Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1968
1
Nr 23
Utlåtande i anledning av motioner angående ombildning av Sveriges
investeringsbank AB.
Förslag om en utredning rörande utformningen av Sveriges investeringsbank
AB har väckts i vissa motioner, i vilka dessutom upptagits andra
frågor rörande näringslivets kapitalförsörjning. I detta utlåtande behandlar
bankoutskottet dessa motioner såvitt de avser investeringsbanken. I övriga
delar behandlas motionerna i utskottets följande utlåtande, nr 24.
Ifrågavarande motioner är
dels de likalydande motionerna I: 182 av herr Holmberg in. fl. och II: 238
av herr Bohman in. fl., vari bl. a. yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t skall hemställa att Kungl. Maj :t måtte efter utredning framlägga förslag
till ombildning av Sveriges investeringsbank AB, ökade möjligheter till
insyn däri samt medverkan från utomstående institutioner efter de riktlinjer
som angivits i motionerna;
dels de likalydande motionerna I: 657 av herrar Dahlén och Bengtson samt
II: 835 av herrar Hedlund och Wedén, vari yrkas, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall begära att eu parlamentarisk
utredning skyndsamt tillsättes för övervägande av möjligheterna att öka
kapitaltillgången och underlätta näringslivets kapitalförsörjning i syfte
all möjliggöra en snabbare ekonomisk tillväxt och standardhöjning i vårt
land; samt att åt sagda utredning skall uppdras all särskilt pröva (1.) en
sådan utformning av Sveriges investeringsbank AB och investeringsbanksverksamheten
alt monopol och maktkoncentration så långt det är möjligt
undvikes och verksamheten icke kan utnyttjas i socialiseringssyfle.
Motionerna
I motionerna 1:182 och II: 238 upprepas den kritik som högerpartiet våren
1967 riktade mot förslaget om inrättande av en statlig investeringsbank
( jfr Bali 1967: 33). Vidare erinras om det i anslutning därtill framlagda förslaget
om åtgärder i syfte att skapa förutsättningar för inrättande av ett enskilt
refinansieringsinstitut, kallat Näringskredit.
Den ringa omfattningen av Sveriges investeringsbank AB:s hittillsvarande
verksamhet står enligt motionärernas mening i anmärkningsvärd kontrast
till brådskan vid bankens tillkomst. Risker för växande statlig diriBihang
till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 23
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1908
gering av näringslivets kapitalförsörjning och för olyckliga investeringar
anses dock kvarstå. Motionärerna anser starka skäl föreligga alt successivt
söka ändra den monopolkaraktär som banken fått. De föreslår att banken
ställes under bankinspektionens kontroll samt att arbetsmarknadens parter
och intresseorganisationer av olika slag — även enskilda kreditinstitut — beredes
möjlighet att medverka i banken genom delägarskap eller samverkan
i annan form. När banken ombildats till ett i fri konkurrens med andra
kreditinrättningar verkande företag bör det, säger motionärerna, inte vara
uteslutet att medägande även av enskilda personer skulle kunna komma i
fråga. Även inrättandet av ett med investeringsbanken konkurrerande institut
nämns som en tänkbar möjlighet.
I motionerna 1:657 och 11:835 hänvisas till de synpunkter som centerpartiet
och folkpartiet framförde i nyssnämnda sammanhang. Eftersom investeringsbankens
verksamhet egentligen ännu inte börjat, säger motionärerna,
kan situationen i dag anses vara densamma som när riksdagen förra
året fattade beslut om bankens tillkomst. Den mera noggranna utredning
om bankens verksamhetsformer som tidigare försummats bör nu kunna
verkställas. Motionärerna föreslår att en parlamentarisk utredning rörande
investeringsbanken tillsättes för att pröva dels möjligheten att utforma investeringsbanken
som ett halvstatligt kreditorgan där näringslivets och arbetsmarknadens
organisationer kan ingå som delägare, dels möjligheten att
införa ett konkurrenssystem, innebärande att ett eller flera privata institut
skulle på lika grunder konkurrera med den statliga investeringsbanken. Vidare
uttalas att bankinspektionen bör ha kontroll över investeringsbankens
verksamhet och understrykes angelägenheten av att denna så långt det är
möjligt inriktas på att tillgodose även de mindre och medelstora företagens
lånebehov.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Sveriges investeringsbank AB, som inrättades 1967, har enligt bolagsordningen
till föremål för sin verksamhet att bidraga till finansiering av sådana
investeringsprojekt inom näringslivet som inriktas på rationalisering,
strukturanpassning och utveckling, bl. a. genom att driva sådan lånerörelse
som avses i lagen om kreditaktiebolag. Beträffande investeringsbankens
utformning och den avsedda inriktningen av dess verksamhet må i övrigt
hänvisas till propositionen 1967: 56 och bankoutskottets utlåtande 1967 : 33.
Investeringsbankens styrelse består av envoyén Arne Lundberg (ordförande),
bankdirektör Arne Callans (verkställande direktör), statssekreterare
Hans Lundström, direktör Eije Mossberg, bankdirektör Bert Lindström,
direktör Harry Hjalmarson, förbundsordförande Åke Nilsson, förbundsdirektör
Arne Nilstein och riksdagsman Olle Göransson. Investeringsbankens
första verksamhetsår omfattar tiden 1/7 1967—31/12 1968.
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1968
3
Om investeringsbankens hittillsvarande verksamhet liar utskottet inhämtat
att avtal om kredit från banken fram till mitten av mars 1968 tecknats
med tre företag inom olika branscher. Summan av de sålunda avtalade krediterna
är av storleksordningen 25 milj. kr. Härutöver har emellertid förekommit
kontakter och inletts undersökningar rörande ett stort antal andra
projekt av i vissa fall betydande omfattning. Enligt uppgift i statsverkspropositionen
(bil. 9, s. 149) närmade sig diskuterade lånebelopp redan
vid årsskiftet en summa av 500 milj. kr. I sammanhanget lämnas vissa ytterligare
uppgifter, till vilka här hänvisas, överväganden har förekommit rörande
samarbete mellan investeringsbanken och andra institut i fråga om
bildande av garantibolag varigenom mindre och medelstora företag skall
kunna få del av bankens resurser.
Utskottet
Riksdagens beslut år 1967 om inrättandet av Sveriges investeringsbank
AB föregicks av en långvarig och intensiv debatt. Även om kritik framfördes
mot förslaget att bilda eu statlig investeringsbank tycktes därvid enighet
råda om att nya kreditkanaler och nya kreditformer erfordrades för
att möta näringslivets expanderande efterfrågan på krediter. Meningsmotsättningarna
gällde sålunda endast den institutionella utformningen av investeringsbanken,
icke dennas existensberättigande över huvud taget. De motförslag
som framfördes gick ut dels på att investeringsbanken skulle bildas
av staten och det enskilda näringslivet gemensamt, dels att nya enskilda
kreditinstitut skulle kunna inrättas som komplement till eller ersättning för
en statlig investeringsbank.
Det förstnämnda av dessa alternativ aktualiseras ånyo i de motioner som
nu föreligger. Här föreslås att Sveriges investeringsbank AB skall ombildas,
så att privata intressen —: i första hand arbetsmarknadsparterna och
intresseorganisationer inom näringslivet — får möjlighet till delägarskap i
banken. När tanken på en sådan konstruktion av investeringsbanken föregående
år avvisades skedde detta under hänvisning till omfattningen och
arten av de finansieringsprojekt som banken skulle engageras i. Utskottet
framhöll att redan omfånget av den nödvändiga kapitalinsatsen tydde på alt
de befintliga kreditinstituten inte kunde erbjuda en kapitalinsats som
skulle tillförsäkra dem annat än ett mycket begränsat inflytande, såvida
inte deras kreditgivning i dittillsvarande former reducerades. Skäl talade
alltså, ansåg utskottet, för att dessa institut blott kunde ha ett begränsat
reellt intresse för en sådan medverkan. Vidare framhölls att finansieringen
av de stora, riskbetonade projekt som det skulle bli fråga om krävde ett
större mått av risktagande än som borde medges befintliga kreditinstitut
även som delägare, i varje fall om deras insats skulle få större omfattning.
För att staten ensam skulle vara investeringsbankens ägare ansågs vidare
4
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1968
tala att ett effektivt samspel därigenom skulle underlättas mellan bankens
verksamhet och de övriga verksamhetsområden där staten liar styrande
funktioner. Den i vissa motioner hävdade ståndpunkten att inrättandet av
ett statligt institut skulle medföra risker för maktkoncentration sade sig
utskottet ej kunna dela. Tvärtom skulle enligt utskottets mening inrättandet
av en statlig investeringsbank komma att tillföra kreditmarknaden ett balanserande
element som i själva verket minskade riskerna för maktkoncentration.
Utskottets här återgivna, av riksdagen godkända motivering för att investeringsbanken
borde helt ägas av staten ter sig giltig även vid förnyat
övervägande av saken. I sammanhanget må framhållas att, enligt vad utskottet
blivit upplyst om, ett friktionsfritt och fruktbärande samarbete har
inletts mellan investeringsbanken och de enskilda kreditinstituten. Någon
anledning till utredning om en väsentligt ändrad utformning av investeringsbanksverksamheten
föreligger enligt utskottets mening icke.
Frågan huruvida investeringsbanken borde stå under bankinspektionens
kontroll prövades särskilt i samband med bankens tillkomst. Utskottet erinrade
i det sammanhanget om att bankinspektionen själv hade förordat att
dispens skulle ges från kreditaktiebolagslagens föreskrift om sådan tillsyn.
Som motiv härför hade bankinspektionen anfört att bankens verksamhet i
väsentliga avseenden skulle komma att skilja sig från den som bedrevs av
de kreditinstitut som dittills ställts under inspektionens tillsyn. Motionärerna
har inte framfört några nya argument i detta hänseende.
Vad slutligen beträffar investeringsbankens medverkan när det gäller
att tillgodose de mindre och medelstora företagens lånebehov, ett ämne som
berörs i motionerna 1:657 och 11:835, vill utskottet framhålla att det uttryckligen
ingår i förutsättningarna för bankens verksamhet att en sådan
medverkan skall realiseras. Utskottet har inhämtat att finansieringsprojekt
avseende företag som tillhör nämnda kategori har upptagits till närmare
prövning inom banken. Denna har också inlett överväganden om särskilda
institutionella former för tillhandahållande av krediter till mindre och medelstora
företag. Något förnyat uttalande i detta ämne från riksdagens sida
är enligt utskottets mening inte erforderligt.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen avslår motionerna I: 182 och 11:238 samt
I: 657 och II: 835, samtliga såvitt nu är i fråga.
Stockholm den 2 april 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1368 5
Närvarande :
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h)*, Lundin (s), Stefanson (fp), Mattsson (ep)* och Brundin
(h);
från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund (fp),
Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona
(s), Ekström i Iggesund (s) och Löfgren (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1) av herrar Åkerlund (h), Stefanson (fp), Mattsson (ep), Brundin (h),
Regnell (h), Berglund (fp) och Börjesson i Glömminge (ep), vilka ansett
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Riksdagens beslut år 1967 om inrättandet av Sveriges investeringsbank
AB föregicks av en långvarig och intensiv debatt och tillkom med stöd av
en knapp majoritet. Meningsmotsättningarna gällde dock endast den föreslagna
institutionella utformningen. Däremot rådde enighet om att nya
kreditkanaler och nya kreditformer erfordrades för att möta näringslivets
expanderande efterfrågan på krediter. Denna enighet består orubbad.
De motbud till propositionens förslag om investeringsbank som framfördes
förra året gick ut på att eu mera förutsättningslös utredning skulle
verkställas om hur tillgången på kapital för särskilt riskfyllda och långsiktiga
investeringar i näringslivet skulle kunna förbättras. Denna berättigade
begäran tillbakavisades dock, och investeringsbanken inrättades
enligt propositionens riktlinjer. I det läge som sålunda uppstått framställs
i de nu föreliggande motionerna önskemål av mera begränsad räckvidd.
Under hänvisning bl. a. till att investeringsbankens verksamhet ännu befinner
sig på ett begynnelsestadium påyrkar motionärerna utredning om
eu ändrad utformning av banken. De förordar att denna i stället för helstatlig
får halvstatlig karaktär genom att i första hand näringslivets och
arbetsmarknadens organisationer inbjuds att ingå som delägare i banken.
De vill allmänt förbättra insynen i investeringsbanken och bl. a. ställa
denna under bankinspektionens kontroll. De vill också få till stånd utredning
om ett konkurrenssystem, innebärande att investeringsbankens monopolställning
elimineras genom att redan befintliga eller nyskapade privata
kreditinstitut får tillfälle att ägna sig åt en likartad finansieringsverksamhet.
Utskottet finner i likhet med motionärerna starka skäl tala för en omläggning
av investeringsbanksverksamheten efter de riktlinjer som här antytts.
Investeringsbanken i sin nuvarande utformning intar en monopolställ
-
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1968
ning och kännetecknas av en maktkoncentration som medför stora risker för
missbruk, t. ex. genom att banken utnyttjas i socialiseringssyfte eller för en
obehörig påverkan på näringslivets struktur. För de traditionella kreditinstitutens
del pågår under statsmakternas aktiva medverkan en utveckling
som leder till ökad konkurrens. Anledning saknas att tillämpa andra principer
i fråga om de institutioner som svarar för kreditgivning till de mera
riskbetonade och långsiktiga investeringarna.
De förslag beträffande investeringsbanksverksamheten som framförs i
motionerna är uppenbarligen i allt väsentligt identiska. Såsom framgår av
det ovan sagda anser utskottet det angeläget att en utredning verkställs enligt
de riktlinjer som anges i motionerna. Särskilt finner utskottet skäl att
betona att vid en sådan utredning bör beaktas hur de mindre och medelstora
företagens lånebehov av ifrågavarande typ skall kunna tillgodoses bättre än
för närvarande är fallet.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen med bifall till motionerna I: 182 och II: 238
samt I: 657 och II: 835, samtliga såvitt nu är i fråga, hos
Ivungl. Maj :t hemställer om utredning rörande en ombildning
av Sveriges investeringsbank AB m. m. enligt ovan angivna
riktlinjer.»
2) av herr Löfgren (fp).
ESSELTE AB. STHLM 68
814220