Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1968
1
Nr 9
Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående
tidpunkten för kommuns besvär över taxering
till kommunal inkomstskatt.
(2:a avd.)
I de likalydande motionerna 1: 389 av herrar Tistad och Skårman samt
11:490 av herr Wcrbro m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställer om förslag till ändring av taxeringsförordningen,
varigenom tidpunkten för anförande av kommuns besvär jämlikt 76 § förordningen
utsträcks till utgången av oktober månad under taxeringsåret.
Enligt 74 § taxeringsförordningen må kommun anföra besvär i fråga om
taxering till kommunal inkomstskatt. Besvärsrätten är begränsad till taxering
av betydelse för kommunens ekonomi. Taxeringsförordningens bestämmelser
angående besvärsrätt för kommuner avser jämväl landstingskommun,
municipalsamhälle och annan menighet, som äger utöva beskattningsrätt.
I 45 § taxeringskungörelsen stadgas att den lokala skattemyndigheten
senast den 31 juli under taxeringsåret skall tillställa kommunens styrelse
avskrift av inkomstlängden. I 76 § taxeringsförordningen föreskrivs Aidare
att kommuns besvär över taxeringsnämnds beslut skall anföras före utgången
av augusti månad under taxeringsåret, medan taxeringsintendent
äger anföra besvär intill utgången av april månad året efter taxeringsåret.
Kommunen har således formellt en månad på sig att ö\rer\7äga huruvida besvär
skall anföras i en taxeringsfråga.
Frågan om utsträckande av kommuns besvärstid prövades av förra årets
riksdag. De då framställda motionsyrkandena gick emellertid längre än det
nu förevarande. Motionärerna önskade då att besvärstiden för kommuner
skulle utsträckas till den 30 april året efter taxeringsåret eller samma
tid som gäller för taxeringsintendenten. Utskottet framhöll i sitt av riksdagen
godkända betänkande nr 23 att kommunernas intressen i stor utsträckning
torde kunna tillvaratas av såväl de kommunvalda ledamöterna i
taxeringsnämnden som taxeringsintendenten, vars besvärsrätt inte är begränsad
enbart till den statliga taxeringen. Det torde inte vara ovanligt att
kommunerna rådgör med taxeringsintendenten för att erhålla upplysningar
i taxeringsfrågor och, i den händelse den egna besvärstiden är försutten, söka
intressera taxeringsintendenten att föra talan inom den utsträckta be
1
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 9
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1968
svärstid, som gäller för honom. Utskottet erinrade även om kommuns möjlighet
att framställa yrkande om eftertaxering till kommunal inkomstskatt.
Det då framställda yrkandet om ett utsträckande av kommuns besvärstid
till den 30 april året efter taxeringsåret skulle enligt utskottets mening stå i
strid mot principen om snabbhet och effektivitet i taxeringsprocessen och
skulle med hänsyn till den kommunikation, som skall föregå prövningsnämndens
beslut, medföra en ytterligare ökning av de redan nu stora och
icke önskvärda anhopningarna av mål mot slutet av prövningsnämndens
arbetsperiod.
I de förevarande motionerna framhålls att det i praktiken visat sig att
de lokala skattemyndigheterna inte hinner färdigställa inkomstlängderna
inom föreskriven tid, varför själva grunden för kommunens besvärsrätt undanrycks.
I t. ex. Stockholm har därför den tjänsteman som skall föra
stadens talan i skatteärenden löst problemet så att reservationsbesvär anförs
i de fall där motiv kan tänkas föreligga för att kommunen skall uppträda
som part i skatteprocess. Sedan inkomstlängderna färdigställts och
tillgång till aktuella deklarationer föreligger kan besvären fullföljas eller
återkallas. Detta innebär givetvis merarbete för såväl vederbörande tjänsteman
som för taxeringsmyndigheterna. I de flesta kommuner saknas tjänstemän
med fullmakt att föra kommunens talan i skattemål. Denna uppgift
handhas i regel av drätselkammare eller kommunalnämnd. Under den korta
tid som förflyter från det avskrift av inkomstlängden kommit kommunen
till handa och till besvärstidens utgång den 31 augusti torde det av praktiska
skäl vara förenat med svårigheter att hinna besluta om eventuella
överklaganden. Om en kommun inte hunnit överklaga en taxering återstår
möjligheten att vända sig till vederbörande taxeringsintendent i länet och
söka förmå denne att föra talan i målet. Ett sådant tillvägagångssätt är
emellertid förenat med nackdelar i och med att kommunen och taxeringsintendenten
kan ha olika uppfattningar i sakfrågan och kommunen således
skall vara beroende av taxeringsintendenten huruvida talan skall föras.
Enligt motionärernas mening är det högst otillfredsställande att tiden för
kommunens besvär över taxeringsnämnds beslut utgår redan den 31 augusti
under taxeringsåret. De anser det önskvärt att besvärstiden utsträckes till
åtminstone den 31 oktober.
Utskottet
Jämlikt 76 § taxeringsförordningen skall kommuns besvär över taxeringsnämnds
beslut anföras före utgången av augusti månad under taxeringsåret.
I motionerna hemställs att denna tidpunkt utsträcks till den 31 oktober
samma år. Till stöd för sitt yrkande åberopar motionärerna att det stundom
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1968
visat sig vara omöjligt för den lokala skattemyndigheten att tillställa kommunen
inkomst- och fastighetslängden före den 31 juli under taxeringsåret
och att därigenom själva grunden för kommunernas möjligheter att anföra
besvär i rätt tid undanröjts.
De skäl som bevillningsutskottet förra året i sitt av riksdagen godkända
betänkande nr 23 åberopade mot en utsträckning av tiden för kommuns besvärsrätt
äger alltjämt giltighet.
Utskottet kan således inte finna att nu gällande ordning kan innebära
någon avsevärd olägenhet för kommunerna. Enbart granskningen av inkomst-
eller fastighetslängden torde endast i undantagsfall kunna vara avgörande
för om en kommun skall uppträda som part i en taxeringsprocess.
De taxeringsärenden i vilka kommun numera har anledning föra talan är
sannolikt relativt få till antalet och kommunens intressen torde i de fall, då
en taxeringsprocess kan bli aktuell, i stor utsträckning kunna tillvaratas av
de kommunalvalda ledamöterna i taxeringsnämnden. Utskottet vill också
erinra om kommunens möjligheter att före den ordinarie besvärstidens utgång
hålla sin talan öppen genom reservationsbesvär och att — om den ordinarie
besvärstiden försuttits — intressera taxeringsintendenten för att för
kommunens räkning föra talan inom den utsträckta besvärstid som gäller
för honom. Härtill kommer att kommun — liksom taxeringsintendent —-bär möjlighet att framställa yrkande om eftertaxering.
På grund av det anförda och då ett bifall till motionärernas yrkande skulle
vara ägnat att motverka önskvärd snabbhet och effektivitet i taxeringsprocessen
avstyrker utskottet motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionerna I: 389 och II: 490.
Stockholm den 5 mars 1968
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),
Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Wärnberg (s), Tage Johansson (s), Gösta
Jacobsson (h), Lundström (fp), Wirmark (s) och Tistad (fp); samt
från andra kammaren: herrar Brandt (s), Gustafson i Göteborg (fp),
Engkvist (s), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson i Essvik (s), Eriksson i
Bäckmora (ep), Enskog (fp), Kristenson (s) och Lothigius (h).
Reservation
av herrar Tistad och Enskog.
MARCUS BOKTR. STHLM IS68 680028