Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1968

1

Nr 23

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående
rätten till avdrag för reparations- och underhållskostnader
på en- och tvåfamilj sfastighet.

(2:a avd.)

I motionen II: 793 av herrar Bengtson i Solna och Ringaby har hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan
ändring av kommunalskattelagen att avdrag för reparations- och underhållskostnader
med högst 2 000 kr. medges sådan ägare av en- och tvåfamilj
sfastigheter som under beskattningsåret varit mantalsskriven på fastigheten.

För fastighet som är inrättad till bostad åt högst två familjer skall enligt
24 § 2 mom. kommunalskattelagen inkomstberäkningen ske enligt schablon.
För sådan fastighet med taxeringsvärde icke överstigande 100 000 kr. upptas
bruttointäkten till 2 % av taxeringsvärdet. Är taxeringsvärdet högre
tillämpas 2 % i botten och 4 % för den del av taxeringsvärdet som ligger
mellan 100 000 och 200 000 kr. samt 8 % för den del av taxeringsvärdet
som ligger däröver. Från bruttointäkten får jämlikt 25 § 3 mom. avdrag
göras för ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt, i förekommande
fall, för tomträttsavgäld eller liknande avgäld. Avdrag för övriga 1''astighetsomkostnader
får däremot inte ske. Är ägaren fysisk person, som är
mantalsskriven på fastigheten, medges därjämte ett extra avdrag med 200
kr., dock att detta avdrag inte får överstiga bruttointäktens belopp. Angivna
regler för förenklad inkomstberäkning (schablonbeskattning) gäller
även om fastigheten utöver bostad åt en eller två familjer innehåller något
enstaka rum för uthyrning eller i ringa omfattning kan användas för annat
ändamål än som bostad. Schablonen tillämpas däremot ej om fastigheten
regelbundet och i icke blott ringa omfattning i förvärvssyfte utnyttjas
på annat sätt än för uthyrning till stadigvarande bostad eller som
bostad åt ägaren.

Är förutsättningarna för tillämpning av reglerna för schablonbeskattning
inte uppfyllda, skall inkomstberäkningen ske enligt vanliga grunder. Detta
innebär att som inkomst skall upptas hyresvärdet av egen bostad i fastigheten
samt influtna hyror, varifrån avdrag får göras för omkostnader såsom
ränteutgifter, reparationer, beräknad värdeminskning osv.

0111128

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 23

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1968

1 motionen framhåller motionärerna att åtskilliga en- och tvåfamilj sfastigheter
är av hög ålder och i behov av kontinuerligt underhåll och kostsamma
reparationer. Det är angeläget att samtliga typer av bostadsfastigheter
hålls i ett gott skick. Därför bör statsmakterna i viss utsträckning
uppmuntra fastighetsägarna till reparations- och underhållsarbeten på
egnahem. Detta kan ske om kommunalskattelagens bestämmelser ändras så
att ägare av en- och tvåfamilj sfastigheter, vilken varit mantalsskriven på
fastigheten under beskattningsåret, får rätt till avdrag med högst 2 000 kr.
för reparations- och underhållskostnader.

Utskottet

Den s. k. schablonbeskattningen av en- och tvåfamilj sfastigheter innebär
att intäkten av fastigheten beräknas till viss procent av taxeringsvärdet och
att avdrag inte medges för andra utgifter än ränta på lånat i fastigheten
nedlagt kapital samt tomträttsavgäld och liknande avgäld. Härtill kommer
ett extra avdrag med 200 kr. för fysisk person, som under beskattningsåret
varit mantalsskriven på honom tillhörig fastighet. Detta avdrag får dock
inte överstiga den deklarerade intäkten av fastigheten. Genom beslut av
1966 års riksdag infördes med verkan fr. o. m. detta års taxering en differentiering
av procentsatsen för intäktsberäkningen enligt villaschablonen.
De nya bestämmelserna innebär att för villor med taxeringsvärde upp till
100 000 kr. intäkten skall upptas till 2 % av taxeringsvärdet. För villor
med högre taxeringsvärde tillämpas 2 % i botten, 4 % för den del av
taxeringsvärdet som ligger mellan 100 000 och 200 000 kr. samt 8% för
den del av taxeringsvärdet som ligger däröver.

I den förevarande motionen framställer motionärerna ett skrivelseyrkande
om sådan ändring av kommunalskattelagen, att avdrag för reparationsoch
underhållskostnader med högst 2 000 kr. medges sådan ägare av enoch
tvåfamilj sfastigheter, som varit mantalsskriven på fastigheten under
beskattningsåret. Motionärerna motiverar sitt yrkande med att ett sådant
avdrag skulle uppmuntra egnahemsägare att utföra reparations- och underhållsarbeten
på sina fastigheter.

Som utskottet tidigare i olika sammanhang uttalat föreligger en markant
skillnad mellan förvärvskällor i allmänhet och sådana fastigheter, som huvudsakligen
förvärvats för att tillgodose det egna behovet av bostad eller,
såsom i fråga om sommarnöjen o. d., behovet av rekreation. Det var bl. a.
detta förhållande som låg till grund för införandet — fr. o. m. 1955 års
taxering — av schablonbeskattning av en- och tvåfamilj sfastigheter. Teoretiskt
motiverades villaschablonen med att sådana fastigheter knappast
kunde jämställas med förvärvskälla i egentlig mening, eftersom de regelmässigt
inte anskaffades för att användas i förvärvssyfte. Beskattningen av

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1968 3

sådana fastigheter borde därför begränsas till det i fastigheterna nedlagda
kapitalet. Främst motiverades övergången till schablonmetoden med att
den innebar en nödvändig förenkling av deklarations- och taxeringsarbetet.
Den tidigare konventionella metoden för beräkning av intäkter och utgifter
hade nämligen medfört ett stort antal taxeringsprocesser. Framför allt
hade gränsdragningen mellan reparations- och förbättringskostnader vållat
problem.

Enligt utskottets mening torde det inte kunna bestridas att villaschablonen
medfört påtagliga förenklingar i deklarations- och taxeringsarbetet.
Fastighetsbilagorna avseende en- och tvåfamilj sfastigheter har kunnat väsentligt
förenklas och granskningen av dem torde inte bereda några besvär.
I stort sett torde intäkts- och utgiftsberäkningen enligt schablon för
ägare av villa i normal storleksklass vara fördelaktig från skattesynpunkt.
Utskottet vill erinra om att man med införandet av schablonmetoden för
inkomstberäkningen icke åsyftade vare sig skärpning eller lindring i beskattningen
av ifrågavarande fastigheter. Fastighetsägarna skulle således i
princip bibehållas vid sin rätt till avdrag i den omfattning som tidigare
gällde. Tekniskt utformades detta så, att man vid bestämmandet av procenttalet
för schablonberäkningen tog hänsyn till alla tidigare avdragsgilla omkostnader,
således också kostnader för reparation och underhåll. Utskottet
anser det inte vara motiverat att kombinera schablonmetoden med en rätt
till avdrag helt eller delvis för reparations- och underhållskostnader. En
sådan ordning förutsätter enligt utskottets mening en återgång till den konventionella
metoden för beskattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter. Utskottet
avstyrker därför bifall till yrkandet i motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen II: 793.

Stockholm den 14 mars 1968

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),
fröken Ranmark (s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Gösta Jacobsson
(h), Lundström (fp), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s) och Tistad
(fp); samt

från andra kammaren: herrar Brandt (s), Allard (s), Gustafson i Göteborg
(fp), Vigelsbo (ep), Asp (s), Andersson i Essvik (s), Eriksson i
Bäckmora (ep), fru Holmqvist (s), herrar Lothigius (h) och Öhvall (fp).

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1968

Särskilt yttrande

av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Lothigius (h),
vilka anfört följande:

I motionen II: 793 av herrar Bengtson i Solna och Ringaby framhålls, att
åtskilliga av landets en- och tvåfamiljsfastigheter är av hög ålder. Det är
angeläget från samhällets synpunkt att dessa hålls i gott skick, varför eu
uppmuntran till reparationer och underhållsarbete bör vara på sin plats.

Även vi anser att samhället bör stimulera till riktiga och sunda familjebostadsförhållanden,
vilket medverkar till goda livsbetingelser inte minst
för barnfamiljerna.

Motiveringen för övergång till en schablonmetod för beskattning av villafastigheter
var främst angelägenheten av ett förenklat deklarations- och
taxeringsarbete. Vi är medvetna om de fördelar detta medförde. Frågan
har emellertid kommit i ett nytt läge i och med att procentsatsen för bestämmande
av intäkten av sådana fastigheter gjorts progressiv. Det kan ej
längre göras gällande att schablonmetoden genomgående tar hänsyn till
sådana kostnader som t. ex. för reparationer. Vi ställer i år inget yrkande
men avser att återkomma sedan vi undersökt möjligheterna att förena ett
enkelt deklarations- och taxeringsförfarande med de i motionen framställda
önskemålen.

K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm