under byggnadstiden.
Denna flyttning bör då lämpligen ske vid den tidpunkt då ny plenisal krävs
på grund av författningsreformen. Byggnadsstyrelsen räknar nu med att oraeller
nybyggnad på Helgeandsholmen tidigast kan stå klar i slutet på 1978,
vilket alltså skulle innebära en tid om ca 8 år för provisorium antingen det
blir i kv Garnisonen eller vid Sergels torg.
För det fall riksdagen beslutar sig för en framtida förläggning till Nedre
Norrmalm står däremot i princip nuv. riksdagshus fortfarande till förfogande
under byggnadstiden. Styrelsen bedömer att ett nytt riksdagshus på
Nedre Norrmalm står färdigt tidigast i början av år 1980, vilket innebär en
provisorietid om ca 9 år varvid som tidigare räknats med att författningsreformen
träder ikraft år 1971.
Om riksdagen under denna tid kräver förutom av författningsreformen
betingade lokalförändringar även ett tillgodoseende av övriga nu eftersatta
lokalbehov i enlighet med det av förvaltningskontoret framlagda programmet
för provisorium och då därtill naturligen eftersträvas att lokalerna
skall hållas väl samlade finns inte heller i detta fall någon annan lösning än
en förläggning till kv Garnisonen, alternativt till Sergels torg.
Endast för det fall att riksdagen under provisorietiden nöjer sig med
antingen vad nuvarande byggnad ger eller godtar en splittrad förläggning
av lokalerna kan andra lösningar finnas.
På byggnadsstyrelsens förfrågan har förvaltningskontoret emellertid, med
hänsyn till riksdagens tidigare uttalade önskemål om förbättring av lokalsituationen
bl. a. avseende arbetsrum för ledamöter och rum för riksdagens
tjänstemän, ställt sig avvisande till någon avsevärd redxiktion av lokalbehoven
eller försämring av de lokalsamband som förutsätts i lokalprogrammet,
varför byggnadsstyrelsen inte funnit anledning att f. n. fullfölja undersökningarna
betr. andra provisoriemöjligheter än kv Garnisonen. Styrelsen
vill dock nämna att den funnit att det enda funktionellt och genomförandemässigt
möjliga och ekonomiskt fördelaktigaste alternativet skulle vara att
22
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1968
på riksdagshusplanen uppföra en provisorisk byggnad innehållande plenisal
för den nya kammaren samt erforderliga bilokaler såsom kammarkansli
och talmansrum.
Styrelsen avser att i sin utredning om riksdagens framtida förläggning, i
vilken även en redogörelse kommer att lämnas i provisoriefrågan, framlägga
ett utförligare underlag för riksdagens beslut i denna fråga. För att riksdagen
härvid skall ha erforderlig valmöjlighet måste projekteringen av kv
Garnisonen för riksdagens behov få fullföljas omedelbart. Ett ställningstagande
i sak till provisoriefrågan kan rimligen inte tagas förrän i samband
med frågan om riksdagens framtida förläggning.
Harry Törnquist
Sixten Larsson
/Nils Arne Rosén
ESSELTE AB. STHLM 68
814163