Bevillningsutskottets betänkande nr h-2 år 1968
1
Nr 42
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ls
proposition med förslag till förordning om ändring i
tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25), m. m. jämte
motioner.
I proposition nr 1968: 99 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels anta därvid fogade förslag till
1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25),
2) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391),
3) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)
om utjämningsskatt å vissa varor,
4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att den 1 januari vart och ett av åren 1970,
1971 och 1972 genomföra de ändringar i tulltaxan som framgår av kol. 5, 6
och 7 i bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Propositionens huvudsakliga innehåll sammanfattas sålunda.
I propositionen föreslås vissa tulländringar, bl. a. beträffande syntetiska
textilfibrer samt bilar och bildelar, som aktualiserats i samband med genomförandet
av Sveriges åtaganden i Kennedyronden. Vidare föreslås införande
av råvaruprisutjämning för vissa slag av mandelmassa samt avgiftsbeläggning
av importen av vissa slag av wafers och biscuits.
Författningsförslagen har följande lydelse.
I
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 42
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
1. Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25)
Härigenom förordnas, att rubriken till 34 kap. samt tulltaxenr 21.04,
21.05, 34.07, 41.10, 56.01, 56.02, 56.03, 56.04, 56.05, 56.06, 59.17, 62.05, 73.03,
84.13, 87.03, 87.04 och 87.05 ävensom Anm. efter tulltaxenr 22.10, 24.02 och
48.10 tulltaxan den 12 januari 1968 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges. Till följd härav kommer 21, 22, 24, 34, 41, 48, 56, 59, 62, 73, 84
och 87 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den dag då denna
förordning träder i kraft.
TULLTAXA
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
3
21 kap. Diverse näringsmedel
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;
b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);
c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;
d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).
2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänförcs till nr 21.02.
21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom
extrakter därav..........................................
21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på
basis av dylika extrakter eller essenser......................
21.03 Senapspulver och beredd senap:
A. senapspulver.........................................
B. beredd senap.........................................
21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat...........
21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger..
21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:
A. bakpulver..........................................
B. andra slag.........................................
21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:
A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker
B. konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer.............
C. grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner med en fetthalt av:
1. högst 15 %:
a. steriliserade och förpackade i slutna glaskärl eller bleck -
burkar, rymmande högst 1/4 liter........... 100 kg
b. andra.................................... 100 kg
2. mer än 15 % men icke mer än 40 %........... 100 kg
3. mer än 40 %............................... 100 kg
D. andra slag............................................
fri
fri
15 %
8 %
6,4 %
8,8 %
12 %
15 %
9,2 %
8 %
30: —
80: —
125: —
200: —
fri
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
22 kap. Drycker, alkohol och ättika
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) havsvatten (nr 25.01);
b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28.58);
c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);
d) medikamenter (nr 30.03);
e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).
2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt
uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15° C.
22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:
A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten .... 100 1 33: —
B. andraslag............................................ fri
22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat
vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktoch
köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:
A. kolsyrade drycker................... 100 1 33: —
B. andra slag.............................................. fri
22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:
A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)............ 100 1 22: —
B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent
(Öl av typ A) .................................. 100 1 60: —
C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent
(Öl av typ B).................................. 100 1 108: —
D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl)............... 100 1 155: —
22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits
på annat sätt än genom tillsats av alkohol:
A. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1 40: —
B. på andra kärl.................................... 100 1 16: —
22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom
tillsats av alkohol:
A. musserande..................................... 1001 160: —
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —
b. på andra kärl............................... 100 1 16: —
2. överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter............. . 100 1 108: —
b. på andra kärl............................... 100 1 SO: —
22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar
eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:
A. icke överstigande 14 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter................ 100 1 40: —
2. på andra kärl................................. 100 1 16: —
B. överstigande 14 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter................ 100 1 108: —
2. på andra kärl................................. 100 1 80: —
22 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 5
22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och
mjöd:
A. musserande, andra än cider........................ 100 1 160: —
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —
b. på andra kärl............................... 100 1 16: —
2. överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —
b. på andra kärl............................... 100 1 80: —-
22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),
denaturerad, oavsett alkoholhalten:
A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling .. fri
B. andra................................................ 9,6 %
22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra
alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade
extrakt) för framställning av drycker:
A. likör, bitter och liknande drycker.................. 100 1 148: —
B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:
1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —
2. på andra kärl.....1001 av 50 % alkoholhalt vid + 15° C 28: —
C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)
för framställning av drycker............................ 8 %
22.10 Ättika.................................................. 9,6 %
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull
med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
Cognac................................................................... 49: —
Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky .................................... 42: —
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 35: —
Vin:
musserande:
champagne ........................................................... 19: —
annat................................................................. 12: —
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent........................................... 12: —
icke överstigande 14 volymprocent....................................... 7: —
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,
utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt
belopp, motsvarande:
1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;
2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på
sprit och vin; samt
3) allmän varuskatt enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
24 kap. Tobak
24.01
24.02
Råtobak samt avfall av tobak .......................... fri
Tobaksvaror och tobaksextrakt:
A. cigarrer och cigariller:
1. vägande per styck högst 1,7 g................. 100 st. 2: 66
2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer än 3 g 100 st. 5:12
3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer än 5 g 100 st. 10: 50
4. vägande per styck mer än 5 g................. 100 st. 14: 18
B. cigarretter:
1. vägande per styck högst 0,85 g................ 100 st. 0: 96
2. vägande per styck mer än 0,85 g.............. 100 st. 1: 70
C. röktobak...................................... 100 kg 780: —
D. andra tobaksvaror.................................... fri
E. tobaksextrakt........................................ fri
Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen
den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966 (nr 394)
om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,
tull med följande belopp:
Varuslag |
Vikt för 1 st. gram |
Belopp för |
1 st. öre 1 kg kr. |
||
Cigarrer och cigariller.............. |
högst 3 över 0,85 t. o. m. 1,20 » 1,55 » 1,90 » 1,90 |
18 40 12 18 22 26 30 70: - |
Cigarretter ...................... |
||
Andra slag av färdiga tobaksvaror .. |
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
/
34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;
smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; putsoch
skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa
och s. k. dentalvax
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) isolerade kemiskt definierade föreningar;
b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även innehållande
tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).
2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel,
slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).
3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enligt
anm. 3 till 27 kap.
4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast
följande produkter:
A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;
B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjorda);
C.
blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på
basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra
ämnen.
Nr 34.04 omfattar icke:
a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;
b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.
34.01 Tvål och såpa, även medicinska:
A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen
........................................ 100 kg1
B. andra slag............................................
34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och
rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa...........
34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användes
för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller
andra material, dock med undantag av produkter, innehållande
minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa
mineral:
A. smörjfetter.................................... 100 kg
B. andra slag............................................
34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulgerbara
med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke
innehållande lösningsmedel:
A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul
gerbara
vaxer........................................
B. andra slag............................................
34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metall
föremål,
skurpulver samt liknande preparat, med undantag av
beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 .....................
40: —
9,6 %
9,6 %
1: 60
fri
10,8 %
fri
6,4 %
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 34 kap.
34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor........... 6,5 %
34.07 Modelleringspastor, även inkommande i satser eller utgörande
leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,
i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e. d....... fri
Bevillningsutskottets betänkande nr h2 år 1968
9
ÅTTONDE AVDELNINGEN
Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;
reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar
41 kap, Hudar, skinn och läder
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06);
b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);
c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres
dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och
hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande
lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm),
av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren,
gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.
2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.
41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade
eller picklade)........................................... fri
41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr
41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning........................................... fri
B. andra slag............................................ 6,6 %
41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning........................................... fri
B. andra slag............................................ 6,6 %
41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning........................................... fri
B. andra slag............................................ 6,6 %
41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning........................................... fri
B. andra slag............................................ 6,6 %
41.06 Sämskläder.............................................. 6,6 %
41.07 Pergament.............................................. 6,6 %
41.08 Lackläder samt metalliserat läder.......................... 6,6 %
41.09 Avltlipp och annat avfall av läder, konstläder eller pergament,
icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver---- fri
41.10 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor eller
rullar.................................................. 6,6 %
-jl Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 42
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa,
papper eller papp
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;
b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);
c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel
(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande nreparat
(nr 34.05);
d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);
e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt
varor av dessa material (nr 39.07);
f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);
g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.);
h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.);
ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper
(nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr
48.07;
k) metallfolier, fastade på papper eller papp (femtonde avd.);
l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);
m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar
m. in.).
2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp,
som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även
torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats
i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller
impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer.
3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller
flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.
4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd:
a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;
b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm;
c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.
Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02,
för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller
bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder.
4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt
glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en
slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet,
som är avsett för tryckning av tidningar.
5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:
a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det
antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller —
därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad
eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm;
b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.
6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flätningsändamål
eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar
eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.
7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor,
pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt
tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa,
papper eller papp.
8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta
kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn till varans
användning.
48 kap.
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 11
1. Papper och papp i rullar eller ark
48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbegripen,
i rullar eller ark:
A. tidningspapper........................................ fri
B. grålumppapp och grålumppapper....................... 2,4 %
C. kondensatorpapper.................................... 2,4 %
D. karbonråpapper....................................... 3,2 %
E. andra slag............................................ 4 %
48.02 Papper och papp, handgjorda.............................. 4 %
48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även imiterade,
samt pergamyn, i rullar eller ark.................... 4 %
48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel
förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med
invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark..... 4 %
48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade,
mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,
i rullar eller ark.......................................... 4 %
48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark...... 4 %
48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder
inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade annorlunda
än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till
nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark:
A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med
asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)
............................................ 3,2 %
B. andra slag............................................ 4,8 %
48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa................ fri
48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vegetabiliska
fibrer, även innehållande naturharts, konstharts
eller liknande ämne som bindemedel................. 100 kg 4: — 11
11. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av
papper eller papp
48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor...... 4 %
Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införas i den ordning
som avses i 1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande
m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för
varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigar
-
rett.
48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och s. k.
fönsterpapper............................................ 8 %
48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleum
massa,
tillskurna eller icke tillskurna....................... 8 %
48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av
papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, tillskurna,
även förpackade i askar................................... 6,4 %
48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),
korrespondenskort och papeterier av papper eller papp........ 6,4 %
48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål:
A. kondensatorpapper.................................... 2,4 %
B. andra slag............................................ 4,8 %
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 48 kap,
48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper
eller papp............................................... 6,4 %
48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande
artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d......... 6,4 %
48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,
orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlings
-
pärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor,
kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag,
av papper eller papp..................................... 6,4 %
48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder,
även överdragna med gummi arabicum, lim e. d.............. 6,4 %
48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper
eller papp, även perforerade eller härdade................... 6,4 %
48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd
................................................... 6,4 %
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkning
Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella
fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som:
a) bar en längd av mer än 2 m;
b) är snott mindre än 5 varv per m;
c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);
d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gäller endast i
fråga om syntetiskt textilmaterial);
e) har en vikt per m:
i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);
i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).
Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.
56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,
kammade eller på annat sätt beredda för spinning:
A. syntetiska textilfibrer................................ fri
B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %
56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda
textilfibrer:
A. av syntetiska textilfibrer ............................ fri
B. av konstgjorda textilfibrer............................ 7,6 %
56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller
korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke
kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning ...... fri
56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av
syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),
kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:
A. syntetiska textilfibrer................................ fri
B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %
56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar:
A.
t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering:
1. av syntetiska textilfibrer.......................... 7 %
2. av konstgjorda textilfibrer ........................ 10,6 %
B. över nr 89..................... fri
56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar:
A.
av syntetiska textilfibrer ............................ 7 %
B. av konstgjorda textilfibrer .......................... 10,6 %
56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):
A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer:
1. vägande per m2 200 g eller däröver.................. 18,4 %,
dock minst
460: — per
100 kg
2. vägande per m2 under 200 g ...................... 18,4 %,
dock minst
644: — per
100 kg
B. andra slag............................................ 13 %
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor
samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med
impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk
Anmärkningar
1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap.
eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten,
hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08
eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till
nr 60.01.
2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke framträder
synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på
vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulisser,
ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader
med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.
3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:
a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:
vägande per m2 högst 1 500 g; eller
vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;
b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade
med gummi, oavsett vikten per m2;
c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i
enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel.
4. Till nr 59.16 hänföres icke:
a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjocklek av
mindre än 3 mm;
b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi
eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi
(nr 40.10).
5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer
i elfte avd.:
a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen
vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller laminerade
med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra
dylika varor för tekniskt ändamål;
siktduk;
filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även
av människohår;
dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),
med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller
för annat tekniskt ändamål;
vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;
vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning
eller för annat tekniskt ändamål;
snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med
förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;
b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.18), såsom polerskivor, packningar
och andra maskindelar.
59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial;
A. vadd samt varor av vadd:
1. sanitetsbindor och sanitetstamponger................. 12,6 %
2. andra slag......................................... 9,6 %
B. stoft, noppor o. d...................................... fri
59 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 15
59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor
av stampad filt, även med impregnering eller överdrag....... 10,6 %
59.03 Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller överdrag
.................................................... 10,6 %
59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %
C. av annat textilmaterial:
1. enkelt............................................. 8,6 %
2. flertrådigt......................................... 9,2 %
59.05 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät,
tillverkade av i nr 59.04 upptaget material; avpassade fisknät
samt andra fiskredskap av nät, tillverkade av gran, tågvirke
eller linor:
A. fisknät samt andra fiskredskap av nät:
1. av bomull.................................. 100 kg 25: —
2. av annat textilmaterial....................... 100 kg 45: —
B. andra slag:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 15 %
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 20 %
3. av annat textilmaterial.............................. 10 %
59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor,
med undantag av vävnader och varor därav:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %
C. av annat textilmaterial................................ 9,2 %
59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister
eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för
tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; vävnader,
beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för
tillverkning av hattar:
A. bokbindarklot........................................ 8 %
B. andra slag............................................ 12,6 %
59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat
eller andra plaster:
A. bokbindarklot........................................ 8 %
B. andra slag............................................ 12,6 %
59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna
med olja eller preparat på basis av torkande olja............. 12,6 %
59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader
ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av
annan massa, även i tillskurna stycken..................... 9,4//0
59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, andra än trikåväv:
A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer................ 14,8 %
B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............. 18,4 %,
dock minst
175: — per
100 kg
C. andra slag............................................ 12,6 %
59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;
målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d...................... 12,6 %
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 59 kap.
59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i
förening med gummitråd:
A. band:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................... 12 %
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................... 17,2%,
dock minst
500: — per
100 kg
3. av annat textilmaterial ............................. 12,6 %
B. andra:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 11,2%
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 17,2 %
3. av annat textilmaterial............................ 11,8%
59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor,
kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt
slangformiga ämnen därtill................................ 10,4 %
59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även ar
merade
eller försedda med beslag eller kopplingar av annat
material................................................ 10,6 %
59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta
med metall eller annat ämne.............................. 9,6 %
59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:
A. siktduk.............................................. 7,6 %
B. andra slag............................ 10,2 %
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
17
62 kap. Andra konfektionerade textilvaror
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikåvaror
och varor av stampad filt eller av fiberduk.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;
b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.
62.01 Res- och sängfiltar:
A. av vävnad hänförlig till nr 53.11, 53.12 eller 53.13 ...... 13%,
dock minst
300: — per
100 kg
B. andra ............................................ 13 %
62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gardiner
och andra artiklar för rumsinredning:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................ 20 %
C. av annat textilmaterial................................ 14 %
62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:
A. synbarligen begagnade.............................., .. fri
B. andra slag:
1. tillverkade av juteväv vägande per m2 310 g eller däröver 8 %
2. andra........................ 10,6 %
62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar . . _____ 13,6 %
62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster härunder
inbegripna:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...................... 12,2 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %
C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %
•j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 42
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
73 kap. Järn och stål
Anmärkningar
1. I detta kapitel förstås med
a) Tackjärn (nr 73.01):
järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla:
mindre än 15 % fosfor,
högst 8 % kisel,
högst 6 % mangan,
högst 30 % krom,
högst 40 % volfram och
sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin,
molybden m. m.).
Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för
stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.
b) Spegeljärn (nr 73.01):
produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan
och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.
c) Ferrolegeringar (nr 73.02):
sådana för valsning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid
järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter,
efter vikten räknat, nämligen
mer än 8 % kisel,
mer än 30 % mangan,
mer än 30 % krom,
mer än 40 % volfram eller
sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden,
niob m. m.), dock icke koppar.
Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar,
innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men
icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.
d) Legerat stål (nr 73.15):
stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat,
nämligen
sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,
minst 2 % mangan,
minst 2 % kisel,
minst 0,50 % nickel,
minst 0,50 % krom,
minst 0,10 % molybden,
minst 0,10 % vanadin,
minst 0,30 % volfram,
minst 0,30 % kobolt,
minst 0,30 % aluminium,
minst 0,40 % koppar,
minst 0,10 % bly,
minst 0,12 % fosfor,
minst 0,10 % svavel,
sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller
minst 0,10 % av något annat legeringsämne.
e) Kolrikt stål (nr 73.15):
stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre
än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel.
f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):
produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning
av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller
genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot
eller av välljärn.
73 kap.
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
19
g) Göt (nr 73.06):
produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.
h) Blooms och biltets (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av
mer än 1 225 mma och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden,
lj) Stabs och platiner (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och
en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.
k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):
halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst
1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst
500 kg.
l) Universaljärn och universalstdl (nr 73.09):
produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i
universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med
en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.
m) Band (nr 73.12):
valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en
bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel
av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.
n) Plåt (nr 73.13):
valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm.
1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär
form dock endast om bredden överstiger 500 mm.
Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär
samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under
förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer
hänförlig vara.
o) Tråd (nr 73.14):
kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av
högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade
produkter av samma dimension.
p) Stång, annan ån profilstång (nr 73.10):
massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o
här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat,
rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella
sidorna lika långa.
Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående
definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar
o. d.), åstadkomna under valsningen.
q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):
ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett
största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre
tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.
Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.
r) Profilstång (nr 73.11):
massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon
av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan
som avses under p.
2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr 73.15).
3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål
av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn
eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.
4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och
sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.
5. Med högtrycksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder
inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjock
-
lek av mer än 10,5 mm.
73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet.................... fri
73.02 Ferrolegeringar:
A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %
kisel.......................................... 100 kg 5: 60
B. andra slag............................................ fri
20 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 73 kap.
73.03 Avfall och skrot av järn eller stål.......................... fri
73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat.......... 4,8 %
73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp....................... fri
73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn
eller stål:
A. smältstycken och råskenor............................. fri
B. andra slag............................................ 3 %
73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen av
järn eller stål, grovt tillformade genom smidning............. 4 %
73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.............. 4 %
73.09 Universaljärn och universalstål............................ 6 %
73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,
strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd
härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink...................... 6 %
2. med överdrag av annan metall................ 6,6 %
B. andra slag:
1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:
a. valstråd............................... 5 %
b. ihåligt bergborrstål ............................ 5,6 %
c. annan........................................... 6 %
2. kallbearbetade eller kalibrerade...................... 6,6 %
73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd
eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade
och sammanfogade:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink................... 6 %
2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %
B. andra slag:
1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:
a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom spont
pålar
och bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löpmeter
.......................................... fri
b. andra slag...................................... 6 %
2. kallbearbetade..................................... 6,6 %
73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn ......... fri
2. med överdrag av zink............................... 6 %
3. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %
B. andra slag:
1. varmvalsat........................................ 6 %
2. kallvalsat.......................................... 6,6 %
73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn......... fri
2. med överdrag av annan metall....................... 6 %
B. andra slag............................................ 6 %
73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk
isolering................................................ 6,6 %
73 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 21
73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr
73.06—73.14:
A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat .. 6 %
B. plåt av rostfritt stål ................................ 5 %
C. band av rostfritt stål med en bredd av:
1. mer än 250 mm.................................. 5 %
2. andra:
a. varmvalsade.................................. 5,6 %
b. kallvalsade .................................. 6,2 %
D. andra slag:
belägges med samma tull som motsvarande artiklar, hänförliga
till nr 73.06—73.14
73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,
spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,
sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare,
spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning
eller fästande av räler:
A. räler................................................. fri
B. andra slag............................................ 6,8 %
73.17 Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:
A. 510 mm eller däröver.................................. fri
B. mindre än 510 mm.................................... 8 %
73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,
liålade rörämnen härunder inbegripna:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink............ 7 %
2. med överdrag av annan metall....................... 8 %
B. andra slag:
1. icke lcallbearbetade................................. 7 %
2. kallbearbetade..................................... 8 %
73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer, även
med förstärkning......................................... 8 %
73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör. muffar och
flänsar.................................................. 8 %
73.21 Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,
samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och
brosektioner, slussportar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk,
tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket);
plåt, band, stång, profilstång, rör o. d. av järn eller stål, bearbetade
för användning i konstruktioner..................... 7,2 %
73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla
slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre
beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan
maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning---- 7,2 %
73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av järn
eller
stålplåt, för transport eller förpackning av varor......... 7,2 %
73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av
järn eller stål............................................ 7,2 %
73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av järn
eller
ståltråd, utan elektrisk isolering....................... 7,2 %
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 73 kap.
73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller
vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt
stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller
stål.................................................... 7,2 %
73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................... 7,2 %
73.28 Klippnät av järn eller stål................................. 7,''s %
73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:
A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd....... 8,4 %
B. andra slag............................................ 72 %
73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål...... 6^4 %
73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor
och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller
stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar....... 7,2 %
73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,
skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor
(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)
av järn eller stål......................................... 7,2 %
73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande
artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,
brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:
A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............... fri
B. andra slag............................................ 6,4 %
73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papiljotter
och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål:
A.
knappnålar och säkerhetsnålar.......................... 8 %
B. andra slag............................................ g,4 %
73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................... 7;2 %
73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,
tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor
av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen
användes i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål 7,2 %
73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor
och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska,
samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och
varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även
kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad
luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordriven
fläkt eller biåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål 7,2 %
73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av iärn eller
stål:
A. av plåt, emaljerade.................................... 8,4 %
B. andra................................................ 7,2 %
73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn
eller stål, för skurning, polering e. d......................... 6,4 %
73.40 Andra varor av järn eller stål.............................. 7,2 %
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
23
84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.;
b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.);
c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21);
d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av
andra oädla metaller (74—81 kap.);
e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr
85.06).
2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och apparater,
vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60,
enligt nr 84.01—84.21.
Till nr 84.17 hänföres dock icke:
a) äggkläclcningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)
och groningsapparater (nr 84.28);
b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);
c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);
d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror
(nr 84.40).
Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en
erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till
maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.
Till nr 84.19 hänföres icke:
a) symaskiner (nr 84.41);
b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.
3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke
större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40.
4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel
eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål,
efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga
användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer,
hänföres maskinerna till nr 84.59.
Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaski -
ner) av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.
84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmelednings
e
o/
pannor................................................. ö /o
84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, över
hettare,
ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar
för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner....... 8 %
84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;
generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)
och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare 8 %
84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna.......... 8 %
84.05 Ångmaskiner utan ångpanna.............................. 8 %
84.06 Förbränningskolvmotorer................................. 8 %
84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer---- 8 %
84.08 Andra motorer.................................. 8 %
84.09 Vägvältar, maskindrivna.................................. 8 %
84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder inbe
gripet
icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;
vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.)............ 8 %
24 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 84 kap.
84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;
kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra
gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknande
maskiner........................................... g y
84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt
och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet,
allt sammanbyggt till en enhet...................... 8 %
84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller
gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eldstadsrostar,
mekaniska anordningar för avlägsnande av aska
samt liknande anordningar:
A. rostar till mekaniska eldstadsrostar...................... fri
B. andra................................................ g y
84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,
hänförliga till nr 85.11.................................... g o/
84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även
elektriska........................................... g y
84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än
metall valsverk och maskiner för valsning av glas) ävensom valsar
därtill.............................................. g y
84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för
uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering,
pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,
kondensering, avkylning eller annan behandling, som erfordrar
temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som
huvudsakligen användes i hushåll; varmvattenberedare, icke
elektriska............................................. g y
84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller
gaser................................................... g <yg
84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor
eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning,
kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar
eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för
förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i
drycker; diskmaskiner.................................... g
84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra än
vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för
vågar..............................................1..... g o/
84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,
spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga
ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler
och liknande apparater; sandbläster- och ångblästerapparater
samt liknande apparater......................... 8 %
84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller
transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyftkranar,
telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23 8 %
84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,
schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (grävmaskiner,
s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,
ej hänförliga till nr 87.03 .................................. 8 %
84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, såsom
plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;
vältar för gräsmattor och idrottsplatser..................... 8 %
84 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 25
84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slåtter, tröskverk, halm
och
foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och
sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner
för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med
undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda
maskiner och apparater................................... g <yo
84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen
............................................. g <yo
84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,
cider, fruktsaft e. d....................................... 8 <y
84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel,
fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning
eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater
samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k.
kycklingmödrar)......................................... 8 %
84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner
och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,
med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %
84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta
kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-,
makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna
samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller
grönsaker............................................... 8 %
84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling
av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %
84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner
härunder inbegripna...................................... 8 %
84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa,
papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,
för papper eller papp..................................... 8 %
84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;
maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra
tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47);
matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra
tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska
stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,
kornade eller polerade):
A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %
B. andra slag............................................ fri
84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater,
falsapparater och andra hjälpapparater till
dylika maskiner:
A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri
B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri
C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder
inbegripna...................................... 8 %
84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller
konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning
av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin
ning,
dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %
84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,
spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp
-
26
84 kap"
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och
apparater för förberedning av garn till vävning e. d.....
84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till
nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare
samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,
igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda
för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller
till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag,
nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar
och solv samt nålar för trikåmaskiner:
A. trikåmaskinsnålar.....................................
B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä..............
C. andra slag.........................................
84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandhng
av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder
inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt
hattformar...........................................
§4.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,
torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling
av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,
stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för
vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning
av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning
av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner
för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,
omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och
tryckvalsar till sådana maskiner.........................
84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner
härunder inbegripna; symaskinsnålar:
A. symaskinsnålar.......................................
B. andra slag............................................
84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av
hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning
av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn),
dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41...........
84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för
metallindustrin:
A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill----
B. götkokiller samt delar därtill...........................
C. andra slag............................................
84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:
A. obearbetade gjutgodsdetaljer...........................
B. andra slag............................................
84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,
ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:
A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000
kg..................................................
B. andra slag............................................
84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produk
ter,
betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen
eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........
8 %
fri
4 %
8 %
8 %
8 %
fri
9,2 %
8 %
fri
4 %
8 %
6,4 %
8 %
fri
8 %
8 %
84 kap. Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 27
84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning
av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda
ämnen..................................................
84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller hu
vudsakligen
avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—
84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg,
självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar
och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshållare
till alla slags handverktyg.............................
84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-elektrisk
motor.................................................
84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuklödning),
skärning eller ythärdning med gas.................
84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater o. d.
84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater,
frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande maskiner
och apparater med räkneverk........................
84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,
stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.)......
84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom dup
liceringsmaskiner
(hektografer och stencilapparater), adresseringsmaskiner,
maskiner för sortering, räkning och förpackning
av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater.
..............................................
84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen
kännliga
såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för
maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 .......
84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,
krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller
andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för
hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,
keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen
i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar
av sand..........................................
84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av
glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning
av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör
e. d.....................................................
84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad
och
livsmedelsautomater..................................
84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej
hänförliga till annat nummer i detta kapitel:
A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill.............
B. andra slag............................................
84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar för
metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller andra mineraliska
ämnen (keramiska massor, betong o. d.), gummi eller
plast ...................................................
84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ång
pannor,
cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreglerade
ventiler härunder inbegripna........................
84.62 Kul- och rulla er...........................
9,2 %
8 %
8 %
8 %
8 %
8 %
8„%
8 %
8 %
8 %
8 %
fri
8 %
8 %
8 %
8 %
28 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,
lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kuggväxlar
och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse,
svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder
inbegripna) samt axelkopplingar...........................
84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.
asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier;
satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel
eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar
..............................................
84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke
försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar
eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel...................................
84 kap.
8 %
8 %
8 %
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
29
87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon
Anmärkningar
1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade
väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last,
även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras
huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d.
2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till
nr 87.04.
3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller
som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.
87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d.......... 9,2 %
87.02 Bilar för person- eller godsbefordran:
A. gränsletruckar........................................ 8 %
B. personbilar, även i delar för sammansättning............. 13 %
C. andra slag............................................ 15 %
87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastar
bilar,
verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning för
sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för
speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ................. 13 %
87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01—
87.03:
A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01............ 9,2 %
B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03:
1. till personbilar................................... 13 %
2. till andra fordon................................. 15 %
87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter
härunder inbegripna:
A. till personbilar........................................ 13 %
B. till andra fordon.................................... 15 %
87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03:
A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01...... 9,2 %
B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 13 %
87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)
för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar
till dylika truckar........................................ 8 %
87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be
styckning;
delar till dylika fordon.......................... fri
87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),
även med sidvagn; särskilt inkommande sidvagnar till motorcyklar
eller cyklar:
A. motorcyklar:
1. med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av
högst 245 cm3..................................... 12 %
2. andra............................................. 8 %
B. särskilt inkommande sidvagnar........................ 8 %
30 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 87 kap.
87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan
motor............................................. 1 st. 16: —
87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor fri
87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 .. 12 %
87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk
framdrivningsanordning; delar till dylika fordon............. 8 %
87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk
framdrivningsanordning samt delar därtill................... 8 %
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
31
2. Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391)
Härigenom förordnas, att 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen
den 13 maj 1960 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.1
(Nuvarande lydelse)
6
2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad
vara, som i utlandet undergått
reparation, må återinföras mot tull,
motsvarande 10 % av det belopp,
som betingats för reparationen.
Efter tillstånd av generaltullstyrelsen
och på villkor som styrelsen bestämmer
må tull för vara, vilken efter
reparation i utlandet införs i utbyte
mot svensk eller i Sverige förtullad
vara av samma slag, beräknas
efter 10 % av ett belopp som svarar
mot reparationskostnaden.
8
Tullfrihet åtnjutes---sjöfolk,
nar;
(Föreslagen lydelse)
§•
2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad
vara, som i utlandet undergått
reparation, må återinföras mot tull,
motsvarande 5 % av det belopp,
som betingats för reparationen.
Efter tillstånd av generaltullstyrelsen
och på villkor som styrelsen bestämmer
må tull för vara, vilken efter
reparation i utlandet införs i utbyte
mot svensk eller i Sverige förtullad
vara av samma slag, beräknas
efter 5 % av ett belopp som svarar
mot reparationskostnaden.
i den mån Konungen därom förord
23.
handgjorda textilvaror, i den mån
Konungen därom förordnar.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
Tull som avses i 6 § 2 mom. skall dock utgöra
8 % under tiden den 1 juli 1968—den 31 december 1969,
7 % under år 1970 och
6 % under år 1971.
Senaste lydelse av rubriken se 1968: 26, av 6 § 2 mom. se 1966: 344 och av 8 § se 1967: 243.
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
3. Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om
utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas, att 2—4 och 7 §§ förordningen den 3 juni 1960 om
utjämningsskatt å vissa varor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges.1
(Nuvarande lydelse)
2 §•
Utjämningsskatt skall
b) wafers och biscuits, i tulltaxan
den 12 september 1958 (nr
475) hänförliga till tulltaxenummer
19.08;
c) Öl av typ B och starköl.
3
I fråga om skattskyldighet samt
den tidpunkt då sådan skyldighet
inträder äga, för inom riket tillverkat
Öl av typ B och starköl, bestämmelserna
i förordningen den 27 maj
1960 (nr 253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker
samt i övrigt bestämmelserna
i förordningen om särskild varuskatt
motsvarande tillämpning.
Skattskyldighet skall dock ej föreligga
vid tillverkning av wafers och
biscuits i allenast ringa omfattning.
(Föreslagen lydelse)
av läskedrycker;
b) fondantmassor, pastor och andra
liknande halvfabrikat, innehållande
mindre än 80 viktprocent sötningsmedel,
i bulk, i tulltaxan den
12 januari 1968 (nr 25) hänförliga
till tulltaxenummer 17.04, samt s. k.
fastlagsmassa, hänförlig till samma
tulltaxenummer;
c) wafers och biscuits, i tulltaxan
hänförliga till tulltaxenummer 19.08;
d) Öl av typ B och starköl.
§•
I fråga om skattskyldighet samt
den tidpunkt då sådan skyldighet
inträder äga, för inom riket tillverkat
Öl av typ B och starköl, bestämmelserna
i förordningen den 27 maj
1960 (nr 253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker
samt i övrigt bestämmelserna i
förordningen om särskild varuskatt
motsvarande tillämpning. Skattskyldighet
skall dock ej föreligga vid
tillverkning i allenast ringa omfattning
av varor som avses i 2 § b och c.
1 Senaste lydelse av 2—4 och 7 §§ se 1966: 656.
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
33
(Nuvarande lydelse)
4
För choklad- och konfektyrvaror
samt wafers och biscuits utgår skatten
med 60 öre för kilogram. I varans
vikt inräknas sådant förefintligt
emballage med vilket varor av
ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.
För Öl av typ B utgår skatten med
3 öre för liter och för starköl med 4
öre för liter.
(Föreslagen lydelse)
För choklad- och konfektyrvaror
som avses i 2 § a samt för wafers och
biscuits utgår skatten med 60 öre för
kilogram. För fondantmassor, pastor
och andra varor som avses i 2 § b
utgår skatten med 35 öre för kilogram.
I varans vikt inräknas sådant
förefintligt emballage med vilket varor
av ifrågavarande slag försäljes i
detaljhandeln.
För Öl av typ B utgår skatten med
3 öre för liter och för starköl med 4
öre för liter.
7 §•
Bestämmelserna angående anmälan
och registrering i 5 § förordningen
om särskild varuskatt äga motsvarande
tillämpning i fråga om utjämningsskatt
för i 2 § avsedda wafers
och biscuits.
Bestämmelserna angående anmälan
och registrering i 5 § förordningen
om särskild varuskatt äga
motsvarande tillämpning i fråga om
utjämningsskatt för varor som avses
i 2 Sb och c.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
4. Förslag
till
Förordning
om avgift vid införsel av vissa bakverk
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
För wafers och biscuits som innehåller choklad och i tulltaxan den 12 januari
1968 (nr 25) hänföres till tulltaxenummer 19.08 utgår särskild avgift
till staten vid införsel.
2 §•
Avgiften utgår med 2 kronor för kilogram choklad som ingår i varan.
3 §•
Avgiften erlägges i den ordning som är föreskriven beträffande tull. Även
i övrigt gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivits om tull.
4 §.
Det åligger varuhavare eller, i fråga om vara som införes för annans räkning,
denne att uppge den sammanlagda vikten av choklad i varan vid införseln.
Uppgiften skall styrkas med intyg från tillverkaren, om tullverket
ej medger annat.
5 §•
Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
Motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen återfinns under
följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen.
Inledning, s. 43—44
Förslag och remissyttranden, s. 44—54
Departementschefen, s. 54—57
Motionerna
Yrkanden
I motioner med anledning av propositionen har yrkats
1) i de likalydande motionerna I: 881 av herrar T istad och Ahlmark samt
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 35
II: 1136 av herrar Andersson i Örebro och Berndtsson att riksdagen antar
följ ande
Förordning
om restitution av särskild varuskatt vid tillverkning av vissa bakverk
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Vid tillverkning inom riket av wafers och biscuits som innehåller choklad
och i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25) hänföres till tulltaxenummer
19.08 äger tillverkaren erhålla restitution av särskild varuskatt som erlagts
för i bakverken ingående choklad. Rätt till restitution gäller j ämväl för materialförlust
som uppstått vid tillverkningen.
2 §•
Närmare föreskrifter för tillämpning av denna förordning meddelas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
2) i de likalydande motionerna I: 902 av herr Gösta Jacobsson och II: 1161
av herr Magnusson i Borås in. fl. att för tulltaxenr 87.03, 87.04 och 87.05
tullen sätts till 11 % samt att reparationstullen bibehålls oförändrad vid
10 %;
3) i motionen II: 1160 av herr Magnusson i Borås m. fl. att riksdagen beslutar
följande ändring av de föreslagna tullsatserna.
Syntetullgarn 9 %
Trassel av rayon- eller syntetull 4 %
Rayonullavfall:
för framställning av trassel fritt
annat 7 % (som rayonull)
I detta sammanhang behandlas även följande vid riksdagens början väckta
motioner, nämligen
4) de likalydande motionerna I: 388 av herrar Tistad och Ahlmark samt
II: 465 av herrar Andersson i Örebro och Berndtsson, vari yrkats att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om skyndsamt förslag till sådan
ändring av förordningen om särskild varuskatt att ingen skatt uttas på halvfabrikat.
Motivering
I: 388 och II: 465
Vissa choklad- och konfektyrvaror är belagda med särskild varuskatt.
Skatt skall erläggas då varor av sådant slag tillverkas yrkesmässigt inom
36
Bevillningsutskottets betänkande nr h2 år 1968
riket för avsalu eller för vidare bearbetning. Även halvfabrikat är således
skattebelagda. Skatt skall också utgå då varor av skattepliktigt slag införs
till riket.
Registrerad skattskyldig får i deklaration till särskild varuskatt göra avdrag
för varor som enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till
svensk frihamn.
I en vara som inte är belagd med särskild varuskatt kan ingå halvfabrikat
som är belagt med sådan skatt. Som exempel därpå kan nämnas biseuits och
wafers (stat. nr 19.08.100) som är överdragna med choklad. Den vid tillverkningen
använda chokladmassan är i detta fall skattebelagd, däremot
inte bakverken som sådana.
Denna skattekonstruktion leder till att svensktillverkade produkter missgynnas
i förhållande till utländska varor. För att fasthålla vid det anförda
exemplet är importerade chokladöverdragna biseuits och wafers fria från
särskild varuskatt. Motsvarande svensktillverkade varor belastas däremot
med skatt på den ingående chokladmassan. Skatten utgår med 50 % av
chokladmassans beskattningsvärde, vilket är en väsentlig de! av den färdiga
produktens pris. Skattereglerna försätter alltså de svenska fabrikanterna i
underläge gentemot deras utländska konkurrenter. Något tullskydd som
kan lindra verkningarna existerar inte i förhållande till EFTA-staterna, varifrån
den hårdaste konkurrensen kommer.
Vid export av i Sverige tillverkade biseuits och wafers innehållande choklad
belastas varorna med särskild varuskatt på den ingående choldadmassan.
Detta minskar de svenska fabrikanternas konkurrensförmåga på exportmarknaden
och omöjliggör i praktiken all export av berörda varuslag.
I diskussionen har framförts tanken på att man skulle belägga importerade
biseuits och wafers innehållande choklad med eu särskild avgift motsvarande
den särskilda varuskatt som drabbar inom landet tillverkade produkter
av samma slag.
Motionärerna finner icke detta vara någon god lösning, då den innebär en
ytterligare komplicerande faktor i vårt redan tillräckligt komplicerade system
av punktskatter. Därför bör man gå den motsatta vägen och slopa den
särskilda varuskatten på halvfabrikat. En sådan ändring skulle emellertid
komma att beröra inte endast chokladmassa utan även pulver och tabletter
för beredning av läskedrycker, möjligen också andra varuslag.
1:881 och 11: 1136
I proposition nr 99 framläggs bl. a. förslag om avgift till staten vid införsel
av wafers och biseuits som innehåller choklad och hänföres till tulltaxenummer
19.08. Avgiften föreslås utgå med 2 kr. för kilogram choklad som ingår
i varan. Det skall åligga importören att uppge den sammanlagda vikten av
choklad i varan vid införseln. Uppgiften skall styrkas med intyg från tillverkaren,
om tullverket ej medger annat. Förslaget avser att utjämna den
37
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
snedvridning i konkurrensen som råder mellan importerade och inom landet
tillverkade wafers och biscuits innehållande choklad.
Motionärerna erinrar om att de i de ovan refererade motionerna 1: 388
och II: 465 påtalat denna konkurrenssnedvridning och hemställt om skyndsamt
förslag till sådan ändring att särskild varuskatt ej uttas på halvfabrikat.
I propositionen framlägges förslag till en annan lösning. Denna är emellertid
enligt motionärernas mening behäftad med svagheter i följande avseenden.
Det är ovisst huruvida den föreslagna avgiften motsvarar den särskilda
varuskatten, som belastar varan med 50 procent av chokladens beskattningsvärde.
Kvaliteten och sammansättningen av ingående choklad kan variera
starkt. I den män avgiften — generellt eller för visst varuparti — skulle vara
högre än den skatt som belastar motsvarande svenska varor, torde avgiftsbeläggningen
av importvarorna strida mot artikel 6 i EFTA-konventionen.
Erfarenheterna av pälsvarubeskattningen, där i viss mån likartade problem
föreligger, visar att de utländska leverantörerna påpassligt reagerar mot avgiftsdiskriminering.
Metoden för fastställande av mängden i varan ingående choklad är inte
tillförlitlig. Vid tillverkning inom Sverige utgår skatt för den chokladmassa
som tillförs bakverken. I denna massa ingår förutom produkter av kakaobönor
vanligen socker och smakämnen, men den kan därutöver innehålla
mjölk, kaffe, hasselnötter, mandlar, apelsinskal och annat. Vid bestämmande
av den sammanlagda vikten choklad i varan skall alla ingredienser givetvis
medräknas. Det föreligger risk för att importören resp. tillverkaren i sin
viktuppgift underlåter att medräkna sådana tillsatser. Möjligheterna att kontrollera
de lämnade uppgifterna är begränsade. Kontrollen är därtill tidsoch
kostnadskrävande.
Förslaget upphäver inte konkurrenssnedvridningen vid export.
Av dessa skäl anser motionärerna att den i propositionen föreslagna lösningen
inte kan godtas.
Då ett förslag om att slopa den särskilda varuskatten på halvfabrikat, såsom
föreslagits i de ovan nämnda motionerna, inte kan föreläggas riksdagen
förrän tidigast till hösten och en snabb lösning av här ifrågavarande konkurrensproblem
är angelägen, föreslås i stället införande av ett restitutionsförfarande
för avlyftning av erlagd skatt. Härigenom upphäves förekommande
konkurrenssnedvridning vad beträffar såväl import som export. Wafers
och biscuits torde uteslutande tillverkas industriellt av ett mycket begränsat
antal företag. Man kan därför i detta sammanhang helt bortse från de mindre
bagerierna. Detta gör ett restitutionsförfarande enkelt att administrera.
För wafers och biscuits utgår utjämningsskatt om inte tillverkningen sker
i endast ringa omfattning. Kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet vid
tillverkning inom riket. Skattskyldig tillverkare avger deklaration till kon
-
38
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
trollstyrelsen över sin tillverkning av skattebelagda varor. 1 deklarationen
yrkar tillverkaren samtidigt ersättning för den fördyring som uppstått genom
att vid tillverkningen använts råvaror som omfattas av jordbruksregleringen.
Denna ersättning regleras av kontrollstyrelsen.
Då sålunda de varor, varom här är fråga, är underkastade ett avgifts- och
prisutjämningssystem med kontrollstyrelsen som beskattningsmyndighet
och kontrollstyrelsen också är beskattningsmyndighet för den särskilda
varuskatten, bör ett restitutionsförfarande utan större omgång kunna byggas
upp på basis av det deklarations- och kontrollsystem som redan finns.
I: 902 och II: 1161
I propositionen föreslås vissa tulländringar, som aktualiserats i samband
med genomförandet av Sveriges åtaganden i Kennedyronden. Därvid föreslås
emellertid vissa tullnedsättningar, som går längre än vad dessa åtaganden
motiverar. Medan för specialbilar (tnlltaxenr 87.03) samt för underreden
och karosserier (tulltaxenr 87.04 och 87.05) de svenska förhandlingsåtagandena
innebär en sänkning från 15 % till 11 % föreslås i propositionen att
tullen sättes till 10 %. Anledning till eu sådan sänkning utan motsvarande
utländsk motprestation saknas.
På motsvarande sätt föreslås en sänkning av den s. k. reparationstullen
från 10 % till 5 % utan motsvarande åtaganden. Genom den senare sänkningen
försämras de svenska reparationsföretagens konkurrensläge i förhållande
till utlandet.
II: 1160
Motionärerna framhåller att handelsministern i remissdebatten meddelat
att utredningar pågår om vilken kapacitet som ur beredskapssynpunkt kan
vara nödvändig och önskvärd för vår textilindustri. Så länge detta utredningsarbete
ännu ej avslutats är det olämpligt att låsa tullen för textilvarorna
vid lägre nivå än som fordras enligt våra åtaganden i GATT. Speciellt allvarligt
är detta beträffande garnsidan, eftersom garnproduktionen utgör en
från beredskapssynpunkt mycket trång sektor. Branschen har för syntetullgarn
yrkat på en tull på 9—10 %. Kommerskollegium har funnit att en tull
på 7—9 % ger ett manufaktureringsskydd av den storlek som tulltaxekommittén
allmänt sett förordade. Med hänsyn till dessa förhållanden bör tullsatsen
för syntetullgarn nu inte sättas lägre än 9 %.
Enligt propositionen jämställs avfall och maskintrassel. Maskin- och polertrassel
är emellertid en manufakturerad vara, som liksom andra tillverkade
produkter bör beviljas ett tullskydd i proportion till förädlingsgraden. För
närvarande är manufaktureringsskyddet för tillverkning av syntet- och
rayonulltrassel 8 %. Att tullfrihet införes för avfall motiverar enligt motionärernas
uppfattning inte att en bearbetad vara med detta avfall som utgångsmaterial
skall berövas sitt manufaktureringsskydd. Vissa tulltekniska
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 39
svårigheter kan föreligga vad gäller alt skilja rayon- och syntetmaterial från
varandra. Den av branschen föreslagna lösningen eliminerar emellertid dessa
svårigheter samtidigt som tillverkningen av trassel fortfarande erhåller ett
visst mindre manufaktureringsskydd.
Utskottet
I den av 1967 års höstriksdag behandlade propositionen (1967: 150) med
förslag till ny tulltaxa på grundval av förhandlingsresultatet i Kennedyronden
aviserades att ändringar på vissa punkter kunde komma att visa sig
nödvändiga. Med anledning härav förutsatte bevillningsutskottet att frågan
om bl. a. tullen på linolja, som tagits upp i eu motion med anledning av propositionen,
skulle komma att uppmärksammas i detta sammanhang. Så har
också skett i den här behandlade propositionen, som förutom de tullfrågor
berörande bl. a. textil- och bilbranschen, som kvarstod olösta efter Ivennedyrondens
slut, även tar upp frågor om råvaruprisutjämning för mandelmassa
samt om särskild avgift vid import av vissa slag av wafers och biscuits.
De föreslagna tulländringarna i fråga om syntetiska textilfibrer, bilar och
bildelar samt avtrappningen av reparationstullen har föranlett motion syrkanden
liksom även den föreslagna avgiften för wafers och biscuits.
Syntetull tillverkas inte inom landet. I nuvarande tulltaxa åtnjuter tillverkningen
av syntetullgarn ett tullskydd motsvarande skillnaden 3 % mellan
garntullen på 11 % och ulltullen på 8 %. De svenska åtagandena i Kennedyronden
skulle innebära att denna marginal ökades till 6 %, dvs. till
skillnaden mellan 4 och 10 %. Frågan har emellertid kommit i ett ändrat
läge sedan Ivungl. Maj :t med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen på framställning
från textilbranschen medgett tullfrihet för syntetullen. Departementschefen
anser inte att denna tullfrihet i och för sig bör föranleda någon
höjning av skyddet för garntillverkningen men föreslår med beaktande av
utvecklingen på kostnadssidan en tullsats på 7 % för syntetullgarn och att
tullfrihet för syntetull införs i tulltaxan samt att tullfriheten också skall
omfatta avfall av rayonull.
I motionen II: 1160 yrkas att tullen för syntetullgarn bestäms till 9 %,
att trassel av rayon- eller syntetull får en tullsats på 4 % samt att rayonullavfal!
för framställning av trassel blir tullfritt medan annat sådant avfall
får en tull på 7 (i. Motionärerna anser det olämpligt att i nuvarande
läge låsa tullarna på en lägre nivå än som fordras enligt våra handelspolitiska
åtaganden.
Utskottet kan för sin del inte finna att motionärerna anfört tillräckligt
bärande skäl för sin ståndpunkt. Den avvägning som gjorts i propositionen
innebär i fråga om syntetullgarnerna en ökad tullmarginal gentemot ullen
men också en avvägning med hänsyn till den del av textilindustrin som i
40
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
sill produktion använder importerade, tullbelagda garner. I fråga om trassel
är det enligt utskottets mening av vikt för förbrukarna alt tullförhållandena
blir enhetliga, och härvid bör observeras att den dominerande delen
utgörs av bomullstrassel som redan är tullfritt.
I fråga om bilområdet framhålls i propositionen värdet av så enhetliga
tullar som möjligt och med hänsyn härtill föreslås att de biltullar som i
Kennedyronden sattes till 11 % sänks till 10 %. Det gäller bl. a. specialbilar
och lcarosserier samt underreden med motorer för personbilar. Vidare
föreslås att den s. k. reparations tullen avtrappas på samma sätt som tullarna
på maskinområdet, vilket innebär en tullsats på 5 % som slutlig tull.
Motionärerna i motionerna I: 902 och II: 1161 motsätter sig den föreslagna
sänkningen av biltullarna med hänvisning till att sänkningen inte motsvaras
av någon utländsk motprestation. De anser vidare att sänkningen av
reparationstullen försämrar de svenska reparationsföretagens konkurrensläge
i förhållande till utlandet.
Tullarna i den svenska tulltaxan bygger som bekant i princip på tanken
om enhetligt tullskydd för enhetlig tillverkning. Denna princip försökte man
också iaktta i Kennedyronden. Av förhandlingsskäl gjorde man inom bilområdet
ett avsteg från den enhetliga tullen beträffande lastbilarna för vilka
en tull på 15 % bibehölls. Också tullsatsen 11 % för vissa bilar och bildelar
var betingad av förhandlingsutvecklingen. Ett bibehållande av en tull på
11 % för lcarosserier och underreden för personbilar ter sig emellertid inte
motiverat, då såväl de färdiga personbilarna som bildelar i allmänhet får eu
tull på 10 %. Någon anledning att specialbilar såsom brandbilar och bärgningsbilar
skall ha annan tull än övriga bilar finns inte heller.
En viss tveksamhet gentemot sänkningen av reparationstullen har vid
remissbehandlingen redovisats av bl. a. representanter för gummibranschen
samt av motorrenoverarna. Däremot är sänkningen ett starkt önskemål inom
den del av bilbranschen som är beroende av renoveringar utomlands. Anpassningen
av reparationstullen till tullarna på maskinområdet har hittills
betraktats som en lämplig avvägning mellan dessa olika intressen.
Utskottet finner således inte skäl tillstyrka de i de här behandlade motionerna
framförda yrkandena.
Det förhållandet att andra länder inte krävt tullsänkningar i dessa fall
är enligt utskottets mening i och för sig inte något skäl för att avstå från
den avvägning av tullsatserna som med hänsyn till de svenska marknadsförhållandena
synes vara lämpligast.
Utskottet tar slutligen upp de frågor som sammanhänger med den föreslagna
avgiften vid import av vissa wafers och biscuits. Enligt bestämmelserna
i förordningen om särskild varuskatt skall sådan skatt utgå på de
skattepliktiga varorna inte bara då de tillverkas för försäljning utan också
då de tillverkas för vidare bearbetning. En kexfabrik som framställer choklad
för att användas vid kextillverkningen blir således skattskyldig för sin
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 41
chokladtillverkning oaktat kexen inte är skattepliktiga enligt denna förordning.
Vid import av wafers och biscuits, till vilken varugrupp bl. a. chokladöverdragna
kex hör, utgår emellertid inte någon tull eller annan avgift som
svarar mot den inhemska beskattningen av choklad. Denna snedvridning av
konkurrensen har påtalats av vederbörande branschorganisation som framhållit
att den lett till en alltmer ökande import. För att förbättra de inhemska
tillverkarnas konkurrensläge föreslås i propositionen att en avgift
skall tas ut vid import av nämnda varor och att denna lämpligen bör sättas
till 2 kr. per kg choklad som ingår i bakverket.
Samma fråga tas upp i de vid innevarande riksdags början väckta motionerna
I: 388 och II: 465. Motionärerna avvisar tanken på en särskild avgift
vid import och begär i stället riksdagsskrivelse angående sådan ändring
av förordningen om särskild varuskatt att skatt inte skall utgå på halvfabrikat.
Med hänsyn till att en avveckling av skatten på halvfabrikat skulle komma
att beröra inte endast chokladmassa utan även pulver och tabletter för
beredning av läskedrycker och möjligen också andra varuslag inskränker
motionärerna sig till att begära riksdagsskrivelse med hemställan om förslag
beträffande den avsedda skatteavvecklingen. I de med anledning av
propositionen väckta motionerna I: 881 och II: 1136 av samma motionärer
framläggs förslag till förordning om restitution av skatt på choklad som
använts för tillverkning av wafers och biscuits, vilket förslag torde vara avsett
att ersätta det i propositionen framlagda förslaget om en särskild avgift
vid införseln av dessa varor. Formellt yrkar motionärerna inte avslag
på det i propositionen framlagda förslaget, men utskottet förutsätter med
hänsyn till motiveringen i motionerna att ett sådant yrkande varit avsett att
framställas.
Frågan om beskattningen av den choklad som används för tillverkning
av andra varor än sådana som är skattepliktiga enligt förordningen om
särskild varuskatt kan självfallet lösas på det i och för sig enkla sätt som
angivits i de vid riksdagens början väckta motionerna, nämligen att man
slopar den bestämmelse som stadgar skattskyldighet för den som tar ut
skattepliktig vara för vidare bearbetning. De av motionärerna uttalade farhågorna
för komplikationer i fråga om bl. a. tabletter och pulver avsedda
för beredning av läskedrycker saknar helt relevans i detta sammanhang, då
denna varugrupp inte förekommer i industriellt sammanhang. Däremot
synes det utskottet ovisst om motionärerna varit medvetna om vad en sådan
åtgärd skulle betyda ekonomiskt och administrativt. Om man från beskattningen
undantar alla former av blockchoklad blir man sannolikt nödsakad
att i likhet med vad som nu gäller i fråga om exempelvis mandelmassa fastställa
en viktgräns och förklara att choklad som säljs i enhet om minst ett
kg är skattefri men att övrig choklad skall beskattas. Detta system fungerar
i viss mån tillfredsställande i fråga om mandelmassa på grund av att denna
vara i obearbetat skick inte är nämnvärt efterfrågad som konfektyr. Beträf
-
42 Bevillningsutskottets betänkande nr fö år 1968
fande blockchokladen däremot gäller att den kan ges samma sammansättning
som en av de största artiklarna inom sötvaruområdet, nämligen chokladkakorna,
som svarar för en inte obetydlig del av skatteinkomsterna. Utskottet
anser det överflödigt att närmare utveckla de i samband härmed uppkommande
kontrollsvårigheterna. Skattebortfallet enligt motionärernas förslag
kan uppskattes till mellan 10 och 20 milj. kr.
Det med anledning av propositionen framförda yrkandet att konkurrenssnedvridningen
skulle elimineras genom att de inhemska tillverkarna av
wafers och biscuits får restitution av den särskilda varuskatt de erlagt för
choklad som ingår i sådana varor motiveras med att det i propositionen
framlagda förslaget är behäftat med vissa svagheter. Sålunda skulle det enligt
motionärernas mening vara tveksamt om den föreslagna avgiften är
riktigt avvägd. Om avgiften i vissa fall skulle vara för hög, skulle detta
strida mot EFTA-lconventionen. Vidare skulle svårigheter föreligga att fastställa
mängden i varan ingående choklad och att kontrollera uppgifterna
härom. Slutligen framhålls att förslaget inte upphäver konkurrenssnedvridningen
vid export.
Till stöd för den föreslagna restitutionen åberopas att de avsedda varorna
uteslutande torde tillverkas industriellt av ett mycket begränsat antal företag
som också är skattskyldiga till utjämningsskatt. Då kontrollstyrelsen
är beskattningsmyndighet för denna skatt och även för den särskilda varuskatten
anser motionärerna att kontrollstyrelsen bör kunna fullgöra uppgifterna
med restitutionen.
Utskottet, som förutsätter att motionärerna avser att deras förslag skall
ersätta den i propositionen föreslagna avgiften vid införsel och att inte båda
förslagen skall förverkligas, kan inte finna att något av de argument motionärerna
framför är tillräckligt vägande för att motivera ett frångående av
förslaget i propositionen. På vissa punkter finner utskottet motionärernas
argumentering vilseledande. Wafers och biscuits tillverkas nämligen av
praktiskt taget varje tillverkningslconditori och av ett flertal bagerier. Dessa
kategorier är f. n. inte skattskyldiga till utjämningsskatt men om man utformar
restitutionsbestäminelserna så som motionärerna föreslår kommer
självfallet dessa grupper att begära restitution för sin chokladförbrukning
som inte är begränsad till wafers och biscuits utan även omfattar tårtor och
andra varor som inte hör till denna varugrupp. Motionärernas förslag torde
med hänsyn därtill komma att medföra än större svårigheter och kontrollproblem
än departementschefens förslag. Skattesatsens höjd har enligt vad
utskottet erfarit bestämts med ledning av ingående undersökningar och är
— för att undvika EFT A-komplikationer — satt något i underkant i förhållande
till de värden som de verkställda undersökningarna gett till resultat.
Såväl när det gäller de praktiska svårigheterna som farhågorna för kollisioner
med EFTA-överenskommelsen vill utskottet emellertid hänvisa till
erfarenheterna från Danmark och Norge, där man i flera år tillämpat en
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968 43
avgift av samma slag som nu föreslås i propositionen. Enligt vad utskottet
erfarit har nämligen tillämpningen av motsvarande bestämmelser i dessa
länder inte vållat några svårigheter. Härutöver vill utskottet framhålla att
om man godkänner principen att en inhemsk konsumtionsskatt bör avlyftas,
om importvarorna inom samma område inte drabbas av en däremot
svarande avgift, blir med all sannolikhet följden att samma krav kommer att
resas från närliggande områden. Det kan sålunda nämnas att vid glasstillverkningen
förbrukas ganska stora kvantiteter choklad, men glass är numera
en skattefri vara. Vad slutligen gäller frågan om exporten av svenska
wafers och biscuits kan utskottet i princip biträda den uppfattningen att
förordningen om säskild varuskatt borde ha innehållit bestämmelser som
möjliggör restitution av skatten i sådana fall. Då någon dylik export i nämnvärd
omfattning hittills inte förekommit kan emellertid avsaknaden av sådana
regler inte betecknas som någon allvarlig brist. Utskottet förutsätter
att Kungl. Maj :t om frågan blir aktuell kommer att framlägga förslag om
komplettering av förordningen om särskild varuskatt i nämnda avseende.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1: 388 och II: 465
samt I: 881 och II: 1136.
Mot de delar av propositionen som inte tagits upp till särskild behandling
har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Med åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen
A) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 1968: 99
och med avslag på motionerna 1:902 och 11:1161 samt
motionen II: 1160 antar de vid propositionen fogade förslagen
till
1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968
(nr 25),
2) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 §
tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),
3) förordning angående ändring i förordningen den 3
juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk,
B) bemyndigar Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och
ett av åren 1970, 1971 och 1972 genomföra de ändringar
i tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 i bilaga till statsrådsprotokollet
i ärendet,
G) avslår
1) motionerna I: 388 och II: 465,
2) motionerna I: 881 och II: 1136.
Stockholm den 9 maj 1968
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
44
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Yngve Nilsson (h),
Sundin (ep), Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (h), Paul Jansson (s),
Erik Filip Petersson (fp), Arne Pettersson (s), Stadling (s) och Tistad
(fp); samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt (s),
Engkvist (s), Andersson i Essvik (s), Eriksson i Bäckmora (ep)*, Enskog
(fp), Carlstein (s), Larsson i Umeå (fp), Hammarsten (s) och Börjesson i
Falköping (ep).
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer
1) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Magnusson i
Borås (h), vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: 902 och
II: 1161 samt II: 1160 ansett att utskottet under punkterna A 1, A 2 och B
bort hemställa att riksdagen med bifall till motionerna I: 902 och II: 1161
samt II: 1160
A 1) antar det vid Kungl. Maj :ts proposition nr 99 fogade
förslaget till förordning om ändring i tulltaxan den 12
januari 1968 (nr 25) med följande ändringar:
a) att tulltaxenummer 56.03 fr. o. m. den 1 juli 1968 skall
ha följande lydelse:
56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller
korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke
kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning:
A. trassel............................................ 4 %
B. annat av syntetiskt textilmaterial...................... fri
C. annat av konstgjort textilmaterial:
1. för framställning av trassel ........................ fri
2. för framställning av annat än trassel ................ 7,6 %
b) att tullen för tulltaxenummer 56.05 A 1 och 56.06 A
fr. o. in. den 1 juli 1968 skall vara 9 %;
c) att den i propositionen föreslagna ändringen av tullen
för tulltaxenummer 87.03, 87.04 B 1 och 87.05 A avslås;
A 2) avslår det vid propositionen fogade förslaget till
förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391) såvitt ändringen
avser förstnämnda författningsrum,
B) bemyndigar Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och
ett av åren 1970, 1971 och 1972 dels genomföra de ändringar
i tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 i bilagan till
statsrådsprotokollet i ärendet med undantag för tulltaxenummer
87.03, 87.04 B 1 och 87.05 A, dels beträffande tull
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
45
taxenummer 56.03 C 2 genomföra samma ändringar i tulltaxan
som i nämnda bilaga anges för tulltaxenummer
56.04 B.
2) av herrar Erik Filip Petersson (fp), T istad (fp), Enskog (fp) och
Larsson i Umeå (fp), som anser,
dels att det avsnitt som börjar på s. 41 med »Frågan om beskattningen»
och slutar på s. 43 med »motionerna I: 388 och II: 465 samt I: 881 och II:
1136» bort ha följande lydelse:
»Frågan om beskattningen av den choklad som används för tillverkning
av andra varor än sådana som är skattepliktiga enligt förordningen om särskild
varuskatt kan givetvis lösas på det sätt som angivits i de vid riksdagens
början väckta motionerna, nämligen genom att slopa skatten på halvfabrikaten.
En sådan omläggning av beskattningen måste dock enligt utskottets
mening föregås av en utredning som klarlägger konsekvenserna
därav. Med hänsyn till att en total avveckling av den särskilda varuskatten
bör ske inom ramen för en samlad skattereform, bör en sådan separat utredning
inte igångsättas nu. Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka
bifall till motionerna I: 388 och II: 465.
Den lösning som föreslås i propositionen — införande av en särskild importavgift
på wafers och biscuits — är behäftad med åtskilliga svagheter.
Importavgiften föreslås utgå efter vikt, medan den särskilda varuskatten
utgår efter värde. Denna konstruktion synes vara nödvändig av kontrolltekniska
skäl. Om inle importavgiften sättes extremt lågt, i vilket fall den
delvis förfelar sitt syfte, kan denna konstruktion leda till en diskriminering
av vissa delar av importen, som strider mot våra internationella åtaganden.
Fastställandet av avgiften i det enskilda fallet förutsättes ske på grundval
av deklaration av tillverkaren. Möjligheterna att i praktiken kontrollera
deklarationens riktighet är starkt begränsade. Slutligen innebär den föreslagna
importavgiften inte någon lösning på det problem som består däri,
att den särskilda varuskatten på choklad belastar nu ifrågavarande bakverk
även vid export och i praktiken gör det omöjligt för de svenska fabrikanterna
att konkurrera på den utländska marknaden.
Med det anförda får utskottet avstyrka bifall till propositionen i vad den
avser förslag om importavgift på wafers och biscuits innehållande choklad.
Utskottet anser att ett restitutionsförfarande av det slag som föreslås i
motionerna I: 881 och II: 1136 löser hithörande problem på ett ändamålsenligt
sätt. För wafers och biscuits utgår utjämningsskatt enligt förordningen
den 3 juni 1960 (nr 258) såvida inte tillverkningen sker i allenast ringa
omfattning. Beskattningsmyndighet vid tillverkning inom landet är kontrollstyrelsen,
till vilken myndighet skattskyldig tillverkare har att avge
deklaration över sin tillverkning av skattebelagda varor. I deklarationen
46
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
yrkar tillverkaren samtidigt ersättning för den fördyring som uppstått genom
att vid tillverkningen använts råvaror som omfattas av jordbruksregleringen.
Denna ersättning regleras av kontrollstyrelsen, som också är beskattningsmyndighet
för den särskilda varuskatten. Då sålunda de varor
varom här är fråga är inordnade i ett avgifts- och prisutjämningssystem
som administreras av kontrollstyrelsen anser utskottet, att ett restitutionsinstitut
utan större omgång kan byggas upp på basis av det deklarationsoch
kontrollsystem som redan finns.
Såsom ovan nämnts föreligger inte skattskyldighet till utjämningsskatt
vid tillverkning av wafers och biscuits i allenast ringa omfattning. Utskottet
anser att rätten till restitution bör begränsas på motsvarande sätt. Utskottet
föreslår därför att tillverkare av wafers och biscuits, som har att erlägga utjämningsskatt
vid tillverkningen, skall vara berättigad att åtnjuta restitution
av särskild varuskatt för i bakverken ingående choklad. Därmed tillgodoses
i allt väsentligt yrkandena i motionerna I: 881 och II: 1136.»
dels alt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen
A) med avslag på propositionen i vad den avser förslag
om särskild avgift vid införsel av vissa bakverk och med
avslag på motionerna 1:902 och 11:1161 samt motionen
II: 1160 antar de vid propositionen fogade förslagen till
1) (= utskottet)
2) (= utskottet)
3) (= utskottet)
4) med anledning av motionerna I: 881 och II: 1136 antar
följande
Förordning
om restitution av särskild varuskatt vid tillverkning av vissa bakverk
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Vid tillverkningen inom riket av wafers och biscuits som innehåller choklad
och i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25) hänförs till tultaxenummer
19.08 äger tillverkaren, under förutsättning att vid tillverkningen utgår utjämningsskatt
enligt förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt
å vissa varor, erhålla restitution av särskild varuskatt som erlagts för
i bakverken ingående choklad. Rätt till restitution gäller jämväl för materialförlust
som uppstått vid tillverkningen.
Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1968
47
2 §•
Narmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
B) (= utskottet)
C) avslår motionerna I: 388 och II: 465.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680028