Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1968
1
Nr 28
Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner
angående beskattningen av företagsvinster.
(2:a avd.)
I motionerna I: 643 av herr Ottosson in. fl. och II: 817 av herr Nordgren
m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att
Kungl. Maj :t överlämnar motionerna till företagsskatteutredningen att tas
i beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag.
Gällande bestämmelser
Dubbelbeskattningen av svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar
innebär enligt gällande regler i princip att aktiebolagens och föreningarnas
vinster beskattas dels hos företagen, dels hos delägarna, när
vinstmedlen utdelas till dessa. Bolagen och föreningarna äger, med vissa
undantag, inte göra avdrag vid taxeringen för belopp som utdelas, vilket
innebär att fonderad och utdelad vinst i princip beskattas efter samma
grunder.
En betydande uppluckring av den ifrågavarande dubbelbeskattningen —
främst genom möjligheten till avdrag för utdelning på nyemitterade aktier
— har skett genom den s. k. Annell-lagen, vilken lagstiftning numera blivit
permanent. Annell-lagen (SFS 1960:658; förlängd g. SFS 1964:80) är i
vad den avser skattskyldighet för utdelningar numera inarbetad i 54 §
kommunalskattelagen, medan bestämmelserna om avdrag för utdelning
på nyemissioner återfinns i förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning (SFS 1967:94).
Enligt 54 § kommunalskattelagen är svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar frikallade från skattskyldighet för utdelning på
aktier i svenska aktiebolag och på andelar i svenska ekonomiska föreningar
under förutsättning att aktierna eller andelarna inte innehas i
kapitalplaceringssyfte. Från skattefriheten har emellertid undantagits aktiebolag
och ekonomiska föreningar, som driver bank- eller annan penningrörelse
eller försäkringsrörelse. Dock är aktiebolag och ekonomiska föreningar,
som driver bank- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse
jämte annan verksamhet, frikallade från skattskyldighet för utdelning på
aktier och andelar, vilka innehas som ett led i organisationen av bolagens
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 sand. Nr 28
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1968
eller föreningarnas verksamhet till den del denna avser annat än förvaltning
av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.
Vidare äger aktiebolag, som driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,
åtnjuta skattefrihet för utdelning på aktier, som innehas som ett
led i organisationen av sådan verksamhet.
Från den tidigare provisoriska Annell-lagstiftningen har i 54 § kommunalskattelagen
införts följande bestämmelser att gälla sådana utdelningar
från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som varit tillgängliga
för lyftning fr. o. in. den 1 januari 1966. Aktiebolag eller ekonomisk
förening, som driver byggnadsrörelse, tomtstyckningsrörelse eller
yrkesmässig handel med fastigheter, åtnjuter inte skattefrihet för utdelning
på aktie eller andel som utgör lagertillgång i rörelsen. För förvaltningsföretag
— d. v. s. bolag eller föreningar, vilkas verksamhet uteslutande
eller så gott som uteslutande består i förvaltning av värdepapper eller likartad
lös egendom — inträder skattskyldighet för uppburen utdelning i
den mån sammanlagda beloppet därav överstiger den av bolaget för beskattningsåret
beslutade egna utdelningen. Den utdelningsinkomst som fonderas
blir således beskattad. Investmentföretag — d. v. s. sådana förvaltningsföretag,
vilkas uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktieägare eller andelsägare riskfördelning och vilkas
aktier eller andelar ägs av ett stort antal fysiska personer — blir skattskyldiga
för uppburen utdelning i den mån sammanlagda beloppet därav
överstiger 125 procent av den av företaget för beskattningsåret beslutade
utdelningen.
Enligt förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning
medges svenskt aktiebolag vid beräkning av nettointäkt av rörelse
eller jordbruksfastighet avdrag för utdelning på nyemitterade aktier med
5 % av vad som inbetalats för aktierna före beskattningsårets utgång. Procenttalet
i den tidigare provisoriska Annell-lagstiftningen utgjorde 4. Rätten
till avdrag får numera åtnjutas under 10 mot tidigare 6 kalenderår.
Avdrag medges dock inte senare än femtonde taxeringsåret efter det då
inbetalning för aktierna först ägde rum. Avdraget kan därvid förskjutas
inom 15-årsperioden, för den händelse utdelning inte skulle ske under något
år. I förordningen finns vidare specialbestämmelser angående förbud
mot avdragsrätt dels när inbetalning av aktier skett genom apport av aktier
eller andelar i ekonomiska föreningar, dels när det emitterande bolaget
under beskattningsåret eller tidigare utskiftat tillgångar till delägarna och
dels när mer än 50 procent av det utdelande bolagets aktier vid utdelningstillfället
ägdes av svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt
bolag. De nya reglerna om avdragsrätt gäller nyemissioner fr. o. m.
den 1 juli 1966. För emissioner som gjorts under tiden den 1 januari 1961—
den 30 juni 1966 gäller fortfarande bestämmelserna i 1—8 §§ i den provisoriska
Annell-lagstiftningen.
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1968
3
Frågans tidigare behandling
Samma motionsyrkande som det förevarande prövades av riksdagen förra
året men avvisades. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 7 erinrade
utskottet om att den avdragsrätt för utdelning på nyemitterade aktier, som
tillkommit genom den provisoriska s. k. Annell-lagen, redan visat sig vara
av betydelse för företagens kapitalanskaffning. Permanentningen av Annelllagstiftningen
skulle enligt utskottets mening innebära ytterligare lättnader
i dubbelbeskattningen av bolagens vinster. Utskottet framhöll avslutningsvis
att frågan om dubbelbeskattning av aktiebolag och ekonomiska
föreningar borde prövas inom ramen för en omprövning av företagsbeskattningen.
Motionerna
Motionärerna framhåller att genom förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning en högre grad av likformighet i beskattning
uppnås av de hos aktiebolagen gängse förekommande finansieringsformerna
än vad som tidigare varit fallet. En viss olikformighet kvarstår
dock fortfarande. Bl. a. missgynnas aktiebolag med hög intern finansiering
jämfört med sådana aktiebolag där den externa finansieringen svarar
för det huvudsakliga kapitalbehovet. Vidare medges ej fullt avdrag för
sådan utdelning som överstiger 5 procent av nyemitterat kapital. Dessutom
behandlas aktiebolag och ekonomiska föreningar i vad det gäller avdrag
för utdelning ej likformigt.
I detta sammanhang måste man enligt motionärernas mening beakta de
regler för skattskyldighet i vissa fall för utdelning som numera intagits
i 54 § kommunalskattelagen. Genom dessa regler, som gäller både för
svenska aktiebolag och för svenska ekonomiska föreningar, utgör syftet
med aktieinnehavet en avgörande faktor när det gäller att bestämma om
skattskyldighet eller inte föreligger för utdelning. Detta medför, med hänsyn
tagen till förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,
att kapitalanskaffningen för aktiebolag från ekonomiska föreningar
och aktiebolag jämförd med kapitalanskaffningen från övriga investerare
kan få en ur beskattningssynpunkt olikartad behandling. Motionärerna
anser det därför önskvärt att en total avveckling av dubbelbeskattningen
av svenska ekonomiska föreningar och svenska aktiebolag kunde
ske och i så fall på ett sådant sätt att dessa båda företagsformer får en ur
beskattningssynpunkt fullt likformig behandling och att beskattningen
får en helt neutral inverkan på valet av finansieringsform.
Avslutningsvis framhåller motionärerna att flertalet av aktiebolagen i
vårt land utgörs av familjebolag eller s. k, egenföretag. För dessa företag
torde enligt motionärernas mening en successiv avveckling av dubbelbe
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1968
skattningen komina att till en början få ringa betydelse, eftersom de på
grund av den betungande dubbelbeskattningen sällan redovisar vinst. Detta
har i sin tur medfört ett ringa intresse för placering av riskvilliga medel
i familjebolagen. En avveckling av dubbelbeskattningen skulle innebära
att dessa företag bereddes tillgång till emissionsmarknaden och därmed
också möjlighet till en effektivare kapitalförsörjning. Förslaget skulle innebära
ett uppfyllande av önskemålet om en spridning av det riskvilliga kapitalet
på ett större antal ägare.
Utskottet
Utmärkande för beskattningen av aktiebolags och ekonomiska föreningars
inkomst är bl. a. att denna i princip beskattas två gånger, nämligen dels hos
bolaget eller föreningen och dels, i den mån inkomsten utdelas, hos delägarna.
Bolagen och föreningarna äger — med nedan angivet undantag —
inte rätt till avdrag vid taxeringen för utdelade belopp, vilket innebär att
fonderad och utdelad vinst beskattas lika. För de kooperativa föreningarna
har dubbelbeskattningen så till vida modifierats, att avdrag medges för
utdelning i form av pristillägg, rabatter eller dylikt i förhållande till gjorda
inköp eller försäljningar. För att förhindra lcedjebeskattning är svenska
aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar principiellt frikallade från
skattskyldighet för utdelning på sådana aktier eller andelar i svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk förening, som inte innehas i kapitalplaceringssyfte.
Skattefriheten gäller dock inte i fråga om sådana aktiebolag och
ekonomiska föreningar, vilka driver bank- eller annan penningrörelse eller
försäkringsrörelse. Inte heller aktiebolag eller ekonomisk förening, som
driver byggnadsrörelse, tomtstyckningsrörelse eller handel med fastigheter
åtnjuter skattefrihet för utdelning på aktie eller andel som utgör lagertillgång
i rörelsen. I fråga om förvaltningsföretag gäller att de beskattas för
sådan utdelningsinkomst som fonderas.
Dubbelbeskattningen av aktiebolag är numera uppmjukad genom förordningen
om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning, vilken
antogs av 1967 års vårriksdag. Förordningen bygger på den tidigare provisoriska
s. k. Annell-lagstiftningen. Bestämmelserna innebär att svenska aktiebolag
vid beräkning av nettointäkt av rörelse eller jordbruksfastighet är
berättigade till avdrag för utdelning på aktie, för vilken inbetalning sker
efter den 30 juni 1966 i samband med bolagsbildning eller ökning av aktiekapital.
Avdrag medges med 5 % av det vid beskattningsårets utgång för de
nya aktierna inbetalade kapitalet. Avdrag får ske under högst tio år och
inte senare än femtonde taxeringsåret efter det då inbetalning för aktierna
först skedde. För nyemissioner som gjorts före den 1 juli 1966 gäller den
tidigare provisoriska s. k. Annell-lagen, d. v. s. avdrag kan medges med 4 %
under sammanlagt sex år.
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1968 5
Enligt motionärernas mening är det otillfredsställande att lagstiftningen
om avdrag för viss aktieutdelning inte gäller de ekonomiska föreningarna.
För att aktiebolag och ekonomiska föreningar skall få en från beskattningssynpunkt
fullt likformig behandling och beskattningen en neutral inverkan
på valet av finansieringsform förordar- motionärerna en total avveckling av
dubbelbeskattningen av dessa företagsformer. Detta skulle medföra att
framför allt familjeföretagen fick tillgång till emissionsmarknaden och därigenom
möjlighet till en effektivare kapitalförsörjning.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att under förarbetena till Annelllagstiftningen
också undersöktes huruvida ekonomiska föreningar borde få
rätt till avdrag för utdelning. 1960 års bolagsskattesakkunniga ansåg dock
inte att så borde ske. Som skäl härför åberopades framför allt att de ekonomiska
föreningarna inte vänder sig till den egentliga kapitalmarknaden
vid anskaffande av eget kapital och att utdelning på insatskapital praktiskt
taget aldrig förekommer inom den jordbrukskooperativa föreningsrörelsen.
Flera remissmyndigheter uttalade i anslutning härtill att införandet av
regler om partiellt upphävande av dubbelbeskattningen av ekonomiska föreningar
skulle vara förknippat med många svårigheter. Departementschefen
delade i prop. 1960: 162 dessa synpunkter.
I prop. 1967: 17 med förslag till permanentning av Annell-lagstiftningen
ansåg departementschefen sig inte böra ta upp frågan om en avveckling av
dubbelbeskattningen av bolagens vinster eller att mildra den t. ex. genom
att medge visst avdrag för utdelning på allt inbetalat aktiekapital eller beskatta
utdelad vinst lägre än fonderad etc. Departementschefen åberopade
därvid att dubbelbeskattning av bolagsvinster förekommer i åtskilliga länder
med beskattningssystem liknande det svenska. Den föreslagna permanentningen
av bestämmelserna om rätt till avdrag för utdelningar på nyemissioner
fann departementschefen emellertid inte hindra att dessa bestämmelser
liksom all skattelagstiftning omprövades, om de förutsättningar på
vilka bestämmelserna byggde skulle mera radikalt förändras.
Utskottet har, då det prövat yrkanden som syftar till en avveckling av
dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar, upprepade
gånger åberopat den omprövning av företagsbeskattningen, som f. n. pågår
och som har till syfte att undersöka bl. a. möjligheterna till en variation av
de permanenta skattereglerna i olika konjunktursituationer eller till en
differentiering av reglerna efter företagets art och storlek. Utskottet har
därvid framhållit att i denna omprövning även ingår såväl frågan om dubbelbeskattning
av aktiebolag och ekonomiska föreningar som en analys av erfarenheterna
kring Annell-lagstiftningen. På grund härav och då i de nu
förevarande motionerna inte anförts något skäl för ändrat ståndpunktstagande
från utskottets sida, avstyrker utskottet bifall till skrivelseyrkandet
i motionerna.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 28 år 1968
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionerna I: 643 och II: 817
Stockholm den 14 mars 1968
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),
fröken Ranmark (s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Gösta Jacobsson
(h), Lundström (fp), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s) och Tistad
(fp); samt
från andra kammaren: herrar Brandt (s), Allard (s), Gustafson i
Göteborg (fp), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson i Essvik (s), Eriksson i
Bäckmora (ep), fru Holmqvist (s), herrar Lothigius (h) och Öhvall (fp).
Reservationer
1) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Lothigius (h),
vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1: 643
och II: 817 — ansett att utskottet bort hemställa
att riksdagen, med bifall till motionerna I: 643 och II: 817,
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att Kungl. Maj :t
överlämnar motionerna till företagsskatteutredningen att
beaktas vid fullgörande av dess uppdrag.
2) av herrar Sundin (ep), Lundström (fp), Tistad (fp), Gustafson i Göteborg
(fp), Vigelsbo (ep), Eriksson i Bäckmora (ep) och Öhvall (fp).
ESSELTE AB. STHLM 68
814176