Nr 39—W
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1968
1
Nr 39
Utlåtande i anledning av motion angående lokaliseringspolitiska
åtgärder avseende södra delen av Älvsborgs län, in. m.
I motionen II: 492 av herr Carlstein och fru Hörnlund hemställes
»att riksdagen måtte besluta
a) att fortsatta lokaliseringspolitiska åtgärder i syfte att få till stånd
ökad differentiering av näringslivet i södra delen av Älvsborgs län vidtages,
b) att en utredning tillsättes med uppdrag att utreda textil- och konfektionsindustrins
fortsatta utveckling samt att frågan ur såväl beredskapspolitiska,
handelspolitiska, sysselsättningspolitiska som lokaliseringspolitiska
synpunkter ingående analyseras och belyses».
Arbetsmarknadsstyrelsen har efter remiss avgivit yttrande över motionen.
Motionen
Frågan om textil- och konfektionsindustrins fortsatta utveckling är, uttalar
motionärerna, av utomordentlig betydelse för södra delen av Älvsborgs
län på grund av industrigrenens starka koncentration till denna region. Fn
fjärdedel av de sysselsatta inom näringen, vilken nu befinner sig i ett besvärligt
läge, finns i Älvsborgs län, och 45 procent av länets industrisysselsatta
är anställda inom denna industrigren. Regionen måste, framhålles det,
tillförsäkras ett betydligt mer differentierat näringsliv, om inte en negativ
befolkningsutveckling skall äga rum i accelererad takt. Ansträngningarna
att lokalisera företag i andra branscher till regionen bör därför fortgå. Textil-
och konfektionsindustrins fortsatta utveckling bör därjämte klarläggas,
eftersom denna industrigren alltjämt kommer att svara för en betydande
de! av arbetsmöjligheterna. Motionärerna diskuterar sedan lågprisimporten
av textil- och konfektionsvaror och dess verkningar. I detta sammanhangberörs
bl. a. svenska företags filialverksamhet i Portugal, verkningarna från
beredskapssynpunkt av en sänkt självförsörjningsgrad i fråga om textiloch
konfektionsvaror samt principerna för den militära upphandlingen av
sådana varor. Hittills företagna utredningar rörande textil- och konfektionsvaruindustrin
säges icke ge tillräckligt underlag för erforderliga långsiktiga
bedömningar men kunna ligga till grund för en förnyad, mera allsidig utredning.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 39_40
2
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1968
Tidigare behandling av en likartad motion
En motion med likartat syfte väcktes av samma motionärer vid 1966 års
riksdag. Däri hemställdes att den till lokaliseringsberedningen knutna expertgruppen
för regional utredningsverksamhet skulle få i uppdrag att
verkställa utredning av näringsstrukturen i södra delen av Älvsborgs län
samt framlägga förslag om lokaliseringspolitiska åtgärder syftande till att
häva industriensidigheten och förstärka näringslivet i regionen. Bankoutskottet
(uti. 1966: 27) anförde bl. a. att det i första hand var en naturlig
uppgift för planeringsrådet i Älvsborgs län att söka finna vägar att åstadkomma
ett rikare och mera differentierat näringsliv i området. Vidare nämnde
utskottet att investeringsfondmedel i vissa fall fått tagas i anspråk för
ändamål som innebar att näringslivet i boråsregionen förstärktes. Utskottet
sade sig förutsätta att vederbörande centrala instanser även i fortsättningen
hade sin uppmärksamhet inriktad på de i motionen berörda frågorna och
vidtog de åtgärder som kunde anses påkallade. Riksdagen beslöt att motionen
skulle anses besvarad med vad utskottet anfört.
Remissyttrandet
Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterar att det av motionärerna åsyftade
området i stort sett sammanfaller med Borås A-region. Näringslivet i denna
region domineras, framhålles det, av textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin.
Av de 91 500 förvärvsarbetande i regionen år 1965 var ca 32 procent
sysselsatta inom dessa branscher mot 3 procent i hela riket. Om befolkningsutvecklingen
anföres:
Borås A-region har under hela 1960-talet haft flyttningsförluster till andra
delar av riket. Under perioden 1961/66 var nettoutflyttningen i medeltal per
år 754 personer. Utflyttningen var störst i början och slutet av perioden.
Trots denna relativt stora inrikes nettoutflyttning har regionen ökat sin
befolkning från 177 572 år 1960 till 183 582 personer år 1966. Den procentuella
folkökningen har härigenom varit nästan lika stor som i riket i dess
helhet. Befolkningstillväxten förklaras bl. a. av den stora nettoinflyttningen
från utlandet. Under 1966 hade sålunda Borås A-region en inrikes nettoutflyttning
på 1 348 personer men samtidigt en utrikes nettoinflyttning på
809 personer.
Utflyttningen till andra delar av riket sammanhänger med den strukturomvandling
som länets näringsliv genomgått och fortfarande genomgår.
Från början av år 1965 och fram till slutet av år 1967 har sålunda industrin
i länet varslat om nedläggningar och driftsinskränkningar berörande sammanlagt
6 500 personer.
Många av dem som friställts genom näringslivets omvandlng har, påpekar
styrelsen, genomgått arbetsmarknadsutbildning eller erhållit flyttnings
-
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1968
3
hjälp för anställning på annan ort i eller utanför länet. Vidare gäller att
regionen genom lokaliseringspolitiska åtgärder tillförts eller kommer att
tillföras ett antal nya arbetstillfällen. Om lokaliseringsverksamheten i boråsregionen
anföres följande:
Sedan 1.7.1965 har beslut fattats om stöd via ianspråktagande av investeringsfondsmedel
och statligt lokaliseringsstöd till sammanlagt 57 arbetsställen
inom industrin innebärande ett beräknat sysselsättningstillskott på
drygt 1 600 personer. Mer än hälften av dessa arbetsställen är belägna i
Borås stad. De sammanlagda investeringar vid de arbetsställen som på detta
sätt fått lokaliseringspolitiskt stöd kan beräknas till 150 miljoner kronor.
Förutom att fler arbetstillfällen tillförts Boråsregionen har lokaliseringsföretagens
branschinriktning även medfört en större differentiering av industrins
sammansättning.
Styrelsen önskar i detta sammanhang erinra om de möjligheter som föreligger
enligt KK 23 april 1965 om statligt lokaliseringsstöd (nr 101) att
bevilja lokaliseringsstöd till regioner med ensidigt näringsliv i och för önskvärd
differentiering. Styrelsen har mot denna bakgrund tillstyrkt lokaliseringsstöd
till företag, som avser att etablera sig eller expandera i södra delen
av Älvsborgs län under förutsättning att en mera påtaglig sysselsättningseffekt
därmed uppnås.
Genom de betydande insatserna av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
boråsregionen har, uttalar styrelsen slutligen, omställningsproblemen i samband
med näringslivets strukturomvandling kunnat begränsas. I medeltal
under perioden 1963—1967 var sålunda 0,39 procent av befolkningen i
yrkesverksam ålder registrerad vid arbetsförmedlingen som arbetslös. Motsvarande
tal för hela riket uppgick till 0,50 procent.
Planerad utredning om textil- och konfektionsindustri!!
Det våren 1968 inrättade näringspolitiska rådet behandlade vid sitt sammanträde
den 2 maj 1968 textil- och konfektionsindustrins aktuella svårigheter.
Till sammanträdet hade förutom rådets ordinarie ledamöter kallats
förträdare för företagare och löntagare inom textil- och konfektionsindustrin
samt för textilvaruimportörerna. Enligt en efter sammanträdet
utfärdad kommuniké behandlades därvid ingående de akuta problem som
ifrågavarande industribranscher har att brottas med och redovisades olika
åtgärder från industrins sida såsom rationalisering, anpassning av produktvalet,
samarbete med utländska företag, etablering i utlandet och exportansträngningar.
För att undersöka hur man skulle kunna komma till rätta
med de långsiktiga problemen skulle, meddelades det, en utredning tillsättas.
Härom anfördes följande.
Avsikten är att belysa textil- och konfektionsindustrins möjligheter att
framgångsrikt genomföra en fortsatt omställning som syftar till en varaktigt
stärkt konkurrenskraft. Utvecklingen av nya produkter intar här en
tf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 39—40
4
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1968
central plats. Vidare skall möjligheterna till fortsatta rationaliseringar undersökas
vad gäller såväl produktionen som försäljning, distribution och
administration. Utredningen kommer i detta sammanhang att pröva vilka
åtgärder som kan vara påkallade från statsmakternas sida. Förutsättningarna
att göra en sådan utredning snabbt är goda då dessa branscher genom
tidigare utredningar är väl belysta och utredningsmaterial av kartläggande
karaktär redan finns i betydande omfattning.
Utskottet
I sitt föregående utlåtande, nr 38, har utskottet behandlat vissa handelspolitiska
frågor som gäller textil- och konfelctionsvarubranscherna och som
berörs också i den nu förevarande motionen. Till det nämnda utlåtandet får
utskottet här hänvisa såvitt avser motionens handelspolitiska aspekter.
Efter det att motionen väcktes har de däri diskuterade spörsmålen blivit
föremål för uppmärksamhet inom det nyinrättade näringspolitiska rådet.
Därvid har aviserats att eu utredning rörande textil- och konfektionsindustrin
kommer att tillsättas. Motionärernas huvudönskemål, som just gäller
att en sådan utredning skall komma till stånd, kommer sålunda att bli
uppfyllt.
Motionärerna begär dessutom att riksdagen skall besluta att fortsatta lokaliseringspolitiska
åtgärder skall vidtas i syfte att åstadkommas en ökad
differentiering av näringslivet i södra delen av Älvsborgs län. Såsom framgår
av arbetsmarknadsstyrelsens yttrande över motionen har redan träffats
ett stort antal beslut om ianspråktagande av investeringsfondsmedel och om
lokaliseringsstöd varigenom det av motionärerna angivna syftet befrämjas.
Styrelsen erinrar också om den författningsföreskrift som utfärdats beträffande
lokaliseringsstöd till regioner med ensidigt näringsliv. Det torde kunna
förutsättas att Kungl. Maj :t och arbetsmarknadsstyrelsen även fortsättningsvis
beaktar behovet av sådana lokaliseringspolitiska åtgärder som
motionärerna efterlyser.
Utskottet finner sålunda att motionärernas önskemål kan väntas bli tillgodosedda
utan särskilt initiativ från riksdagens sida. Därför hemställer
utskottet,
att riksdagen avslår motionen II: 492.
Stockholm den 21 maj 1968
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÅHLE
Bankoutskottets utiåtande nr 39 år 1968
5
Närvarande:
från första kammaren, herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Hilding
(fp)*, Enarsson (h), Larfors (s)*, Lundberg (h), fru Lundblad (s) och
herr Wikberg (ep)*;
från andra kammaren: herr Regnéll (h)*, fru Renström-Ingenäs (s)*,
herrar Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona
(s), Löfgren (fp) och Gustavsson i Ängelholm (s).
* Ej närvarande vid justeringen.