Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av motioner angående personalbristen
inom sjukvården.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats de likalydande motionerna
1:577 av herrar Johan Olsson och Wikberg samt 11:703 av herr Eriksson
i Bäckmora m. fl., vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla

1. om skyndsam undersökning rörande orsakerna till bristen på personal
inom sjukvården med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållanden; 2.

om skyndsam utredning, på grundval av ovannämnda undersökningar,
angående åtgärder för ett snabbt hävande av sjukvårdens brist på sjuksköterskor
och annan vårdpersonal.

Motionärerna anför, att sköterskebristen är ett allvarligt problem inom
vår sjukvård och att effektiva åtgärder för att häva bristen är nödvändiga.
Trots den ökade utbildningskapaciteten har man på sina håll stora svårigheter
att kämpa med.

Flera orsaker torde enligt motionärerna samverka till att de gifta sjuksköterskorna
i stor utsträckning helt avstår från att arbeta inom sitt yrke.
Man har pekat på bl. a. obekväma arbetsförhållanden, svårigheter med barntillsynen,
lönevillkoren, beskattningsförhållanden etc. Beträffande pensionerade
sjuksköterskor, som kunde stanna kvar i yrket, har också villkoren
angetts vara otillfredsställande.

Motionärerna uttalar, att bristen på personal och framför allt sjuksköterskor
får anses ha sin del i den vårdkris vi upplever. Problemet borde
ägnas särskild uppmärksamhet från samhällets sida. I första hand borde
man undersöka på vilka områden villkoren bör förbättras. En sådan undersökning
måste omfatta såväl arbetsförhållandena som sociala förmåner,
lönevillkor och skattekonsekvenser. Lönefrågan har parterna att avgöra,
men om den har en avgörande betydelse för personalbristen måste detta
klargöras. Om skattekonsekvenserna tillmätes så stor vikt som det framhållits,
är en snar lösning angelägen. Främst bör man därvid inrikta sig på
ökade möjligheter till förvärvsavdrag.

Motionärerna finner en skyndsam undersökning av alla sådana faktorer
påkallad. Den ökade utbildningskapaciteten kan självfallet vara en lösning
på lång sikt, men den aktuella bristen kommer man inte till rätta med utan
snabbt verkande åtgärder.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 9

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II:
703.

Utskottet

I motionerna hemställs om undersökning rörande olika förhållanden som
kan förorsaka personalbrist inom sjukvården och om utredning angående
åtgärder för att snabbt häva bristen på vårdpersonal.

För att det genom sjukvårdens snabba expansion starkt växande personalbehovet
skall kunna täckas har utbildningskapaciteten inom vårdyrkena
— exempelvis beträffande sjuksköterskor, assistenter, undersköterskor och
sjukvårdsbiträden — ökats väsentligt. Som framgår av uttalande den 8
november 1967 av chefen för socialdepartementet har sålunda intagningen
vid sjuksköterskeskolor höjts från cirka 1 800 år 1960 till cirka 2 800 år
1967, och under samma tid har antalet yrkesverksamma sjuksköterskor i
runda tal ökat från 20 000 till bortåt 27 000. Ett betydande nettotillskott
väntas under de närmaste åren. Intagningen vid de medicinska fakulteterna,
som vid 1960-talets början omfattade 450 medicine studerande årligen,
beräknas för läsåret 1969/70 till 916 studerande.

Den stora ökning av personaltillgången som redan skett och som ytterligare
är att förvänta kommer delvis att konsumeras av sjukvårdens ökade
personalbehov. Det är därför av stor betydelse att insatser görs för att undanröja
olika hinder för yrkesverksamhet.

Enligt vad utskottet inhämtat bedrivs på uppdrag av landstingsförbundet
och sjukvårdsstyrelserna i Stockholm och Göteborg en undersökning i syfte
att fastställa olika faktorers betydelse för de gifta sjuksköterskornas yrkesaktivitet
och att få empiriskt underlag för en bedömning av vilka åtgärder
som i första hand kan vidtas för att öka aktivitetsgraden. I denna undersökning
behandlas frågor om barntillsyn, hemhjälp, deltidstjänstgöring,
obrutna tjänstgöringsskift, löner och skatter, kontakter med yrket, personalvård
och arbetsuppgifter. Resultatet av denna undersökning, som i väsentliga
delar får anses tillgodose motionärernas önskemål om en kartläggning
av olika orsaker till brist på sjukvårdspersonal, väntas innevarande år
bli framlagt i en akademisk avhandling.

Utskottet vill vidare framhålla, att stora insatser görs från sjukvårdshuvudmännens
sida för att förbättra tjänstgöringsförhållandena genom bl. a.
införande av 5-dagarsvecka och obrutna skift, en rationell fördelning av arbetsuppgifter
mellan olika personalkategorier och anordnande av barndaghem.
Förmånliga villkor erbjuds pensionerade sjuksköterskor som önskar
stå kvar i tjänst.

I frågan om skatter vill utskottet erinra om beslut vid 1965 års riksdag
om införande av frivillig särbeskattning.

Med hänsyn till vad ovan anförts finner utskottet ej skäl tillstyrka motionärernas
yrkanden.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

3

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna 1:577 och 11:703 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s) *, Hedlund
(s), Eric Gustaf Peterson (fp), Helge Karlsson (s), Kilsmo (fp), Ernst
Olsson (ep), fru Diesen (h), herrar Svanström (ep), Nyquist (s), Ove
Karlsson (s) och fröken Stenberg (h);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Skoglösa
(ep), fru Jäderberg (s), herrar Hamrin i Kalmar (fp)*, Svensson i Kungälv
(s)*, Lundmark (s), Wikner (s) \ Larsson i Borrby (ep)*, Nordgren
(h), Andersson i Örebro (fp), Hansson i Piteå (s) och Thylén (h)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.