Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1968
1
Nr 47
Utlåtande i anledning av skrivelse från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor angående provisoriska lokaler för
riksdagen vid författningsreform jämte motioner.
Riksdagen har den 17 maj 1968 beslutat att såsom vilande antaga förslag
till grundlagsändring innebärande att tvåkammarriksdagen från och med år
1971 ersättes med en enkammarriksdag bestående av 350 ledamöter (prop.
1968: 27, KU 20). I avvaktan på en permanent lösning av enkammarriksdagens
lokalproblem, vilken kan bedömas kräva lång tid, måste provisoriska
lokaler anskaffas.
I detta utlåtande behandlar utskottet föreliggande förslag till provisoriska
lokaler för riksdagen. Beträffande riksdagens lokalfrågor på längre sikt hänvisas
till utskottets följande utlåtande, nr 48.
Hithörande spörsmål har redan ett par gånger varit före i riksdagen. I
februari 1967 bemyndigades styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att
föranstalta om en utredning av riksdagens lokalfrågor (BaU 1967:4). Den
6 mars 1968 beslöt riksdagen att hos Kungl. Maj:t hemställa att byggnadsstyrelsen
skulle få i uppdrag att projektera en planerad förvaltningsbyggnad
i kvarteret Garnisonen i Stockholm på sådant sätt att riksdagen kunde erhålla
provisoriska lokaler där (BaU 1968:9). Sistnämnda beslut betecknades
uttryckligen som en beredskapsåtgärd; det förutsattes att det slutliga beslutet
i ämnet skulle innefatta prövning av ytterligare alternativ, i varje fall det
förslag som från Stockholms stads sida framlagts om förläggning av riksdagen
till av staden planerade byggnader vid Sergels torg. Innan riksdagen
i mars tog ställning till frågan om projektering av provisoriska lokaler hade
särskilda publikationer rörande de båda nämnda projekten tillhandahållits
samtliga dess ledamöter. Sedermera har en av Stockholms stads fastighetskontors
saneringsavdelning framlagd, den It mars 1968 dagtecknad promemoria
om årskostnader för provisoriskt riksdagshus vid Sergels torg likaledes
tillställts riksdagens ledamöter.
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 47
2
Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1968
Föreliggande förslag
I skrivelse till riksdagen den 3 april 1968 hemställer styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor »att riksdagen vid bifall till prop. 1968: 27 om ändringar
i regeringsformen in. m. med antagande av Stockholms stads erbjudande
måtte besluta, att riksdagen under en övergångstid från och med den
1 januari 1971 skall vara förlagd till av staden erbjudna lokaler vid Sergels
torg intill dess riksdagen kan inflytta i om- och/eller nybyggt riksdagshus».
Skrivelsen fogas till detta utlåtande som bilaga A. Till skrivelsen är som
bilaga 1 fogad en skrivelse från byggnadsstyrelsen till styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor, vari redovisas resultatet av den undersökning som
byggnadsstyrelsen verkställt beträffande provisoriska lokaler för riksdagen.
Vad gäller provisorietidens längd hänvisas i de båda skrivelserna till byggnadsstyrelsens
separat publicerade betänkande »Riksdagens hus» (Stockholm
1968). Särmeningar som kommit till uttryck vid provisoriefrågans behandling
inom förvaltningskontorets styrelse redovisas i bilagorna 2 och 3 till
styrelsens skrivelse.
Utskottet har också haft tillgång till vissa i skrivelsen från förvaltningskontorets
styrelse nämnda handlingar, vilka åtföljt byggnadsstyrelsens skrivelse
till förvaltningskontoret. Dessa handlingar är a) lokalprogrammet för
provisorietiden, b) professor Sven Silows jämförande granskning av provisoriealternativens
funktionsegenskaper och c) undersökning beträffande restider
med bil mellan kanslihuset och kvarteret Garnisonen.
Det erbjudande av Stockholms stad på vilket förvaltningskontorets styrelse
grundar sitt förslag förelåg, när styrelsen avlät sin framställning till riksdagen,
skriftligen endast i form av promemorior upprättade av tjänstemän hos
staden. Sedan ärendet upptogs till behandling i utskottet har finansborgarrådet
Per-Olof Hanson för stadens räkning lämnat ett formellt hyreserbjudande
i en till riksdagen ställd och till förvaltningskontoret ingiven skrivelse,
här återgiven som bilaga B.
Såsom tidigare anmälts för riksdagen emottog bankoutskottet i februari
i år en skrivelse från andra kammarens andre vice talman herr Cassel jämte
ytterligare åtta riksdagsledamöter, i vilken föreslogs att utskottet skulle
pröva möjligheten att fylla behovet av provisoriska lokaler för riksdagen genom
att utnyttja ett för ändamålet ombyggt passagerarfartyg, förlagt till
lämplig plats i Stockholms ström. Skrivelsen remitterades av utskottet till
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor för yttrande. Det yttrande som
avgivits ingår i den nu föreliggande skrivelsen till riksdagen. Förvaltningskontoret
har begränsat sin prövning till att gälla S/S Caronia, ett av de två
fartyg som särskilt nämndes av förslagsställarna.
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
3
I anledning av den föreliggande skrivelsen från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor liar väckts de likalydande motionerna 1:937 av herr
Brundin m. fl. och 11:1194 av herr Ullsten m. fl., vari yrkas att riksdagen
vid sin behandling av skrivelsen skall med bifall till kontorets hemställan
besluta
1) uttala sig för ett lokalprogram för det provisoriska riksdagshuset som
innebär 290 ledamotsrum,
2) att förhandlingar med Stockholms stad upptages angående möjligheterna
att önskat antal av dessa rum anordnas som bostadsrum för riksdagsledamöter,
varvid i motionerna anförda synpunkter beträffande principerna
för en uppgörelse beaktas, samt
3) att de våningar som kommer att innehålla arbetsrum för riksdagsledamöterna
får en tillfredsställande vaktmästarservice samt att ledamöterna
därutöver beredes möjligheter till sekreterarhjälp och teknisk utrustning för
utskrifter, diktamen, telefonpassning in. m.
I det särskilda yttrande som ledamoten av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
herr Wärnberg fogat till styrelsens skrivelse förordas att,
om riksdagen beslutar om provisorisk förläggning till Sergels torg, även
frågan om permanent förläggning dit skall övervägas. Denna tanke har funnit
gensvar hos en av utskottets ledamöter. Förslaget behandlas emellertid
icke här utan i utskottets nästföljande utlåtande, nr 48, som gäller riksdagens
lokalfrågor på längre sikt.
Motionerna
Motionärerna erinrar om att bankoutskottet i det utlåtande (1968:9) som
låg till grund för riksdagens beslut i mars i år om projektering av provisoriska
lokaler för riksdagen uttalade att det vore önskvärt alt pröva genomförbarheten
av eu lösning innebärande att varje riksdagsledamot kunde få
ett eget arbetsrum. Den verkställda undersökningen visar, framhåller de, att
en sådan utvidgning av lokalprogrammet är möjlig utan avskräckande merkostnader.
Motionärerna föreslår nu att riksdagen skall ta hela den för hotelländamål
avsedda byggnaden i Sergels-torg-projektet i anspråk. Förhandlingar bör
upptagas med Stockholms stad om möjligheten av kombinerad användning
av byggnaden för både arbets- och bostadsrum. Riksdagsledamöterna bör få
tillfälle att mot erläggande av särskild avgift disponera ett bostadsutrustat
rum i stället för ett kontorsrum. Under riksdagens sommaruppehåll kan
ledamöternas bostadsrum eventuellt tas i anspråk för den ordinarie hotellverksamheten.
Även om den angivna lösningen inte kan realiseras bör, säger motionärerna,
riksdagen ändå ta hela hotellbyggnaden i bruk, eftersom Sergels-torgalternativet
enligt uttalande av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
har »ett underskott i rumsytor för andra ändamål än ledamotsrum».
4
Bankoutskottets utlåtande nr 47 dr 1968
Utskottet
Den nära förestående författningsreformen gör det nödvändigt för riks*
dagen att ta ställning till hur dess lokalbehov i framtiden skall tillgodoses.
För en övergångsperiod, innan lokaler för permanent bruk står färdiga, erfordras
ett provisorium, för vilket nu två alternativ kvarstår.
Det ena av dessa innebär förläggning till de av Stockholms stad planerade
byggnader v''d Sergels torg vilka avsetts som kulturhus, teater och hotell men
som riksdagen av staden erbjudits att till erforderliga delar förhyra för den
nämnda övergångsperioden. Det andra innebär att riksdagen tar i anspråk
en del av den statliga förvaltningsbyggnad som planeras bli uppförd i kvarteret
Garnisonen på Östermalm och varom förslag framlagts för årets riksdag
i propositionen nr 118. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
förordar det första alternativet; en minoritet inom styrelsen, bestående av
dess ordförande och vice ordförande, har emellertid reserverat sig till förmån
för det andra.
Provisoriefrågan har tidigare preliminärt behandlats av årets riksdag, då
ställning togs till en av förvaltningskontorets styrelse gjord framställning att
riksdagen skulle utverka Kungl. Maj ds uppdrag åt byggnadsstyrelsen att
projektera förvaltningsbyggnaden i kvarteret Garnisonen på sådant sätt att
riksdagen kunde erhålla lokaler där. Vid detta tillfälle fanns förespråkare för
att projekteringsuppdraget skulle utvidgas till att också avse en provisorisk
byggnad Pa Riksplan. Detta förslag har inte återkommit inför det avgörande
beslutet i provisoriefrågan. Ej heller andra byggnadsprojekt utöver
de nyss nämnda har i detta sammanhang aktualiserats inom riksdagen.
I en skrivelse till bankoutskottet som utskottet redan tidigare anmält för
riksdagen har ett antal riksdagsledamöter föreslagit en undersökning av
möjligheten att utnyttja ett för ändamålet ombyggt passagerarfartyg såsom
förläggningsplats för riksdagen under övergångstiden. Sedan utskottet anmodat
förvaltningskontorets styrelse att yttra sig över detta alternativ har
förvaltningskontoret med byggnadsstyrelsens bistånd närmare undersökt ett
projekt av ifrågavarande slag, nämligen inköp och ombyggnad av det engelska
passagerarfartyget Caronia. Såsom av styrelsens skrivelse framgår skulle
kostnaderna för en ombyggnad av detta fartyg bli så höga att projektet
får betraktas som helt orealistiskt. Uteslutet är väl inte att något annat fartyg
skulle ha kunnat erbjuda en i sitt slag acceptabel lösning till lägre pris. Efter
den verkställda utredningen har utskottet emellertid funnit det nämnda förslaget
inte böra föranleda något initiativ från dess sida.
Såsom utskottet tidigare i år framhållit (uti. nr 9, s. 4) bygger båda de nu
aktuella lokalalternativen på att riksdagen skall tillfälligt utnyttja lokaler
som planerats för permanent användning av annat slag. En förutsättning
för vartdera förslaget har sålunda varit att ritningar till byggnaderna redan
funnits utarbetade och att planeringen av byggnadernas tillkomst även i
Bankoutskottets utlåtande nr il dr 1968 5
övrigt fortskridit långt. Att riksdagen på detta sätt kunnat erhålla eu valmöjlighet
innebär en betydande fördel.
Den jämförande värdering av de båda alternativen som förvaltningskontorets
styrelse redovisar kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig till.
Intetdera alternativet framstår som klart överlägset det andra från funktionell
synpunkt. Byggnaderna vid Sergels torg tycks visserligen bättre än byggnaden
i kvarteret Garnisonen möjliggöra att riksdagen hålles åtskild från
andra lokalutnyttjare men kännetecknas å andra sidan av ett visst underskott
i rumsyta för andra ändamål än ledamotsrum. Den redovisade kostnadsskillnaden
mellan alternativen talar mot Sergels-torg-alternativet. När
utskottet likväl tagit ställning för detta alternativ har bl. a. dess stora fördelar
från kommunikationssynpunkt varit avgörande.
Genom den nu föreliggande skrivelse vari finansborgarrådet Per-Olof
Hanson för stadens räkning lämnat riksdagen ett formellt anbud att hyra
de planerade lokalerna har den osäkerhet som varit för handen i fråga om
kostnaderna för förhyrning av lokaler vid Sergels torg till viss del undanröjts.
Den angivna årshyran, som är 6 740 000 kr., gäller dock exklusive
parkeringsplatser. Den hänför sig vidare till prisnivån första kvartalet 1968
och avses sålunda kunna justeras med hänsyn till senare prisförändringar.
Den exakta årskostnaden får alltså sedermera fastställas genom förhandlingar
med staden. De ekonomiska villkoren synes dock vara klarlagda i
sådan utsträckning att de kan bilda underlag för ett beslut i ärendet. Uppgiften
att för riksdagens räkning föra erforderliga förhandlingar med staden
bör åvila riksdagens förvaltningskontor, som även i övrigt har att, såvitt
ankommer på riksdagen, sörja för provisoriets förverkligande. Utskottet
räknar med att förvaltningskontoret i detta sammanhang utnyttjar särskild
expertis i den utsträckning så är erforderligt.
En av de omständigheter som föranlett reservanterna inom förvaltningskontorets
styrelse att förorda alternativet Garnisonen är osäkerhet om stadens
möjligheter att i tid färdigställa Sergels-torg-projektet. Utskottet anser
i likhet med styrelsens majoritet att staden förebragt tillräcklig bevisning för
att tidsplanen, såvitt ankommer på entreprenörföretag, skall kunna hållas.
Enligt utskottets mening finns alltså inte anledning till betänkligheter i detta
hänseende.
Noteras bör emellertid att för lokalernas färdigställande i tid erfordras
inte bara att byggnadsarbetet tekniskt går i lås utan också att en rad villkor
beträffande tillståndsgivning m. m. blir uppfyllda. I byggnadsstyrelsens skrivelse
till förvaltningskontoret erinras utan några kommentarer om dessa villkor.
Förvaltningskontorets styrelse uttalar att det torde få förutsättas att
erforderliga tillstånd och medgivanden lämnas och kreditiv ställs till förfogande,
om riksdagen beslutar lösa sina lokalproblem under provisorietiden
med antagande av stadens erbjudande. En mera fullständig genomgång av
(5
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
ifrågavarande villkor har redovisats i den av Stockholms stad överlämnade
publikationen »Lokaler för riksdagen vid Sergels torg».
För att erforderlig klarhet skall råda om innebörden av det beslut som
riksdagen nu föreslås fatta finner utskottet det angeläget att här ange vilka
de ännu kvarstående villkor är som Stockholms stad uppställt för projektets
förverkligande i rätt tid. Staten skall utrymma de nu för statliga ändamål
utnyttjade fastigheterna Skansen nr 2 och nr 17. Vad gäller den förstnämnda
har i propositionen 1968: 72 förutsatts att så skall ske. Såsom önskvärt men
tydligen inte oundgängligt anges att televerkets hus i kvarteret Fyrmörsaren
kan utrymmas och rivas sommaren 1969, något som ställer krav på de byggnadsarbeten
som pågår i Farsta för televerkets räkning. Den stadsplan som
skall utgöra den formella grunden för nybebyggelsen skall få prioriterad
behandling hos länsstyrelsen. Igångsättningstillstånd för vissa byggnadsarbeten
skall lämnas omgående. Slutligen skall staden få lånetillstånd för
projektet i dess helhet.
Huruvida de angivna villkoren kan uppfyllas blir beroende av beslut som
skall fattas av Kungl. Maj:t och berörda statliga organ. Riksdagen kan inte
i förevarande sammanhang meddela föreskrifter som skapar garanti för att
villkoren blir uppfyllda.
Ftt beslut av riksdagen att antaga Stockholms stads erbjudande om lokaler
vid Sergels torg innebär att riksdagen icke avser att ta i anspråk utrymmen
i det planerade förvaltningshuset i kvarteret Garnisonen. Detta förhållande
bör riksdagen anmäla för Kungl. Maj:t.
I motionerna 1:937 och 11:1194 behandlas huvudsakligen frågan om arbetsrum
för riksdagens ledamöter. Motionärerna erinrar om att riksdagen
tidigare i år vid behandlingen av provisoriefrågan utgått från att i samband
med projekteringsarbetet skulle prövas genomförbarheten av och kostnaderna
för en lösning innebärande att varje riksdagsledamot som så önskar
kan få ett eget arbetsrum. De konstaterar att det uppenbarligen är möjligt
att förverkliga delta önskemål inom Sergels-torg-projektets ram. Den beräknade
årliga merkostnad av ca 1 milj. kr. som därvid uppstår finner motionärerna
inte avskräckande.
Eftersom ledamotsrummen i Sergels-torg-projektet avses bli förlagda till
eu hotellbyggnad föreslår motionärerna att man skall försöka möjliggöra
att den som så önskar kan mot hyra få disponera ett rum som från början
blivit fullt utrustat som hotellrum och alltså kan användas som bostad. Härigenom
skulle rummen bli bättre utnyttjade än eljest. Dessutom skulle bostadsutrustade
rum under riksdagens sommaruppehåll kunna utnyttjas som
hotellrum.
Utskottet föreslår att riksdagen ger förvaltningskontoret i uppdrag att i
samband med del fortsatta arbetet på riksdagshusprovisoriet i detalj klarlägga
förutsättningarna för en utökning av antalet ledamolsrum enligt de
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968 7
riktlinjer som anges i motionerna och framlägga därav föranledda förslag.
Förhandlingar bör också upptagas med Stockholms stad angående möjligheterna
att anordna önskat antal av ledamotsrummen som bostadsrum.
De frågor om service i anslutning till ledamotsrummen som motionärerna
också tar upp synes i vissa hänseenden vara väl tidigt väckta. Utskottet vill
dock uttala, att utskottet förutsätter att planering i god tid sker av hur erforderlig
sekreterar- och vaktmästarhjälp skall tillhandahållas riksdagens ledamöter
under den tid som de provisoriska lokalerna utnyttjas.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen
1) med bifall till förevarande framställning från styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor antar Stockholms
stads erbjudande om provisorisk förläggning av riksdagen
till lokaler vid Sergels torg från och med år 1971 samt uppdrar
åt riksdagens förvaltningskontor att i enlighet med vad
ovan anförts svara för förhandlingar och andra åtgärder
för provisoriets genomförande;
2) i anledning av motionerna I: 937 och II: 1194 uppdrar
åt riksdagens förvaltningskontor att enligt de riktlinjer som
ovan angivits utreda förutsättningarna för en utökning av
antalet ledamotsrum och planera service i anslutning till
dessa;
3) ger Ivungl. Maj:t till känna att riksdagen avstår från
att utnyttja lokaler i den planerade förvaltningsbyggnaden
i kvarteret Garnisonen.
Stockholm den 21 maj 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s)*, Palm (s),
Åkerlund (h), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s), Brundin (h) och Österdahl
(fp);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund (fp),
Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona
(s), Haglund (s) och Ullsten (fp).
* Ej närvarande vid justeringen -
8 Bankoutskottets utlåtande nr A7 år 1968
Särskilt yttrande
av herr HagnetI (s), som anfört:
Riksdagen skall under år 1969 eller 1970 ta slutlig ställning till frågan om
en författningsreform som innebär övergång till enkammarriksdag. Genom
beslut den 17 maj 1968 har riksdagen i en första omgång stannat vid ett förslag
som innebär att enkammarriksdagen får 350 ledamöter. Detta förutsätter
att nya lokaler anskaffas för riksdagen.
Intill dess att slutlig ställning tagits till frågan om författningsreform bör
dock pågående utredningsarbete angående lokalfrågan jämväl omfatta möjligheten
av att riksdagen kvarstannar i nuvarande riksdagshus efter en mindre
ombyggnad av nuvarande andra kammarens lokal i syfte att denna skall
kunna rymma omkring 300 ledamöter.
Bankoutskottets utlåtande nr A7 år 1968
9
RIKSDAGENS
FÖRVALTNINGSKONTOR
Till Riksdagen
Provisoriska lokaler för riksdagen vid författningsreform
Riksdagens förvaltningskontor har jämlikt uppdrag av 1967 års riksdag
under dess vårsession (BaU 1967: 4) under medverkan av byggnadsstyrelsen
och av denna anlitade konsulter dels genomfört en teknisk-ekonomisk utredning
av riksdagens och riksdagsbibliotekets lokalfrågor på längre sikt, dels
undersökt olika möjligheter att tillgodose riksdagens och riksdagsbibliotekets
lokalbehov under en övergångstid fr. o. in. den 1 januari 1971 efter en eventuell
partiell författningsreform.
I särskild skrivelse denna dag redovisar styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
resultatet av den teknisk-ekonomiska utredningen för riksdagen.
På basis av en framställning den 17 januari 1968 från styrelsen har innevarande
års riksdag i överensstämmelse med bankoutskottets hemställan
(BaU 1968: 9) beslutat i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att byggnadsstyrelsen
får i uppdrag att projektera eu planerad förvaltningsbyggnad i
kvarteret Garnisonen i Stockholm på sådant sätt att riksdagen och riksdagsbiblioteket
kan erhålla provisoriska lokaler där från 1971 års början. Detta
riksdagens beslut var att betrakta som en beredskapsåtgärd i syfte att undvika
att ett dröjsmål med projekteringen skulle kunna äventyra tillgången
till provisoriska lokaler vid nämnda tidpunkt.
Genom remiss den 14 februari 1968 har bankoutskottet hemställt om styrelsens
yttrande över ett av andra kammarens andre vice talman herr Cassel
jämte ytterligare åtta riksdagsledamöter i skrivelse till utskottet den 9 februari
1968 framlagt förslag till provisoriska lokaler för riksdagen i ett för
ändamålet ombyggt passagerarfartyg bl. a. det av Cunard Lines ägda »Caronia».
I förevarande skrivelse anmäler styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
frågan om provisoriska lokaler för riksdagen inklusive riksdagsbiblioteket
fr. o. m. år 1971 efter en enkammarreform för slutligt beslut. Skrivelsen
innefattar även ett besvarande av bankoutskottets remiss.
Behov av provisoriska lokaler för riksdagen kan enligt byggnadsstyrelsens
nyligen publicerade betänkande »Riksdagens hus» beräknas föreligga under
minst sju år, om riksdagen beslutar om- eller nybyggnad på Helgeandsholmen,
och under minst nio år, om riksdagen beslutar nybyggnad på Nedre
Norrmalm, i båda fallen räknat från den 1 januari 1971.
Dnr I: 115/68
10
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
I samråd med byggnadsstyrelsen har förvaltningskontoret utarbetat ett
särskilt lokalprogram för provisorietiden. Det skiljer sig från det för ett
permanent riksdagshus uppgjorda lokalprogrammet främst genom att lokalbehovet
reducerats men innebär i förhållande till nuläget en väsentlig ökning
av den disponibla rumsytan. För närvarande disponerar riksdagen en rumsyta
av ca 13 500 m2, varav ca 1 500 in2 utanför riksdagshuset. Det »provisoriska»
programmet upptar- en rumsyta av ca 17 100 in2 exklusive bilplatser
och det »permanenta» programmet en rumsyta av ca 26 000 m2 exklusive
parkering. Härvid har i det provisoriska programmet förutsetts att 290 ledamöter
delar ca 150 rum.
I överensstämmelse med bankoutskottets i utlåtande 1968: 9 (s. 6) uttalade
önskemål har även genomförbarheten av och kostnaderna för en lösning
prövats innebärande att varje riksdagsledamot som så önskar kan få ett eget
rum.
I skrivelse den 27 mars 1968 (bilaga 1) till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
har byggnadsstyrelsen anmält resultatet av undersökningen beträffande
provisoriska lokaler för riksdagen. Skrivelsen åtföljes av tre bilagor,
nämligen dels en sammanställning av programytor och rumsytor för
riksdagens lokaler vid provisorisk förläggning till kv. Garnisonen respektive
Sergels torg, dels en av byggnadsstyrelsens konsult, professor Sven Silow,
utförd sammanfattande bedömning från funktionell synpunkt av nyssnämnda
två provisoriealternativ samt alternativet Caronia, dels en av två studerande
vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet den 20 och
21 mars 1968 genomförd undersökning av restiden med bil mellan kanslihuset
och kvarteret Garnisonen. Det provisoriska lokalprogrammet har i
grova drag tidigare redovisats för riksdagen (BaU 1968: 9 s. 10—11) och ett
par av bilagorna har sammanfattningsvis kommenterats i byggnadsstyrelsens
skrivelse. Bilagorna torde därför få överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott.
Såsom framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse är följande alternativ till
provisoriska lokaler teoretiskt aktuella beroende på vilket huvudalternativ
för permanent förläggning riksdagen väljer:
Alt. 1 Ombyggnad på Helgeandsholmen Kv. Garnisonen
■ Sergels torg
Alt. 2 Nybyggnad » » Caronia
Alt. 3 Nybyggnad på Nedre Norrmalm Kv. Garnisonen
Sergels torg
Caronia
Helgeandsholmen
Fartyget Caronia torde ej få anses som ett realistiskt alternativ, sedan
representanter för vissa varv i samråd med sjöfartsstyrelsen vid en gemen
-
Bankoutskottets utlåtande nr 47 är 1968
11
sam uppskattning av ombyggnadskostnaderna kommit till ett belopp av storleken
60—80 milj. kr. Härtill kommer årskostnader, som med hänsyn till de
uppskattade ombyggnadskostnaderna av byggnadsstyrelsen bedömts överstiga
10 milj. kr. Även av tidsskäl synes alternativet Caronia kunna uteslutas.
Alternativet Helgeandsholmen, som förutsätter att ett riksdagshus förläggs
till Nedre Norrmalm, avser dels en eventuell ombyggnad och utökning av
andra kammarens plenisal, dels en eventuell provisorisk byggnad för plenisal
in. m. på Riksplan.
Eftersom lokalprogrammet upptar ca 17 000 in2 rumsyta medan det nuvarande
riksdagshuset rymmer endast ca 12 000 in2, kan programmet uppenbarligen
ej tillgodoses i förstnämnda fall. Härtill kommer kostsamma och
för riksdagsarbetet störande byggnadsarbeten under den tid av 1V2 år före
den 1 januari 1971, varunder andra kammaren måste förläggas till annan
plats.
Även tanken på en provisorisk byggnad på Riksplan anser sig förvaltningskontorets
styrelse böra avvisa, av skäl, för vilka byggnadsstyrelsen
redogjort i sin skrivelse. Härutöver vill förvaltningskontorets styrelse erinra
om vad styrelsen i sin inledningsvis nämnda skrivelse till riksdagen denna
dag i lokalfrågorna på längre sikt föreslagit, nämligen alt riksdagens beslut
om permanent lokalisering skall föregås av ytterligare utredning och av en
arkitekttävling. Ett beslut i förläggningsfrågan kan vid bifall till detta förslag
väntas först under år 1969. Erforderlig projekterings- och byggnadstid
för en provisorisk byggnad på Riksplan har av byggnadsstyrelsen beräknats
till ca 2V2 år. d. v. s. projektering bör påbörjas omkring den 1 juli 1968.
En provisorisk byggnad på Riksplan bör ej projekteras när beslutet i huvudfrågan
nu föreslås uppskjutet i avvaktan på ytterligare utredning och arkitekttävling.
Under sådana förhållanden återstår att väga alt. Garnisonen mot alt. Sergels
torg. Båda dessa alternativ ger riksdagen möjlighet till fritt val mellan
huvudalternativen till riksdagens permanenta förläggning.
Efter den bearbetning av Sergelstorg-alternativet som skett, sedan det första
förslaget presenterades för styrelsen i december 1967, synes intet av alternativen
vara det andra klart överlägset från funktionell synpunkt. Till detta
resultat har även den av byggnadsstyrelsen anlitade konsulten, professor
Sven Silow, kommit vid sin värdering, till vilken byggnadsstyrelsen ansluter
sig. Dock föreligger vid Sergels torg ett underskott i rumsytor för andra
ändamål än ledamotsrum, vilket tyder på att vissa programmerade funktioner
blivit lidande.
En betydande skillnad föreligger mellan alternativen i kostnadshänseende.
Byggnadsstyrelsen har granskat de produktions-, mark- och årskostnader
som Stockholms stads fastighetskontor i en den 11 mars 1968 dagtecknad,
till förvaltningskontoret ingiven promemoria beräknat för riksdagens lokaler
vid Sergels torg och har i princip ingen erinran mot beräkningarna.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
Som framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse uppgår årskostnaderna för
riksdagen i respektive alternativ, beroende på om ledamöternas arbetsrum
(för andra än talmän, utskottsordförande in. fl.) beräknas normalt för två
personer eller om varje ledamot skall ha eget arbetsrum, till följande belopp.
Garnisonen Sergels torg
Antal ledamotsrum 150 290 150 290
Yta per ledamotsrum 15 in2 10 in2 20 m2 20 m
Årskostnad
exkl. 300 bilplatser 4.48 Mkr 4.61 Mkr 6.74 Mkr 7.71 Mkr
Årskostnad inkl. 300 bilplatser 5.00 Mkr 5.13 Mkr 7.53 Mkr 8.50 Mkr
1 det reviderade lokalprogrammet för ett om- eller nybyggt permanent
riksdagshus upptar ett normalt arbetsrum för ledamot en yta av 12 m2. Härtill
kommer 20 mottagnings- och delegationsrum om vartdera 20 in2 samt ca
15 konferensrum.
Eftersom ledamotsrummen vid Sergels torg är bundna av de tekniska förutsättningarna
i den blivande hotellbyggnaden, innefattar detta alternativ
genomgående ledamotsrum om 20 m2, vilket är 5 m2 mer än det provisoriska
lokalprogrammet för tvåmansrum förutsätter. I Garnisonen motsvarar tvåmansrummens
storlek den för provisoriet programmerade ytan, medan denna
ansetts kunna reduceras till 10 m2, om varje ledamot skall ha eget arbetsrum
även i provisoriet.
En annan omständighet som förtjänar anmärkas vid en kostnadsjämförelse
är alt kostnaden för 300 bilplatser vid Sergels torg av byggnadsstyrelsen
beräknats på basis av vad staden upplyst om nuvarande kostnader
för parkeringsplatser i Hötorgsgaraget. Dessa uppgår till 220 kr/mån. vid
dygnsparkering. Med tillämpning härav beräknas kostnaden för 300 årsplatser
vid Sergels torg till 0.79 Mkr/år mot 0.52 Mkr/år i Garnisonen.
Enligt styrelsens mening bör såväl de beräknade kostnaderna för bilplatser
som vissa andra kostnader för riksdagens lokaler vid Sergels torg betraktas
som högst-belopp, inom vilka styrelsen förutsätter att justeringar
kan ske t. ex. med hänsyn till om någon service skall vara förenad med bilplatserna.
För riksdagens ställningstagande i förläggningsfrågan under provisorietiden
torde det dock ej vara nödvändigt att avvakta utgången av fortsatta
överläggningar mellan förvaltningskontoret och staden i kostnadsfrågan.
Vad angår genomförandeplanerna har alternativet Garnisonen tidigare
präglats av eu högre grad av säkerhet än Sergelstorg-alternativet, vilket i och
för sig är förklarligt med hänsyn till att projekteringen av förvaltningsbyggnaden
i kv. Garnisonen pågått sedan 1965. Enligt en den 23 februari 1968
till förvaltningskontoret ingiven promemoria beträffande tidplan för genomförande
samt upphandlingsförfarande i Sergelstorg-alternativet, upprättad av
Byggledare AB, har staden emellertid underställt sex större byggnadsentre
-
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
13
prenörföretag med erfarenhet från innerstadsbebyggelse tidplanen jämte ritningsmaterial
för yttrande. Samtliga tillfrågade entreprenörer har vitsordat
planens genomförbarhet. Inflyttning beräknas enligt promemorian kunna
.starta under oktober 1970. Det kan tilläggas att staden redan börjat schaktningen
för riksdagens provisoriska lokaler vid Sergels torg. Vidare har Ivungl.
Maj:t genom beslut den 15 mars 1968 beviljat staden befrielse från investeringsavgift
till en kostnad av högst 800 000 kronor avseende den byggnad i
kv. Hägern Mindre vid Drottninggatans västra sida som, utan att nyttjas
av riksdagen, måste uppföras för att den underjordiska försörjningen till
de provisoriska riksdagslokalerna skall kunna ordnas.
Styrelsen anser att staden förebragt tillräcklig bevisning för att tidplanen,
såvitt ankommer på entreprenörföretag, skall kunna genomföras.
För att Sergelstorg-projektet för riksdagen skall kunna genomföras har
staden förutsatt eu effektiv samverkan mellan staden, byggnadsstyrelsen och
riksdagens förvaltningskontor samt en väl planlagd och snabbt löpande
administrativ behandling av det omfattande beslutskomplexet inom alla
instanser. Vad angår behandlingen av erforderliga expropriationsfrågor har
chefen för fastighetskontorets saneringsavdelning upplyst att frivilliga uppgörelser
träffats i sådan omfattning att åtkomsten av äganderätter är slutförd.
Av nyttjanderätter återstår enligt uppgift så få att genomförandet av
Sergelstorg-projektet av staden anses tryggat. I fråga om igångsättningstillstånd
har ansökan ingetts till arbetsmarknadsverket och beviljats i det först
aktuella fallet, avseende kvarteret Hägern Mindre. Vad gäller såväl återstående
igångsättningstillstånd som byggnadskreditiv och lånemedgivanden
torde få förutsättas alt tillstånd och medgivanden lämnas och kreditiv ställs
till förfogande, om riksdagen beslutar lösa sina lokalproblem under provisorietiden
med antagande av stadens erbjudande.
Sammanfattningsvis finner styrelsen i fråga om genomförandet av Sergelstorg-alternativet
att Stockholms stad, vars intresse av att få riksdagen provisoriskt
förlagd till Sergels torg är uppenbart, förmått visa att alternativet
med så stor grad av sannolikhet kan realiseras inom erforderlig tid före den
1 januari 1971 att styrelsen för sin del ej längre hyser några betänkligheter
mot alternativet ur denna aspekt. Ej heller anser styrelsen de brister i funktionellt
hänseende som kan föreligga vara större än att de kan avhjälpas
under den fortsatta projekteringen.
Däremot kvarstår skillnaden i årskostnader mellan Sergelstorg-alternativet
och Garnisonen-alternativet, enligt byggnadsstyrelsens beräkningar 2.26
Mkr/år i 150-rumsalternativet och 3.10 Mkr/år i 290-rumsalternativet, exklusive
bilplatser. Inbegripes de senare motsvarar skillnaden 2.53 Mkr/år i det
mindre och 3.37 Mkr/år i det större rumsalternativet. Även om fortsatta
överläggningar med staden kan leda till lösningar som minskar årskostnaderna
i Sergelstorg-alternativet, blir kostnadsskillnaden betydande. Mot denna
bör emellertid vägas Sergels torgs mera centrala läge, där den spårbundna
14
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
kollektiva trafiken redan nu har sin knutpunkt och varifrån gångavståndet
till Mynttorget är ca 600 meter och till Centralstationen ca 300 meter. I förhållande
till Garnisonens läge på Östermalm innebär dessa korta avstånd
inte bara ökad bekvämlighet för flertalet av riksdagens ledamöter och för
regeringens ledamöter, tjänstemän i departement och centrala verk, pressens
företrädare, åhörare och övriga talrika besökare i riksdagens hus från
när och fjärran utan även inbesparad tid och minskade resekostnader. Den
trafikundersökning på sträckan Kanslihuset—Garnisonen som byggnadsstyrelsen
låtit genomföra förmår ej vederlägga det sagda. Trafikbelastningen
inom denna del av staden torde komma att bli svårare. Styrelsen, som inte
förbisett alternativet Garnisonens obestridliga funktionella och övriga förtjänster,
anser sig trots merkostnaden böra förorda alternativet Sergels torg.
Hemställan
Åberopande det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att
riksdagen vid bifall till prop. 1968: 27 om ändringar i
regeringsformen m. m. med antagande av Stockholms stads
erbjudande måtte besluta, att riksdagen under en övergångstid
från och med den 1 januari 1971 skall vara förlagd till
av staden erbjudna lokaler vid Sergels torg intill dess riksdagen
kan inflytta i om- och/eller nybyggt riksdagshus.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, vice ordföranden Andersson, herrar Wärnberg, Augustsson och
Sterne, fru Kristensson samt herr Martinsson.
Mot styrelsens ovannämnda beslut har anförts reservation av herr ordföranden
och herr vice ordföranden, som gemensamt anfört följande (bilaga
2).
Särskilt yttrande har avgivits av herr Wärnberg (bilaga 3).
Stockholm den 3 april 1968
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:
SIGURD LINDHOLM
/Sture Lannefjord
Bankoutskottets utlåtande nr hl år 1968
15
KUNGL BYGGNADSSTYRELSEN
Bilaga 1
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
Riksdagshusutredningen, provisoriska lokaler för riksdagen
Med skrivelse den 25 mars 1968 överlämnade byggnadsstyrelsen sin tryckta
utredning »Riksdagens hus. Från två- till enkammarsystem». I betänkandet
redovisades utredningen betr riksdagens framtida förläggning i permanenta
lokaler. I enlighet med utredningsuppdraget har även frågan om provisoriska
lokaler för riksdagen behandlats inom utredningens ram. I denna fråga får
byggnadsstyrelsen nu anföra följande.
Förutsättningar
Som byggnadsstyrelsen redovisat i sitt betänkande angående de permanenta
lokalerna kan sådana tidigast tas i bruk vid årsskiftet 1977/78. På grund av
enkammarreformen måste en provisorisk plenisal rymmande 350 ledamöter
vara disponibel från den 1 januari 1971. Från samma tidpunkt måste även
finnas lokaler för det tillkommande fjärde lagutskottet. Härtill kommer att
riksdagen sedan länge besväras av svår lokalbrist trots att en del lokaler
erhållits i kv Rosenbad. Erfarenheten visar att en lokalsplittring med vissa
funktioner förlagda utanför Helgeandsholmen innebär att riksdagsarbetet
avsevärt försvåras.
På grundval av utredningen ang riksdagens byggnadsfråga finner byggnadsstyrelsen
det ofrånkomligt att provisoriska lokaler för samtliga riksdagens
enheter kommer att behövas utanför Helgeandsholmen om riksdagens
permanenta lokaler även i framtiden skall vara förlagda dit. Detta
gäller självklart vid ett val av alternativ 2, nybyggnad på Helgeandsholmen,
men även vid ett val av alternativ 1, ombyggnad av nuvarande riksdagshus,
blir fråga om byggnadsarbeten av sådan omfattning att något riksdagsarbete
då inte kan försiggå samtidigt. Provisorietiden för dessa alternativ beräknas
till 7 år.
Om riksdagen däremot fattar beslut om en framtida förläggning i enlighet
med alternativ 3, nybyggnad på Nedre Norrmalm, blir förutsättningarna —
åtminstone teoretiskt — något annorlunda. Då är de nuvarande lokalerna
fortfarande disponibla under den tid det nya riksdagshuset uppföres. Problemet
blir då att genom provisoriska om- eller tillbyggnader erhålla erforderliga
lokaler. Provisorietiden beräknas i detta fall bli ca 9 år.
I samråd med byggnadsstyrelsen har förvaltningskontoret utarbetat ett
lokalprogram avseende riksdagens lokalbehov under provisorietiden. Programmet,
som förutsätter en avsevärd reduktion av lokalbehovet i förhållande
till vad som anges i programmet för de permanenta lokalerna, innebär
dock en väsentlig ökning jämfört med vad riksdagen f n disponerar. Bl a
räknar man med egna arbetsrum för statsråd, talmän, utskotts- och gruppordförande
m fl. I övrigt är beräknade 150 arbetsrum vart och ett avsett för
16
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
två ledamöter. Förvaltningskontoret har begärt att byggnadsstyrelsen även
skall undersöka möjligheterna att tillgodose ett alternativt program med 290
enskilda ledamotsrum. I det förra fallet har ytan för ledamotsrummen satts
till 15 nr. t det senare fallet förutsätter byggnadsstyrelsen att ytan per rum
kan minskas till 10 in2. I den permanenta lösningen har ledamotsrummens
storlek fixerats till 12 in2 och kompletterats med 20 delegationsrum å 20 m2.
Också programmet för provisoriet räknar med sådana delegationsrum.
Den programmerade ytan för provisoriska lokaler för riksdagen och riksdagsbiblioteket
uppgår till ca 17 100 m2 resp till ca 17 800 m2 vid alternativet
med 290 enskilda ledamotsrum. Härtill kommer behovet av ca 300 biluppställningsplatser
med en programyta om ca 7 500 m2 för ledamöter, tjänstemän
och besökande. Lokalprogrammet redovisas i bil 1*.
För att riksdagen skall kunna arbeta på ett tillfredsställande sätt förutsättes
med hänsyn till provisorietidens längd att lokalerna får eu samlad
förläggning. Byggnadsstyrelsen utgår från alt i princip samma funktionskrav
som styrelsen redovisat betr de permanenta lokalerna ställes på de provisoriska
beträffande deras utformning och standard, inre och yttre samband
etc.
Alternativa förslag till provisoriska lokaler
De ovan redovisade lokalkraven innebär att provisoriealternativ som endast
tillgodoser behovet av större plenisal eller annan begränsad del av programmet
inte kan komma ifråga. Den tidigt väckta tanken, att använda rikssalen
i slottet som plenisal är därför inte längre aktuell. Endast följande alternativ
har i samråd med förvaltningskontoret funnits böra närmare utredas, nämligen
en förläggning till kv Garnisonen, till Sergels torg eller till passagerarfartyget
»Caronia». Byggnadsstyrelsen redovisar även under vilka förutsättningar
det nuvarande riksdagshuset kan användas som provisorium för
riksdagen.
K v Garnisonen
Byggnadsstyrelsen planerar att i kv Garnisonen på Östermalm uppföra ett
generellt kontorshus för statlig förvaltning. På Kungl Maj:ts uppdrag pågår
projektering av byggnaden. Något beslut är ännu inte fattat om vilka verksamheter
som skall beredas plats där. Inom ramen för dels denna utredning,
dels projekteringsuppdraget för förvaltningsbyggnaden, har utretts möjligheterna
att tillgodose riksdagens lokalbehov i kv Garnisonen. Styrelsen har
därvid konstaterat att lokalprogrammet kan inrymmas på ett kvantitativt
och kvalitativt tillfredsställande sätt. Genom viss omläggning och forcering
av tidsprogrammet räknar byggnadsstyrelsen med att riksdagen skall kunna
inflytta under hösten 1970 så att den nya enkammarriksdagen skall kunna
börja sin verksamhet där i januari 1971. En förutsättning är att byggnadsarbetena
kan påbörjas under försommaren 1968.
I särskilda skrivelser till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har
byggnadsstyrelsen anmält frågan om projektering av kv Garnisonen med
provisoriska lokaler för riksdagen, varvid som bilagor överlämnats ritningar
och beskrivningar av projektet. Riksdagen har nyligen beslutat att i skrivelse
till Kungl Maj:t hemställa att projekteringen av kv Garnisonen skulle ske
på sådant sätt att riksdagen, om den så önskade, skulle erhålla provisoriska
* Här utesluten
Bankoutskottets utlåtande nr 47 är 1968
17
lokaler där. I skrivelse till Kungl Maj:t den 29 januari 1968 har byggnadsstyrelsen
redovisat projektet samt hemställt om uppdrag och anvisande av
medel för påbörjande av byggnadsarbetena. Enligt uppgift från finansdepartementet
kommer byggnadsärendet att i dagarna överlämnas till riksdagen.
Ilela nybyggnaden i kv Garnisonen omfattar 140 000 in2 totalyta och
97 500 m2 rumsyta. Byggnadsstyrelsen har beräknat att produktionskostnaden
uppgår till ca 177 milj kr enligt prisläget l:a kvartalet 1968.
Riksdagens lokalandel exklusive bilplatser omfattar ca 29 000 in2 totalyta.
Motsvarande rumsyta är ca 17 800 in2. Härtill kommer för 300 bilplatser
10 000 in2 totalyta, vilket motsvarar 8 000 in2 rumsyta. För att tillgodose
önskemålet att ge varje ledamot eget arbetsrum erfordras ytterligare 140
rum. Genom att ytan per rum förutsatts kunna minska till 10 in2 begränsas
ytökningen till 700 in2 rumsyta.
Produktionskostnaden för riksdagens lokaler exklusive biplatser beräknas
till ca 44,7 milj kr vari ingår 2 milj kr för extrakostnader för evakuering
och anskaffande av ersättningslokaler för vissa verksamheter som måste
flytta tidigare än som ursprungligen avsetls. Kostnaden för plenisalen och
vissa merkostnader betingade av riksdagens programkrav ingår med ca
3 milj kr. Vid det större programalternativet med 290 ledamotsrum blir produktionskostnaden
45,9 milj kr. Härtill kommer 6,3 milj kr för riksdagens
bilplatser varför den totala produktionskostnaden blir 51,0 respektive 52,2
milj kr.
Markkostnaden i kv Garnisonen beräknas vara 350 kr/m2 totalyta över
mark och 50 kr/m2 totalyta i övre källarvåningen. Riksdagens lokaler belastas
därmed med eu markkostnad om ca 9,1 milj kr respektive 9,5 milj kr
vid alternativet med 290 ledamotsrum. Marken ägs av kronan.
Byggnadsstyrelsen har beräknat årskostnaderna för riksdagens lokaler i
kv Garnisonen med utgångspunkt från samma beräkningsgrunder som staden
angivit betr Sergels torg. De årliga drifts- och underhållskostnaderna
har satts till 1,5 %> av produktionskostnaden och provisorietiden har antagits
vara 10 år. Årskostnaden blir då 4,48 milj kr. Beräkningen utgår från att
lokalerna efter riksdagens avflyttning skall återställas i ursprungligen avsett
skick varvid bl a har förutsatts att plenisalen rivs. Det kan dock komma
att visa sig lämpligt att efter riksdagens avflyttning använda plenisalen för
andra ändamål. Vid en tillämpning av det större programalternativet med
290 enskilda ledamotsrum ökas årskostnaden med 0.13 milj kr till 4,61 milj
kr. Härtill kommer årskostnaderna för bilplatserna som beräknas till 0,52
milj kr. Total årskostnad blir således 5.0 resp 5,13 milj kr. I den sålunda
redovisade totala årskostnaden ingår ränta på markkostnaden med 0,55 milj
kr.
Beträffande alternativets funktionsegenskaper hänvisas till den jämförelse
som gjorts med Sergelstorgsalternativet (bil 2)*. För överskådlighetens skull
används där samma metod och betygsgrader som betr det permanenta riksdagshuset
(byggnadsstyrelsens utredning sid 61), dock har vid sammanvägda
värderingen faktorerna getts annan vikt med hänsyn till alternativens egenskaper
av provisorier. Jämförelsen har gjorts av byggnadsstyrelsens konsult,
professor Sven Silow, som i övrigt inte haft någon annan befattning med
provisorierna än vissa utredningar betr fartygsalternativet »Caronia». Byggnadsstyrelsen
ansluter sig till denna värdering.
För att kunna bedöma den viktiga del av de yttre sambandsförhållandena
som avser sambanden med statsdepartementen har en särskild undersök
-
* Här utesluten
18
Bankoutskottets utlåtande nr A7 år 1968
ning utförts ang restiden med bil mellan kanslihuset och kv Garnisonen.
Avståndet är ca 3 km. Undersökningen, som utförts av två studerande vid
sociologiska institutionen vid Stockholms universitet onsdagen den 20 och
torsdagen den 21 mars 1968, visar att restiden i båda riktningarna är ca 7
minuter med mycket små variationer under olika tider på dagen med undantag
för tiden mellan 16.30 och 17.30 då restiden från kv Garnisonen till kanslihuset
ökade till maximalt 20—25 minuter omkring kl 17.00. I den andra
riktningen var restiden även under rusningstid oförändrat ca 7 minuter (bilaga
3)*. Dessa restider, liksom avstånd till allmänna kommunikationer, är
invägda i den funktionella bedömningen enligt bil 2.
Sergels torg
Stockholms stad har framlagt förslag om att riksdagens provisoriska lokaler
skall förläggas till stadens planerade kultur- och teaterbyggnader vid Sergels
torg samt till ett planerat hotell i samma kvarter. Staden har till förvaltningskontoret
överlämnat ritningar, beskrivningar, tidplaner och kostnadsberäkningar
för projektet.
Vid Sergels torg skulle riksdagen disponera kulturhusets västra del, i vilken
skulle inrymmas, förutom huvudentré i Drottninggatans plan, restaurang
om ca 600 in2 i våningen över entréhallen samt huvuddelen av utskottens
sessionssalar fördelade på två våningar.
De enskilda ledamotsrummen är förlagda till fyra våningar i hotelldelen.
Med undantag för butiker i bottenvåningen och en teater i källarvåningen
upptas teaterbyggnaden av riksdagens övriga lokaler grupperade kring plenisalen,
som upptar större delen av den blivande egentliga teaterdelen.
Projektet som helhet omfattar liksom kv Garnisonen betydande lokalytor
utöver riksdagens behov.
Riksdagens lokalandel exklusive bilplatser omfattar ca 37 000 m2 totalyta.
Motsvarande rumsyta är ca 18 000 m2. Härtill kommer yta för bilplatser,
som dock inte är preciserade i stadens förslag. Den sammanlagda rumsytan
exklusive bilplatser överensstämmer i stort med vad som åtgår i kv Garnisonen
för att tillgodose lokalprogrammet. Ledamotsrummen i hotelldelen är
emellertid ca 20 m2 mot i lokalprogrammet begärda 15 in2 varför här uppstår
en överyta på 750 m2. För riksdagens övriga lokaler har konstaterats
ett underskott i rumsytor, vilket innebär att alla de i lokalprogrammet angivna
funktionerna inte är helt tillgodosedda. Byggnadsstyrelsen kan inte
på nuvarande stadium bedöma huruvida dessa brister kan avhjälpas inom
angivna rums- och totalytor.
För att tillgodose ett önskemål att ge varje ledamot eget arbetsrum erfordras
ytterligare 1-10 ruin. Ytan per rum i hotellet är bunden till 20 m2 då rumsbredden
inte medger en uppdelning av rummen. Den sammanlagda rumsytan
för ledamotsrummen ökas därför med 2 800 in2.
Den totala kostnaden för stadens projekt som, förutom kulturhusets västra
del, teaterbyggnaden och hotellet, även omfattar kulturhusets östra del och
nybyggnad i kv Hägern Mindre uppgår till ca 235 milj kr. Nybyggnaden i
kv Hägern Mindre har beräknats kosta ca 35 milj kr. Staden anger att denna
nybyggnad måste uppföras för att den underjordiska försörjningen till de
provisoriska riksdagslokalerna skall kunna ordnas. Investeringarna i de
byggnader där riksdagen skall inrymmas, dvs kulturhusets västra del,
teaterbyggnaden och hotellet, uppgår tillsammans till 165 milj kr.
Byggnadsstyrelsen har granskat de produktions-, mark- och årskostnader
* Här utesluten
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
19
som staden beräknat för riksdagens lokaler. Styrelsen har i princip ingen
erinran mot beräkningarna. Storleken av evakuerings- och expropriationskostnader
och deras avskrivning har inte särskilt angivits.
Produktionskostnaden för riksdagens lokaler motsvarande programmet
men exkl parkeringsplatser är 71 milj kr. Motsvarande markkostnad är 12,2
milj kr. Produktionskostnaden för ytterligare 140 ledamotsrum är 9,7 milj
kr och häremot svarande markkostnad är 2,8 milj kr. Produktionskostnaden
för de 300 bilplatser som enligt programmet erfordras för riksdagen har
inte angivits av staden men med samma kostnad som byggnadsstyrelsen
räknar med i kv Garnisonen. 21 000: — kr/plats, skulle kostnaden bli ca 6,3
milj kr.
Den totala produktionskostnaden för tillgodoseende av programmet blir
således 77,3 resp 87.0 milj kr med 290 ledamotsrum (mot 51,0 resp 52,3 milj
kr i kv Garnisonen).
Årskostnaden beräknas till 6,74 milj kr exkl bilplatser vid ett antal ledamotsrum
av 150. Om antalet ledamotsrum ökas till 290 tillkommer 0,97 milj
kr, varvid den sammanlagda årskostnaden blir 7,71 milj kr. Härtill kommer
årskostnaderna för bilplatserna, som med av staden angiven månadshyra om
220 kr/plats blir 0,79 milj kr. Total årskostnad blir således 7,53 resp 8,50
milj kr (mot 5.0 resp 5,13 milj kr i kv Garnisonen).
Beträffande alternativets funktionsegenskaper hänvisas till den jämförelse
som gjorts med alternativet i kv Garnisonen (bil 2).
Avståndet från Sergels torg till kanslihuset är ca 600 m och gångtiden ca
7 min. De relativt goda sambandsförhållandena med statsdepartementen
liksom närheten till kollektiva kommunikationsmedel har invägts i den funktionella
bedömningen. I den mån förflyttningen av statsdepartementen norr
om Strömmen kommer till stånd förbättras dessa förhållanden ytterligare.
Byggnadsstyrelsen har vid granskningen av stadens förslag funnit att det
i många avseenden är förtjänstfullt utformat. Det har dock inte ännu samma
grad av genomarbetning som ritningsunderlaget för kv Garnisonen. Detta
innebär att de angivna ytorna och kostnaderna inte har samma säkerhetsgrad
som för kv Garnisonen men också att vissa brister beträffande funktionsegenskaperna
måhända kan bortarbetas vid fortsatt projektering. Vid
den funktionella bedömningen har styrelsen i första hand fäst avseende vid
sådana egenskaper som är beroende av den allmänna planuppläggningen
eller bundna av det valda stomsystemet. Vidare har förekommande överytor,
t ex i ledamotsrum ej invägts som kvalitetshöjande vid bedömningen.
De är konsekvenser av förutsättningarna. Motsvarande ytor skulle även, om
man så önskar, kunna erhållas i kv. Garnisonen.
Den tid som står till buds fram till december 1970 för genomförande av
bebyggelsen vid Sergels torg är utomordentligt kort och ställer speciella krav
inte bara på planering och produktion utan även på former för beslutsfattande.
De genomförandeplaner och planer för upphandling och produktion
som staden redovisat förutsätter all bebyggelsen för riksdagens lokaler blir
färdig till den 1 januari 1971. Byggnadsstyrelsen vill erinra om att till stadens
planer är knutna vissa villkor angående expropriations- och lånetillstånd.
prioriterad behandling av stadsplaner samt igångsättningstillstånd.
S/S »C ar o nia»
I skrivelse den 23 februari 1968 hemställde riksdagens förvaltningskontor
om byggnadsstyrelsens medverkan vid en utredning angående möjligheten
20
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
att utnyttja passagerarefartyget »Caronia» som provisoriska lokaler för riksdagen.
Frågan hade väckts genom en till bankoutskottet ingiven skrivelse
den 0 februari 1968 av andra kammarens andre vice talman herr Cassel
jämte ytterligare åtta riksdagsledamöter.
Fartyget, som sedan november förra året ligger upplagt i Southampton,
har inspekterats av representanter för förvaltningskontoret, sjöfartsstyrelsen
och byggnadsstyrelsen samt av konsulter anlitade av byggnadsstyrelsen.
»Caronia» ägs av Cunard Lines. Fartyget som är byggt 1948 är 218 m
långt, 28 m brett, har 9 däck och ett deplacement av 34 000 ton, djupgående
9,6 m. Hon tar 550 passagerare och har utrymme för eu besättning av samma
storlek. Priset för fartyget uppges till cirka 15 milj kr. Skrotvärdet efter 10
års användning bedöms till cirka 5 milj kr.
Vid inspektionen och överläggningar i samband därmed konstaterades bl a
följande:
1. Övervägande del av inredningen är av trä, varför fartyget inte uppfyller
nu gällande krav för passagerartrafik över Atlanten. Vid ev ombyggnad
för riksdagens räkning måste frågan om brandsäkerhet och brandbevakning
ägnas särskild uppmärksamhet.
2. Ljudisolering mellan hytterna är otillfredsställande och kräver åtgärder.
3. Värmeisolering av skrovet bedöms nödvändig. Fönster och ventiler bör
förses med dubbla glas eller innanfönster.
4. Installationer för el består av både lik- och växelström. De torde inte uppfylla
i vårt land gällande bestämmelser. Övriga installationer kan kräva
omfattande åtgärder på grund av ålder och korrosion.
5. Utrustning och inredning i kök måste helt förnyas.
6. Ytskikt (golv, väggar, tak) är ej i bästa skick. Däcksbeläggning av trä
medför höga underhållskostnader.
På grundval av lokalprogrammet för riksdagens provisoriska lokaler har
undersökts möjligheten att tillgodose lokal- och sambandskraven samt omfattningen
av erforderliga ombyggnadsarbeten. På grund av den knappa
tid som stått till buds är dessa undersökningar preliminära och har endast
översiktlig karaktär. Undersökningen visar att lokalprogrammet kan inrymmas
i fartyget. Dock torde vissa påbyggnader erfordras för att man skall
erhålla lämpliga utskottslokaler. Ur funktionssynpunkt ger fartyget efter
ombyggnad knappt godtagbara lokaler men goda lokalsamband.
I samråd med sjöfartsstyrelsen och representanter för Götaverken och
Eriksbergs varv har för kostnadsberäkningen valts en metod, som kortfattat
beskriven innebär att fartygets huvudkomponenter, skrov, installation, inredning
etc behandlats var för sig. För var och en av komponenterna har
bedömts i vilken utsträckning åtgärder skulle behöva vidtagas. På grundval
härav har de nämnda varven gjort eu gemensam uppskattning av kostnaden
för ombyggnad av fartyget och kommit till ett belopp av storleksordningen
60 till 80 milj kronor.
Till ombyggnadskostnaden skall läggas dels kostnaden för förvärv av fartyget
minskad med skrotvärdet, dels övriga kostnader för transport, anslutningar
till land, parkeringsplatser etc. Större delen av dessa kostnader måste
man räkna med skall avskrivas under provisorietiden. Härtill kommer att
kostnaderna för drift- och underhåll blir betydligt högre än motsvarande
kostnader för en byggnad. Styrelsen bedömer att de årliga kostnaderna för
fartyget med de uppskattade ombyggnadskostnaderna överstiger 10 milj kr.
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
21
För att årskostnaden för fartygsalternativet skall komma i paritet med
årskostnaden för riksdagens lokaler i kv Garnisonen torde ombyggnadskostnaden
inte få överstiga ca 15 milj kr.
Fn sådan reduktion bedöms som utesluten även om man avsevärt skulle
sänka kraven betr funktion och standard.
Tiden för ombyggnadsarbetena beräknas till cirka 20 månader, vartill
kommer erforderlig tid för planering och projektering. Den till buds stående
tiden synes därför inte vara tillräcklig.
Byggnadsstyrelsen har inte närmare undersökt var fartyget skulle kunna
förläggas. De lägen som varit på tal och från vilka den funktionella bedömningen
utgår, Stadsgården resp Kastellholmen, innebär inga nämnvärda fördelar
beträffande samband med statsdepartementen och övriga yttre samband
jämfört med t ex kv Garnisonen.
Helgeandshol in e n
Som tidigare nämnts är en förutsättning för att det nuvarande riksdagshuset
skall kunna användas under tiden för nybyggnad av permanenta lokaler att
dessa förläggs till Nedre Norrmalm. Byggnadsstyrelsen har konstaterat alt
det av förvaltningskontoret uppställda lokalprogrammet för de provisoriska
lokalerna ej kan tillgodoses inom de lokaler riksdagen f n förfogar över.
Riksdagshuset rymmer cirka 12 000 in2 rumsyta medan lokalprogrammet
upptar cirka 17 000 in2. Lokalutformningen är starkt bunden av byggnadens
mått och konstruktion varför ett rationellt utnyttjande försvåras. Åtgången
av rumsytan kan därför antas väsentligt överstiga programytan. Tillräckliga
ytor kan inte erhållas genom provisoriska om- eller tillbyggnader. Det har
därför inte ingått i utredningsuppdraget att göra noggrannare undersökningar
hur det nuvarande riksdagshuset skulle kunna utnyttjas under provisorietiden.
Byggnadsstyrelsen vill dock i korthet redovisa vad ett sådant
val skulle innebära.
En ombyggnad och utökning av andra kammarens plenisal så att den
rymmer 350 ledamöter förutsätter att ersättningslokaler för kammaren måste
finnas under byggnadstiden, som kan beräknas till minst IV2 år på grund
av de omfattande åtgärder som krävs. Den nya kammarens plenisal är av
den storleksordningen att man måste räkna med ett fullständigt utrivande
av gårdsbebyggelsen och utförande av helt ny byggnad som fyller hela gårdens
volym. Arbetena blir kostsamma och framförallt störande för det samtidigt
pågående riksdagsarbetet. Denna senare faktor gör att tidsberäkningen
är osäker.
En mera realistisk lösning vore att på Riksplan uppföra en provisorisk
byggnad innehållande förutom plenisalen erforderliga utrymmen för allmänhet,
press, radio etc samt talmän och delar av kammarkansliet. Det är
endast med stor tveksamhet byggnadsstyrelsen kan förorda en sådan lösning
på grund av det stadsbildsmässigt känsliga läget. Det måste förutsättas att
byggnadens volym med hänsyn till stadsbilden halls sa liten som möjligt.
Kostnaden för eu provisorisk tillbyggnad bedöms bli av storleksordningen
8 milj kr. Erforderlig projekterings- och byggnadstid är cirka 2V2 år. Byggnaden
kan beräknas ge ett tillskott av cirka 2 000 m2 rumsyta.
Genom denna lösning friställs bl a nuvarande plenisalar, som efter provisorisk
ombyggnad skulle kunna ge visst lokaltillskolt för sammanträdeseller
arbetsrum. Alternativt skulle plenisalarna kunna användas av riksdags
-
22
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
biblioteket och andra riksdagens serviceorgan och dessas nuvarande lokaler
ändras till ledamotsrum o dyl. En nominell brist om ca 3 000 in2 rumsyta
kvarstår dock fortfarande.
Om riksbankens planerade förflyttning till Brunkebergstorg fullföljs skulle
senare ytterligare tillskott om ca 4 000 in2 för riksdagen användbara lokaler
erhållas i det nuvarande riksbankshuset. Enligt gällande planer kan en nybyggnad
för riksbanken vara färdig vid årsskiftet 1972/73. Därigenom skulle
vid denna tidpunkt föreligga ett nominellt överskott av cirka 1 000 m2 rumsyta.
Enligt styrelsens bedömning är det trots detta sannolikt att vissa eftergifter
måste göras i programkraven på grund av svårigheten att rationellt
utnyttja riksbankens lokaler för det nya ändamålet.
Någon beräkning av årskostnaden för detta alternativ har inte gjorts då
omfattningen av ombyggnadsarbetena inte utretts. Under förutsättning att
dessa blir av måttlig omfattning dvs o—10 milj kr och att de nuvarande
byggnadernas värde betraktas som avskrivet bedömer byggnadsstyrelsen att
årskostnaden blir av storleksordningen 2,5 milj kr resp 4 milj kr om för full
jämförbarhet även ränta räknas på markvärdet, som är antaget till 25 milj
kr.
Den genomförda grundundersökningen visar att hållfastheten i träpålarna
är starkt reducerad. Man vet inte med vilken hastighet angreppen fortsätter.
En noggrann kontinuerlig kontroll erfordras. Det kan inte helt uteslutas att
viss grundförstärkning blir nödvändig under den närmaste tioårsperioden
även om sannolikheten därför inte är stor.
Sammanfattning och förslag
Valet av provisorier beror av vilket alternativ för permanenta lokaler riksdagen
väljer enligt följande:
Alt 1. Ombyggnad på Helgeandsholmen K v Garnisonen
Sergels torg
Caronia
Alt 2. Nybyggnad på Helgeandsholmen K v Garnisonen
Sergels torg
Caronia
Alt 3. Nybyggnad på Nedre Norrmalm Kv Garnisonen
Sergels torg
Caronia
Helgeandsholmen
-
Alternativ »Caronia» synes av kostnads- och tidsskäl kunna uteslutas.
Samtliga övriga alternativ kräver beslut under vårriksdagen 1968 om de skall
knnna realiseras inom de knappa tidsramar som står till buds. Nuvarande
riksdagshus som provisorium kan komma ifråga endast om riksdagen är
beredd att acceptera den lokalstandard som där efter närmare utredning
visar sig kunna erhållas och att riksdagen våren 1968 fattar beslut om förläggning
av de permanenta lokalerna till Nedre Norrmalm. Skulle beslutet
bli förläggning av de permanenta lokalerna till Helgeandsholmen utesluts
automatiskt — även i ombyggnadsfallet — detta provisoriealternativ. Upp
-
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
23
skjuls ett definitivt beslut om de permanenta lokalerna för ytterligare utredning
till nästa års riksdag innebär även detta att Helgeandsholmen som provisorisk
förläggning utesluts. Beslutet om provisorier under vårriksdagen
1968 kan då endast avse kv Garnisonen eller Sergels torg. Dessa, Garnisonen
och Sergels torg, som båda medger ett senare fritt val mellan de tre huvudalternativen
till permanent lösning av lokalfrågan framstår även med hänsyn
till programkraven som huvudalternativ.
Jämförelse mellan huvudalternativen:
kv Garnisonen Sergels torg
Antal ledamotsrum |
150 |
290 |
150 |
290 |
Yta per » |
15 m2 |
10 m2 |
20 m2 |
20 nr |
Rumsyta exkl bilpl |
17 800 in2 |
18 500 in2 |
18 200 m2 21 000 nf |
|
Produktionskostn för |
177 Mkr |
177 Mkr |
200 Mkr1) 200 Mkr1) |
|
Prod-kostn för riksda-gens lokaler inkl bilpl |
51.0 Mkr |
52.2 Mkr |
77,3 Mkr |
87,0 Mkr |
Arskostn exkl bilpl |
4,48 Mkr |
4.61 Mkr |
6.74 Mkr |
7,71 Mkr |
» inkl » |
5,00 Mkr |
5,13 Mkr |
7.53 Mkr |
8.50 Mkr |
Ö Kulturhusets östra del ej medtagen
Ur funktionssynpunkt är dessa båda alternativ tämligen likvärdiga. I den
mån Sergelstorgsalternativet innehåller större rumsytor och kommunikationsytor
än som är helt nödvändigt men dessa av riksdagen skulle bedömas
som värdefulla skulle motsvarande ytor kunna åstadkommas även i kv Garnisonen.
Skillnaden är närmast att dessa ytor i k v Garnisonen inte framtvingas
av de givna planförutsättningarna.
Skillnaderna mellan alternativen ligger framförallt i läget i staden och
kostnaderna. Endast om riksdagen värderar det bättre läget vid Sergels torg
mycket högt framstår detta alternativ som något överlägset kv Garnisonen
i en total funktionell värdering. Mot detta förhållande ställs de betydande
merkostnaderna i Sergelstorgsalternativet som uppgår till 50 % eller mera
jämfört med kv Garnisonen.
Härtill vill byggnadsstyrelsen ytterligare framhålla följande.
I sin framställning till Kungl Maj:t den 29.1.1968 om byggnadsuppdrag
för administrationsbyggnaden i kv Garnisonen har byggnadsstyrelsen redogjort
för den statliga förvaltningens lokalsituation inom Stockholmsområdet.
Härav framgår att ett lokaltillskott motsvarande hela det nu aktuella projektet
i och för sig är erforderligt redan i början av 1970-talet. Skulle riksdagen
bestämma sig för kv Garnisonen blir där ändå över ett bra lokaltillskott för
förvaltningen och de mest oändamålsenliga förhyrningarna kan släppas.
Enligt byggnadsstyrelsens lokalförsörjningsplaner inträffar det mest kritiska
skedet för förvaltningen vid den tidpunkt då kv Garnisonen skulle kunna
stå färdig.
Det kan ur arbetsmarknadssynpunkt visa sig svårt att parallellt genomföra
de omfattande investeringarna vid Sergels torg och i kv Garnisonen.
Om riksdagen bestämmer sig för Sergels torg, finnes därför risk för att kv
Garnisonen skjutes på framtiden. En sådan eventualitet bedömer styrelsen
som orimlig med hänsyn till föreliggande lokalsituation, som är en följd av
redan fattade riksdagsbeslut. Styrelsen måste därför bestämt förutsätta att
24
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
oberoende av riksdagens val kv Garnisonen skall bebyggas i stort sett efter
uppgjorda tidsplaner.
I ärendets handläggning har deltagit generaldirektören Larsson, tekniske
direktören Eriksson, planeringsdirektören Smith, byggnadsrådet Törnqiiist
och arkitekten Rosén, föredragande. Stockholm den 27 mars 1968.
SIXTEN LARSSON
/Nils Arne Rosén
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
25
Bilaga 2
RESERVATION
av herrar Lindholm och Andersson, vilka ansett att styrelsens skrivelse
Ir o m. det stycke (s. 11) som börjar med orden »Efter den bearbetning» samt
styrelsens hemställan bort ha följande lydelse:
»Med hänsyn till provisorietidens längd — minst sju år i Helgeandsholmsalternativen
och minst nio år i Nedre Norrmalmsalternativet — måste relativt
höga anspråk ställas på riksdagens lokaler under övergångstiden fr.o.m.
den 1 januari 1971. För vissa funktioner motiverar så lång övergångstid att
anspråken på lokalerna ställes ungefär lika högt som i styrelsens lokalprogram
för eu om- eller nybyggt riksdagshus, för andra funktioner bör lokalbehoven,
såsom skett i styrelsens lokalprogram för provisorietiden, avsevärt
kunna reduceras.
Alternativet Garnisonen medger på grund av sin generella utformning den
anpassning som lokalprogrammet för provisorietiden förutsätter. Så är inte
fallet med alternativet Sergels torg. Det beror givetvis främst på att planförutsättningarna
i detta alternativ är givna. Kulturhuset, teatern och hotellet
är projekterade för helt andra ändamål än dem varom nu är fråga. Detta
förhållande får både funktionella och inte minst kostnadsmässiga konsekvenser
för riksdagen.
Funktionellt leder de låsta planförutsättningarna vid Sergels torg till att
i vissa fall överytor, i andra fall utrymmesbrist uppkommer. Ett exempel
på överytor utgör de 150 arbetsrummen för ledamöter i hotellbyggnaden,
vilka på grund av sitt ursprungliga projekteringsändamål måste få en yta av
20 m2, oavsett om de avses för en eller två ledamöter. I 150-rumsalternativet
leder detta till en överyta av 750 m2, 290-rumsalternativet till en överyta av
ytterligare 700 m2. Förutsättes här avsedda 290 enmans rum under provisorietiden,
sasom byggnadsstyrelsen förutskickat i Garnisonen och som styrelsen
anser, kunna begränsas till 10 m2, kommer enbart dessa ledamotsrum vid
Sergels torg att representera en överyta av 2 900 m2. För riksdagens övriga
lokaler har byggnadsstyrelsen däremot konstaterat ett underskott i rumsytor
vid Sergels torg, vilket tyder på att de i lokalprogrammet angivna funktionerna
inte är helt tillgodosedda. Styrelsen utesluter härmed inte att dessa
brister kan avhjälpas under det fortsatta projekteringsarbetet.
Som ett allmänt och såvitt styrelsen förstår obestridligt omdöme vill styrelsen
uttala att alternativet Garnisonen funktionellt framstår som en elegant
och betydligt mera genomarbetad lösning av riksdagens lokalproblem under
provisorietiden än alternativet Sergels torg. Detta faktum förringar på intet
sätt den förtjänstfulla medverkan staden lämnat vid försöket all lösa dessa
problem. Det är snarast en följd av att projekteringen av Garnisonen avsikIligt
varit mycket generell och att den pågått sedan 1965.
1 ett avseende är alternativet Sergels torg klart överlägset alternativet Garnisonen,
nämligen i fråga om belägenheten och därav följande möjligheter
till snabbare yttre samband. Denna plusfaktor bör dock inte överdrivas. Och
priset för densamma kan inte få sättas hur högt som helst. För det första
26
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
finns T-banestation vid Karlaplan med förbindelse såväl med Centralstationen
som övriga frekventerade anhalter i det kollektiva trafiknätet. Det saknas
anledning anta att en ledamot skulle anlita bil för att förflytta sig mellan
Centralstationen och Garnisonen endast för att slippa ga sträckan Karlavägen—Garnisonen.
Denna sträcka är kortare än avståndet mellan nuvarande
riksdagshus och Centralstationen, vilken riksdagens ledamöter för närvarande
i regel torde tillryggalägga till fots. För det andra är vägen över
Nybroplan, som vissa tider på dagen obestridligen besväras av bilköer, inte
den enda tillgängliga, om man vill förflytta sig från kanslihuset till Garnisonen.
Under trafiktopparna vid Nybroplan och Strandvägen kan mera framkomliga
stråk användas. Enligt styrelsens mening är trafikrytmen i Stockholm
för närvarande sådan att valet av riksdagshusprovisorium inte bör i
någon nämnvärd grad få påverkas av om det går att komma nagon eller
några minuter snabbare till det ena stället eller det andra. Klart är nämligen
att man vissa tider på dagen bör undvika att begagna bil oavsett var riksdagshusprovisoriet
är beläget. Med kännedom om förhållandena i city tvekar
styrelsen inte att göra gällande att till Sergels torg bör man över huvud taget
inte färdas med bil.
Kostnadsmässigt ställer sig alternativet Sergels torg mycket dyrare än
alternativet Garnisonen inte bara på grund av de i det föregående angivna
låsta planförutsättningarna utan även absolut sett och även exklusive de 300
programmerade bilplatserna.
Även om alternativen funktionellt skulle anses likvärdiga, kan en skillnad
i årskostnad om 2.26 Mkr/år i 150-rumsalternativet och 3.10 Mkr/ar i 290-rumsalternativet enligt styrelsens mening inte uppvägas av fördelen av det
mera centrala läget vid Sergels torg. Detta gäller även om man, såsom styrelsen
gjort, beaktar inte bara riksdagsledamöternas bekvämlighet och kostnader
utan också åhörarnas, regeringens, pressens och övriga besökares.
Utöver det nu anförda tillkommer i alternativet Sergels torg ytterligare en
omständighet, som inger betänkligheter. Stockholms stad har enligt styrelsens
mening lämnat ett förtjänstfullt bidrag till lösandet av riksdagens lokalproblem
under provisorietiden och på egen bekostnad och risk igångsatt ett
skickligt projekteringsarbete. Stadens förslag, som ursprungligen avsåg endast
kulturhuset och teaterbyggnaden, har därefter utvidgats till att omfatta
även del av hotellbyggnaden. Tidsmarginalerna för genomförande av projektet
i så god tid att riksdagen kan börja inflyttningen hösten 1970 är synnerligen
knappa. Detta illustreras av den insats av flerskiftskörning de sex
tillfrågade större byggnadsentreprenörerna förutsatt enligt genomförandepromemorian
av den 15 februari 1968, upprättad av Byggledare AB. Det belyses
även av det förhållandet att staden redan börjat vissa schaktningsarbeten
vid Drottninggatan som om beslut från riksdagens sida förelegat. Härtill
kommer av staden förutskickad förtursbehandling i fråga om igångsättningstillstånd
och lån m.m.
En förutsättning för att riksdagen skall överväga ett förslag till lokaler
under provisorietiden måste obetingat vara att lokalerna garanteras sta färdiga
till författningsreformens ikraftträdande. Med denna målsättning har
styrelsen hela tiden arbetat, vilket även belyses av den framställning om
projektering av Garnisonen som riksdagen bifallit (BaU 1968:9). Utan att
förringa värdet av stadens energiska insatser för att säkerställa att de av
staden uppställda villkoren infrias måste styrelsen tillstå att den ännu inte
känner sig övertygad om möjligheterna att realisera Sergelstorg-projektel
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
27
för riksdagens räkning i tillräckligt god tid. På så osäkra praktiska förutsättningar
får inte en grundlagsreform vila.
Vid en samlad bedömning av alternativens för- och nackdelar tvekar styrelsen
inte att förorda alternativet Garnisonen.
Hemställan
Åberopande det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att
riksdagen vid bifall till prop. 1968: 27 om ändringar i
regeringsformen, man. måtte besluta att riksdagen under en
övergångstid från och med den 1 januari 1971 skall vara
förlagd till kvarteret Garnisonen i Stockholm intill dess riksdagen
kan inflytta i om- och/eller nybyggt riksdagshus.»
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
29
Bilaga 3
SÄRSKILT YTTRANDE
av herr Wärnberg, som anfört
Enligt min uppfattning kan inte lösningen av Riksdagens provisoriska
lokaler och lösningen av de permanenta riksdagslokalerna ses som två separata
frågor, utan dessa har samband med varandra. Om Riksdagen skulle
besluta förlägga provisoriet till den föreslagna platsen vid Sergels Torg, till
vnket förslag jag anslutit mig, anser jag att även frågan om en permanent
förläggning till denna plats bör övervägas och därför utredas jämsides med
att arkitekttävling anordnas för övriga 3 alternativ.
Motiveringen för detta ställningstagande är i huvudsak följande: Vid valet
av provisorium har mot varandra fått vägas Sergels Torgs-alternativets centrala
läge och alternativet Garnisonens mera ostörda läge och billigare årskostnad.
Då det ansetts att de yttre störningarna vid Sergels Torg ej är av
värre art än man kan bortse från dem, kvarstår som avgörande minuspost
en beräknad högre årsliyra av storleksordningen 2—3 miljoner kronor. Om
Riksdagen genom att kvarstanna i de provisoriska lokalerna kan avstå från
att bygga nytt Riksdagshus skulle troligen denna kostnadsfördyring elimineras.
Visserligen skulle flera lokaler få tas i anspråk utöver de som Stockholms
stad anvisat och en del kostnader tillkommer vid viss omändring till
permanenta lokaler, men det förefaller som om provisoriet skulle vara så väl
genomtänkt att dessa omändringar kunde bli relativt obetydliga.
Mot dessa kostnader står utgiftsminskningar genom att de i gott skick
varande husen norr om Gustaf Adolfs Torg kan sparas eller att Riksdagshuset
och Riksbankshuset i andra alternativen också kan sparas.
I det senare fallet skulle även Riksbanken kunna kvarvara i sina nuvarande
lokaler, som Riksbanksfullmäktige i avgivet yttrande synes intresserade
av, och erhålla tillskottsutrymmen i nuvarande Riksdagshuset. Omändringsarbetena
härför är ej särskilt kostsamma och torde inte innebära att några
omfattande grundförstärkningsarbeten behöver utföras. Övriga delar av
Riksdagshuset kan, utan större omändringsarbeten, användas till konferenslokaler
och arbetsrum för statsförvaltningens behov.
Vid ett sådant läge skulle stora besparingar uppstå genom att nytt Riksbankshus
ej behöver byggas och att den av staten ägda tomten vid Brunkebergstorg
i anslutning till det tilltänkta riksdagsprovisoriet kunde disponeras
för Riksdagens behov. Skulle resultatet av en utredning bli att Riksbanken
under alla omständigheter bör bygga vid Brunkebergstorg kan detta samordnas
med Riksdagens bygge varvid betydande fördelar kan uppnås liksom
att även Riksbankens nuvarande hus, som är i relativt gott skick, som helhet
kan användas till arbetslokaler åt statsförvaltningen.
Man får heller inte bortse från det förhållandet att rivning av de nuvarande
Riksbyggnaderna eller de bättre husen norr om Gustaf Adolfs Torg f.n.
innebär en icke oväsentlig kapitalförstöring liksom att det är känslomässigt
ömtåligt att riva nuvarande Riksdagshuset.
Det har ansetts att det kommande Riksdagshuset bl. a. av historiska och
30
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
traditionella skäl bör ligga i närheten av dess nuvarande plats. Dessa skäl får
mindre tyngd för varje år som Riksdagen är placerad i de provisoriska lokalerna
vid Sergels Torg. Efter en tioårsperiod, till vilken tid provisorietiden
beräknas uppgå, torde Riksdagen vara väl etablerad vid Sergels Torg, och
genom regeringsbyggnadernas planerade förskjutning norr ut fått ytterligare
fäste där.
Stockholms stad har icke varit i tillfälle avge officiellt yttrande över de här
framlagda förslagen. Kontakter under hand har givit vid handen att någon
entydig inställning inte finnes, varför en ev. utredning även bör infordra ett
officiellt ställningstagande från staden.
Om Riksdagen skulle besluta förlägga de provisoriska lokalerna till kv.
Garnisonen förfaller helt de framförda förslagen i detta särskilda yttrande.
Bankoutskottets utlåtande nr 47 år 1968
31
Bilaga B
Stockholm den 9 maj 1968.
Till Riksdagen
Refererande till de överläggningar som förevarit under de senaste månaderna
får Stockholms stad härigenom erbjuda riksdagen att från den 1 januari
1971 för en årskostnad av 6 740 000 kronor förhyra arbetslokaler för
riksdagen i den omfattning och med den huvudsakliga utformning som
framgår av hilagda skrift LOKALER FÖR RIKSDAGEN VID SERGELS
TORG.
Stadens erbjudande gäller för den tidsperiod som erfordras för iordningställande
av permanenta arbetslokaler för riksdagen.
Angiven årskostnad gäller exklusive riksdagens inredning och utrustning
samt exklusive parkeringsplatser och hänför sig till prisnivån 1 :a kvartalet
1968. De närmare grunderna för beräkningen av årskostnaden, liksom också
beräknade kostnader för alternativt begärda ytterligare ytor, framgår av bilagda
skrift LOKALER FÖR RIKSDAGEN VID SERGELS TORG — ÅRSKOSTNADER.
För Stockholms stad
Per-Olof Hanson