Nr 32—37

Bankontskottets utlåtande nr 32 år 1968

Nr 32

Utlåtande i anledning av motioner angående företagsdemokratin.

Förslag om en utredning rörande företagsdemokratin har väckts

dels i de likalydande motionerna I: 661 av herr Holmberg m. fl. och II: 830
av herr Bohman in. fl., vari hemställes alt riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t skall anhålla om utredning under medverkan av företrädare för arbetsmarknadens
organisationer i syfte att redovisa i motionerna närmare
angivet underlag för att skapa ökad gemenskap m. m. mellan företag och
anställda,

dels i de likalydande motionerna I: 660 av herr Fälldin och II: 837 av
herrar Johansson i Växjö och Sundkvist, vari hemställes att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t skall anhålla om en förutsättningslös och allsidig utredning
rörande utbyggd företagsdemokrati inom både den privata och den
offentliga sektorn i enlighet med vad i motionerna anförts.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO) och Statstjänstemännens riksförbund (SR). Vissa i remissyttrandena
meddelade uppgifter har infogats i den nedan lämnade redogörelsen
för överenskommelser och samarbete på företagsdemokratins område, medan
remissorganens ställningstaganden i övrigt redovisas i ett senare avsnitt.

Motionerna

I motionerna I: 661 och II: 830 pekas inledningsvis på sambandet mellan
å ena sidan den tekniska utvecklingen och strukturutvecklingen inom näringslivet,
å andra sidan behovet av ökat inflytande för de anställda. Motionärerna
redogör för de nu gällande överenskommelser mellan arbetsmarknadens
organisationer som berör företagsdemokratins problem och
konstaterar att organisationerna är eniga om att samarbetet i företagen är
en facklig fråga och att företagsnämnden är ett organ för information och
samråd. Därefter ges en översikt över problem och åtgärder på företagsdemokratins
område i ett antal andra europeiska länder, varvid bl. a. frågorna
om styrelserepresentation och om vinstdelning för de anställda berörs. Även
vissa inom ILO fattade beslut i ämnet omnämns. För utformningen av den
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 32—37

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

framtida näringspolitiken är det, framhåller motionärerna, väsentligt att
de berörda samarbets- och effektivitetsproblemen kan lösas. Möjligheterna
att ge varje arbetstagare en känsla av att utföra en meningsfylld uppgift,
även om han inte utövar ledande funktioner, bör debatteras förutsättningslöst.
Under hänvisning till de bärande principerna för begreppet ägardemokrati
fastslås att såväl anställda som delägare bör ges insyn i och ansvar för
företagens skötsel och utveckling. Som komplikationer nämns i fråga om
ökad insyn att för effektiv drift fordras att ledningsfunktionerna inte uppsplittras
och i fråga om anställdas deltagande i det egna företagets styrelse
att besvärliga lojalitetskonflikter därigenom kan uppstå. Dessa komplikationer
anses emellertid icke böra avskräcka från fortsatta ansträngningar
att komma till rätta med den industriella demokratins problem. Denna uppgift
bör, menar motionärerna, i första hand åvila arbetsmarknadens parter.
Statsmakterna kan dock till ledning för den fortsatta debatten tillhandahålla
en redovisning av de olika möjligheter som kan stå till buds och av de erfarenheter
utav olika system som vunnits i andra länder.

I motionerna 1: 660 och II: 837 görs inledningsvis en återblick över hur
en intressegemenskap mellan arbetsgivare och arbetstagare vuxit fram i vårt
land. Samarbetet inom företagsnämnderna har, påpekar motionärerna, medverkat
till denna intressegemenskap. Det nya avtal rörande företagsnämnder
som trädde i kraft vid ingången av år 1967 förutsätter en ökad information
till de anställda som motionärerna anser värdefull. Det samarbete som
sålunda kommer till stånd är emellertid enligt deras mening inte till fyllest,
utan företagsdemokratin måste ytterligare utbyggas. Som möjligheter
anförs att de anställda kan få en företrädare med samma insynsmöjligheter
som en revisor och att de kan få rätt till representation i företagets styrelse.
Bland de spörsmål rörande en utbyggd företagsdemokrati som kräver
uppmärksamhet nämns vilka former därav som kan förenas med gällande
rättsgrunder inom den statliga och den kommunala sektorn och med de
olikartade förutsättningar som föreligger beträffande aktiebolag och ekonomiska
föreningar, hur en sådan skall kunna etableras inom företag med
flera arbetsplatser på skilda håll och hos utländska företag med verksamhet
i Sverige samt huruvida den skall etableras genom företagsnämnderna
eller vid sidan av dessa.

Vissa uppgifter i anslutning till motionerna

En ny samarbetsöverenskommelse mellan SAF, LO och TCO träffades
våren 1966 och gäller från ingången av år 1967. Uppgörelsen innefattar tre
slags dokument, nämligen

1) nya avtal om företagsnämnder, dels mellan SAF och LO, dels mellan
SAF och TCO,

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

2) uttalande av SAF och LO beträffande skolningsfrågorna, samt

3) överenskommelse mellan SAF, LO och TCO om främjande av samarbetet
mellan företagsledning och anställda.

Som underlag för de förhandlingar som utmynnade i den här nämnda
uppgörelsen hade alla de tre huvudorganisationerna framlagt utredningar
i ämnet — Fackföreningsrörelsen och företagsdemokratin (LO 1961), Tjänstemännen
och företagsnämnderna (TCO 1864), Samarbetet i framtidens företag
(SAF 1965).

Såsom grundläggande mål för samarbetet anges ökad produktivitet och
ökad arbetslillfredsställelse. Bland nyheterna i företagsnämndsavtalen
märks att arbetsgivaren till företagsnämnden, som annars behåller en rådgivande
ställning, kan delegera rätten att fatta beslut inom vissa områden,
t. ex. sociala frågor inom en given budgetram och frågor om ersättning för
förbättringsförslag. Vidare har tillkommit ett uttalande om att allmänna
riktlinjer för företagens personalpolitik, t. ex. principer och metoder för
rekrytering, urval och befordran, skall kunna diskuteras i nämnden.

Uttalandet beträffande skolningsfrågorna gäller utbildning av dem som är
engagerade i företagsnämnderna etc.

För att vidareutveckla samarbetet enligt uppdragna riktlinjer har de tre
parterna tillsatt ett nytt gemensamt organ, kallat Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor.
Utvecklingsrådet har till uppgift

att med uppmärksamhet följa utvecklingen på samarbetsområdet;

att verka för en kontinuerlig effektivisering av samarbetet i företagen;

att — genom egen aktivitet eller genom andra organ — bistå företag och
arbetsmarknadsorganisationer med

utbildning av personer, som inom företagen är sysselsatta med samarbetsfrågor,

framställning och tillhandahållande av material, som är avsett att användas
inom företagen i utbildnings- och kursverksamhet kring samarbetsfrågorna,

informations- och rådgivningsverksamhet angående utveckling av olika
samarbetsformer i företagen och rörande vetenskapliga undersökningar av
betydelse för samhällets utveckling;

att främja vetenskaplig forskning kring samarbetsfrågorna;

att främja och vägleda företagsnämndernas (företagsombudens) verksamhet;
samt

att på begäran av de till huvudorganisationerna anslutna förbunden avge
yttrande över förslag till samarbetssystem, som utarbetats lokalt.

Sedan utvecklingsrådet konstituerades sommaren 1966 har bl. a. följande
verksamhet ägt rum eller förberetts. I december 1966 anordnades en tvådagarskonferens
om företagsanpassade samarbetsformer, vars dokumentation
har publicerats under titeln »Företagsanpassat samarbete». En nordisk
bibliografi över litteratur och tidskriftsartiklar i ämnet företagsdemokrati

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

har utgivits. En arbetsgrupp inom rådet har efter drygt ett års arbete framlagt
en rapport med förslag om hur årsredovisningen lämpligen presenteras
inför företagsnämnden. En mindre skrift om personaladministration
avses utgivas våren 1968 och hösten 1969 åtföljas av ett större kursmaterial
i personaladministrativa frågor, vilket kommer att ligga till grund för en
omfattande studieverksamhet i företagen. En annan arbetsgrupp har tillsatts
för att utarbeta en långsiktig plan för angelägen forskning inom samarbetsområdet.
Förutom prioritering av olika tänkbara forskningsprogram
skall arbetsgruppen särskilt uppmärksamma behovet av tvärvetenskaplig
forskning på samarbetsområdet. Arbetsgruppen beräknas avlämna en rapport
1969.

Överenskommelser liknande den här berörda har träffats även för övriga
arbetsmarknadssektorer. Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor har inlett
eller planerar kontakter med sina motsvarigheter på andra sektorer, bl. a.
den offentliga. Samarbete och utbyte av erfarenheter förekommer även med
dess danska och norska motsvarigheter.

Samarbetet på förbundsplanet mellan organisationerna på ömse sidor har
intensifierats. Ett flertal förbund har i stor omfattning regelbundna och
planmässiga överläggningar beträffande frågor som faller inom samarbetsområdet.

Efter överläggningar mellan företrädare för civildepartementet och statstjänstemannens
huvudorganisationer uppnåddes hösten 1967 enighet om
principerna för den framtida företagsnämndsverksamheten inom statsförvaltningen.
De nya reglerna skulle så långt möjligt utformas i överensstämmelse
med de avtal som träffats mellan SAF och LO respektive TCO. De
skulle i högre grad än de hittillsvarande bli tvingande för de statliga myndigheterna.
Efter mönster från den privata sektorn skulle de anställda genom
sina fackliga representanter i företagsnämnderna få medbestämmanderätt
i vissa frågor av ekonomisk natur som hittills avgjorts av myndigheterna,
nämligen frågor avseende ersättningar och belöningar för förslag till
rationalisering och andra förbättringar samt användningen av medel för
vissa personalvårdande åtgärder. Sedan godkännande och bemyndigande i
vissa hänseenden numera givits Kungl. Maj :t av riksdagen (prop. 1, bil. 2,
s. 14 ff.; SU 42) kommer en ny kungörelse om företagsnämnder m. in. inom
statsförvaltningen att träda i kraft den 1 juli 1968.

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Tidigare behandling av liknande förslag

Motioner med yrkanden på företagsdemokratins område har på senare tid
förekommit vid 1965, 1966 och 1967 års riksdagar (ABU 1965: 23, 1966: 11,
1967: 53). Förstnämnda år väckte den kommunistiska riksdagsgruppen motioner
dels om en sådan översyn och förändring av aktiebolagslagen att de
anställda skulle kunna få insyn i och inflytande över företagens skötsel, dels
om utredning och praktiska åtgärder för att inom statsföretagen ge bestämmanderätt
åt de anställda. 1966 återkom gruppen med förslag om en utredning
om sådana förändringar i företagsformerna för den offentliga verksamheten
som skulle tillförsäkra de stats- och kommunalanställda största
möjliga mått av medbestämmande i lämplig omfattning, genom den vertikala
företagsstrukturens ersättande med självförvaltning. Samtliga dessa motioner
avslogs av riksdagen efter att ha avstyrkts av allmänna beredningsutskottet,
som hänvisade till den av arbetsmarknadens huvudorganisationer
hävdade uppfattningen att frågorna borde avgöras genom förhandlingar och
överenskommelser mellan berörda parter och uttalade att en fortsatt behandling
av frågorna genom parternas försorg vore att föredraga framför
lagstiftning eller i annan ordning av riksdagen fastställda normer för verksamheten.

Motioner av väsentligen samma lydelse som de nu föreliggande motionerna
I: 660 och II: 837 väcktes av samma motionärer vid 1967 års riksdag.
Allmänna beredningsutskottet redogjorde för den uppgörelse rörande samarbetsfrågorna
som träffats mellan SAF, LO och TCO samt till motsvarande
reformarbete beträffande andra arbetsmarknadssektorer. Utskottet fann det
angeläget att den fortsatta utvecklingen ledde till ett ökat inflytande för de
anställda, inte minst inom de små företag där företagsnämnder inte inrättats.
Det borde i första hand ankomma på arbetsmarknadsparterna att verka
för en sådan utveckling, uttalade utskottet och avstyrkte motionerna, som
också avslogs av riksdagen. Centerpartiets företrädare i utskottet reserverade
sig till förmån för bifall till motionerna. Folkpartiets representanter ansåg
att utskottet anlagt ett alltför snävt betraktelsesätt på företagsdemokratins
problem och utvecklade vissa kompletterande synpunkter i ett särskilt
yttrande.

Remissyttrandena

De fem tillfrågade organisationerna avstyrker — LO och TCO med tilllägget
»för närvarande» — de framlagda förslagen om statlig utredning.

SAF påpekar att det i samarbetsavtalen mellan SAF, LO och TCO genomgående
framlrålles att det är angeläget med företagsanpassade samarbetsformer.
Föreningens hittillsvarande erfarenhet av de nya avtalen säges vara

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

att företagen prövar sig fram till nya former för samarbetet. Föreningen
framhåller att SAF, LO och TCO gemensamt redan utför det utrednings- och
utvecklingsarbete som efterlyses i motionerna.

LO anför följande:

LO söker kontinuerligt och på olika vägar att verka för ökat inflytande
och ökad insyn för anställda i såväl privata som offentliga företag. Fackföreningsrörelsen
har därvid strävat efter att så långt möjligt söka förverkliga
dessa krav på vägar, som samtidigt gör det möjligt för de fackliga organisationerna
att företräda de anställda i intressefrågor. De nya avtalen om
företagsnämnder m. m. innebär — om de tillämpas på avsett sätt — också
ökade möjligheter till inflytande och insyn för de anställda. En ökad facklig
medverkan i företagspolitiken kan aktualisera krav om väsentliga förändringar
av nuvarande företagsorganisation och i synnerhet bestämmelserna i
lagen om aktiebolag. Dessa frågor diskuteras för närvarande i en LO-kommitté,
som också granskat aktiebolagslagen utifrån de anställdas intresse av
bättre insyn i företagen.

TCO anser att de åtaganden som arbetsmarknadsparterna gjort genom
sina överenskommelser om vidgat samarbete bör medföra just den utveckling
som det i motionerna I: 660 och II: 837 uttalats önskemål om. Yrkandet
i motionerna 1:661 och 11:830 bär en delvis annan innebörd, säger TCO
och fortsätter:

Det är här fråga om en utredning om de olika möjligheter som kan finnas
för att skapa ökad gemenskap m. m. mellan företag och anställda. Dessutom
skulle i utredningens uppgifter ingå att göra en kartläggning av internationella
system i denna fråga. Det skulle därefter bli arbetsmarknadsparternas
uppgift att pröva om de uppslag som genom utredningen framkommer kan
vinna praktisk tillämpning.

TCO delar motionärernas uppfattning att det i dessa avseenden krävs ytterligare
initiativ och att det kan vara värdefullt att studera förhållandena
utomlands. Huruvida dessa studier ska bedrivas inom ramen för en statlig
utredning eller i arbetsmarknadsorganisationernas egen regi är en avvägningsfråga
där många faktorer kan spela in. Här må endast nämnas att just
sådana undersökningar som motionärerna avser ingår i utvecklingsrådets
arbetsuppgifter. TCO anser att utvecklingsrådets verksamhet bör kunna
leda till ett förbättrat samarbete vilket i sin tur bör kunna leda till ett förverkligande
av de intentioner som anförs i motionerna.

SACO anger som sin uppfattning att frågor angående företagsdemokrati i
första hand bör lösas genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens
parter. Vidare påpekas att nya regler för företagsnämndernas verksamhet
inom den statliga och den kommunala sektorn träder i kraft under året. Att
tillsätta en utredning innan ens någon erfarenhet vunnits av de nya reglerna
betecknas som omotiverat.

SB hänvisar likaledes till de nya bestämmelserna rörande de statliga företagsnämnderna
och anför utöver synpunkter liknande SACO:s bl. a. följande: -

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

SR ser i de nya bestämmelserna en början till ett utökat samarbete mellan
företagsledning och de anställda. Den inslagna vägen bör enligt SR leda till
att nämnden så småningom blir ett konsultorgan av vikt för respektive företagsledning.
När erfarenheter vunnits av de nya bestämmelserna, kan det
visa sig lämpligt med samarbete även genom annat organ än företagsnämnden.
SR vill dock understryka att man finner samarbetet mellan företagsledning
och de anställda vara en facklig fråga.

Utskottet

Utvecklingen på företagsdemokratins område har i vårt land hittills burits
upp av arbetsmarknadsparterna. Detta har gällt även på den statliga sektorn
av arbetsmarknaden, något som står i god överensstämmelse med de allmänna
principerna för de relationer vilka staten som arbetsgivare har till sina
anställda. Enighet råder mellan parterna om att frågorna rörande företagsdemokratin
är av rent facklig natur. Gång efter annan har arbetsmarknadens
huvudorganisationer också betonat att de önskar handlägga dessa frågor
utan lagstiftning eller direktiv från statsmakternas sida. Denna ståndpunkt
har riksdagen hittills godtagit.

En ny etapp i utvecklingen har inletts genom de överenskommelser om ett
vidgat samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare som träffats under de
senaste åren och som nu håller på att föras ut i praktiken. Liksom tidigare
kommer företagsnämnderna att utgöra det främsta instrumentet för detta
samarbete. En betydelsefull nyhet är att en viss beslutanderätt nu kan tillläggas
dem. Parternas vilja att vidareutveckla samarbetet har för övrigt
kommit till uttryck inte bara i nya regler för företagsnämnderna utan
också i överenskommelser om ett gemensamt utvecklingsarbete på området.
I detta utvecklingsarbete ingår såväl omedelbara åtgärder som planläggning
av långsiktiga forskningsinsatser.

I motionerna I: 660 och II: 837 betecknas det här nämnda samarbetet som
otillräckligt. Nya, kompletterande åtgärder i syfte att bygga ut företagsdemokratin
efterlyses. Bl. a. anges det som önskvärt att de anställda får rätt
till representation i företagens styrelser.

Icke utan grund kan det hävdas att de steg som hittills tagits på företagsdemokratins
område kännetecknas av en viss återhållsamhet. Från skilda
utgångspunkter kan radikalare åtgärder föreslås. Enligt utskottets mening
ligger det emellertid ett stort värde i att reformverksamheten på detta område
drivs fram av parterna själva och i enighet dem emellan. Det kan tas
för givet att de uppslag som framförts i de nyssnämnda motionerna kommer
att beaktas vid parternas fortsatta gemensamma utredningsarbete. Att
mot arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas samfällda vilja tillsätta
en statlig utredning i syfte att söka ytterligare stimulera reformverksamheten
på företagsdemokratins område finner utskottet inte ändamålsenligt.

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Utgångspunkterna för motionerna 1:661 och 11:830 tycks vara ungefär
desamma som i det nyss behandlade fallet. Även i dessa motioner anges tänkbara
vägar för en väsentligt utökad medbestämmanderätt för de anställda
inom företagen. Mera otvetydigt än i de förut nämnda motionerna betonas
dock att det skall tillkomma arbetsmarknadsparterna att avgöra hur företagsdemokratin
skall vidareutvecklas. Den utredning som begärs synes snarast
vara tänkt som en kartläggning av regler och praxis i andra länder och
av möjliga reformer i Sverige.

Arbetsmarknadens huvudorganisationer har i sina remissyttranden ställt
sig avvisande även till en utredning av denna innebörd. Detta ställningstagande
bottnar uppenbarligen inte i någon motvilja mot fortsatt reformarbete
utan i uppfattningen att utredningsverksamhet av antytt slag ingår som ett
led i det långsiktiga utvecklingsarbete på samarbetsområdet som arbetsmarknadsparterna
har inlett. Även utskottet är av den meningen att det i
nuvarande läge saknas anledning att föranstalta om en statlig utredning av
detta slag. Utskottet anser sig kunna utgå från att även därförutan erforderligt
sakmaterial kommer att stå till buds som underlag för den fortsatta debatt
om utvidgad företagsdemokrati som torde vara att emotse.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen avslår

a) motionerna 1: 660 och II: 837;

b) motionerna I: 661 och II: 830.

Stockholm den 18 april 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s)*,
Lundin (s), Lundberg (h)*, Brundin (h)*, Österdahl (fp) och Wikberg
(ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund
(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå
(fp)*, Ekström i Iggesund (s) och Fridolfsson i Rödeby (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Bankoutskottets utlåtande nr 32 år 1968

Särskilt yttrande

av herrar Lundberg (h), Brundin (h), Wikberg (ep), Regnéll (h) och
Börjesson i Glömminge (ep), vilka anfört:

I fråga om önskvärdheten av en fördjupad företagsdemokrati råder ingen
oenighet. Arbetsmarknadsorganisationernas strävanden på detta område har
redovisats och är otvivelaktigt av stort värde.

Det är emellertid enligt vår mening av vikt att även andra former av samverkan
prövas än de om vilka arbetsmarknadsparterna redan har träffat
överenskommelse. Att till ledning för det fortsatta arbetet för att förstärka
företagsdemokratin tillhandahålla en redovisning av de olika möjligheter
som kan stå till buds och av de erfarenheter som vunnits i andra länder är
en viktig uppgift. Mot bakgrunden av vad arbetsmarknadens huvudorganisationer
uttalat i sina remissyttranden synes en sådan redovisning kunna påräknas
även utan att en statlig utredning tillsättes för ändamålet. Det blir
därefter en uppgift främst för arbetsmarknadens parter att pröva vilka uppslag
som kan vinna praktisk tillämpning.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 32 — 37